MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ... MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
stallationen skulle beräknas. Det angavs i allmänna ordalag att portar skulle vara ”ordentligt säkrade” (firmly secured) och att förstärkningar skulle göras vid infästningspunkterna till låsanordningar, gångjärn och manövercylindrar. De allmänna formuleringarna i reglerna preciserade också att visiret skulle dimensioneras likvärdigt med själva skrovet. De vertikala och längsgående laster som bogvisiret skulle kunna bli utsatt för beräknades separat av varvet och av firma von Tell. Bureau Veritas regler gav ingen detaljerad vägledning för sådana beräkningar. Därför använde varvet för detta ändamål nominella ”tryckhöjder” enligt en Bureau Veritas not (Note Documentaire BM2, 5/4 1976), ursprungligen utgiven som en allmän vägledning vid beräkning av bogbelastningar på stora fartyg. Von Tell använde sig av nominella ”tryckhöjder” per enhet projicerad yta, som specificerades i då gällande regler i Lloyd’s Register of Shipping. Det har inte varit möjligt att i detalj klargöra vilken information som utbyttes mellan varvet och leverantören i detta ärende innan den av von Tell levererade utrustningen fick sin detaljutformning. Figur 3.5 visar arrangemanget för ramp- och visirinstallation. 3.3.2 Detaljerad teknisk beskrivning av bogvisiret Visiret Visiret utgjorde den förligaste delen av fartygets skrov och var en stålkonstruktion, liknande ett fartygs normala bogstruktur. Form och konstruktion visas i figur 3.6. Visiret bestod huvudsakligen av bordläggningen som utgjorde en fortsättning av fartygets bordläggning och kontur, däcksdelen, bottendelen, visirets akterskott och inre horisontella stringerplåtar, vertikala partiella skott och tvärgående förstyvningar. Innerstrukturen hölls samman av en kraftig rörkonstruktion. Två balkar på visirets däck sträckte sig akteröver från visiret och utgjorde del 36 estonia – slutrapport ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ Gångjärn Hydraulisk manövercylinder Figur 3.5 Bogvisirs- och rampinstallation. Balk Bottenlås Sidolås Ramp Lådliknande inneslutning ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ Figur 3.6 Bogvisirets konstruktion .
. av visirets gångjärn. Bordläggningens nedersta stråk var isförstärkt. Visiret vägde ca 56 ton. Visiret inklusive infästningsanordningarna var tillverkat av vanligt kolstål, kvalitet A (sträckgräns minimum 235N/mm 2 , dragbrottsgräns 400–490 N/mm 2 ). Visirets däck hade en lådliknande konstruktion mellan de två balkarna. Den inneslöt den uppskjutande delen av rampen när denna var stängd. Geometrin var sådan att rampen måste vara helt stängd för att den inte skulle komma i kontakt med visiret när detta öppnades och stängdes. Visiret roterade runt de två gångjärnen på det övre däcket under normal öppning och stängning. Det var säkrat i stängt läge av tre hydraulmanövrerade låsanordningar i sin nedre del. En av dessa var monterad på förpiksdäcket och de två övriga på skrovets frontskott med anslutande fästöron på visiret. Därtill fanns två manuella låsanordningar i området kring de hydrauliska sidolåsen. Tre styrkonor – en på förpiksdäck och två på ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ Hydraulcylinder Figur 3.7 Bottenlåset på förpikdäck Sensorernas fästbricka frontskottet – gick in i urtag i visiret för att styra detta till rätt position i stängt läge och ta upp sidobelastningar. I stängt läge bars visiret upp vertikalt av de två däcksgångjärnen och av tre punkter på förpiksdäcket. En av dessa var visirets massiva stävskena som vilade på isbrytningsskenan på bulbstävens översida, medan de två andra var två stålklackar på förpiksdäcket. De tre låsanordningarna höll visiret nere i dess stängda läge och styrkonorna absorberade eventuella sidobelastningar. Längsgående laster bars av gångjärnen, låsanordningarna och eventuellt av direktkontakt mellan visiret och fartygets frontskott. I öppet läge bars visiret upp av de två gångjärnen och två parkeringsanordningar bestående av hydraulmanövrerade bultar som gick in i fästöron på gångjärnsbalkarna. Gummitätningar stödda av plattjärn var installerade på förpiksdäcket och frontskottet och bildade tillsammans en sammanhängande tätning mot vilken visiret låg an i stängt läge. Låsbultens hylsa Visiröra Öron Visiröra Stödbussning Bottenlåset Bottenlåsets utformning framgår av figur 3.7. Bottenlåset kallades ibland ”Atlantlåset”, eftersom det inte var allmänt förekommande på tidigare färjor. Det infördes senare för att göra det möjligt för liknande färjor att gå över öppna oceaner. Atlantlåset hade blivit allmänt förekommande vid tiden då ESTONIA byggdes. Låset bestod av en låsbult som var rörlig horisontellt i tvärskeppsriktningen och styrd i en hylsa. I utskjutet läge gick bulten in i en stödbussning. Hylsan var monterad till förpiksdäcket mellan två stålöron och stödbussningen var monterad i ett tredje liknande öra. Ett anslutande öra, monterat på visirets bottenkonstruktion, befann sig mellan hylsan och stödbussningen när visiret var i stängt läge. Bulten gick då genom ett hål i visirets öra. Låsbulten försköts i sin hylsa mellan tillbakadraget (öppet) och utsträckt (stängt) läge med hjälp av en hydraulcylinder, manövrerad från kontrollpanelen för visiret och rampen, så som beskrivs i 3.3.5. En fjäderbelastad kolv som rörde sig vinkelrätt mot bulten gick in i spår i dess öppna respektive stängda läge, varigenom bulten blev mekaniskt fixerad i sina ändlägen utan hjälp av hydraultryck. Bulten var också alltid låst hydrauliskt, eftersom hydraulvätskan var instängd i systemet oavsett om detta var trycksatt eller ej. Två sensorer (lägesrelän) av magnettyp var installerade, påverkade av en magnet som var monterad på en bricka på låsbulten. Sensorerna aktiverades när bulten var i helt tillbakadraget respektive helt framskjutet läge. Det hydrauliska manöversystemet liksom funktionen hos sensorerna och läges- och alarmindikeringen beskrivs separat i 3.3.5. De ursprungliga mekaniska sensorerna hade bytts ut mot magnetiska i mitten av 1980talet. Det anslutande stålörat på visirets bottenkonstruktion var svetsat till en tvärgående balk understödd av en bricka, som framgår av figur 3.8. Bultens diameter var 80 mm på den ursprungliga ritningen från von Tell. Örat hade ett hål för estonia – slutrapport 37
- Page 1 and 2: SLUTRAPPORT Ro-ro passagerarfärjan
- Page 3 and 4: Rapporten har översatts från enge
- Page 5 and 6: 4 estonia - slutrapport .
- Page 7 and 8: . Förord Den gemensamma haverikomm
- Page 9 and 10: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 11 and 12: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 13 and 14: . Den gemensammahaverikommissionen
- Page 15 and 16: . Resumé Detta är den gemensamma
- Page 17 and 18: . besättningens agerande och anstr
- Page 19 and 20: . DEL 1 FAKTA estonia - slutrapport
- Page 21 and 22: . KAPITEL 1 Olyckan ○ Den estnisk
- Page 23 and 24: . KAPITEL 2 Ägarförhållanden och
- Page 25 and 26: . engagerade i driften av ESTONIA.
- Page 27 and 28: . KAPITEL 3 Fartyget 3.1 Bakgrund 3
- Page 29 and 30: . Figur 3.1 ESTONIA: Generalarrange
- Page 31 and 32: . • Högsta antal passagerare 2
- Page 33 and 34: . Ackumulatorer för reservkraft vi
- Page 35: . Förutom utrustningen i radiohytt
- Page 39 and 40: . visiret i det fall det hade fastn
- Page 41 and 42: . ”a.) I motsats till den praxis
- Page 43 and 44: . järn hade enligt muntlig informa
- Page 45 and 46: . Det fanns ingen standardiserad la
- Page 47 and 48: . Bureau Veritas utförde den förs
- Page 49 and 50: . KAPITEL 4 Verksamhet ombord 4.1 A
- Page 51 and 52: . Andremaskinisten Andremaskinisten
- Page 53 and 54: . Livbåtslarm Livbåtslarmet - sju
- Page 55 and 56: . KAPITEL 5 De yttre förhållanden
- Page 57 and 58: . som täckte norra Skandinavien oc
- Page 59 and 60: . och riktning har emellertid senar
- Page 61 and 62: . KAPITEL 6 Sammandrag av vittnesm
- Page 63 and 64: . 8. Den 25 januari 1996 i Tallinn
- Page 65 and 66: . mängd pressades in från rampens
- Page 67 and 68: . rande elsystemet. I ett senare vi
- Page 69 and 70: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 71 and 72: . medan andra bara höll sig fast.
- Page 73 and 74: . lösa föremål i toalettutrymmet
- Page 75 and 76: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 77 and 78: . däck 7 och har berättat att hon
- Page 79 and 80: . det blev allt svårare att ta sig
- Page 81 and 82: . hjälpa varandra ut. En besättni
- Page 83 and 84: . Efter en kort stund, när fartyge
- Page 85 and 86: . Plötsligt kantrade flotten och
stallationen skulle beräknas. Det angavs<br />
i allmänna ordalag att portar skulle vara<br />
”ordentligt säkrade” (firmly secured) och<br />
att förstärkningar skulle göras vid infästningspunkterna<br />
till låsanordningar, gångjärn<br />
och manövercylindrar. De allmänna<br />
formuleringarna i reglerna preciserade<br />
också att visiret skulle dimensioneras<br />
likvärdigt med själva skrovet.<br />
De vertikala och längsgående laster<br />
som bogvisiret skulle kunna bli utsatt för<br />
beräknades separat av varvet och av firma<br />
von Tell. Bureau Veritas regler gav<br />
ingen detaljerad vägledning för sådana<br />
beräkningar. Därför använde varvet för<br />
detta ändamål nominella ”tryckhöjder”<br />
enligt en Bureau Veritas not (Note Documentaire<br />
BM2, 5/4 1976), ursprungligen<br />
utgiven som en allmän vägledning vid<br />
beräkning av bogbelastningar på stora<br />
fartyg.<br />
Von Tell använde sig av nominella<br />
”tryckhöjder” per enhet projicerad yta,<br />
som specificerades i då gällande regler i<br />
Lloyd’s Register of Shipping. Det har inte<br />
varit möjligt att i detalj klargöra vilken<br />
information som utbyttes mellan varvet<br />
och leverantören i detta ärende innan<br />
den av von Tell levererade utrustningen<br />
fick sin detaljutformning.<br />
Figur 3.5 visar arrangemanget för<br />
ramp- och visirinstallation.<br />
3.3.2<br />
Detaljerad teknisk beskrivning<br />
av bogvisiret<br />
Visiret<br />
Visiret utgjorde den förligaste delen av<br />
fartygets skrov och var en stålkonstruktion,<br />
liknande ett fartygs normala bogstruktur.<br />
Form och konstruktion visas i<br />
figur 3.6. Visiret bestod huvudsakligen<br />
av bordläggningen som utgjorde en fortsättning<br />
av fartygets bordläggning och<br />
kontur, däcksdelen, bottendelen, visirets<br />
akterskott och inre horisontella stringerplåtar,<br />
vertikala partiella skott och tvärgående<br />
förstyvningar. Innerstrukturen<br />
hölls samman av en kraftig rörkonstruktion.<br />
Två balkar på visirets däck sträckte<br />
sig akteröver från visiret och utgjorde del<br />
36 estonia – slutrapport<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Gångjärn<br />
Hydraulisk<br />
manövercylinder<br />
Figur 3.5 Bogvisirs- och rampinstallation.<br />
Balk<br />
Bottenlås<br />
Sidolås<br />
Ramp<br />
Lådliknande inneslutning<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Figur 3.6 Bogvisirets konstruktion<br />
.
Change language