MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
.<br />
KAPITEL 14<br />
Ägarförhållanden<br />
och driftsformer<br />
Färjetrafiken mellan Tallinn och Stockholm<br />
startades den 17 juni 1990 och<br />
bedrevs av N&T EstLine AB – ett helägt<br />
dotterbolag till Nordström & Thulin AB<br />
– i samverkan med ett konsortium av<br />
mindre, statliga estniska bolag med turistanknytning.<br />
Den första tidens positiva<br />
utveckling av trafikvolymen bröts tvärt<br />
år 19<strong>91</strong> på grund av den politiska oron i<br />
Estland. Detta ledde till stora ekonomiska<br />
förluster för N&T EstLine AB, som i<br />
praktiken bar trafikens hela finansiella<br />
börda. Försök att minska driftkostnaderna<br />
genom att anställa seniorbefäl från<br />
Sverige och resten av besättningen från<br />
Estland misslyckades på grund av invändningar<br />
från de svenska fackliga organisationerna.<br />
Trafiken upprätthölls<br />
emellertid och år 1992 inleddes en positiv<br />
utveckling av passagerar- och lastvolymer,<br />
vilket visade på ett framtida behov<br />
av en större färja. På grund av de ackumulerade<br />
förlusterna ansågs det dock<br />
inte möjligt för Nordström & Thulin AB<br />
att ensamma finansiera ytterligare en stor<br />
investering i N&T EstLine AB. För att<br />
fortsatt trafik skulle kunna säkerställas<br />
träffade man därför ett avtal med den<br />
estniska regeringen om att N&T EstLines<br />
verksamhet skulle upphöra och trafiken<br />
tas över av ett nytt samarbetsbolag (joint<br />
venture company).<br />
Därför bildades Estline Marine Company<br />
Limited och registrerades på Cypern.<br />
Bolaget ägdes till lika delar av Estonian<br />
Shipping Company Limited (ESCO)<br />
och Nordthulin Luxembourg S.A. (för<br />
ytterligare uppgifter se kapitel 2). ESTO-<br />
NIA förvärvades av Estline Marine Company.<br />
Dessa invecklade ägarförhållanden<br />
var nödvändiga för att fartyget skulle<br />
kunna finansieras på hypoteksbasis och<br />
förefaller inte ha haft någon annan funktion.<br />
Den estniska partnern i samarbetsbolaget,<br />
ESCO, fick ansvaret för driften av<br />
fartyget. Ansvar för teknisk drift och för<br />
försäkringsfrågor lades ut på Nordström<br />
& Thulin AB enligt ett managementavtal<br />
av standardtyp. Den kommersiella verksamheten,<br />
däribland catering, sköttes av<br />
det svenska företaget Estline AB. Detta<br />
bolag ägdes till lika delar av ESCO och<br />
Nordström & Thulin AB och hade ett<br />
dotterbolag i Estland med uppgift att<br />
tillhandahålla motsvarande tjänster i Tallinn.<br />
Invecklade arrangemang mellan den<br />
egentliga ägaren och dem som faktiskt<br />
utför de olika operativa uppgifterna är<br />
vanliga i rederibranschen och har blivit<br />
allt vanligare då konkurrensen har krävt<br />
hög effektivitet till lägsta möjliga kostnad.<br />
Kommissionen har inte funnit något<br />
belägg för att <strong>ESTONIA</strong>s ägar- och driftsarrangemang<br />
på något sätt kan ha påverkat<br />
olycksförloppet eller att några förhållanden<br />
av vikt för fartygets säkerhet åsidosatts<br />
på grund av dessa arrangemang.<br />
Det förefaller som om Nordström &<br />
Thulin AB höll närmare uppsikt över<br />
fartygets drift än vad som krävdes enligt<br />
det tekniska managementavtalet. Detta<br />
synes ha positivt påverkat driftsförhållandena,<br />
då Nordström & Thulin AB<br />
hade tidigare erfarenhet av trafiken. Ansvarsområdena<br />
förefaller dock ha varit<br />
tydligt avgränsade och ha respekterats av<br />
samtliga parter. Samarbetet mellan parterna<br />
har varit acceptabelt, så långt som<br />
kommissionen har kunnat kontrollera<br />
det.<br />
ESCO hade det övergripande ansvaret<br />
för fartygsdriften – däribland bemanningen,<br />
besättningens kompetens och<br />
besättningsmedlemmarnas vidareutbildning.<br />
Med stöd av managementavtalet<br />
hade Nordström & Thulin AB dock vetorätt<br />
vid anställning av befälhavare och<br />
maskinchefer för att säkerställa att god<br />
kommunikation kunde upprätthållas på<br />
engelska. Ett antal kandidater avvisades<br />
av Nordström & Thulin AB såsom varande<br />
otillräckligt kvalificerade i det avseendet.<br />
ESCO tillhandahöll också kvalificerad<br />
cateringpersonal. Undantaget var att<br />
Estline AB – via det svenska företaget<br />
Rederi AB Hornet – tillhandahöll rådgivare<br />
för rekrytering av de högsta chefsbefattningarna<br />
i cateringorganisationen.<br />
ESCO:s landorganisation var stelbent<br />
och hade en traditionell, strikt hierarkisk<br />
struktur. Denna miljö främjade möjligen<br />
en mentalitet som innebar att de enskilda<br />
estonia – slutrapport 185