MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
.<br />
av visirets gångjärn. Bordläggningens<br />
nedersta stråk var isförstärkt. Visiret vägde<br />
ca 56 ton.<br />
Visiret inklusive infästningsanordningarna<br />
var tillverkat av vanligt kolstål,<br />
kvalitet A (sträckgräns minimum<br />
235N/mm 2 , dragbrottsgräns 400–490<br />
N/mm 2 ).<br />
Visirets däck hade en lådliknande<br />
konstruktion mellan de två balkarna.<br />
Den inneslöt den uppskjutande delen av<br />
rampen när denna var stängd. Geometrin<br />
var sådan att rampen måste vara helt<br />
stängd för att den inte skulle komma i<br />
kontakt med visiret när detta öppnades<br />
och stängdes.<br />
Visiret roterade runt de två gångjärnen<br />
på det övre däcket under normal<br />
öppning och stängning. Det var säkrat i<br />
stängt läge av tre hydraulmanövrerade<br />
låsanordningar i sin nedre del. En av<br />
dessa var monterad på förpiksdäcket och<br />
de två övriga på skrovets frontskott med<br />
anslutande fästöron på visiret. Därtill<br />
fanns två manuella låsanordningar i området<br />
kring de hydrauliska sidolåsen. Tre<br />
styrkonor – en på förpiksdäck och två på<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Hydraulcylinder<br />
Figur 3.7 Bottenlåset på förpikdäck<br />
Sensorernas fästbricka<br />
frontskottet – gick in i urtag i visiret för<br />
att styra detta till rätt position i stängt<br />
läge och ta upp sidobelastningar.<br />
I stängt läge bars visiret upp vertikalt<br />
av de två däcksgångjärnen och av tre<br />
punkter på förpiksdäcket. En av dessa<br />
var visirets massiva stävskena som vilade<br />
på isbrytningsskenan på bulbstävens<br />
översida, medan de två andra var två<br />
stålklackar på förpiksdäcket. De tre låsanordningarna<br />
höll visiret nere i dess<br />
stängda läge och styrkonorna absorberade<br />
eventuella sidobelastningar. Längsgående<br />
laster bars av gångjärnen, låsanordningarna<br />
och eventuellt av direktkontakt<br />
mellan visiret och fartygets frontskott.<br />
I öppet läge bars visiret upp av de två<br />
gångjärnen och två parkeringsanordningar<br />
bestående av hydraulmanövrerade<br />
bultar som gick in i fästöron på gångjärnsbalkarna.<br />
Gummitätningar stödda av plattjärn<br />
var installerade på förpiksdäcket och<br />
frontskottet och bildade tillsammans en<br />
sammanhängande tätning mot vilken visiret<br />
låg an i stängt läge.<br />
Låsbultens hylsa<br />
Visiröra<br />
Öron<br />
Visiröra<br />
Stödbussning<br />
Bottenlåset<br />
Bottenlåsets utformning framgår av figur<br />
3.7. Bottenlåset kallades ibland ”Atlantlåset”,<br />
eftersom det inte var allmänt förekommande<br />
på tidigare färjor. Det infördes<br />
senare för att göra det möjligt för<br />
liknande färjor att gå över öppna oceaner.<br />
Atlantlåset hade blivit allmänt förekommande<br />
vid tiden då <strong>ESTONIA</strong> byggdes.<br />
Låset bestod av en låsbult som var<br />
rörlig horisontellt i tvärskeppsriktningen<br />
och styrd i en hylsa. I utskjutet läge<br />
gick bulten in i en stödbussning. Hylsan<br />
var monterad till förpiksdäcket mellan<br />
två stålöron och stödbussningen var<br />
monterad i ett tredje liknande öra. Ett<br />
anslutande öra, monterat på visirets bottenkonstruktion,<br />
befann sig mellan hylsan<br />
och stödbussningen när visiret var i<br />
stängt läge. Bulten gick då genom ett hål<br />
i visirets öra.<br />
Låsbulten försköts i sin hylsa mellan<br />
tillbakadraget (öppet) och utsträckt<br />
(stängt) läge med hjälp av en hydraulcylinder,<br />
manövrerad från kontrollpanelen<br />
för visiret och rampen, så som beskrivs i<br />
3.3.5. En fjäderbelastad kolv som rörde<br />
sig vinkelrätt mot bulten gick in i spår i<br />
dess öppna respektive stängda läge, varigenom<br />
bulten blev mekaniskt fixerad i<br />
sina ändlägen utan hjälp av hydraultryck.<br />
Bulten var också alltid låst hydrauliskt,<br />
eftersom hydraulvätskan var instängd<br />
i systemet oavsett om detta var<br />
trycksatt eller ej.<br />
Två sensorer (lägesrelän) av magnettyp<br />
var installerade, påverkade av en<br />
magnet som var monterad på en bricka<br />
på låsbulten. Sensorerna aktiverades när<br />
bulten var i helt tillbakadraget respektive<br />
helt framskjutet läge. Det hydrauliska<br />
manöversystemet liksom funktionen hos<br />
sensorerna och läges- och alarmindikeringen<br />
beskrivs separat i 3.3.5. De ursprungliga<br />
mekaniska sensorerna hade<br />
bytts ut mot magnetiska i mitten av 1980talet.<br />
Det anslutande stålörat på visirets<br />
bottenkonstruktion var svetsat till en tvärgående<br />
balk understödd av en bricka,<br />
som framgår av figur 3.8. Bultens diameter<br />
var 80 mm på den ursprungliga ritningen<br />
från von Tell. Örat hade ett hål för<br />
estonia – slutrapport 37