MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
yttre konturer än de på babordssidan.<br />
Det har inte varit möjligt att finna orsaken<br />
till den grova ytan – om den uppstått<br />
vid justering av gångjärnen under montering<br />
eller om den är spår av en senare<br />
reparation. Ingen dokumentation från<br />
någon reparation i detta område har<br />
emellertid blivit funnen.<br />
Troligast är att de krafter som fick<br />
gångjärnen att brista genererades när visiret<br />
under uppåtgående rörelse runt sina<br />
gångjärn – och efter att ha förlorat stöd<br />
från styrkonorna – utsattes för vrid- och<br />
girmoment. Med tanke på däcksgångjärnens<br />
relativt höga styvhet, jämfört med<br />
den hos låsanordningarnas infästningar,<br />
är det också möjligt att babordsgångjärnets<br />
första bristning orsakades av höga<br />
reaktionskrafter innan alla låsanordningarna<br />
brast.<br />
Kommissionen noterar att gångjärnens<br />
hållfasthet i stort överensstämde med<br />
avsikterna på konstruktionsstadiet. De<br />
sprickor som bildats under normal drift<br />
tyder dock på otillräcklig hållfasthet hos<br />
gångjärnens öronkanter och lagerbussningarnas<br />
svetsfogar. Öronkanternas styvhet<br />
mot vertikalt riktade belastningar<br />
anses även dålig på grund av den måttliga<br />
lagerbussningssvetsen och det utskurna<br />
bussningshålet med dess tämligen stora<br />
tolerans.<br />
15.6<br />
Manuella låsanordningar<br />
De manuella låsen på vardera sidan bestod<br />
av två öron av stålplåt som var<br />
svetsade vid visirets akterskott med en<br />
öglebult i en försänkning i skrovet, monterad<br />
på sådant sätt att den kunde vridas<br />
till läge mellan öronen och dras åt. De<br />
manuella låsens totala lastbärande kapacitet<br />
har uppskattats till högst 0,7 MN<br />
vardera. Om de hade använts kunde de i<br />
viss mån ha bidragit till visirlåsens gemensamma<br />
lastbärande förmåga. Den<br />
omständigheten att det inte fanns några<br />
instruktioner för hur de skulle användas<br />
har dock tolkats som ett tecken på att de<br />
inte betraktades som en del av det operativa<br />
låsningssystemet.<br />
192 estonia – SLUTRAPPORT<br />
15.7<br />
Utvärdering av visirets<br />
manövercylindrar och<br />
deras infästningar<br />
Visiret hade två kraftiga manövercylindrar<br />
för styrning av dess öppnande och<br />
stängning. Dessa var anslutna till visirets<br />
gångjärnsbalkar på ett avstånd av 1,3<br />
meter från gångjärnen och var monterade<br />
på förstärkta horisontella plattformar<br />
i skrovets frontstruktur. Manövercylindrarna<br />
var hydrauliskt anslutna till en<br />
magnetisk reglerventil som alltid var<br />
stängd utom när visiret manövrerades.<br />
Olika strypventiler var installerade i systemet<br />
för att begränsa öppnings- och<br />
stängningsrörelsernas hastighet. Hydraulpumparna<br />
hade bytts ut en gång mot nya<br />
som gav ett högre hydrauliskt tryck då de<br />
ursprungliga hade befunnits otillräckliga.<br />
När våglasterna började öppna visiret<br />
skapades en uppåtriktad kraft även på<br />
manövercylindrarna, vilka motverkade<br />
öppningsrörelsen. Hävarmen från våglasternas<br />
angreppscentrum i förhållande<br />
till cylindrarnas ledde till att en stor dragkraft<br />
överfördes till cylindrarna. Babords<br />
cylinder slets då ut ur skrovet (figur 8.26)<br />
medan den endast var delvis utdragen,<br />
då den instängda hydraulvätskan överförde<br />
kraften till den nedre infästningen.<br />
Den vertikala kraft som skar ut cylinderfästet<br />
från skrovet har uppskattats från 4<br />
MN ned till eventuellt så litet som 2 MN,<br />
varvid man har beaktat lastens osymmetriska<br />
angreppspunkt och omfattande<br />
sprickbildning i plattformskanterna och<br />
svetsarna samt den stålkvalitet som använts<br />
för däck 3. Utförda prov har avslöjat<br />
tecken på kallsprödhet i detta stål<br />
t.o.m. vid rumstemperatur. Manövercylinderns<br />
infästningsplattform har undergått<br />
en detaljerad undersökning (supplement).<br />
De normala driftsbelastningarna från<br />
manövercylindrarna förefaller ha varit<br />
tillräckligt stora för att initiera utmattningssprickbildning<br />
i plattformens plåt<br />
och i svetsarna, särskilt där en del sprickfrämjande<br />
oregelbundenheter eventuellt<br />
har funnits. Plattformen på babordssidan<br />
uppvisade sprickor runt en stor del<br />
av dess omkrets genererade av vertikala<br />
belastningar vid normalt öppnande och<br />
stängande av visiret.<br />
Tätningarna i styrbords cylinder brast<br />
och hindrade därigenom hydraulvätskan<br />
från att överföra belastningen. Kolvstången<br />
i denna cylinder sträcktes därför<br />
ut och cylindern förblev ansluten i skrovet<br />
under visirrörelsens inledningsskede.<br />
Den inledande belastningsnivån är<br />
osäker men måste ha legat under plattformens<br />
brottgräns, uppskattad till lägre<br />
än 8 MN.<br />
15.8<br />
Rampens lås<br />
Rampen var i stängt läge låst med sex<br />
låsanordningar, dvs. två indragningskrokar<br />
i den övre änden och två fästen längs<br />
vardera sidan av rampen.<br />
Efter olyckan befann sig de övre indragningskrokarna<br />
i stängt läge, så som<br />
verifierats av ROV-inspelade videobilder<br />
av manövercylindern och hävstångsmekanismen.<br />
Emellertid har det inte varit<br />
möjligt att fastställa på vilket sätt själva<br />
krokarna släppte. En övre gräns för en<br />
kroks lastbärande förmåga kan ha varit<br />
den last vid vilken metallen i kontaktytan<br />
mellan kroken och tappen började plasticeras.<br />
Denna last var ca 0,2 MN. Det<br />
antas att tappen gled av kroken när plasticering<br />
började i krokmaterialet, eftersom<br />
kroköverdelens överlappsvinkel var<br />
liten.<br />
Låsbultarna på sidan sträckte sig i låst<br />
läge in i lådliknande konstruktioner, som<br />
var fastsvetsade vid rampens sidobalkar.<br />
Dessa lådor slets upp till följd av bristningar<br />
i deras svetsfogar. Den kraft som<br />
behövdes för att slita upp någon av dessa<br />
lådor har uppskattats till 0,2–0,3 MN.<br />
Den nedre lådan på babordssidan var<br />
dock inte skadad, och slutsatsen är att<br />
låsbulten inte var i ingrepp när rampen<br />
öppnades av visirets kraft. Låsanordningens<br />
skick alldeles före olyckan är oklar.<br />
Detta hade dock ingen effekt på olyckans<br />
allmänna förlopp.<br />
Låsen brast efter varandra till följd av<br />
.