25 Romerska kejsare 306-641 - Korta beskrivningar i ett gotiskt ...

Även grupper av andra och hittills okända folk, som slaver och bulgarer, började
framträda allt närmare floden Donau och göra livet osäkert för romarna. Något
tidigare, år 464, förstördes stora delar av Konstantinopel av en brand. År 468
organiserades en enorm flottstyrka i avsikt att krossa vandalerna. Till detta kom
fotsoldater som marscherade landvägen från Egypten samt styrkor från
västromerska riket. Den som ledde fälttåget var Basiliscus, som senare blev
kejsare, men det slutade med ett fullständigt misslyckande där stora delar av
flottan brändes ner av vandalerna innan de ens hade börjat strida.
Leo engagerade sig starkt i valet av kejsare i västromerska riket. Innan han blev
kejsare gifte han sig med Verina och fick med henne bland annat dottern Ariadne,
som gifte sig år 466 med Zeno, vilken senare blev kejsare. Aspar, som Leo tidigare
hade stött, kom i dålig dager sedan det år 466 hade uppenbarats att hans son
Ardabur ägnat sig åt trolöshet, varvid han hade avsatts från sin tjänst. Trots det
blev Aspars son Patricie utnämnd till vicekejsare (caesar) år 470. Samma år gjorde
Anagast, med titeln magister militum, revolt i Trakien, men förhandlingen med
Leo avslöjade att revolten understöddes av Ardabur. Leo ansåg att Ardabur var för
farlig för att få leva och år 471 mördades Aspar, Ardabur och förmodligen Patricie
inne i palatset. Efter denna händelse kallades Leo för slaktaren.
LEO II (474)
Han var son till Zeno och Ariadne och dotterson till den föregående kejsaren Leo
I. Han utnämndes till vicekejsare (caesar) år 473, samt kejsare (augustus) vid tiden
för Leo I:s död i jan år 474. Han regerade bara i tre veckor innan han utnämnde
sin fader Zeno till med-kejsare (co-augustus) och senare i nov samma år dog han
en naturlig död.
ZENO (474-491)
Han hette Tarasicodissa från början och gjorde en militär karriär. Sedan han gift
sig med den blivande kejsaren Leo I:s dotter Ariadne ändrade han namnet till
Zeno. Deras son Leo II var kejsare år 474, varvid sonen utnämnde fadern till medkejsare.
Efter sonens naturliga död i nov samma år blev Zeno ensam kejsare. Han
blev illa omtyckt av folket på grund av sin härstamning från isaurierna, vilka senare
genom sitt stora antal skulle ställa till med många problem i Konstantinopel. Redan
i jan år 475 utsattes han för en komplott som leddes av Leo I:s hustru Verina (hans
hustru Ariadnes moder) och hennes bror Basiliscus. De understöddes av Illus som
kom från samma folkgrupp som kejsare Zeno, samt av goten Teodoric Strabo.
Zeno flydde till Isauria, varifrån han kommit, men Basiliscus skickade en härstyrka
efter honom under ledning av Illus. När det blev känt för Illus att Basiliscus inte
höll sina löften till honom, bytte han sida och hjälpte Zeno att återfå makten i aug
476. Zeno tågade in i Konstantinopel utan strider och tillfångatog Basiliscus och
hans familj, vilka skickades till Kappadocia där han lät dem svälta ihjäl. Verina
tillfångatogs och Zeno överlämnade sin svärmoder till Illus som lät henne sitta i
fängelse. Trots det lyckades hon förmå sin andra son Marcianus, understödd av
goten Teodoric Strabo, att revoltera år 479, men revolten slogs snabbt ner av Illus.
36