MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
.<br />
Det första nödanropet från <strong>ESTONIA</strong><br />
mottogs omkring kl. 01.22, dvs. vid ungefär<br />
samma tidpunkt som livbåtslarmet<br />
utlöstes och alldeles efter det att huvudmotorerna<br />
hade stannat. Det var ett mycket<br />
kort meddelande som inte innehöll<br />
någon annan information än ordet ”Mayday”<br />
och namnet <strong>ESTONIA</strong>. Operatören<br />
har identifierats som vakthavande andrestyrman<br />
A. I senare radiotrafik har operatören<br />
identifierats som tredjestyrman. En<br />
röst som hörs i bakgrunden har identifierats<br />
som överstyrmans. Han och tredjestyrman<br />
hade kommit till bryggan uppenbarligen<br />
oroade.<br />
Den tid under vilken nödtrafiken<br />
pågick var totalt åtta minuter från det<br />
första anropet till dess trafiken upphörde.<br />
Ingenting nämns som tyder på att<br />
befälen hade någon uppfattning om vad<br />
som hade orsakat fartygets slagsida och<br />
vatteninströmning. Den information som<br />
gavs var: 1 ”Ja, vi har ett problem här nu,<br />
en svår styrbords slagsida. Jag tror att den<br />
var tjugo, trettio grader”, senare följt av<br />
”Vi har blackout” och, i slutet av nödmeddelandet,<br />
”Verkligen illa, det ser verkligen<br />
illa ut här nu”. Det tog omkring sju<br />
minuter innan <strong>ESTONIA</strong> uppgav sin<br />
position. På grund av det snabba olycksförloppet<br />
hade nödtrafikens sena start<br />
dock inte någon större betydelse för räddningsoperationens<br />
slutresultat. Nödtrafiken<br />
återges i sin helhet i 7.3.3. Figur<br />
13.5 illustrerar slagsidans utveckling<br />
under nödtrafiken, så som den upplevdes<br />
på bryggan.<br />
Av de fem befälspersoner som man<br />
vet var på bryggan sågs andrestyrman A<br />
och tredjestyrman lämna bryggan i olyckans<br />
slutskede. Man tror att befälhavaren,<br />
överstyrman och fjärdestyrman stannade<br />
kvar på bryggan under hela olyckan.<br />
Detta antagande stöds också av det faktum<br />
att tre döda iakttogs inne på bryggan<br />
under dykundersökningen.<br />
De två styrmän som lämnade bryggan<br />
sågs senare dela ut flytvästar och<br />
försöka sjösätta livbåtar och flottar. Även<br />
1 Citaten är översatta från den engelska <strong>översättning</strong>en<br />
av ursprungligen finskspråkiga yttranden.<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Figur 13.5 Slagsidans utveckling<br />
sedd från bryggan.<br />
båtsman – som alldeles före olycksförloppets<br />
inledning kallades ut för att hjälpa<br />
till att undersöka ljuden på bildäck –<br />
sågs hjälpa till på däck 7.<br />
Det är anmärkningsvärt att så litet<br />
information synes ha utbytts mellan bryggan<br />
och maskinkontrollrummet under<br />
olycksförloppet. Tredjemaskinisten informerade<br />
inte bryggan om den vattenin-<br />
strömning han observerade (se 6.2.3). Ej<br />
heller kontaktades han av de vakthavande<br />
styrmännen för att göra en lägesbedömning.<br />
Om observationen på monitorn<br />
hade diskuterats och utvärderats<br />
omedelbart, skulle det fortfarande ha<br />
funnits en möjlighet att påverka olycksförloppet.<br />
Ingenting tyder på att befälet insåg att<br />
bogen var helt öppen – även om det<br />
måste ha varit uppenbart att situationen<br />
var mycket allvarlig och att fartygets överlevnad<br />
var hotad.<br />
Av kommissionen genomförda simuleringar<br />
visar att en snabb fartminskning<br />
och kursändring skulle ha minskat vatteninströmningshastigheten<br />
avsevärt. Det<br />
säkraste läget för fartyget med bogen<br />
öppen skulle ha varit att ligga tvärs sjön<br />
utan fart. Det har också konstaterats att<br />
en styrbordsgir inte skulle ha äventyrat<br />
fartygets stabilitet. Vindtrycket skulle ha<br />
ökat slagsidan med endast några grader.<br />
Att vända fartyget mot vinden och de<br />
höga vågorna med bogen helt öppen var<br />
sålunda inte den bästa åtgärden. Å andra<br />
sidan måste man förstå att från befälets<br />
synpunkt skulle en styrbordsgir ha inneburit<br />
att man utsatte babordssidan för<br />
vindens och vågornas fulla kraft. Detta<br />
skulle ha ökat slagsidan och rullningen<br />
ytterligare. Mot den bakgrunden är beslutet<br />
att gira babord och upp i vind<br />
förståeligt.<br />
Frågan huruvida en lägre fart möjligen<br />
skulle ha förhindrat olyckan har prövats<br />
av kommissionen. Omfattande modellförsök<br />
och numeriska simuleringar<br />
har genomförts och redovisas kortfattat i<br />
12.1 och 12.2. Resultat bekräftar att en<br />
lägre fart generellt skulle ha minskat belastningen<br />
på bogvisiret och därigenom<br />
sannolikheten för haveri. Även vid en fart<br />
av 10 knop skulle påkänningarna ändå<br />
ha legat nära gränsen för visirinfästningarnas<br />
hållfasthet.<br />
Kommissionen har också övervägt<br />
om de vakthavande styrmännen hade<br />
anledning att minska farten innan olycksförloppet<br />
började.<br />
Liksom på många andra fartyg saknades<br />
det på <strong>ESTONIA</strong> väldefinierade ruti-<br />
estonia – slutrapport 179