25 Romerska kejsare 306-641 - Korta beskrivningar i ett gotiskt ...

GALLUS Caesar (351-354)
Han var son till Julius Konstantius och dennes hustru Galla och var därmed
halvbror till kejsare Julianus avfällingen. Det sägs att han hade blont hår och det
visar att någon av hans förfäder bör ha kommit norrifrån. Fadern och en broder
dödades i maj 337 tillsammans med många andra släktingar, medan modern dog
en naturlig död strax efter hans födelse. Sedan han utsetts till vice kejsare (caesar)
år 350 ändrade han namn till Konstantius. Året efter blev han även utsedd till
kejsare (augustus) parallellt med Konstantius I. Under de kommande åren var han
verksam i de östra provinserna. Gallus avsattes och avrättades år 354 på grund av
några dödsdomar som han var ansvarig för, vilka betraktades som högförräderi.
SILVANUS (355) – troninkräktare
Han var son till den frankiske generalen Bonitus som hjälpte kejsare Konstantin
den store i striderna mot Licinius. Själv blev han tribun och styrde den galliska
armén med uppgift att hålla germanerna borta från romerska territorier, varvid han
blev utnämnd till magister militum år 352/353. Hans fiender inom Romarriket
gillrade en fälla och lurade kejsaren tro att Silvanus skulle göra uppror. Följden
blev att Silvanus tvingades utropa sig till kejsare i aug år 355 i Colonia Agrippina
(Köln), för att undvika att bli tillfångatagen. Men en av hans egna dödade honom
efter 28 dagar som kejsare.
JULIANUS avfällingen (360-363) – troninkräktare
Han var son till Julius Konstantius och dennes andra hustru Basilina och var
därmed halvbror till kejsare Gallus Caesar (351-354). Med honom utslocknade
den familj som härstammade från kejsare Konstantin den store, även om den
efterkommande troninkräktaren Prokopius var avlägsen ättling till denna familj.
Han var den siste icke-kristna kejsaren i Romarriket. Under sin uppväxttid och en
del av sin vuxna tid ägnade han sig åt filosofiska studier. Sedan kejsare Konstantius
I bedrivit krig mot alemannerna, slutit fred med dem och återvänt till Milano
kallades hans släkting Julianus avfällingen till den västra delen av Romarriket.
Julianus fick även stanna kvar under de fälttåg som genomfördes mot alemannerna
under våren 354. När hans broder Gallus avsattes och dödades 354 fick Julianus
sitta i husarrest utanför Milano i sju månader innan kejsarens hustru lyckades
övertyga kejsaren att han inte utgjorde något hot, varefter han kunde återvända till
Grekland och fortsätta sina studier. Men studierna fick ett hastigt slut när han den
6 nov 355 utnämndes till vice kejsare (caesar). Några dagar senare gifte han sig
med kejsare Konstantius II:s syster för att stärka banden dem emellan och den 1
dec begav han sig norrut. I Augusta Taurinorum fick han veta att alemannerna
hade intagit och förstört staden Colonia Agrippina (Köln) och han stannade då i
Vienna under vintern. Här fick han besked om att staden Augustudunum, som
hölls av en veterangarnison, var under belägring. Han begav sig dit i juni år 356
men ingrep ej eftersom staden inte var i uppenbar fara. I stället for han vidare och
kom till slut till Colonia Agrippina där han förhandlade fram ett fredsavtal med de
barbariska ledare som hade anfallit staden. Under vintern stannade han i Senonae
och i början av år 357 stred han mot folk som försökte belägra denna stad. Senare
på sommaren lyckades han segra över sju alemanniska ledare nära Argentoratum
12