25 Romerska kejsare 306-641 - Korta beskrivningar i ett gotiskt ...

KONSTANS II (409-411) – troninkräktare
Den äldre sonen till Konstantin III som gjorde uppror mot kejsare Honorius år 407
och som kontrollerade Britannien, Gallien och Spanien. Hans fader upphöjde
honom till vicekejsare (caesar) 408 och skickade honom till Spanien där några av
Honorius släktingar inlett en revolt, vilken slogs ner och några av släktingarna
avrättades. Han lämnade sin hustru och sitt hov i staden Saragossa och for vidare
till Arles i Gallien. I sept 409 gick flera barbarfolk över gränsen till Spanien. Strax
senare upphöjdes han till kejsare (augustus) av sin fader Konstantin och skickades
tillbaka till Spanien. Gerontius, som lämnats i Spanien, var missnöjd med
behandlingen av honom och revolterade genom att stödja Maximus som kejsare.
Tillsammans med barbarerna som just kommit till Spanien slog de den
huvudstyrka som Konstans skickat i förväg, men när nyheten kom till Arles
stannade Konstans kvar. År 411 gick Gerontius in i Gallien där han besegrade och
tillfångatog Konstans vid Vienne, varefter Gerontius lät avrätta honom.
MAXIMUS (409-411) – troninkräktare
Han var nära släkt (troligen en son) med den Gerontius som förde befälet över
Konstantin III:s romerska härstyrkor i Spanien år 409. Sedan Gerontius slagit ner
en revolt i Spanien, allierat sig tillfälligt med de barbarfolk som kom till Spanien
samma år, slagit först Konstans II:s och sedan Konstantin III:s härstyrkor i södra
Gallien, utnämndes Maximus till kejsare vid Tarraco år 409. När Maximus fick
beskedet att Gerontius blivit slagen vid Arles 411, av kejsare Honorius general,
flydde han till de barbariska styrkor som var kvar i Spanien. År 417 levde han
fortfarande och förmodligen blev han tillfångatagen år 422 i Spanien, förd till
Ravenna och avrättad.
Priscus ATTALUS (409-410, 414-415) – troninkräktare
Grek till börden och av förnäm familj. Han var hedning och satt i senaten. År 409
blev han stadsprefekt för staden Rom. När visigoternas kung Alaric belägrade
staden Rom 409 utropade han Attalus till kejsare och lät ikläda honom den
kejserliga dräkten. Under sin regering blev han döpt av en gotisk biskop som var
arian. Ett försök att tillsammans med Alaric belägra och erövra Ravenna
misslyckades, liksom försöken att få spannmålsskeppen från Afrika att komma
med förnödenheter för att undsätta Roms belägrade befolkning. Alaric tröttnade
på Attalus egenhändiga sätt att regera och dåraktiga beslut, varför han avsatte
Attalus sommaren 410 i ett försök att på nytt vinna kejsare Honorius hjärta och ett
varaktigt fredsavtal. När detta misslyckades, intog och plundrade goterna staden
Rom. Attalus litade inte längre på romarna och valde att leva sitt liv med goterna,
även när dessa tog sig till Gallien. Visigoterna blev anfallna av Honorius general
Konstantius 414 och då valde goternas kung Ataulf att åter igen utnämna Attalus
till kejsare, men Konstantius blockad i Gallien var effektiv och tvingade goterna att
bege sig till Spanien 414/415. Attalus flydde men infångades av Konstantius
25