25 Romerska kejsare 306-641 - Korta beskrivningar i ett gotiskt ...
25 Romerska kejsare 306-641 - Korta beskrivningar i ett gotiskt ...
25 Romerska kejsare 306-641 - Korta beskrivningar i ett gotiskt ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
stora delar av denna lag år 507 i Lex Romana Visigothorum, som den visigotiske<br />
kungen Alaric II lät upprätta för sitt visigotiska rike.<br />
Den 28 juli år 450 föll <strong>kejsare</strong> Theodosius II så illa från sin häst att han dog<br />
kort tid därefter och han saknade då manliga ättlingar. Dottern Licinia Eudoxia<br />
hade gift sig med faderns kusin <strong>kejsare</strong> Valentinianus III.<br />
MARCIANUS (450-457)<br />
Han hade tidigare varit personlig assistent och livvakt (domesticus) till Aspar, som<br />
var <strong>kejsare</strong>ns chefkommendör (magister utriusque militiae) och följt med på<br />
fälttåget mot vandalerna i Afrika. Där blev han tillfångatagen, men frisläpptes efter<br />
en tid. Mindre än en månad efter Theodosius död år 450 utnämndes Marcianus till<br />
<strong>kejsare</strong> och Theodosius syster Pulcheria gav honom det kejserliga diademet. Strax<br />
därefter gifte de sig, men på villkor att hon fick behålla sin jungfrudom som hon<br />
värnat om sedan ungdomstiden. Vid denna tid gifte Marcianus bort sin dotter<br />
Aelia Marcia Euphemia med Anthemius, den blivande <strong>kejsare</strong>n i västromerska<br />
riket. Hans intresse för västromerska riket var generellt s<strong>ett</strong> mycket lågt. När Rom<br />
plundrades av vandalerna år 455 nöjde han sig med att skicka en ambassadör till<br />
vandalernas kung Gaiseric med krav att kejsarinnan Eudoxia, dotter till <strong>kejsare</strong><br />
Theodosius, och hennes dotter skulle friges och sändas till Konstantinopel, vilket<br />
också skedde. Aspar hade stort anseende under hans regeringstid och Aspars son<br />
Ardabur utnämndes till magister utriusque militiae per Orientem, men dessa båda<br />
var kloka nog att inte fatta politiska beslut eftersom det fanns en stark antigermansk<br />
inställning hos aristokraterna i senaten.<br />
Marcianus slutade omedelbart att betala ut guld till hunnerna när han blev<br />
<strong>kejsare</strong> och eunucken Chrysaphius blev mördad eller avrättad. År 450 hade<br />
hunnerna börjat förbereda sig på <strong>ett</strong> stort anfall mot det västromerska riket, som<br />
förväntades vara lättare att kuva än det östromerska riket. Innan Attila hann vända<br />
sig mot <strong>kejsare</strong> Marcianus hade hans styrkor slagits i spillror. Kort tid därefter dog<br />
han utan att hinna gå till anfall mot östromerska riket. Marcianus allierade sig<br />
snabbt med folk som tidigare stött hunnerna, främst ostrogoterna som tilläts få<br />
bosätta sig i Pannonien, Trakien och Illyricum. När Marcianus dog i jan år 457<br />
hade han lyckats fylla skattkammaren och där fanns det vid hans bortgång 100.000<br />
pund guld 32.700 kg). I likhet med sin företrädare lämnade han ej några manliga<br />
arvingar efter sig.<br />
LEO I slaktaren (457-474)<br />
Leo hade från början gjort en militär karriär. Det var med stöd från Aspar, med<br />
titeln magister militum, som han utnämndes till <strong>kejsare</strong> år 457. Krigen längs<br />
gränserna fortsatte. Ostrogoterna fortsatte att plundra på Balkan och de hade<br />
uppdelats i två grupper som leddes av Teodoric Strabo och Valamir. År 459 fick<br />
romarna <strong>ett</strong> fredsavtal med Valamir och år 473 utnämndes Teodoric Strabo till<br />
magister militum praesentalis. D<strong>ett</strong>a hotade Valamirs goter, som leddes av<br />
Valamirs son Teodoric, vilken gick till angrepp mot Teodoric Strabo. Grupper med<br />
hunner fortsatte att göra angrepp mot romarna fram till Dengizechs död år 469.<br />
35
Change language