MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ... MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
12.1.2 Resultat i sammandrag På grund av den icke-linjära och slumpmässiga karaktären hos bogslagslaster måste de uppmätta belastningsvärdena bedömas med försiktighet. Små förändringar i den relativa rörelsen mellan fartygsbogen och vågorna, liksom i vågprofilen, ledde till stora skillnader i belastningsvärden. De största lasterna uppmättes i regel inte i de högsta enskilda vågorna utan snarare i de värsta kombinationerna av vågor och fartygsrörelser. Den mest kritiska våginducerade lastkomponenten, det öppnande momentet runt däcksgångjärnen, Y-momentet – uppmätt vid de olika försöksserierna – visas i figur 12.1 och 12.2 som funktion av den genomsnittliga överskridandeperioden. Den vertikala kraften, Z-kraften, visas på likartat sätt i figur 12.7 och 12.8. Med ”genomsnittlig överskridandeperiod” avses här den genomsnittliga tiden mellan enskilda lasttoppar som är lika med eller högre än det motsvarande värdet. Graferna har tagits fram genom att den sammanlagda fullskaletiden för varje försöksserie delades med antalet lasttoppar som överskrider en viss nivå enligt Weibull-diagrammen i SSPA Report 7524. I de redovisade våginducerade krafterna och momenten ingår inte visirets egenvikt. Denna minskar den vertikala kraften med ca 0,6 MN och det öppnande momentet med ca 2,9 MNm (1 MN motsvarar kraften av 102 ton). 12.1.3 Långa försöksserien i sned bogsjö Den långa försöksserien i MDL i babords bogsjö med en nominell signifikant våghöjd, H s , av 4,3 m och med en fartygsfart av 14,5 knop ansågs – då försöken utfördes – motsvara de förutsättningar som rådde när infästningen till ESTONIAs bogvisir brast. Tabell 12.2 visar för denna serie de största enskilda lastkomponenter som uppmättes under motsvarande tre timmars fullskaletid. 154 estonia – slutrapport Alla lastkomponenters maximala värden utom Y-kraft och Z-moment uppmättes samtidigt (Y-kraften uppmättes till 2,2 MN och Z-momentet till 3,8 MNm vid samma tillfälle). När dessa högsta laster uppmättes var vågtoppens amplitud 3,7 m, den relativa rörelsen mellan bog och våg var 6,3 m och den relativa hastigheten 6,2 m/s. Toppvärdena av de längsgående och vertikala krafterna uppträdde alltid i fas ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ Figur 12.1 Uppmätt våginducerat vertikalt öppnande moment på visiret i bogsjö. 60 50 Y moment, [MNm] 5.3 m 15 kn 150° Bogsjö 40 30 20 10 ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 30 20 10 0 0 1 Figur 12.2 Uppmätt våginducerat vertikalt öppnande moment på visiret i motsjö. 1 10 100 Genomsnittlig överskridandeperiod, [minuter] Y moment, [MNm] 180° Motsjö 3.9 m 19 kn och med ungefär samma storlek. Endast några få av dessa belastningstoppar resulterade dock i ett positivt öppnande moment omkring gångjärnsaxeln som skulle ha varit tillräckligt stort för att överstiga det stängande momentet från visirets egenvikt. Endast två öppnande moment översteg 20 MNm. De flesta lastcyklerna orsakade stängande moment med toppnivåer på upp till ca 5 MNm. 5.3 m 10 kn 4.2 m 10 kn 5.2 m 19 kn 5.2 m 15 kn 3.9 m 10 kn 5.1 m 10 kn 10 100 Genomsnittlig överskridandeperiod, [minuter] 4.5 m 14.5 kn 3.9 m 15 kn 1000 1000 .
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ . Figur 12.3 Exempel på tidsserier från modellförsök i bogsjö. Tabell 12.2 Maximala våglastkomponenter i bogsjö med H s =4,5 m. Krafter: Longitudinell kraft X-kraft 7,7 MN (riktad akteröver) Sidkraft Y-kraft 2,7 MN (riktad mot styrbord) Vertikal kraft Z-kraft 7,4 MN (uppåtriktad) Moment vid visirdäcksgångjärnets läge: Moment kring längsgående axel, X-moment 10,2 MNm (uppåt på babordssidan) Moment kring tvärgående axel, Y-moment 35,4 MNm (uppåt öppnande) Moment kring vertikal axel, Z-moment 4,1 MNm (föröver på babordssidan) 4.5 Figur 12.3 visar ett exempel på en tidsserie av uppmätt vågprofil, vertikal kraft på visiret och öppnande moment omkring gångjärnsaxeln. Figuren omfattar ca 17 minuter fullskaletid. 12.1.4 Våglastkomponenter – våghöjdens, kursens och fartens inverkan Inverkan av våghöjd, kurs och fart på de våginducerade belastningarna sammanfattas i figurerna 12.4–12.6 och 12.9. I jämförelsen används de mest sannolika maximivärdena under 30 minuters exponering. För flertalet försöksserier innebär detta att det givna värdet motsvarar det högsta enskilda uppmätta värdet, varför osäkerheten på dessa nivåer är stor. I figurerna har samma konditioner sammanbundits med räta linjer. Vågbelastningarna är emellertid en funktion av H s upphöjd till en högre potens och de heldragna linjerna skall inte användas för inter- eller extrapolering. Det är uppenbart att våghöjdens påverkan är mycket större i bogsjö än motsjö. Resultaten tyder på att det finns ett ”tröskelvärde” för sjötillståndet vid bogsjö under vilket de våginducerade lasterna på visiret är mycket små. När detta värde överskrids ökar risken för stora krafter och moment snabbt, även om det allmänna tillståndet med avseende på rörelser och accelerationer ombord inte ändras i någon större grad. För de testade konditionerna befinner sig tröskelvärdet uppenbarligen vid ca 4 m signifikant våghöjd. Vågkrafterna visar ett i stort sett linjärt förhållande till farten i bogsjö för båda de studerade våghöjderna. En minskning av farten från 15 knop till 10 knop minskar sålunda krafterna med ungefär en tredjedel. För motsjö verkar fartens inflytande minska vid större våghöjder. estonia – slutrapport 155 .
- Page 103 and 104: . Fartyg Typ Redare/ Rutt Max. Brut
- Page 105 and 106: . OSC ledde fartygens och helikoptr
- Page 107 and 108: . flotten. Det visade sig omöjligt
- Page 109 and 110: . Designation Type X 92 MI-8 X 42 M
- Page 111 and 112: . NIA förmodligen hade sjunkit, be
- Page 113 and 114: . Y␣ 68 visste att Q␣ 91 (se ov
- Page 115 and 116: . Y 61 (Boeing Kawasaki) Y 61 start
- Page 117 and 118: . Tabell 7.9 Överlevande, identifi
- Page 119 and 120: . KAPITEL 8 Konstateranden efter ol
- Page 121 and 122: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 123 and 124: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 125 and 126: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 127 and 128: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 129 and 130: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 131 and 132: ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 133 and 134: . niska isbrytaren TARMO och de fun
- Page 135 and 136: . DEL 2 ANKNYTANDE FAKTA estonia -
- Page 137 and 138: . KAPITEL 9 Internationella konvent
- Page 139 and 140: . räckligt stränga för att kunna
- Page 141 and 142: . Även om ro-ro fartyg hade gått
- Page 143 and 144: . KAPITEL 10 Ro-ro färjetrafikens
- Page 145 and 146: . 10.3 Lastdäcksarrangemang Lastd
- Page 147 and 148: . KAPITEL 11 Olyckor och tillbud me
- Page 149 and 150: . Tabell 11.1 Skador på och först
- Page 151 and 152: . DEL 3 ANALYS OCH UTVÄRDERING est
- Page 153: . KAPITEL 12 Redovisning av separat
- Page 157 and 158: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 159 and 160: . som noterats vid simuleringarna o
- Page 161 and 162: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 163 and 164: . FRIBORD [m] ○ ○ ○ ○ ○
- Page 165 and 166: . och vilken belastningsnivå det k
- Page 167 and 168: . att de urpsrungliga måtten för
- Page 169 and 170: . sprickbildning i rötterna och at
- Page 171 and 172: . KAPITEL 13 Olycksförloppet 13.1
- Page 173 and 174: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 175 and 176: . att hon hade lämnat Tallinn 15 m
- Page 177 and 178: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 179 and 180: . Det första nödanropet från EST
- Page 181 and 182: . en halvtimme under de förhållan
- Page 183 and 184: . Inströmningshastigheten berodde
- Page 185 and 186: . KAPITEL 14 Ägarförhållanden oc
- Page 187 and 188: . KAPITEL 15 Utvärdering av visir-
- Page 189 and 190: . varvet som konstruktionsbelastnin
- Page 191 and 192: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 193 and 194: . last som först angrep på babord
- Page 195 and 196: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 197 and 198: . som en isolerad företeelse och i
- Page 199 and 200: . KAPITEL 16 Analys av utrymningen
- Page 201 and 202: . Andra utrymningshinder utgjordes
- Page 203 and 204: . KAPITEL 17 Räddningsinsatsen 17.
12.1.2<br />
Resultat i sammandrag<br />
På grund av den icke-linjära och slumpmässiga<br />
karaktären hos bogslagslaster<br />
måste de uppmätta belastningsvärdena<br />
bedömas med försiktighet. Små förändringar<br />
i den relativa rörelsen mellan fartygsbogen<br />
och vågorna, liksom i vågprofilen,<br />
ledde till stora skillnader i belastningsvärden.<br />
De största lasterna uppmättes<br />
i regel inte i de högsta enskilda<br />
vågorna utan snarare i de värsta kombinationerna<br />
av vågor och fartygsrörelser.<br />
Den mest kritiska våginducerade lastkomponenten,<br />
det öppnande momentet<br />
runt däcksgångjärnen, Y-momentet –<br />
uppmätt vid de olika försöksserierna –<br />
visas i figur 12.1 och 12.2 som funktion<br />
av den genomsnittliga överskridandeperioden.<br />
Den vertikala kraften, Z-kraften,<br />
visas på likartat sätt i figur 12.7 och 12.8.<br />
Med ”genomsnittlig överskridandeperiod”<br />
avses här den genomsnittliga tiden<br />
mellan enskilda lasttoppar som är lika<br />
med eller högre än det motsvarande värdet.<br />
Graferna har tagits fram genom att<br />
den sammanlagda fullskaletiden för varje<br />
försöksserie delades med antalet lasttoppar<br />
som överskrider en viss nivå enligt<br />
Weibull-diagrammen i SSPA Report<br />
7524.<br />
I de redovisade våginducerade krafterna<br />
och momenten ingår inte visirets<br />
egenvikt. Denna minskar den vertikala<br />
kraften med ca 0,6 MN och det öppnande<br />
momentet med ca 2,9 MNm (1 MN<br />
motsvarar kraften av 102 ton).<br />
12.1.3<br />
Långa försöksserien i sned<br />
bogsjö<br />
Den långa försöksserien i MDL i babords<br />
bogsjö med en nominell signifikant våghöjd,<br />
H s , av 4,3 m och med en fartygsfart<br />
av 14,5 knop ansågs – då försöken utfördes<br />
– motsvara de förutsättningar som<br />
rådde när infästningen till <strong>ESTONIA</strong>s<br />
bogvisir brast. Tabell 12.2 visar för denna<br />
serie de största enskilda lastkomponenter<br />
som uppmättes under motsvarande<br />
tre timmars fullskaletid.<br />
154 estonia – slutrapport<br />
Alla lastkomponenters maximala värden<br />
utom Y-kraft och Z-moment uppmättes<br />
samtidigt (Y-kraften uppmättes<br />
till 2,2 MN och Z-momentet till 3,8<br />
MNm vid samma tillfälle). När dessa<br />
högsta laster uppmättes var vågtoppens<br />
amplitud 3,7 m, den relativa rörelsen<br />
mellan bog och våg var 6,3 m och den<br />
relativa hastigheten 6,2 m/s.<br />
Toppvärdena av de längsgående och<br />
vertikala krafterna uppträdde alltid i fas<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Figur 12.1 Uppmätt våginducerat vertikalt öppnande moment på<br />
visiret i bogsjö.<br />
60<br />
50<br />
Y moment, [MNm]<br />
5.3 m<br />
15 kn<br />
150° Bogsjö<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
0<br />
1<br />
Figur 12.2 Uppmätt våginducerat vertikalt öppnande moment på<br />
visiret i motsjö.<br />
1<br />
10<br />
100<br />
Genomsnittlig överskridandeperiod, [minuter]<br />
Y moment, [MNm] 180° Motsjö<br />
3.9 m<br />
19 kn<br />
och med ungefär samma storlek. Endast<br />
några få av dessa belastningstoppar resulterade<br />
dock i ett positivt öppnande<br />
moment omkring gångjärnsaxeln som<br />
skulle ha varit tillräckligt stort för att<br />
överstiga det stängande momentet från<br />
visirets egenvikt. Endast två öppnande<br />
moment översteg 20 MNm. De flesta<br />
lastcyklerna orsakade stängande moment<br />
med toppnivåer på upp till ca 5<br />
MNm.<br />
5.3 m<br />
10 kn<br />
4.2 m<br />
10 kn<br />
5.2 m<br />
19 kn<br />
5.2 m<br />
15 kn<br />
3.9 m<br />
10 kn<br />
5.1 m<br />
10 kn<br />
10<br />
100<br />
Genomsnittlig överskridandeperiod, [minuter]<br />
4.5 m<br />
14.5 kn<br />
3.9 m<br />
15 kn<br />
1000<br />
1000<br />
.