MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...

.
engagerade i driften av ESTONIA. Figur
2.2 visar Estline Marine Company Limiteds
organisation.
Nordström & Thulin AB är ett Stockholmsbaserat
börsnoterat bolag, grundat
år 1850, med stor erfarenhet av världsomspännande
trafik med stora, moderna
tank- och bulkfartyg och av trafik med
passagerarfärjor mellan det svenska fastlandet
och ön Gotland i Östersjön. Fartygsmäkleri
är en annan viktig del av
företagets verksamhet.
De dagliga uppgifterna beträffande
den tekniska driften av ESTONIA sköttes
av en heltidsanställd inspektör och en
inköpschef, båda stationerade i Stockholm.
ESCO är ett Tallinnbaserat statligt
aktiebolag. Dess historia går tillbaka till
år 1879, då det första rederiet i Estland,
Linda, grundades. ESCO bedriver trafik
i hela världen med olika lastfartyg på upp
till 50␣ 000 dödviktston. ESCO bedriver
också trafik med passagerarfärjor i Östersjön
och Finska viken. Hösten 1994 ägde
företaget och bedrev trafik med 55 fartyg.
Driften av ESTONIA löd under
ESCO:s operativa avdelning. Besättningen
tillhandahölls av ESCO:s personalavdelning.
Det fanns två kompletta besättningar
som bemannade fartyget två veckor
i taget. Besättningens kvalifikationer
och utbildning redovisas i kapitel 4.
Innan en befälhavare gick på ett skift
var han skyldig att infinna sig på ESCO:s
operativa avdelning, tekniska avdelning
och personalavdelning för genomgång.
Den avgående befälhavaren var å sin sida
skyldig att avlägga rapport till ESCO:s
operativa avdelning om situationen ombord.
En gång i veckan hölls en överläggning
på ESCO:s kontor i Tallinn med
samtliga fartygsbefälhavare som befann
sig i Tallinn inklusive de som var lediga.
Regelbundna sammanträden hölls också
ombord på ESTONIA med befälhavarna,
styrmännen och maskinbefälen i båda
skiften samt med representanter från
ESCO och Nordström & Thulin.
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Tabell 2.3 Sannolikheten att den signifikanta våghöjden överstiger vissa
nivåer
Signifikant höjd Rutt 1 Rutt 2 Rutt 3 Rutt 3
högre än (m) Ålands hav Bottenhavet Norra Östersjön Norra Östersjön
Lågskär Vasa–Sundsvall Bogskär 1 Söder om Utö
Sannolikhet (%) Sannolikhet (%) Sannolikhet (%) Sannolikhet (%)
1 Uppmätt.
2 5,7 12,6 20,4 24,6
3 0,4 3,9 6,5 11,1
4 0,04 1,2 1,3 4,2
Tabell 2.4 Uppskattad längsta tid som ESTONIA hade tillbringat i sjö
med signifikant våghöjd över 3 eller 4 m.
Signifikant höjd Rutt 1 Rutt 3
högre än (m) Åbo–Stockholm Tallinn–Stockholm
Tid (timmar) Tid (timmar)
3 40 500
4 4 150
2.3
Trafikhistoria med
avseende på
vågförhållanden
Större delen av rutten Tallinn–Stockholm
gick i öppen sjö, medan de två föregående
rutterna i betydligt mindre utsträckning
gick under sådana förhållanden.
Tabell 2.2 innehåller en sammanfattande
information om alla tre rutterna.
Det finns ingen specifik vågstatistik
för de tre rutter fartyget trafikerade. En
viss uppfattning om skillnaderna mellan
sjöförhållandena på de tre rutterna kan
erhållas genom att man jämför de signifikanta
våghöjder som med tio procents
sannolikhet överskrids i de olika områ-
Tabell 2.2 ESTONIAs rutter
Rutt Öppen sjö Överfarter Tid per dag År på rutten Total tid i öppen
(M) per dag timmar sjö, timmar
1 Åbo–Stockholm 20 2 3 10,5 11 000
2 Vasa-Umeå/Sundsvall 20/75 4/2 6/6 2,0 4 000
3 Tallinn–Stockholm 150 1 9 1,7 5 500
dena (figur 2.3). Våghöjderna har uppskattats
av det finska marinforskningsinstitutet
(MTL). Institutet har också gjort
uppskattningar av våghöjder för de tre
rutterna på grundval av egen erfarenhet,
vindstatistik, vindriktnings- och vågmätningar
vid Bogskär i norra Östersjön (position:
se figur 13.1) och vid Sandbäck i
södra Bottenhavet.
Tabell 2.3 visar vågstatistik för det
område på varje rutt där de värsta vågförhållandena
råder. Tabellen visar också
statistiska värden uppmätta vid Bogskär
med avseende på signifikanta våghöjder
över 2, 3 och 4 meter.
Figur 2.3 tyder på att sannolikheten
för att möta kraftig sjögång på rutten
Vasa–Umeå är betydligt mindre än på
estonia – slutrapport 25