MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
.<br />
KAPITEL 10<br />
Ro-ro<br />
färjetrafikens<br />
historia på<br />
Östersjön<br />
10.1<br />
Inledning<br />
Från omkring år 1960 utvecklades ro-ro<br />
färjetrafiken mellan sydvästra Finland och<br />
Stockholmsregionen i Sverige utomordentligt<br />
snabbt med avseende på antalet<br />
fartyg som var byggda för traden, fartygens<br />
storlek, kapacitet och komfort samt<br />
antalet befordrade passagerare och fordon.<br />
Utvecklingen stimulerades av konkurrensen<br />
mellan de två större rederikoncerner<br />
som var engagerade på traden,<br />
Viking Line och Silja Line, båda med<br />
blandade finska och svenska ägarförhållanden.<br />
I flera hänseenden gick utvecklingen<br />
förmodligen i snabbare takt än vad<br />
de internationella föreskrifterna och klassningssällskapen<br />
kunde klara. Utvecklingstakten<br />
under 1970- och 1980-talen<br />
har i allmänhet ansetts sakna motsvarighet<br />
i något jämförbart trafikområde.<br />
Det har ansetts nödvändigt att förstå<br />
denna utveckling för att man skall kunna<br />
bilda sig en uppfattning om de övergripande<br />
omständigheterna kring ESTO-<br />
NIA-olyckan. En separat historik över<br />
denna färjetrafik beställdes därför från<br />
ett konsultföretag, ADC Support AB.<br />
Historiken ingår i supplementet.<br />
10.2<br />
Trafikutvecklingen<br />
Tidtabellsreglerad fartygstrafik mellan<br />
Helsingfors och Stockholm har funnits<br />
länge. Passagerar- och godstrafiken bedrevs<br />
i allmänhet ej med samma fartyg.<br />
Ett mindre antal personbilar kunde fraktas<br />
på passagerarfartygen. Dessa lyftes<br />
ombord på traditionellt sätt.<br />
Den 1 juni 1959 introducerade rederiet<br />
SF Line i Mariehamn på Åland en roro<br />
passagerarfärjelinje mellan Åland och<br />
det svenska fastlandet norr om Stockholm.<br />
Ungefär vid samma tid anslöt sig<br />
ett annat Mariehamnsbaserat rederi, Rederi<br />
AB Sally, till projektet.<br />
Endast fyra dagar efter det att den<br />
första ro-ro linjen öppnats, startades konkurrerande<br />
trafik på samma rutt av det<br />
svenska Rederi AB Slite.<br />
Ett av de fartyg som användes på<br />
dessa första ro-ro linjer var en ombyggd<br />
järnvägsfärja och det andra ett mindre<br />
lastfartyg, ombyggt för att möjliggöra roro<br />
hantering av last och för att kunna<br />
transportera passagerare. Passagerarkomforten<br />
ansågs inte viktig, eftersom resorna<br />
endast varade några få timmar. Trafiken<br />
var i hög grad beroende av turismen<br />
och under de allra första åren var trafiken<br />
inställd under vintersäsongen.<br />
De tre rederier som var inblandade i<br />
den första ro-ro trafiken mellan Åland<br />
och det svenska fastlandet bildade senare<br />
det gemensamma marknadsföringsbolaget<br />
Viking Line, ett av de företag som<br />
ledde utvecklingen av trafiken mellan<br />
sydvästra Finland och Stockholmsregionen.<br />
Affärsidén visade sig framgångsrik och<br />
för ändamålet särskilt byggda ro-ro färjor<br />
beställdes. Den första, SKANDIA, levererades<br />
i maj 1961 till konkurrenten Silja<br />
Rederi AB, ett företag som ägdes gemensamt<br />
av Bore Line AB, Finska Ångbåts AB<br />
och Rederi AB Svea.<br />
SKANDIA kunde ta 1␣ 000 passagerare<br />
och byggdes med ett helt utbyggt<br />
bildäck med bog- och akterramper. Fartyget<br />
sattes i trafik mellan Helsingfors<br />
och Stockholm. I maj följande år levererades<br />
ett systerfartyg, NORDIA.<br />
Nya fartyg tillkom varje år för att<br />
tillgodose det ökande behovet av transporter<br />
mellan olika hamnar i sydvästra<br />
Finland och Stockholmsregionen. Fartygens<br />
standard förbättrades. Storlek och<br />
motoreffekt ökade och från 1965/1966<br />
kunde regelbunden trafik upprätthållas<br />
även på vintern.<br />
Ro-ro trafiken blev snabbt ett oumbärligt<br />
transportmedel, i första hand för<br />
den finska exportindustrin, som nu kunde<br />
leverera sina produkter till Sverige<br />
och vidare till västra Europa på ett säkert,<br />
bekvämt och tillförlitligt sätt.<br />
Olika faktorer medverkade till att göra<br />
färjetrafiken genomförbar. Den minskade<br />
efterfrågan på lastbilsburna transporter<br />
under sommarsemesterperioden kompenserades<br />
av turisttrafiken under samma<br />
årstid. Att ta bilen till grannlandet<br />
blev ett bekvämt, ekonomiskt och prak-<br />
estonia – slutrapport 143