Den Stora Vita Lögnen

.
DEN STORA VITA
LÖGNEN
EN KVALITATIV STUDIE I PORTRÄTTERINGEN AV VITHAJEN I FILM OCH MEDIER
1
AV: Sari Vettenranta

”It is necessary to help others, not only in our prayers, but in
our daily lives. If we find we cannot help others, the least we
can do is to desist from harming them”
–DALAI LAMA
2

Hajar har funnits i våra hav i några hundra miljoner år. Deras utveckling började långt före dinosaurier-
nas tid, och senare även hominiderna. De hajar vi ser i våra hav idag härstammar från en evolution som
tog fart för ungefär 200 miljoner år sedan. En av de mest bekanta hajarterna i modern tid är vithajen
(carcharodon carcharias). Vithajen framträder i vissa avseenden som ett mysterium för den vetenskapliga
forskningen, då dess geografiska placering i det marina livet gör den svårstuderad. Trots att en betydande
andel av världens befolkning aldrig har sett eller varit i ett möte med en vithaj i det verkliga livet, har de
flesta människor en bestämd åsikt om vithajen som en kött- och blodälskande ”mördarmaskin”. När jag
planerade att åka ner till Gansbaai i Sydafrika för att volontärjobba med vithajar i ett antal veckor, möttes
jag av en del kommentarer från min omgivning som undrade om jag ville dö och att jag skulle akta
mig för vithajar för att de ”älskar kött”. Väl på plats i en båt i havet i Sydafrika, möttes jag av vithajar
som genomgående gav intrycket av försiktighet och även ett visst mått av skygghet. Uppfattningen om
vithajarna var konstant under hela min volontärperiod. Var fick alla människor sin åsikt om ”den blodtörstiga
mördarmaskinen” ifrån? Att undersöka medierapportering kring vithajsattacker föreföll sig som
en naturlig följd, eftersom att medierna till stor del bidrar till att konstruera ”den sociala verkligheten”.
Många människor använder filmen ”Hajen” som en referens till sina åsikter om vithajen, varför jag valt
att inkludera den i mitt analysmaterial. I min studie har målet varit att kartlägga hur vithajen porträtteras
i nyhetsrapportering om vithajsattacker, samt i Spielbergs film ”Hajen”. Genom Faircloughs tredimensionella
modell för kritisk diskursanalys och en semiotisk bildanalys, har jag kunnat penetrera analysmaterialet
ur flera angreppsvinklar. Valet av de teoretiska inriktningarna ger goda grunder till att förstå
undersökningsresultatet, som visar att det kan finnas en skräckfilosofi i konstruktionen av spelfilm och
en del journalistiska produktionsvillkor som styr framställningen av vithajen och vilken karaktär den ska
tillskrivas. Utifrån resultatet har jag dragit slutsatsen att vithajen kommer att fortsätta uppträda som en
bestialisk mördarmaskin ”i den sociala verkligheten”, så länge film, medier och en världspublik lever
i en symbios med varandra. Det vill säga, så länge film och medier tjänar mycket pengar på att skildra
vithajen som en stereotyp, så länge kommer publiken att ha en homogen syn på vithajen och fortsätta att
förvänta sig den stereotypi som just nu är mer av en fiktionaliserad underhållning än en realistisk förmedling.
Nyckelord: Vithaj, vithajsattack, kritisk diskursanalys, journalistisk produktion, ”Hajen” (filmen)
3
ABSTRACT

Den här undersökningen är ideellt skriven och har inga involverade med ekonomiska intressen.
Forskningsidén till den här uppsatsen väcktes under hösten 2011, när jag volontärjobbade med vithajar i
Gansbaai, Sydafrika.
Gansbaai är känd som hela världens huvudstad för vithajar. I sex veckor var jag i daglig kontakt med
marinbiologer, personer som i flera år på en daglig basis arrangerat utflykter till havs som en vithajssafari,
övriga medarbetare som bidrar till att bevara naturen samt ett gäng engagerade volontärer varav
flertalet var i gång med studier inom marinbiologi eller liknande.
Jag har haft möjligheten att få åka ut till havs, bland vithajar, varje dag – men, på grund av sjösjuka
valde jag att begränsa mig till i genomsnitt varannan dag. Jag har deltagit i 30-talet utflykter, där vi såg
hajar vid varje resa. Genom marinbiologernas systematiska kartläggningar av att identifera vithajarna
(fota ryggfenan), vet jag att det inte var samma individer som cirkulerade runt båten varje dag. De var
olika. Men, varenda en betedde sig generellt likadant. De hade en försiktighet och en viss betänksamhet i
sig. Den där blodtörstiga aggressionen som vithajarna är förknippade med, den såg jag aldrig. Förmodligen
såg jag den aldrig – för att den inte finns i verkligheten på det sätt som medier och filmer påskiner.
Tack till följande personer, som med sin extrema kunskap och erfarenhet om vithajen i det verkliga livet
– har fått mig att, genom egen empiri, reflektera den sanna verkligheten om vithajen.
Alison V Towner, Michelle Wcisel, Oliver Jewell och Hennie Otto.
Hela besättningen på Slashfin, all personal på Marine Dynamics och alla volontärer.
Sari Vettenranta,
Stockholm, april 2012
4
FÖRORD

BILDER FRÅN VOLONTÄRARBETE
5
Gansbaai,
South Africa
Foto ovan: Hennie Otto
(beskuren av mig). Bilden visar mig
framför en 4m lång vithajshona.
Foton tagna av mig om inget
annat anges. Fotona är
tagna under hajsafariutflykterna.

1. INLEDNING........................................................................................................................8
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING...................................................................................9
3. MATERIAL OCH AVGRÄNSNING................................................................................9
4. BAKGRUND......................................................................................................................10
4.1 Vithajen (carcharodon carcharias)...................................................................................11
4.1.1 Vithajen och dess sinnen.........................................................................................................11
4.1.2 Vithajen och föda....................................................................................................................12
4.1.3 Vithajen nära stränder..............................................................................................................12
4.1.4 Vithajen och det marina ekosystemet......................................................................................12
4.1.5 Vithajen och mytologi...............................................................................................................13
4.2 ”Hajen” (filmen)................................................................................................................13
4.3 Vithajspopulationen.........................................................................................................13
5. TEORETISK RAM OCH TIDIGARE FORSKNING...............................................................13
5.1 Skräckfilosofi i spelfilm.....................................................................................................14
5.2 Journalistik och marknad.................................................................................................14
5.3 Journalistik och nyhetsurval.............................................................................................16
5.4 Journalistik och objektivitet..............................................................................................17
5.5 Diskursteori......................................................................................................................18
6. METOD...............................................................................................................................18
6.1 Kritisk diskursanalys........................................................................................................19
6.2 Semiotisk analys..............................................................................................................19
6.3 Författarens kritiska reflektion..........................................................................................20
7. ANALYS/RESULTATREDOVISNING............................................................................21
7.1 Lingvistisk textanalys........................................................................................................21
7.1.1 Explicitläsning...........................................................................................................................21
7.1.1.1 Artikel 1: “Hajattack”.............................................................................................................21
7.1.1.2 Artikel 2: ”Man relives shark attack escape”.........................................................................21
7.1.1.3 Artikel 3: “Fick benet avslitet av haj”.....................................................................................22
7.1.1.4 Artikel 4: ”Shark victim in South Africa ´saved by tourniquet´”..............................................23
7.1.1.5 Artikel 5: “Hann bara vara gifta i 11 dagar”...........................................................................23
7.1.1.6 Artikel 6: ”Seychelles shark attack leaves Briton dead”........................................................24
6
INNEHÅLLSFÖRTECKNING

7.1.1.7 Artikel 7: “Anfölls av haj – fortsatte surfa”...............................................................................25
7.1.1.8 Artikel 8: ”Surfer calm despite shark attack”..........................................................................25
7.1.2 Implicitläsning............................................................................................................................26
7.1.2.1 Grammatik.............................................................................................................................26
7.1.2.1.1 Transitivitet: Hajen - den passive agenten.........................................................................26
7.1.2.1.2 Expressiv modalitet: Den objektive journalistens åsikt.......................................................27
7.1.2.2 Vokabulär: ”overwording”: En nyhet i varje upprepning?......................................................31
7.2 Semiotisk analys...............................................................................................................33
7.2.1 Semiotisk analys av ”Hajen”......................................................................................................33
7.2.2 Semiotisk bildanalys av artiklar.................................................................................................37
7.3 Diskursiv praktik................................................................................................................39
7.3.1 Textproduktion............................................................................................................................39
7.3.2 Manifest intertextualitet...............................................................................................................40
7.4 Social praktik.....................................................................................................................40
8. SLUTSATSER OCH DISKUSSION...............................................................................42
9. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING..................................................................44
9.1 Tryckta källor.....................................................................................................................44
9.2 E-böcker............................................................................................................................45
9.3 Internetkällor.....................................................................................................................45
9.3.1 Källor.........................................................................................................................................45
9.3.2 Länkar till artiklarna...................................................................................................................45
10. BILAGOR..........................................................................................................................46
10.1 “Hajattack”.......................................................................................................................47
10.2 ”Man relives shark attack escape” ..................................................................................48
10.3 “Fick benet avslitet av haj”...............................................................................................49
10.4 ”Shark victim in South Africa ´saved by tourniquet´”........................................................50
10.5 “Hann bara vara gifta i 11 dagar”.....................................................................................51
10.6 ”Seychelles shark attack leaves Briton dead”..................................................................52
10.7 “Anfölls av haj – fortsatte surfa”........................................................................................53
10.8 ”Surfer calm despite shark attack”...................................................................................54
10.9 “’You were and are my best friend. See you soon’: Widow’s tribute to shark attack victim at
church where they wed just three weeks ago”........................................................................55
10.10 ”Seychelles shark attack: Tests prove killer shark was a Great White”.........................56
7

Hösten 2011 satt jag spontant och googlade om vithajen, då den fascinerat mig sedan tidiga barnsben
genom naturprogram i TV. Diverse internetsidor redogjorde för vithajens kritiska läge med en sjunkande
population och risk för utrotning. En illegal marknad av tjuvfiske pekas ut som boven i dramat. Jag hittade
i samma veva ett volontärprogram med placering i Gansbaai, Sydafrika – där man kunde jobba på
hajbur-dyknings-båtar vilket, enligt vissa debatter, främjar vithajens överlevnad. Jag anmälde mig till
ett åtta veckors program och, kom under min vistelse, i kontakt med personer som har akademisk och
erfarenhetsmässig kunskap om vithajen (carcharodon carcharias). Deras kunskap och erfarenhet i kombination
med mina egna intryck om vithajen i det verkliga livet, vittnar om en varelse som är konträr mot
den som målas upp i film och medier. Min forskningsidé var väckt.
Vithajen är en av världens största rovfiskar och framträder ibland som ett mysterium för vetenskaplig
forskning, då dess geografiska placering i det marina livet gör den svår att studera. Det är en fisk som,
för de flesta människor, är utom räckhåll för att bli möjlig att kunna bilda sig en egen uppfattning om.
Ändå ger ordet ”haj” och ”vithaj” rysningar och skräckblandade känslor hos majoriteten av de människor
jag talat med eller passivt lyssnat på. Hur kommer det sig att en hel ”världsbefolkning” känner till
vithajen och har en åsikt om den, fast en betydande andel av alla dessa människor aldrig sett eller varit
i ett möte med en vithaj ute i det verkliga livet? På litteraturfronten ser det ganska tunt ut i jämförelse
med andra djur och havsdjur. Här tror jag därför att film och media har en anmärkningsvärd förmåga i
att reproducera verkligheten. Jag har följaktligen intresserat mig för att studera ur vilket/vilka perspektiv
fenomenet vithaj återskapas genom film och medier.
Vithajen, såsom den existerar idag, har sina stamfäder ca 200 miljoner år tillbaka i tiden. Myter berät-
tar om vithajens och människans speciella förhållning till varandra genom tiderna. Medier i modern tid
berättar nästintill uteslutande om möten mellan haj och människa, som i de flesta fall handlar om att en
människa blivit attackerad och hajbiten. Jag har intresserat mig för varför vithajen är ett återkommande
tema i medier fastän det sker en mängd djurattacker mot människor världen över, som inte kavlas ut i
medier i lika stor utsträckning. Varför tänker alla på temamusiken i ”Hajen” så fort de hör ordet ”haj”?
8
1. INLEDNING

Jag ämnar, genom att studera porträtteringen av vithajen, undersöka hur vithajen framställs i Steven
Spielbergs film ”Hajen” (originaltitel, ”Jaws”) samt i medier genom ett urval av nyhetsartiklar som
rapporterar om vithajsattacker och sedan jämföra dessa. Mitt syfte är att genom den här undersökningen
studera om det finns några skillnader i hur vithajen porträtteras i film och i medier, samt om det går att
skönja några specifika diskursiva tendenser kring hur vithajen framställs.
Mina frågeställningar är:
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
•På vilket sätt porträtteras vithajen i Steven Spielbergs film ”Hajen” ?
•På vilket sätt porträtteras vithajen i nyhetsrapportering?
•Finns det några tendenser till stereotypisering av vithajen i ”Hajen” och i nyhetsrapporteringen?
3. MATERIAL OCH AVGRÄNSNING
När jag började läsa in mig på ämnet ´vithaj´, upptäckte jag att flertalet forskare och författare (Klimley
& Ainley 1996:03, Casey 2005:58, McDiarmid 1996:88) gemensamt hänvisar till filmen ”Hajen”, som
en stark orsaksfaktor till att ”hela världen” plötsligt relaterade begreppet ´haj´ till rasen vithaj – och att
denna skulle vara ett monster och en människoätare.
Jag har därför valt att analysera ”Hajen”, regisserad av Steven Spielberg. Utgiven år 1975. ”Hajen”
har haft en stor genomslagskraft i filmvärlden och den är typisk i sitt slag vad gäller kategorin rysare/
hajskräck och bör således bli fruktbar för min analys där jag eftersträvar att kartlägga ur vilken aspekt
vithajen ofta porträtteras i film.
Jag vill även försöka utröna ur vilken aspekt vithajen porträtteras i medier. Samtidigt vill jag kunna
skaffa mig en uppfattning som håller för en generalisering i en större social kontext, varför jag valt att
analysera ett större antal artiklar med nedslag i två årtal och två länder.
I en första sökning på google.se, med hjälp av sökord som ´vithaj attack´ har jag fått upp ett stort antal
länkar, där rapportering från brittiska medier dominerar. Jag har då klickat mig vidare genom olika länkarkiv
och valt ut artiklar efter de kriterier som jag listar nedan. Jag har sedan avsiktligen sökt upp den
rapporterade händelsen i svenska artiklar publicerade på nätet – där fick jag bäst utfall genom aftonbla
9

det.se:s arkiv. Resultatet har blivit åtta stycken artiklar, enligt följande kriterier. Artiklarna måste ha en
tillräcklig konsistens för en analys. Dessutom måste materialet vara publicerat på engelska eller svenska.
Mitt urval förutsätter dessutom att artiklarna rapporterar om en vithajsattack mot människa. Förtydligat
ska artiklarna antingen nämna ordet ´vithaj´ i rubrik, ingress eller brödtext alternativt ha med ett
foto på en vithaj – för att artikeln ska göra sig skälig i min analys.
Mina kriterier mer konkret,
Tidpunkt: år 2005 respektive år 2011.
Medier (land): Aftonbladet (Sverige) och BBC News (Storbritannien).
Textlängd/omfattning: Den kortaste artikeln har 166 ord.
Språk: Svenska och Engelska.
Innehåll: Vithajsattack mot människa.
I min analys studerar jag alltså inte artiklar som är publicerade utanför mina valda tidpunkter, artiklar
publicerade i andra medier än de jag presenterat ovan, artiklar som brister i sin konsistens eller innehåll
eller är publicerade på något annat språk än svenska eller engelska.
Jag kommer inte heller att analysera övriga filmer med rysare/hajskräck tema. Jag analyserar inga upp-
diktade romaner eller webbsidor (t.ex bloggar och hemsidor med frilansande journalister) som inte är
etablerade mediekanaler.
Jag kommer inte heller att analysera varför en vithaj attackerade en människa enligt de dokumenterade
fall som finns. Jag kommer inte heller att analysera innehållet i de artiklar som rapporterar om hajattacker
mot människor av andra hajraser än vithaj – om artikeln inte på ett relevant sätt gör sig skälig i
analysen.
Disposition: Jag kommer att inleda med en övergripande bakgrund om vithajen som ett biologiskt
fenomen baserat på ett vetenskapligt perspektiv. Sedan följer en presentation av ett teoretiskt ramverk. I
metoddelen diskuterar jag valet av mina metoder och sedan följer en resultatredovisning i analysdelen,
som avslutas med en slutdiskussion.
Jag har i detta avsnitt valt att ge en tämligen solid bakgrund om vithajen, då jag tror att det kan vara
10
4. BAKGRUND

nyttigt att ha en övergripande bild om vithajen såsom den presenteras genom forskning utav personer
med kunskapsmässig erfarenhet av vithajen i det praktiska livet.
4.1 Vithajen (carcharodon carcharias)
Hajar har existerat i våra hav i över 400 miljoner år. Det är 200 miljoner år tidigare än dinosaurierna och
396 miljoner år tidigare än hominiderna. De hajar vi ser i våra hav idag härstammar från en evolution
som tog fart för ungefär 200 miljoner år sedan (Peschak & Scholl 2006:10-11). En av de mest bekanta
hajarterna i modern tid är vithajen (carcharodon carcharias). Vithajen kan bli uppemot 7m lång och väga
upp till 1,9 ton. Med en skelettkonstruktion bestående av brosk istället för ben, kombinerad med en
strömlinjeformad kropp, är den oerhört flexibel och rörlig och kan simma ca 50km/h vid kortare sträckor
- vilket gör den till en av världens snabbaste fiskar. Vithajen måste vara i konstant rörelse, med munnen
delvis öppen för att kunna andas (Peschak & Scholl 2006:16).
Vithajen lever på dessa platser. Se rödmarkerade områden på kartan nedan.
(Bildkälla: animalfactguide.com 2012-02-19)
4.1.1 Vithajen och dess sinnen
Vithajen har mycket välutvecklade sinnen anpassade för att upptäcka en signal, störning, lukt, smak,
vibration, syn, ljud och elektriska pulser på en mycket låg intensitets nivå. Vithajens hjärnmassa är till
18% avsedd för att analysera intryck registrerade med luktsinnet, vilket ger den en ypperlig förmåga att
spåra få droppar av kemikaliska ämnen på flera kilometers håll, en fördel vid bl.a. jakt och parning
(Peschak & Scholl 2006:20). Vithajens smaksinnen är belägna i munhålan och halsen och är primärt
avsedda för att bedöma om något är ätbart. När vithajen biter i potentiell föda, aktiveras smaksinnet och
ger hajen information om smak och förmodligen även kcalorivärdet. Dålig smak och ett lågt värderat
kcaloriantal sorteras bort, som exempelvis människor och fåglar (Peschak & Scholl 2006:21, Klimley &
Ainley 1996:188,190). Vithajens hörselorgan, består av endast ett inneröra. Den registrerar alla ljudvi-
11

ationer som går direkt igenom huden. Vithajen, liksom alla hajar, har en serie porer med sensorer
längs med huvudet och kroppen, som den använder till att uppfatta och lokalisera strömmar, vibrationer
och tryckförändringar (Peschak & Scholl 2006:22). Trots vithajens övriga välutvecklade sinnen, använder
den nästan enbart synen vid jakt. Vithajen har två typer av celler i ögat (stavar och tappar) som ger
den en förmåga att upptäcka kontraster och rörlighet vid väldigt svagt ljus, liksom detaljer och färgskillnader
vid starkt ljus (Peschak & Scholl 2006:22). Vithajen, liksom alla hajar, har ett sjätte sinne som
bl.a människan saknar; elektroreception. Det ger vithajen en kapacitet att upptäcka elektriska strömmar
uppkomna av aktivitet i muskelvävnad i levande varelser, och lokalisera byten även i frånvaro av ljus.
Vithajen förlitar sig på detta sinne vid slutskedet av en jakt, samt vid navigationer där jordens magnetiska
fält ibland kan bli den enda referenspunkten när den korsar hav (Peschak & Scholl 2006:22).
4.1.2 Vithajen och föda
Vithajen är en ytterst selektiv och specialiserad jägare. Vad vithajen naturligt jagar och äter, beror på
dess geografiska tillhåll. Vithajar belägna längs exempelvis Sydafrikas kuster har genom undersökningar
i forskningssammanhang visat sig livnära på främst sydafrikanska pälssälar, men även andra hajar
och rockor (Peschak & Scholl 2006:27).
4.1.3 Vithajen nära stränder
Marinbiologer har upptäckt att vithajar i Sydafrika under somliga tidpunkter på året (okt-mar) dras till
grunt vatten längs stränder nära bl.a ´Shark Bay´. Forskare framhåller att vithajen beter sig likadant
på fler platser i Sydafrika, dvs under sommarsäsong söker den sig till grundare vatten nära stränder
(Peschak & Scholl 2006:39). Peschak och Scholl har tre olika teorier för att vithajen söker sig till grunt
vatten; jaktteorin, födelseteorin och parningsteorin, men drar sedan slutsatsen att det förmodligen rör sig
om parning alternativt födsel. Vithajen har inte uppvisat intresse för tillgänglig föda, men har visat höga
nivåer av social aktivitet i interaktion med andra individer av samma ras vid undersökningar vars syfte
varit att studera varför vithajarna söker sig till stränder (Peschak & Scholl 2006:39-43).
4.1.4 Vithajen och det marina ekosystemet
”Strip away the top of the food chain and the bottom is likely to sprawl, with opportunistic animals
(fish-devouring sea lions, for example) dominating and breeding unchecked, worms, viruses, parasites,
and their ilk having a high old time. Oceans without sharks would be pest-filled affairs/….” / Susan
Casey (Casey 2005:66-67)
Vithajen är en toppkonsument i många ekosystem i det marina livet. Många fältundersökningar tyder på
att en avsaknad av vithajar i havet skulle innebära att mindre rovfiskar okontrollerat expanderar i antal.
Predationerna mot andra fiskraser ökar då explosionsartat och ekosystemen i havet blir då förlorade eller
kraftigt rubbade. Vithajspredationer mot sjuka eller avvikande individer bidrar samtidigt till en hälso-
12

sammare population bland vithajens bytesdjur (shark-tracker.com 2012-02-13).
4.1.5 Vithajen och mytologi
Bland folket på bl.a Solomon Islands, aborginerna i Australien och indianerna längs Amerikas stilla havskust,
växte muntliga berättartraditioner fram om hajar som Gudar och aktningsvärda varelser. Bland de
forna hawaiianerna, berättades det om hajen ´Kamo Hoa Lii´ som var kung bland alla hajar och simmade
vid Honolulu. Hans drottning, ´Oahu´, levde vid Pearl Harbour. Öborna försökte sig på att interagera
med sina hajgudar för att antingen blidka de eller på något sig tillgodogöra sig en del av deras krafter.
När den amerikanska marinflottan var under konstruktion, hittades efterlämningar av stora hajburar på
havsbotten som vittnar om strider mellan forntidens folk och ´Kamo Hoa Lii´s´ anhöriga. Hajmytologin,
oavsett kultur, berättar om hajarna som symboler för styrka och skräck (McDiarmid 1996:86).
4.2 ”Hajen” (filmen)
”Hajen” regisserad av Steven Spielberg, hade premiär år 1975 och är en filmatisering av Peter Benchleys
roman ”Jaws”. Filmen är flerfaldigt nominerad och belönad (movies.amctv.com 2012-02-12).
Steven Spielbergs filmkarriär beskrivs som ”Undoubtedly one of the most influential film personalities in
the history of film/..” (imdb.com 2012-02-12). Han har ett stort antal filmproduktioner i sitt bagage, men
det stora genombrottet kom dock genom filmen ”Hajen”. Filmen kategoriseras som en rysare (cdon.se
2012-02-12) och bjuder under sin spelningstid, 119 min, på en story om en gigantisk människoätande
vithaj längs kusten vid det lilla samhället Amity (Massachusetts, USA). Filmen har legat på flertalet bästsäljarlistor,
såsom bland annat bästa thriller och bästsäljande film.
4.3 Vithajspopulationen
Jag har valt att inte ange siffror för vithajsbeståndet i min undersökning, dels för att det enligt min
bedömning inte finns några säkra (läs; exakta) källor att tillgå och dels för att marinbiologer ofta anger
en population i förhållande till vissa marina territorier. Vithajen finns dock med på IUCN´s röda lista
över utrotningshotade arter (iucnredlist.org 2012-04-18). Jag har även genom google.se, med söktermen
”population statistics great white shark” hittat artiklar som menar att vithajar är mer utrotningshotade än
tigrar (dailymail.co.uk 2012-04-18), och att bland annat vithajspopulationen i Stilla Havet är mindre än
beräknad (csmonitor.com 2012-04-18). Utan att ange siffror, bör det därför vara rimligt att säga att det
globala vithajsbeståndet är lägre än vad det borde vara.
5. TEORETISK RAM OCH TIDIGARE FORSKNING
Eftersom att jag studerar porträtteringen av vithajar i film och medier i tron om att jag kan utröna några
13

några specifika diskurser, förefaller det som ett naturligt steg att beskriva en del av de produktionsfor-
mer som präglar det journalistiska arbetet och medieinnehållet. Valet av en teoretisk anknytning till
filmen ”Hajen”, var inte lika enkel. Jag tror dock att Nickels teori om skräckfilosofi i spelfilm, bidrar
med kunskap som är väsentlig i analysdelen av filmen.
5.1 Skräckfilosofi i spelfilm
Philip J. Nickel är assistent professor i filosofi och etik vid Eindhovens Tekniska Universitet i Nederländerna
och har skrivit artikeln ”Horror and the Idea of Every Day Life – on Skeptical Threats in Psycho
and The Birds”, som tar upp aspekter om publikfascination för skräck i spelfilm. Det finns debatter om
att ´skräck´ uppfyller ett estetiskt och moraliskt värde. Nickel menar dock på att skräck har ett kunskapsteoretiskt
värde (Fahy, Thomas 2010:14).
Nickel relaterar i sin artikel begreppet ´skräck´ till en genre i litteratur eller film, men även till en känsla
eller en psykologisk upplevelse (Fahy, Thomas 2010:14). ´Skräck´ har två huvudsyften; (1) åskådliggörande
av något ondskefullt/övernaturligt/monstruöst och att (2) avsiktligt framkalla fasa, känslomässig
avsky och skrämma sin publik. Skräckgenrens värde som helhet är omdiskuterat med anledning
av att somliga skräckfilmer endast visualiserar sadistiskt våld och exkluderar nästan allting annat i sin
framställning (Fahy, Thomas 2010:15). Kritiken mot skräckgenren ifrågasätter vari nöjet ligger att visualisera
våld som tortyrliknande underhållning. Debatten varvas med teorier som gemensamt talar för
att betraktaren undermedvetet identifierar sig med monstret eller offret för skräck liksom mer stramare
vetenskapliga förklaringar om neurofysiologiska reaktioner av förskräckelser och det sociala fenomenet
av kollektivt filmbetraktande (Fahy, Thomas 2010:16-17). Nickel hävdar att skräckgenren uppfyller ett
värde som motvikt till ”det sunda förnuftet”. Genom skräck kan betraktaren känslomässigt föreställa
sig hur det är att bli ett offer för tortyr (Fahy, Thomas 2010:17). I skräckgenren dramatiseras ofta den
”alldagliga världen” och ”vanliga platser” till nivåer av galenskap. Skräckfilmen antyder ofta att sådana
galenskaper kan uppträda närsomhelst, vilket bidrar till att överskugga betraktarens ”vardagliga värld” i
den sociala verkligheten. Ett exempel på en ”allmän daglig oro” i den vardagliga världen är rädslan för
att dö (Fahy, Thomas 2010:19).
Filmens övertalningsförmåga baseras på hur väl filmen är gjord samt på betraktarens kvaliteter att vara
misstänksam/tveksam liksom på vederbörandes oro inom de områden som skräckfilmen behandlar
(Fahy, Thomas 2010:18). När skräckfilmen är över, så försvinner inte betraktarens rädsla helt – utan för
somliga personer kommer skräckfilmens fasansfyllda scener plötsligt att förefalla som möjliga om de utsätts
för situationer i det verkliga livet som motsvarar eller påminner om skräckfilmens verklighet (Fahy,
Thomas 2010:22-23).
5.2 Journalistik och marknad
Eftersom att medier bidrar till att prägla vår världsuppfattning, är det viktigt att närmare granska bakom-
14

liggande processer för bl.a nyhetsurval på medieredaktioner (Gaunt, Philip 1990:03). Det finns un-
dersökningar som tyder på att vithajsattacker oftare förekommer som nyhetsmaterial i medier, än
vad exempelvis andra djurattacker mot människor gör. Greg Skomal är marinbiolog med över 20
års erfarenhet i praktiken och menar att han genom sin koppling till hajar hamnat på löpsedlarna
för olika tidningar, “Never forget the selling power of the shark”, “Sharks attract attention. Sharks
sell.”(”Unraveling The Great White Hype” mvmagazine.com 2012-04-01).
Jag har valt att fokusera på profitfaktorn. Ekonomiska ambitioner föregår många gånger andra ambitio-
ner för varje produkt som skapas för att säljas. En del forskning i både Sverige och andra länder antyder
att kommersialiseringen av nyheter leder till mer trivialiteter och spekulationer. Globala affärsföretag
förbiser journalistikens uppdrag och förväntar sig maximal avkastning (Fichtelius 2008:30).
”The profit motive driving modern newspaper management practices is seen to function as an invisible
gatekeeper” (Gaunt 1990:13,14)
“Of course, we know that newspapers are businesses. The vast majority of news producers exist to
make profit/….” (Richardson 2007:77)
“A case in point is the critique of the influence of commercialism in journalism” (Calcutt, & Hammond
2011:05)
Den historiska och traditionsbundna stereotypiska bilden av journalisten som en seriös samhällsgran-
skare och sanningssökare har i takt med elektroniska mediers tillkomst inte bara präglats av kommersia-
lism utan även skapat mer förväntningar på underhållning (Gaunt 1990:30-31, Richardson 2007:77).
Innehållet i dagens medier samt den teknik som används vid framställningen av innehållet existerar i
en slags ”symbios” med varandra. När tekniken förändras, förändras det innehåll som den producerar.
Mediesamhället har expanderat genom fler och nya sektorer så som; TV-apparater, datorer & internet
samt mobiltelefoner. Och den tekniska utvecklingen förväntas fortskrida. Skapandet av ny informationsteknologi
är en global marknad med hög avkastning för investerande företag. Även produktionen
och distributionen av medieinnehåll genererar ofantlig ekonomisk vinst. Innehållet skapas med anpassning
till den nya teknologin samt för att attrahera en så bred publik som möjligt (Hvitfelt & Nygren,
2009:31-32).
En betydande inkomstkälla för medieföretagen är reklamintäkterna (Hvitfelt & Nygren, 2009:33). Den
ekonomiska faktorn är många gånger avgörande för utbudet av medier, hur de agerar som företag och
för formen och innehållet i deras produkter (Hvitfelt & Nygren, 2009:57). Den ekonomiska faktorn i sin
15

tur är starkt bunden till publikens intresse och betalningsvilja. Konkurrensen mellan medierna är skarp
och handlar om att fånga publikens uppmärksamhet. Publiken i sin tur bidrar med tid och pengar och
förväntar sig därmed en viss nivå av information och underhållning (Hvitfelt & Nygren, 2009:60).
Undersökningar tyder på att innehållet i medierna förändras bland annat på grund av konkurrensen om
publiken med hänsyn till reklammarknadens inflytande. Det får som konsekvens exempelvis att nyheter
kan ges en allt mer dramatiserad form; de blir då berättelser som bygger på verklighetsfragment. Det
journalistiska verklighetsmaterialet fiktionaliseras; den faktabaserade informationen blir kort sagt alltmer
overklig (Hvitfelt & Nygren, 2009:34-35).
5.3 Journalistik och nyhetsurval
Erik Fichtelius är redaktionschef för SVT 24 Direkt och har tidigare varit reporter på Aktuellt, chef för
Sveriges Radios Ekoredaktion och gästprofessor i journalistik vid Stockholms Universitet. Han har fått
Stora Journalistpriset 1986 och 2007. Fichtelius har år 2008 blivit utgiven med en andra upplaga av ”Nyhetsjournalistik
– Tio gyllene regler” som är en grundbok för nyhetsförmedling i radio, teve, tidningar
och nätet. Boken har översatts till flera språk och kommit att användas vid journalistutbildningar runt om
i stora delar av världen.
”En nyhet är sådant som en erfaren nyhetsjournalist tenderar att ta in på förstasidan – se där en erkäns-
la av vad min mage kan åstadkomma!”(Fichtelius 2008:17).
Vad en journalist plockar ut som en nyhet är präglat av tid och rum, mellan olika världsdelar och kultu-
rer. Begreppet ´händelse´ är centralt inom definitionen av en nyhet. En händelse är ett scenario som sker
plötsligt och snabbt. Det är märkbart. Det sker inom en tidsram. Det innebär en förändring. Det är denna
förändring som vidare rapporteras som en ´nyhet´ (Fichtelius 2008:18).
Nyhetskriterierna kan, enligt forskning, sammanfattas med tio följande regler:
Viktig: Nyhetsförmedlingens syfte inom demokratiska strukturer är att presentera sådana nyhetshändel-
ser vilka är att betrakta som viktiga för medborgarna (Fichtelius 2008:25-26).
Färsk: En nyhet är hetare, ju nyare den är (Fichtelius 2008:26).
Okänd: Ett avslöjande av ett för allmänheten tidigare okänt förhållande är en nyhet, även om händelsen
inträffat för en tid sen (Fichtelius 2008:26).
Nära: Nyheter som inträffar i närheten för den rapporterade publikens geografi och kultur har ett större
nyhetsvärde än mer avlägsna händelser (Fichtelius 2008:26).
Ovanlig: Det som är avvikande, ovanligt, udda och överraskande tilldelas ett större nyhetsvärde (Fichtelius
2008:26).
16

Kvarstående missförhållanden: Även förändringar som inte äger rum kan erhålla ett stort nyhetsvärde
(Fichtelius 2008:27).
Personlig: Intressanta och spännande personer är bättre nyhetsstoff än tråkiga och ointressanta (Fichtelius
2008:27).
Spännande: Nyheten ska kunna berättas för andra och väcka intresse (Fichtelius 2008:27).
Egen: En betydande faktor på nyhetsredaktioner är också för många reportrar att vara först och ensam
med en nyhet (Fichtelius 2008:27).
De flesta stora nyhetsredaktioner jobbar dock efter en egen policy beträffande sitt dagliga nyhetsurval
(Fichtelius 2008:28).Journalistiken i Sverige och andra länder kritiseras bl.a för att nyhetsförmedlingen
på senare år förytlligats. Kommersialiseringen leder till att nyhetsurvalet i större utsträckning baseras
på våld, sex, brott, olyckor, kändisar och konfrontationer. Sensationen får ett större utrymme än själva
innehållet (Fichtelius 2008:30).
5.4 Journalistik och objektivitet
”Nyhetsförmedlingen måste sträva efter opartiskhet och saklighet, vilket kanske är det allra svåraste
inom journalistiken” (Fichtelius 2008:23).
Mycket av litteraturen tyder på att den vinstdrivna nyhetsproduktionen och förväntningarna på underhållning
är komplext integrerade och kan riskera att genomsyra den journalistiska objektiviteten negativt.
Jag anser att det är viktigt att belysa denna aspekt i min teoretiska ram, då journalister förväntas
stå för en objektiv nyhetsförmedling. Scenariot placerar journalisten onekligen i ett arbetsdilemma
(Richardson 2007:83). Även den växande konkurrensen mellan medier (i synnerhet press kontra elektroniska
medier), ställer de journalistiska arbetsprocesserna under press (Gaunt 1990:57). Med bland annat
snabba deadlines finns det risker för att redaktioner inte granskar sina källor i den omfattning de egentligen
behöver göra, vilket ökar risken för ett osäkert nyhetsinnehåll.
Begreppet objektivitet är ett välkänt fenomen inom den journalistiska sfären och ett viktigt ledord för
god arbetsetik. Den journalistiska objektiviteten förklaras gemensamt i flertalet böcker enligt följande;
Sanningsenlighet; journalisten eftersträvar att rapportera faktisk korrekt information. (Calcutt & Ham-
mond 2011:98, Hadenius & Weibull 2003:372).
Neutralitet; journalisten ska ha en balanserad och rättvis förhållning till nyhetsrapporteringen och presentera
källor som ger olika perspektiv om ett event/scenario. (Calcutt & Hammond 2011:98, Hadenius
& Weibull 2003:373).
17

Avskildhet; journalisten har en opartisk relation till nyhetsrapporteringen och redogör endast för fakta
utan egna kommentarer. Publiken får en möjlighet att bilda sig en egen uppfattning om ett scenario,
istället för att ta del av journalistens (Calcutt & Hammond 2011:98, Hadenius & Weibull 2003:373).
5.5 Diskursteori
I det här avsnittet inspireras jag av Faircloughs syn på kommunikativa händelser och diskursordningar,
som menar att diskursordningar är en form av system som både reproducerar diskursiva ordningar men
också kan förändra de genom annorlunda språkbruk. En journalist som anammar en vanligt förekommande
diskurs inom medierna bidrar samtidigt till att konstituera mediesystemet. Diskursordningen kan
betraktas som en form som ömsom formar och ömsom formas av särskilda språkbruk. Detta system reglerar
även vad ”man kan säga” inom en specifik diskurs. Men, språkbrukare har samtidigt en möjlighet
att förändra en diskursordning om de på ett innovativt sätt använder sig av diskurser och genrer inom en
diskursordning (Winther Jørgensen och Phillips, 2000:76).
Liksom Fairclough, tror jag, att betydelsen av en kommunikativ händelse delvis skapas i tolknings-
processen och att texter till övervägande del är öppna för olika tolkningar. Resonemanget kan delvis
nyanseras av Gramscis teorier om hegemoni. Gramsci menar att det sunda förnuftet växer fram av
´betydelseförhandlingar´ mellan olika sociala grupper, vilket ger det sunda förnuftet olika konkurrerande
element. De konkurrerande elementens existens bär på fröet till motstånd, eftersom de element
som ifrågasätter de dominerande betydelserna förser människor med resurser till motstånd. Hegemoni
består således inte bara av dominans, utan även ett system som förhandlar fram en betydelsekonsensus
(Winther Jørgensen och Phillips, 2000:80).
Diskursiv praktik kan betraktas som ett exempel på en hegemonisk kamp som bidrar till reproduktionen
och transformationen av den diskursordning som den ingår i (Winther Jørgensen och Phillips, 2000:80).
Jag har valt att metodologiskt angripa mitt analysmaterial genom en kritisk diskursanalys respektive en
semiotisk analysmodell. Winther Jørgensen och Phillips (2000:67) kommenterar problemet med att det
inom den kritiska diskursanalysen finns en tendens i att analysera bilder som om de vore skriftspråk,
varför jag valt att använda mig även utav den semiotiska analysmodellen för att specifikt ta fasta på bildelementens
visuella egenskaper liksom relationerna mellan text och bild.
18
6.METOD

Bild och ord behöver analyseras dels separat, dels som en helhet. Genom en sådan procedur blir det mer
tydligt hur bild och text påverkar varandra, vilket i sin tur ger en mer påtaglig innebörd av hela den kommunikativa
händelsen (Ekström & Larsson 2000:145). Jag tror att en sådan metodkombination gör att
materialets alla delar blir mer fruktbara för ett resultat, som ger fler infallsvinklar i en slutdiskussion.
Eftersom att jag i min analys försöker att åskådliggöra porträtteringen av vithajen, i film och medier, tror
jag att den kritiska diskursanalysen i sin helhet är det bästa tillvägagångssättet, då jag koncentrerar mig
kring språket (och bilden) i tron om att jag därifrån kan utläsa något om ur vilket perspektiv materialet
är producerat. Möjligen kan jag utläsa någon eller några diskurser som kastar en del ljus på ett eventuellt
maktspektrum som placerar människor, grupper eller händelser i ojämlika förhållanden Winther Jørgensen
och Phillips, 2000:69).
6.1 Kritisk diskursanalys; Faircloughs tredimensionella modell
Faircloughs tredimensionella modell beaktar tre perspektiv vid analys av en kommunikativ händelse
(Winther Jørgensen och Phillips, 2000:74). Jag kommer således att (1) inleda med en lingvistisk textanalys
för att kartlägga textens egenskaper och sedan (2) undersöka hur den korrelerar med de produktionsoch
konsumtionsprocesser kopplade till texten (diskursiv praktik) och (3) den bredare sociala praktik
som den kommunikativa händelsen är integrerad i (social praktik).
I den lingvistiska textanalysen kommer jag att ta fasta på två viktiga grammatiska referenspunkter;
transitivitet och modalitet. I det förstnämnda studerar man hur processer och händelser förbinds (eller
inte förbinds) med subjekt och objekt. Ur transitivitets perspektivet försöker man skissa fram de ideologiska
konsekvenser som olika framställningsformer kan ha. Med modalitet i fokus, försöker man studera
talarens grad av instämmande i en sats. Valet av modalitet präglar diskursens konstruktion av (både
sociala relationer och kunskaps- och betydelsesystem (Winther Jørgensen och Phillips, 2000:87-88).
Dessutom granskar jag textens vokabulär med fokus på om det finns ord eller satser som kan anses vara
överflödiga. Därefter kopplas textanalysen ihop med steg två och steg tre i Faircloughs modell.
6.2 Semiotisk analys
Ferdinand de Saussure, semiotikens grundare, menar att allt som kan tolkas är tecken. De Saussure
definierar språket som ett teckensystem och exemplifierar med variabler som bl.a. skrift och bild. Språkexemplena
har det gemensamt att vi uppfattar de med ett av våra sinnen – ögonen (Ekström & Larsson
2000:141). En väsentlig skillnad är dock tiden det tar för oss att uppfatta budskapet i respektive språkexempel.
Bilden har en oumbärlig styrka som en snabb signalbärare jämfört med text.
När man läser av bilden som språk, är det viktigt att beakta alla element i bilden. Jag kommer därför att
analysera de visuella delarna i mitt material primärt på en manifest nivå (även kallat denotativ nivå) för
att klarlägga de uppenbart synliga grundelementen i bilden. Sekundärt går jag in på en latent nivå (även
19

kallat för konnotativ nivå) för att beskriva de associationer som bildens tecken väcker/ger (Ekström &
Larsson 2000:142, 143). Slutligen studerar jag i vilken kontext bilden framträder för att få en uppfattning
om helhetsbetydelsen.
En bild kan innehålla många tecken och måste därför kategoriseras före analys. Jag har valt att ta fasta
på ikonbilder, vilka sammanfattar bilder som representerar verkligheten genom likhet, exempelvis
fotografier (Ekström & Larsson 2000:149). Jag tror det sammanfaller väl med mitt materialurval, vilkas
visuella delar (såväl i artiklar och film) grundar sig på foto/bild som ämnar representera verkligheten.
6.3 Författarens kritiska reflektion
Kritiken avser den kvalitativa forskningens problem beträffande teori, tolkning och generalisering
liksom den diskursanalytiske forskarens svårighet att inte vara delaktig i den/de diskurser som analysen
avser.
Faircloughs tredimensionella modell specificerar inte var gränsen mellan den diskursiva- och sociala
praktiken går. Analysmodellen redogör inte heller för tänkbara sociologiska teorier och kulturteorier
som kan eller bör användas (Winther Jørgensen och Phillips, 2000:93).
Kvalitativ forskning möter överhuvudtaget kritik för att tillämpningen av den teoretiska ramen före den
kvalitativa undersökningens start riskerar att distrahera forskaren i sina möjligheter att tolka världen
genom aktörernas ögon. Alltför tidigt fixerade teorier kan även låsa forskarens upptäckter av oväntade
aspekter av den sociala verkligheten (Bryman 1997:105). Fördelen i mitt fall är att jag med ett givet
teoretiskt ramverk har referenspunkter att ställa den sociala verkligheten mot (som jag under analysens
gång ämnar ”att avslöja”), utan att sväva långt ifrån mina frågeställningar.
Diskursanalysens mål är att studera det som faktiskt har kommit till uttryck muntligt eller skriftligt
och försöka bena ut vilka mönster som framträder i dessa uttryck, för att sedan analysera vilka sociala
konsekvenser som olika diskursiva framställningar av verkligheten får (Winther Jørgensen och Phillips,
2000:28). Det här kan vara vanskligt om man som författare går in i forskningen med egna värderingar
och åsikter. Det som är positivt i mitt fall är att jag inte är delaktig i eventuella diskursers produktionsförhållanden
och därmed inte färgad till ett särskilt tänkande kring det jag analyserar.
Ett annat problem med kvalitativ forskning gäller i vilken utsträckning resultatet är representativt och
möjligt att generaliseras, utifrån det enskilda fall forskaren studerat (Bryman 1997:106-107). Ett alternativ
att motverka problemet är bland annat att studera mer än ett fall (Bryman 1997:107) – ett alternativ
jag valt att anamma i denna analys.
20

7. ANALYS/RESULTATREDOVISNING
Analysen inleds med en explicit läsning där jag övergripande analyserar vad som bokstavligen kommer
till uttryck. Därefter går jag in i den implicita analysfasen och studerar perspektiv inom grammatik och
vokabulär. Sedan följer en semiotisk bildanalys av film respektive bilder i nyhetsartiklarna. Avslutningsvis
går analysen över till den diskursiva och sociala praktiken.
7.1 Lingvistisk textanalys
Som Fairclough menar kommer jag konsekvent att försöka utröna vad som döljer sig bakom texten samtidigt
som jag försöker kartlägga vilka diskurser som texten grundar sig på (Fairclough 1989:110).
7.1.1 Explicitläsning
I detta avsnitt ämnar jag att studera vad artiklarna bokstavligen uttrycker.
7.1.1.1 Artikel 1: “Hajattack” (Aftonbladet)
Artikeln beskriver en vithaj som oväntat gått till attack mot en bur, med en turist i, under en hajsafari i
Sydafrika. Artikelförfattaren Christoffer Bjäreborn skriver att när vithajen med sina sylvassa tänder bet
sönder en boj, som höll skyddsanordningen flytande, sjönk buren och turisten Mark Currie blev liggande
i öppet vatten.
Enligt artikeln ska kaptenen ha försökt mota bort vithajen genom att slå den på huvudet med ett järnrör,
men att vithajen då ska ha blivit ännu mer rasande. Journalisten skriver även att kaptenen säger att det
här är den största vithaj han sett i området på över fem år. Mark Currie ska ha varit i öppet vatten i ett
par minuter, innan besättningen fick upp honom i säkerhet i båten.
Analys: Artikeln berättar om en hajattack som en händelse med två deltagare; hajen och den attack-
erade. Artikeln är systematiskt konstruerad av upprepningar i artikelns alla beståndsdelar. En del ordval,
som ”överlevde” tyder även på förutfattade meningar (om att vithajen egentligen skulle ha dödat Mark
Currie) från skribentens sida.
7.1.1.2 Artikel 2: ”Man relives shark attack escape” (BBC News)
Artikelförfattaren berättar om semesterfiraren, Mark Currie, som med knapp nöd har undgått att bli
levande uppäten av en haj under en resa i Sydafrika. Mark Currie ska ha varit i en metallbur i vattnet när
en 18ft (=5.4864m) vithaj plötsligt gick till attack.
När hajen började slita i buren ska Mark Currie ha lyckats klättra upp i båten, medan kaptenen ska ha
21

slagit hajen på huvudet med en metallstång. Mark Currie säger att han trodde att han skulle vara säker i
buren. Hajen ska ha cirkulerat runt buren två gånger och sedan gått till attack.
Senare skriver journalisten att någon, möjligen Mark Currie, säger att när den bet sönder en boj så bör-
jade buren att sjunka. Mark Currie ska då ha klättrat upp på buren och sedan tagit sig ombord båten med
hjälp av kaptenen.
Enligt Mark Currie ska hajen ha blivit värre av att kaptenen försökte slå på den med en stor metallstång.
Enligt artikeln ska kaptenen ha styrt upp resor under fem års tid och att denna haj är den största han sett
i området och även den första som gått till attack.
Artikeln avslutas med att någon, troligen kaptenen, säger att en kvinna två veckor tidigare ska ha blivit
dödad av en vithaj i Sydafrika och att det troligen är samma haj.
Analys: Rapporteringen beskrivs i form av en händelse där en vithaj har gått till attack mot en turist i en
hajbur. Artikeln innehåller onödiga upprepningar. Skribenten har på ett värderande sätt beskrivit händelsen
i ingressen genom att säga att turisten har med nöd undkommit från att bli levande uppäten av en
haj.
7.1.1.3 Artikel 3: “Fick benet avslitet av haj” (Aftonbladet)
Genom artikeln framgår att en man, Michael Cohen, har blivit attackerad av en vithaj som har bitit av
hans högra ben och en del av hans vänstra fot. Michael Cohen ska enligt artikeln ha ignorerat hajvarningarna
för att han inte kunde motstå sig ett dopp i vågorna på Fish Hoek beach i Kapstaden, Sydafrika.
En vakt ska ha sett Michael Cohen gå ner i vattnet och försökt sätta igång ett larm, men på grund av ett
strömavbrott ljöd det inte. Michael Cohen ska då ha gått i och som journalisten, Staffan Dickson, skriver
– togs han emot av en blodtörstig vithaj.
En säl ska ha kommit till undsättning. Två förbipasserande 60-åringar som ska ha sprungit ner i vattnet
för att hjälpa Michael Cohen säger att sälen simmade runt dem som för att distrahera den 3,5m långa
vithajen, som verkade förbereda för en ny attack.
Artikeln innehåller även en faktaruta med information om vithajen, hämtad från Nationalencyklopedin.
Analys: Artikeln handlar om Michael Cohen, som trots hajvarningar, ska ha gått ner I vattnet och fått
benet avslitet av en haj. Skribenten beskriver scenariot på ett värderande sätt, både beträffande att
22

Michael Cohen gått ner i vattnet men även hur hajen väntat på att få slita av hans ben. Framställningen
är av typen händelser med hajen som en agent och Michael Cohen som ett subjekt. Lexikalt sett sker
onödiga upprepningar gällande bland annat hur hajen beskrivs.
7.1.1.4 Artikel 4: ”Shark victim in South Africa ´saved by tourniquet´” (BBC News)
Artikeln beskriver övergripande att den kirurg som opererat en man som blivit attackerad av en haj i
Sydafrika, överlevde tack vare den våtdräkt som använts som akut tryckförband. Offret är en 42-årig
brittisk man, Michael Cohen, som ska ha fått ett ben avbitet samt det andra benet allvarligt skadad nedanför
knäet.
Professor Andrew Nichol kommer till tals flera gånger i artikeln och säger att tryckförbandet var ama-
törmässigt, men att den nästan helt lyckats stoppa blödningen.
Michael Cohen ska ha simmat vid Fish Hoek beach, som omkring en och en halv timme tidigare ska
ha blivit avstängd för att en haj ska ha observerats där. En vit flagga som varnar för haj i vattnet, ska ha
varit synlig vid stranden ungefär samtidigt som attacken ägde rum.
Enligt National Sea Rescue ska Michael Cohen ha blivit räddad upp ur vattnet av en förbipasserande,
som ska ha lämnat platsen innan han blivit identifierad. Amatörfoton ska ha visat Michael Cohen som
blir iväg transporterad med helikopter och en stor haj i vattnet. Michael Cohens tillstånd beskrivs som
kritiskt.
Analys: Artikeln är vinklad från kirurgens perspektiv. Skribenten koncentrerar sig inte mycket vid
själva hajattacken, men använder flertalet synonyma citeringar av kirurgen för att beskriva att Michael
Cohen överlevde endast tack vare den första hjälpen insatsen som han fick på stranden. Upprepningar
sker även beträffande att Michael Cohens tillstånd är kritiskt.
7.1.1.5 Artikel 5: “Hann bara vara gifta i 11 dagar” (Aftonbladet)
Artikeln behandlar en dödlig hajattack mot en 30-årig man, Ian Redmond, som ska ha ”slitits i stycken
av en mördarhaj” framför sin nyblivna hustru Gemma Redmond. Attacken ska ha ägt rum under deras
smekmånad på paradisön Praslin i Seychellerna.
Ögonvittnen berättar att ena armen var avsliten, ett stort köttstycke bortslitet från ena benet och skelet-
tet blottat. Journalisten, Torbjörn Ek, skriver att hajattacken kanske hade kunnat förhindras. Tre veckor
tidigare ska en 37-årig fransk turist ha blivit dödligt attackerad av en haj utanför samma strand. Inga
varningar ska ha utfärdats.
23

I artikeln säger den franske turistens far att myndigheter i Seychellerna vägrade först att erkänna att
hans son dödats av en haj. Men, stränderna vid Praslin ska ha stängts av i samband med den andra
incidenten. Myndigheter i öriket menar på att den här typen av attacker är mycket sällsynta och att de är
övertygade om att det är samma haj som ligger bakom båda attackerna.
Analys: Skribenten beskriver scenariot som en händelse där hajen är en agent som agerat mot subjektet
(offret). Övervägande passiva satser används i de meningar där hajen ingår, vilket förstärker känslan av
att hajen agerar mot ett subjekt. Journalisten adderar egna värdeladdade ord i beskrivningarna av hajen.
Bild och bildtext är även publicerade utan skepsis; ”Det var en tjurhaj som attackerade Ian Redmond”.
Kritisk kommentar: Samma händelse i BBC behandlas allmänt med ordet ”shark” (=haj). I en sökning
på google med sökordet ”Ian Redmond” kommer det upp en rad artiklar, däribland ” ’You were and are
my best friend. See you soon’: Widow’s tribute to shark attack victim at church where they wed just
three weeks ago” (dailymail.co.uk 2012-03-17). I brödtexten skriver journalisten att det tros ha varit
en vithaj som dödade Ian Redmond (se markering, i bilaga 10.9). I en annan artikel från brittiska ”Mirror”,
ska en tand ha hittats i Ian Redmond som talar för att han blivit attackerad av en vithaj (”Seychelles
shark attack: Tests prove killer shark was a Great White”, mirror.co.uk 2012-03-17, se markering
i bilaga 10.10). – De varierande rapporteringarna ger anledning att ifrågasätta hur journalisterna har
kontrollerat sina källor och väcker även frågeställningar som, ”Var det en vithaj eller en annan hajras
som attackerade Ian Redmond? Publicerar Aftonbladet felaktig information?”
7.1.1.6 Artikel 6: ”Seychelles shark attack leaves Briton dead” (BBC News)
Skribenten berättar om en brittisk man, Ian Redmond 30 år, som ska ha dött i en hajattack under sin
smekmånad på Seychellerna i Indiska Oceanen. Ian Redmonds skador innebar en förlorad arm och allvarliga
skador vid höften. Ian Redmond, ska ha överlevt attacken utanför stranden i Praslin, men senare
ha dött, enligt en talesman för den lokala polisen.
Myndigheter ska ha utfärdat dykförbud vid stranden, då de ska ha försökt fånga hajen. En 36-årig fransk
turist ska över två veckor tidigare ha dött i en hajattack vid samma strand. Enligt Seychellernas turistchef
ska den senaste attacken ha orsakats av en främmande haj och varit en egendomlig olycka. Turistchefen
ska vidare ha sagt att ”vi måste få tag i besten och få bort den från våra vatten, vi har begärt hjälp
från Sydafrika och två experter anländer nästa dag”.
Enligt en lokal invånare, som har bott vid stranden i 36 år, ska de två senaste hajattackerna vara de för-
sta hon sett.
Artikeln avslutas med viss generell information om statistik för hajattacker.
24

Analys: I jämförelse med artikel 5, så finns ingen ras angiven för vilken haj det var som attackerade Ian
Redmond. Förekomsten av passiva meningar är inte heller lika många. Ordet ”shark” (=haj) beskrivs
inte heller med lika starkt värderande ordval som i artikel 5.
7.1.1.7 Artikel 7: “Anfölls av haj – fortsatte surfa” (Aftonbladet)
Journalist Joakim Ottosson skriver om en plötslig hajattack mot en 30-årig surfare i Bronte Beach utanför
Sydney. Attacken ska ha ägt rum 30m utanför stranden. Surfaren ska ha tagit det ganska lugnt, hoppat
ner från brädan och hållit den mellan sig själv och hajen som tros ha varit omkring två och en halv
meter lång. Efter attacken ska surfaren ha köpt sig en ny bräda – och varit tillbaka i vattnet trots att
stranden stängts av. Det är oklart av vilken art hajen var.
Skribenten berättar även om tre tidigare dödliga hajattacker i Australien det senaste halvåret. Bland an-
nat en 18-årig dykare som bets ihjäl av en vithaj.
Analys: Artikeln beskrivs med aktiva meningar, förutom de gånger då en hajattack beskrivs och me-
ningarna blir passiva. Artikeln exemplifierar ännu en gång hur journalisten använder ordet ”överleva” i
samband med en hajattack, fast offret inte blivit biten. Journalisten har även gått in i artikeln med uppgifter
som skevt speglar händelsen. I brödtexten står det att det är oklart av vilken art hajen var. Bilden i
artikeln är ett foto på en vithaj, med bildtexten ”sprider skräck”.
7.1.1.8 Artikel 8: ”Surfer calm despite shark attack” (BBC News)
Artikeln handlar om en 40-årig brittisk surfare, Simon, som ska ha överlevt en hajattack genom att slå
det 7ft (=2,1336m) långa rovdjuret på munnen med sin surfingbräda. Surfaren ska ha sagt ”att det var en
solig dag och jag ville njuta av stranden…Jag kan inte låta en haj förstöra bra surfning”. Hajen ska ha
gått till attack 100ft (=30.48m) utanför stranden och släppt taget, men sedan simmat tillbaka för att attackera
på nytt. Surfaren ska då ha varit i en dragkamp med hajen om surfingbrädan – och säger sedan
att han drog ut den från hajens käft, eftersom att han behövde den för att simma tillbaka till stranden.
När Simon var tillbaka på stranden igen, ska han ha gått hem, tagit en drink och sedan återvänt till vå-
gorna med en ny surfingbräda inom en halvtimme och trotsat strandvakterna som avrådde från det.
Hajen ska enligt uppgifter ha varit en kopparhaj. Enligt rapporter har det inte varit hajattacker i området
på 35 år.
Analys: Till skillnad från artikel 7, ger denna artikel uppgifter om att en kopparhaj ska ha attackerat sur-
faren, Simon. Flertalet satser i artikeln är skrivna på ett värderande sätt. Simon beskrivs i överlag som
subjektet som haft kontroll på situationen. Han har ”låtit” hajen komma tillbaka för att bita i surfbrädan
igen. Han kunde ”inte låta” hajen förstöra hans dag.
25

7.1.2 Implicitläsning
I detta avsnitt är det min avsikt att se vilka budskap som ligger dolda bakom det som bokstavligen kommer
till uttryck.
7.1.2.1 Grammatik
I den grammatiska aspekten handlar det om att studera på vilka sätt människor, djur, saker och händelser
är involverade i varandra och på vilka sätt dessa uppträder i texten (Fairclough 1989:120). I det här
avseendet anser jag därför att det blir betydelsefullt att forska i artiklarnas transitivitet och granska på
vilket sätt de involverade i rapporteringen blir presenterade. Det är även av stor vikt i denna analys att
studera den expressiva modaliteten, som handlar om skribentens instämmanden i artiklarna eftersom att
journalister förväntas rapportera objektivt. Dessutom analyseras om det sker en upprepning av vissa ord
och satser.
7.1.2.1.1 Transitivitet: Hajen - den passive agenten
Vid studium av transitivitet analyserar man hur händelser och processer förbinds (eller inte förbinds)
med subjekt och objekt. Genom att studera vem som beskrivs göra vad mot vem, kan man på en implicit
nivå utröna på vilka sätt sociala, kulturella, ideologiska, politiska eller teoretiska faktorer avgör vilken
betydelse en händelse får i en specifik diskurs (Fairclough 1989:120-122).
Följaktligen ämnar jag analysera om texten är uppbyggd av aktiva eller passiva satser? Vilka individer/
grupper som framstår som agenter i textmaterialet. Vilka grupper beskrivs? Framträder de som subjekt
eller objekt? Och vilka egenskaper tillskrivs de?
[ För en djupare förståelse kan man läsa på om delarna i en sats på satsdelar.se 2012-03-13].
Analys av artiklar publicerade på svenska
Efter en första läsning av artiklarna med fokus på transitivitet, blir det tydligt att tre av de fyra artiklarna
publicerade på svenska inleder med passiva satser och förvandlar hajen till en agent som agerar mot
subjektet (offret). Det kursiverade, fetstilta i exemplena nedan markerar agenten i satsen.
EX – artikel (3) “Fick benet avslitet av haj”
Rubrik: ”Fick benet avslitet av haj”
Ingress: ”När Michael Cohen ignorerade hajvarningarna i Sydafrika fick han benet avslitet av en 3,5
meter lång vithaj.”
Brödtext: ”Där togs han emot av en blodtörstig vithaj/…”
EX – artikel (5) “Hann bara vara gifta i 11 dagar”
Ingress: ”Slets i stycken av haj/…/Då bruden såg sin nyblivne make slitas i stycken av en mördarhaj”.
26

EX – artikel (7) “Anfölls av haj – fortsatte surfa”
Rubrik: ”Anfölls av haj/..”
Ingress: ”Surfaren attackerades av hajen/…”
Analys av artiklar publicerade på engelska
Efter en första genomläsning av de fyra artiklarna publicerade på engelska, blir det ganska tydligt att
de passiva satserna inte dominerar i lika stor utsträckning som i artiklarna publicerade på svenska. I det
engelsktextade urvalet är det två av fyra artiklar som beskriver hajattackerna genom passiva meningar.
EX – artikel (2) ”Man relives shark attack escape”
Ingress: ”A holidaymaker from Cumbria has narrowly escaped being eaten alive by a shark while on a
trip to South Africa.”
Brödtext:”…/there was a woman killed by a Great White/…”
EX – artikel (4) ”Shark victim in South Africa ´saved by tourniquet´”
Ingress: ”The surgeon who operated on a man attacked by a shark/…”
Brödtext: “Michael Cohen/…/had a leg bitten off and another severed below the knee.” – Här är agenten
(hajen) inte utskriven. Läsaren kommer dock förmodligen att göra ett implicit antagande om att det
är hajen som bitit av Michael Cohens ena ben och allvarligt skadat det andra. Satsen är fortfarande till
sin konstruktion, passiv.
Sammanfattning av transitivitet
I tre av fyra artiklar skrivna på svenska och i två av fyra av de engelsktextade artiklarna börjar rubriker
och ingresser med passiva satser. Meningen börjar med att det finns ett offer (ett subjekt) som blivit
utsatt för en hajattack (en handling) av en haj/vithaj (agent). Meningarna i brödtexterna övergår sedan
till en blandning av aktiva och passiva satser.
Agenten i det svensktextade materialet tillskrivs flertalet gånger som blodtörstig, som någon som sliter
någon eller något i stycken. Agenten går till attack. Agenten har planerat för en ny attack. I artiklarna
skrivna på engelska beskrivs agenten dock inte lika ofta som blodtörstig, som i det svenska materialet.
Subjektet framstår som ett offer som i alla artiklar (förutom artikel 5 + 6 som beskriver ett dödsfall)
kopplas ihop med ordet överlevnad. Offret har överlevt en hajattack, även i de fall där offret inte har
blivit fysiskt angripen genom ett bett eller liknande.
7.1.2.1.2 Expressiv modalitet: Den objektive journalistens åsikt
Den expressiva modaliteten vittnar om skribentens instämmande i satsen och hur denne värderar ”sanningen”.
Det blir då möjligt att skönja vilka ideologiska drag som finns implicita i texten. I nyhets-
27

apportering framställs händelser ofta som kategoriska sanningar. Sådan framställning talar för en
transparent världsbild och speglar objektivitet, vilket bidrar till att delvis dölja hela den komplexa och
omfattande process som ligger bakom nyhetsproduktionen. Samtidigt som journalistiken fortsätter att
få sitt erkännande som en objektiv institution (Fairclough 1989:129, Winther Jørgensen och Phillips,
2000:88).
En analys av artiklarna 1,3,5 och 7 (publicerade på svenska) visar gemensamt på att artikelförfattarna i
samtliga fall använder ett språk som ger sken av säkerhet och hög sanningsgrad – utan att innehållet för
den sakens skull behöver ha det.
Det mest i ögonfallande exemplet, anser jag, att man finner i artikel 3. Där har skribenten, i både under-
rubrik och ingress, tillskrivit den rapporterade händelsen detaljer i form av kategoriska sanningar.
EX 1 (artikel 3)
”Säl kom till undsättning - och räddade troligen Michael Cohens liv
När Michael Cohen ignorerade hajvarningarna i Sydafrika fick han benet avslitet av en 3,5
meter lång vithaj. Som tur var ignorerade inte en modig säl situationen.”
Kommentar: I det här fallet har journalisten bestämt sig för att sälen har kommit till Michael Cohens
undsättning. Sälar finns naturligt i havet, kan den möjligen ha råkat finnas där av andra anledningar?
Kan den möjligen ha råkat hamna utanför sitt territorium? Kan den möjligen ha råkat känna av vithajens
närvaro och blivit stressad? Och därav, simmat fel?
Journalisten skriver att sälen ”troligen” räddade Michael Cohens liv.
Kommentar: Det tyder på en viss osäkerhet i uppgiften, vilket kan verka som en motvikt för den kategoriska
faktaproduktionen i artikeln. Frågan är vilken effekt det eg. har på mottagaren? Risken finns att
läsaren utgår ifrån att vithajen skulle ha fortsatt attackera Michael Cohen. Att vithajen verkar ha förberett
för en ny attack, bör beaktas med skepsis då inga erkända hajexperter befunnit sig i området vid
aktuell tidpunkt för att senare kunna uttala sig om händelsen.
”När Michael Cohen ignorerade hajvarningarna i Sydafrika/...”
Kommentar: Ignorerade Michael Cohen hajvarningarna? Artikeln beskriver i brödtextens andra stycke
att en vakt försökte sätta igång ett larm, men på grund av ett strömavbrott ljöd det inte. Hur kan Michael
Cohen ignorera någonting som inte hörs?
28

”Som tur var ignorerade inte en modig säl situationen”.
Kommentar: Som tur var, för vem? Är journalisten partisk nu? Återigen, var finns bevismaterialet för
det verkliga skälet till att sälen befann sig där vid hajattacken? Var sälen modig? Enligt förbipasserande
som gick ner i vattnet för att hjälpa Michael Cohen, verkade sälen ganska upprörd, vilket framgår i artikelns
sista stycke.
EX 2 (artikel 3)
”Medan Douglas och jag drog in honom mot stranden, simmade sälen runt oss. Den verkade
ganska upprörd. Först efteråt slog det oss att det är väldigt ovanligt att en säl dröjer sig kvar i ett
område där det samtidigt finns blod och en haj. Det kändes verkligen som att den försökte hjälpa
oss, säger Hugh Till.”
Kommentar: Hugh Till är en källa som kommer till tals i artikeln. Hugh Till ska ha varit en av två förbipasserande
som gick ner i vattnet för att hjälpa Michael Cohen efter att han blivit attackerad. Är Hugh
Till en marinbiolog eller motsvarande och har kunskaper i att bedöma sälars beteenden? Har artikeln fått
sin vinkel utifrån en källa som uttalar sig om en säl och dess beteende fastän källan inte framstår som en
auktoritet inom ämnet?
Ett annat exempel på hur artikelförfattaren själv går in och framställer en händelse på ett visst sätt, il-
lustreras i ingressen i artikel 5.
EX 3 (artikel 5)
”Då bruden såg sin nyblivne make slitas i stycken av en mördarhaj”.
Kommentar: ”Slitas i stycken” kan vara ett påstående med en väldigt relativ innebörd. I en sats där
agenten dessutom blir omskriven som en mördare, klingar budskapet i kommunikationen illa. Journalisten
hade i det här fallet, i enlighet med de journalistiska principer som redogörs kring objektivitet, neutralitet
och sanningsenlighet i punkt (5.4), förslagsvis kunnat skriva att den nyblivne maken blev mycket
illa tilltygad av en aggressiv haj. Framställningen hade då varit mer neutral och istället låtit mottagaren
vara mer flexibel i sin tolkning. Så som satsen är publicerad nu, finns det risk att mottagaren uppfattar
´en haj´ som en mördare som är inställd på att döda människor och slita de i stycken.
En analys av artiklarna 2,4,6 och 8 (publicerade på engelska) uppvisar samma tendenser som artik-
larna publicerade på svenska, dvs. journalisten behandlar innehållet med egna värderingar. Detta förfa-
29

ande blir som tydligast i artikel 8, där flertalet satser vittnar om en avsaknad av osäkerhet.
EX 1 (artikel 8)
”Surfer calm despite shark attack”
Kommentar: ´Despite´ (svensk översättning; trots). Att skribenten använder ordet ”trots” föranleder
genast att en hajattack är något som får en människa att bli orolig. Det må vara befogat, men skribenten
begår ändå ett misstag i att vägleda mottagaren till att tycka på ett särskilt sätt. Ett mer neutralt ordval
hade varit ”efter”, vilket får skribenten att framstå som mer distanserad innehållet samtidigt som mottagaren
ges mer flexibilitet i sin tolkning.
EX 2 (artikel 8)
”A British surfer survived a shark attack/..”
Kommentar: Genom att journalisten använder ordet ”överlever” (överlevde hajattack), så ger vederbö-
rande händelsen en deterministisk utgång; surfaren skulle egentligen ha blivit dödligt attackerad, men
överlevde. Det finns inget som bevisar (utifrån de publicerade uppgifterna) att hajen efter att ha bitit
surfingbrädan, skulle fortsätta tills han kommer åt surfaren. Artikeln redogör heller inte för underlag
som styrker påståendet att om surfaren skulle ha blivit kroppsligt angripen, så skulle skadorna ha varit
dödliga. Journalisten bör således inte prata om händelsen som en överlevnad, då surfaren inte haft en
diagnos som tyder på att han riskerat att dö till följd av skador efter hajattacken.
EX 3 (artikel 8)
”It grabbed the surfboard when he was 100ft offshore, released its grip but then swam back for
another attack.”
Kommentar: Journalisten gör inga antydningar till att behandla rapporteringen med viss osäkerhet.
Mottagaren riskerar att tolka påståendet som en sanning.
Sammanfattning expressiv modalitet
Artiklarna, både de svensk- och engelskspråkiga uppvisar stora tendenser till instämmande från skribentens
sida. Händelser tillskrivs med värderande ord och gör det möjligt att uppfatta journalisten som
partisk till innehållet i artikeln. Detta bekräftar vad bl.a. Fairclough skriver om nyhetsrapportering och
hur verkligheten beskrivs på ett sätt som förefaller vara sanningsenlig och objektiv, fastän det språkliga
30

upplägget egentligen vittnar om en del subjektiva framställningar.
7.1.2.2. Vokabulär: ”Overwording”: En nyhet i varje upprepning?
I den lingvistiska textanalysen tar Fairclough upp bland annat fokus på vokabulär och föreslår ”overwording”
som en riktlinje för att analysera om en text har en ovanligt eller onödigt stor koncentration av ord
som är synonymer eller snarlika synonymer (Fairclough 1989:115). Jag kommer således i detta avsnitt
ta fasta på ord/fraser som är återkommande, då en upprepning av ord med liknande innebörd kan tyda
på att det finns en bakomliggande ideologi till varför vissa välutvalda aspekter i verkligheten betonas i
texten.
Analys av artiklar publicerade på svenska
Upprepningen av återkommande ord och fraser är tydligt i varje artikel, men blir som påtagligast i artikel
1 och 3.
EX 1 (artikel 1) “Hajattack”
Bildtext (övre bild): Läsaren får veta att Mark Currie trodde att han skulle bli uppäten. Han befann sig
på hajsafari, i en hajbur. En vithaj gick till attack.
Rubrik: Läsaren får veta att artikeln handlar om en hajattack.
Ingress: Läsaren får veta att en vithaj har gått till attack. Den har trasat sönder buren och lämnat en
turist i öppet vatten. Mark Currie säger att han var övertygad om att han skulle drunkna eller bli uppäten.
Brödtext: Stycke 1) Läsaren får veta att han (Mark Currie) var på semester. Han var på hajsafari. Han
gick ner i en bur. En haj gick till attack.
Stycke 2) Hajen trasade sönder buren. Mark Currie kommer även till tals och säger att han insåg att det
bara handlade om att överleva.
Stycke 3) Mark Currie kommer åter till tals och säger att han var övertygad om att han skulle drunkna
eller bli uppäten.
Analys: Det bör vara rimligt att säga att artikeln är systematiskt konstruerad av upprepningar om att
Mark Currie har varit på semester, en haj har gått till attack och Mark Currie var övertygad om att han
skulle drunkna eller bli uppäten. Speciellt att en haj har gått till attack kommer till uttryck i artikelns alla
beståndsdelar: bild, bildtext, rubrik, ingress och brödtext. Även att Mark Currie trodde att han skulle
drunkna eller bli uppäten finns med i brödtext, ingress och brödtext.
EX 2 (artikel 3) “Fick benet avslitet av haj”
Bildtext: saknas.
Rubrik: Någon har fått benet avslitet av en haj.
Underrubrik: En säl har kommit till undsättning och troligen räddat Michael Cohens liv.
31

Ingress: Michael Cohen ignorerade hajvarningarna. Han fick benet avslitet av en 3,5 meter lång vithaj.
En säl ignorerade inte situationen.
Brödtext: Stycke 1) Michael Cohen gick ner i vattnet trots hajvarningarna. En vakt försökte sätta igång
ett larm, som inte fungerade på grund av strömavbrott. Michael Cohen togs emot av en blodtörstig vithaj
som bet av hans högra ben och en bit av hans vänstra fot.
Stycke 2) Hade det inte varit för en säl hade det kunnat gå värre. Två förbipasserade hjälpte upp Michael
Cohen ur vattnet och beskriver att sälen simmade runt de – som i ett försök att distrahera den 3,5
meter långa vithajen.
Stycke 3) Förbipasserande hjälpte Michael Cohen upp ur vattnet och sälen simmade runt de.
Analys: Artikeln är uppbyggd av upprepningar. Det framgår flertalet gånger i den autentiska bilden
(även om bildtext saknas), rubriken, ingressen och brödtexten att Michael Cohen har fått benet avslitet
av en haj. I underrubrik och i två stycken i brödtexten beskrivs också att en säl kommit till undsättning
och troligen räddat Michael Cohens liv. Både ingress och brödtext beskriver hajen som 3,5 meter lång.
Analys av artiklar publicerade på engelska
Liksom med artiklarna publicerade på svenska, är upprepningarna tydliga i varje artikel. Jag har plockat
ut artikel 2 och 4, som illustrerar detta som tydligast i urvalet av artiklar på engelska.
EX 3 (artikel 2) ”Man relives shark attack escape”
Bildtext: En haj har attackerat en bur och dragit ner den i vattnet.
Rubrik: En man återupplever att han klarat sig från en hajattack.
Ingress: En semesterfirare har med nöd undkommit från att bli levande uppäten av en haj.
Brödtext: Stycke 1) Mark Currie befann sig i en bur. En vithaj gick plötsligt till attack.
Stycke 2) Hajen började slita i buren. Kaptenen försökte få bort hajen genom att slå den på huvudet
med en metallstång. Mark Currie citeras flertalet gånger och berättar att han gick ner i buren för att se
hajen på nära håll. Hajen gick till attack och började bita i buren, varpå buren gick sönder och började
sjunka. Han berättar också om att kaptenen hade en metallstång som han försökte slå med på hajens
huvud.
Analys: Artikeln är övergripande uppbyggd av vad Mark Currie berättar om händelsen, dvs hajattack-
en. Det är multipla upprepningar och läsaren får exempelvis veta i både bildtext, rubrik och brödtext att
en haj har gått till attack. Specifikt att hajen har gått till attack och börjat bita i buren är flertalet gånger
återkommande i texten. Att kaptenen försökt ingripa genom att slå med en metallstång på hajens huvud
nämns också mer än en gång.
32

EX 4 (artikel 4) ”Shark victim in South Africa ´saved by tourniquet´”
Rubrik: Ett offer för en hajattack överlevde tack vare ett tryckförband.
Ingress: Den kirurg som opererade mannen säger att han överlevde hajattacken tack vare den våtdräkt
som använts som ett tryckförband.
Brödtext: är i sin helhet uppbyggd av vad en läkare och en professor uttalar sig om angående det tryckförband
som räddade livet på den man som attackerats av en haj.
”Professor Andrew Nichol said the tourniquet was “amateur” but effective in stemming Mr Cohen´s
blood loss.”
“It was an amateur tourniquet but it had almost completely resulted in a cessation of blood loss.”
“I just want to commend the first aid work/…../saved the life of this patient”.
Analys: Artikeln bygger mycket på vad kirurgen ska ha uttalat sig om kring den första hjälpen insats
och tryckförbandet som Michael Cohen fick och som ska ha varit anledningen till att han överlevde.
Artikelns första halva beskriver återkommande kirurgens yttranden. I den andra halva av artikeln är
budskapet, med samma upprepande struktur i flertalet satser, att Michael Cohens tillstånd är kritiskt och
att han förlorat mycket blod.
Sammanfattning ”overwording”
Både de svensk- och engelsktextade artiklarna har en struktur som talar för en (onödig) upprepning av
vokabulär och satser i de fall som handlar om scenariot kring hajattacken, beskrivningar av hajen eller
vilka skador den orsakat på offret.
7.2 Semiotisk analys
Min semiotiska analysdel är delad i två avsnitt. Den första är längre och omfattar en analys av rörlig
bild från några utvalda nyckelscener i filmen ”Hajen”. Den andra är kortare och är en analys av stillbilderna
i artikelurvalet.
7.2.1 Semiotisk analys av ”Hajen”
I det här avsnittet kommer jag att analysera rörlig bild av några utvalda nyckelscener i filmen ”Hajen”
(eng. ”Jaws”). Jag har valt ut filmens första scen som introducerar publiken för intrigen i filmen (SCEN
1), sedan har jag valt ut ett moment som innefattar en hajbursdykning nere i havet (SCEN 2) och avslutningsvis
två sammanhängande scener som ger filmens intrig sin upplösning (SCEN 3).
Jämfört med stillbilder, så behöver man vid analyser av rörlig bild inte fokusera på exempelvis rörelser.
33

Den rörliga bilden avslöjar vad som sker. Jag kommer därför att lägga större vikt vid konnotationen i
min semiotiska bildanalys.
Filmen är en spelfilm i färg, inspelad år 1975 som skildrar sin samtid i det lilla samhället Amity, vid
östkusten i USA. Filmens intrig berättar om en gigantisk människoätande vithaj som sprider skräck
längs stränderna i Amity. Den lokala polischefen, en marinbiolog och en professionell jägare av haj
bestämmer sig för att leta rätt på vithajen och döda den.
SCEN 1 Tidpunkt: ca 00:01:10 – 00:04:54
I filmens första scen skildras en strandfest. Det är mörkt. Ett tjugotal ungdomar i sena tonåren sitter
samlade på en sandstrand kring en brasa. De förtär alkohol. Några meter bort från dem ligger havet.
Två ungdomar, en kille och en tjej fattar tycke för varandra. De avlägsnar sig från den övriga gruppen
och på hennes initiativ bestämmer de sig för att bada nakna i havet. Tjejen springer före, kastar av sig
kläderna och springer ner i vattnet. Killen framstår som berusad då han har svårt att få av sig kläderna
och är långsam till sättet.
Det är skymning och väldigt mörka moln syns på himlen. Havsytan glittrar. Ett regelbundet klingande
hörs från en ringklocka (en flytanordning ute till havs). Tjejen simmar runt i vattnet, medan killen
fortfarande kämpar med att få av sig kläderna. Vid två tillfällen filmas tjejen underifrån i vattnet, så att
hon framträder som en siluett mot vattenytan. Vid det första tillfället börjar en småunderlig filmmusik
att spelas. Melodin anspelar på något dolt och drömskt. Vid det andra tillfället närmar ”vi” oss henne
underifrån. Den småunderliga musiken börjar då infiltreras av allt hårdare toner av filmens karaktäristiska
temamusik.
I nästa stund har tjejen blivit angripen från midjan och neråt av något/någon i vattnet. Kameravinkeln
förflyttas samtidigt till att filma ovanför ytan. Hon blir skräckslagen och börjar ropa på hjälp. Den småunderliga
melodin och filmens temamusik byts ut mot korta, mer hysteriska och psykotiska ljudeffekter
vilka är synonyma med ljudeffekter i andra skräckfilmer där någon blir brutalt dödad.
Vi får som publik endast bevittna den angripna flickan ovanför ytan och hur hon dras i cirklar i vattnet
samtidigt som hon skriker att det gör ont. Vid ett tillfälle verkar angriparen släppa taget om henne och
hon fattar då tag i flytanordningen med ringklockan och säger ”Åh Gud” (på eng. ”Oh God”). Sedan
verkar angriparen ta ett grepp om henne igen och då skallrar ringklockan i ett snabbare och mer oregelbundet
tempo. Sedan försvinner tjejen under ytan och det blir helt tyst. Det enda som hörs är ringklockan
som klingar lugnt igen och små vågor som sköljer över stranden – där den berusade killen har
somnat utan att märka vad som har hänt.
34

SCEN 2 Tidpunkt: ca 01:47:15 – 01:51:15
Amitys polischef, en marinbiolog och en professionell jägare av haj befinner sig ute till havs för att försöka
jaga och döda den vithaj som attackerat och dödat strandbesökare i Amity. Ett moment i deras jakt
handlar om att marinbiologen ska gå ner i en hajbur i havet, för att försöka döda hajen med en harpun.
Det är dag, vinden blåser lite. Filmmusiken är äventyrlig/riskfylld.
När buren blivit nedhissad under ytan och kommit en bit ner i vattnet, syns hajen kort därpå. I samma
stund spelas filmens temamusik. Hajen passerar ointresserat buren med en gapande mun och försvinner
från synhåll. Filmens temamusik upphör samtidigt. Marinbiologen osäkrar sin harpun och gör sig redo.
I nästa scenario, som ett överraskningsmoment, är hajen tillbaka. I samma veva spelas ljudeffekter som
låter dramatiska och spännande. Hajen angriper buren bakifrån så att marinbiologen tappar harpunen,
som faller till havsbotten. Dramatisk filmmusik spelas. Hajen angriper buren igen. Den pucklar systematiskt
med nosen mot ena burväggen tills buren går sönder. Sedan försöker den med sin mun komma
åt marinbiologen inne i buren. Marionbiologen lyckas ta sig ut från burens andra sida och dyker ner till
botten och gömmer sig i ett rev. Hajen fortsätter upptaget att förstöra buren och märker inte att marinbiologen
har undkommit.
SCEN 3 Tidpunkt: ca 01:53:05 – 01:57:10
Polischefen har precis bevittnat hur hajexperten glidit längs golvet på den kantrande båten, in i hajens
tuggande gap och dött. Han stänger in sig i båtens översvämmande kabin. Hajen återvänder och slår in
en fönsterruta med sitt huvud. Den sticker in huvudet i kabinen och rör huvudet åt höger och vänster
medan den har ett morrande läte. Polischefen ser en tub som flyter i vattnet. Han fattar tag i den och
slår med den på hajens käft, sedan kastar han in den i hajens gap. Hajen biter tag i den och drar sig
tillbaka och försvinner under vattenytan. Återigen hörs den systematiskt klingande klockan och ljudet
från den kantrande båten.
Polischefen tar sig sedan ut från kabinen och ser sig omkring. Han skymtar då hajen och genast börjar
filmens temamusik att spela. I det här läget börjar solen skymta fram och lyser upp båtens mast. Polischefen
tar då ett gevär och en harpun och klättrar upp i masten som kraftigt lutar ovanför havsytan.
Filmens temamusik får i den stunden influenser av triumf och optimism. Musiken tonas sedan ner och
övergår sakta till den småunderliga melodin.
I nästa skede, som en överraskning, dyker hajen upp precis nedanför masten med polischefen. Film-
musiken blir dramatisk igen. Hajen rör på huvudet åt höger och vänster och tuggar med munnen fast
den inte har något i sitt gap. Polischefen fattar tag i harpunen och börjar spetsa hajen på huvudet tills
den blöder. Sedan fastnar harpunen i hajens huvud och polischefen tappar taget. Hajen försvinner under
ytan. De dramatiska ljudeffekterna tonas ned.
35

Polischefen gör sig sedan redo med geväret. Han ligger på sidan på den lutande masten och siktar med
geväret mot hajen som simmar mot honom och säger högt ”Kom igen, visa mig tuben, explodera” (På
engelska ”Come on, show me the tank, show me the tank – blow up”). Hajen har blod runt munnen
och tuggar på tuben i vänster mungipa. Filmmusiken är dramatisk, men smått heroisk och upplyftande.
Polischefen avfyrar skott mot hajen och säger högt ”Explodera!” (på engelska ”Blow up!”), men han
missar. Hajen närmar sig. Sedan säger han ”Le, din jävel” (på eng ”Smile, you son of a…”) och lyckas
pricka in skottet som får tuben och hajen att sprängas till ett blodbad. Polischefen tjuter ett glädjeskri.
Medan delar av hajkroppen faller mot havsbotten och stora mängder blod sprider sig i vattnet, spelas en
blandning av den småunderliga filmmusiken med influenser av en positiv melodi. Samtidigt får man se
hur en del solljus, för första gången i filmen, bryter sig ner i havsmörkret.
Slutligen får man se hur polischefen tar djupa andetag och ser fokuserat mot ytan där hajen dog. Nu
börjar ljussättningen i filmen bli mer klar. Solen skymtar fram efter grådiset. Det enda som hörs är
fåglar som skriar. Ingen filmmusik spelas. Ingen ringklocka klingar. Marinbiologen som hela tiden varit
gömd i revet, dyker nu upp till ytan.
Filmen slutar med att polischefen och marinbiologen simmar tillbaka mot land medan solen skiner och
havsfåglarna skriar.
Avslutning
Sammanfattningsvis har jag plockat ut tre stycken nyckelscener från ”Hajen” och analyserat hur hajen
porträtteras i rörlig bild. Jag har beaktat hur ljud- och ljussättning uppträder i filmen i förhållande till
hajens närvaro i de olika scenerna. Jag har även studerat hajens beteende i vattnet samt hur hajen karaktäriseras
och framställs vid attacker mot människor.
I ´Scen 1´ får publiken inte se hajen, men kameraperspektivet som vid det första tillfället filmar den
simmande tjejen underifrån låter oss förstå att hon kan vara bevakad av någon eller något. Den småunderliga
filmmusiken som samtidigt börjar spela ger känslor av något som ligger dolt under ytan.
Publiken kan då ana att ”det finns något där”. När kameraperspektivet vid det andra tillfället snabbt
närmar sig henne, samtidigt som filmens temamusik börjar spela, förstår man att hon är på väg att bli
angripen. Scenariot bekräftas när kameraperspektivet förflyttas till att filma henne ovanför ytan och hur
hon i hysteri skriker på hjälp och att det gör ont samtidigt som hon blir dragen i cirklar genom vattnet.
Ljudsättningen övergår då till mer psykotiska skräckinjagande toner. Det är mörkt och tomt. Flytanordningen
med ringklockan, som är ett återkommande inslag i flertalet scener i filmen, ger associationer av
tidräkning. I gamla samhällen användes ofta ringklockor till att påkalla uppmärksamhet vid exempelvis
offentliga avrättningar. Ringklockan kan även påminna om kyrkklockor som har kopplingar till liv och
död. I den stunden när tjejen tappar greppet om flytanordningen med ringklockan som börjar klinga
36

oregelbundet, förstärks känslan av en okontrollerbar situation som går mot sitt slut.
´Scen 2´ som jag beskrivit ovan, använder också filmens temamusik till att känneteckna hajens närvaro.
Så fort hajen försvinner från synhåll, upphör filmmusiken. Liksom i den första scenen sker hajattacken
oväntat. Denna gång simmar hajen mot marinbiologen bakifrån och pucklar mot buren. Det är mörkt i
vattnet. Samtidigt ljudsätts filmen med dramatik och spänning. Hajen pucklar sönder metall/stålburen
och försöker med sin mun komma åt marinbiologen, vilket tyder på att hajen på ett målinriktat sätt vill
komma åt människan. Hajen framstår dessutom som orubblig och oskadlig. Att hajen systematiskt fortsätter
att slita i buren, fast marinbiologen redan tagit sig ut och dykt ner i revet för att gömma sig, tyder
på att hajen maniskt låst sig vid att vandalisera buren. Ett agerande som samtidigt ger känslan av starka
aggressioner, men även talar för att hajen inte uppfattat att marinbiologen förflyttat sig.
I ´Scen 3´ får filmens intrig sin upplösning. Polischefen lyckas med ett skott träffa gastuben som hajen
har i sin mun, som sprängs och leder till att hajen själv exploderar och dör. Nu får både ljud- och ljus-
sättning i filmen inslag av optimism och trium. Den småunderliga filmmusiken får heroiska inslag och
solen börjar bryta fram genom grådiset och tränger, för första gången i filmen, även ner i havsmörkret.
Scenerna porträtterar även hajen som att den frenetiskt tuggar med munnen även de gånger den inte har
något att tugga på. Den tuggar på en gastub (dvs allt - även sådant som inte utgör potentiell föda) och
släpper inte taget. Den är nästintill oskadlig med tanke på att den pucklar sönder stålburar, krossar fönsterrutor,
kastar sig halvt upp på däck på båten, blir spetsad i huvudet av en harpun, blir skjuten – men,
håller sig fortfarande med samma kraft och styrka vid liv.
Filmen skildrar även att hajen har som mål att jaga människor, även de gånger då de inte vistas i vatten
utan befinner sig i båtar. När hajen slutligen är död, vågar polischefen och marinbiologen simma i havet
mot land medan solen börjar skina och ett gäng fåglar plötsligt skriar i luften, vilket talar för att när hajen
är närvarande så blir allting mörkt, ödsligt och obehagligt.
7.2.2 Semiotisk bildanalys av artiklar
Jag kommer inte att göra en djuplodad enskild bildanalys av de bilder som är publicerade i artiklarna.
Däremot kommer jag att diskutera några utmärkande drag som träder fram i artikelurvalet som en helhet,
men även påvisa skillnader i materialet som är publicerat på svenska och engelska.
Några utmärkande drag
I varje artikel finns minst en bild. Storleken varierar. Bilden är alltid publicerad högst eller högt upp i artikeln,
antingen centrerad eller till höger. Alla bilder är i fyrfärgstryck. De är ikoner, då de är fotografier
som ämnar representera verkligheten. 7 av 8 artiklar innehåller en eller flera bilder, vilka kan betraktas
37

att ha faktiska kopplingar till texterna de är avsedda att illustrera. Med faktiska kopplingar menar jag;
bilder som föreställer just den haj som gått till attack (som i exempelvis artikel 1, artikel 2 och artikel
4) eller en bild på offret före eller efter hajattacken (artikel 1, artikel 3, artikel 5, artikel 6 och artikel 8).
Den artikel, som enligt min mening, avviker är (artikel 7) som inte illustrerar med bilder på offret eller
hajen.
Skillnader i det svensk- och engelsktextade urvalet
De tydligaste skillnaderna som går att utläsa mellan de svensk- och engelsktextade artiklarna är att
Aftonbladet har i genomsnitt 2.25 bilder/artikel jämfört med BBC News som har 1.0 bild/artikel. I alla
Aftonbladets artiklar finns en stor centrerad bild högst upp ovanför rubriken, som upptar minst en fjärde
del av artikelns omfång (ibland upp till en tredjedel). För BBC News gäller att alla bilder är layoutade
till höger högst upp nedanför rubriken och upptar ungefär en tion- eller åttondel av artikelns totala yta.
Aftonbladets bildurval utgörs av bilder som i tre av fyra fall skildrar havet i kraftig rörelse. Det är vågor
och brus. I tre av fyra fall finns bilder med på en haj (ett av fallen är inte en vithaj), som visar hajen
framifrån eller snett framifrån med fokus på munpartiet. I två av fallen är artiklarna även publicerade
med liknande manér. Överst i artikeln finner man en centrerad bild som skildrar människor i lycka/avkoppling
(bröllop/strandliv) och sedan nedanför till höger finner man en mindre bild som visar en ensam
haj i havet. I en av artiklarna har Aftonbladet publicerat en bild på offret som fick benet avslitet av en
haj. Bilden visar hur mannen flyter i vågorna. Han ser livlös ut.
BBC News har en bild på en vithaj med gapet öppet, intill en bur. En annan bild som föreställer en
vithaj, är tagen ovanifrån och åskådliggör mera ”en svart skugga” i havet. För en lekman (och kanske
även för ett proffs) kan det vara svårt att bedöma om fotot ens visar en vithaj. Bland BBC News val av
bilder skymtas inte mycket av havet, och ännu mindre vågor och brus. I två av artiklarna har BBC News
använt sig av liknande foton som Aftonbladet (jämför artikel 1 och artikel 2 samt artikel 5 och artikel
6). BBC News har då beskurit sina bilder ”kraftigt” och koncentrerat sig kring att visa själva kärnan av
budskapet i bilden.
Avslutning
Sammantaget kan man säga att alla artiklar, oavsett språk och mediekanal, har publicerat minst en färgbild
(fotografier) i respektive artikel som placeras högst eller högt uppe i layouten. I det svenskpublicerade
materialet tenderar bilderna att föreställa offret antingen före eller efter attacken. Artiklarna innehåller
också ofta bilder som visar en haj framifrån med fokus på munpartiet. Hav och vågor eller brus är
också ett vanligt förekommande element i bilderna. I det engelskpublicerade materialet är bilderna mer
återhållsamma. De är mindre och genomgående placerade nedanför rubrikerna. De är ”kraftigt” beskurna
och förmedlar i princip själva kärnan av budskapet, det vill säga ”ett giftermål” eller ”en
38

haj som har gapet öppet bredvid en bur”. BBC News verkar också ha försökt ha med endast autentiska
bilder, jämfört med Aftonbladet som somliga gånger verkar ha plockat bilder från en bildbank (se artikel
5 och artikel 7).
7.3 Diskursiv praktik
I det här skedet går uppsatsens analysdel in i sin andra fas. Nu är det dags att undersöka hur ”texten”
(analysmaterialet) korrelerar med de produktionsprocesser som den är kopplad till. Jag kommer inte att
ingående kommentera konsumtionsprocesser, då min uppsats inte omfattar någon form av receptionsundersökningar
som understryker hur publiken tolkat ”Hajen” samt de olika artiklarna.
7.3.1 Textproduktion
Jag har genom den lingvistiska textanalysen och den semiotiska bildanalysen kunnat bilda mig en uppfattning
om olika utmärkande diskursiva drag i mina analyserade artiklar liksom film. Analysmaterialet,
med fokus på diskurser, kan penetreras från olika infallsvinklar.
Precis som Erik Fichtelius menar i punkt 5.4 att ”nyhetsförmedlingen måste sträva efter opartiskhet och
saklighet, vilket kanske är det allra svåraste inom journalistiken”, så bekräftar både den explicita och
implicita textanalysen att skribenterna i varierande grad i respektive artikel avviker från objektivitetsperspektivet.
Journalisterna instämmer i somliga satser och använder sig dessutom av överflödiga upprepningar
koncentrerade kring vad eller hur hajen gick till attack. Meningarna är också flertalet gånger
formulerade som kategoriska sanningar, fastän jag i min uppsats kunnat påvisa en del sakliga brister –
något som talar för att journalisten inte kontrollerat sina källor (Se bland annat min kritiska kommentar i
punkt 7.1.1.5).
Jag har i punkt 5.2 tagit upp hur reklammarknaden har ett stort inflytande på medieföretagen och hur
medieföretagen i konkurrens med varandra tenderar att fiktionalisera sitt innehåll, för att attrahera en så
bred publik som möjligt. Påståendet illustreras ganska tydligt av att artiklarna generellt förvandlar sin
rapportering till en underhållning som handlar om liv och död. En kamp mellan hajen och den attackerade,
där den attackerade är en överlevande även de gånger då vederbörande inte blivit fysiskt angripen
med ett bett. Hajen tillskrivs även genom passiva satser och beskrivningar deterministiska tillmälen som
en ”best”, ”mördare” och ”skräckspridare”. Artikel 8 har i ett stycke rubriken ”Pulled from jaws”, vilket
kan tyda på dolda paralleller till filmen ”Jaws” (”Hajen”). Upprepningar av ord och satser förekommer
tämligen ofta och förstärker stundtals spänningen i den fiktion som journalisten konstruerar. Journalistiken
kan uppfattas som att den infiltreras av en reklamdiskurs, som tvingar den till att skapa ett underhållningsvärde
i nyhetsinnehållet.
I punkt 5.3 har jag beskrivit de urvalskriterier som många gånger leder nyhetsurvalet på olika redaktio-
39

ner. Kommersialiseringen anges som ett skäl till att nyhetsurvalet i allt större utsträckning låter sensatio-
nen få ett större utrymme än själva innehållet. Det kan förklara varför artiklarna, i specifikt Aftonbladet,
publicerar bilder som tar upp stora ytor i artikelns layout och är kopplade till rubriker med fetstilta ord
om hajattacker. Nyhetsurvalet, liksom fiktionaliseringen av nyhetsinnehållet i stycket ovan, härrör följaktligen
från kommersialiseringen som har rötter i reklam- och marknadsdiskurser.
I punkt 5.1 beskriver Nickel en slags publikfascination för skräck i spelfilm. I skräckgenren dramatise-
ras ofta den ”alldagliga världen” och ”vanliga platser” till galenskaper, vilket ger betraktaren möjlighe-
ten att identifiera sig med förövaren eller offret utan att drabbas själv. Ett exempel på en ”allmän daglig
oro” i den vardagliga världen är rädslan för att dö. I filmen ”Hajen” sätts detta på sin spets när hysterin
om den människoätande vithajen utbryter i Amity. Regissören Spielberg har tagit vithajen och placerat
in den i en skräckgenre, i enlighet med det Nickel skriver; (1) visualisera något ondskefullt och monstruöst,
och (2) med avsikt framkalla känslomässig avsky och skrämma sin publik. Den kritik som skräckgenrer
möter beträffande bristerna i att exkludera nästan allting annat i sin framställning, är förenlig
med Spielbergs film. Filmens tydliga sensmoral är att vithajen är ett monster som jagar människor för
att döda de, och erbjuder inga andra variationer i porträtteringen av vithajen.
7.3.2 Manifest intertextualitet
Eftersom att jag medvetet gjort ett artikelurval som innefattar att två medieföretag rapporterar om samma
händelse, har jag kunnat skönja ett mönster i hur artiklarna hänvisar till andra artiklar som rapporterar
om samma händelse (mönstret innefattar även artiklar som inte ingår i min analys). Det innebär att
en del kommunikativa händelser bygger på tidigare händelser och formar då en slags interdiskursivitet i
samband med att de senare artiklarna införlivar redan använda ord och fraser, vilka kommit till uttryck i
de tidigare artiklarna.
7.4 Social praktik
I det här avsnittet kommer jag nu att kontextualisera den lingvistiska textanalysen och den diskursiva
praktiken i ett större sammanhang. För det första ämnar jag att klarlägga vilken diskursordning som de
olika diskurserna ingår i. Och för det andra kommer jag att försöka påvisa olika sociala och kulturella
strukturer som skapar ramen för den diskursiva praktiken.
Blandningen av de olika diskurserna som benats ut i avsnittet ovan, kan spåras till tre olika diskursord-
ningar. Det handlar om den journalistiska diskursordningen, kommersialiseringens diskursordning och
skräckfilmens diskursordning. Olika reklam- och marknadsdiskurser infiltrerar de journalistiska diskurserna
som rör ett journalistiskt, traditionellt arbetssätt. Fiktionaliseringen som sker i den journalistiska
produktionen genomsyras av skräckfilmens diskursordning, som präglar innehållet att bli mer sensationellt
och underhållande – för att attrahera en bred publik.
40

Den skräckgenre som Spielberg applicerade på vithajen och som transformerade den till ett monster i
filmen ”Hajen”, fortsätter att kontinuerligt reproduceras genom den journalistiska nyhetsproduktionen.
Den mediala diskursordningen, som har en avsikt att representera ”den sociala verkligheten”, bekräftar
då den porträttering av den bestialiska vithajen som skildras i skräckfilmen. Verkligheten bekräftar således
overkligheten och ger människor en legitim anledning att känna extrem oro och rädsla för sitt liv i
kontakt med vithajar (och hajar), samt allmänt vid stränder med vithajar (och hajar) i vattnet.
Precis som Nickel (punkt 5.1) menar, att när en skräckfilm är över så försvinner inte betraktarens rädsla
helt – utan för somliga personer kommer skräckfilmens fasansfyllda scener plötsligt att förefalla som
möjliga om de utsätts för situationer i det verkliga livet som motsvarar eller påminner om skräckfilmens
verklighet. Detta kan bekräftas av flertalet författare som skriver att efter filmen ”Hajen” så började
människor globalt sett att relatera begreppet ”haj” till specifikt ”vithaj” och hur denne skulle vara ett
människoätande monster.
Den journalistiska institutionen dominerar i hur vithajen porträtteras och fortsätter sedan att bekräfta
bilden av vithajen genom att systematiskt rapportera om hajattacker och vithajsattacker efter ett särskilt
fixerat mönster. Publiken har då ingen chans att variera sina intryck och själva ta ställning till hur
de uppfattar vithajen, varför det bör vara möjligt att påstå att den mediala diskursordningen förhandlar
fram en betydelsekonsensus (punkt 5.5) kring hur vithajen (och hajar generellt) ska tolkas.
Eftersom att medierna personifierar vithajen som en ”best” och ”skräckspridare” i havet, kan det vara
rimligt att anta att det för somliga människor blir en ”ynnest” att få äta eller äga någonting fysiskt och
karaktäristiskt från en vithaj. Det blir som en omvänd makt. I havet är människan den utsatte, offret, för
vithajen. Men, utanför havet rår vithajen inte på människan. Så, att avnjuta en tallrik hajfenssoppa, att
ha en uppspikad vithajskäke på väggen eller en polerad vithajstand i en dosa blir som en symbolisk status
för omvänd makt. Och samtidigt ett bevis på social och ekonomisk status, eftersom att de autentiska
föremålen kostar en slant. När det finns en efterfrågan på marknaden, brukar en industri upprättas. Så, är
fallet med den utvecklade tjuvfiskeindustrin som illegalt masslaktar vithajar för att samla ihop hajfenor,
käkar och tänder till köpkraftiga konsumenter. Ett scenario som till stor del kraftigt hotat vithajspopulationen,
till den grad, att vithajen finns med på IUCNs redlist (iucnredlist.org 2012-04-04) för utrotningshotade
fiskar och djur.
Det obalanserade vithajsbeståndet leder inte bara till politiska ställningstaganden och åtgärder. Som jag
beskriver i (punkt 4.1.4) rubbas det marina ekosystemet allvarligt, vilket ger katastrofala påföljder för
olika former av naturliv men även för oss människor eftersom att planeten inte överlever utan fungerande
ekosystem i haven.
41

8. SLUTSATSER OCH DISKUSSION
Jag har i min undersökning haft som mål att studera på vilket sätt vithajen porträtteras i film och medier,
för att försöka utröna om det finns några specifika diskursiva tendenser kring framställningen. Bakgrundsavsnittet
ger en kort, men koncis bild om vithajen som den presenteras i vetenskaplig forskning.
Min kritiska diskursanalys och semiotiska bildanalys visar att film och medier konstruerar en social
verklighet med vithajen som en blodtörstig människojägare, och som kraftigt avviker från den bild som
personer med kunskap och erfarenhet om vithajen i dess naturliga tillstånd ger.
Mina teoretiska inriktningar ger goda infallsvinklar till att förstå varför artiklarna och filmen karaktäri-
serar vithajen som något den egentligen inte är. De journalistiska produktionsformerna verkar under en
mycket inflytande kommersialiseringsdiskursordning. Reklam- och marknadsdiskurser infiltrerar kriterierna
för det journalistiska nyhetsurvalet och besudlar viktiga ledord inom arbetsetiken, så som objektivitet
och neutralitet. Ett drag som blir tydligt i min implicita lingvistiska textanalys gällande grammatik
och vokabulär. Journalisten skriver artikeln med systematiska upprepningar och beskriver händelserna
på ett värderande sätt.
Hvitfelt & Nygren, liksom Fichtelius, skriver att medieinnehållet skapas för att attrahera en så bred pu-
blik som möjligt och att innehållet bland annat på grund av konkurrens ges en allt mer dramatiserad och
mindre faktabaserad form. Detta påstående förenar sig bäst med artikelurvalen från Aftonbladet.se, som
rapporterar om händelserna med betoning på bland annat dramatiska bilder. Dessutom visar studium av
transitiviteten att vithajen genomgående beskrivs i form av en agent (i passiva meningar) som agerar
mot subjektet, människan. Människan blir utsatt för en handling, (en hajattack), av en vithaj. Att läsa
in händelser i den ordningen kan då ge en psykologiskt förstärkt effekt av rädsla och ilska. Som läsare
identifierar man sig med människan och sätter sig in i situationen att vara utsatt för en attack, där vithajen
slutligen pekas ut som den skyldige. Om meningen istället hade inletts med ordet vithaj, kommer
den psykologiska effekten hos läsaren förmodligen att vara mindre, när meningen får ett annat slutord.
Analysen av transitiviteten påvisar även att agenten vanligen beskrivs som blodtörstig och subjektet
som en överlevande, vilket genast föranleder att människan egentligen skulle ha blivit dödad (Man kan
inte överleva ett fall där man egentligen inte skulle ha dött).
Även den semiotiska bildanalysen av artiklarna förstärker de påståenden Hvitfelt & Nygren samt Fichtelius
ger om det fiktionaliserade medieinnehållet. Bilder förefaller vara ett viktigt inslag i artiklarnas
layout, genom att de figurerar i varje studerat fall antingen högst upp eller högt uppe. I de flesta fall
visar varje artikel minst en bild på en vithaj (eller annan hajras) som är tagen framifrån med fokus på
munpartiet. Ibland är bilden kopplad till en bildtext; ”Sprider skräck” eller ”Det var en tjurhaj som att-
42

ackerade Ian Redmond” och markerar redan då hur läsaren ska förhålla sig till artikelns brödtext.
När medier använder en världskänd kultfilm som ”Hajen”, som en referenspunkt i den objektiva rap-
portering de ämnar göra, uppstår en social verklighet om fenomenet vithaj – som inte korrelerar med
den verklighet, som personer med kunskap och erfarenhet om vithajen i dess naturliga tillstånd presenterar.
Jag har tidigare förklarat att då jag skulle söka litteratur om vithajar, så finns det inte speciellt
mycket material att tillgå, varför det förmodligen blir naturligt att medierna dominerar globalt och sätter
ramen för hur vithajen ska uppfattas. Philip J. Nickel framhåller att skräckfilmen gärna vill påskina
att galenskaper kan uppträda närsomhelst, vilket bidrar till att överskugga betraktarens ”vardagliga
värld” i den sociala verkligheten. Ett vanligt tema är ”rädslan för att dö”. Det kan förklara varför alla
artiklar är skrivna med utgångspunkten att hajen egentligen skulle ha dödat människan när den gick till
attack, om inte situationen av olika anledningar fått en annan vändning.
Min undersökning visar även att den journalistiska institutionen skildrar vithajen (och hajar) som en
stereotyp. Den mediala diskursordningen formar varje kommunikativ händelse om vithajen (och hajar)
till en blodig, skräckinjagande ”historia”, utan att använda sig av ett annorlunda språkbruk som erbjuder
publiken varierande läsning kring porträtteringen om vithajen. Medierna förhandlar då på ett
monotont sätt fram en betydelsekonsensus kring hur vithajen ska uppfattas.
Jag har efter den här undersökningen fått en djup uppfattning om den stereotypi som medier anammar
då de rapporterar händelser kring vithajsattacker. Jag har även blivit mer insiktsfull om att mediernas
porträttering om vithajen har betydligt starkare kopplingar till spelfilmen ”Hajen” än vetenskaplig
forskning, och att den således konstruerar och samtidigt reproducerar en social verklighet som är skev.
När jag jobbade med min analysdel, började jag inse att efterfrågan på hajkäkar, hajtänder och hajfenor
förmodligen är en triumf, en social status och ett bevis på olika former av makt hos köpkraftiga konsumenter
– för att medierna kontinuerligt rapporterar om vithajen som en mördarhaj. Den illegala hajfiskeindustrin
som har upprättats, när de rika efterfrågar och de (oftast) fattiga bemöter efterfrågan med
utbud, orsakar kraftiga förluster i vithajspopulationen. Men, hjälpinsatserna mot denna art är inte lika
intensiva som mot andra arter, förmodligen som en påföljd av vithajens skräckinjagande rykte.
Varför får inte publiken lika utkavlad medierapportering om att vithajar är utrotningshotade, och
kanske riskerar att endast tillhöra historien inom en snar framtid? Är medierna också en i raden av alla
aktörer som förbiser vithajens utsatthet, för att det är enkelt att tjäna mycket pengar på att måla upp ”en
vit lögn” om vithajen som en mördarmaskin? Jag kan spekulera i dylika frågeställningar, utan att med
säkerhet kunna ge ett svar. Det enda jag vet är, att medan jag avslutar denna undersökning, så finns det
just nu vithajar här i världen som håller på att sjunka mot botten för att någon skar av deras fenor och
käkar. De drunknar tyst och stilla, tillsammans med en hel värld som tyst och stilla väljer att bara se på.
43

9.1 Tryckta källor
Bryman, Alan (1997). “Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning”.
Malmö: Studentlitteratur.
Calcutt, Andrew & Hammond, Philip (2011). ”Journalism studies – a critical introduction”. Whiltshire,
Great Britain: Routledge.
Casey, Susan (2005). ”The Devil´s Teeth”. Great Britain:Vintage.
Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (2000). “Metoder i kommunikationsvetenskap”.
Lund: Studentlitteratur AB.
Fairclough, Norman (1989). ”Language and power”. UK: Longman Group.
Fichtelius, Erik (2008). “Nyhetsjournalistik – Tio gyllene regler”.
Vällingby: Sveriges Utbildningsradio AB.
Gaunt, Philip (1990). ”Choosing the news – The profit factor in news selection”. New York: Greenwood.
Hadenius, Stig & Weibull, Lennart (2003). “Massmedier – En bok om press, radio & TV”.
Falun: Albert Bonniers Förlag.
Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (2009). “På väg mot medievärlden 2020 – journalistik, teknik, marknad”.
Lund: Studentlitteratur AB.
Klimley, A. Peter & Ainley, David G (1996). “Great White Sharks – The biology of carcharodon carcha-
rias”. USA: Academic Press.
9. LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING
McDiarmid, Mac (1996). “Shark Attack”. Great Britain: Parragon Books Limited.
Peschak, Thomas P & Scholl, Michael C (2006). “South Africa´s Great White Shark”. South Africa:
Struik Publishers.
44

Richardson, John E (2007). “Analysing Newspapers – an approach from critical discourse analysis”. Ba-
singstoke: Palgrave Macmillan.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). “Diskursanalys som teori och metod”. Pozkal, Po-
land: Studentlitteratur.
9.2 E-böcker
Fahy, Thomas (2010). ”Philosophy of Popular Culture : Philosophy of Horror”. USA: University Press of
Kentucky. The University Press of Kentucky.
9.3 Internetkällor
9.3.1 Källor
aftonbladet.se 2012-03-19, http://www.aftonbladet.se (2012-03-19)
animalfactguide.com 2012-02-19, http://www.animalfactguide.com/images/maps/worldmap_greatwhite.png
(2012-02-19)
cdon.com 2012-02-12, http://cdon.se/film/hajen_(nyrelease)-90103 (2012-02-12)
csmonitor.com 2012-04-18, http://csmonitor.com/Environment/Wildlife/2011/0311/Great-white-shark-popu-
lation-lower-than-previously-believed (2012-04-18)
dailymail.co.uk 2012-03-17, http://www.dailymail.co.uk/news/article-2031649/Ian-Redmond-funeral-Shark-
attack-victims-widow-Gemma-says-soon.html (2012-03-17)
dailymail.co.uk 2012-04-18, http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-1252237/Great-White-Sharks-
endangered-tigers-just-3-500-left-oceans.html (2012-04-18)
imdb.com 2012-02-12, http://www.imdb.com/name/nm0000229/bio (2012-02-12)
iucnredlist.org 2012-04-04, http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/3855/0 (2012-04-04)
mirror.co.uk 2012-03-17, http://www.mirror.co.uk/news/uk-news/seychelles-shark-attack-tests-pro-
ve-148878 (2012-03-17)
ne.se/aftonbladet 2012-03-19, http://www.ne.se/aftonbladet (2012-03-19)
movies.amctv.com 2012-02-12, http://movies.amctv.com/movie/25912/Jaws/awards (2012-02-12)
shark-tracker.com 2012-02-13, http://www.shark-tracker.com/en/Protection/index.php (2012-02-13)
satsdelar.se 2012-03-13, http://www.satsdelar.se/agent.php (2012-03-13)
scb.se 2012-03-19, http://www.scb.se/Pages/PressRelease____329027.aspx (2012-03-19)
mvmagazine.com 2012-04-01, http://www.mvmagazine.com/article.php?25964 (2012-04-01)
9.3.2 Länkar till artiklarna,
“Hajattack”, publicerad 2005-03-26 (Aftonbladet).
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10567497.ab (2012-02-21)
45

”Man relives shark attack escape”, publicerad 2005-03-26 (BBC News).
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/lancashire/4382621.stm (2012-02-21)
“Fick benet avslitet av haj”, publicerad 2011-10-01 (Aftonbladet).
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13712914.ab (2012-02-21)
”Shark victim in South Africa ´saved by tourniquet´”, publicerad 2011-09-29 (BBC News).
http://www.bbc.co.uk/news/world-africa-15113376 (2012-02-21)
“Hann bara vara gifta i 11 dagar”, publicerad 2011-08-18 (Aftonbladet).
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13486095.ab (2012-02-21)
”Seychelles shark attack leaves Briton dead”, publicerad 2011-08-17 (BBC News).
http://www.bbc.co.uk/news/uk-14552788 (2012-02-21)
“Anfölls av haj – fortsatte surfa”, publicerad 2005-04-16 (Aftonbladet).
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article279771.ab (2012-02-21)
”Surfer calm despite shark attack”, publicerad 2005-04-17 (BBC News).
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/4453235.stm (2012-02-21)
10.1 “Hajattack”
10.2 ”Man relives shark attack escape”
10.3 “Fick benet avslitet av haj”
10.4 ”Shark victim in South Africa ´saved by tourniquet´”
10.5 “Hann bara vara gifta i 11 dagar”
10.6 ”Seychelles shark attack leaves Briton dead”
10.7 “Anfölls av haj – fortsatte surfa”
10.8 ”Surfer calm despite shark attack”
10.9. “’You were and are my best friend. See you soon’: Widow’s tribute to shark attack victim at church
where they wed just three weeks ago”
10.10”Seychelles shark attack: Tests prove killer shark was a Great White”
46
10. BILAGOR