MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Tabell 10.2 Ursprungliga bogarrangemang 146 estonia – slut rapport Silja Line År Viking Line Birger Jarl 1959 (Viking, Slite) Bore 1960 – Skandia VI 1961 (Boge) Nordia VI, Svea Jarl 1962 – Floria 1963 (Ålandsfärjan, Panny R) Ilmatar 1964 Apollo VI, (Drotten) (Holmia VI) 1965 – Fennia VI 1966 – Botnia VI 1967 Kapella VI, (Visby VI) – 1968 (Viking 2 VI) – 1969 – Floria VI 1970 Apollo VR, Viking 1 VR, Marella VI – 1971 – Aallotar CD, Svea Regina CD 1972 Viking 3 VR, Diana VR Bore I VR 1973 Viking 4 VR, Aurella VR – 1974 Viking 5 VR, (Viking 6 VI) Svea Corona VI, Wellamo VI 1975 – Bore Star VI – 1976 (Apollo III) – 1977 (Ålandsfärjan VI) – 1978 – – 1979 Diana II VR, Turella VRB – 1980 Rosella VRB, Viking Song VI, Viking Sally VR, Viking Saga VI Finlandia VRB 1981 – Silvia Regina VRB – 1982 (Aurella VI, Ålandsfärjan VR) – 1983 (Ålandsfärjan VR) – 1984 (Ålandsfärjan VR) Svea CD 1985 Mariella VRB, (Ålandsfärjan VI) Wellamo CD 1986 Olympia VRB – 1987 (Ålandsfärjan VI) – 1988 Amorella CD – 1989 Athena CD, Cinderella CD, Isabella CD Silja Serenade CD 1990 Kalypso CD Silja Symphony CD 1991 – – 1992 – Silja Europa CD 1993 – Silja Scandinavia CD Anm. Fartyg inom parentes var inte byggda för aktuell trafik. R = Ramp som yttre boginneslutning. CD = Sidostängande dörrar VI = Fristående visir. Ingen inneslutning av rampens övre ände. VR = Visir och lådliknande konstruktion för ramp. VRB = Visir och lådliknande konstruktion för ramp och en separat barriär. ESCO på s.k. bare-boat charter. Syftet var att bygga ut färjetrafiken mellan Tallinn och Stockholm med en daglig avgång i vardera riktningen. Detta förverkligades dock inte på grund av ESTONIA-olyckan. Efter omfattande förbättringar, däribland permanent förslutning av bogvisiret och den förliga rampen, sattes DIANA II i trafik i november 1994 under namnet MARE BALTICUM. I augusti 1996 ersattes hon av REGINA BALTICA. .
. KAPITEL 11 Olyckor och tillbud med bogportar 11.1 Allmänt Ett antal tillbud där bogvisirets infästningar havererat eller delvis havererat har inträffat på Östersjön och Nordsjön under ro-ro färjornas historia. De inblandade fartygen har alla varit klassade i något av de fyra större klassningssällskapen. Nedanstående lista över några av dessa tillbud innehåller bl.a. två incidenter som gäller fartyg utrustade med sidostängande dörrar. Observera särskilt att många av tillbuden inträffade under det första året som fartyget var i trafik. Med två undantag innehåller listan enbart svenska och finska fartyg och gör inte anspråk på att omfatta samtliga tillbud som inträffat. Det finns skäl att anta att liknande tillbud även har inträffat i andra delar av världen. Emellertid är det värt att notera att kraftigt utsvängda bogar i många fall ansetts ha varit en bidragande faktor. Färjor byggda för trafik i Östersjön hade vid den aktuella tiden mer utsvängda bogar än färjor som byggts för annan trafik. Efter ESTONIA-olyckan genomförde tillsynsmyndigheter och klassningssällskap omfattande besiktningar av låsanordningar och gångjärn på alla ro-ro fartyg över vilka de hade tillsyn. Resultaten visade en tämligen hög frekvens av mer eller mindre allvarliga defekter som behövde åtgärdas. Ett av klassningssällskapen rapporterade att vissa slag av fel, t.ex. sprickor i eller deformeringar av låsanordningar, påträffades i ca 30 procent av de inspekterade färjorna. De flesta defekterna var dock relativt små. 11.2 Kort historik över inträffade tillbud VISBY, en passagerarfärja byggd år 1972, var i december 1973 på väg från Nynäshamn till Visby när hon mötte några kraftiga vågor som fick visiret att öppnas. Fartyget vändes och tog sig utan missöden till Nynäshamn. Man konstaterade att låsanordningarna var för klena och kraftigare anordningar installerades. Tillbudet var föremål för brevväxling mellan Sjöfartsverket och berört klassningssällskap och man informerades om att sällskapet hade kraftigt skärpt hållfasthetskraven. Effekten av kraftigt utsvängda bogar diskuterades också. STENA SAILER, en fraktfärja byggd år 1973, råkade i januari 1974 ut för hårt väder och motsjö. Farten minskades, men visirets låsanordningar gick sönder. Rampen förblev intakt och fartyget vände och gick mot mer skyddade vatten. Under utredningen framkom att ett liknande tillbud hade inträffat tidigare och att ett systerfartyg under annan flagg hade drabbats av ett liknande tillbud. I en rapport från tillsynsmyndigheten drogs bl.a. slutsatsen att ”nästan alla låsanordningar till bogportar på existerande fartyg är för klena” och rekommenderades att myndigheten först skulle undersöka hur sådana anordningar skulle konstrueras och byggas och därefter besiktiga existerande fartyg (se 15.13). SVEA STAR, en passagerarfärja byggd år 1968, råkade ut för hårt väder i maj 1974. En kraftig våg öppnade visiret. Vatten samlades i visiret, men rampen förblev stängd. Fartyget vände och återvände till hamn. WELLAMO, en passagerarfärja byggd år 1975, mötte en sydvästlig storm på resa från Helsingfors till Stockholm en decembernatt 1975. Omkring tio nautiska mil söder om Bengtskärs fyr såg vakthavande styrman att bogvisiret lyftes. Han väckte befälhavaren. Visiret belystes med strålkastare, och ca fem minuter senare lyfte visiret igen. Farten minskades genast från ca åtta till tre knop. Befälhavaren och maskinchefen inspekterade skadan och på grund av skadans omfattning och stormen beslöt befälhavaren att återvända till Helsingfors. Följande morgon i Helsingfors noterade man att låsfästena hade vridits loss och att visirets armar var delvis brutna. Bordläggningsplåten på visirets bägge sidor var krökt, vilket också gällde ett klenare skott inne i visiret. Det var ett litet hål i förpiktankens däck, orsakat av visirets slag. Låsanordningarna förstärktes estonia – slutrapport 147
Page 1 and 2:
SLUTRAPPORT Ro-ro passagerarfärjan
Page 3 and 4:
Rapporten har översatts från enge
Page 5 and 6:
4 estonia - slutrapport .
Page 7 and 8:
. Förord Den gemensamma haverikomm
Page 9 and 10:
. ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 11 and 12:
. ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 13 and 14:
. Den gemensammahaverikommissionen
Page 15 and 16:
. Resumé Detta är den gemensamma
Page 17 and 18:
. besättningens agerande och anstr
Page 19 and 20:
. DEL 1 FAKTA estonia - slutrapport
Page 21 and 22:
. KAPITEL 1 Olyckan ○ Den estnisk
Page 23 and 24:
. KAPITEL 2 Ägarförhållanden och
Page 25 and 26:
. engagerade i driften av ESTONIA.
Page 27 and 28:
. KAPITEL 3 Fartyget 3.1 Bakgrund 3
Page 29 and 30:
. Figur 3.1 ESTONIA: Generalarrange
Page 31 and 32:
. • Högsta antal passagerare 2
Page 33 and 34:
. Ackumulatorer för reservkraft vi
Page 35 and 36:
. Förutom utrustningen i radiohytt
Page 37 and 38:
. av visirets gångjärn. Bordlägg
Page 39 and 40:
. visiret i det fall det hade fastn
Page 41 and 42:
. ”a.) I motsats till den praxis
Page 43 and 44:
. järn hade enligt muntlig informa
Page 45 and 46:
. Det fanns ingen standardiserad la
Page 47 and 48:
. Bureau Veritas utförde den förs
Page 49 and 50:
. KAPITEL 4 Verksamhet ombord 4.1 A
Page 51 and 52:
. Andremaskinisten Andremaskinisten
Page 53 and 54:
. Livbåtslarm Livbåtslarmet - sju
Page 55 and 56:
. KAPITEL 5 De yttre förhållanden
Page 57 and 58:
. som täckte norra Skandinavien oc
Page 59 and 60:
. och riktning har emellertid senar
Page 61 and 62:
. KAPITEL 6 Sammandrag av vittnesm
Page 63 and 64:
. 8. Den 25 januari 1996 i Tallinn
Page 65 and 66:
. mängd pressades in från rampens
Page 67 and 68:
. rande elsystemet. I ett senare vi
Page 69 and 70:
. ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 71 and 72:
. medan andra bara höll sig fast.
Page 73 and 74:
. lösa föremål i toalettutrymmet
Page 75 and 76:
. ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 77 and 78:
. däck 7 och har berättat att hon
Page 79 and 80:
. det blev allt svårare att ta sig
Page 81 and 82:
. hjälpa varandra ut. En besättni
Page 83 and 84:
. Efter en kort stund, när fartyge
Page 85 and 86:
. Plötsligt kantrade flotten och
Page 87 and 88:
. inte längre kämpa i en vattenfy
Page 89 and 90:
. sade att flotten läckte och där
Page 91 and 92:
. KAPITEL 7 Räddningsinsatsen 7.1
Page 93 and 94:
. tionen (SOLAS-konventionen) är d
Page 95 and 96: . rekommit mellan MRCC Åbo och MRC
Page 97 and 98: . gan. Den sistnämnda metoden - d
Page 99 and 100: . Nödtrafikens text finns utskrive
Page 101 and 102: . Tid Händelse 0240 SILJA SYMPHONY
Page 103 and 104: . Fartyg Typ Redare/ Rutt Max. Brut
Page 105 and 106: . OSC ledde fartygens och helikoptr
Page 107 and 108: . flotten. Det visade sig omöjligt
Page 109 and 110: . Designation Type X 92 MI-8 X 42 M
Page 111 and 112: . NIA förmodligen hade sjunkit, be
Page 113 and 114: . Y␣ 68 visste att Q␣ 91 (se ov
Page 115 and 116: . Y 61 (Boeing Kawasaki) Y 61 start
Page 117 and 118: . Tabell 7.9 Överlevande, identifi
Page 119 and 120: . KAPITEL 8 Konstateranden efter ol
Page 121 and 122: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 123 and 124: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 125 and 126: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 127 and 128: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 129 and 130: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 131 and 132: ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 133 and 134: . niska isbrytaren TARMO och de fun
Page 135 and 136: . DEL 2 ANKNYTANDE FAKTA estonia -
Page 137 and 138: . KAPITEL 9 Internationella konvent
Page 139 and 140: . räckligt stränga för att kunna
Page 141 and 142: . Även om ro-ro fartyg hade gått
Page 143 and 144: . KAPITEL 10 Ro-ro färjetrafikens
Page 145: . 10.3 Lastdäcksarrangemang Lastd
Page 149 and 150: . Tabell 11.1 Skador på och först
Page 151 and 152: . DEL 3 ANALYS OCH UTVÄRDERING est
Page 153 and 154: . KAPITEL 12 Redovisning av separat
Page 155 and 156: ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 157 and 158: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 159 and 160: . som noterats vid simuleringarna o
Page 161 and 162: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 163 and 164: . FRIBORD [m] ○ ○ ○ ○ ○
Page 165 and 166: . och vilken belastningsnivå det k
Page 167 and 168: . att de urpsrungliga måtten för
Page 169 and 170: . sprickbildning i rötterna och at
Page 171 and 172: . KAPITEL 13 Olycksförloppet 13.1
Page 173 and 174: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 175 and 176: . att hon hade lämnat Tallinn 15 m
Page 177 and 178: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 179 and 180: . Det första nödanropet från EST
Page 181 and 182: . en halvtimme under de förhållan
Page 183 and 184: . Inströmningshastigheten berodde
Page 185 and 186: . KAPITEL 14 Ägarförhållanden oc
Page 187 and 188: . KAPITEL 15 Utvärdering av visir-
Page 189 and 190: . varvet som konstruktionsbelastnin
Page 191 and 192: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 193 and 194: . last som först angrep på babord
Page 195 and 196: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 197 and 198:
. som en isolerad företeelse och i
Page 199 and 200:
. KAPITEL 16 Analys av utrymningen
Page 201 and 202:
. Andra utrymningshinder utgjordes
Page 203 and 204:
. KAPITEL 17 Räddningsinsatsen 17.
Page 205 and 206:
. serad radar satte MARIELLA kurs m
Page 207 and 208:
. ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 209 and 210:
. ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
Page 211 and 212:
. manövrerades manuellt. Under rä
Page 213 and 214:
. däck. Dessa olägenheter minskad
Page 215 and 216:
. (Lehtikuva Oy) ○ ○ ○ ○
Page 217 and 218:
. KAPITEL 18 Efterlevnad av bestäm
Page 219 and 220:
. KAPITEL 19 Regelverkets utvecklin
Page 221 and 222:
. DEL 4 SLUTSATSER estonia - slutra
Page 223 and 224:
. KAPITEL 20 Undersökningsresultat
Page 225 and 226:
. KAPITEL 21 Slutsatser Visirhaveri
Page 227 and 228:
. KAPITEL 22 Rekommendationer Inled
Page 229:
POSTADRESS: 106 47 STOCKHOLM FAX 08
show all

MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?