Frågor om undersökningar som föreskrivits av läkare

KT 2 (6)
sek1104-kysymyksiä lääkärien määräämistä tutkimuksista r.docx
17.1.2011
under tidigare arbetsperioder? Den anställde kan också beviljas befrielse från arbetet
under arbetstid, men så att han eller hon ändå inte behöver arbeta in denna tid.
Fråga 2:
En arbetstagare som arbetar på ett sjukhus har nyligen återkommit från en utrikesresa.
a) Arbetsgivaren misstänker att arbetstagaren har blivit salmonellasmittad och beordrar
honom till undersökning. Arbetstagaren går därför på undersökning och blir sedan
tvungen att ytterligare gå på fortsatta undersökningar. Ska alla besöken eller bara en
del av dem räknas som arbetstid? Har den ordinarie arbetstiden för arbetsperioden
blivit full med beaktande av underskottet på grund av den tid som gått till undersökningarna
och har personens mertids- och övertidsgräns för arbetsperioden överskridits?
b) Om arbetstagaren själv misstänker sig ha fått smitta och går den första gången på
läkarkontroll på eget initiativ, blir förfarandet då ett annat än i punkt a?
Svar 2:
a) Alla dessa undersökningar räknas som arbetstid om besöken är nödvändiga med
tanke på skötseln av tjänsten/arbetsuppgifterna. Det gäller också besöken för de
fortsatta undersökningarna. I denna situation uppfylls detta behov. Den tid som använts
för undersökningarna har ingen inverkan på personens mertids- eller övertidsgränser
för arbetsperioden eftersom den ordinarie arbetstiden för denna arbetsperiod
inte blir ofullständig på grund av undersökningarna.
b) När arbetstagaren själv misstänker sig ha fått salmonellasmitta och går på eget initiativ
på läkarkontroll är det fråga om en sådan lagstadgad kontroll som skötseln av
tjänsten/arbetet kräver även om arbetsgivaren inte har beordrat arbetstagaren att gå
på kontrollen. I det fallet iakttas samma förfarande som i punkt a. I lagen (583/1986)
och förordningen (786/1986) om smittsamma sjukdomar finns det närmare bestämmelser
om när det är fråga om en smittsam sjukdom och hur man ska förfara då.
Punkt 5: Av läkare föreskrivna undersökningar
I bestämmelsen konstateras att som arbetstid räknas inte den tid som åtgått för undersökningar
som läkaren remitterat arbetstagaren/tjänsteinnehavaren till, såsom specialist-,
laboratorie- eller röntgenundersökningar. Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare
ändå på grund av ett verkligt behov måste gå på sådana undersökningar under arbetstid,
ska arbetsgivaren ordna att den anställde får befrielse från arbetet för undersökningen.
Bestämmelsen gäller också medicinska undersökningar före förlossning, om
undersökningen måste utföras under arbetstid. Om undersökningen inklusive restider infaller
på tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid, förlängs arbetstiden
ändå inte på grund av detta.
Observera ändå att den tid som använts för undersökningar inte beaktas vid granskningen
av den ordinarie arbetstiden och eventuella överskridningar av mer- eller övertidsgränsen
för arbetsperioden.
Innan beslut fattas om huruvida § 4 mom. 2 punkt 5 ska tillämpas eller inte bör man först
överväga om det är fråga om
– en med läkarremiss föreskriven
– undersökning