Därför samarbetar Rädda Barnen med företag INDIEN: Mohan, 13 ...
Därför samarbetar Rädda Barnen med företag INDIEN: Mohan, 13 ...
Därför samarbetar Rädda Barnen med företag INDIEN: Mohan, 13 ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Därför</strong> <strong>samarbetar</strong><br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
<strong>med</strong> <strong>företag</strong><br />
<strong>INDIEN</strong>:<br />
<strong>Mohan</strong>, <strong>13</strong>,<br />
tvingas till arbete<br />
IKEA satsar<br />
miljoner på barn<br />
Partners<br />
SiSta ordet: inger ashing
I samarbete <strong>med</strong>:<br />
TILL DIG SOM ÄR<br />
MEDLEM I<br />
RÄDDA BARNEN!<br />
UNNA DIG<br />
SKADEHANTERING<br />
SOM DEN<br />
BORDE VARA.<br />
NU MED 15 % RABATT<br />
PÅ HEMFÖRSÄKRINGEN.<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> rekommenderar If som ditt försäkringsbolag. <strong>Därför</strong> har<br />
vi glädjen att ge dig som <strong>med</strong>lem eller månadsgivare hela 15 % rabatt<br />
på vår hemförsäkring.<br />
Men det fi nns fl er skäl att vara kund hos oss. Som att vi ser till att<br />
lösa mer än hälften av alla ärenden inom 24 timmar och att vi får väldigt<br />
höga snittbetyg av de kunder som råkat ut för en skada (4,5 av 5).<br />
Läs mer om skadehantering som den borde vara på www.if.se/rb eller<br />
ring 0771-655 655.<br />
2 Barn 2/2011
10 Fokus på partnerskap<br />
Socialt ansvar ligger i tiden. Allt fler <strong>företag</strong> stöttar <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>.<br />
Många ser att satsningen även gynnar deras egna <strong>företag</strong>.<br />
18 ”Jag vill bara springa därifrån”<br />
<strong>Mohan</strong> är ett av tusentals barn som arbetar <strong>med</strong> bomull i Indien. <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong> verkar för att fler ska få möjlighet att gå i skolan.<br />
Barn 2/2011<br />
10<br />
26<br />
18<br />
34<br />
38<br />
InnEhåll 2 /2011<br />
26 IKEA satsar på barnen<br />
Möt Marianne Barner, initiativtagare till IKEAs investeringar i sociala program.<br />
”Barn är världens viktigaste människor”, säger hon.<br />
30 Avdragsrätt för gåvor?<br />
I en uppmärksammad kampanj driver <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> frågan om <strong>företag</strong>s rätt<br />
att göra skatteavdrag för gåvor till ideella organisationer.<br />
32 Nya globala principer<br />
I höst antar FNs nätverk Global Compact fram nya principer för hur <strong>företag</strong><br />
ska stödja barnets rättigheter.<br />
34 Nytt CSR-center i Kina<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> har öppnat ett center för barnrättsfrågor i Peking. För Tidningen<br />
Barn berättar den verkställande direktören om arbetet.<br />
38 ”Alla kan bidra”<br />
De anställda på Scania har samlat in över 25 miljoner kronor till utsatta<br />
barn. Ett litet bidrag från många kan bli till stora pengar.<br />
42 Krönikan<br />
Peje Emilsson är entreprenör och ordförande i Stockholms Handelskammare.<br />
Ansvarsfullt <strong>företag</strong>ande skapar värde menar han.<br />
3
Tack alla huvudpartners<br />
för att ni hjälper oss att göra<br />
världen lite barnvänligare<br />
SAS stöttar vår stora kampanj Rewrite the Future<br />
– så att barn i konfl iktområden kan gå i skolan.<br />
Santa Maria hjälper utsatta barn<br />
i Colombia till en bättre utbildning.<br />
Med stöd från If genomför vi<br />
Private Property, en landsomfattande<br />
satsning kring ungas utsatthet på nätet.<br />
Pengarna från PostkodLotteriet har varit <strong>med</strong><br />
och delfinansierat en stor mängd projekt.<br />
De viktigaste arbetsområdena är att se till<br />
att alla barn får gå i skolan och att inga barn<br />
ska behöva utsättas för våld.<br />
Vill du också samarbeta <strong>med</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>?<br />
Ring Jonas Olsson på tel 08-698 91 36.<br />
GodEl och systerbolaget GodFond har stöttat<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> sedan <strong>företag</strong>en startades.<br />
Vi har valt att låta <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> använda<br />
pengarna där de gör störst nytta för utsatta barn.<br />
IKEA är engagerad i flera projekt <strong>med</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>.<br />
Ett exempel är Föräldratelefonen dit man kan<br />
vända sig <strong>med</strong> frågor om barn och föräldraskap.<br />
Via Banco Humanfonden som förvaltas av<br />
Swedbank Robur, stödjer fondsparare<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s arbete <strong>med</strong> att ge barn i krigs-<br />
och katastrofl änder tillgång till utbildning.<br />
Med stöd från Axfood genomför <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
utbildningskampanjen Rewrite the Future<br />
i Elfenbenskusten. Axfood stödjer även andra<br />
kampanjer <strong>med</strong> fokus på barns utbildning.<br />
Accenture bidrar <strong>med</strong> management- och<br />
konsulttjänster för att löpande förbättra<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s verksamhet samt stödja projekt<br />
i utvecklingsländer och lokalt.<br />
4 Barn 2/2011
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> kämpar för barns rättigheter. Vi<br />
väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer<br />
– i Sverige och i världen. Vi är en folkrörelse<br />
som stöds av 270 000 <strong>med</strong>lemmar, faddrar och<br />
givare. <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s huvudpartners är IKEA, If,<br />
SAS, Santa Maria, Accenture, GodEl/GodFond,<br />
Axfood, Swedbank Robur, Svenska Postkod-<br />
Lotteriet.<br />
ordförande<br />
Inger Ashing<br />
generalsekreterare<br />
Elisabeth Dahlin<br />
Plusgiro<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s plus- och bankgiro 90 20 03-3.<br />
Medlemsavgift: 200 kronor, plusgiro 90 01 11-6.<br />
Månadsgivare 100 kronor i månaden under<br />
minst 1 år.<br />
För mer information ring 08-698 90 30.<br />
Barn<br />
Issn 1404-8965<br />
Barn – tidningen om barns rättigheter ges ut<br />
av <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> <strong>med</strong> 4 nr/år. Medlemmar och<br />
faddrar får tidningen gratis. För icke beställt<br />
material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller<br />
sig rätten att redigera insänt material, samt att<br />
publicera materialet elektroniskt. Eftertryck och<br />
utdrag <strong>med</strong> angivande av källa är tillåtet. För<br />
signerade bidrag svarar författarna.<br />
Redaktion 08-698 90 00<br />
Sophie Arnö, chefredaktör sophie.arno@rb.se<br />
Nadja Debove, reporter nadja.debove@rb.se<br />
Kristina Granqvist, reporter (vik.)<br />
Ulla Ståhl, korrektur ulla.stahl@rb.se<br />
Ansvarig utgivare<br />
Nedjma Chaouche<br />
Prenumerationsärenden<br />
Barbro Fredriksson, barbro.fredriksson@rb.se<br />
08-698 92 59<br />
Produktion & grafisk form<br />
Spoon Publishing AB<br />
Adress<br />
Barn, <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>, 107 88 Stockholm<br />
Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg<br />
e-post barn@rb.se<br />
Hemsida www.tidningenbarn.se<br />
Annonser<br />
Annonsbolaget, 031-387 88 00<br />
info@annonsbolaget.nu<br />
tryck<br />
Sörmlands Grafiska, på miljövänligt papper.<br />
TS-kontrollerad upplaga 124 200 ex.<br />
Art nr<br />
10800<br />
omslagsfoto: unicef/Graham Crouch, 2010<br />
Medverkande i detta nummer<br />
Åke Ericsson, Kristina Granqvist,<br />
Emma Hanquist, Jörgen Hildebrandt, Chi Yin<br />
Barn 2/2011<br />
Sophie Arnö, chefredaktör,<br />
sophie.arno@rb.se<br />
Tidig vår i Delhi. Vi hinner inte mer än utanför dörren förrän stadens<br />
omöjliga kontraster slår emot oss. Den nya tunnelbanan har just öppnat.<br />
Stationerna är kliniskt rena och tågen rör sig tyst och smidigt längs<br />
blanka spår. Hela konstruktionen känns som en tydlig symbol för landets<br />
snabba utveckling, ekonomiska tillväxt och modernitet.<br />
Samtidigt. På Nehruplatsen. En liten pojke i 2-årsåldern rotar i en hög<br />
sopor och stoppar i sig vad han kan. Kvinnan som sitter bredvid tittar apatiskt åt<br />
ett annat håll.<br />
I Old Delhi rör sig en ström människor förbi en man som ligger död på trottoaren.<br />
Det är bara korparna som kraxar olycksbådande när de cirkulerar<br />
kring den intilliggande moskén. Några kvarter bort ligger en<br />
ung vacker man <strong>med</strong> bara fötter och trasiga kläder och sover på<br />
en refug. Avgaserna från bilarna som passerar farligt nära är den<br />
enda luften för hans drömmar.<br />
– Du måste förstå Sophie, säger min indiska kollega Anu, när<br />
jag ventilerar min frustration. Det kommer 100 000-tusentals<br />
nya människor till Delhi varje månad.<br />
BEfolKnIngEns tIllväxt och storlek, drygt en miljard, är ofattbar.<br />
Sociala trygghetssystem har inte hunnit utvecklas i samma takt<br />
som affärerna, teknologin och ekonomin. Fortfarande lever nästan<br />
hälften av befolkningen i absolut fattigdom, det vill säga på<br />
mindre än tio kronor per dag.<br />
I ett av landets fattigaste områden, Vidarbhadistriktet<br />
i delstaten Maharashtra, lämnar 65-70 procent<br />
av alla barn skolan periodvis för att arbeta inom<br />
bomullsindustrin.<br />
– Oftast vill jag bara springa därifrån, säger<br />
<strong>13</strong>-åriga <strong>Mohan</strong> Bolke. Men jag måste hjälpa min<br />
familj. De klarar sig inte utan mig.<br />
MEn DEt fInns hopp. Just här, där <strong>Mohan</strong> bor, liksom<br />
i flera andra delar av landet arbetar indiska <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong>, <strong>med</strong> stöd av IKEA Foundation, <strong>med</strong> ett omfattande<br />
projekt för barn som arbetar <strong>med</strong> bomull.<br />
Läs mer om deras insatser i det här numret av<br />
tidningen. Du kan också läsa om varför <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
<strong>samarbetar</strong> <strong>med</strong> <strong>företag</strong>.<br />
Till sist vill jag säga tack till vår formgivare Vidar!<br />
Det här är hans sista nummer av tidningen.<br />
Nästa gång vi kommer ut är det i ny form.<br />
Ps. vill du prenumerera på tidningen Barn,<br />
mejla namn och adress till barn@rb.se<br />
TIDNINGSTANKAR<br />
Medverkande i detta nummer<br />
Emma hanquist, 30, arbetar<br />
som frilansande illustratör.<br />
– Det är fascinerande att se<br />
hur organiserat <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
<strong>samarbetar</strong> <strong>med</strong> olika <strong>företag</strong><br />
och genom detta möjliggör en<br />
större spridning av hjälpinsatser.<br />
Jag tycker fler hjälporganisationer<br />
bör strukturera upp ett<br />
liknande system.<br />
åke Ericson, 48, är frilansfotograf<br />
som fick sin första bild<br />
publicerad vid 14 års ålder. I det<br />
här numret av Barn har han<br />
fotograferat barn som arbetar<br />
inom bomullsindustrin i Indien<br />
och <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s arbete för<br />
att de ska få chans till utbildning.<br />
– Det var glädjande att se<br />
att dessa barn också får möjlighet<br />
att vara barn.<br />
5
juST Nu<br />
foto SAVE THE CHILDREN<br />
<strong>Barnen</strong> i Elfenbenskusten<br />
svårt utsatta<br />
oMKRIng 500 000 barn har tvingats lämna sina<br />
hem på grund av inbördeskriget i Elfenbenskusten.<br />
Internationella <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> finns på<br />
plats och delar ut grundläggande förnödenheter<br />
till drabbade familjer och vädjar nu till det<br />
internationella världssamfundet om stöd på 260<br />
miljoner kronor för katastrofhjälp.<br />
Följ händelseutvecklingen på <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
blogg; blogg.rb.se<br />
”samordning ökar effektiviteten”<br />
tIllsAMMAns BlIR man<br />
starkare och gör större<br />
skillnad. Så resonerade<br />
världens 29 nationella<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> organisationer<br />
när de beslutade<br />
att samordna sitt internationella<br />
arbete. Processen<br />
är nu i full gång. Sydasien<br />
är den region där man har<br />
kommit längst <strong>med</strong> att slå samman<br />
programmen.<br />
– Det går stadigt framåt, fast lite<br />
långsammare än planerat, säger<br />
Anna Lindenfors, <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
regionschef för Asien.<br />
En utmaning har varit att få ihop<br />
alla internationella avtal.<br />
–Men det är en<br />
process som måste få<br />
ta tid; alla måste få<br />
komma till tals.<br />
Anna Lindenfors ser<br />
många fördelar <strong>med</strong> att<br />
samordna det internationella<br />
arbetet. En är<br />
att de fasta kostnaderna<br />
väntas minska och<br />
att mer därför kan gå till barnen.<br />
– Dessutom kan vi <strong>med</strong> våra<br />
olika erfarenheter komplettera varandras<br />
kunskaper om barns rättigheter<br />
och arbeta mer effektivt. Och<br />
ju större vi blir desto mer kommer<br />
beslutsfattarna att lyssna på våra<br />
krav. ■<br />
Misshandlade barn<br />
tvingas vänta<br />
UtREDnIngARnA vID MIsstänKt barnmisshandel<br />
tar alldeles för lång tid. Det visar <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
granskning av Åklagarmyndighetens statistik från<br />
år 2010.<br />
– Ett barn som inte blir hört, trots att det har<br />
berättat, kan uppleva att ingen tar det på allvar,<br />
säger Åsa Landberg psykolog vid <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>.<br />
Under den långa väntetiden kan barnet dessutom<br />
pressas eller mutas att ta tillbaka sin historia<br />
I genomsnitt tog det 115 dagar innan beslut om<br />
åtal fattades. Enligt lagen ska det inte få ta mer<br />
än 90 dagar. ■<br />
Många saknar stöd<br />
i skolan<br />
föRRA åREt tog Skolinspektionen emot 2 260<br />
anmälningar om upplevda missförhållanden i<br />
skolan. Det är en fördubbling jämfört <strong>med</strong> året<br />
dessförinnan. Var tredje anmälan handlade om<br />
att skolan inte hade givit eleven tillräckligt <strong>med</strong><br />
stöd.<br />
– Alla elever ska kunna nå målen i skolan,<br />
säger Ann-Marie Begler, generaldirektör vid<br />
Skolinspektionen. ■<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> i<br />
Al<strong>med</strong>alen<br />
MEllAn DEn 3 och 10 juli äger årets politikervecka<br />
på Gotland rum. Som vanligt finns <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
på plats. Tisdagen den 5 juli arrangeras bland annat<br />
ett seminarium tillsammans <strong>med</strong> Unicef om<br />
<strong>företag</strong>ens sociala ansvar. Ytterligare ett seminarium<br />
kommer att sätta fokus på <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
egen rapport om barnfattigdom i Sverige.<br />
Läs hela programmet på www.<strong>med</strong>lemsportal.<br />
rb.se under rubriken kampanjer ■<br />
2 393…<br />
så många ensamkommande barn sökte asyl<br />
i Sverige år 2010. Det är över 100 fler än året<br />
innan. De allra flesta kommer från Afghanistan<br />
och Somalia.<br />
Enligt Migrationsverket är bristen på platser<br />
för de ensamkommande barnen fortsatt stor.<br />
Just nu väntar närmare 600 barn på placering. ■<br />
6 Barn 2/2011
foto ANDREw wANDER<br />
lek på de barnvänliga platserna kan<br />
skingra jobbiga tankar.<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> på plats i Japan<br />
EftER joRDBävnIngEn och tsunamin i<br />
Japan har Internationella <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
inrättat barnvänliga platser i de hårdast<br />
drabbade områdena.<br />
–Här får de möjlighet att leka och<br />
Konflikt drabbar barnen<br />
Barn 2/2011<br />
hjälp att bearbeta vad de har varit <strong>med</strong><br />
om, säger Steve McDonald som leder<br />
Internationella <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s katastrofarbete<br />
i Japan. ■<br />
noRRA jEMEn hAR länge varit hårt drabbat av konflikter och stridigheter. I spåren av arabvärldens revolter har nya<br />
uppror blossat upp och spridits över hela landet. Konflikten har drabbat barnen hårt. I flera katastrofområden är<br />
många kroniskt undernärda. <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> finns på plats och arbetar <strong>med</strong> verksamhet som rör trygghet och skydd<br />
för barn, utbildning och hälsa. ■<br />
Medlemsdag!<br />
äR DU MEDlEM i <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>? Boka i så fall den 11 juni.<br />
Då bjuder organisationen dig och din familj till en heldag<br />
på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby. Välkomna! Anmäl<br />
dig till anne-len.ryden@rb.se. Mer information finns på<br />
www.rb.se/region/syd. ■<br />
ny blogg:<br />
Barnrättskämpe.se!<br />
häR hIttAR DU texter och tankar från Barnrättskämpar,<br />
både inom <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> och på andra håll. Du<br />
kan också följa kampanjen ”Världen är upp och ner”<br />
och ladda hem kampanjmaterial. Vill du läsa mer om<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s arbete för barns rättigheter och för att<br />
motverka våld mot barn, finns länkar till organisationens<br />
material. ■<br />
visste du att…<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s webbtidning för<br />
unga, Effekt, precis har kommit<br />
ut <strong>med</strong> ett nytt nummer? Den<br />
här gången är temat mångfald.<br />
Bland annat tas flyktingfrågan<br />
upp. Gentian, 14, intervjuas om<br />
hur det är att leva gömd.<br />
Läs mer på: www.effekt.rb.se<br />
nu har alla rätt<br />
till skola<br />
I BöRjAn Av mars slöt regeringen<br />
en överenskommelse<br />
<strong>med</strong> Miljöpartiet om att<br />
låta papperslösa barn gå i<br />
skola. Överenskommelsen<br />
gäller förskola, grundskola och<br />
gymnasium.<br />
– Äntligen förbättras de här<br />
barnens villkor, säger Lars Carlsson,<br />
chef för <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
Sverigeprogram. Det här är<br />
frågor som <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> drivit<br />
och arbetat för i flera år. ■<br />
Unga vittnar<br />
om svåra kränkningar<br />
BEMötAnDEt Av omhändertagna<br />
barn brister, enligt en ny<br />
rapport från Barnombudsmannen,<br />
BO.<br />
– <strong>Barnen</strong> berättar själva om<br />
allvarliga och i vissa fall lagstridiga<br />
missförhållanden. Det kan<br />
handla om att de tvingas skriva<br />
på kontrakt där de avsäger sig<br />
sina rättigheter och bestraffningsmetoder<br />
som hemreseförbud,<br />
säger Barnombudsman<br />
Fredrik Malmberg.<br />
Han anser att regering och<br />
riksdag nu måste ta det barnen<br />
berättar på stort allvar. ■<br />
var <strong>med</strong> och<br />
påverka!<br />
nU KIcKAR RäDDA <strong>Barnen</strong>s<br />
nationella nätverk för flykting-<br />
och integrationsfrågor i gång.<br />
Alla <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s <strong>med</strong>lemmar<br />
som är intresserade av att<br />
driva flyktingfrågor är välkomna<br />
att delta.<br />
– Vårt första uppdrag blir<br />
att formulera kompetenskrav<br />
för gode män och för överförmyndare,<br />
krav som vi sedan kan<br />
använda i vårt påverkansarbete,<br />
säger Linnea Malmsjö Sonander<br />
som är en av initiativtagarna till<br />
nätverket.<br />
vill du vara <strong>med</strong> och<br />
bidra? Mejla i så fall namn och<br />
adress till: natverketflyktingointegration@gmail.com.<br />
■<br />
7
juST Nu FöReTAG<br />
PETER FARAGO & INGELA KLEMETZ FARAGO<br />
NORTHERN<br />
WOMEN<br />
Modevisionärer stödjer<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
IN<br />
221 Fogra39 TAC300 Coated<br />
fotogRAfEn PEtER fARAgo och stylisten Ingela Klemetz-Farago har i ett unikt<br />
samarbete <strong>med</strong> Chanel producerat en hel bildkavalkad <strong>med</strong> 46 av de mest<br />
anlitade modellerna från Skandinavien och Baltikum. Projektet har resulterat<br />
i en påkostad fotobok och i en fotoutställning som kommer att visas runt om i<br />
världen. Vernissage och lansering av boken äger rum på Fotografiska museet i<br />
Stockholm den 30 juni. Boken kommer att finnas till försäljning i en begränsad<br />
upplaga. En del av intäkterna kommer att gå till <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>.<br />
I slutet av sommaren går det att beställa boken från <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
designshop www.rb.se/shop ■<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s produkter<br />
byter namn<br />
nU BytER RäDDA <strong>Barnen</strong> namn på sina så kallade profilprodukter. Numera<br />
heter de presentprodukter. Tanken <strong>med</strong> namnändringen är att nå fler som vill<br />
stödja organisationen genom att köpa en produkt som till exempel en ryggsäck,<br />
en väskhängare eller en kylväska <strong>med</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s logotyp.<br />
– Till sommaren kommer vi att fylla på <strong>med</strong> både nygamla favoriter och<br />
några härliga nyheter, säger Karoline Karadaki, chef för Insamlingsservice på<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>.<br />
Presentprodukterna går att beställa på 08-698 90 20. ■<br />
Clas Ohlson är <strong>med</strong> och <strong>samarbetar</strong><br />
nU stARtAR DEtAljhAnDElsföREtAgEt Clas Ohlson och <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> ett<br />
samarbete, som även kommer att omfatta <strong>företag</strong>ets butiker i Norge, Finland<br />
och England.<br />
Avtalet är långsiktigt. Tre år till att börja <strong>med</strong>. Företaget ska bland annat<br />
bidra till arbetet för att få fler att börja i skolan i Nepal. ■<br />
Totalt delade swedbank ut 45 miljoner kronor<br />
till olika ideella organisationer, däribland<br />
rädda <strong>Barnen</strong>. här tar organisationens generalsekreterare<br />
elisabeth Dahlin emot checken<br />
på alla hjärtans dag.<br />
5, 7 miljoner kronor...<br />
så mycket delade Swedbank ut till <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> på Hjärtedagen, ett initiativ<br />
inom ramen för bankens samhällsengagemang. Pengarna kommer från de<br />
kunder i Swedbank som sparar i ideella fonder.<br />
– Vi är jätteglada för bidraget. Det ska bland annat användas till vår globala<br />
satsning för att minska barnadödligheten i världen, säger <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
generalsekretare Elisabeth Dahlin.<br />
Varje år dör nio miljoner barn före sin femårsdag, ofta i lätt botbara<br />
sjukdomar. <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> verkar för att minska barnadödligheten <strong>med</strong> två<br />
tredjedelar före 2015. ■<br />
Menyou.com<br />
gör det enkelt att skänka pengar<br />
ARtIstER soM väljER att distribuera sin musik via den nya sajten<br />
menyou.com har nu möjlighet att dela <strong>med</strong> sig av sina intäkter; men inte bara<br />
till fans och vänner utan också till biståndsorganisationer. <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> är<br />
<strong>med</strong> som första inställda alternativ.<br />
– Det handlar om att ta till vara på den öppna och positiva kultur som redan<br />
finns på Internet och skapa verktyg som gör det lättare för människor att agera<br />
rättvist och generöst, säger Mattias Lindberg, en av grundarna bakom tjänsten. ■<br />
8 Barn 2/2011
Barn 2/2011<br />
Hemlarm anslutet<br />
till SOS Alarm<br />
Trygghet <strong>med</strong> omtanke<br />
I vårt Trygghetsabonnemang ingår alltid: fri installation,<br />
livstids materialgaranti, fria utryckningar och fri service<br />
utan bindnings-tid eller årsavgifter. Våra larm kan inte<br />
köpas av dörrknackare och vi <strong>samarbetar</strong> <strong>med</strong> SOS Alarm<br />
för att ge dig som kund största möjliga trygghet. Som<br />
ett bevis för att vårt skydd håller högsta säkerhetsnivå<br />
har Villaägarnas Riksförbund - för nionde året i rad -<br />
För mer information SMS:a TRYGGAHEM till 71120, ring<br />
020-48 49 10, maila info@tryggahem.se eller besök www.tryggahem.se<br />
valt oss som enda partner när det gäller larm.<br />
För vi har samma säkerhetsprodukter som de<br />
främsta konkurrenterna, men vi håller i regel ett<br />
väsentligt lägre pris. Smidigt så även barnen kan<br />
hantera larmet och självklart husdjursanpassar vi<br />
larmet kostnadsfritt. Enkelt, tryggt och prisvärt.<br />
Välkommen att larma klokt <strong>med</strong> Trygga Hem!<br />
Trygga Hem är ett publikt bolag noterat på marknadsplatsen Nasdaq OMX First North.<br />
Nyhet!<br />
Nu <strong>med</strong><br />
kamera<br />
som tillval!<br />
9
”Det handlar om<br />
10 Barn 2/2011
Barn 2/2011<br />
samarbete”<br />
Allt fler <strong>företag</strong> väljer att<br />
stötta <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>.<br />
Men det handlar om mer<br />
än pengar.<br />
-Tiden då vi gick runt <strong>med</strong><br />
tiggarhatt är förbi, säger<br />
elisabeth Dahlin, <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong>s generalsekreterare.<br />
Idag ligger fokus på partnerskap.<br />
text: SOPHIE ARNÖ illuStration: EMMA HANqUIST<br />
Utvecklingen har gått fort. För bara 15 år sedan sågs<br />
det inte som riktigt rumsrent att den ideella sektorn<br />
skulle samverka <strong>med</strong> näringslivet. Idag kommer<br />
35 procent av <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s insamlade <strong>med</strong>el från<br />
<strong>företag</strong>.<br />
– Och jag tycker att det finns en potential att göra<br />
ännu mer tillsammans, säger Marie Johansson som<br />
är chef för <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s <strong>företag</strong>ssamarbeten.<br />
Det var hösten 1994 som <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> inledde<br />
sin första kontakt <strong>med</strong> den privata sektorn.<br />
– Då påbörjade vi ett samtal <strong>med</strong> IKEA kring frågor<br />
om barns rättigheter och barnarbete.<br />
Drygt två år senare anställdes en person för att<br />
mer formellt starta upp det man då kallade en sponsringsverksamhet.<br />
Ylva Åkerblom fick tjänsten och<br />
minns den första tiden som en stor utmaning:<br />
– På den tiden hade man precis börjar prata om<br />
<strong>företag</strong>s sociala ansvar, CSR, och alla var osäkra på<br />
vad som skulle ligga i begreppet. Till en början fanns<br />
ingen <strong>företag</strong>spolicy som formulerade vilka vi på<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> skulle samarbeta <strong>med</strong> och hur, vad vi<br />
skulle erbjuda och vad vi skulle kräva.<br />
– Det fanns en stor oro internt att vi skulle förlora<br />
vår integritet, att vi skulle bli styrda av <strong>företag</strong>ens<br />
pengar istället för av våra <strong>med</strong>lemmars och vår styrelses<br />
uppfattning om vilken verksamhet som var<br />
viktig. Man var rädd att vi skulle förlora vår självständighet<br />
helt enkelt.<br />
Efter en viktig intern diskussion kring <strong>företag</strong>ssamarbeten<br />
tecknade <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> år 1998 sitt<br />
första <strong>företag</strong>savtal – det största som på den tiden<br />
11
tecknats inom Norden. Det var flygbolaget<br />
SAS som utlovade att skänka sex miljoner<br />
kronor per år under en tre års period –<br />
pengar som skulle fördelas mellan svenska,<br />
norska och danska <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>.<br />
– Att vi valde att samarbeta <strong>med</strong> just<br />
<strong>Rädda</strong> barnen berodde på att det fanns en<br />
nära koppling till våra kärnvärderingar och<br />
vårt varumärke, säger Jan Holmberg, varumärkeschef<br />
på SAS.<br />
Flygbolaget såg tidigt CSR som en naturlig<br />
del av sin verksamhet både ur ett arbetsgivarperspektiv<br />
men även <strong>med</strong> hänsyn till<br />
det samhälle de verkar i.<br />
– Tillsammans <strong>med</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> ville<br />
vi arbeta för att skapa långsiktiga förbättringar<br />
av barns livsvillkor. Vi har valt att<br />
fokusera vårt stöd på <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s arbete<br />
<strong>med</strong> att skapa utbildning för barn i krig-<br />
och katastrofsituationer.<br />
IDAg sAMARBEtAR RäDDA <strong>Barnen</strong> <strong>med</strong> ett<br />
40-tal <strong>företag</strong>. Och intresset för socialt ansvarstagande<br />
växer. En förklaring till det är ökade<br />
krav från <strong>med</strong>arbetare och konsumenter.<br />
Peter Meinhardt, VD Accenture Sverige,<br />
en av <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s partners, säger:<br />
– Vi rekryterar företrädesvis unga människor<br />
och för dem är det viktigt att vi tar<br />
ansvar. De ställer ofta frågor kring det.<br />
– Ett partnerskap <strong>med</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
ligger på det viset i vårt intresse eftersom<br />
det ökar våra möjligheter att rekrytera och<br />
behålla bra <strong>med</strong>arbetare.<br />
Han understryker att det inte finns<br />
någon motsättning mellan en genuin vilja<br />
att agera på ett gott sätt och intresse för<br />
lönsamhet. Tvärtom.<br />
– Det är väldigt viktigt för oss att det<br />
finns en synergieffekt . Våra investeringar<br />
måste vara del av en långsiktig affärsstrate-<br />
gi, samtidigt som vi bidrar <strong>med</strong> något som<br />
är av värde för <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> och i slutänden<br />
de barn man jobbar för.<br />
så vad gör ni, konkret?<br />
– Förutom att samla in och donera<br />
pengar så bidrar vi <strong>med</strong> det vi kan bäst.<br />
Våra konsulter hjälper <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> att<br />
utvecklas som organisation genom konsulttjänster,<br />
till reducerat pris.<br />
och vad vinner ni själva på det?<br />
– Genom att göra en insats får våra<br />
anställda en möjlighet att kanalisera sitt<br />
engagemang för en god sak, något som<br />
ökar deras motivation och lojalitet <strong>med</strong><br />
vårt <strong>företag</strong>.<br />
Det är tydligt att samarbetet mellan<br />
näringslivet och den ideella sektorn idag<br />
har utvidgats till något mer än ett utbyte av<br />
loggor och överföringar av pengar. Trenden<br />
har gått från att <strong>företag</strong> tagit ansvar för att<br />
riskminimera ”Do no harm” - till att de tar<br />
ansvar för att de verkligen vill göra skillnad<br />
och bidra - ”Do good”.<br />
– Idag ser vi att <strong>företag</strong> verkligen kan<br />
vara viktiga aktörer för barns rättigheter,<br />
säger Elisabeth Dahlin, <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
generalsekreterare. Vi lär av varandra – och<br />
tillsammans kan vi göra skillnad!<br />
Ett exempel på detta är IKEAs och Internationella<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s samarbete. Den<br />
relation som började <strong>med</strong> ett kunskapsutbyte<br />
för 17 år sedan har idag utvecklats<br />
till ett djupt och brett samarbete som även<br />
omfattar betydande ekonomiskt stöd.<br />
IKEA Foundation är idag Internationella<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s största globala <strong>företag</strong>spartner.<br />
– Vi behöver varandra, säger Elisabeth<br />
Dahlin. Det handlar inte längre om att<br />
<strong>företag</strong> idkar välgörenhet. Det handlar om<br />
samspel, dialog och gemensam strategi. Vi<br />
tror inte att vi själva är bäst på allt.<br />
Bidraget från IKEA Foundation stödjer<br />
bland annat Internationella <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
och Unicefs program för barn som arbetar<br />
<strong>med</strong> bomull i Indien och Pakistan. Målet<br />
för just den satsningen är att tio miljoner<br />
barn ska ha dragit nytta av grundläggande<br />
förbättringar till år 2015<br />
– IKEAs stöd är ovärderligt för att vi ska<br />
kunna genomföra det här arbetet, säger<br />
Elisabeth Dahlin.<br />
En annan viktig komponent i samarbetet<br />
är IKEAs årliga, globala mjukdjurskampanj<br />
där tio kronor från vartannat sålt<br />
mjukdjur går till Internationella <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong>s respektive Unicefs utbildningsprojekt<br />
världen över. Kampanjen har inte bara<br />
genererat stora belopp, förra året cirka<br />
110 miljoner kronor, den har också skapat<br />
ett engagemang hos IKEAs anställda och<br />
kunder . Dessutom har den givit 20-talet<br />
<strong>med</strong>lemsländer inom Internationella <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong> möjlighet att på varuhusen i Sverige<br />
och världen över, berätta om sin verksamhet<br />
och varför den är så viktig.<br />
– CSR får aldrig bli ett avlatsbrev, ett<br />
påklistrat frimärke, säger Elisabeth Dahlin.<br />
Om det ska vara meningsfullt måste engagemanget<br />
bli en integrerad del av <strong>företag</strong>ens<br />
kärnverksamhet.<br />
RäDDA BARnEn äR mycket noga <strong>med</strong> att välja<br />
sina partners.<br />
– Vi gör en screening av alla som vill<br />
samarbeta <strong>med</strong> oss, utifrån kriterier som<br />
är fastställda av vår styrelse, berättar Marie<br />
Johansson.<br />
I dessa framgår till exempel tydligt<br />
att organisationen inte <strong>samarbetar</strong> <strong>med</strong><br />
<strong>företag</strong> som arbetar <strong>med</strong> sprit, vapen eller<br />
pornografi, eller som använder sig av barnarbetare.<br />
ENKÄT varför har ni valt <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> som partner? hur har samarbetet gynnat ert <strong>företag</strong>?<br />
Elin jarl, Informatör, Axfood<br />
– Vi letade efter en stor, välkänd och<br />
stabil organisation. Vi ville dessutom ha<br />
möjlighet att stödja projekt både i Sverige<br />
och i utlandet. Vi har lyft fram samarbetet<br />
mycket, vilket visar på vårt ansvarstagande.<br />
Försäljningen av kampanjvaror, märkta <strong>med</strong><br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s logga, har gynnat både<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> och ökat vår vinst.<br />
fAKtA: Axfood är en av <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
huvudpartners sedan 2010. De ger främst<br />
ekonomiskt stöd till utbildning men också<br />
till program i Sverige. Pengar samlas bland<br />
annat in via försäljning av kampanjvaror<br />
och pantautomater <strong>med</strong> givarknapp.<br />
Bengt Perman, ordförande<br />
tolvskillingshjälpen<br />
– Vi tycker om <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s sätt att<br />
arbeta och att man faktiskt ser konkreta<br />
resultat av det ni gör. Vi har lärt oss mycket<br />
av ert sätt att påverka politiker och andra<br />
makthavare. En del av era metoder har vi<br />
använt i egna projekt, till exempel i kontakter<br />
<strong>med</strong> borgmästare och <strong>företag</strong> när vi<br />
startade en yrkesskola i Litauen.<br />
fAKtA: Partner <strong>med</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> sedan<br />
1960. Stöttar <strong>med</strong> kontanta bidrag. Pengarna<br />
har gått till många olika projekt sedan<br />
start, bland annat för romska barn och<br />
barn i Moldavien som lämnats när föräldrar<br />
emigrerar.<br />
12 Barn 2/2011
– Det har hänt att vi har vi tackat nej till<br />
ganska stora <strong>företag</strong>.<br />
Däremot är hon mån om att understryka<br />
att varje partnerskap måste bygga på det<br />
enskilda <strong>företag</strong>ets förutsättningar, och på<br />
att man har förståelse för varandras verksamhet.<br />
Det finns olika nivå på engagemang, liksom<br />
olika storlek på donationer.<br />
– Allt stöd har betydelse! Varje bidrag<br />
kan göra skillnad för ett barn.<br />
Men är det verkligen <strong>företag</strong>s ansvar att<br />
verka för barns rättigheter? Räcker det inte<br />
<strong>med</strong> att vi betalar skatt och att våra regeringar<br />
tar ansvaret?<br />
– Problemet i världen är inte att det saknas<br />
lagar och förordningar, utan att de inte<br />
följs, säger Elisabeth Dahlin. Inom det här<br />
området kan <strong>företag</strong>en göra väldigt mycket.<br />
Om en regering inte ser så allvarligt på<br />
barnarbete så kan det till exempel ha stor<br />
betydelse att ett <strong>företag</strong> vägrar att lägga<br />
order hos leverantörer som anställer barn.<br />
– Företagen ska inte ersätta stat och<br />
kommun, men de kan påverka mycket<br />
inom sitt eget verksamhetsområde. Och vi<br />
ser att de ofta gör det.<br />
Men det finns också kritiker som menar<br />
att idén att <strong>företag</strong> ska ta socialt ansvar kan<br />
avskräcka dem från att investera i fattiga<br />
länder - eftersom det är svårt att införa helt<br />
trygga arbetsvillkor där. Något som dessa<br />
länders utveckling skulle kunna förlora på.<br />
Hur ser du på den hållningen?<br />
Vi ser att allt fler <strong>företag</strong> vill ta ett socialt<br />
ansvar och vi ser på investeringsflödena<br />
till utvecklingsländer att de inte låter sig<br />
avskräckas. Tvärtom har <strong>företag</strong> själva arbetat<br />
fram principer för hur de kan arbeta till<br />
exempel i konfliktländer.<br />
Marie Johansson tror till och <strong>med</strong> att före-<br />
Barn 2/2011<br />
tag gynnas av att ta ansvar i de samhällen de<br />
verkar, eftersom konsumenter och anställda<br />
i allt större utsträckning kräver det. Vad vill<br />
hon då säga till dem som fortfarande känner<br />
oro för att samarbetet <strong>med</strong> <strong>företag</strong> ska styra<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s verksamhet? Finns det risk att<br />
de påverkar hela inriktningen på arbetet när<br />
de villkorar sina donationer?<br />
– Företagen vill veta vilken nytta deras<br />
pengar gör och det tycker jag är ett rimligt<br />
krav, säger Marie Johansson. Visst vill många<br />
öronmärka till specifika projekt men det ligger<br />
på oss att presentera vår verksamhet på<br />
ett sådant sätt att <strong>företag</strong>en förstår vad vi gör<br />
och vad deras pengar kan bidra till.<br />
christina Wahlström, projektledare<br />
skandia Idéer för livet<br />
Brand & communications, nordic<br />
Division<br />
–Vi jobbar själva <strong>med</strong> barn och ungas<br />
utveckling, bland annat jobbar vi för att<br />
motverka mobbning. <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s verksamhet<br />
gick hand i hand <strong>med</strong> våra idéer.<br />
Våra anställda får lägga ner två timmar<br />
av betald arbetstid per månad på ideellt<br />
arbete. På sikt tror jag att <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
kommer att kunna hjälpa oss <strong>med</strong> utbildningar<br />
för dem.<br />
fAKtA: Skandia Idéer för livet har varit<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s partner sedan 2010. De<br />
stöttar <strong>med</strong> kontanta bidrag som går till<br />
idrottsprojektet ”Jag vill också vara <strong>med</strong>”.<br />
Elisabeth Dahlin instämmer:<br />
– Ja, det är ju alltid våra förslag på verksamhet<br />
som de väljer att stödja. Vi kommer<br />
aldrig att vara till salu.<br />
De menar bägge att den största utmaningen<br />
när det gäller <strong>företag</strong>ssamarbeten är<br />
att få <strong>företag</strong>en att förstå vad som är <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong>s uppdrag; att det är långsiktiga program<br />
som prioriteras och att det inte alltid<br />
går att visa resultat direkt.<br />
För oss är det svårt att liera oss <strong>med</strong><br />
någon som bara vill stödja oss då och då,<br />
eftersom vi alltid arbetar långsiktigt, säger<br />
Marie Johansson.<br />
Och Elisabeth Dahlin håller <strong>med</strong>:<br />
tExt & foto: SoPHIE ARNö<br />
Karin nedersjö, produktchef<br />
twentieth century fox<br />
– Ett samarbete <strong>med</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> låg<br />
mig väldigt varmt om hjärtat eftersom barn<br />
berör! Dessutom stärks sammanhållningen<br />
på vårt kontor av känslan att vi gör något<br />
som betyder något.<br />
fAKtA: Partners sedan 2011. Tre kronor av<br />
varje såld dvd i butik kommer att gå till<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>. Pengarna ska gå till arbetet<br />
mot barnadödlighet i världen.<br />
<strong>13</strong>
– Vi får ofta frågan: Har ni något barnhem<br />
som vi kan skänka en slant till? Men vi<br />
jobbar inte så.<br />
IställEt hAnDlAR DEt om arbete för långsiktiga<br />
förändringar, om att utbilda, förändra attityder,<br />
påverka myndigheter och beslutsfattare.<br />
– Det är ingen idé att bygga en skola om<br />
man inte samtidigt utbildar lärare, samverkar<br />
<strong>med</strong> det lokala ministeriet och skapar<br />
lokalt ägandeskap i civilsamhället, konstaterar<br />
Marie Johansson.<br />
– Sådant tar lite längre tid.<br />
hur mäter man framgång i arbetet?<br />
– Genom de konkreta förändringar vi<br />
tillsammans kan bidra till för barn, säger<br />
Elisabeth Dahlin.<br />
– Det är också en framgång när det hållbara<br />
<strong>företag</strong>et blir en del av ledningars vision,<br />
en strategisk affärsfråga. När man verkligen<br />
vill vara <strong>med</strong> och förändra för barn.<br />
I januari förra året invigdes <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
center för barns rättigheter i Kina.<br />
Centret är det första i sitt slag och fokuserar<br />
på att stärka <strong>företag</strong> att förbättra sitt sociala<br />
ansvar gällande barns rättigheter.<br />
För <strong>företag</strong>et Clas Ohlson var det ett av<br />
flera skäl till att de valde att ingå i ett partnerskap<br />
<strong>med</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> i mars i år.<br />
– Vi träffade ett antal ideella organisationer,<br />
fick lära oss mer om hur de jobbade<br />
och hade diskussioner kring gemensamma<br />
nämnare, berättar John Womack, Informationschef<br />
på Clas Ohlson.<br />
– Vi har en stor inköpsverksamhet i Kina<br />
så för oss var det väldigt viktigt att <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong> finns där, som en av få ideella organisationer.<br />
Det är värdefullt att vi kommer<br />
att kunna samarbeta kring sociala frågor<br />
på plats.<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> har också verksamhet i de<br />
fyra länder där Clas Ohlssn har butiker; i<br />
Sverige, Finland, England och Norge.<br />
– Nu planerar vi olika typer av kampanjer<br />
i våra butiker, till exempel försäljning<br />
av produkter där en viss del av intäkten går<br />
till er, berättar John Womack.<br />
Och det är ett långsiktigt avtal. Tre år till<br />
att börja <strong>med</strong>.<br />
– Det är viktigt att <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> kan<br />
starta upp projekt <strong>med</strong> vetskap att det finns<br />
finansiering. ■<br />
javier Massot, kundansvarig allianser<br />
privat, If<br />
– Som försäkringsbolag arbetar vi <strong>med</strong><br />
människors trygghet. Hela <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
tanke om barnens väl och ve ligger väl i<br />
linje <strong>med</strong> vår verksamhet. Samarbetet har<br />
givit våra anställda möjlighet att engagera<br />
sig i <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s program, två timmar<br />
per månad på arbetstid, något som många<br />
uppskattar mycket.<br />
fAKtA: Huvudpartner sedan 2008. Vissa<br />
försäkringar som If säljer ger ett bidrag<br />
till <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>. If erbjuder också mer<br />
förmånliga försäkringar till <strong>med</strong>lemmar.<br />
If stöttar även <strong>med</strong> större kontantbelopp<br />
som går till projektet Private Property, som<br />
förebygger och synliggör nätmobbing.<br />
vad är csR?<br />
Företag har alltid haft ett ansvar – mot ägare,<br />
anställda, kunder, långivare, myndigheter och<br />
andra som de är beroende av. Men nu pratar man<br />
allt oftare om att ansvaret har breddats och fått<br />
ett delvis nytt motiv; ett bredare engagemang i<br />
samhället och världen utanför <strong>företag</strong>et.<br />
Csr är en förkortning av Corporate social<br />
responsibility som på svenska kan översättas till<br />
”<strong>företag</strong>ens sociala ansvar”.<br />
inom Fn och OeCD finns internationnela ramverk<br />
för <strong>företag</strong>s sociala ansvar <strong>med</strong> bakgrund i<br />
internationella konventioner. Dessa omfattar fyra<br />
områden:<br />
● Mänskliga rättigheter<br />
● Korruption<br />
● Miljöansvar<br />
● grundläggande arbetsvilkor<br />
ENKÄT varför har ni valt <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> som partner? hur har samarbetet gynnat ert <strong>företag</strong>?<br />
helena Muller, kommunikations- och<br />
rapporteringsansvarig, hållbarhet,<br />
sEB<br />
– <strong>Barnen</strong> är ju framtiden! Som bank vill vi<br />
självklart vara <strong>med</strong> och ta ansvar. Det har<br />
skapat engagemang och stolthet hos våra<br />
anställda. Vi jobbar aktivt <strong>med</strong> att stötta<br />
barn och ungdomar på olika sätt via våra<br />
samhällsengagemang.<br />
fAKtA: SEB är inte löpande partner ännu<br />
men är <strong>med</strong> och stöttar ekonomiskt. Vid<br />
katastrofen på Haiti skänkte banken en<br />
miljon. De uppmanade också sina kunder,<br />
via hemsidan i Sverige men också i New<br />
York att gå in <strong>med</strong> stöd till <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
katastrofinsatser.<br />
14 Barn 2/2011
– jag har ett meningsfullt<br />
jobb, men att vara<br />
volontär kommer mer<br />
från hjärtat.<br />
Nishti Akman har<br />
fått möjlighet att jobba<br />
ideellt på arbetstid.<br />
text: NADJA DEBoVE Foto: STEFAN BLADH<br />
tIll vARDAgs äR Nishti IT-konsult på Accenture,<br />
ett <strong>företag</strong> som <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> <strong>samarbetar</strong><br />
<strong>med</strong> sedan länge. I kväll har hon<br />
tillsammans <strong>med</strong> fyra kolleger tagit sig till<br />
Barn 2/2011<br />
Stockholmsförorten Husbys ungdomsgård.<br />
De ska vara <strong>med</strong> på veckans Tjejforum, ett<br />
projekt <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> står bakom och som<br />
går ut på att stärka unga tjejers självkänsla.<br />
– För mig är det viktigt att min arbetsgivare<br />
tar socialt ansvar, och att jag får möjlighet<br />
att bidra, säger hon. Det var något jag frågade<br />
efter redan under min anställningsintervju.<br />
Runt 6o tjejer mellan <strong>13</strong> och 16 år har<br />
kommit till veckans Tjejforum. I kväll står<br />
livsmål i fokus för diskussionen. Vad vill<br />
man bli – och hur kan man nå dit? Tillsammans<br />
<strong>med</strong> konsulterna från Accenture<br />
mejslar de sedan fram hur de skulle kunna<br />
gå till väga.<br />
Efter en lite trevande start blir det<br />
snabbt full fart i diskussionen. Tankarna<br />
kring framtiden växer så att det knakar.<br />
Och ambitionerna.<br />
– Jag vill bli chef. Helst på Ericsson, säger<br />
viktoria Bergman, kommunikationsdirektör<br />
trelleborg<br />
– Trelleborg är en internationell koncern<br />
<strong>med</strong> verksamhet i mer än 40 länder.<br />
Huvudskälet till att vi valde <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
som partner är att det är en internationell<br />
organisation. Dessutom jobbar ni på ett sätt<br />
som är väldigt konkret och effektivt. Genom<br />
samarbetet har vi själva fått stöd och<br />
rådgivning i internationella frågor.<br />
fAKtA: Trelleborg har stöttat <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
<strong>med</strong> stora belopp sedan 2007. Pengarna<br />
går till utbildning för barn i konflikt- och<br />
katastrofländer.<br />
Medarbetare från accenture diskuterar framtidsdrömmar<br />
<strong>med</strong> saron Yosief, <strong>13</strong>, Medina skepi, 14,<br />
och nathalie haile, <strong>13</strong> på ungdomsgården i husby.<br />
Medina Skepi, 14.<br />
Att vilja, kunna och våga behövs för att<br />
kunna nå sina mål. Det kan hennes kompisar<br />
på ungdomsgården enas om. Och så bra<br />
betyg och självförtroende förstås.<br />
– Jag brukar inte prata om min framtid<br />
på det här sättet, säger Nathalie Haile, <strong>13</strong>,<br />
efter mötet. Det kändes bra. Jag fick en massa<br />
tips på hur jag ska få bättre självförtroende<br />
så att jag lättare kan prata i klassen.<br />
– Och så lärde jag mig att min blyghet<br />
faktiskt kan vara en styrka. Jag ska bli lärare<br />
och då kommer jag att veta hur man bäst<br />
stöttar de som är lite blyga.<br />
Nishti Akman var också nöjd <strong>med</strong> kvällen.<br />
– Unga behöver vuxna förebilder, säger<br />
hon. Jag har dessutom invandrarbakgrund<br />
– det är bra att visa att alla kan lyckas. ■<br />
tExt & foto: SoPHIE ARNö<br />
fredrik nilzen, nordiskt ansvarig<br />
för corporate citizenship (csR), Accenture<br />
-Vi ville erbjuda våra konsulttjänster även<br />
till en icke-vinstdrivande verksamhet och<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> HR behövde metodstöd kring<br />
kompetensutveckling. Det har utan tvekat<br />
också gynnat oss att våra anställda har fått<br />
möjlighet att engagera sig och bidra på ett<br />
meningsfullt sätt, utan vinstintresse.<br />
fAKtA: Accenture är huvudpartner till<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> och har stöttat organisationen<br />
sedan 2007, framförallt <strong>med</strong> sin<br />
kompetens, gratis eller prisreducerade<br />
konsulttjänster men även <strong>med</strong> kontantbelopp.<br />
Pengarna har gått till barns utbildning<br />
i Elfenbenskusten.<br />
15
De granskar<br />
<strong>företag</strong>en<br />
Ett <strong>företag</strong> kan inte bete sig hur som helst. Det<br />
finns avtal och regler att förhålla sig till. Nationella<br />
Kontaktpunkten är en av de instanser som övervakar<br />
att allt går rätt till när svenska <strong>företag</strong> agerar<br />
på den globala marknaden.<br />
text: NADJA DEBoVE<br />
– föR Att agera på ansvarsfullt i andra<br />
länder är det viktigt att göra ordentliga<br />
riskbedömningar och att integrera<br />
CSR-arbetet i kärnverksamheten, säger<br />
Lisa Svensson som arbetar <strong>med</strong> den<br />
Nationella Kontaktpunkten, NKP, i<br />
Stockholm.<br />
NKPn arbetar <strong>med</strong> att främja de<br />
riktlinjer som regeringen antagit inom<br />
ramen för OECD, Organisationen för<br />
Ekonomiskt Samarbete och utveckling.<br />
Hittills har 42 länder skrivit<br />
under dem.<br />
– Riktlinjerna är frivilliga, men vi<br />
kan föra en dialog <strong>med</strong> <strong>företag</strong>en.<br />
En av kontorets viktigaste uppgift<br />
är just att göra <strong>företag</strong> <strong>med</strong>vetna om<br />
själva riktlinjerna. De gäller allt från<br />
att respektera mänskliga rättigheter<br />
och motarbeta barnarbete, till att skydda<br />
miljön och bekämpa korruption.<br />
– Många svenska <strong>företag</strong> ligger i<br />
framkant när det gäller arbetet <strong>med</strong><br />
socialt ansvarstagande. De har ett gott<br />
internationellt rykte, men det betyder<br />
inte att de kan bli ännu bättre.<br />
När ett <strong>företag</strong> inte sköter sig kan<br />
såväl privatpersoner som organisationer<br />
skicka en anmälan till Nationella<br />
Kontaktpunkten. Det kan till exempel<br />
handla om att det inte följt lokala<br />
arbetsmarknadsavtal, inte satt rätt<br />
löner eller om att det smutsat ned vattendrag.<br />
– Vi står för dialog och försök till<br />
<strong>med</strong>ling.<br />
Sedan starten 2002 har kontoret<br />
bara tagit emot ett fåtal anmälningar.<br />
– Att vi fått in så pass få tror jag<br />
beror på att vi redan har en lång tradition<br />
av dialog mellan arbetsmarknadens<br />
parter.<br />
Lisa Svensson poängterar vikten av<br />
att lösa en konflikt genom dialog och<br />
att få <strong>företag</strong>en att själva ändra sig<br />
och ta ett större ansvar. Det gäller inte<br />
minst barnarbete.<br />
– Den bästa långsiktiga lösningen<br />
för barnen är inte att <strong>företag</strong>et stänger<br />
sin fabrik och slänger ut dem på gatan.<br />
Det viktiga för barnen är snarare att<br />
<strong>företag</strong>et tar sitt sociala ansvar och<br />
skapar bra arbetsförhållanden.. ■<br />
niclas Andersson, chef kortsamarbeten<br />
handelsbanken finans<br />
– <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> är ett starkt och tryggt varumärke<br />
att samarbeta <strong>med</strong>. Det stärker vår<br />
status och trovärdighet på den profilerade<br />
kortmarknaden. Det har också en positiv<br />
effekt på vår personal att vi kan göra en god<br />
gärning.<br />
fAKtA: Handelsbanken är partner sedan<br />
2007. Varje gång någon betalar <strong>med</strong> <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong> MasterCard går 0,5% av köpesumman<br />
till <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> utan att kortinnehavaren<br />
betalar något extra. Pengarna går till<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s katastroffond.<br />
hallå Erik Zachrison!<br />
Du är generalsekreterare för frivilligorganisationernas<br />
insamlingsråd, fRII,<br />
som företräder stora organisationer som<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>, Röda Korset och cancerfonden.<br />
vilka är trenderna när det gäller<br />
<strong>företag</strong>ens vilja att bidra?<br />
tExt: NADJA DEBoVE<br />
– Företagens gåvor 2009 dubblerades<br />
jämfört <strong>med</strong> året innan. Fortfarande kommer<br />
de stora pengarna från privatpersoner men<br />
<strong>företag</strong>ens andel ökar.<br />
hur tänker <strong>företag</strong>en?<br />
– Företag består av<br />
människor – det får<br />
vi inte glömma. Ett<br />
åtagande inom CSR är<br />
idag viktigt för de flesta<br />
<strong>företag</strong>.<br />
vilka <strong>företag</strong> är<br />
det som ägnar sig åt<br />
csR?<br />
– Alla typer: stora och små, <strong>företag</strong> inom<br />
verkstadsindustrin, detaljhandeln och tjänstesektorn.<br />
vilka frivilligorganisationer vill <strong>företag</strong><br />
stötta?<br />
– De som kan erbjuda <strong>företag</strong>ens personal<br />
delaktighet, till exempel volontärarbete,<br />
deltagande i kurser och utbildningar, platsbesök.<br />
- Företagen vill också se att organisationer<br />
de stöder kan beskriva mål och resultat i sin<br />
verksamhet. ■<br />
ENKÄT varför har ni valt <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> som partner? hur har samarbetet gynnat ert <strong>företag</strong>?<br />
sandra flodström, kvalitetschef<br />
santa Maria<br />
– Vi valde <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> därför att de har<br />
lång erfarenhet av att arbeta <strong>med</strong> barn på<br />
ett mycket kompetent sätt var än i världen<br />
barnen finns. Santa Maria arbetar <strong>med</strong> hela<br />
världen genom att vi köper in kryddor. Det<br />
är viktigt för oss att ta ansvar för den värld<br />
och samhälle vi agerar i. Vi har identifierat<br />
barn som en mycket viktig grupp.<br />
fAKtA: Santa Maria är en av <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
huvudpartners, sedan 2005, då samarbetet<br />
inleddes. De stöttar <strong>med</strong> kontanta bidrag.<br />
Pengarna går till utbildning för barn i<br />
Columbia, i Medellins fattigkvarter.<br />
16 Barn 2/2011
Brandreality<br />
Barn 2/2011<br />
Jobba, umgås, dansa, träna, shoppa...<br />
– Multivitamin- och mineraltillskott, nns i nio varianter anpassade till kön, ålder och livsstil. mittval.se<br />
Konsumentkontakt 020-35 05 05<br />
MittVal KVINNA är ett vitamin- och<br />
mineraltillskott för dig som är mellan<br />
<strong>13</strong> och 55 år, som bland annat tillgodoser<br />
kvinnors behov av järn. Rekommenderas<br />
även för dig som är gravid.<br />
Finns på apotek.<br />
17
18 Barn 2/2011
Bomullens pris<br />
<strong>Mohan</strong> Bolke är <strong>13</strong> år och kan knappt gå. Hans trasiga fötter är priset<br />
för timmar, dagar och år av arbete.<br />
Nu arbetar indiska <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> för att <strong>Mohan</strong> och andra barn på<br />
bomullsfälten ska få tillbaka sin barndom.<br />
text: SOPHIE ARNÖ Foto: ÅKE ERICSON<br />
Barn 2/2011<br />
19
Den svarta jorden är extremt bördig.<br />
Men priset för skörden är<br />
högt.<br />
<strong>Mohan</strong> Bolke rullar ner sin<br />
strumpa. Rösten stockar sig i<br />
halsen när han tittar ner på sin<br />
egen fot.<br />
– Ibland kan jag inte gå på grund av<br />
smärtan, säger han innan tårarna tränger<br />
fram.<br />
Han gömmer ansiktet i händerna och<br />
hans trasiga fingrar vittnar också om timmarna<br />
av arbete ute på bomullsfälten.<br />
Bladen som kupar sig runt själva bomullen<br />
är vassa och det är lätt att skära sig. Det är<br />
det också när man tvingas ut på fälten utan<br />
skor.<br />
Vi möter honom i hans skola. Men det är<br />
bara ibland han har tid att gå hit. Vi befinner<br />
oss i Indiens så kallade ”bomullsbälte”.<br />
Här i delstaten Maharashtra, är barnarbete<br />
ett stort problem. Vidarbha-distriktet där<br />
<strong>Mohan</strong> bor tillhör landets fattigaste och<br />
minst utvecklade. Människor försörjer<br />
sig främst på jordbruk. 65-70 procent av<br />
alla barn, både flickor och pojkar, lämnar<br />
periodvis skolan för att hjälpa till <strong>med</strong> plan-<br />
tering och skörd av bomull, sojabönor och<br />
apelsiner. Oftast jobbar de på bomullsfälten<br />
under förfärliga förhållanden.<br />
– Sommarens hetta är obeskrivlig, <strong>med</strong><br />
temperaturer upp emot 50 grader. Värmeslag<br />
och uttorkning är vanliga problem,<br />
liksom insektsbett, ormbett, utslag av<br />
kemikalierna och andningsbesvär, säger<br />
Radakrishnan Deshmukh, projektledare på<br />
en av indiska <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s lokala partnerorganisationer.<br />
Ett annat problem är våldet. Och bristen<br />
på skydd och frihet.<br />
– Vi har ett mål för hur mycket vi ska<br />
plocka varje timme, berättar <strong>Mohan</strong>. Om<br />
ägaren ser oss sitta och vila så slår han oss<br />
eller så ger han oss ingen lön.<br />
– Jag känner ofta att jag helst bara vill<br />
springa därifrån men jag har inget val. Jag<br />
tänker alltid på min familj först. Pengar<br />
är ett stort problem för oss. Varje dag är vi<br />
osäkra på om vi ska få ihop till mat. De klarar<br />
sig inte utan mig.<br />
tRots InDIEns snABBA ekonomiska utveckling<br />
lever nästan hälften av befolkningen<br />
fortfarande i absolut fattigdom, det vill säga<br />
på mindre än tio kronor per dag. Många<br />
barn tvingas, liksom <strong>Mohan</strong> Bolke, att bidra<br />
till sina familjers försörjning.<br />
Det är vanligt att familjer skuldsätter sig<br />
för att kunna köpa och odla upp en liten bit<br />
jord. Ett dåligt år <strong>med</strong> låg avkastning kan<br />
vara lika <strong>med</strong> katastrof. 95 procent av det<br />
totala antalet självmord i Indiens bomullsdistrikt<br />
förekommer i just Vidarbha-regionen.<br />
Ofta finns en koppling till obetalda<br />
skulder.<br />
Så var det för <strong>Mohan</strong> Bolkes pappa. Han<br />
hade tagit ett lån på 10 000 rupies, cirka<br />
1 400 kronor.<br />
– Mamma och jag var hos släktingar i<br />
Jaipur när vi fick telefonsamtalet…, berättar<br />
<strong>Mohan</strong>.<br />
Det var en bekant som berättade att pappan<br />
hade tagit sitt liv.<br />
Det är tre år sedan nu. Och det är en av<br />
orsakerna till att <strong>Mohan</strong> måste hjälpa sin<br />
mamma och sina två yngre bröder.<br />
Men fattigdom är inte enda skälet till att<br />
barn arbetar i Indien. Det handlar också om<br />
attityder.<br />
– Det finns en kulturell och social acceptans,<br />
säger Shireen Miller, som är kommu-<br />
20 Barn 2/2011
nikationschef på indiska <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>.<br />
– Det är inte alls som i Sverige, där konsumenterna<br />
genast skulle reklamera en<br />
produkt om det var framställd <strong>med</strong> hjälp<br />
av barnarbete. Här tycker man snarare att<br />
man hjälper till om man bidrar till att ett<br />
barn får chans att jobba.<br />
Det är också vanligt att föräldrar, som<br />
själva saknar utbildning, inte ser värdet av<br />
att barnen går tillbaka till skolan, särskilt<br />
som utbildningen ofta håller låg kvalitet.<br />
En Av DE största utmaningarna för indiska<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> är därför att påverka attityder,<br />
både hos regeringen och hos föräldrar.<br />
– Vi måste visa att de vinner på att barn<br />
går i skolan, säger hon. Och vi måste höja<br />
kvaliteten på utbildningen.<br />
Indiska <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> arbetar, <strong>med</strong> stöd<br />
av IKEA Foundation, <strong>med</strong> ett omfattande<br />
projekt för just för barn som arbetar <strong>med</strong><br />
bomull. Målet är att investera i program<br />
som kan bidra till långsiktiga förändringar<br />
för barn. Just nu pågår verksamhet i 1 900<br />
byar i delstaterna Maharashtra och Gujarat.<br />
Inom kort ska man även starta projekt i<br />
delstaterna Rajasthan, Punjab och Haryana,<br />
Barn 2/2011<br />
där man hoppas kunna nå ytterligare 800<br />
byar.<br />
I Maharashtra, där <strong>Mohan</strong> Bolke bor, är<br />
målet att nå cirka 300 000 barn i 986 byar,<br />
<strong>med</strong> hjälp av fyra lokala partnerorganisationer.<br />
I 90 procent av dessa lokalsamhällen<br />
ska barnarbetet minska betydligt. Minst<br />
hälften av delstatens drygt 122 000 arbetande<br />
barn ska få möjlighet att lämna sina<br />
exploaterande arbeten.<br />
– Lokala nätverk ska stärkas, kvaliteten<br />
på utbildningen ska öka, lärare tränas och<br />
föräldrar ska få ökad kännedom om de sociala<br />
trygghetssystem som finns men som få<br />
känner till, änkepensionen är ett exempel,<br />
säger Radakrishnan Deshmukh, på en av de<br />
lokala partnerorganisationerna.<br />
I <strong>Mohan</strong> Bolkes by, Manaba, märker man<br />
redan resultat av arbetet.<br />
BåDE DEn MUslIMsKA och den hinduiska<br />
grundskolan har renoverats så att de ska bli<br />
mer barnvänliga och inspirerande. Lärarna<br />
har fått utbildning, föräldrar har kontaktats<br />
och en lokal ”utbildningsaktivist” har<br />
värvats.<br />
– Det har varit ett visst initialt motstånd,<br />
till exempel hos lärarna som är vana vid<br />
ganska konservativa undervisningsmetoder,<br />
säger Radakrishnan Deshmukh. Men<br />
de upptäckte ganska snabbt att de interaktiva<br />
undervisningsmetoder som vi lär ut är<br />
intressanta.<br />
Läraren Shela Kolamkar instämmer:<br />
– Efter träningen har jag börjat tänka på<br />
ett helt annat sätt. Jag har börjat intressera<br />
mig för barnens egna åsikter och intressen.<br />
Och jag märker att min ökade empati gör<br />
att de blir mer engagerade i skolan.<br />
<strong>Barnen</strong>s egna röster tas också till vara i<br />
barngrupperna som har bildats i byarna för<br />
att barnen ska ha ett forum för att leka, lära<br />
och utbyta erfarenheter <strong>med</strong> varandra. Här<br />
kan de ta upp frågor som engagerar dem.<br />
– När vi ses pratar vi mycket om hur vi<br />
ska hjälpa våra kompisar som arbetar, säger<br />
Pranjalj Wadulkar, 14.<br />
– Vi brukar prata <strong>med</strong> dem och försöka<br />
övertala dem att komma till skolan. Ibland<br />
samlar vi in pengar om de behöver hjälp till<br />
skolböcker och annat.<br />
Flickors situation är särskilt svår, påpekar<br />
hon.<br />
– Eftersom de både måste arbeta på<br />
21
Afghanistan<br />
Pakistan<br />
Indus<br />
Ahmadabad<br />
■<br />
Delhi ■<br />
N ew Delh i✪<br />
Ka npur■<br />
■<br />
Nagpur<br />
(Bombay) Mumbai■<br />
■<br />
Pune<br />
Arabiska sjön<br />
Hyderabad■<br />
Krishna<br />
G odavari<br />
B angalore ■<br />
Indus<br />
Nepal<br />
Ganges<br />
Brahmaput ra<br />
■Kolkata<br />
(Calcutta)<br />
Beng aliska Myanmar<br />
bukten (Burma)<br />
Andamanöarna<br />
■<br />
Chennai (Ma dras)<br />
Sri Lanka<br />
Kina<br />
republiken indien/<br />
Bhārat ganarājya<br />
.<br />
Bhutan<br />
Bangladesh<br />
antal invånare: 1 198 000 000 (2009)<br />
HuvudStad: New Delhi<br />
StatSSkick: republik, förbundsstat<br />
Yta: 3 288 000 km²<br />
nativitet/FödelSetal: 2,4 %<br />
BnP Per invånare: 1 032 US dollar (2009)<br />
läS- ocH SkrivkunnigHet: 60,5 %<br />
antal invånare Per kvadratkiloMeter:<br />
360,8<br />
religioner: huvudsakligen hinduism; minoriteter<br />
av muslimer, sikher, kristna m fl<br />
Vidarbha distriktet tillhör landets fattigaste.<br />
här lämnar 65–70 procent av alla barn skolan<br />
periodvis för att hjälpa till <strong>med</strong> plantering och<br />
skörd av bomull och andra grödor.<br />
fälten och hjälpa till hemma. Det blir inte<br />
mycket tid över att leka och göra läxor.<br />
Hon började själv arbeta när hon var sju<br />
år.<br />
– Min utbildning påverkades jättemycket.<br />
Jag blev så trött. Och när jag väl gick tillbaka<br />
till skolan blev jag straffad för att jag<br />
inte hade gjort läxorna.<br />
Men nu jobbar hon bara på helgerna.<br />
ävEn ARjUn lAxMAn Jadhav, 12, som tidigare<br />
jobbade heltid på fälten, har fått mycket<br />
stöd av barngruppen<br />
– Att plugga <strong>med</strong> kompisarna har hjälpt<br />
mig att lyckas på mina prov, säger han. Och<br />
jag har fått bättre självförtroende. Nu vågar<br />
jag prata mer och berätta hur det är.<br />
Byns lokala utvecklingsaktivist, Damodar<br />
S Jondalekar, 37, lyssnar stolt och<br />
ömsint när barnen berättar. Han nominerades<br />
av de andra byborna för uppdraget och<br />
tvekade aldrig att ta det.<br />
– Jag jobbade själv på fälten när jag var<br />
liten och vet vad barnen går igenom. Jag<br />
har länge velat göra något för dem.<br />
Nu är han <strong>med</strong> på barngruppens möten,<br />
initierar samtal och lekar och söker upp<br />
föräldrar.<br />
– Förut tänkte jag alltid att jag skulle<br />
hjälpa till finansiellt – vilket är omöjligt,<br />
säger han. Nu har jag insett att jag måste<br />
hitta mer långsiktiga lösningar.<br />
– Det handlar alltid om att få människor<br />
att själva se hur en viss handling kommer<br />
att gynna dem. Alla människor vill gå <strong>med</strong><br />
vinst, vad de än gör.<br />
– <strong>Därför</strong> kan jag till exempel tala om för<br />
en förälder att ”om ditt barn kommer till<br />
skolan så får han en ranson på nio kilo ris<br />
<strong>med</strong> sig hem”. För så har reglerna varit utan<br />
att folk har känt till det. När föräldrarna får<br />
veta det så kommer barnen.<br />
– Jag kan också påpeka det faktum att på<br />
fälten tjänar barnen som mest 50 rupies per<br />
dag (knappt sju kronor) – <strong>med</strong>an kostnaden<br />
för att gå till doktorn <strong>med</strong> de skador de får<br />
är betydligt högre.<br />
Hans arbete har redan givit tydliga<br />
resultat. Tidigare var det 52 barn i byn som<br />
lämnat skolan för arbete. Nu har 26 av dem<br />
börjat igen.<br />
– Men min dröm är att alla barn i den<br />
här byn ska gå i skolan.<br />
DAMoDAR s jonDAlEKAR har engagerat sig<br />
särskilt i <strong>Mohan</strong> Bolke. Han själv har köpt<br />
honom ett par skor och betalat för läkarbesök<br />
och <strong>med</strong>iciner. Och han har sökt upp<br />
hans mamma.<br />
– Jag har hjälpt henne <strong>med</strong> hur hon kan<br />
söka och få änkepension – mot att hon låter<br />
sin pojke gå i skolan igen.<br />
Och nu är <strong>Mohan</strong> <strong>med</strong> på lektionerna<br />
igen, även om han fortfarande måste jobba<br />
ibland.<br />
Hans dröm är att bli doktor. Och att få<br />
hämnd.<br />
– Jag vill hjälpa människor, säger han.<br />
– Och så brukar jag tänka att en dag så<br />
dyker min arbetsgivare upp <strong>med</strong> en skada.<br />
Och vad gör du då?<br />
– Jag säger: Du lät mig aldrig vila – men<br />
nu väljer jag att ändå behandla dig. Så tänk<br />
på det och lär dig något! ■<br />
Barnarbete i Indien<br />
● indien är det land som uppskattas ha flest<br />
barnarbetare i världen.<br />
● Den utbredda fattigdomen är den främsta<br />
orsaken<br />
● exakt hur många barn det handlar om är svårt<br />
att beräkna eftersom många arbetar i familjer<br />
och på gatan, där de är relativt osynliga för<br />
statistik. Men den officiella siffran, enligt den<br />
senaste folkräkningen, är att det finns 12,6<br />
miljoner barn i åldrarna 5-14 år som arbetar.<br />
● Barn utnyttjas ofta i riskfyllda arbeten,<br />
framförallt som tjänstefolk, diamantslipare,<br />
textilarbetare, vävare, mekaniker, stenbrytare<br />
samt inom mattindustrin och jordbruket.<br />
Källa: international Labour organization, iLO, globala<br />
samarbetet <strong>med</strong> the iKea Foundation<br />
22 Barn 2/2011
Flera skolor har renoverats så att de ska bli<br />
mera barnvänliga och inspirerande.<br />
Många barn som arbetar<br />
drömmer om att få gå i<br />
skolan. några har turen att få<br />
åka <strong>med</strong> på skolskjutsen.<br />
arjun, 12, Pranjalj, 14, <strong>Mohan</strong>, <strong>13</strong>, och rjna 14, är alla <strong>med</strong> i skolans nystartade barngrupp. här kan de utbyta erfarenheter<br />
och ta upp frågor som engagerar dem. –Vi pratar mycket om hur vi ska hjälpa våra kompisar som arbetar, säger Pranjalj.<br />
Barn 2/2011<br />
– Jag känner<br />
ofta att jag helst<br />
bara vill springa<br />
därifrån, säger<br />
<strong>Mohan</strong> Bolke, <strong>13</strong>,<br />
när han berättar<br />
om sitt arbete på<br />
bomullsfälten.<br />
23
Jobb, skola och hushållsarbete…<br />
Lägg till: total brist på el.<br />
Det är en ekvation som är svår att få ihop <strong>med</strong> läxläsning.<br />
Men nu har rjna Warghat fått en lampa – som ger hopp om framtiden.<br />
Hoppets lampa<br />
RjnA WARghAt äR bara 14 år men har ett<br />
stort ansvar att axla. Hennes familj är fattig<br />
och har alltid flyttat runt för att hitta jobb.<br />
– Men förra året blev livet ännu hårdare.<br />
Då föll pappa ner i en brunn och<br />
skadade sig så svårt att han aldrig mer kan<br />
arbeta, berättar hon.<br />
Sedan dess har kraven på Rjna Warghat<br />
ökat. Hon måste bidra till familjens<br />
försörjning genom att arbeta på bomullsfälten,<br />
parallellt <strong>med</strong> skolan. Dessutom<br />
måste hon hjälpa till hemma <strong>med</strong> tvätt,<br />
städning och matlagning, något som de<br />
två äldre bröderna inte alls behöver göra i<br />
samma utsträckning.<br />
– Flickors situation är särskilt svår,<br />
eftersom vi måste hjälpa till <strong>med</strong> allt hushållsarbete,<br />
påpekar hon.<br />
– Det är inget lätt liv. . .<br />
Men det hårda arbetet har inte hindrat<br />
Rjna Warghat från att fortsätta sköta skolan.<br />
Fast ibland har det varit svårt att göra<br />
läxorna, eftersom familjen inte har någon<br />
elektricitet i sitt lilla enkla hus. Så fort<br />
mörkret faller har hon varit hänvisad till<br />
det dunkla ljuset från en oljelampa.<br />
– Röken svider i ögonen, men jag har<br />
inte haft något annat val. Fast jag fick inte<br />
använda den så länge för oljan är dyr.<br />
Men nu har den solcellsdrivna Sunnanlampan<br />
från IKEA Foundation gjort det<br />
lättare att sköta skolarbetet.<br />
Det var byns barngrupp som, tillsammans<br />
<strong>med</strong> byns lokala barnskyddskommitté,<br />
fick förtroendet att identifiera vilka<br />
som behövde lamporna bäst – och att dela<br />
ut dem.<br />
Rjna Warghat är glad att hon var en av<br />
drygt 100 barn i byn som fick en.<br />
– Nu kan jag plugga flera timmar på<br />
kvällarna, även när det har blivit mörkt.<br />
Jag kommer bättre förberedd till skolan<br />
och slipper straff från lärarna för att jag<br />
inte har gjort läxan, säger hon.<br />
Utdelningen av Sunnan-lampor är del<br />
av Internationella <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s projekt,<br />
som <strong>med</strong> stöd av IKEA Foundation, har<br />
som mål att stärka barn som jobbar på<br />
bomullsfälten. Totalt är det 29 600 barn<br />
i delstaten Maharashtra som fått ta emot<br />
varsin lampa.<br />
För varje Sunnan-lampa som säljs på<br />
IKEA-varuhus runt om i världen skänker<br />
IKEA Foundation en till ett barn som inte<br />
har tillgång till elektricitet.<br />
Lamporna har designats särskilt för länder<br />
som Indien, där det är tillräckligt <strong>med</strong><br />
sol för att ladda lamporna året runt.<br />
För Rjna Warghat har ljuset inneburit<br />
att hon fram emot kvällarnas läxläsning –<br />
och mot en ljusare framtid.<br />
– Jag kommer att få ett bättre liv om jag<br />
pluggar. ■<br />
visste du att…<br />
” IKEA:s stöd är<br />
ovärderligt”<br />
Barn som arbetar är en av de största<br />
och svåraste frågorna för <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong> i Indien.<br />
– Stödet från IKEA Foundation har<br />
givit oss en flygande start i arbetet,<br />
säger Thomas Chandy, generalsekreterare.<br />
IntERnAtIonEllA RäDDA BARnEn och IKEA har<br />
samarbetat ända sedan mitten av 1990-talet.<br />
– Vi delar samma vision om att alla barn har rätt<br />
till överlevnad, skydd, utveckling och deltagande,<br />
säger Thomas Chandy, generalsekreterare för <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong> i Indien.<br />
Här går stödet från IKEA Foundation främst till<br />
program för barn som arbetar <strong>med</strong> på bomull.<br />
Under programmets första fyra år, 2009 till 20<strong>13</strong>,<br />
ska 2 000 byar i åtta av de främsta bomullsdistrikten<br />
involveras. Målet är bland annat att skapa bättre<br />
kvalitet i barns utbildning – och att fler ska få möjlighet<br />
att gå i skolan.<br />
– Vi vill verka för<br />
långsiktiga, hållbara<br />
förändringar, bland barn,<br />
föräldrar, inom byarna<br />
och samhället på mer<br />
övergripande nivå, säger<br />
Thomas Chandy.<br />
Det är bara tre år sedan<br />
indiska <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> blev<br />
en egen organisation <strong>med</strong><br />
egen styrelse. Sedan dess<br />
har utvecklingen gått fort.<br />
– Första årets budget Thomas Chandy<br />
var 3 miljoner dollar, årets är 25 miljoner dollar,<br />
berättar Thomas Chandy.<br />
– Stödet från IKEA Foundation är det enskilt<br />
största bidrag vi har fått från en givare, och det har<br />
gett oss en flygande start i arbetet.<br />
Han tycker att relationen till IKEA Foundation<br />
skiljer sig från relationen till andra givare.<br />
– Vi kallar dem partner, eftersom vi jobbar så tätt<br />
ihop för att förverkliga gemensamma visioner. De är<br />
inte en givare som bara släpper ner pengar från ovan.<br />
Och relationen är strategiskt viktig för indiska<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> på flera vis.<br />
– Samarbetet har ökat vår status, trovärdighet<br />
och synlighet i relation till regeringen, konstaterar<br />
Thomas Chandy.<br />
Är det någonsin ett problem att en stor del av<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s arbete handlar om politisk påverkan?<br />
Jag menar, IKEA Foundation engagerar sig ju inte<br />
politiskt. Hur fria kan ni känna er?<br />
– De ger oss full frihet att verka för attitydförändringar<br />
inom vår regering. De förstår vad vi står för. ■<br />
internationella rädda <strong>Barnen</strong> och iKea Foundation <strong>samarbetar</strong> även kring en rad andra projekt än de<br />
som handlar om barn som arbetar <strong>med</strong> bomull i indien och Pakistan. ett exempel är iKeas årliga mjukdjurskampanj<br />
där en euro för varje sålt mjukisdjur går till internationella rädda <strong>Barnen</strong>s utbildningsprojekt<br />
runt om i världen.<br />
samarbetet involverar anställda på rädda <strong>Barnen</strong>s kontor i över tio länder – men samordnas av<br />
svenska rädda <strong>Barnen</strong> som är ”lead agency” och representerar hela internationella rädda <strong>Barnen</strong> i det<br />
globala samarbetet <strong>med</strong> the iKea Foundation.<br />
24 Barn 2/2011
Enkät<br />
PRAnjAlj<br />
Pranjalj Wadulkar är 14 år.<br />
Utbildning gör dig fri. Du<br />
” lär dig tänka själv och<br />
fundera över vad som är rätt<br />
och fel.<br />
När du arbetar gör du bara<br />
som någon annan säger, du jobbar<br />
under press, som en åsna.<br />
Barn 2/2011<br />
hur skiljer sig livet i skolan från livet på bomullsfäten? här berättar tre barn som alla har jobbat eller jobbar.<br />
ARjUn<br />
Arjun laxman jadhav är 12 år.<br />
Barn som jobbar på fälten<br />
” kommer efter och får sämre<br />
självförtroende. De är inte vana att<br />
vara sociala och säga vad de tycker.<br />
MohAn<br />
<strong>Mohan</strong> Bolke är <strong>13</strong> år.<br />
Arbetet på fälten<br />
” hjälper en inte att<br />
utveckla några andra<br />
kunskaper som gör att man<br />
kan avancera i livet. Om jag<br />
till exempel skulle gå på<br />
ett jordbruksuniversitet, så<br />
skulle jag lära mig vilken teknik<br />
man kan använda för att<br />
skörda mest effektivt. Jag<br />
skulle kunna bli bonde istället<br />
för att alltid vara någon<br />
annans slav eller tjänare.<br />
25
Initiativt<br />
26 Barn 2/2011
agareTa tag i möjligheterna! Var<br />
<strong>med</strong> och skapa förändringar!<br />
Se inte bara problemen!<br />
Det säger Marianne Barner<br />
– initiativtagare till IKeAs<br />
investeringar i sociala program.<br />
Med stora summor att fördela<br />
kan hon bidra till att<br />
påverka livet för miljontals<br />
barn.<br />
Barn 2/2011<br />
text: SOPHIE ARNÖ Foto: JÖRGEN HILDEBRANDT<br />
hAnDslAgEt äR fAst och engagemanget tydligt.<br />
– Jag älskar de här indiska barnen som är <strong>med</strong> i<br />
barngrupperna, att se hur de tar för sig, hur de vågar<br />
träda fram, säger hon <strong>med</strong> stor entusiasm när vi träffas<br />
på IKEAs varuhus i Kungens Kurva i Stockholm<br />
när hon är på tillfälligt besök.<br />
Med mer än hundra resdagar per år, ofta till<br />
världens fattigare länder, har hon lärt sig att lyfta<br />
blicken. Hon blir inte beklämd av att möta enskilda<br />
individer som har det svårt.<br />
– Jag tror att det är något av min styrka. Att se<br />
saker och ting i ett större perspektiv. Tänk hur mycket<br />
som har hänt i Indien de senaste 15 åren. Och tänk<br />
hur det såg ut i Sverige för 100 år sen.<br />
– Det finns en oerhörd vilja och beredskap till<br />
utveckling.<br />
Du var den som tog initiativ till IKEAs sociala engagemang.<br />
hur började det?<br />
– Jag hade precis blivit affärsområdeschef för mattor<br />
på IKEA när filmen Mattan visades på SVT våren<br />
1994. I den framkom vad arbetande barn utsattes för<br />
inom mattproduktionen i Pakistan. Det blev en riktig<br />
ögonöppnare. Innan dess hade jag inte förstått hela<br />
vidden av barnarbete. Det var i samband <strong>med</strong> detta<br />
som vi inledde vårt samarbete <strong>med</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>.<br />
IKEA foundation investerar idag stora belopp i sociala<br />
program. hur prioriterar ni vad ni ska investera i?<br />
– Vi har tillsammans <strong>med</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> och<br />
Unicef utformat en strategi som löper över flera år.<br />
Den handlar om hur vi ska bidra till långsiktiga förbättringar<br />
för barn. Utifrån den blir det naturligt vad<br />
27
vi ska investera i, till exempel utbildning,<br />
hälsa och att ge kvinnor ökade möjligheter<br />
att bidra till familjens inkomst. Att överleva<br />
de första åren och ha god hälsa är en förutsättning<br />
för att barnen kan tillgodogöra sig<br />
en utbildning. Allt hänger ihop och oerhört<br />
viktigt är att ändra attityder hos vuxna och<br />
barn själva vad gäller deras rättigheter och<br />
vikten av att gå i skolan.<br />
varför står just barn i fokus för era investeringar?<br />
– <strong>Därför</strong> att vi på IKEA ser barnen som<br />
de viktigaste människorna på jorden. Det<br />
kan man också se på hur barn välkomnas i<br />
varuhusen, på hur de kan leka i våra interiörer<br />
och på vårt sortiment för barn.<br />
varför har ni valt just Internationella<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> som en av era partners?<br />
– Det är viktigt för oss att våra partners<br />
har de bästa förutsättningarna att skapa<br />
varaktiga resultat <strong>med</strong> hjälp av de investeringar<br />
vi gör. <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> har kunskapen<br />
och resurserna att nå de många barnen,<br />
och detta <strong>med</strong> de många barnen är väldigt<br />
viktigt för oss. Och ni har en god förmåga<br />
att implementera projekt genom ert stora<br />
nätverk av kompetenta lokala partners.<br />
hur stort inflytande har du personligen<br />
i valet av partners och program som ni ska<br />
stötta?<br />
– Visst har jag ett inflytande, men<br />
framförallt är vi ett litet team som arbetar<br />
nära varandra. Och tillsammans <strong>med</strong> våra<br />
partners ser vi till att våra investeringar når<br />
många barn och gör bästa nytta för dem.<br />
vilken är Ingvar Kamprads roll?<br />
– Ytterst är det naturligtvis styrelsen för<br />
IKEA Foundation som säger ja till de strategier<br />
vi utarbetar för våra samarbeten. Dessutom<br />
tycker jag att hela arbetet inom IKEA<br />
Foundation bygger vidare på Ingvars och<br />
IKEAs vision om att ”skapa en bättre vardag<br />
för de många människorna”.<br />
Det har sällan gått fram i <strong>med</strong>ierna hur<br />
stora satsningar IKEA gör i sociala projekt.<br />
vad tror du det beror på?<br />
– Vi har nog inte alltid varit så bra på att<br />
berätta vad vi gör. Sedan kan det nog också<br />
finnas en skepsis och en föreställning om<br />
att ett <strong>företag</strong>s vinstintresse inte skulle gå<br />
att förena <strong>med</strong> en genuin vilja att göra gott.<br />
IKEAs årliga globala mjukdjurskampanj,<br />
där tio kronor från varje sålt mjukdjur går till<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> respektive Unicef, drog förra<br />
året in cirka 110 miljoner kronor. vad vill du<br />
åstadkomma <strong>med</strong> kampanjen?<br />
– Kampanjen ger oss möjlighet att få<br />
extra <strong>med</strong>el som vi sedan donerar till er och<br />
Unicef och som i slutändan ger miljoner<br />
barn i Afrika, Asien och Central- och Östeu-<br />
ropa en bättre skola. Men kampanjen har<br />
även andra viktiga funktioner, som att den<br />
skapar ett engagemang hos våra anställda.<br />
Den möjliggör också för våra kunder att<br />
kunna bidra aktivt till en god sak. Till sist<br />
så ger kampanjen även möjlighet för <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong> att berätta vad ni gör och varför det<br />
är så viktigt. Vi ska inte ha 69 miljoner barn<br />
i världen som inte går i skolan!<br />
Utöver de pengar som genereras via mjukdjurskampanjen<br />
donerar IKEA foundation<br />
mycket stora belopp, förra året totalt 450<br />
miljoner kronor, till olika långsiktiga utvecklingsprogram,<br />
bland annat för barn i områden<br />
där bomull odlas i Indien och Pakistan. varför<br />
har ni valt att stötta just dem?<br />
– Vi tror på att göra rejäla, fokuserade<br />
nedslag, som vi gör nu i Indien och Pakistan.<br />
Det finns väldigt mycket att göra för barnen<br />
där. Dessutom så har vi stor inköpsverksamhet<br />
i bägge länderna, framförallt av<br />
textil och mattor. 50 procent av all bomull<br />
som används i IKEAs produkter kommer<br />
från Indien och Pakistan.<br />
– Vi vet också att 70 procent av alla barn<br />
som arbetar i Indien och 60 procent av dem<br />
som arbetar i Pakistan finns inom jordbruket,<br />
och bomull är en viktig gröda i båda<br />
länderna. Så låt oss ta tag i det!<br />
vilka åtgärder behövs?<br />
– Det handlar naturligtvis om bättre<br />
skolmateriel och om att höja kvaliteten på<br />
utbildningen, men nästan ännu viktigare är<br />
det att förändra attityder på många nivåer<br />
i byarna; hos föräldrar, lärare, myndigheter<br />
och beslutsfattare. Det finns fortfarande<br />
en utbredd acceptans för barnarbete inom<br />
jordbruket. Ja, det är faktiskt så att lagen<br />
inte förbjuder barn att arbeta inom jordbruket<br />
vilka resultat hoppas du på?<br />
– Min förhoppning är att vårt gemensamma<br />
arbete ska leda till bättre lagstiftning<br />
när det gäller barnarbete inom jordbruket<br />
och då också bomullsodling. Sen<br />
hoppas jag också att det, genom ert arbete<br />
i fält, skapas bättre förutsättningar för<br />
barns utveckling, att de inte slutar skolan<br />
för att istället börja arbeta, att kvaliteten på<br />
utbildningen höjs, kort sagt att det värnas<br />
om barnens rättigheter.<br />
– Det direkta målet är att cirka 10 miljoner<br />
barn i Indien och Pakistan ska ha dragit<br />
nytta av grundläggande förbättringar fram<br />
till år 2015, till exempel bättre kvalitet på<br />
undervisning och skolmaterial. Och inte<br />
minst att barnens föräldrar förstår vikten<br />
av en bra skola för deras barns utveckling<br />
och framtida möjligheter och att föräldrar<br />
och andra vuxna aktivt värnar om att barn<br />
börjar skolan och slutför sin utbildning.<br />
hur många gånger har du själv varit i<br />
Indien?<br />
– Oj, det är svårt att säga. Första gången<br />
var 1993. Idag kanske jag har varit där<br />
25–30 gånger.<br />
vad har berört dig mest under dina besök?<br />
– Jag berörs mest av all den positiva<br />
utveckling jag ser som ett resultat av våra<br />
gemensamma insatser. Det är till exempel<br />
fantastiskt att uppleva barnen i sitt eget<br />
forum, i nybildade barngrupper, hur de tar<br />
för sig, hur de tar ansvar för sina kompisar<br />
som fortfarande jobbar på bomullsfälten,<br />
hur de går hem till deras föräldrar och argumenterar<br />
för att deras barn ska få komma<br />
tillbaka till skolan.<br />
– Jag har en enorm tro på den kraft som<br />
finns hos människorna därute, och då måste<br />
jag särskilt nämna kvinnorna, som är en<br />
så viktig förutsättning till de förändringar<br />
som krävs.<br />
Indiens regering har fortfarande inte gått<br />
<strong>med</strong> på de krav som IKEA ställer för att öppna<br />
varuhus i landet. är investeringarna i sociala<br />
program ett sätt att öka möjligheterna?<br />
– Det har ingenting <strong>med</strong> varandra att<br />
göra. Strategierna för våra sociala program<br />
lades upp långt innan IKEA fattade beslut<br />
om att mer aktivt undersöka möjligheterna<br />
att etablera varuhus i Indien.<br />
I slutet av 1990-talet utvecklade IKEA en<br />
uppförandekod för att motverka barnarbete,<br />
som lanserades år 2000. hur bidrog <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong> i den processen?<br />
– <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> bidrog <strong>med</strong> kunskap om<br />
hur man kan arbeta för barnets bästa och<br />
vi bidrog <strong>med</strong> vår erfarenhet av att göra<br />
affärer i de här länderna. Vi gjorde många<br />
gemensamma resor under de här åren och<br />
lärde oss mycket av att arbeta så nära varandra.<br />
är IKEA mot alla former av barnarbete?<br />
– Ja. Barn ska inte arbeta. De ska gå i skolan.<br />
Och de ska få möjlighet att utvecklas<br />
genom att leka.<br />
är det möjligt att hålla koll på allt som<br />
sker i produktionskedjan?<br />
– I de länder där risken för barnarbete<br />
är störst, framförallt i Sydasien, arbetar vi<br />
<strong>med</strong> regelbundna kontroller ända ner på<br />
underleverantörsnivå. Om vi upptäcker<br />
barnarbete får leverantören inga nya order<br />
under en period. Vi kräver att interna rutiner<br />
ses över hos leverantören så att det inte<br />
upprepas, och vi kräver också att leverantören<br />
kompenserar barnet genom att ansvara<br />
för att barnet slutför sin utbildning. IKEAs<br />
<strong>med</strong>arbetare kontrollerar också och följer<br />
upp att barnet faktiskt är i skolan.<br />
28 Barn 2/2011
– Men våra åtgärder handlar om mer än<br />
kontroll. Vi arbetar också för att förändra<br />
attityder i leverantörsleden. Verklig förändring<br />
sker först när människor själva inser<br />
att det är bättre att barn går i skolan än att<br />
de arbetar, att barnets bästa är deras ansvar.<br />
Det finns de som menar att man bör verka<br />
för att barn får trygga arbetsvillkor, snarare<br />
än för att ta dem ur arbete, som vissa hävdar<br />
kan vara nödvändigt för familjens försörjning.<br />
hur ser du på den hållningen?<br />
– Jag tycker det är viktigt att vi vågar ta<br />
ställning för barnen! Frågar man dem själva<br />
så vill de inte arbeta. Dessutom är det ju<br />
faktiskt så att barnarbete är förbjudet i lag<br />
i alla länder, det som ofta inte fungerar är<br />
myndigheternas uppföljning av att lagen<br />
åtlyds.<br />
– Vi har också sett att det är möjligt<br />
att förhindra barnarbete även i familjer<br />
<strong>med</strong> mycket små inkomster. Det vi lärt oss<br />
under åren sedan vårt första barnrättsprojekt<br />
startade tillsammans <strong>med</strong> Unicef för<br />
mer än 10 år sedan, är att det handlar väldigt<br />
mycket om att förändra attityder och<br />
höja kunskapen hos föräldrarna om vikten<br />
av utbildning.<br />
Många barn som jobbar på bomullsfälten<br />
får stora besvär av de besprutnings<strong>med</strong>el<br />
som används. hur jobbar IKEA för att minska<br />
användningen av kemikalier på fälten?<br />
– IKEA finansierar och arbetar nära ihop<br />
<strong>med</strong> Världsnaturfonden, WWF, i Pakistan<br />
och Indien. Bomullsbönder utbildas för att<br />
nå bättre odlingsresultat genom att minska<br />
mängden av bekämpnings<strong>med</strong>el och vatten.<br />
Det har givit mycket goda resultat.<br />
vari ligger den största utmaningen när ett<br />
<strong>företag</strong> och ideella sektorn ska samarbeta?<br />
– Jag tror det är viktigt att finna en relevans<br />
i samarbetet. För oss är det oerhört<br />
viktigt att det finns en koppling mellan de<br />
investeringar vi gör och vår affärsverksamhet.<br />
Man måste hitta det gemensamma<br />
intresset – och i vårt fall är det barn.<br />
är det någonsin ett problem för IKEA att<br />
en stor del av Internationella <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
arbete handlar om politisk påverkan?<br />
– Det är väl snarare en fördel! Ni kan<br />
arbeta för en förändrad lagstiftning och att<br />
lagar implementeras. Det är något vi aldrig<br />
kan göra.<br />
hur stärker samarbetet IKEAs varumärke?<br />
– Internt betyder det väldigt mycket<br />
för våra <strong>med</strong>arbetare att IKEA gör de här<br />
investeringarna. IKEAs <strong>med</strong>arbetare vill att<br />
vi tar ansvar. Det finns också en ökad <strong>med</strong>vetenhet<br />
och diskussion i samhället kring<br />
<strong>företag</strong>s roll och ansvar. Jag tror att våra<br />
kunder blir mer och mer intresserade av<br />
Barn 2/2011<br />
samarbeten av den här typen och de ser att<br />
det ger resultat.<br />
IKEA foundation har ett tiotal partners,<br />
Internationella <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> och Unicef är<br />
två av dem. hur ser du på de två organisationernas<br />
olika styrkor?<br />
– För det första är ni en frivilligorganisation<br />
<strong>med</strong>an Unicef är en FN-organisation.<br />
Jag upplever att ni kan vara lite friare,<br />
<strong>med</strong>an Unicef har tyngden mot regeringar<br />
på ett annat sätt.<br />
– På fältet jobbar ni ganska lika, men<br />
mitt intryck är att ni inom <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> är<br />
något tydligare <strong>med</strong> barns deltagande både<br />
vid utformningen av projekten och vid<br />
utförandet.<br />
En del <strong>med</strong>lemmar inom <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> är<br />
fortfarande tveksamma till att organisationen<br />
<strong>samarbetar</strong> <strong>med</strong> <strong>företag</strong>. Bland annat är man<br />
orolig att <strong>företag</strong>en ska få för stort inflytande<br />
över själva verksamheten när de tillåts ställa<br />
krav på vad deras donationer ska användas till<br />
för program. hur vill du bemöta deras oro?<br />
– Ska man samarbeta så måste man hitta<br />
en relation som är till gagn för båda parter.<br />
I vårt fall är det viktigt att investera i något<br />
som har relevans för vår verksamhet. Vi vill<br />
vara en aktiv partner som ställer krav. Ni är<br />
fortfarande experterna som implementerar.<br />
– Sen finns det förstås <strong>företag</strong> som väljer<br />
att skänka en påse pengar och låter <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong> välja hur de ska investeras. Inget är<br />
rätt eller fel. Men vårt sätt att vara ganska<br />
närvarande passar IKEA. Och jag tror faktiskt<br />
att vi <strong>med</strong> vårt aktiva, krävande och<br />
resultatinriktade sätt även kan ge er något.<br />
hur har <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s och IKEAs samarbete<br />
utvecklats över tid?<br />
– De första tio åren handlade det uteslutande<br />
om kunskapsutbyte. Det var viktiga<br />
år då vi lärde känna och respektera varandra.<br />
Sedan år 2005 arbetar vi tillsammans<br />
genom långsiktiga och strategiska barnrättsprojekt<br />
där IKEA Foundation också ger<br />
ett betydande ekonomiskt stöd. Det finns<br />
också många lokala och nationella samarbeten<br />
mellan IKEA och Internationella<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s <strong>med</strong>lemsländer.<br />
Kan du nämna något resultat i samarbetet<br />
som du personligen är mest stolt över?<br />
– Uppförandekoden för att förhindra<br />
barnarbete och det tydliga ställningstagandet<br />
som finns i den; att det viktigaste är<br />
att alltid agera efter principen om barnets<br />
bästa.<br />
finns det några exempel på när samarbetet<br />
har gått mindre bra?<br />
– Jag kan inte komma på något exempel,<br />
vi har en ständig, öppen dialog och vi<br />
utvecklas tillsammans. ■<br />
Marianne Barner<br />
ålDER: 61 år<br />
fAMIlj: Mor, bror och hans tre barn, och barnbarn<br />
AKtUEll: initiativtagare för 10 år sedan till iKeas<br />
investeringar i sociala program. ansvarig för utformningen<br />
av iKeas policy vad gäller barnarbete.<br />
yRKE: Civilekonom. ansvarar inom iKea Foundation<br />
för relationer till rädda <strong>Barnen</strong>, Unicef,<br />
UnDP <strong>med</strong> flera partnerorganisationer.<br />
UtBIlDnIng: handelshögskolan i stockholm<br />
KARRIäR: Ledande befattningar i <strong>företag</strong> inom<br />
heminredning och design under 20 år innan hon<br />
1993 började på iKea, där hon varit affärsområdeschef<br />
och informationschef. hon har också<br />
varit ansvarig för att arbeta fram iKeas policy för<br />
att förhindra barnarbete. idag arbetar Marianne<br />
för iKea Foundation som <strong>med</strong> aktuella projekt<br />
beräknas nå ut till 100 miljoner barn, och som<br />
förra året donerade 450 miljoner kronor till olika<br />
projekt för barns och ungdomars utveckling.<br />
läsER jUst nU: Den röda grevinnan av Yvonne<br />
hirdman och taliban av ah<strong>med</strong> rashid.<br />
REsER hElst tIll: Österlen<br />
PERson jAg sKUllE vIljA tRäffA: elsa Brändström<br />
(svensk lärare och krigssjuksköterska, känd<br />
som ”sibiriens ängel”. arbetade för krigsfångars<br />
rättigheter under första världskriget.)<br />
göR oM fEM åR: Utvidgar trädgården på Österlen.<br />
29<br />
foto: unicef/Graham Crouch, 2010 foto: unicef/Graham Crouch, 2010
varför ost för<br />
100 000 kronor?<br />
Vad är det för skillnad på en Aladdinask och<br />
en grundskola? Den frågan har <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
ställt sig i två uppmärksammade julkampanjer<br />
de senaste åren.<br />
Företag eller privatpersoner kan idag inte<br />
göra skatteavdrag för donationer till ideella<br />
organisationer. Däremot går det bra att göra<br />
avdrag för prylar.<br />
text: KRISTINA GRANQVIST<br />
svERIgE äR DEt enda land i Europa där det<br />
inte är tillåtet att göra skatteavdrag för<br />
gåvor till ideella organisationer. Det här är<br />
något som <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> reagerat på, inte<br />
minst <strong>med</strong> tanke på att <strong>företag</strong> får dra av<br />
för helt andra saker – till exempel julgåvor<br />
som pepparkakor och chokladaskar. En lagändring<br />
skulle enligt en statlig utredning<br />
kunna ge minst 800 miljoner kronor i ökat<br />
stöd, bland annat till utsatta barn.<br />
– Många <strong>företag</strong> hör av sig till oss för att<br />
Ja. Ideella<br />
1 organisationer<br />
tar ofta ett stort<br />
samhällsansvar och det är viktigt<br />
<strong>med</strong> en stark och livaktig ideell<br />
sektor. Det här kan vara ett sätt att<br />
underlätta för insamlingar.<br />
Ja, det är viktigt att <strong>företag</strong>en<br />
2 tar ansvar för hur de påverkar<br />
samhället. Dessutom inser nog fler<br />
och fler <strong>företag</strong> att det finns pengar<br />
att tjäna på en hållbar utveckling,<br />
inte minst när det kommer till<br />
miljöfrågorna. En risk är att <strong>företag</strong><br />
i vissa fall backar från att ta ansvar<br />
för att undvika kritik för att inte göra<br />
tillräckligt.<br />
de vill stödja vårt arbete, säger <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
generalsekreterare Elisabeth Dahlin.<br />
Deras anställda har uttryckt att de är mer<br />
intresserade av att hjälpa en grundskola i<br />
Haiti än att ännu en gång uppvaktas <strong>med</strong><br />
en rökt lax eller en ostbricka som julgåva.<br />
– Problemet är att <strong>företag</strong>et får dra av för<br />
laxen och osten, men inte för att de stödjer<br />
vår flickskola. Det tycker vi så klart är helt fel.<br />
För att uppmärksamma makthavare<br />
på detta och för att ge <strong>företag</strong> chansen att<br />
1Kristdemokraterna<br />
är det parti som<br />
starkast har tagit ställning<br />
för avdragsrätt för<br />
ideella organisationer.<br />
Det är ett viktigt sätt att stärka det<br />
civila samhället.<br />
I ett gott samhälle hjälps be-<br />
2 tydligt fler åt att ta ansvar. I ett<br />
sådant perspektiv är det självklart<br />
positivt att <strong>företag</strong> tar ett socialt<br />
ansvar. Det finns dessutom många<br />
exempel på att ett socialt ansvarstagande<br />
kan vara en viktig framgångsfaktor<br />
för <strong>företag</strong>. Men det ska inte<br />
ses som grund för att andra inte ska<br />
ta sitt ansvar.<br />
Vi vill stärka de<br />
1 ideella organisationernas<br />
möjligheter,<br />
genom att införa en<br />
skattereduktion för<br />
gåvor. Vår ambition är att regeringen<br />
ska lägga fram ett sådant förslag i<br />
höst.<br />
Företag har en viktig roll för sam-<br />
2 hällets utveckling. Det är varje<br />
<strong>företag</strong>s ansvar att se till att den<br />
verksamhet som bedrivs sker på ett<br />
hållbart och etiskt godtagbart sätt.<br />
Ansvariga politiker och myndigheter<br />
ska, utifrån ett samhällsperspektiv,<br />
sätta upp spelregler och ramar för<br />
verksamheten.<br />
stödja kampen för barns rättigheter konstruerade<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> ett julpaket som<br />
gjorde det möjligt att köpet blev avdragsgillt.<br />
I julas sålde man till exempel en ask<br />
<strong>med</strong> pepparkakor för 15 000 kronor och<br />
då fick <strong>företag</strong>et, förutom kakorna, även<br />
föreläsningar och reklamutrymme i <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong>s <strong>med</strong>ier – tjänster som tillsammans<br />
motsvarade priset för julpaketet. Konstruktionen<br />
stämdes även av <strong>med</strong> Skatteverket.<br />
De senaste två åren har denna konstruktion<br />
gjort att <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> genom sina julkampanjer<br />
kunnat sälja klassiska julgåvor till<br />
rena fantasipriserna. Här är några exempel:<br />
* julbock 85 000 kronor, ordinarie pris<br />
cirka 50 kronor.<br />
* Edamerost 100 000 kronor, ordinarie pris<br />
cirka 100 kronor.<br />
* 1 kilo skumtomtar 10 000 kronor, ordinarie<br />
pris cirka 200 kronor.<br />
* En back julmust kronor 40 000 kronor,<br />
ordinarie pris cirka 40 kronor.<br />
DE MEst PoPUläRA julgåvorna har varit<br />
Twistpåsar, Aladdinaskar och skumtomtar.<br />
Kläd<strong>företag</strong>et Lindex köpte till exempel 30<br />
kilo skumtomtar för 300 000 kronor. Den<br />
dyraste julgåvan, en klädd plastgran köptes<br />
av nyhetstjänsts<strong>företag</strong>et Mynewsdesk AB.<br />
Partiledarenkät: 1. ska <strong>företag</strong> få göra avdrag för gåvor till ideella organisationer?<br />
2. ska <strong>företag</strong> överhuvudtaget ta socialt ansvar? ser ni några risker <strong>med</strong> det? TeXT: KrisTina granQVisT<br />
1Centerpartiet har<br />
bidragit till att<br />
regeringen kommer<br />
att föreslå att det<br />
införs en avdragsrätt<br />
för gåvor. Vi vill ge ännu bättre förutsättningar<br />
för det ideella arbetet.<br />
Medmänskligheten som gör att vi<br />
hjälper och bryr oss om varandra<br />
är själva grunden till ett varmt och<br />
tryggt samhälle.<br />
2Ja, även <strong>företag</strong>en är en del av<br />
samhället och därför tycker vi att<br />
<strong>företag</strong> även har ett socialt ansvar. Socialt<br />
ansvarstagande är en allt viktigare<br />
konkurrensfördel för många <strong>företag</strong>. I<br />
slutändan är det de krav vi konsumenter<br />
ställer på <strong>företag</strong>en som avgör.<br />
30 Barn 2/2011
Barn 2/2011<br />
JULBOCK<br />
(ORD. Tack för att ni<br />
CA. PRIS 100:-)<br />
köpte Edamerosten.<br />
EDAMEROST<br />
(ORD. CA. PRIS 50:-)<br />
Ni har TOMTE <strong>med</strong> köpet I ULL av Edamerosten gett kampen för barns rättigheter<br />
en rejäl skjuts framåt. Insatsen betyder att användandet av<br />
barnsoldater kan fortsätta att minska, att fler barn får chansen<br />
att sätta sig i skolbänken och att förbud mot barnaga kan<br />
(ORD. CA. vinna PRIS gehör 150:-) hos ännu fler regeringar världen över,<br />
bland mycket annat.<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> vill tacka<br />
för att ni har investerat i något mycket värdefullt.<br />
julen 2010<br />
JULLJUSSTAKAR<br />
Elisabeth Dahlin<br />
rädda barnens generalsekreterare<br />
(ORD. CA. PRIS 1.000:-)<br />
KLÄDD<br />
JULGRAN<br />
(ORD. CA. PRIS 500:-)<br />
VD Peter Ingman förklarar:<br />
– Vi vet att våra kunder och kollegor<br />
uppskattar att Mynewsdesk väljer ett socialt<br />
och därför modernt entreprenörskap<br />
och att <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s kreativa kampanj i<br />
sig är värd att ge erkännande.<br />
är det en förutsättning att ni får dra av<br />
summan om ni ska skänka 150 000 kr?<br />
– Jag tycker att det är sorgligt att det än<br />
1Vi har inte prioriterat<br />
att använda<br />
skatte<strong>med</strong>el för att<br />
subventionera gåvor<br />
via avdragsrätt. Samhällets<br />
utrymme för eget ekonomiskt<br />
stöd kan riskera att krympa och<br />
styrningen av stödet överlåts enbart<br />
åt givarintressena.<br />
2Det är en självklarhet att <strong>företag</strong><br />
tar ansvar för samhällsutvecklingen.<br />
Inte minst viktigt är att<br />
svenska <strong>företag</strong> ligger före på miljöområdet<br />
och har en bra arbetsmiljö<br />
för sina anställda. Men riskerna ligger<br />
inte i att <strong>företag</strong> tar ett socialt ansvar<br />
utan i att politikerna inte gör det.<br />
LOWE BRINDFORS<br />
NU PRESSAR VI<br />
UPP PRISERNA<br />
ÄNNU MER!<br />
TWISTPÅSE<br />
(ORD. CA. PRIS 40:-)<br />
idag, 2011, är en så otroligt stelbent hantering<br />
av <strong>företag</strong> som vill göra gott. Det finns<br />
en mängd bra modeller runt om i världen<br />
som visar hur mycket bra näringslivet<br />
och enskilda personer kan göra om staten<br />
bara ser till att uppmuntra det. Att få göra<br />
avdrag på gåvor till ideella organisationer<br />
är ett av dessa verktyg, säger Peter Ingman.<br />
vad i består då det politiska motståndet?<br />
Vi driver inte frågan<br />
1 om att gåvor till<br />
ideella organisationer<br />
ska vara avdragsgilla.<br />
Vi prioriterar skatteintäkter<br />
framför skatteavdrag.<br />
CSR är ett positivt inslag i ett fö-<br />
2 retags arbete. Vänsterpartiet har<br />
i samband <strong>med</strong> arbetet <strong>med</strong> de statliga<br />
<strong>företag</strong>en föreslagit utveckling<br />
av CSR-principer. Flera av dessa krav<br />
är nu en del av de statliga <strong>företag</strong>ens<br />
vardag. Men <strong>företag</strong>en får inte vara<br />
alltför rigida så att man förvärrar<br />
situationen i utvecklingsländerna för<br />
fattiga familjer.<br />
LOWE BRINDFORS<br />
KonseKvensen<br />
av den nya budgetpropositionen:<br />
Idag överlämnar Anders Borg<br />
den nådiga luntan till riksdagen.<br />
Budgetförslaget innebär<br />
bara en smärre förändring<br />
av avdragsrätten till ideella<br />
organisationer. Sveriges hållning<br />
är i det närmaste unik i Europa.<br />
Varken <strong>företag</strong> eller privatpersoner<br />
kan avdragsgillt skänka pengar till<br />
organisationer som arbetar för<br />
mänskliga rättigheter. En lagändring<br />
skulle enligt beräkningar kunna<br />
ge minst 800 miljoner i ökat stöd, bland<br />
annat till utsatta barn. De nuvarande reglerna ter sig extra<br />
märkliga <strong>med</strong> tanke på andra saker som <strong>företag</strong> får dra av<br />
– till exempel julgåvor som pepparkakor och chokladaskar.<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> kräver en förändring!<br />
Tills regeringen tar sitt förnuft till fånga välkomnar vi<br />
Sveriges <strong>företag</strong> till vår julshop på räddabarnen.se/jul.<br />
Där kan ni köpa klassiska julgåvor till galet höga priser<br />
och stödja barns rättigheter – avdragsgillt.<br />
Idén är sympatisk,<br />
1 men den utredning<br />
som gjorts visar att<br />
det är svårt att hitta<br />
ett bra system. Nu när<br />
regeringen ändå valt att gå vidare<br />
hoppas vi att de lyckas att hitta en<br />
lösning.<br />
Självklart. Många nya entrepre-<br />
2 nörer har som drivkraft att ta ett<br />
större etiskt, socialt och miljömässigt<br />
ansvar. Ett sådant förhållningssätt<br />
ska främjas. Men det finns utmaningar<br />
<strong>med</strong> hur lagar utformas så de<br />
inte får motsatta effekter; att <strong>företag</strong><br />
flyttar från länder <strong>med</strong> stränga krav<br />
för att förlägga verksamheten någon<br />
annanstans där kraven är slappare.<br />
– De flesta partier håller <strong>med</strong> oss, men<br />
menar att det är svårt att göra något åt detta<br />
rent tekniskt, säger Elisabeth Dahlin.<br />
– Vi tycker ju att finns det politisk vilja<br />
så går det mesta att ordna. En skatteteknikalitet<br />
kan inte stå i vägen för människors<br />
vilja att hjälpa! Vi kommer fortsätta driva<br />
detta genom vår branschorganisation Frii,<br />
frivilligorganisationernas insamlingsråd. ■<br />
verigedemokraterna<br />
Trygghet & Tradition<br />
1Vi är försiktigt positiva till tanken<br />
att införa avdragsrätt för bidrag<br />
till ideella organisationer. Vad som<br />
behöver utredas är om alla organisationer<br />
ska omfattas och hur pass<br />
stor påverkan detta kan få på statens<br />
budget.<br />
2Företagen har ett samhällsansvar.<br />
Exakt hur långt detta ansvar<br />
sträcker sig och i vilken form kan<br />
diskuteras. Det får aldrig gå så långt<br />
att samhället gör sig beroende av<br />
privata <strong>företag</strong>s välvilja för att till<br />
exempel bibehålla grundläggande<br />
välfärd i samhället.<br />
31
Fn och <strong>företag</strong> tillsammans<br />
för barn<br />
ett av de mest inflytelserika nätverken i världen när det handlar om<br />
<strong>företag</strong>ens sociala ansvar, uN Global Compact, har efter flera års påverkansarbete<br />
även börjat arbeta <strong>med</strong> barns rättigheter. <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
är nu <strong>med</strong> och tar fram globala principer för hur <strong>företag</strong> ska stödja<br />
barnets rättigheter.<br />
text: KRISTINA GRANqVIST<br />
föREtAg hAR En enorm potential att stödja<br />
barns rättigheter. De är en viktig och<br />
inflytelserik samhällsaktör <strong>med</strong> stora<br />
möjligheter att påverka; inom sina egna<br />
verksamheter, i de samhällen de verkar i<br />
men också genom den kontakt de har <strong>med</strong><br />
myndigheter och beslutsfattare. År 2000 tog<br />
FNs tidigare generalsekreterare Kofi Annan<br />
därför initiativ till ett upprop till näringslivet<br />
att ta ansvar för en mer hållbar värld.<br />
Nätverket Global Compact bildades och<br />
tio principer formulerades – <strong>med</strong> utgångspunkt<br />
från mänskliga rättigheter, arbete,<br />
miljö och antikorruption.<br />
De <strong>företag</strong> som ansluter till Global Compact<br />
lovar att bedriva sin verksamhet utifrån<br />
dessa principer. Varje år ska <strong>med</strong>lems<strong>företag</strong>en<br />
redogöra för hur de arbetat <strong>med</strong><br />
dem. Gör man inte någon sådan återrapportering<br />
blir man så småningom utesluten<br />
ur nätverket. I dag är 7 700 av världens<br />
främsta <strong>företag</strong> från <strong>13</strong>0 länder <strong>med</strong> i Global<br />
Compact. Ungefär 90 av dem är svenska<br />
<strong>företag</strong>, till exempel Cloetta, Swedbank,<br />
Sveaskog men även det kritiserade olje<strong>företag</strong>et<br />
Lundin Petroleum.<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> har sedan starten av<br />
Global Compact jobbat <strong>med</strong> att få in även<br />
”<br />
Ge våra föräldrar<br />
en<br />
acceptabel lön så<br />
behöver inte barnen<br />
hoppa av skolan.<br />
<strong>13</strong>-årig pojke från Indien<br />
barns rättigheter som en av de principer<br />
som <strong>företag</strong>en ska följa och efter långt<br />
påverkansarbete är arbetet <strong>med</strong> att formulera<br />
en sådan princip i full gång.<br />
– Det här kommer innebära att barns<br />
situation uppmärksammas och får högre<br />
status av <strong>företag</strong>en, säger Monica Lindvall,<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>.<br />
Just nu jobbar hon, tillsammans <strong>med</strong><br />
kollegor från Unicef och Global Compact,<br />
<strong>med</strong> att ta fram ett förslag på hur de nya<br />
barnrättsprinciperna ska se ut.<br />
– Det viktiga är att <strong>företag</strong>en tänker in<br />
i sina affärsplaner hur deras verksamhet<br />
påverkar barn och deras familjer. De måste<br />
se barn och unga som viktiga aktörer som<br />
kan bidra till positiv förändring. Företag<br />
måste ta sig tid att lyssna på vad barn säger<br />
och även agera utifrån deras rekommendationer.<br />
UnDER soMMAREn sKA Monica och resten av<br />
arbetsgruppen organisera så kallade rådfrågningar<br />
runt om i världen <strong>med</strong> <strong>företag</strong>,<br />
regeringar och självklart också barn. Dessa<br />
överläggningar kommer ligga till grund för<br />
deras förslag om vad barnrättsprinciperna<br />
ska innehålla<br />
– Vi ska samarbeta <strong>med</strong> barn och unga<br />
i ett tiotal länder världen över för att försäkra<br />
oss om att de principer vi är <strong>med</strong> och<br />
utvecklar också reflekterar vad de tycker är<br />
viktigt. Utifrån tidigare överläggningar och<br />
samarbeten <strong>med</strong> barn, vet vi att de vill att<br />
<strong>företag</strong> som verkar i deras länder ska agera<br />
ansvarsfullt, gärna bidra till att utveckla<br />
deras närsamhälle och inte bidra till miljöförstöring,<br />
säger Monica Lindvall.<br />
Barn i Asien vill att <strong>företag</strong> ska bistå dem<br />
och deras familjer aktivt vid katastrofer.<br />
Barn i Latinamerika tar upp arbetsrelatera-<br />
de frågor. Man vill att de och deras föräldrar<br />
ska ha relevant lön för det arbete de utför.<br />
– Framförallt vill barn att <strong>företag</strong> ska<br />
lyssna på vad de säger och ta deras råd på<br />
allvar, säger Monica Lindvall.<br />
Ett utkast till barnrättsprinciperna kommer<br />
att finnas tillgänglig för kommentarer<br />
under våren. Målet är att lansera de slutgiltiga<br />
principerna den 20 november 2011,<br />
årsdagen för antagandet av FN:s konvention<br />
om barnets rättigheter. ■<br />
Global Compacts tio principer:<br />
Mänskliga rättigheter<br />
● Princip 1 - Företag ska stödja och respektera<br />
internationella mänskliga rättigheter, och<br />
● Princip 2: säkerställa att de inte är inblandade i<br />
kränkningar av mänskliga rättigheter.<br />
Arbete<br />
● Princip 3: Företagen ska upprätthålla föreningsfrihet<br />
och erkännande av rätten till<br />
kollektiva förhandlingar;<br />
● Princip 4: avskaffande av alla former av<br />
tvångsarbete;<br />
● Princip 5: avskaffande av skadligt barnarbete,<br />
och<br />
● Princip 6: eliminering av diskriminering vid<br />
anställning och yrkesutövning.<br />
Miljö<br />
● Princip 7: Företag ska stödja försiktighetsprincipen<br />
vad gäller miljörisker;<br />
● Princip 8: ta initiativ för att främja större<br />
miljöansvar och<br />
● Princip 9: uppmuntra utveckling och spridning<br />
av miljövänlig teknik.<br />
Anti-korruption<br />
● Princip 10: Företag ska motverka korruption<br />
i alla dess former, inklusive utpressning och<br />
bestickning.<br />
32 Barn 2/2011
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s present-<br />
och profilprodukter.<br />
Stöd <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s arbete för barns rättigheter och<br />
gör samtidigt någon du tycker om glad. Köp en present<br />
från vår webbshop räddabarnen.se/present<br />
Vad säger din mage?<br />
I över 80 år har vi sålt hem och hemlängtan.<br />
På den tiden har vi lärt oss en del. Bland annat<br />
om magen. När du ska bygga ditt framtida hem<br />
är den <strong>med</strong> och bestämmer. Eller åtminstone<br />
<strong>med</strong> och har en åsikt. Vårt trygghetspaket garanterar<br />
att vi levererar kvalitet till dig, att du vet<br />
vad alltihop kostar och hjälper dig om något<br />
oförutsett skulle hända – <strong>med</strong> andra ord ett<br />
paket som lugnar magen och låter dig glädjas<br />
åt ditt drömhus.<br />
www.myresjohus.se<br />
Foto: Ellinor Hall, Johnér
En DAg MED BRIttA östRöM<br />
”Jag har aldrig gnisslat så<br />
mycket tänder som det här året”<br />
Det har gått drygt ett år sedan <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> tog initiativ till att öppna<br />
ett CSR center för barnrättsfrågor i Peking.<br />
Britta öström är verkställande direktör. Hennes mål är att <strong>företag</strong> i<br />
Kina ska inse att de har stora möjligheter att påverka barns vardag.<br />
Men jobbet är en utmaning.<br />
Tidningen Barn följde henne under en dag.<br />
text SoPHIE ARNö Foto CHI yIN<br />
34 Barn 2/2011
Britta Öström har bestämt sig för att ta<br />
bussen till jobbet varje dag Det är ett<br />
sätt att hålla kontakt <strong>med</strong> människor<br />
på plats.<br />
vill inte gå upp<br />
06.30<br />
Britta Öström vaknar, men<br />
vill inte gå upp. Hon ligger<br />
kvar i sängen en bra stund och drar sig.<br />
Sedan hon kom till Peking i augusti 2009<br />
har hon jobbat hårdare än någonsin förr.<br />
Uppdraget att starta ett helt nytt <strong>företag</strong>,<br />
ett center för barnrättsfrågor, i främmande<br />
land har varit en större utmaning än hon<br />
hade kunnat drömma om.<br />
– Jag kom hit <strong>med</strong> en förstudie och en<br />
verksamhetsplan i bakfickan men i praktiken<br />
har det handlat om att starta från<br />
noll. Det har varit fruktansvärt svårt. Varje<br />
minut har jag varit upptagen <strong>med</strong> frågan<br />
om vad det är jag ska göra här och hur jag<br />
ska gå tillväga.<br />
Och hon avskydde Peking i början.<br />
– Det var så stort, så främmande och jag<br />
förstod inte vad någon sa. Nu är det bättre,<br />
men det känns fortfarande inte som mitt<br />
hem. Jag bara bor och jobbar här.<br />
Barn 2/2011<br />
släkten på ingång<br />
07.00<br />
Hela släkten är på väg till<br />
Kina för att fira Brittas<br />
60-årsdag. Hon slår på datorn för att kolla<br />
om de har några sista frågor innan de ger<br />
sig av. Sen säger hon god morgon till sin<br />
yngste son som kom till Peking redan för en<br />
vecka sedan. Någon frukost äter hon inte.<br />
Det får bli en kaffe på jobbet istället.<br />
åker buss till jobbet<br />
08.10<br />
Hissen glider smidigt genom<br />
de 18 våningarna ner från<br />
lägenheten på Pekings Park Avenue. Britta<br />
korsar gården <strong>med</strong> färgglada klätterställningar<br />
och går ut genom den övervakade<br />
grinden. Hon har bestämt sig för att ta bussen<br />
till jobbet varje dag.<br />
– Jag måste behålla någon slags kontakt<br />
<strong>med</strong> människor, som bär <strong>med</strong> sig sina små<br />
matknyten på väg till jobbet, säger hon. Så<br />
att jag kommer ihåg var jag är och varför!<br />
Kommer till kontoret<br />
08.55<br />
De nya lokalerna på 18:e<br />
våningen i den flotta kontorsbyggnaden<br />
vid tredje ringvägen, känns<br />
fortfarande lite ödsliga. Det är bara ett par<br />
veckor sedan Britta och hennes kollegor<br />
flyttade hit från tillfälliga lokaler. Flera<br />
stora blombuketter vittnar om förra veckans<br />
invigning.<br />
– Vi är igång nu, konstaterar hon. Med<br />
mycket stöd, råd och positiv hjälp från<br />
generösa människor har det gått. Det rulllar…<br />
Centret för barnrättsfrågor, eller ”CCR<br />
CSR” som det nu kallas, säljer kunskaper<br />
om barn- och ungdomsfrågor till <strong>företag</strong>,<br />
hittills bara internationella, inga kinesiska.<br />
Det kan handla om analyser av hur <strong>företag</strong>en<br />
kan stärka sitt ansvar, om utbildningar<br />
för de anställda, om nätverksskapande eller<br />
studier.<br />
– Företag kan göra oerhört mycket för<br />
att värna om och lyfta barns rättigheter<br />
inom ramen för den verksamhet de bedriver,<br />
säger Britta.<br />
Ringer kollega i hongkong<br />
09.25<br />
Britta ringer till en av sina<br />
tre anställda, Anna Grauers,<br />
som är baserad i Hongkong för att stämma<br />
av. I södra Kina har CCR CSR bland annat<br />
startat samtalsgrupper för föräldrar som<br />
har lämnat sina barn för att jobba på fabriker<br />
långt hemifrån.<br />
– Det visade sig snabbt att separationen<br />
är en stor belastning även för de vuxna,<br />
berättar Britta. Vi ser att det betyder oerhört<br />
mycket för dem att dela sina erfarenheter<br />
och tillsammans fundera på hur de<br />
kan upprätthålla en bättre dialog <strong>med</strong> sina<br />
barn även på distans.<br />
Avstämning <strong>med</strong> tony clark<br />
09.30<br />
Barnrättscentret, CCR CSR,<br />
delar sina nya lokaler <strong>med</strong><br />
den svenska ambassadens CSR-kontor i<br />
Peking där Tony Clark, ambassadråd för<br />
handels- och investeringsfrämjande, är<br />
chef. Nu kliver han in på Brittas rum för att<br />
disktera en gemensam studie.<br />
– Vi ska bland annat intervjua unga<br />
anställda, om deras arbetsvillkor och hur<br />
de skulle vilja att en bra arbetsplats såg ut,<br />
berättar Britta.<br />
Ambassaden finansierar. CCR CSR<br />
genomför.<br />
– Som ambassad är vi generalister.,<br />
förtydligar Tony Clark. Vår roll är en facilitators,<br />
att få folk att samverka, att göra<br />
högnivå-insatser och samtal. Brittas gäng<br />
däremot är experter och kan jobba mer ute<br />
i myllan, gå ut på fabriker, göra intervjuer<br />
och ordna workshops <strong>med</strong> unga.<br />
Kokar kaffe<br />
09.45<br />
att starta en verksamhet<br />
från noll har varit fruktansvärt<br />
svårt.<br />
– Varje minut har jag varit<br />
upptagen <strong>med</strong> frågan om<br />
vad det är jag ska göra<br />
här och hur jag ska gå till<br />
väga, säger Britta Öström,<br />
här på vär till jobbet.<br />
Tony Clark ansvarar för svenska ambassadens Csrkontor<br />
i Peking. hans team delar lokaler och <strong>samarbetar</strong><br />
ofta <strong>med</strong>, Britta Öströms team.<br />
Britta sätter på kaffe och<br />
blir glad när hon upptäcker<br />
att det finns lite mjölk kvar i kylen.<br />
– Mitt ultimata mål <strong>med</strong> det här jobbet<br />
är att <strong>företag</strong>, utan vår hjälp, själva ser vad<br />
de kan göra för att det ska bli bättre för<br />
barn, säger hon. Som man gör <strong>med</strong> miljön<br />
idag. Men vi är inte där än.<br />
35
En DAg MED BRIttA östRöM<br />
Britta Öström och hennes administratör Lynn Zhang,<br />
träffar konsulten David Carlsson för att diskutera hur<br />
barnrättscentrets hemsida kan utvecklas<br />
– allt handlar om kontakter när man bygger upp<br />
en ny verksamhet säger Britta Öström. Kontakter,<br />
kontakter, kontakter… idag träffar hon bland annat<br />
svenska ambassadens arbetsmarknadsråd Oscar<br />
Berger.<br />
– Företagen har lärt oss mycket genom sitt sätt att<br />
vara, konstaterar Britta Öström. Man träffar dem<br />
en timme och levererar man inte då är det svårt att<br />
be att få komma tillbaka. Jag tro de hjälper oss att<br />
konkretisera och att fatta snabba beslut.<br />
– Det <strong>företag</strong>en vill ha hjälp <strong>med</strong> handlar<br />
än så länge nästan uteslutande om barnarbete.<br />
Och vi måste möta dem där de är.<br />
En vanlig fråga från <strong>företag</strong>en är till<br />
exempel hur deras auditörer, de som kontrollerar<br />
leverantörerna, kan bli bättre på<br />
att prata <strong>med</strong> barn och på att hantera situationen<br />
när de upptäcker fall av barnarbete.<br />
– Min största huvudvärk från dag ett har<br />
varit hur vi ska få pengar till att ta fram en<br />
sådan utbildning, säger Britta. Vi vet att<br />
<strong>företag</strong>en skulle köpa den!<br />
Hennes <strong>företag</strong> lever än så länge till<br />
största delen på ett startbidrag från Utrikesdepartementet,<br />
och på ett årligt bidrag<br />
från Hennes & Mauritz jubileumsfond. Men<br />
pengarna räcker inte riktigt till allt hon vill<br />
göra än.<br />
ger råd till studenter<br />
10.00<br />
På klockslaget för det<br />
bokade mötet kliver Frida<br />
Magnusson och Kristoffer Pettersson, studenter<br />
från Linnéuniversitetet i Kalmar, in<br />
på kontoret för att intervjua Britta. De ska<br />
skriva en C-uppsats om svenska <strong>företag</strong>s<br />
CSR-policy och om specifika svårigheter när<br />
man etablerar sig i Kina.<br />
– Har ni någon tes, undrar Britta?<br />
– Ja, till exempel att större <strong>företag</strong> som<br />
H&M och IKEA har större möjlighet att sätta<br />
press på sina leverantörer, säger Frida Magnusson.<br />
Men hur gör de små <strong>företag</strong>en?<br />
Britta lyssnar intresserat, ger råd och<br />
delar generöst <strong>med</strong> sig av sina kontakter.<br />
Möte <strong>med</strong> konsult<br />
11.05<br />
Vad är det du vill ha hjälp<br />
<strong>med</strong>? undrar Cornelia Rudh,<br />
ansvarig för svenska konsultbyrån Springtimes<br />
kommunikationsverksamhet i Kina,<br />
när hon och Britta slagit sig ner i soffan på<br />
Starbucks <strong>med</strong> varsin kaffe. Cornelia är en<br />
av dem som haft stor betydelse för Britta<br />
sedan hon kom hit.<br />
Nu vill Britta att hon ska hjälpa till att<br />
fundera kring en utbildningsdag för kinesiska<br />
<strong>företag</strong>, som Britta är <strong>med</strong> och ordnar i maj.<br />
– Hur kan vi paketera vårt budskap på<br />
bästa sätt så de förstår vad de kan använda<br />
oss till, undrar hon?<br />
Britta säger själv att det gäller att få <strong>företag</strong>en<br />
att förstå att man vill ha en dialog,<br />
inte tillrättavisa och kontrollera dem. Hon<br />
tycker att det hittills varit förvånansvärt<br />
lätt att prata om barns rättigheter i Kina.<br />
– Men jag är rädd att det beror på att<br />
man inte riktigt förstår vidden av vad det<br />
handlar om. I förlängningen handlar ju<br />
även barns rättigheter om mänskliga rättigheter.<br />
strategisk lunch<br />
12.40<br />
Oscar Berger, arbetsmarknadsråd<br />
på svenska ambassaden<br />
väntar i foajén till kontorsbyggnaden.<br />
Över en kycklingsallad <strong>med</strong> avocado, framför<br />
Britta sitt ärende. Kan Oscar tänka sig<br />
att hålla ett litet anförande på mötet <strong>med</strong><br />
de kinesiska <strong>företag</strong>en den 20 maj?<br />
Han svarar att han gärna ställer upp.<br />
– Jag måste bara kolla <strong>med</strong> departementet<br />
att de tycker det är en bra idé.<br />
Webben behöver utvecklas<br />
14.05<br />
Konsulten David Carlsson<br />
väntar på Brittas kontor. Han<br />
har lovat att hjälpa till att utveckla barnrättscentrets<br />
webbsida utan ersättning. Hon<br />
ber om ursäkt för att hon är sen och undrar<br />
sedan hur man kan göra sidan mer aktuell.<br />
– Ett sätt är att uppdatera ofta och att<br />
länka till andras nyheter på CSR-området,<br />
säger David.<br />
Britta tycker att det är en bra idé men<br />
förstår att sådan omvärldsbevakning kommer<br />
att ta tid. Vem ska sköta den? Kanske Lynn<br />
Zhang, som är <strong>företag</strong>ets administratör?<br />
li Ping är fast i shanghai<br />
14.45<br />
Kollegan Li Ping ringer och<br />
berättar att hon blir sen tillbaka<br />
från Shanghai.<br />
Hon har varit där och träffat socialarbetare<br />
från Sunshine Community Youth<br />
Affairs Center som har tränats för att gå ut<br />
på fabriker som producerar varor åt globala<br />
<strong>företag</strong>. De ska möta unga arbetare som är<br />
mellan 16 och 18 år, undersöka deras behov<br />
och erbjuda sitt stöd.<br />
– Många har gett sig av långt hemifrån<br />
för att jobba. De är i laglig arbetsför ålder<br />
efter att de har fyllt 16, men de är fortfarande<br />
barn. Utan sina vanliga nätverk behöver<br />
de ofta både vägledning, utbildning, stöd<br />
och skydd, säger Britta. Och arbetsledningen<br />
behöver verktyg för att ta hand om sina<br />
unga arbetare.<br />
Projektet är också tänkt att gynna <strong>företag</strong>en.<br />
Under de senaste åren har det blivit allt<br />
svårare för fabriker på östkusten att locka till<br />
sig arbetare, och de unga som rekryteras är<br />
mer mobila, och nyfikna än tidigare. De nöjer<br />
sig inte <strong>med</strong> vad som helst.<br />
– Arbetsgivare måste därför erbjuda<br />
något extra för att kunna behålla dem.<br />
Genom socialt stöd, gruppaktiviteter och<br />
andra aktiviteter som kan få ensamma,<br />
frusterade, unga människor att må bättre<br />
på sin arbetsplats är förhoppningen att fler<br />
ska stanna kvar.<br />
åker till universitetet<br />
15.00<br />
En chaufför väntar utanför<br />
för att ta <strong>med</strong> Britta och<br />
kollegan Lynn till Pekings Universitet.<br />
Det är långa avstånd och mycket trafik. I<br />
20-miljoners staden Peking kan man lätt få<br />
spendera timmar på transporter varje dag.<br />
Magnoliaträden blommar vackert bland<br />
allt glas och betong. Och bilfärden innebär<br />
också en stunds paus och vila.<br />
36 Barn 2/2011
träffar studenter<br />
15.30<br />
Sex studenter i 20-årsåldern<br />
möter Britta utanför universitetet.<br />
De har alla deltagit i den träning<br />
som barnrättscentret genomförde för ett<br />
par veckor sedan. Den handlade om att lära<br />
sig metoder för aktivt deltagande. Britta vill<br />
höra vad de tyckte.<br />
– Vi lärde oss en massa övningar för hur<br />
man kan lära sig genom att delta, och olika<br />
värderingsövningar, säger Wang Lan Jing.<br />
Det var helt nytt för oss!<br />
Wu Xueshuang, 24, instämmer.<br />
– Jag känner mig helt lycklig över det<br />
här! Att få använda sin egen röst och intuitiva<br />
kunskap. Jag förstår inte varför bara<br />
läraren ska stå på scen och prata timme<br />
efter timme.<br />
Flera av studenterna planerar att göra<br />
intervjuer <strong>med</strong> barn som arbetar ute på<br />
fabriker och de ser att de kommer att ha<br />
stor användning för de metoder som de nu<br />
har lärt sig när de genomför sin forskning.<br />
är glad och berörd efter mötet<br />
17.00<br />
Britta känner sig upprymd<br />
efter mötet <strong>med</strong> studenterna.<br />
Deras entusiasm och öppenhet ger hopp<br />
om framtiden. Men hon känner sig också<br />
sorgsen.<br />
– Usch, jag blir så berörd, säger hon och<br />
torkar bort en envis tår. Det är ju otroligt<br />
att det ska vara så märkvärdigt att bli lyssnad<br />
på!<br />
taxi hem<br />
17.20<br />
Chauffören har väntat utanför<br />
universitetet och Britta hoppar<br />
in i bilen för att åka hem – ett par timmar<br />
Barn 2/2011<br />
tidigare än vanligt. Imorgon landar släkten<br />
och det är dags för kalas.<br />
Trots allt slit det senaste året har hon<br />
inte givit upp. Istället har hon insett hur<br />
mycket man faktiskt kan göra.<br />
– Allt är ju möjligt!<br />
Avbruten middag<br />
19.15<br />
Hemma väntar yngste sonen<br />
<strong>med</strong> middag. Olof har handlat<br />
kyckling och gjort en sallad.<br />
Kvart över sju ringer Li Ping som nu har<br />
kommit tillbaka från Shanghai och ber om<br />
råd. Ett <strong>företag</strong> har bett CCR CSR åka <strong>med</strong><br />
till en fabrik imorgon bitti. Vid ett besök<br />
hittade man en 14-årig pojke i arbete på<br />
fabriken. De vill ha hjälp i förhandlingarna<br />
<strong>med</strong> fabriken och i samtalen <strong>med</strong> pojken<br />
och föräldrarna. Trots att detta inte är CCR<br />
CSRs egentliga roll, att intervenera i enskilda<br />
fall, bestämmer sig Li Ping och Britta för<br />
att hjälpa till.<br />
En sista titt i datorn<br />
21.00<br />
Inbjudan till Utbildningsdagen<br />
för kinesiska <strong>företag</strong><br />
har kommit som utkast. Eftersom den ska<br />
skickas ut måndag morgon vill kollegan<br />
Anna ha kommentarer snarast. Tack och lov<br />
inga ändringar. Inte heller några nya mejl<br />
från Stockolm som måste åtgärdas.<br />
somnar<br />
22.30<br />
Britta sitter i sängen och<br />
löser korsord. Det rensar<br />
huvudet, är rogivande och sömnframkallande.<br />
Efter bara 20 minuter släcker hon<br />
och somnar direkt, som vanligt. ■<br />
hu Xing, 24, (i svart jacka), är en av de studenter på Pekings universitet<br />
som fått lära sig metoder för aktivt deltagande. Britta Öström blir<br />
djupt berörd när de berättar vad utbildningen har givit dem.<br />
Britta Öström kommer hem tidigare än vanligt. hela<br />
släkten har kommit till Peking för att fira hennes<br />
60-års dag.<br />
Britta öström<br />
yRKE: Verkställande direktör för ”Centre for Childrights<br />
and Corporate Social Responsibility”, CCR CSR, i Peking.<br />
ålDER: Nyss fyllt 60 år<br />
fAMIlj: Två vuxna söner<br />
BoR: I en trerumslägenhet centralt i Peking, sedan<br />
augusti 2009.<br />
AKtUEll: Centret är det första i sitt slag och firar nu<br />
ett år av verksamhet.<br />
UtBIlDnIng: Mellanstadielärare <strong>med</strong> extra poäng i pedagogik,<br />
engelska och svenska. Har även en akademisk<br />
3-års examen i vietnamesiska från Hanois universitet.<br />
BAKgRUnD: Jobb som mellanstadielärare. Guvernant<br />
i Vietnam, personaladministratör inom Bai Bang-projektet<br />
– Sveriges då största biståndsprojekt. Därefter<br />
olika poster på <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>; först personalansvarig<br />
för utlandsposterade, flyttade sen till internationella<br />
avdelningen. Regional chef i Sydostasien, och för<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s Europaprogram, baserad i Stockholm,<br />
innan jobbet i Kina dök upp.<br />
DRIvKRAft: Nyfikenhet. Tror att jag är ganska<br />
mycket entreprenör.<br />
läs mer om barnrättscentret, CCR CSRs, arbete<br />
på: www.ccrcsr.com. Information om Sveriges<br />
arbete <strong>med</strong> CSR frågor i Kina finns också på Sveriges<br />
regerings hemsida: www.csr.gov.cn<br />
37
Metallarbetare Bengt Perman på scania och<br />
hans kollega ari eriksson bidrar varje månad till<br />
Tolvskillingshjälpen.<br />
– Det är ett hedervärt projekt, det är så<br />
enkelt att jag inte förstår att fler <strong>företag</strong> gör på<br />
detta sätt, säger ari eriksson.<br />
38 Barn 2/2011
”AllA KAn BIDRA”<br />
20 kronor per månad. ett litet bidrag från många<br />
– kan bli till stora pengar.<br />
De anställda på Scania har samlat in över 25 miljoner<br />
kronor till utsatta barn.<br />
InnE På vERKstADsgolvEt hos lastbilstillverkaren<br />
Scania i Södertälje är det tidig förmiddag. Långt<br />
inne i en av verkstadshallarna har metallarbetare<br />
Bengt Perman precis tagit några dammprover på<br />
blocket i en av lastbilsmotorerna.<br />
Allt måste vara mikroskopiskt rent.<br />
I snart fyra decennier har Bengt Perman arbetat<br />
på Scania. Med tiden har det blivit en hel del<br />
maskiner som passerat hans vaksamma blick.<br />
Men han har även hunnit <strong>med</strong> annat under<br />
sina timmar i verkstaden. I 20 år har han varit<br />
ordförande i Tolvskillingshjälpen, en förening på<br />
Scania som <strong>med</strong> <strong>företag</strong>sledningens goda minne<br />
stöttar utsatta barn i Sverige och i världen.<br />
– För mig har det känts viktigt att få bidra till<br />
barns utveckling och utbildning. Jag vill ge dem<br />
bättre förutsättningar i livet.<br />
Nästan alla Scania<strong>med</strong>arbetare i Södertälje,<br />
Luleå och Oskarshamn bidrar till Tolvskillingshjälpens<br />
insamling. Varje månad dras 20 kronor<br />
från 7 000 anställdas löner. Den automatiska överföringen<br />
kan avbrytas när <strong>med</strong>arbetaren vill.<br />
– Men det händer nästan aldrig. De allra flesta<br />
är <strong>med</strong>, summan motsvarar ju bara två liter<br />
mjölk.<br />
Lite längre bort i verkstaden skruvar kollegan<br />
Iris Boman ihop några komponenter i en motor.<br />
Hon håller <strong>med</strong> – 20 kronor är inte så mycket att<br />
bråka om.<br />
– Man kan alltid avstå en sådan liten summa.<br />
Och när det gäller barn så bidrar jag gärna.<br />
föRRA åREt fyllDE Tolvskillingshjälpen 50 år.<br />
Verksamheten startade då <strong>med</strong> ett löneavdrag på<br />
25 öre i veckan. Under årens lopp har över 25 miljoner<br />
kronor samlats in. Lejonparten, 75 procent,<br />
har gått till <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>-projekt.<br />
– Vi tycker om det sätt <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> arbetar<br />
på. Vi vill stötta barn till utveckling, men även<br />
se till att attityderna och hjälpen till utsatta barn<br />
förbättras, säger Bengt Perman.<br />
Han har <strong>med</strong> egna ögon sett hur det arbetet<br />
givit resultat.<br />
– Lokala tjänstemän och politiker har blivit<br />
bättre på att värna de allra mest socialt utsatta<br />
barnen på de orter där <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> arbetar och<br />
utbildar.<br />
Pengarna som <strong>med</strong>arbetarna samlat in går till<br />
Barn 2/2011<br />
” Jag<br />
tycker det är<br />
så otroligt att det<br />
<strong>med</strong> så små och enkla<br />
<strong>med</strong>el som ett månadsbidrag<br />
faktiskt går att<br />
förändra<br />
projekt världen över. Bland annat får två barnhem<br />
i Moldavien som <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> arbetar <strong>med</strong><br />
stöd.<br />
– Landet är väldigt fattigt, många föräldrar<br />
tvingas lämna sina barn på barnhem för att<br />
arbeta utomlands. Det känns meningsfullt att se<br />
till att hemmen blir bra ställen för barn att leva<br />
och utvecklas på.<br />
En del av Tolvskillingshjälpens bidrag har även<br />
använts för att tillsammans <strong>med</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
bygga och utveckla en mekanisk verkstadsskola<br />
för unga, socialt utsatta killar i den lilla orten<br />
Druskininkai i Litauen.<br />
Verkstadsutbildningen är Tolvskillinghjälpens<br />
hittills största projekt. Förutom pengar har Bengt<br />
och hans kolleger bidragit <strong>med</strong> sitt tekniska kunnande<br />
och Scania-ledningen har skänkt maskiner,<br />
verktyg, skyddskläder och en lastbil att meka<br />
<strong>med</strong>.<br />
– Alla som utbildar sig till verkstadsmekaniker<br />
på skolan får jobb, konstaterar Bengt Perman<br />
nöjt. Det känns verkligen som att skolan ger de<br />
här killarna nya möjligheter.<br />
Tillsammans <strong>med</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> har Tolvskillingshjälpen<br />
även rustat upp elevhemmet där<br />
ungdomarna bor. Nu finns det el, värme, vatten<br />
och avlopp i huset, något som helt saknades första<br />
gången Bengt steg in i det slitna huset<br />
– Jag tycker det är så otroligt att det <strong>med</strong> så<br />
små och enkla <strong>med</strong>el som ett månadsbidrag faktiskt<br />
går att förändra. Jag tycker det är lika fantastiskt<br />
att se varje gång jag åker tillbaka. ■<br />
text: NADJA DEBoVE Foto: JöRGEN HILDEBRANDT<br />
vill du också<br />
engagera dig?<br />
Med <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s så kallade Lönegiv<br />
kan personalen på ditt <strong>företag</strong> vara<br />
<strong>med</strong> och förändra situationen för barn.<br />
Lönegiven innebär att en marginell del<br />
av lönen via ett löneavdrag skänks till<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s katastroffond.<br />
för mer information, kontakta<br />
Jonas olsson, 08-6989<strong>13</strong>6 eller<br />
jonas.olsson@rb.se<br />
39
foto: JESSICA NORRBY<br />
foto: BO ÖHLéN<br />
KulTuR<br />
Hallå där Päivi<br />
unenge!<br />
Du har formgivit Postens välgörenhetsfrimärke<br />
vars första förmånstagare är<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>. för varje frimärke som<br />
säljs går en krona till organisationen. vad<br />
ska pengarna användas till?<br />
– Till att lära barn som lever i konflikt- och<br />
katastrofdrabbade länder att läsa och skriva.<br />
hur kändes det att få designa frimärket?<br />
– Det är fantastiskt om min bild kan bidra till<br />
att barn får skolbänkar eller annan hjälp för att<br />
lära sig att läsa och skriva. Jag hoppas att den<br />
lilla pappersbiten ska kunna uträtta storverk.<br />
varför tackade du ja till uppdraget?<br />
–Jag blev hedrad och stolt av att få göra ett<br />
frimärke, det sprids ju bland så många människor<br />
och många samlar på frimärken. ■<br />
Du kan beställa frimärket på:<br />
www.posten.se/m/butik<br />
årets hjälte korad<br />
I slUtEt Av april utsåg 3,3 miljoner barn Murhabazi<br />
Namegabe till barnrättshjälte. Han valdes i den<br />
årliga omröstning som world’s Children’s Prize<br />
foundation arrangerar för att uppmärksamma personer<br />
som arbetar för barns rättigheter. Murhabazi<br />
Namegabe kommer från Kongo-Kinshasa och har<br />
under många år arbetat för att befria barn som<br />
tvingats bli barnsoldater och sexslavar. ■<br />
Foto: LITTERATURPRISET TILL ASTRID LINDGRENS MINNE<br />
Alma-priset till australiensare<br />
DEt BlIR DEn australiensiske illustratören och författaren Shaun Tan som får ta emot årets Alma-pris, litteraturpriset<br />
till Astrid Lindgrens minne. Förutom äran får han även ta emot en prissumma om fem miljoner kronor.<br />
– Fantastiska nyheter. Det här kommer att ta lite tid att smälta, säger han.<br />
Shaun Tan har illustraerat ett tjugotal böcker. Den första bok som översatts till svenska är Ankomsten och<br />
kom ut i fjol. I höst kommer Berättelser från yttre förorten. ■<br />
Foto: THERESE SVENSSON<br />
Ny kollektion i webbshopen!<br />
nU äR DEt vår och i vanlig ordning passar <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong> på att lansera en ny kollektion av designprodukter<br />
i sin webbshop. Flera är framtagna särskilt<br />
för <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> och finns bara i begränsad<br />
utgåva.<br />
– All konsumtion borde vara baserat på samma princip,<br />
ge lite och få lite, säger illustratören Lina Ekstrand<br />
som bidragit <strong>med</strong> illustrationen Altewai.saome.<br />
Bland de femton nya produkterna finns bland annat<br />
Brita Swedens textilier och Lovisa Burfitts första<br />
porslinskollektion. se mer på: www.shop.rb/se<br />
illustratören shau Tann är<br />
årets alma-pristagare. han<br />
prisas bland annat för att<br />
”hans bildvä’rldar utgör ett<br />
eget kosmos där inget är självklart<br />
och all är möjligt.”<br />
tiotretton<br />
väRlDEns föRstA BIBlIotEK för unga mellan<br />
tio och tretton år har öppnat på Kulturhuset i<br />
Stockholm.<br />
– Vi har utvecklat det utifrån barnens egna<br />
önskemål om hur ett bibliotek ska vara utformat,<br />
säger verksamhetsledaren Katti Hoflin.<br />
Hon beskriver det som en kulturplats för unga där<br />
det förstås går att läsa och låna böcker, men där det<br />
även finns möjlighet att laga mat, sy, prata <strong>med</strong> en<br />
vuxen, läsa läxor, göra film eller musik.<br />
– Vi har fått en otrolig respons. <strong>Barnen</strong> märker<br />
att det här är en påkostad plats där de själva får ha<br />
inflytande över verksamheten, säger Katti Hoflin.<br />
Under förmiddagarna är biblioteket TioTretton<br />
öppet för skolklasser. ■<br />
Bonusfamiljen<br />
i fokus<br />
DEn DAnsKE fAMIljEtERAPEUtEn Jesper Juul är<br />
efter flera böcker om barn och föräldrar nu aktuell<br />
<strong>med</strong> en ny bok: Bonusföräldrar (Bonnier Fakta). I<br />
boken beskriver han det känsliga samspelet.<br />
– Det går att leva harmoniskt i en bonusfamilj,<br />
men inte utan respekt och förståelse för att en<br />
bonusfamilj skiljer sig från den biologiska familjen<br />
på en väsentlig punkt: alla familje<strong>med</strong>lemmar har<br />
inte en kärleksrelation <strong>med</strong> varandra. ■<br />
40 Barn 2/2011
Barn 2/2011<br />
TACK!<br />
41
Jag är ordförande och VD i familje<strong>företag</strong>et<br />
Magnora. Vårt credo är att vara ägare till<br />
kunskaps<strong>företag</strong> som skapar värde för alla<br />
intressenter.<br />
De <strong>företag</strong> där Magnora är huvudägare –<br />
Kreab Gavin Anderson, Kunskapsskolan Education<br />
och Demoskop – har sammanlagt drygt 1 000<br />
<strong>med</strong>arbetare. Vi har kontor i tjugofem länder och<br />
<strong>med</strong>arbetare av ett fyrtiotal olika nationaliteter.<br />
Diskussionen om ansvarsfullt <strong>företag</strong>ande är<br />
levande över hela världen om än från olika förutsättningar.<br />
I en värld <strong>med</strong> snabb global tillväxt får<br />
<strong>företag</strong>en en allt tyngre roll inte bara när det gäller<br />
att skapa resurser utan också på vilket sätt detta<br />
sker.<br />
Att <strong>företag</strong> ska ta ansvar är inget nytt påfund.<br />
I mitten av 1970-talet var jag kabinettschef för<br />
International Chamber of Commerce (ICC) i Paris –<br />
näringslivets världsorganisation. Under den så<br />
kallade Nord-Syd-dialogen riktades massiv kritik<br />
mot det internationella näringslivet för brist på<br />
socialt ansvarstagande.<br />
Många röster höjdes för ”en ny ekonomisk<br />
världsordning”. Det var mot den bakgrunden som<br />
ICC 1975 arrangerade en världskongress under<br />
temat ”Market Economy – more than competition<br />
and profit”. Den sammanfattande skriften fick<br />
titeln ”The new capitalism”.<br />
I DAg RåDER en bred enighet om att ett fritt, växande<br />
och framgångsrikt näringsliv är en förutsättning<br />
för välstånd och social utveckling. Samtidigt<br />
ställs det helt nya krav på ansvar. Många <strong>företag</strong><br />
i världen möts av allt tuffare frågor om arbetsförhållanden,<br />
mänskliga rättigheter och miljöfrågor.<br />
I en globaliserad ekonomi blir frågan om <strong>företag</strong>ets<br />
ansvar en stor utmaning. Samtidigt som<br />
framgångsrika globala <strong>företag</strong> måste agera olika på<br />
olika marknader måste allt rymmas inom en övergripande<br />
filosofi för ansvarstagande.<br />
KRöNIKAN<br />
Peje Emilsson<br />
Ansvarsfullt <strong>företag</strong>ande<br />
skapar värde<br />
” Samtidigt<br />
som<br />
framgångsrika<br />
globala <strong>företag</strong> måste<br />
agera olika på olika<br />
marknader måste allt<br />
rymmas inom en övergripande<br />
filosofi för<br />
ansvarstagande.<br />
Men det gäller också att vara lönsam. Långsiktig<br />
lönsamhet är ett <strong>företag</strong>s absolut viktigaste<br />
ansvar. Kraven på <strong>företag</strong>ens bredare ansvar får inte<br />
skymma uppgiften: att skapa välstånd och hitta<br />
lösningar på människors problem. Höga vinster kan<br />
vara <strong>med</strong>ialt eller akademiskt provokativa, obefintliga<br />
vinster är alltid reellt destruktiva.<br />
Pendeln mellan kort och lång sikt har slagit<br />
fram och tillbaka över decennierna, men nu tycks<br />
det finnas en förståelse för att världens bästa<br />
<strong>företag</strong> byggts <strong>med</strong> decenniers och inte kvartals<br />
perspektiv.<br />
långsIKtIgt lönsAMMA föREtAg överträffar ständigt<br />
sina kunders förväntan, ser till att år efter år<br />
rekrytera, utveckla och behålla de bästa <strong>med</strong>arbetarna<br />
och åtnjuter det kringliggande samhällets<br />
stöd eller till och <strong>med</strong> beundran.<br />
Ett långsiktigt perspektiv kopplat till orubbliga<br />
krav på resultat är receptet för framgångsrikt<br />
ansvarstagande <strong>företag</strong>ande i en global konkurrensutsatt<br />
värld, oavsett var i världen verksamheten<br />
råkar bedrivas. ■<br />
Peje emilsson är entreprenör.<br />
han är grundare och huvudägare<br />
i Kreab gavin anderson,<br />
Kunskapsskolan och Demoskop.<br />
han sitter även som ordförande i<br />
stockholms handelskammare.<br />
42 Barn 2/2011<br />
Foto: THERESIA KHöLIN
TACK MYNEWSDESK<br />
OCH RELACOM FÖR<br />
ATT NI KÖPTE EN<br />
PRISVÄRD JULGÅVA.<br />
Tack vare er har kampen för barns rättigheter fått en rejäl<br />
skjuts framåt. Insatsen betyder både akut och långsiktigt stöd<br />
till barn som drabbats av krig och naturkatastrofer, att fl er får<br />
gå i skolan och att färre barn tvingas arbeta som barnsoldater<br />
eller bli utsatta för våld och övergrepp.<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> vill tacka för att ni investerat i något mycket<br />
värdefullt.<br />
Barn 1/2011<br />
43
Svenska <strong>företag</strong> och kommuner stödjer <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> och Tidningen Barn<br />
Våra barn är inte nöjda <strong>med</strong> den värld<br />
vi ger dem, de vill ha en bättre…<br />
Vi värnar om miljön.<br />
Det är vårt bidrag.<br />
arcticpaper.com<br />
INBROTTSLARM<br />
KAMERASYSTEM<br />
PASSAGESYSTEM<br />
WWW.SKYDDSTEKNIK.EU<br />
EKENHUSET • KUNGENS KURVA • WWW.EKENHUSET.SE<br />
Infusionsterapi, klinisk nutrition<br />
och <strong>med</strong>icinsk teknik<br />
www.fresenius-kabi.se<br />
räddabarnen.indd 1 2009-02-<strong>13</strong> 10:19:14<br />
Ont i ryggen?<br />
Hälsovästen tränar snabbt och eektivt upp din<br />
hållning och ryggmuskulatur under promenaden,<br />
joggingrundan eller <strong>med</strong>an du arbetar.<br />
www.halsovasten.se | 044 - 590 00 00<br />
Smartare teknik inom el, data och tele<br />
www.netaccess.se<br />
Visa ditt stöd genom att annonsera i Tidningen Barn. Kontakta Annonskraft på telefon 0651-169 80.<br />
Före Efter<br />
infokontoret@soderkoping.se www.soderkoping.se<br />
GOLV • FÄRG • BADRUM<br />
ETT FÖRETAG I GOLVKEDJAN<br />
44 Barn 2/2011
Barn 2/2011<br />
Svenska <strong>företag</strong> och kommuner stödjer <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> och Tidningen Barn<br />
Räknefel eller synfel?<br />
Har ditt barn svårt att koncentrera sig i skolan?<br />
Hänger ditt barn inte <strong>med</strong> de övriga i klassen när det<br />
gäller läsning, eller klagar ditt barn på huvudvärk?<br />
En orsak kan vara ett oupptäckt synfel, något som faktiskt<br />
inte är helt ovanligt hos barn i låg och mellanstadiet.<br />
Vi gör synundersökningar på barn från 8 år och uppåt.<br />
Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke<br />
Finn din närmaste KlarSynt-butik på<br />
www.klarsynt.se eller ring 020-OPTIKER<br />
Vi har stort sortiment av fritidsmöbler, pooler,<br />
trädgårdsartiklar m.m. Välkommen in du också!<br />
CYKLING<br />
FÖR ALLA<br />
WWW.JARVSOBERGSCYKELPARK.SE<br />
Gå 2 – betala för 1 och se Sopor<br />
Välkommen till en tankeväckande utställning om att spara och<br />
slänga, om nostalgi, minnen, osäkerhet, våndor och motvilja. Och<br />
om hur det var för länge sen, när nästan ingenting blev sopor.<br />
Tag <strong>med</strong> annonsen. Gäller t.o.m. 31/7-11.<br />
Svenska trender och traditioner. På Djurgården.<br />
Tfn 08-519 547 70. www.nordiskamuseet.se<br />
Billigare<br />
fritid på<br />
ÖoB<br />
En rikstäckande lågpriskedja.<br />
För att hitta ditt närmaste<br />
varuhus gå in på www.öob.se<br />
45
SISTA ORDeT<br />
Inger Ashing, styrelseordförande<br />
inger.ashing@rb.se<br />
Vems ansvar är det att bidra till<br />
en bättre värld?<br />
I de sammanhang jag befinner<br />
mig i hamnar jag ofta i<br />
diskussioner om vem det är<br />
som egentligen är ansvarig för<br />
vår gemensamma välfärd. Diskussionerna<br />
handlar många gånger om att det är någon<br />
annan som är ansvarig – och inte lever upp<br />
till sina åtaganden. Ibland är det självfallet<br />
så. Det kan till exempel hända<br />
att en kommun misslyckas <strong>med</strong><br />
att erbjuda barnomsorg till<br />
kommunens invånare eller<br />
att en åklagarmyndighet<br />
inte utreder brott mot barn<br />
inom ramen för den tid som<br />
reglerna kräver. Men ofta<br />
upplever jag att de åsikter som<br />
uttrycks speglar en förväntan<br />
på att samhället ska lösa alla<br />
möjliga frågor. Det är dock inte<br />
alltid tydligt vem samhället är. Är<br />
det stat och kommun? Är det alla<br />
vi som bor i landet?<br />
IDAg PågåR En aktiv diskussion<br />
i Sverige om relationerna mellan<br />
det offentliga och det civila<br />
samhället. Hur ska samarbete<br />
och rollfördelning se ut? Statsminister<br />
Fredrik Reinfeldt sa i<br />
regeringsförklaringen 2010 att :<br />
”Samhället är större än staten …<br />
Samhällsbyggandet utförs varje<br />
dag av de människor som deltar<br />
i och utgör det civila samhället,<br />
<strong>med</strong> dess breda spektra av frivilliga<br />
och ideella föreningar och verksamheter…<br />
Vi vill samarbeta <strong>med</strong><br />
och komplettera den ideella sektorn,<br />
inte styra över och konkurrera.” Det<br />
finns förstås olika sätt att se på detta.<br />
Vi inom <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> vill inte ta<br />
över det offentligas ansvar. För oss är<br />
det viktigt att istället vara en röst som<br />
påminner stat, landsting och kommuner<br />
om det ansvar de har för barn och för att<br />
”<br />
När jag funderar<br />
kring ansvarsutkrävande<br />
brukar jag tänka att<br />
det är viktigt att se samhället<br />
som något vi alla är en<br />
del av.<br />
säkerställa barnets rättigheter. Vi kan bidra <strong>med</strong> kunskap,<br />
arbeta <strong>med</strong> metodutveckling och se till att barns och ungas<br />
röster lyssnas till och att de får vara <strong>med</strong> att påverka.<br />
När jag funderar kring ansvarsutkrävande brukar jag<br />
tänka att det är viktigt att se samhället som något vi alla är<br />
en del av. Beroende av vilka typer av organisationer vi företräder<br />
har vi olika uppdrag och spelar olika roller. Men vi<br />
har alla ansvar. Både som individer och som företrädare<br />
för organisationer.<br />
Nu börjar även allt fler <strong>företag</strong> ta socialt ansvar. Det kan<br />
till exempel handla om att säkerställa rutiner inom den<br />
egna tillverkningen, eller om att stödja en ideell organisation<br />
som <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>. Jag ser det som en väldigt positiv<br />
utveckling. Men ibland när <strong>företag</strong>ens sociala ansvar diskuteras<br />
ifrågasätts <strong>företag</strong>ens motiv. Vill de döva sitt samvete?<br />
Köpa sig fria? Och om så är fallet, ska vi som ideella organisationer<br />
verkligen hjälpa dem <strong>med</strong> det?<br />
DEt fInns föRstås många motiv till <strong>företag</strong>ens satsningar<br />
på socialt ansvarstagande, CSR. Självfallet är det viktigt<br />
<strong>med</strong> ett genuint engagemang, att det finns en långsiktig<br />
vilja att bidra till förändring. <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> arbetar bara<br />
tillsammans <strong>med</strong> <strong>företag</strong> som förstår behovet av att<br />
arbeta långsiktigt.<br />
Jag hoppas att den trend vi upplever just nu innebär att<br />
ännu fler <strong>företag</strong> kommer att arbeta uthålligt och att det<br />
sociala ansvarstagandet inte bara blir en kortsiktig prioritering.<br />
Med tanke på vilka utmaningar vi har framför oss<br />
behövs alla krafter! Tillsammans kan vi göra mer. ■<br />
46 Barn 2/2011
Barn 2/2011<br />
Spara <strong>med</strong> omsorg<br />
Vill du att dina pengar ska växa samtidigt som de verkar för en god sak? Då har<br />
vi fonden för dig. När du sparar i Banco Humanfonden bidrar du nämligen <strong>med</strong><br />
2 procent av din fondförmögenhet till <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s viktiga arbete. Genom åren<br />
har <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> fått cirka 103 miljoner kronor från våra sparare. I Banco Humanfonden<br />
investerar vi i svenska <strong>företag</strong> som tar ansvar för vår omvärld. Låt även<br />
ditt sparkapital vara <strong>med</strong> och verka för en bättre värld.<br />
Swedbank Robur i stolt samarbete <strong>med</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
Mer information om ideellt fondsparande hittar du på: www.swedbankrobur.se/raddabarnen eller<br />
kom in på ditt närmaste Swedbank- eller Sparbankskontor.<br />
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både minska och öka i värde och det är inte säkert att du<br />
får tillbaka hela det insatta kapitalet. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser finns på www.swedbankrobur.se, och www.swedbank.se.<br />
47
© Inter IKEA Systems B. V. 2008.<br />
POSTTIDNING B<br />
Avs: <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>, 107 88 Stockholm<br />
ALLA PÅ<br />
IKEA STÖDJER<br />
RÄDDA BARNEN.<br />
Nyhet för<br />
dig som<br />
vill dela<br />
<strong>med</strong> dig<br />
utan att<br />
det kostar<br />
dig något.<br />
MEN HÄR ÄR DE SOM GÖR MEST.<br />
39:–<br />
GOSIG KATT<br />
Just nu pågår den årliga mjukdjurskampanjen på IKEA varuhus över hela världen. För varje<br />
mjukdjur som säljs skänker vi tio kronor till <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> och UNICEF. Pengarna används<br />
i 16 utvalda projekt som jobbar <strong>med</strong> utbildningsinsatser för barn. Drygt 40 miljoner kronor<br />
fi ck vi ihop förra året och vi hoppas såklart på ett nytt rekord i år.<br />
Men giraffer, grodor och krokodiler är inte de enda som jobbar för <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> på<br />
IKEA i Sverige. För varje kund som visar upp sitt IKEA FAMILY kort i kassan skänker vi<br />
alltid 25 öre till <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s Föräldratelefon och Föräldramejlen. Och på flera varuhus<br />
uppmanar vi våra kunder att bidra till ett lokalt <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>-projekt.<br />
Så, välkommen till IKEA. Av många skäl.<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> MasterCard –<br />
<strong>med</strong> handlingskraft på köpet<br />
48 Barn x/20xx