Jag vill se produkten - Stockholms läns landsting

FOKUSRAPPORT 

Spelproblem 

2012

FOKUSRAPPORT 

Spelproblem 

2012 

Rapporten är framtagen av 

Johan Franck 

Conny Gabrielsson 

Håkan Götmark 

Eva Huslid 

Christina Strååt 

ISBN 91-85211-80-X 

FR 2012:01

Fokusrapport – Spelproblem 

Det medicinska programarbetet 

inom SLL 

Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att patienter, vårdgivare 

och beställare ska mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 2 miljoner 

invånare. Kunskapen om den goda vården ska vara gemensam, tillgänglig och 

genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. 

Arbetet bedrivs inom avdelningen Stöd för evidensbaserad medicin inom Hälsooch 

sjukvårdsförvaltningen i samverkan med såväl sakkunnigorganisation som 

vårdgivare och beställare. Patientorganisationer medverkar också i arbetet. 

Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. 

Fokusrapporterna syftar till att belysa angelägna utvecklingsområden inom hälsooch 

sjukvården genom att beskriva dagsläget och tänkbara åtgärder. De ska vara ett 

diskussionsunderlag i dialogen mellan politiker, beställare och vårdgivare. 

Stöd för evidensbaserad medicin, Hälso och sjukvårdsförvaltningen 

– 2 –


Förord 

Spelproblem har fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren, men har ingen tydlig 

plats i hälso och sjukvårdssystemet. Varken kommuner eller landsting har idag ett tydligt 

uppdrag eller riktlinjer för hur spelproblem ska hanteras och hur ansvaret för olika insatser 

ska fördelas. Problemets karaktär, dvs. ett tillstånd som inte självklart definieras som en 

sjukdom och som har starka privatekonomiska kopplingar, liksom spelandets roll i samhället, 

bidrar sannolikt till denna oklarhet. 

Rapporten ger en inblick i det komplexa sammanhang där spelproblem uppkommer och 

där samhället samtidigt får avsevärda intäkter och stora kostnader. Rapporten belyser också 

de olika behandlingsinsatser som prövats vid spelproblem, vilka insatser som har bäst evidens 

för effekt, samt ger förslag till önskvärda åtgärder framöver. En pdfversion av fokusrapporten 

finns också tillgänglig på www.psykiatristod.se. Vi vill rikta ett stort tack till 

projektledare Christina Strååt för det gedigna arbete hon lagt ner på att sammanställa och 

söka efter litteratur och artiklar inom detta område. 

Vi välkomnar denna rapport med förhoppningen att den ska fungera som en kunskapsbas 

och ett diskussionsunderlag vid ställningstagande till vård för personer med problem på 

grund av spel om pengar. 

Stockholm mars 2012 

Catarina Andersson Forsman Håkan Götmark 

Hälso och sjukvårdsdirektör Ordförande specialitetsrådet i psykiatri 


– 3 –


Innehållsförteckning 

Sammanfattning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 

Bakgrund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 

Projektorganisation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Två före detta spelare berättar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 

Spel om pengar i Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

Offentliga aktörer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 

Ansvar och huvudmannaskap vid spelproblem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 

Att klassificera och beskriva spelproblem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

Förekomst av spelproblem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 

Samsjuklighet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 

Ärftliga faktorer och miljöpåverkan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 

Riskfaktorer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 

Mekanismer bakom spelproblem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 

Vilka söker hjälp för spelproblem?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 

Vilka kan ha behov av insatser?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 

Exempel på nationella och regionala behandlingsinsatser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 

Insatser och behandling som har forskningsstöd. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 

Strategiförslag vid spelproblem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 

Datorspel och internetanvändning med strategiförslag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 

Bilaga. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 

Referenslista. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 


– 4 –


Sammanfattning 

Spel om pengar innebär en chans att vinna pengar genom spel eller tävling där slumpen 

påverkar utfallet. Exempel på sådana spel är spelautomater, poker, kasinospel, lotter, bingospel, 

hästsport, sportspel och vadhållning. 

Det statliga Svenska Spel legitimerar spel om pengar i Sverige och erbjuder spelformer 

som vi vet kan skada hälsan hos vissa individer eller grupper. Man kan dra paralleller mellan 

spel om pengar och alkohol; båda accepteras av samhället samtidigt som man försökt 

reglera konsumtionen genom lagstiftning och tillsyn. 

Spelproblem i form av bristande kontroll över spelandet ger ofta negativa ekonomiska och 

sociala konsekvenser och kan leda till ohälsa och kriminalitet. Närstående riskerar också 

att bli drabbade. Drygt två procent av svenska folket i åldersgruppen 16–84 år beräknas ha 

spelproblem. I Stockholms län skulle det innebära omkring 36 000 personer med spelproblem 

varav 5 000 personer kan behöva behandling. Spelproblemen varierar med socioekonomisk 

status. Andelen personer med spelproblem är högst bland dem med lägst utbildning 

och lägst inkomst. 

Den ”beroendeframkallande” effekten vid spel om pengar kan till stor del förklaras av spelandets 

snabba känslomässiga effekter. På senare år har den biomedicinska synen på spelproblem 

vunnit mark allteftersom neurobiologisk forskning om människans belöningssystem 

kunnat visa på likheter mellan beroende av narkotika eller alkohol och spelproblem. 

Hög tillgänglighet ökar risken för spelproblem. Kunskapen om förebyggande åtgärder är 

begränsad, men minskad tillgänglighet har preventiv effekt. Vissa personlighetsdrag och 

samsjuklighet gör att riskerna ökar ytterligare. 

En rad olika behandlingsinsatser har prövats mot spelproblem. Bäst vetenskapligt stöd finns 

för kognitiv beteendeterapi (KBT) och motiverande samtal (MI). Forskningsresultat pekar 

även mot att enkla och korta insatser t.ex. information och enkla råd kan vara effektiva. 

För att vårdgivare som i sin verksamhet möter personer med spelproblem lättare ska kunna 

erbjuda strukturerade behandlingsinsatser behövs ett kunskapsstöd. 


– 5 –


Bakgrund 

Socialtjänst, psykiatri och beroendevård är de verksamheter som främst möter personer 

med spelproblem. Sedan 1999 har Statens folkhälsoinstitut (FHI) haft i uppdrag att motverka 

spelproblem och dess sociala konsekvenser. FHI ger sedan 2005 stöd till behandlingsutveckling 

med bland annat öppenvårdsverksamhet för spelberoende och deras 

anhöriga samt bedriver ett forskningsprojekt om relationerna mellan spel och hälsa i 

Sverige, Swelogs (Swedish Longitudinal Gambling Study). 

Trots att den psykiatriska diagnosen spelberoende funnits sedan 1980 är dess ställning 

inom hälso och sjukvården oklar. Det finns inga bestämmelser varken i socialtjänstlagen 

eller hälso och sjukvårdslagen som anger att kommuner eller landsting ska erbjuda stöd 

eller behandling mot spelrelaterade problem. Fram tills helt nyligen har spelproblem betraktats 

som en social komplikation till andra substansbaserade beroendetillstånd, psykisk 

ohälsa och kriminalitet eller som en del av en persons ekonomiska problem. Vid svåra 

problem som allvarligt påverkar personen eller anhöriga har dock socialtjänsten och landstinget 

ett ansvar på motsvarande sätt som vid andra sociala problem eller psykiska sjukdomar. 

Hittills har vård och utveckling av vårdformer för spelberoende bedrivits i projektform, 

med eller utan stöd av statliga medel. Enligt ett nyligen taget beslut blir nu vård av spelberoende 

i Stockholms läns landsting ett nytt ordinarie uppdrag för Beroendecentrum Stockholm. 

Syfte med fokusrapporten 

Syftet med fokusrapporten är att vara ett kunskaps och diskussionsunderlag för ställningstagande 

till God vård och/eller insatser som ska tillgodoses inom hälso och sjukvårdens 

ansvarsområde för personer med problem på grund av spel om pengar eller datorspel. 


– 6 –


Projektorganisation 

Styrgrupp 

Eva Huslid, processledare, Stöd för evidensbaserad medicin, Hälso och sjukvårdsförvaltningen, 

ordförande i styrgruppen 

Johan Franck, verksamhetschef, Beroendecentrum Stockholm, Stockholms läns sjukvårdsområde 

Conny Gabrielsson, enhetschef Psykiatri, avd. Närsjukvård, Hälso och sjukvårdsförvaltningen 

Håkan Götmark, chefläkare Stockholms läns sjukvårdsområde, specialsakkunnig i psykiatri 

och ordförande i specialitetsrådet psykiatri 

Projektledare 

Christina Strååt, processledare, avd. Stöd för evidensbaserad medicin, Hälso och sjukvårdsförvaltningen 

Övriga som bidragit i arbetet 

Ann Appelgren, Spelberoendes förening Stockholm 

Lars Blomström, överläkare, Capio Maria AB 

Stefan Borg, docent, verksamhetschef, Beroendecentrum Stockholm 

Sofie Bäärnhielm, chef, Transkulturellt Centrum 

Helena Forslund, enhetschef, socialtjänsten Södertälje kommun 

Kersti Gabrielsson, verksamhetschef, Järvapsykiatrin 

Gunnar Jakobsson, psykiatriker, vd, Cereb AB 

Ulrika Näslund, programexpert, Kriminalvården 

CarlOlav Stiller, docent, överläkare klinisk farmakologi, ordf. SLK:s expertgrupp för 

analgetika och reumatologiska sjukdomar 

Johan Tallroth, psykiatrihandläggare, avd. Närsjukvård, Hälso och sjukvårdsförvaltningen 

Anders Tengström, psykolog, med.dr., bitr. forskningschef, chef vid Forum för psykosocial 

hälsa, Centrum för psykiatriforskning 

Granskning och godkännande 

Rapporten har tagits fram inom ramen för specialitetsrådet i psykiatri och dess ordförande 

Håkan Götmark. 

Samtliga verksamhetschefer i psykiatri och specialitetsrådet i allmänmedicin har beretts 

tillfälle att avge synpunkter. 

Stockholms Medicinska Råd godkände fokusrapporten den 19 januari 2012 med önskemål 

om viss redigering. 

Christina Walldin, processledare, avd. Stöd för evidensbaserad medicin, Hälso och sjukvårdsförvaltningen 

har utfört redigeringen med viss uppdatering. 


– 7 –


Kommittén för kunskapsstyrning beslutade den 2 mars 2012 att godkänna fokusrapporten 

som kunskaps och diskussionsunderlag för ställningstagande till vård av personer med 

spelproblem i Stockholms läns landsting. 


– 8 –


Två före detta spelare berättar 

Nedan följer två före detta spelares egna skildringar av hur det kan vara att ha spelproblem. 

Berättelserna är hämtade ur Spelberoendes riksförbunds jubileumsskrift som gavs ut av 

Folkhälsoinstitutet 2010. 1 

Ung man med spelproblem 

”Återigen ringer telefonen och hela kroppen ryser till. Pulsen går upp enormt och jag tänker 

att jag slutligen blivit avslöjad. Kan det vara flickvännen som till slut förstått vad jag gjort 

med mitt liv, och hur jag har levt ett dubbelliv under våra många år tillsammans? Men hon 

ville bara säga när hon kommer hem från jobbet. Samtidigt som jag blir lättad så sköljer en 

känsla av irritation över mig. Mitt i mitt viktiga spel har hon ringt om något så oväsentligt. 

Senare den dagen hör jag henne komma in genom dörren. Detta har jag ängsligt väntat på 

hela dagen. Hur kommer hon att hälsa på mig? Om jag får en ledsen blick, då är jag helt 

säker på att hon fått reda på allt. I stället får jag en puss och ett leende. All oro försvinner 

och jag kan börja planera vad jag ska spela på härnäst. 

När natten närmar sig så är jag uppe en stund till och hon får lägga sig ensam. Jag går 

inte och lägger mig förrän jag återigen spelat bort alla mina pengar. Mitt hjärta rusar och 

adrenalinet forsar i kroppen. Hon sträcker en arm över mig och på ytan är jag orubbad. 

Nu får jag ligga här och tänka på hur jag ska få fram pengar till nästa dag. 

På detta sätt levde jag mina dagar, en efter en. Att visa känslor var inget alternativ då jag 

inte kunde kontrollera dem. Att tala sanning var ingen möjlighet då jag inte kunde ändra 

den. Jag stängde ute de människor som närmade sig, allt för att bevara min hemlighet. 

Ändå var det denna hemlighet som alltid gav mig det jag ville – oavsett om det gällde att 

släppa tankarna på misstag i livet eller avslappning efter en hård dag på jobbet. Jag visste 

att ett avslöjande skulle leda till att denna möjlighet togs bort från mig. Jag skulle ha blivit 

tvungen att möta mina rädslor och mina tankar, och det var jag inte kapabel till. Men trots 

allt var det just denna hemlighet som tryckte mig allt djupare ner i avgrunden. 

I dag har jag varit spelfri i mer än sex månader. Det är en tid då jag har upplevt såväl de 

djupaste dalarna som de högsta topparna. Den uppskattning jag har fått från min flickvän, 

min familj och mina vänner är oerhörd. Den rena glädjen som jag kan uttrycka utan samvetskval 

är en upplevelse. Men framför allt kan jag äntligen bjuda in andra människors 

känslor och erfarenheter. Inse att andra kan hjälpa mig och att jag kan hjälpa andra. Den 

erfarenhet som jag har fått från detta är ovärderlig och jag är fast besluten att det i slutändan 

ska gagna mig i livet. 

Det är svårt att i dag blicka tillbaka på hur livet var innan. De tankar och känslor som jag 

hade då känns overkliga och ogripbara. Ändå kämpar jag varje dag, för att INTE glömma. 

Den dagen jag glömmer bort vad spel har gjort med mitt liv, den dagen kommer jag att 

falla dit igen”… 

Adam, 30 år 


– 9 –


Uppvuxen i en familj med missbruk 

”Jag är en medelålders kvinna som har varit spelmissbrukare i tio år. Andra missbruk som 

jag har haft är alkohol, jobb, träning och mat. Jag är uppvuxen med missbruk i familjen, 

det var både alkohol och spelmissbruk. Så missbruket hade jag omkring mig därhemma 

och jag har funderat mycket på min uppväxt och hur den format mig. Till exempel att när 

jag var barn så åkte vi mycket med färja och jag minns när jag stod och spelade på maskinerna 

tillsammans med min far. Och på maskiner utomlands också. Sen som vuxen stod jag 

vid samma maskiner, det var ett sug som jag inte kunde stå emot. 

Jag började spela för mycket när jag fick reda på att jag skulle bli av med mitt jobb på 

fabriken där jag arbetat i fjorton års tid. Företaget flyttade utomlands, det var som om 

någon drog undan mattan under mig. Sen är det ju självklart mycket annat i livet som gjort 

att man spelat lite då och då, men det var när jag blev av med jobbet som spelandet tog 

fart. Det är så lätt att fly in i något för att slippa känna sina känslor. 

Bingo var det första spelet som jag hade problem med och sen när Jack Vegasmaskinerna 

kom så fastnade jag vid dem. Därefter blev det kasinot. Spelet blev mitt liv, det var det enda 

som existerade. Det var en evig jakt efter pengar att spela för. Jag försökte köpa mig fri 

från mina negativa känslor. Så länge jag hade pengar var det en otrolig känsla att spela. 

Jag hade flyt! Jag var som kung i baren – fast det var vid spelautomaterna i stället. Men 

sen, när jag hade spelat bort allt, då kände jag ångest, hade inte ens råd att köpa ett paket 

mjölk. Spelet förstörde känslan för pengars värde. 

Jag mådde väldigt dåligt psykiskt och var tvungen att söka hjälp. I dag kan jag hantera 

mina känslor bättre tack vare det. Den krisen ledde till att jag omvärderade mitt liv helt 

och hållet. Att leva eller inte var en fråga som jag ställde mig. Som tur var valde jag livet. 

Spelandet har orsakat stora ekonomiska bekymmer som jag kommer att få leva med under 

lång tid framöver.” 

”Nu har jag varit spelfri i två och ett halvt år. Jag har spelat bort ett tolvårigt samboförhållande 

och ett hus. Vänner och nära och kära har jag sårat och lurat med mitt dubbelliv. 

Och inte minst har jag skadat mig själv genom spelmissbruket – äta fel, sova för lite, ångesten 

och stressen. Men jag kan inte sitta var eviga dag och tänka på allt elände som spelmissbruket 

ställt till med. Då skulle jag bli tokig. Därför är det så bra att vi har våra möten 

i spelberoendeföreningen. Där kan jag ta upp de saker som jag har behov av att diskutera. 

Jag har lärt mig att ta tag i mina problem och hinder i livet med en gång. Här och nu.” 

”Jag fyller ut min tid med mycket vettigare saker nu när jag inte spelar. Promenerar, går 

på gym, gör yoga och buggar. Jag har fått tillbaka det sociala liv som jag försakade under 

missbrukartiden. I dag har jag ro att sätta mig ner och ta en kopp kaffe och vara närvarande 

i alla sinnen. Förut var jag så inne i mitt eget att jag bara var närvarande kroppsligt.” 

Britta, 40 år 


– 10 –


Spel om pengar i Sverige 

Det finns en koppling till flera aktörers ekonomiska intressen: spelmarknadens, statens och 

föreningslivets. Det statligt ägda Svenska Spel AB gjorde under 2010 en vinst på 4,8 miljarder 

kronor. Svenska Spels beräkning av samhällsekonomiska kostnader i Sverige visar 

på kostnader mellan 2,3 och 4,5 miljarder kronor. Arbetslöshet på grund av spelproblem 

står för 1,4–3,2 miljarder kronor per år. Den näst högsta kostnaden, 0,9–1,1 miljarder kronor 

per år, uppstår på grund av att problemspelare i hög utsträckning drabbas av depression. I 

Svenska Spels rapport drar man slutsatsen att det sannolikt skulle vara lönsamt att utveckla 

de förebyggande åtgärderna och öka antalet behandlingsplatser. En nödvändig faktor för att 

spelproblem ska kunna uppstå är tillgången till lotterier eller spel om pengar. Det statliga 

Svenska Spel legitimerar spel om pengar i Sverige och erbjuder spelformer som vi vet kan 

skada hälsan hos vissa individer eller grupper. Samtidigt begränsar samhället bruket och 

tillgängligheten för att minska skadeverkningarna. Detta paradoxala förhållningssätt känns 

igen från till exempel alkoholområdet. Spel om pengar regleras i Sverige av olika myndigheter 

som ska skydda konsumenternas intressen och motverka brott samt negativa sociala, 

hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser. Aktörer från spelbolag, forskning och myndigheter 

möts i olika sammanhang och diskuterar frågor om spelansvar och överdrivet spelande. 

Reglerade, oreglerade och illegala spel 

Spel om pengar förekommer idag via mobiltelefoner och internet, på kasinon, travbanor, 

som prenumerationer på lotter eller i bingohallar och hos Svenska spels spelombud. Förutom 

spelen på den reglerade marknaden finns även oreglerade och illegala spel. 

Oreglerade spel är spel om pengar som uppfyller lotterilagens definition av spel och inte är 

olagliga, men som drivs av företag som inte har tillstånd att verka i Sverige. Exempel på 

oreglerade spel är pokerspel, betting eller bingo på utländska webbplatser och svartklubbar. 

Svenska Spel har restriktioner när det gäller lansering av nya produkter och återbetalningsnivå 

till spelarna. Detta ökar möjligheterna för utlandsbaserade aktörer att ta marknadsandelar 

i Sverige. Enligt Svenska Spels uppskattningar är de utlandsbaserade aktörernas 

marknadsandel cirka 10 procent. 

Illegala spel om pengar bedrivs till exempel på svartklubbar för pokerspel och på spelautomater 

som inte ägs av Svenska Spel. 

Förekomst av spelande 

Den andel av Sveriges befolkning som någon gång under året har spelat om pengar har 

minskat från 88 till 70 procent under det senaste decenniet. Samtidigt ligger omsättningen 

på det reglerade spelandet kvar på samma nivå som tidigare. I genomsnitt spelar varje invånare 

över 18 år i Sverige för drygt 5 000 kronor per år. 2 I genomsnitt använder de svenska 

hushållen 2,4 procent av sin disponibla inkomst till spel och lotterier. Personer som bor i 

storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö spelar generellt sett mindre än de 

som bor i övriga landet. De som bor i storstäderna spelar däremot mer på kasinospel och 

spelautomater än övriga befolkningen. 


– 11 –


Spel om pengar i olika kulturer 

Ofta skildras spel om pengar som något allmängiltigt mänskligt – som om människor har 

en spelinstinkt. Synsättet framförs ofta av spelmarknadens aktörer. Men vetenskapliga studier 

talar istället för att det finns ett samband mellan spel om pengar och hur samhällen är 

organiserade socialt, kulturellt och ekonomiskt. Spel om pengar verkar vara mer utbrett i 

samhällen med kommersiella ekonomier i vilka det finns sociala och ekonomiska skillnader 

mellan olika samhällsgrupper. 3 

Omsättning på spelmarknaden 

Den reglerade svenska spel och lotterimarknaden omsatte under 2010 41 miljarder kronor 

och 40,7 miljarder 2009. Svenska Spel inklusive deras nätpoker stod för 49 procent av 

marknadens bruttoomsättning 2010, AB Trav och galopp (ATG) stod för 31,1 procent och 

Rikslotterier, inklusive bingolotto stod för 11,8 procent. Överskottet från lotterier går 

främst till föreningar, hästsport och staten. 2 

Olika roller kring spel om pengar 

Aktörerna på spelmarknaden har olika funktioner. Spelbolagen erbjuder attraktiva produkter, 

men har också ett ansvar för att marknadsföring och försäljning följer den ordning som 

regering och riksdag har bestämt. Spelbolagen ska inte erbjuda spel som inspirerar till ett 

överdrivet spelande. 

Staten och myndigheterna har ett övergripande ansvar för negativa sociala följder av spelande 

och för att fördela överskottet från spelandet. Kommuner och landsting har ansvar 

för att bistå dem som får sociala eller hälsomässiga problem av överdrivet spelande. 

Spelmarknadsaktörer i Sverige 

Den största aktören på marknaden är det statligt ägda företaget Svenska Spel med uppdrag 

att anordna spel och lotterier. Svenska Spel anordnar lotterier, nummerspel, vadhållning på 

idrottstävlingar och hundkapplöpningar samt spel på värdeautomater. Den näst största spelanordnaren, 

ATG, anordnar vadhållning på hästtävlingar. Ett avtal mellan staten och ATG 

reglerar verksamheten. Föreningar i Sverige (”Folkrörelserna”) anordnar lotterier genom 

bolaget Folkspel. Privata aktörer kan anordna restaurangkasinospel och spel på varuspelsautomater. 

Svenska Spel 

Svenska spel fick 1999 regeringens uppdrag att etablera fyra internationella kasinon i Sverige. 

Dessa drivs av Casino Cosmopol, ett helägt dotterbolag. Svenska Spel anger att de ska 

vara ett ansvarsfullt och trovärdigt alternativ till illegal spelverksamhet. Företaget betonar 

att ansvar alltid går före vinst, vilket bl.a. yttrar sig i att man erbjuder kunderna olika spelansvarsverktyg 

för att de ska ha kontroll över sitt spelande. 

”Casino Cosmopol och Svenska Spel erbjuder spelglädje till stora delar av det svenska folket. 

Samtidigt tar vi ansvar, tillsammans med samhället och spelaren, för att spelandet ska 

förbli glädjefullt och inte leda till problem” 5 

Svenska Spel stödjer forskning om spelberoende genom hjärnfonden med fem miljoner 


– 12 –


kronor om året. I bolagets forskningsråd ingår forskare från SLL:s beroendevård, representanter 

för folkhälsoinstitutet, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och 

Sveriges kommuner och landsting (SKL). År 2010 blev Svenska Spels vinst 4,8 miljarder 

kronor. Vinsten går direkt till statskassan. Närmare 200 miljoner kronor går varje år till 

sponsring av sport. 4 

Spelinstitutet 

Spelinstitutet är ett företag som säljer spelkontrolltjänster och verktyg till spelbolag. Spelinstitutet 

bedrev även webbplatsen www.slutaspela.nu ett internetbaserat självhjälpsprogram 

t.o.m. 2011. 

Samverkan mellan olika nationella aktörer 

I flera sammanhang möts aktörerna inom området för spel om pengar och spelproblem. 

Oberoende spelsamverkan (OSS) består av företrädare från myndigheter och de större aktörerna 

på den svenska spelmarknaden samt Spelberoendes riksförbund. Ständig ordförande 

är generaldirektören på Statens Folkhälsoinstitut. OSS ska verka för en sund utveckling på 

spelmarknaden och är ett forum för frågor om spelansvar och överdrivet spelande. De olika 

nationella aktörerna möts även i styrelserummen hos Svenska Spel och på Lotteriinspektionen. 

Självreglering – spelansvar 

Flera av aktörerna på den reglerade marknaden samarbetar om en lägsta nivå för branschetik, 

främst avseende marknadsföring. Åtgärder vidtas av spelmarknadsaktörerna för att förhindra 

problemspelande genom att kunderna görs uppmärksamma på riskerna och även 

erbjuds verktyg för att begränsa sitt spelande. Nedan presenteras några av de åtgärder som 

Svenska Spels Restaurangkasino Casino Cosmopol tillämpar och erbjuder: 5 

● Frivilliga avtal med kunder om besöksförbud, alternativt begränsning av besöksfrekvens. 

● Broschyrer med information om hjälporganisationer. 

● Speciellt utbildad personal, som kontaktar gäster som visar tecken på spelproblem 

och upplyser om stöd och hjälpinsatser. 

● All personal har genomgått spelansvarsutbildning 

● Information om spelansvar och spelproblem på www.spelalagom.se. 

● Information och råd på multimediaskärmar inne i kasinon 

● Telefonnumret till stödlinjen (02081 91 00) är tryckt på baksidan av entrébiljetter 

och kvitton. 

● Märkbart påverkade personer släpps inte in. Märkbart påverkade gäster avvisas. 

● Kreditspel tillåts inte. 

● Ingen annonsering i tv eller radio. Ingen reklam för penningvinster. 

Reglering av spelmarknaden 

Spel om pengar styrs av lotterilagen (1994:1000) och kasinolagen (1999:355). Lotterilagen 

är en förbudslagstiftning, vilket innebär att alla lotterier kräver offentliga tillstånd. Syftet 

med lagen är att förhindra kriminalitet, motverka sociala och ekonomiska skadeverkningar, 

skydda konsumenterna och att styra överskottet. Bara tre aktörer kan idag få lotteritillstånd: 

staten, hästsporten och föreningslivet. 


– 13 –


Offentliga aktörer 

Finansdepartementet och Socialdepartementet 

Både Finansdepartementet och Socialdepartementet har ett ansvar för frågor om spel om 

pengar. Finansdepartement anger att den svenska spelpolitiken är en avvägning mellan att 

förebygga spelberoende och att ta tillvara konsumenternas intresse av ett bra spelutbud. Finansdepartementet 

betonar att spelandet inte bara kan medföra sociala skadeverkningar 

som spelberoende och ekonomiska problem, utan också leda till kriminalitet som bedrägerier 

och penningtvätt. 

Målet för samhällets insatser är att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande, 

medan målen för spelpolitiken är en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen 

ska värnas genom att efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskottet 

från spel ska bland annat gå till folkrörelserna och hästsporten och därmed komma 

allmänheten till godo. 6, 7 

Finansdepartementet ansvarade för utredningen ”En framtida spelreglering”, vars slutbetänkande 

presenterades 2008. Utredningen föreslår en ny och uppstramad spelreglering. 

När det gäller vård och behandling drog man vid denna tidpunkt slutsatsen att en fortsatt 

utveckling och utvärdering av vård och behandlingsprogram kan vara behövlig innan behovet 

av vård långsiktigt kan tryggas i Sverige. 8 

Tillstånds- och tillsynsmyndigheter 

Regeringen ger tillstånd till ATG och Svenska Spel. Lotteriinspektionen ger tillstånd till 

värdeautomatspel samt till lotterier och bingo i fler än ett län. Länsstyrelserna ger tillstånd 

till lotteri i fler än en kommun och bingo i respektive län. Kommunerna ger tillstånd till 

lotterier i respektive kommun. Tillsynsmyndigheterna ska bevaka konsumenternas intressen 

och minska riskerna för sociala skadeverkningar. Tillsynsmyndigheter är oftast desamma 

som tillståndsmyndigheterna. Central tillsynsmyndighet är Lotteriinspektionen. 

Lotterinspektionen ska verka för ”… en sund och säker spelmarknad. Vi ska bidra till ett 

minskat utbud av illegala spel och lotteriverksamhet.” 

EU-samarbete och internationell utveckling 

I november 2010 beslutade EUländerna att öka samarbetet mellan tillsynsmyndigheter för 

att bättre kunna kontrollera spelmarknaden. Men rättsutvecklingen på spelmarknaden går 

åt olika håll i olika länder. Någon större harmonisering är inte aktuell idag. EU ska dock 

undersöka en viss samordning av reglering av internetspel över EU:s inre gränser, som är 

särskilt svåra att kontrollera. Ett antal länder har infört förbud mot betalningsöverföringar 

för de bolag/sajter som inte har tillstånd i landet. Storbritannien och Malta är de länder som 

har de mest liberala spellagarna, medan Norge står för en mer strikt reglerad marknad. 14 

Den norska regeringen antog i maj 2009 en plan för att förebygga spelproblem. 15 


– 14 –


Konsumentverket 

Konsumentverket har en roll när det gäller marknadsföring av spel om pengar och information 

till privatpersoner om ekonomiska frågor. Konsumentverket har bl.a. tagit fram informations 

och utbildningsmaterial till lärare 16, 17 gällande spel om pengar. 

Statens folkhälsoinstitut 

FHI stödjer eller driver nedanstående verksamheter: 

● Stödlinjen för spelare och deras anhöriga 

● Samverkan inom Oberoende spelsamverkan (OSS) 

● Föreningsstöd 

● Behandlingsutveckling i öppen vård i Stockholm, Göteborg och Malmö 

● Stöd till behandlingsutveckling i kriminalvården 

● Utveckling av kunskapswebb 

● Kunskapsinventering bland kommunerna 

● Produktion av kunskapsöversikter 

● Forskning om skuldsättning och spelproblem 

● Forskningsprojektet Swedish Longitudinal Gambling Study (SWELOGS). En befolkningsstudie 

med flera mättillfällen planerade fram till 2015. 


– 15 –


Ansvar och huvudmannaskap 

vid spelproblem 

Socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen 

Trots att den psykiatriska diagnosen spelberoende funnits sedan 1980 är dess ställning 

inom hälso och sjukvården oklar. Det finns inga bestämmelser varken i socialtjänstlagen 

eller hälso och sjukvårdslagen som anger att kommuner eller landsting ska erbjuda stöd 

eller behandling mot spelrelaterade problem på ett tidigt stadium. Samtidigt finns det inget 

i lagstiftningen som hindrar kommuner eller landsting att erbjuda tidiga insatser. 9, 10, 11 

Vid svåra problem som allvarligt påverkar personen eller anhöriga har socialtjänsten och 

landstinget ett ansvar, på motsvarande sätt som vid andra sociala problem eller psykiska 

sjukdomar. I propositionen (2000/01:80) som föregick den nya socialtjänstlagen (SoL) står 

att ”Den vård och behandling som närmast avses är sådan som ligger inom socialtjänstens 

ansvarsområde, dvs. framför allt behandling för missbruk av alkohol, narkotika och liknande. 

Men även behandling för spelmissbruk kan i vissa fall vara en insats som ligger 

under socialtjänstens ansvarsområde.” I propositionen nämns däremot inte spelproblem. 

Det oklara läget speglas även i förvaltningsdomstolarnas bedömningar. I en dom från Kammarrätten 

i Sundsvall (Mål nr 2011–325) bifalldes ett överklagande från socialnämnden i 

Falun, som avslagit en ansökan om ekonomiskt bistånd enligt SoL för vård vid ett behandlingshem 

mot spelmissbruk. Kammarrätten konstaterade att målet berör frågan om 

gränsdragning mellan socialnämndens och landstingets ansvarsområden samt om kommunens 

yttersta ansvar. Kammarrätten skriver: ”Landstinget ska erbjuda god hälso och sjukvård. 

Inom den medicinska vetenskapen utgör spelberoende en sjukdom. Ansvaret för 

patienter som lider av spelberoende åvilar följaktligen i första hand landstinget.” 

Landstingens ansvar 

Personer med spelproblem och deras anhöriga kan behöva insatser från hälso och sjukvården 

på grund av negativa hälsomässiga konsekvenser av spelproblem. Landstingen ska 

enligt Hälso och sjukvårdslagen (3 §) erbjuda en god hälso och sjukvård och även i övrigt 

verka för en god hälsa åt dem som är bosatta inom landstinget. Med hälso och sjukvård 

avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. 

Kommunernas ansvar 

Både spelare och anhöriga söker ekonomisk hjälp hos kommunerna på grund av spelskulder. 

I vissa fall leder de ekonomiska problemen till vräkning och hemlöshet. Många personer 

med spelproblem ansöker även om att få behandling. Vilka insatser som erbjuds varierar 

mellan olika kommuner. 

Samverkan och organisation kring vård och behandling 

När det gäller vård och behandling av missbruk och beroende av alkohol och narkotika betonas 

behovet av väl fungerande samverkan mellan socialtjänst, beroendevård och psykiatri 

för att insatserna ska bli effektiva. Även kriminalvården är en aktör i detta sammanhang. 


– 16 –


En helhetssyn på problematiken betonas till exempel i Nationella riktlinjer för missbruksoch 

beroendevård, länets Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende liksom 

i Missbruksutredningen. 12, 13 Dessa dokument uppmärksammar däremot inte spelproblem. 

I Missbruksutredningen görs bedömningen att det nuvarande delade ansvaret mellan 

främst landsting och kommuner behöver förändras för att öka tillgängligheten och skapa 

förutsättningar för adekvata vård och stödinsatser i rätt tid till personer med missbruk eller 

beroende, utifrån en helhetssyn på individens behov. 


– 17 –


Att klassificera och beskriva 

spelproblem 

Problem med spel om pengar uppstår i ett komplext socialt, kulturellt och samhälleligt sammanhang. 

Historiska skildringar från länder i Europa och övriga världen visar att spel om 

pengar inte är någon ny företeelse. Tidigare har dock spelproblem skildrats som ett uttryck 

för syndfullhet, okontrollerad girighet eller besatthet. 18, 19 Idag har den moraliserande 

synen på spelproblem i högre grad ersatts av synen på spelproblem som ett beteendemässigt 

eller psykiskt problem. Spelmani inkluderades redan 1980 som diagnos i klassifikationssystemet 

för psykiatriska sjukdomar, DSM, och sedan som spelberoende i WHO:s 

internationella klassifikationssystem ICD10. 20, 21 

För att beskriva och definiera spelproblem ur ett hälsoperspektiv används kriterier. I Sverige 

används främst ICD10SE (svensk version av International Classification of Diseases) vid 

diagnostik inom hälso och sjukvården. DSMIV (Diagnostic and Statistical Manual of 

Mental Disorders) används inom forskning och i psykiatrisk verksamhet. De båda systemen 

stämmer till stora delar överens. 

I ICD10, har spelproblem fått beteckningen spelberoende och koden F 63.0 under kategorin 

impulskontrollstörningar. Spelberoende kännetecknas av frekventa och upprepade spelepisoder 

som dominerar patientens liv på bekostnad av sociala, arbetsmässiga eller familjemässiga 

förpliktelser. Till kategorin impulskontrollstörningar hör även pyromani och kleptomani. 

Att mäta svårighetsgrader av spelproblem 

Utifrån DSMIVkriterierna har olika frågeformulär utvecklats för att diagnostisera spelproblem 

till exempel South Oaks Gambling ScreenRevised (SOGSR). I den svenska befolkningsstudien 

om spel, SWELOGS, används detta frågeformulär och Problem Gambling 

Severity Index (PGSI) som definierar fyra svårighetsgrader: från ingen risk till hög risk 

eller spelberoende. Instrumentet ”Frågor om riskabla spelvanor” (FORS) som består av tre 

frågor har använts i Nationella folkhälsoenkäten. 22, 23 Tidigare sågs spelberoende som en 

klinisk diagnos med fasta kriterier för olika svårighetsgrader, men idag ser många spelproblem 

som ett kontinuum. Var spelaren befinner sig på skalan mellan problemfritt spelande, 

spelproblem och spelberoende kan skifta över tid. 24 


– 18 –


Kriterier för spelberoende/spelmani i Diagnostic and 

Statistical Manual-IV (DSM-IV) 

Spelberoende eller spelmani klassificeras som en impulskontrollstörning. 

Under en längre tid återkommande olämpligt spelbeteende som tar sig minst fem av 

följande uttryck: 

1. Tänker ständigt på spel (till exempel upptagen av att tänka på tidigare spelupplevelser, 

av att planera nästa speltillfälle eller att fundera över hur han eller hon kan skaffa 

pengar att spela med). 

2. ?ehöver spela med allt större summor för att han eller hon skall uppnå den önskade 

spänningseffekten. 

3. Flera gånger misslyckats med att kontrollera, begränsa eller sluta upp med spelandet. 

4. Rastlös eller irritabel när han eller hon försöker att begränsa eller sluta upp med sitt 

spelande. 

5. Spelar för att slippa tänka på sina problem eller för att söka lättnad från nedstämdhet 

(till exempel hjälplöshetskänslor, skuld, ångest, depression) 

6. Efter att ha spelat bort pengar återvänder han eller hon ofta en annan dag i syfte att 

revanschera sig (“jagar” förlusterna) 

7. Ljuger för anhöriga, terapeuter och andra personer för att dölja vidden av sitt spelande. 

8. Har begått brott som förfalskning, bedrägeri, stöld eller förskingring för att finansiera 

sitt spelande. 

9. Äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, utbildnings- eller 

karriärmöjlighet på grund av spelandet. 

10.Förlitar sig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa en finansiell krissituation 

som uppstått på grund av spelandet. 

>>Om spelaren är inne i en manisk period ska inte spelbeteendet klassas som spelberoende 

Källa: SOU 2008:124 

Begrepp och definitioner i denna rapport 

Många olika begrepp används inom forskning om spelproblem t.ex. spelmani, problemspelande, 

spelmissbruk, spelberoende, tvångsmässigt eller kompulsivt spelande (eng. compulsive 

gambling) och patologiskt spelande (eng. pathological gambling). I denna rapport 

används främst termen problemspelare om personer med ”moderat risk” till ”spelproblem”. 

Den engelskspråkiga termen pathological gambler/gambling översätts med termen spelberoende. 

Dessa beteendestörningar karaktäriseras av upprepade handlingar, som inte har några rationella 

motiv, som inte kan kontrolleras och som vanligtvis skadar patientens egna och andras 

intressen. Störningarnas orsaker eller uppkomst är inte klarlagda och de är grupperade 

på grund av sina yttre likheter. 21 


– 19 –


Ny version av DSM 

Inför den kommande versionen av DSM, pågår en diskussion om spelberoendets plats i 

klassifikationssystemet. En fråga handlar om ifall beteendet egentligen är mer besläktat 

med beroende av alkohol och narkotika än med impulskontrollstörningar. Likheterna har 

lett till att arbetsgruppen för den kommande DSMVmanualen föreslår att en ny kategori 

”Addiction and Related Disorders” skapas och begreppet dependence därmed byts ut mot 

addiction. Den nya kategorin skulle rymma både beroende av olika substanser, t.ex. alkohol 

och narkotika och ”ickesubstansaddiktioner”. Förslaget innebär även att kriteriet 

”Har begått brott som förfalskning, bedrägeri, stöld eller förskingring för att finansiera sitt 

spelande” tas bort. 26 

DSMV:s arbetsgrupp hänvisar till studier som visar på den höga graden av samsjuklighet 

mellan spelproblem och beroende av alkohol och narkotika. 27, 28 Att inkludera andra beteendemässiga 

beroenden är inte aktuellt i nuläget. 29 Men, den föreslagna förändringen är 

inte heller okontroversiell – enligt en del skulle förändringen ha skett för länge sedan, 

medan andra anser att frågan är för tidigt väckt. 

För- och nackdelar med att kategorisera tillstånd 

Mot det nya förslaget för DSM riktas kritik som bl.a. handlar om risken för ökad medikalisering 

av beteenden, där spelmissbruk/beroende skulle vara det första beteendet som kvalificerar 

sig till kategorin ”Addiction and related disorders”. Med en medikalisering av mer 

eller mindre vardagliga beteenden minskar utrymmet för vad som är ”normalt” till förmån 

för ett vidgat sjukdomsspektrum. 

Riskerna med en alltför generös respektive för snäv diagnossättning är att många personer 

kan få en diagnos de inte borde ha. En för generös diagnossättning kan leda till skada och 

onödig behandling, medan en för snäv diagnossättning medför att de som hade kunnat dra 

nytta av åtgärder inte erbjuds dem. 

Under de senaste åren har en diskussion förts om hur nya diagnoser uppstår i samverkan 

med läkemedelsindustrins sökande efter nya marknader. Inte sällan driver indikationsglidningar 

för läkemedelsbehandling på uppkomsten av de nya diagnoserna. 30 Samtidigt visar 

studier på positiva effekter av läkemedel för att motverka spelproblem (se avsnittet om farmakologisk 

behandling). 

Möjligen kan diagnosen spelberoende få ökad uppmärksamhet och legitimitet genom forskningsresultat 

som pekar mot att beroendet har en definierad biologisk grund och genom 

förslaget att kategorisera diagnosen som Addiction and Related Disorders. Att diagnoser 

lyfts fram och uppmärksammas kan även ha betydelse för forskare och kliniker som kan se 

möjligheter till utökad verksamhet. När det gäller hälso och sjukvårdens yrkeskategorier 

som möter patienter med spelproblem vittnar en del om de etiska aspekterna av att möta en 

människa med problem – och om det problematiska i upplevelsen av att inte kunna erbjuda 

hjälp. 


– 20 –


Förekomst av spelproblem 

Spelproblem av olika svårighetsgrad i befolkningen 

Befolkningsstudien SWELOGS har mätt förekomsten av spelare med olika riskprofiler. 

Undersökningens urval bestod av 15 000 personer i åldersgruppen 16–84 år och besvarades 

av drygt 8 000 personer. Som mätinstrument användes; Problem Gambling Severity Index 

(PGSI). De svarande delas in i fyra kategorier: inga spelproblem, spelare med viss risk, 

spelare med moderat risk och spelare med spelproblem. Vid redovisningen av olika grad av 

spelproblem läggs grupperna med ”moderat risk” respektive”spelproblem” ihop och kallas 

problemspelare, liksom man vanligtvis gör i internationella sammanhang. Drygt två procent 

av de svarande definierades som problemspelare, dvs. spelare med moderat risk eller 

spelproblem. I Sverige skulle det innebära närmare 165 000 problemspelare. En sjundedel 

av problemspelarna har så allvarliga problem att de anses behöva behandling för att bli fria 

från sina spelproblem. 22 Översatt till Stockholms län skulle antalet problemspelare bli 

omkring 36 000 varav 5 000 personer skulle behöva behandling. 

Typ av spelare Andel i urvalet, 

procent 

Uppskattat antal i Sverige 

16–84 år 

Inga spelproblem (0 poäng) 92,4 6 742 900 1 480 000 

Viss risk (1–2 poäng) 5,4 393 700 87 000 

Moderat risk (3–7 poäng) 1,9 140 100 31 000 

Spelproblem (8 poäng eller mer) 0,3 23 700 5 000 

Beräknat antal i SLL (22 procent 

av rikets befolkning, 2011) 

Grad av spelproblem av olika svårighetsgrad i befolkningen 

Av dem i Stockholms län som sökte vård inom Folkhälsoinstitutets öppenvårdsprojekt under 

maj 2005 klassificerades 69 procent som spelberoende, 13 procent som problemspelare och 

18 procent bedömdes ha subkliniska* spelproblem. 9 Dessa resultat ska dock tolkas med 

försiktighet eftersom rekryteringen av patienter till projektet skiljer sig från hur patienter 

rekryteras till reguljär behandlingsverksamhet. Behandlingsansvariga för projektet bedömer 

att de som söker hjälp idag har en mer komplex problematik, ofta med alkoholproblem. 31 

Konsekvenser för närstående 

Ett överdrivet spelande får konsekvenser även för närstående, som kan drabbas av ekonomiska 

svårigheter, bristande förtroende och tillit. De närmast anhöriga drabbas särskilt av 

den spelberoendes lögner och manipulationer. Det är inte ovanligt att anhöriga även får 

hälsomässiga problem såsom oro, depressioner, ångest och försämrad självkänsla. 32, 33 

Drygt 260 000 personer i Sverige lever med en problemspelare och av dessa är 76 000 

barn. 22 

* Subklinisk= inte fullt utvecklad sjukdom eller symtom som inte kan upptäckas med våra sinnen, men vars 

närvaro kan upptäckas med känsligare metoder. (Lindskog B. Medicinsk terminologi. Norstedts akademiska 

förlag, Vällingby 2004) 


– 21 –


Kön och ålder 

Spelproblem är vanligare bland män än bland kvinnor. Andelen med störst risk är män. 

Problemen är störst bland 18–24åringar, där nästan 10 procent är problemspelare. Andelen 

problemspelare har fördubblats i denna åldersgrupp sedan 1998. 22 Bland män minskar andelen 

problemspelare med åldern. Spelproblem bland kvinnor är vanligast hos de yngsta 

och minskar med stigande ålder för att sedan öka efter 65 års ålder. Flera studier visar att 

kvinnors spelmissbruk debuterar senare än mäns, men när kvinnors spelande tar fart så utvecklas 

deras problembeteende snabbare. 34 

Nästan 20 procent av pojkar och drygt tio procent av flickor i åldern 1617 år har spelat på 

spelautomater det senaste året trots att åldersgränsen är 18 år. Minderårigt spelande finns i 

alla spelformer. Två procent av flickorna i åldern 16–17 är problemspelare, liksom fem 

procent av pojkarna i samma ålder. Samtidigt har spelproblemen minskat bland pojkar i åldern 

16–17 år, den grupp som hade mest problem för tio år sedan. 22 

Socioekonomiska förhållanden 

Spelproblemen varierar med socioekonomisk status. Andelen problemspelare är högst 

bland dem med lägst utbildning, lägst inkomst och bland utlandsfödda. 22 Riskabla spelvanor 

är vanligare bland arbetslösa män än bland män som arbetar eller studerar. Riskabla 

spelvanor är även vanligare bland arbetare än bland tjänstemän. 23 Bland de 15 procent som 

klarar sina betalningar men har problem då och då samt de två procent som har mer tydliga 

problem med att betala räkningar är spelproblemen tydliga. 22 Bland kvinnor med sjuk och 

aktivitetsersättning är riskabla spelvanor vanligare än bland kvinnor som arbetar. Totalt sett 

är andelen med riskabla spelvanor högre bland arbetslösa och personer med sjukersättning 

än bland dem som arbetar. 23 

I Folkhälsoinstitutets öppenvårdsprojekt, tittade man också på socioekonomiska förhållanden. 

Av dem som sökte vård yrkesarbetade 57 procent, 4 procent studerade och 16 procent 

var arbetslösa. Sjuttiotvå procent av personerna beskrev sin ekonomi som dålig. I denna 

grupp hade merparten skulder orsakade av spel och den genomsnittliga skulden var 

289 000 kronor. 9 

Födelseland 

Personer med utländsk bakgrund spelar lika mycket eller mindre än etniska svenskar, men 

löper större risk att utveckla spelproblem. Andelen problemspelare är två procent av dem 

som är födda i Sverige, tre procent av dem födda i övriga Europa och närmare fem procent 

födda i övriga världsdelar. Det är framför allt bland männen som denna skillnad ses. I gruppen 

25–44 år är andelen med spelproblem ca tio procent bland utlandsfödda. Men bland 

unga män (16–24 år) är graden av spelproblem ungefär densamma oavsett födelseland. 

Av dem som sökte behandling genom öppenvårdsprojektet i Stockholm var 36 procent 

födda utomlands. Fyrtiotre procent hade minst en förälder som var född utomlands. 


– 22 –


Samsjuklighet 

Det är vanligare med dålig hälsa bland personer med spelproblem och viss risk för spelproblem 

än hos dem utan spelproblem. Trettio procent av manliga spelare med viss risk och 

spelproblem uppger att de har mycket dålig hälsa. I motsvarande grupp av kvinnor rapporterar 

tre procent mycket dålig hälsa. 22 

Män som är problemspelare har sämre hälsa, dricker mer och röker mer än män som inte är 

problemspelare och framförallt har denna grupp sämre psykisk hälsa. Sämre hälsa bland 

problemspelare beskrivs även i rapporter från Norge, Storbritannien, USA, Nya Zeeland 

och Australien. 22 En stor befolkningsstudie i USA visar att problemspelare och framförallt 

spelberoende skattade sin hälsa lägre. Ett tydligt samband sågs mellan spelberoende och 

hjärt och kärlsjukdom och leversjukdomar. Spelberoende personer hade oftare än de med 

lägre spelrisk blivit diagnostiserade för flera tillstånd och skador som lett till funktionsnedsättningar 

och besökte hälso och sjukvården oftare. Personer med spelproblem besökte 

också sjukhusens akutmottagningar oftare än de utan risk. 35 

Av dem som deltog i Folkhälsoinstitutets öppenvårdsprojekt svarade 28 procent att de hade 

någon pågående medicinsk behandling och 19 procent att de fick psykologisk behandling. 

Det är sex gånger vanligare med dålig psykisk hälsa bland problemspelare jämfört med 

ickespelare och spelare utan spelproblem. 22 Flera andra studier visar att personer med 

spelproblem ofta har andra psykiska problem, till exempel depression, ångestsjukdomar, 

ADHD, alkoholproblem, olika typer av personlighetsstörningar och hög grad av impulsivitet. 

Förekomsten av olika psykiatriska tillstånd varierar mellan olika personer. 36 En befolkningsstudie 

från USA med 9 282 vuxna visar att 96 procent av de spelberoende hade 

ytterligare någon psykisk störning; 64 procent hade tre eller fler psykiska diagnoser, 42 

procent hade en impulskontrollsstörningsdiagnos och 46 procent missbrukade alkohol eller 

narkotika. Trots att 49 procent av de spelberoende fick behandling för psykiska problem 

eller alkohol eller drogproblem rapporterade ingen behandling för spelproblem. 37 

Depression 

Depression är vanligt hos personer med spelproblem, men det är oklart om depressionen 

föregår spelproblemen eller är en följd av dem. 39 I en svensk studie från 1999 var depression 

tre gånger vanligare bland personer med spelproblem jämfört med personer i kontrollgruppen. 

36 I öppenvårdsprojektet i Stockholm hade 42 procent svår depression och 25 

procent måttligt svår depression. 9 Resultaten från en stor befolkningsundersökning från 

USA visar att 37 procent av personerna med spelberoende hade depression och nästan 

hälften hade någon typ av affektiv sjukdom (mood disorder). 40 

Ångest 

Ångest är vanligt hos personer med spelproblem och ångest har även betydelse för utvecklingen 

av spelproblem, men det är oklart om ångest är en orsak eller ett resultat av spelproblem. 

I öppenvårdsprojektet i Stockholm hade 16 procent av deltagarna någon form av ångest 

och en mindre del av dessa svår ångest. 9 I den tidigare refererade befolkningsundersökningen 

från USA hade 41 procent av personerna med spelproblem problem på grund av ångest. 40 


– 23 –


ADHD 

Bristande impulskontroll är symtom vid ADHD och ett vanligt personlighetsdrag hos personer 

med spelproblem. Studier visar att ADHD är vanligt hos personer med spelproblem. 

Bland personer som sökte vård vid en mottagning för spelproblem i Frankrike hade mer än 

en fjärdedel en bakgrund med ADHD. Denna grupp hade svårare spelproblem och en högre 

grad av psykiatrisk samsjuklighet inklusive förhöjd självmordsrisk. 41 En studie av 1 130 

unga mellan 12 och 19 år, som bygger på de ungas egna uppgifter, visar att spel om pengar 

och spelproblem var vanligare bland dem med ADHD än dem utan ADHD. Resultaten kan 

tyda på att personer med olika subtyper av ADHD löper olika risk att få spelproblem. 42 

Självmord 

Självmordstankar och självmordsförsök hos spelmissbrukare har rapporterats i flera studier. 

Depression, finansiella svårigheter och relationsproblem har visat sig vara riskfaktorer hos 

personer med spelproblem som har begått självmord. 38 En norsk litteratursammanställning 

visar att personer med spelberoende som sökte behandling oftare rapporterade självmordstankar 

och/eller självmordsförsök än befolkningen i övrigt. Personerna med självmordstankar 

hade oftare psykiska svårigheter, substansmissbruk, relationsmässiga och ekonomiska 

problem och även allvarligare spelproblem. Det är dock oklart om spelberoende ökar 

risken för självmord. 43 

En studie från USA visade att unga med spelproblem oftare var deprimerade, men att det var 

de unga kvinnorna som hade högre förekomst av självmordstankar och självmordsförsök. 44 

En kanadensisk studie som jämförde självmord bland dem med respektive utan spelproblem 

visade att de med spelproblem hade dubbelt så hög förekomst av personlighetsstörningar. 

Studien visar även att gruppen utan spelproblem sökte vård inom psykiatrin tre gånger 

oftare under månaden och året före självmordet än personer med spelproblem. 45 

En liten och retrospektiv kinesisk studie, i vilken man hade intervjuat anhöriga till personer 

med spelproblem som begått självmord, visar att alla problemspelare hade haft ohanterliga 

ekonomiska skulder. Flertalet hade annan psykisk ohälsa, oftast depression. Ingen av problemspelarna 

hade sökt hjälp för missbruk/beroende eller psykiska problem innan självmordet. 46 

Alkoholproblem, rökning och droger 

En studie från USA med 43 093 deltagare visar att nästan tre fjärdedelar av de spelberoende 

hade alkoholproblem, 60 procent var nikotinberoende och 38 procent hade drogproblem. 

40 Utifrån ovanstående studie kom en annan forskargrupp fram till att den psykiska 

ohälsan bland problemspelare var större bland dem som inte hade alkoholproblem. Ett 

starkt samband sågs mellan problemspelande och depression, panikångestsyndrom och generaliserat 

ångestsyndrom hos personer som inte hade alkoholproblem. En tänkbar förklaring 

till detta kan vara att personer med alkoholproblem använder spelandet för att minska 

symtomen på psykisk ohälsa. Spelandet kan möjligen även motverka depressiva effekter 

till följd av spelproblemen eller dölja symtom på annan psykisk ohälsa. 49 Alkoholproblem 

har ett starkt samband med spelproblem. 22, 47, 48 Det finns dessutom ett omfattande stöd för 

att alkoholpåverkan aktualiserar spelande. 38 Av dem som sökte behandling i öppenvårds 


– 24 –


projektet i Stockholm hade 45 procent riskabla eller skadliga alkoholvanor. 9 Fjorton procent 

av dem som sökte till öppenvårdsprojektet i Stockholm hade drogrelaterade problem. 

Bland män är andelen problemspelare störst bland dem som röker dagligen. Bland dem 

som röker ibland finns det framför allt en stor andel spelare med viss risk för spelproblem. 

För kvinnor ses inget tydligt samband mellan rökvanor och spelproblem. 22 

Personlighetsdrag 

Flera studier visar att personer med spelproblem är mer impulsiva än befolkningen i övrigt 

och att dessa drag sannolikt föregår speldebuten. Impulsivitet kan leda till att personen 

söker omedelbara belöningar och bryr sig mindre om långsiktiga konsekvenser. Även personer 

med personlighetsstörningar, främst antisocial personlighetsstörning, är överrepresenterade 

bland personer med spelproblem. Sensationssökande, som kännetecknas av en 

dragning till högriskaktiviteter, är ett personlighetsdrag som diskuteras. En studie med 

1 339 ungdomar mellan 17 och 21 års ålder visar att män med spelproblem i högre grad än 

andra missbrukade alkohol och använde ett undvikande copingbeteende*. Bland männen 

var impulsivitet det drag som bäst förutsade spelproblem. Bland kvinnor var impulsivitet 

och sökandet efter intensiva upplevelser de mest framträdande dragen. 50 En annan sammanställning 

av studier om personlighetsdrag visar att personlighetsprofilen vid spelproblem 

liknar den hos personer som har alkohol och drogproblem vilket även har setts i 

studier om borderlineproblematik. 51 

* Copingstrategier eller beteenden används för att hantera inre och yttre påfrestningar. Undvikande copingbeteende 

innebär att personen vill undvika negativa omständigheter genom att ägna sig åt en aktivitet som inte 

är relaterad till dessa. T.ex. att spela om pengar istället för att hantera svårigheter i samband med en skilsmässa. 


– 25 –


Ärftliga faktorer och miljöpåverkan 

Ärftliga faktorer ökar sannolikt risken för att utveckla spelmissbruk. Forskningsresultat 

visar på överrepresentation av specifika genetiska varianter hos spelmissbrukare, som 

redan har knutits till alkoholism, andra missbruk och impulskontrollstörningar. 38 Eftersom 

spelproblem har likheter med alkoholberoende när det gäller svar på behandling kan spelproblem 

och alkoholproblem ha en liknande genetisk profil. Exempelvis svarar individer 

med alkoholberoende i familjen bra på läkemedel (opioidreceptorantagonister), som minskar 

alkoholsuget. 52 En studie från Australien med 2 889 tvillingpar skattar den ärftliga betydelsen 

för spelproblem till 49 procent. 53 En litteratursammanställning från USA visar att 

ärftligheten står för 50–60 procent av spelproblemen och att personer med spelproblem 

delar samma ärftliga sårbarhetsfaktorer som personer med antisocialt beteende, alkoholberoende 

och depression. 54 En annan studie pekar mot att samma gener kan bidra till både 

spelproblem och ångeststörningar. När det gäller samsjuklighet mellan spelproblem och 

panikångestsyndrom pekar fynden mot att miljöpåverkan, t.ex. i form av tidiga traumatiska 

händelser, kan ha bidragit till ohälsan. 55 

Personer med riskabla spelvanor har sämre socialt stöd än övriga. Framförallt gäller detta 

för kvinnor med spelproblem. 22, 23 Bland män som har blivit utsatta för våld det senaste året 

var problemspelande fyra gånger så vanligt jämfört med bland övriga män. Bland dem som 

blivit utsatta för fysiskt våld tidigare i livet var problemspelande dubbelt så vanligt jämfört 

med hos övriga. 22 


– 26 –


Riskfaktorer 

Tillgängligheten till spel 

En hög tillgänglighet till spel anses öka risken för spelproblem. Relationen mellan tillgänglighet 

och spelproblem är dock komplex och det finns exempel på att förekomsten av spelproblem 

inte har ökat trots att tillgänglighet och spelandet i sin helhet ökat i samhället. En 

möjlig förklaring till detta är att det efterhand sker en anpassning till ökad tillgänglighet, till 

exempel genom att de som fått problem med en ny spelform lär sig hantera problemen. 38 

Spel om pengar på internet 

Spel om pengar på internet utmärks av hög tillgänglighet dygnet runt och att de kan bedrivas 

i ensamhet. Att spela ensam har hypotetiskt setts som en möjlig koppling mellan problematiskt 

internetanvändande och depression. En studie med 2 006 ungdomar i Connecticut, 

USA, visar att problemspelande är vanligare bland dem som spelar på internet. Studien 

visar även på ett samband mellan risk eller problemspelande på internet, ensamspelande, 

stor alkoholkonsumtion och dålig studieförmåga. 56 

Under 2006 hade sju till åtta procent av den svenska befolkningen över 18 år spelat på internet 

de senaste tre månaderna. 57 Internetbaserat bingospel har den högsta andelen problemspelare, 

men även annat spel på internet har en hög andel problemspelare. 

Marknadsföring och reklam 

Det är oklart i vilken utsträckning reklam och marknadsföring av spel ökar risken för spelproblem. 

Enligt en svensk intervjustudie med tjugofem personer som är eller har varit spelberoende 

anser en fjärdedel att spelreklam inte hade något med spelproblemen att göra, 

medan en femtedel ansåg att reklamen hade påverkat dem påtagligt. 

Ju svårare spelproblem en person har, desto större verkar den upplevda reklampåverkan bli. 

Orsaken till det är att spelberoende i större utsträckning än de med lindrigare spelproblem 

är medvetna om sina problem och försöker dra ner på spelet eller sluta. När de försöker 

göra det blir många av dem hyperkänsliga för och medvetna om allt som lockar till spel. 38, 58 

Riskabla spel 

Att vinna en storvinst tidigt i sin spelkarriär anses vara en stark riskfaktor för att utveckla 

spelproblem. En rad faktorer i spel anses öka risken för spelproblem, bland annat: 8 

● Hög kontinuitet, spelet pågår i omgång efter omgång utan avbrott. 

● Hög frekvens, omgångarna följer tätt på varandra. 

● Möjlighet att spela flera spel samtidigt. 

● Spelet ger ofta ett felaktigt intryck av att spelaren är nära att vinna. 

● Illusion av att spelaren styr spelet när det i själva verket är slumpen som styr. 

● Spelets utfall styrs av en blandning av skicklighet och slump. 

● Stora belopp går att vinna. 

● Det är lätt att satsa och börja spela. 


– 27 –


Exempel på riskabla spel är Jack Vegas, kasinospel och många av de spel som erbjuds via 

internet. 

Subkulturer kring spel 

Kring en del spelformer, till exempel travspel och poker, kan det uppstå subkulturer med 

specifik vokabulär, intrikat kunskap om spelet och särskilda sociala normer. Personer som 

är delaktiga i sådana subkulturer kan ha svårare att sluta spela än de som spelar ensamma. 38 


– 28 –


Mekanismer bakom spelproblem 

Missbruk av naturliga belöningar 

Spel om pengar är exempel på ett beteende som ofta ger en kortvarig belöning och kan leda 

till svårigheter att kontrollera sitt spelande. Överdriven träning, datorspelande, besök på 

webbplatser med sexuellt innehåll, shopping och överdrivet ätande är andra exempel. Det 

aktuella beteendet föregås ofta av känslor av förväntan eller spänning före handlingen och 

ger känslor av upprymdhet och välbehag eller lättnad efter handlingen. Beteendet leder till 

en positiv humöreffekt eller att man blir ”hög”. 

Det centrala draget i beteendemässiga missbruk/beroenden är att inte kunna stå emot en 

impuls, drift eller frestelse att utföra en handling som är skadlig för sig själv eller andra. 

Drivkraften är en längtan efter positiva effekter som beteendet tidigare gett eller att beteendet 

kan distrahera negativa känslo eller tanketillstånd. Det upprepade beteendet stör till 

slut funktioner på andra livsområden. I detta avseende liknar de beteendemässiga problemen 

missbruk/beroende av alkohol och narkotika. 

För många personer med spelproblem, kleptomani, tvångsmässigt sexuellt beteende och 

tvångsmässigt köpande minskar efterhand den positiva effekten, vilket leder till att beteendet 

behöver intensifieras för att samma effekt ska uppnås. 

Den ”beroendeframkallande” effekten vid spel om pengar kan till stor del förklaras av spelandets 

snabba känslomässiga effekter. Spänningen när man plötslig vinner eller upplevelsen 

av att ”nästan vinna” stimulerar spelaren. Negativa känslor av nedstämdhet, stress eller 

upprördhet kan trängas undan av känslorna som uppstår när man spelar. Det är vanligt att 

spelproblem börjar med att en person använder spel för att koppla av från kraftig stress 

eller tränga undan obehagliga känslor och tankar i samband med livskriser. 59 Den korta 

tiden mellan beteendet och den positiva effekten främjar inlärningen kraftigt och spelaren 

får en kraftig bindning till spelandet som utlöst de positiva känslorna. 

Spelandet innebär att de positiva känslorna bara infinner sig då och då genom de växelvisa 

och slumpmässiga förluster och spelvinster som spelandet innebär. Med en inlärningspsykologisk 

term blir beteendet intermittent förstärkt. Intermittent förstärkning anses vara den 

starkaste psykologiska belöningsmekanism som vi känner till och leder till att beteendet 

finns kvar även när belöningen kommer mer sällan. Att de negativa konsekvenserna har så 

liten inverkan på beteendet beror på att de oftast inträffar flera timmar eller dagar efter 

spelsituationen. 59, 38 

Kognitiva förvrängningar och dysfunktionella föreställningar 

En rad föreställningar om tur och slump kan ha betydelse för spelande. 59 Föreställningarna 

är även vanliga hos personer som inte spelar på ett överdrivet sätt: 


– 29 –


● Illusionen om kontroll, dvs. föreställningen att man kan kontrollera utfallet trots att 

spelet styrs av slumpen. 

● Föreställningen om tur som en egenskap hos en person trots att slumpen styr. 

● Föreställningen att ett tidigare utfall ska påverka det kommande – trots att slumpen 

styr. 

● Fasthållandet vid en tidigare vald strategi för att rättfärdiga tidigare investeringar 

och för att investeringarna inte ska upplevas som bortkastade vilket leder till fortsatt 

spel för att kompensera förluster. 

● Att spela mer, dvs. ”att jaga förluster”, är det enda sättet att få in pengar för att 

betala tidigare skulder. 

● Överdriven tilltro till sin spelförmåga i skicklighetsspel som poker. 

Hjärnans belöningssystem 

Hjärnans belöningssystem har till uppgift att ge oss känslor av tillfredsställelse och vällust 

när vi utför beteenden som är viktiga för artens överlevnad, exempelvis att äta, dricka, motionera, 

ha sex och ta väl hand om våra barn. Belöningen motiverar oss att fortsätta utföra 

dessa handlingar. 

Forskningsresultat pekar mot att flera signalsubstanser kan vara inblandade vid såväl spelproblem 

som missbruk/beroende av alkohol och narkotika. Det gäller framförallt serotonin, 

dopamin och noradrenalin. Serotonin spelar t.ex. en roll när det gäller att förhindra beteenden. 

Dopamin har betydelse för inlärning, motivation och för upplevelsen av belöningar. 

Noradrenalin har betydelse för upphetsning och känslor av spänning. 

Experimentella studier har visat att vissa naturliga beteenden aktiverar hjärnans belöningssystem 

och leder till frisättning av dopamin. På samma sätt kan spel om pengar aktivera 

belöningssystemet. Forskningsresultat pekar mot att vissa personer med spelproblem kan 

ha en lägre aktivitet i belöningssystemet än normalbefolkningen. Genom sitt spelande kan 

dessa personer uppnå en högre och mer normal aktivering av dopaminsystemet. Låg aktivitet 

i dopaminsystemet ses även hos personer med missbruk/beroende av alkohol och narkotika 

och kopplas till ett nedstämt stämningsläge. Det finns även viss evidens från 

magnetröntgenstudier för att såväl personer med spelproblem som personer med missbruk/beroende 

av alkohol och narkotika har minskad aktivitet i de delar av hjärnan som är 

involverade i beslutsfattande, bedömning av risker och belöningar. 29, 60, 61 

Jämförelser mellan spelproblem och alkoholproblem 

I jämförelsen mellan alkoholproblem och spelproblem betonas att alkohol har ungefär 

samma position i samhället som spel om pengar: det accepteras av samhället samtidigt som 

man försöker reglera konsumtionen genom lagstiftning och tillsyn. Båda företeelserna uppmuntras 

till viss del som social aktivitet samtidigt som det finns en moraliserande syn på 

både alkoholbruk och spelande. 


– 30 –


Likheter finns dessutom när det gäller: 

● Begreppsmässiga definitioner 

● Neurobiologi 

● Evidens för effektiv behandling 

● Konsekvenser för närstående 

● Risk och skyddsfaktorer 

● Beskrivning av samsjuklighet när det gäller psykisk ohälsa 

En skillnad är att reklam för alkohol inte är tillåten i etermedia, medan reklam och marknadsföring 

av spel om pengar förekommer i tv och att spel om pengar arrangeras som familjeunderhållning 

i tv. 

På senare år har den biomedicinska synen på spelproblem vunnit mark allteftersom neurobiologisk 

forskning om människans belöningssystem kunnat visa på likheter mellan beroende 

av narkotika eller alkohol och spelproblem. 34 Idag pågår forskning för att kartlägga 

mekanismer som kan ligga till grund för olika former av missbruk. Forskning om hjärnans 

funktion, våra beteenden och genetik ifrågasätter gränsen mellan missbruk/beroende av 

alkohol och droger respektive missbruk av naturliga belöningar. Forskningsresultat pekar 

mot att samma typ av sårbarhet kan ligga till grund för de båda missbruksformerna. Det 

gäller bl.a. personlighets och neurokognitiva drag. 29 

Missbruk och beroende 

Psykiatrisk terminologi skiljer idag mellan missbruk/beroende av olika substanser, t.ex. heroin, 

kokain, alkohol och nikotin och missbruk/beroende av beteenden som att äta, ha sex 

och att spela om pengar. Men forskning och erfarenheter visar att det finns likheter mellan 

missbruk/beroende av alkohol och narkotika respektive naturliga beteenden. 62 ,34 

Att avstå från beteendet ger dock inte de tydliga fysiska abstinensbesvär som kan uppträda 

vid missbruk/beroende av alkohol eller narkotika. 29 I både DSM:s och ICD:s klassifikationssystem 

används begreppet beroende om spelproblem. (För de kriterier som används 

för att diagnostisera missbruk eller beroende av alkohol respektive narkotika, se bilaga). 


– 31 –


Vilka söker hjälp för spelproblem? 

Studier visar att en relativt liten andel, mindre än 10 procent, söker hjälp inom offentlig 

hälso och sjukvård för sina spelproblem. 63, 64 Mindre än en procent uppger i befolkningsstudien 

SWELOGS att de har sökt hjälp för sina spelproblem. Inga kvinnor hade sökt hjälp 

för egen del. 22 Utvärderingen av FHI:s öppenvårdsprojekt visar att 44 procent hade sökt 

hjälp tidigare för sina spelproblem hos spelberoendeföreningar, privatpraktiserande psykologer 

och psykoterapeuter, socialtjänst, beroendemottagningar, behandlingshem, psykiatri, 

företagshälsovård och Anonyma spelare. Av dessa hade 72 procent sökt behandling på eget 

initiativ och 28 procent på någon annans. 

En kanadensisk studie om personer med spelproblem som begått självmord visar att gruppen 

var mindre benägen att söka vård inom psykiatrin än kontrollgruppen utan spelproblem. 

Kontrollgruppen sökte vård inom psykiatrin tre gånger oftare under sin sista månad 

och året innan självmordet. 45 

Att söka vård för spelberoende kan vara svårt av flera olika anledningar. En del personer 

vill hantera problemet på egen hand och en del känner skam inför spelproblemen. För 

andra kan graden av förnekande vara stor. 63 Informationen om hur man söker vård har fram 

tills nyligen varit begränsad. Men de tidigare beskrivna skälen är enligt en litteratursammanställning 

vanligare än bristande tillgänglighet till stöd och behandling. 65 


– 32 –


Vilka kan ha behov av insatser? 

Behovet av insatser vid spelproblem kan definieras utifrån spelproblemets svårighetsgrad 

och eventuell samsjuklighet. Både alkohol och drogproblem liksom en rad psykiatriska 

tillstånd är vanliga vid spelproblem. En kanadensisk forskargrupp har grupperat personer 

med spelproblem utifrån deras motiv att spela, psykologiska och biologiska riskfaktorer 

samt riskfaktorer knutna till uppväxtmiljö. Utifrån modellen blir spelproblem svårare och 

mer svårbehandlade ju fler riskfaktorer spelaren har. Modellens giltighet har bekräftats av 

andra studier. 36 

Spelproblem utan påtaglig psykisk ohälsa 

Gruppen med lindrigast spelproblem börjar spela för att roa sig och vinna pengar. Gruppen 

har från början inte några större psykiska problem. Personerna blir spelberoende genom 

tillvänjning till spel, ogynnsamma ekonomiska beslut och försök att vinna tillbaka pengar. 

Denna grupp är den grupp som tillgodogör sig behandling och kamratstöd bäst. Att sluta 

spela är ofta förenat med en lättnad över att inte längre behöva ljuga. Många av de känslomässiga 

problemen som varit en följd av spelandet klingar av efter en tid. 

Spelproblem i kombination med psykisk ohälsa 

Gruppen som kallas den känslomässigt sårbara har ofta haft en svår uppväxt och problem 

med ångest och nedstämdhet innan de fick spelproblem. För dessa personer kan spelandet 

erbjuda flykt från svåra känslor bl.a. genom de starka känslor spelande kan ge. Men gruppen 

verkar även ha en biologisk disposition kopplad till en obalans i hjärnans belöningssystem 

samtidigt som spelproblem kan ses i familjens historia. Denna grupps högre grad av 

psykisk ohälsa gör den mer svårbehandlad. Många av de känslomässiga problemen kvarstår 

om personen slutar spela. Dessa personer har oftare än nöjesspelarna en förälder med en 

psykiatrisk sjukdomshistoria. 107 

Spelproblem i kombination med allvarlig och komplex psykisk 

ohälsa och sjukdom 

Den tredje gruppen kallas den antisociala och impulsiva. Även denna grupp har både en 

psykosocial och biologisk sårbarhet. Men personerna har dessutom personlighetsstörningar 

och/eller ADHD. I den här gruppen har man liksom i den känslomässigt sårbara ofta svårigheter 

med ångest och nedstämdhet. Denna grupp har svårast att tillgodogöra sig behandling 

och kamratstöd, som en effekt av impulsivitet och antisociala drag. De hade också 

oftare sociala, familjemässiga, kriminella samt alkohol och drogproblem. De hade oftare 

än de andra fått sluten psykiatrisk vård och hade oftare en förälder med drog, alkohol, 

eller spelproblem. 107 


– 33 –


Exempel på nationella och regionala 

behandlingsinsatser 

Nedan presenteras exempel på insatser vid spelberoende. Merparten av nedanstående 

verksamheter har stötts av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med berörd kommun eller 

landsting/region: 

● Förebyggande åtgärder och information om risker med spel om pengar 

● Nationella stödlinjen 020–81 91 00 

● Internetbaserat självhjälpsprogram 

● Öppenvårdsprojekt för spelberoende och deras anhöriga 

● Kartläggning och utbildning inom Kriminalvården 

● Par och familjeterapi i Stockholms stad 

● Egenvårdsråd via Vårdguiden.se 

● Stöd från spelberoendeföreningar inklusive kamratstöd 

● Behandlingshem för spelberoende 

Bakgrund 

Folkhälsoinstitutet drev mellan åren 2003 och 2008 ett flertal öppenvårdsprojekt i Sverige 

för att uppmuntra utvecklingen av många olika evidensbaserade behandlingsmetoder för 

spelberoende. I Stockholm gavs uppdraget till Forum för psykosocial hälsa på Beroendecentrum 

Stockholm. 

Idag finns Forum forskningscentrum för psykosocial hälsa på Centrum för psykiatriforskning 

(CPF) och bedriver både forskning, prevention och behandlingsverksamhet vid spelproblem. 

CPF drivs av Stockholms läns sjukvårdsområde och Karolinska institutet. 

Den nationella stödlinjen 

Den nationella stödlinjen har funnits sedan 1999 och drivs sedan 2011 av Kunskapscentret 

på uppdrag av FHI. Stödlinjen har som främsta uppgift att ge stödjande samtal och rådgivning 

till spelare och deras anhöriga. Stödlinjen informerar personal inom socialtjänst och 

vård och behandlingssektorn samt frivilligorganisationer och allmänhet. 66 I Stödlinjens 

uppdrag ingår också att rapportera demografiska fakta, inkommande samtal, de vanligaste 

problemspelen samt negativa konsekvenser av spelandet. Stödlinjen har även en webbsida 

med information, www.stodlinjen.se. Från årsskiftet 2011/12 kommer det finnas möjlighet 

att ställa frågor och läsa andras inlägg på ett chattforum. Från årsskiftet kommer det också 

att finnas möjlighet att få webbaserad behandling med terapeutunderstödd självhjälp via 

stödlinjen. Behandlingen är under utveckling som ett pilotprojekt inom ramen för SLSO:s 

utveckling av webbfunktioner. 

Under senare delen av 2011 har anhöriga som ringt till stödlinjen inom ramen för en forskningsstudie 

erbjudits ett terapeutunderstött självhjälpsprogram, som syftar till att förbättra 

det psykosociala klimatet i den spelberoendes familj. En anledning är att den anhöriga ska 

underlätta för spelaren att påbörja behandling. Studien finansieras med forskningsmedel. 


– 34 –


Erfarenheter från Stödlinjen 

Under 2009 ringdes 10 443 samtal in, av vilka 3 524 besvarades. Av dessa var 1 788 spelrelaterade. 

1167 var stödsamtal och 375 var informationssamtal. Under 2009 inkom även 

165 ebrev, som besvarades. De två största grupperna som ringde in var spelare och anhöriga. 

Flera av de som ringer känner sig väldigt ensamma om sin problematik och vågar inte berätta 

om sitt spelande och vad det lett till. Det första som kommer fram är ofta de ekonomiska 

konsekvenserna. Spelarna berättar också om att deras psykiska hälsa blivit lidande. 

Nästan 72 procent av spelarna uppger att de har ångest och depression. Mer än hälften av 

spelarna uppger att relationen till sin partner har försämrats pga. brist på tillit, irritation och 

konflikter. De som ringer har sällan kännedom om självhjälpsgrupper och andra behandlingsalternativ. 

67 

Internetbaserade självhjälpsprogram 

2003 startade utvecklingen av ett nationellt självhjälpsprogram för vuxna med spelproblem. 

Drift, utformning och utveckling utfördes av Assista Concultancy Europé (ACE) 

med finansiering av Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut och ACE avslutade 

2009 samarbetet kring självhjälpsprogrammet som därefter drivits vidare av Spelinstitutet. 

Självhjälpsprogrammet upphörde i dec. 2011 eftersom verksamheten saknade finansiering. 

Den webbaserade behandlingen bestod av åtta avsnitt/moduler och pågick under åtta veckor. 

Varje deltagare hade telefonkontakt med sin behandlare en gång/modul. De metoder som 

användes var kognitiv beteendeterapi (KBT) och i samtalen motiverande intervju (MI) 

samt "acceptance and commitment therapy (ACT).Verksamheten har varit föremål för en 

vetenskaplig utvärdering. 63 

Självhjälpsprogrammets syfte var att ge stöd till dem som drar sig för att söka vård och 

som vill vara anonyma. Att kunna arbeta med sin problematik oberoende av bostadsort och 

tidpunkt var en av målsättningarna. 

Centrum för psykiatriforskning Forum har nyligen startat en liknande verksamhet också i 

form av ett internetbaserat självhjälpsprogram. Den nya verksamheten kallas nationella 

spelhjälpen och nås på www.nationellaspelhjalpen.se 

Erfarenheter från det internetbaserade självhjälpsprogrammet. 

Drygt åttahundra personer har sedan 2004 gått igenom självhjälpsmanualen med goda 

behandlingsresultat som stått sig vid uppföljning. 63 Deltagarna skulle vara minst 18 år och 

uppge sig ha problem med spel om pengar. Deltagare som var mycket deprimerade fick 

delta, men föreslogs söka läkare. Vid behov hänvisade terapeuterna dem till vårdcentral, 

psykiatrisk klinik, företagshälsovård, privata psykologer/ psykoterapeuter, socialtjänst, 

och/eller familjerådgivning. Deltagarna hänvisades även till kommunernas budgetrådgivning 

och självhjälpsgrupper. De flesta som har hänvisats har valt att fortsätta med manualen 

parallellt med annat stöd. Utvärderingen av de första 66 deltagarna visar att de har fått 

hjälp att komma ur sitt spelmissbruk, förbättrat sin hälsa genom minskad ångest och depression, 

minskat riskabel alkoholkonsumtion, fått ökad livskvalitet och förbättrad ekonomi. 

Resultaten har bestått tre år efter avslutad behandling. En uppföljningsstudie 26 


– 35 –


månader efter behandling kommer att presenteras av SFH. I stort tyckte terapeuterna att de 

hade tillräckliga verktyg för sitt arbete, men saknade möjlighet till fler boostersamtal. De 

tyckte att behandlingen med viss individuell anpassning även fungerat för ”svårare” klienter 

med parallella fysiska och/eller psykiska problem. Deltagarna var i stort mycket nöjda. 

Kostnaden per deltagare som påbörjat behandlingen var 10 300 kronor och knappt 15 900 

kronor per deltagare för dem som fullföljt behandlingen. 68 

Öppenvårdsprojektet för spelberoende 

och deras anhöriga 

Bristen på tillgänglig öppenvård för spelberoende ledde fram till den första offentligt 

finansierade behandlingen för spelberoende där de tre storstäderna Malmö, Göteborg och 

Stockholm ingick i projektet. Syftet var att kunna ge lättillgänglig behandling, att utvärdera 

behandlingsmetoder och att utveckla öppenvårdsenheten till ett kompetenscentrum för 

spelberoendebehandling i regionen. Fokus låg i utvecklandet och utvärderande av metoder 

för spelberoendebehandling. Inom ramen för detta projekt utvecklades en metod för behandling 

baserad på kognitiv beteendeterapi och en metod för individuell behandling baserad 

på individuella samtal. Två behandlingsmanualer – en för KBTbaserad behandling och 

en för MIbaserad behandling har getts ut. 59 Utvärderingen visade på goda resultat av båda 

metoderna vid spelproblem. 9 Öppenvårdsprojektet genomfördes av FHI och pågick under 

perioden 2003–2008. Från och med 2007 minskade Folkhälsoinstitut stödet till verksamheterna. 

Sedan dess har Göteborgs respektive Malmö stad finansierat en större del av sina 

verksamheter. 

Behandling för vuxna 

Behandlingen gavs genom individuella samtal och omfattade fyra sessioner om cirka 50 

minuter som gavs utspridda över åtta veckors tid, enligt en manual för MI vid spelproblem. 

De första två sessionerna gavs med cirka två veckors mellanrum medan de två sista sessionerna 

gavs med längre mellanrum. 

Behandling gavs också i grupp med kognitiv beteendeterapi. Grupperna bestod av mellan 

åtta och tolv deltagare och leddes av två kursledare. Behandlingen omfattade åtta kurstillfällen 

som gavs en gång per vecka under åtta veckors tid. Varje session var tre timmar lång 

inklusive en halvtimmes rast i mitten. 

Erfarenheter från behandling för vuxna 

Under perioden juni 2005 till december 2006 intervjuades de 127 personer som genomfört 

minst en behandlingssession i Stockholm. De som fått MI och KBT jämfördes med en kontrollgrupp 

som stod på väntelista för behandling. Båda behandlingarna var bättre än att stå 

på väntelista när det gäller förbättring av spelproblem och resultaten stod sig vid uppföljningen 

efter ett år. De två metoderna hade samma behandlingseffekt. 

De flesta deltagarna i KBTbehandlingen angav nedanstående som särskilt bra och/eller 

viktigt i behandlingen. 


– 36 –


● Verktyg för att hantera sitt spelsug och risksituationer 

● Bättre förståelse för sig själva och sitt spelande 

● Mer kunskap om spelproblem 

● Gruppen och andra deltagarna hade varit viktiga 

● Ledarna för gruppen var viktiga 

Bland deltagarna som fick MI var det fler som betonade vikten av att bli lyssnad på samt 

att de hade fått ökad medvetenhet och insikt om sina spelproblem. 69 

Program för anhöriga till personer med spelproblem 

Anhörigprogrammet vänder sig till personer över 18 år. Anhörigprogrammet bygger på 

KBT och Community Reinforcement Training for Family and Significant Others 

(CRAFT). Programmet syftar till att lära anhöriga olika beteendestrategier för att hantera 

negativa konsekvenser av närståendes alkoholproblem samt att förstärka beteenden som 

inte är missbruksrelaterade. 

Erfarenheter från anhörigprogrammet 

I Stockholm deltog 28 personer i någon av de sex anhörigkurser som startade under 2006. 

Av deltagarna var 89 procent kvinnor och 11 procent män. Kursdeltagarna uppgav att de 

hade varit medvetna om problemet under lång tid. Många uppgav att de var mindre arga på 

sin närstående spelare efter att ha gått kursen. Det kan förklaras med att de upplevde att de 

fått större kunskap och förståelse samt kunnat diskutera med andra anhöriga i samma situation. 

Många ansåg att kurstillfällena var för få och för korta. 

Kursledarna i Stockholm, Göteborg och Malmö var generellt nöjda med anhörigprogrammets 

upplägg, men ansåg att det ibland var svårt att hantera hjälpbehovet hos deltagare som 

var i akut kris. För detta föreslogs kursen kompletteras med inledande individuella möten. 

Budgetrådgivning i grupp 

Inom ramen för öppenvårdsprojektet erbjöds budgetrådgivning i grupp och i vissa fall även 

individuellt. Budgetrådgivningen bestod av en två timmar lång föreläsning om hur man kan 

planera sin privatekonomi, men föreläsaren gav också information om möjligheterna till 

skuldsanering. Även anhöriga var välkomna till föreläsningen om budgetrådgivning. Ingen 

närvaro registrerades. 

Behandling för ungdomar 

I Stockholms län fick även Maria Ungdom och Forskningscentrum för psykosocial hälsa 

stöd för att utveckla behandling för unga med spelproblem inom ramarna för forskningsprojektet 

"Drömmen om oberoendet" vilket inkluderade ungdomar upp till 25 år. Sedan 

våren 2007 har ungdomar kunnat få behandling för sina spelproblem vid Maria Ungdom. 

Projektet är unikt eftersom det inte finns några tidigare liknande projekt någonstans i världen, 

samt då det bedrivs på en vanlig klinik, snarare än i en renodlad forskningsmiljö. 

Sedan hösten 2008 pågår utvärderingen av behandlingen. En rapport med resultat kommer 

under första kvartalet 2012. 


– 37 –


Erfarenheter från Drömmen om oberoendet 

Mellan oktober 2008 och juni 2010 fick 66 ungdomar information och erbjudande om behandling 

samt deltagande i studien. Trettiosju personer deltog i informationssamtal under 

2009. De som erböds behandling och deltagande i studien var mellan 12 och 25 år. 92 procent 

var pojkar. De 37 personerna fick sammanlagt 94 bedömningssamtal samt ytterligare 

ca 165 terapeutiska samtal. 

Ungdomarna gick olika länge i behandling. Tretton personer var inte intresserade av behandling 

eller avslutade behandlingskontakten under 2009. Resten befann sig i bedömningsprocessen, 

i behandling eller under uppföljning. Under de tio första veckorna under 

2010 ökade inflödet av ungdomar. Under perioden gavs över 50 behandlingssamtal och 13 

informationssamtal för nyanmälda ungdomar. 

Kartläggning och utbildning inom Kriminalvården 

Sedan 2006 finansierar Statens Folkhälsoinstitut ett projekt för att kartlägga spelproblem 

bland intagna och hur de kan behandlas. Kriminalvården arbetar för att öka kunskapen om 

spelberoende och med att utveckla program och arbetssätt för att hjälpa intagna att bli av 

med sitt spelberoende och därmed förebygga ny brottslighet. Nästan 400 anställda inom 

frivård och på anstalter har fått information om spelberoende och drygt 30 har gått en utbildning 

under 2,5 dagar. Många intagna har under projektets gång fått hjälp genom befintliga 

program i kriminalvården och/eller tillsammans med organisationer som 

Spelberoendes Riksförbund. 

Kommunala verksamheter 

I en enkät från Folkhälsoinstitutet till Sveriges kommuner om hur de arbetar med frågor 

om spelberoende svarade endast en kommun att insatser som rör spelberoende har varit 

aktuella i stor utsträckning. Majoriteten (72 procent) uppger att frågorna har varit aktuella i 

liten utsträckning. För en femtedel har frågorna inte alls varit aktuella. Knappt en tredjedel 

har ett avtal med behandlingshem, terapeut eller liknande för behandling av spelberoende. 

En tiondel ger stöd till självhjälpsgrupper eller kamratföreningar som arbetar med spelberoende. 

I en senare enkät är det bara stadsdelarna Skärholmen samt EnskedeÅrstaVantör 

som besvarat Folkhälsoinstitutets enkät i Stockholms län. De båda stadsdelarna uppger att 

spelfrågor endast är aktuella i liten omfattning. 

Par- och familjeterapi i Stockholms stad 

Inom ramen för folkhälsoinstitutets öppenvårdsprojekt har Stockholms stad erbjudit kostnadsfria 

par eller familjesamtal till klienter från hela landet. Med utgångspunkt från systemisk 

familjeterapi har metoden utvecklats för par och familjer där en eller flera av 

medlemmarna har spelproblem. Behandlingen är flexibel beträffande besöksfrekvens och 

utsträckning i tid. Varje avgränsat samtal reflekterar över aktuell situation samt nästa steg. 

Metoden bygger på att två psykoterapeuter deltar i samtalet där man intar en intervjuande 

respektive en reflekterande position. 


– 38 –


Erfarenheter från par och familjeterapi 

Folkhälsoinstitutets utvärdering ger inte stöd för att metoden är effektiv. Däremot pekar 

den mot att behandlingen hjälper par och familjer som primärt söker för att förbättra relationen 

i samband med spelproblem. En fördel med par och familjebehandlingen verkar 

vara att personer med spelproblem snabbare får behandling. Jämfört med dem som sökt individuell 

behandling inom öppenvården under samma period hade de som sökte par och 

familjebehandling haft spelproblem betydlig kortare tid. När klienten väl har sökt vård för 

sina problem ökar chansen att klienten får annan behandling vid behov. 70 

Södertälje - ett exempel från en kommun i Stockholms län 

I Södertälje kommun varierar insatserna till personer med spelproblem beroende på vilket 

stöd den enskilde ansöker om. Enheten för försörjningsstöd möter ofta personer som ansöker 

om ekonomisk hjälp pga. skulder. Människor döljer ofta sina spelproblem och känner 

skam inför att berätta om problemen. När det inte finns några uppenbara förklaringar till 

ekonomiska problem kan en grundligare utredning visa att det finns spelproblem med i bilden. 

Enheten för försörjningsstöd kan hjälpa till med att se över den ekonomiska situationen 

och remittera till enheten för budget och skuldrådgivning. Så länge spelproblemen 

finns kvar löser dock inte detta problemen och den sökande kan då remitteras till Missbruksöppenvårdens 

spelbehandling i Södertälje. Enheten för försörjningsstöd hjälper också 

till med kontakter till Beroendecentrum och Psykiatricentrum i Södertälje vid behov av behandling 

för missbruk eller psykisk ohälsa. Det finns ingen statistik över antalet sökande 

med spelproblem, men uppfattningen på Enheten för försörjningsstöd är att det finns 

ganska omfattande dolda spelproblem. 

Missbruksenheten har vid några tillfällen tagit emot personer som blivit vräkta på grund av 

spelskulder. Enheten har inte beviljat någon vistelse på behandlingshem för spelproblem 

under de senaste åren. Missbruksöppenvården erbjuder däremot personer med spelproblem 

individuell eller gruppbehandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) inriktad mot spel 

om pengar. Mellan 10 och 20 personer per år har under de senaste åren genomgått det 

manualbaserade programmet, som omfattar åtta sessioner. Vid individuell behandling blir 

det oftast fler tillfällen på grund av att annan problematik också aktualiseras. De sökandes 

ålder och bakgrund varierar stort. Några har redan kontakt med Missbruksenheten på grund 

av alkohol eller drogmissbruk. Insatserna har hittills inte följts upp och det går därför inte 

att säga något om behandlingsresultat. 

Egenvårdsråd via Vårdguiden.se 

Vårdguiden.se ska fungera som första linjens sjukvård inom SLL. På Vårdguiden.se finns 

information om spelberoende. Under rubriken ”Sök vård” uppmanas den drabbade eller 

närstående att kontakta Beroendecentrum Stockholm, psykiatrisk öppenvårdsmottagning 

eller sin husläkare för att få råd och stöd. 

Spelberoendeföreningar 

De svenska spelberoendeföreningarna Spelberoendes Riksförbund och Gemenskapen Ano 


– 39 –


nyma Spelberoende har funnits i mer än tio år. Stödgrupper för personer med spelproblem 

uppstod i USA på 1950talet efter förebild av rörelsen Alcoholics Anonymous (Anonyma 

alkoholister, AA). Den nya rörelsen kallas för Gamblers Anonymous. Båda dessa organisationer 

är i dag spridda över stora delar av västvärlden. GA finns i våra nordiska grannländer 

men i mindre utsträckning i Sverige. I stället dominerar Spelberoendes förening. 1 

Spelberoendes Riksförbund 

Spelberoendes Riksförbund verkar för att förebygga och avhjälpa spelberoende genom att 

informera om möjliga hjälpinsatser. Basen i förbundet utgörs av spelberoendeföreningar, 

stödgrupper och kontaktpersoner, som erbjuder stöd till spelare och deras anhöriga. 71 

Under 2010 har Spelberoendes förening haft 1 969 besök vid kvällsmöten och tagit emot 

769 telefonsamtal. 71 

Anonyma Spelberoende 

Gemenskapen Anonyma Spelberoende (GA) är en sammanslutning av män och kvinnor som 

hjälps åt för att lösa sina spelproblem och hjälpa andra att tillfriskna från spelmissbruket. 72 

Behandlingshem 

I Sverige finns behandlingshem som specialiserat sig på behandling av spelberoende. 

Behandling ges som inneliggande vård och öppenvård. Nedan beskrivs två verksamheter. 

Kolmårdens behandlingshem 

Kolmårdens behandlingshem har behandlat spelberoende sedan 1996. Behandlingen tar 

16 veckor och är en kombination av kognitiv beteendeterapi (KBT) och 12stegsmodellen 

(Minnesotamodellen). Behandlingen betalas av kommunernas socialtjänster, företag eller 

klienterna själva. Man utför också kontraktsvård för Kriminalvården. Behandlingen innehåller 

bl.a. gruppterapi och enskilda samtal. 

Kolmårdens behandlingshem anser att en längre behandlingstid krävs vid spelproblem än 

vid alkoholberoende. Erfarenheten är att det tar lång tid innan klienterna blir behandlingsbara, 

eftersom de inte förstår sambandet mellan spel och konsekvenser. Ofta har beroendeprocessen 

pågått under en lång tid, utan att ha blivit uppmärksammad. Anknytningen till 

kriminalvården är ofta betungande. Mellan 2000 och 2004 har behandlingshemmet i genomsnitt 

haft 23 klienter per år. Av dessa har 78 procent fullföljt behandlingen. En utvärdering 

av 2004 års klienter visar att en majoritet blev helt spelfria efter behandlingen. 73 

Gameover i Linköping 

Game Over är ett behandlingshem i Linköping som arbetar med spelproblem när det gäller 

spel om pengar och datorspel. Game Over erbjuder behandling i såväl öppen som sluten 

vård. Behandlingen baseras på kognitiv beteendeterapi (KBT). 


– 40 –


Insatser och behandling som har 

forskningsstöd 

Förebyggande insatser 

Folkhälsoinstitutets litteraturöversikt om förebyggande åtgärder bekräftar det som tidigare 

visats inom alkohol, narkotika och tobaksområdet dvs. att lagstiftning och insatser som 

beskattning och minskad tillgänglighet har stor preventiv effekt. Minskad tillgång till spelmaskiner 

minskar spelande och spelproblem, förutsatt att minskningarna är betydande. 

Sambanden är dock inte entydiga eller enkla. Åtgärder kan även vidtas i mötet med speloperatören 

för att spelaren ska få en realistisk bild av spelets förutsättningar. Vidare finns 

verktyg för att hjälpa spelaren att analysera sitt spelbeteende. 8 

Det finns inget stöd för att informationsinsatser påverkar ungdomars spelande eller spelproblem. 

Information kan däremot öka kunskaperna om spel. Det finns ett visst stöd för att 

insatser i spelmiljön har betydelse, som t.ex. insatsmätare och spela med kontanter istället 

för på kredit. Självavstängning från kasinon, utbildningsprogram för återförsäljare av spel 

och kasinopersonal, liksom spelmiljöns utformning är andra åtgärder som verkar fungera. 

Folkhälsoinstitutets uppdrag Spelprevention har mellan 2000 och 2011 genererat 46 publikationer, 

som finns på myndighetens webbplats. 

Spontant tillfrisknande 

Föreställningen om förloppet vid spelproblem har i hög grad utmärkts av att personer med 

spelproblem får förvärrade problem över tid och att de med svåra problem tillfrisknar i 

mindre grad än de med lindrigare. En litteratursammanställning av prospektiva studier över 

tillfrisknande och hur personer rör sig mellan olika svårighetsgrader pekar snarare mot en 

hög grad av rörlighet och att många faktiskt förbättras över tid. 74 Två undersökningar från 

USA visar att en tredjedel blir fria från sina problem på egen hand utan behandling. 75 Studiet 

av hur personer tillfrisknar på egen hand kan även ge underlag för hur personer kan 

motiveras att sluta och för behandlingsinsatser på olika insatsnivåer. 76 

Behandling 

Vid spelproblem används idag framförallt olika former av psykologisk behandling. Behandlingen 

kan ha olika mål: att helt kunna avstå från att spela om pengar eller att kunna 

spela på ett kontrollerat sätt. Denna skillnad i kombination med skillnader när det gäller använda 

undersökningsmetoder och olika utfallsmått försvårar jämförelser mellan olika behandlingsformer 

och deras resultat. 

En litteratursammanställning från 2005 visar att olika former av psykologisk behandling 

ger goda behandlingsresultat på både kort och lång sikt vid spelberoende. I sammanställningen 

ingick individuell och gruppbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT), aversionsterapi, 

imaginär desensibilisering och eklektisk terapi. 77 Även en litteratursammanställning 

från 2009 pekar mot goda resultat när det gäller olika former av KBT, inklusive Motiverande 

samtal och imaginär desensibilisering. 78 Utvärderingen av öppenvårdsprojektet i 


– 41 –


Stockholm visar att behandling med Motiverande samtal (Motivational interviewing, MI) 

och kognitiv beteendeterapi (KBT) gav lika goda behandlingsresultat. Både MI och KBT 

ses som lovande behandlingar. 69 

En litteraturgenomgång från 2011 inkluderar olika former av kognitiv beteendeterapi 

(KBT), psykoanalys och psykodynamisk terapi, deltagande i grupper med Gamblers Anonymous 

(GA), läkemedelsbehandling och kortare behandlingsinsatser som ofta utgår från 

MImetodik och familjeterapi. Bäst resultat visas för kognitiv beteendeterapi. Lovande resultat 

ses även för kortare insatser som ofta utgår från MImetodik och innebär stöd till 

självhjälp. 79 

Motiverande samtal (MI) 

Rådgivning som baseras på MImetodik används bland annat vid riskbruk av alkohol och 

alkoholproblem med goda resultat. MI kan användas som enda metod för att behandla spelproblem, 

men forskning har visat att metoden också är användbar som ett tillägg till andra 

behandlingar. MI som förbehandling till KBT har visat sig öka andelen som stannar kvar i 

behandling och även förbättrat behandlingsresultaten. 9 MImetodik kan användas för olika 

lång rådgivning, vid ett eller flera tillfällen. Flera studier pekar mot att både enstaka MI 

samtal och kort rådgivning utifrån MImetodik kan fungera för att minska spelproblem. 80, 81 

MI har även visat snabbare behandlingseffekt än andra jämförbara metoder som t.ex. KBT 

eller 12stegsmodellen. 83 Fortsatt utvärdering av metoden för behandling av spelproblem 

är önskvärd för att skapa ökad klarhet om behandlingseffekter. 

Kognitiv beteendeterapi(KBT) 

I KBT vid spelproblem ligger fokus på att identifiera risksituationer för överdrivet spelande 

och att lära ut strategier för att bemästra dessa. Man lägger stor vikt vid hur spelaren tänker 

i samband med spel, exempelvis när det gäller orealistiska tankar om att kontrollera slumpen. 

9 Behandlingens mål är att ändra uppfattningar, föreställningar och förhållningssätt till 

spel om pengar. 8 I Sverige finns erfarenheter och utvärderingar av internetbehandling och 

telefonstödlinje. Den svenska Internetbehandling som drivits på uppdrag av Folkhälsoinstitutet 

har utvärderats vetenskapligt i en randomiserad kontrollerad studie, som visar på goda 

effekter av behandlingen. 68 

Korta behandlingsinsatser och hjälptillsjälvhjälp 

Till korta psykopedagogiska insatser hör stöd till självhjälp såsom självhjälpsmanualer och 

information i tryckt eller elektroniskt format och olika former av rådgivning. Ofta ligger 

KBT till grund för olika självhjälpsformer, medan MImetodik ofta ligger till grund för 

rådgivning av olika längd. Till självhjälpsmetoder räknas terapeutiska tekniker för att på 

egen hand kunna kontrollera sitt spelande som t.ex. Imaginal Desensitization. 

En litteratursammanställning över studier om psykologisk självhjälp generellt visar att 

självhjälpsstrategier är effektiva och att effekterna i hög grad kvarstår även vid uppföljning. 

Sammanställningen visar att behandlingseffekterna blir bättre om hjälpen inkluderar 

någon form av klinisk kontakt. Vikten av att utreda om självhjälp är en lämplig behandlingsform 

för patienten betonas. 82 


– 42 –


En randomiserad kontrollerad studie med 314 personer som rekryterats via annonsering 

visar att en självhjälpsmanual i kombination med ett eller sex tillfällen av motiverande 

samtal, minskade frekvensen av spelande och ekonomiska förluster på grund av spel samt 

förbättrade tilltron till den egna förmågan. Men studien visade även att de som enbart använde 

självhjälpsmanualen också minskade sina förluster och efter ett år inte längre uppfyllde 

kriterierna för spelberoende. De som fick sex motiverande samtal förbättrade inte 

sina spelproblem i högre grad än dem som bara fick ett samtal. 

Liksom andra studier visade denna att även kontrollgruppen som stod på väntelista minskade 

sina spelproblem under studieperioden. 83 

I flera studier påpekas att enbart att uppmärksamma spelproblem kan innebära en intervention 

som minskar spelandet och dess negativa effekter. Att ny kunskap och nya perspektiv 

kan stimulera till att avbryta eller begränsa skadligt spelande uppmärksammas även i Folkhälsoinstitutets 

information om motiverande samtal vid spelproblem. Motsvarande insats 

på alkoholområdet benämns kort rådgivning, och har visat sig ge god behandlingseffekt. 84 

Farmakologisk behandling 

Läkemedlen naltrexon och nalmefen som används vid behandlingen av alkoholberoende 

har i studier visat sig kunna ha viss effekt även på spelberoende. Fortfarande behövs mer 

evidens på området innan säkra slutsatser kan dras om effekten av dessa läkemedel. 108–114 

En nyligen publicerad översikt sammanfattar att behandling med läkemedel som stimulerar 

dopaminsystemet (dvs dopaminagonister eller LDopa) kan medföra att patienter med Parkinsons 

sjukdom utvecklar patologiskt spelande (pathologic gambling). Faktorer som bedöms 

spela in är bland annat genetisk predisposition och läkemedelsdos. 85 

Insatser och behandling med god effekt mot spelproblem. 

● Lagstiftning och insatser som beskattning och minskad tillgänglighet har stor 

preventiv effekt. 

● Forskningsresultat pekar framförallt på god effekt av kognitiv beteendeterapi, 

KBT, och motiverande samtalsmetodik (MI). 


– 43 –


Strategiförslag vid spelproblem 

Genomgången av forskningsläget och erfarenheterna från olika åtgärder vid spelproblem 

ligger till grund för strategiförslagen nedan. 

Stegvis vård innebär att vid val av olika behandlingsmetoder med väldokumenterad effekt 

väljer man först den för tillståndet definierade minst intensiva. Effekten av denna intervention 

följs upp och om man inte uppnår förväntat resultat väljs en metod med högre intensitet. 

För personer med spelproblem kan behovet av insats variera utifrån problemens 

svårighetsgrad, samsjuklighet och motivation att förändra sitt beteende. 86 

Insatser i stegvis vård för spelproblem kan vara: 

• information om spelproblem 

• råd om egenvård 

• stöd från patient och närståendeföreningar 

• insatser från kommunala verksamheter 

• insatser från hälso och sjukvårdens olika verksamheter 

Organisation och vårdutbud 

Nedanstående insatser och verksamheter bör ingå i landstingets vårdutbud för problem 

orsakade av spel om pengar: 

● Information och egenvård 

Enkla råd och information om spelproblem samt hur man kan få stöd, råd och behandling 

bör finnas för befolkningen på Vårdguiden.se. Även livsstilsmottagningar, husläkarmottagningar/vårdcentraler, 

missbruks och beroendevård, psykiatrisk öppenvård och 

eventuell specialiserad verksamhet för spelproblem bör kunna erbjuda detta. 

● Livsstilsmottagningar 

Problem orsakade av spel om pengar har flera beröringspunkter med alkoholproblem 

och bör samordnas med insatser för alkohol och drogproblem vid mottagningar med 

inriktning på livsstil och förebyggande åtgärder, som t.ex. riskbruk av alkohol. 

● Husläkarmottagningar och vårdcentraler 

Husläkarmottagningar och vårdcentraler bör ha tillgång till kunskap om spelproblem 

för att medverka till adekvata åtgärder. Kunskapsstöd bör tas fram och finnas på 

Viss.nu. 

● Ungdomsmottagningar 

Förekomsten av spelproblem är förhållandevis hög bland personer mellan 16 och 24 års 

ålder. Ungdomsmottagningarna i länet bör ha kunskaper för att identifiera spelproblem 

hos dem som söker hjälp och kunna ge råd, stöd och hänvisa till behandling. 


– 44 –


● Psykiatrisk öppenvård och beroendevård 

Spelproblem upptäcks ibland då personer söker vård eller behandlas för psykisk ohälsa 

eller alkoholproblem. Det är angeläget att både psykiatrisk öppenvård och beroendevård 

har tillräckliga kunskaper för att identifiera, utreda och behandla spelproblem. 

Utöver utredning av spelproblem, enligt kriterier, är det angeläget att samsjuklighet 

beaktas. Utredningen ska inkludera bedömning av suicidrisk och personens livssituation 

i övrigt. Kunskapsstöd bör tas fram och finnas på Psykiatristöd.se. 

● Specialiserad behandlingsverksamhet 

Verksamhet för specialiserad behandling och kunskapsspridning om spelproblem bör 

finnas under en utvecklingsfas för att: 

– Bedriva specialiserad behandling 

– Utveckla och stödja etableringen av insatser för spelproblem i Stockholms läns 

landsting, genom konsult och fortbildningsverksamhet. 

– Stödet bör riktas till livsstilsmottagningar, ungdomsmottagningar, psykiatrisk öppen 

vård och beroendevård i Stockholms läns landsting. Konsultstöd kan även behövas 

vid husläkarmottagningar och vårdcentraler. 

Information, stöd och kunskapsstöd 

● Information om risker med spel om pengar bör finnas lätt tillgänglig för befolkningen, 

som faktabaserad motpol till reklam och marknadsföring för spel om pengar. 

● Information om spelproblem och hur man kan få råd, stöd och behandling ska finnas 

lätt tillgänglig för befolkningen, bl.a. på Vårdguiden.se. 

● Hälso och sjukvårdens personal bör ha tillgång till kunskap hur patienter kan få råd 

och stöd vid spelproblem, liksom om vårdutbudet vid spelproblem. Informationen bör 

finnas på Stockholms läns landstings webbplatser för kunskapsstöd, som t.ex. Viss.nu 

och Psykiatristöd.se. 

● Personal inom hälso och sjukvården som möter patienter som kan misstänkas ha spel 

problem bör uppmärksamma problemet. Indikationer på spelproblem kan vara ekonomiska 

problem, problem på arbetsplatsen samt alkohol och/eller narkotikaproblem. 

Stöd till närstående 

● En persons spelproblem leder ofta till negativa konsekvenser för närstående. Det är an 

geläget att barn till personer med spelproblem uppmärksammas och att åtgärder vidtas 

vid behov av de verksamheter inom SLL som kommer i kontakt med spelaren eller spelarens 

närstående, t.ex barnhälsovården och barn och ungdomspsykiatrin. 


– 45 –


Kunskapsstöd 

● Ett kunskapsstöd för råd, stöd, utredning och behandling vid spelproblem på regional 

nivå bör tas fram för spelproblem. Kunskapsstödet bör även innehålla information om 

vårdutbud, organisation och rollfördelning 

● Kunskapsstödet för spelproblem bör även finnas på relevanta webbplatser som t.ex. 

Viss.nu och Psykiatristöd.se 

Samverkan 

För att insatserna vid spelproblem ska bli effektiva är det ofta angeläget att samordna 

hälso och sjukvårdens insatser med aktörer utanför Stockholms läns landsting. Inom kommunerna 

kan socialtjänst, missbruksverksamhet, personliga ombud, konsumentrådgivning, 

skuldsanering och skolhälsovård vara viktiga delar i ett utbud som även rymmer förebyggande 

insatser. Kriminalvård och frivård är viktiga aktörer för dem med påföljder i frihet 

eller i fängelse, som behöver stöd och behandling för spelproblem. 

● Gemensam vårdplanering bör användas för att effektivt samordna insatser från olika 

huvudmän och/eller olika verksamheter/specialiteter utifrån patientens behov. 

● Problem orsakade av spel om pengar bör inkluderas i berörda policys, riktlinjer och regionala 

vårdprogram, som ett tillstånd som det är angeläget att samverka kring. 

● Samarbete bör också etableras med nedanstående aktörer för att åstadkomma stegvis 

vård enligt lägsta effektiva insatsnivå. Dessa aktörer bör kunna hänvisa vidare till det 

föreslagna vårdutbudet inom hälso och sjukvården. 

– Patient och närståendeföreningar 

Patient och närstående föreningar arbetar för att stödja personer som spelar om 

pengar och deras anhöriga. Föreningarna erbjuder stöd och hjälp till självhjälp både 

som ett kontinuerligt stöd, vid spelarens första kontakt för att få hjälp att sluta spela 

och efter eventuell avslutad behandling inom hälso och sjukvården. 

– Stöd och råd via telefon 

Den nationella stödlinjen, som drivs på uppdrag av folkhälsoinstitutet, ger råd och 

stöd per telefon och bör vid behov kunna hänvisa till behandlingsinsatser. 


– 46 –


Forskning, utveckling och fortbildning 

● Aktörer inom det ovan beskrivna vårdutbudet behöver fortbildning för att kunna ge 

adekvata insatser. 

● Screeningfrågor om spelproblem bör tas fram för att kunna användas i kombination 

med andra skattningsinstrument vid utredning av missbruk/beroende och psykiatriska 

diagnoser. 

● Fortsatta stöd och behandlingsinsatser för problem på grund av av spel om pengar 

bör oavsett huvudmannaskap utvärderas som grund för fortsatt utveckling av insatser 

vid spelproblem. 

– Behandlingsinsatser av olika intensitet och längd bör utvärderas för grupper av personer 

med spelproblem av olika grad av svårighet och komplexitet. 

– Korta insatser bör prövas och utvärderas som ett alternativ till mer personalintensiv 

behandling. 

– Patient och närståendeföreningars stöd till personer med spelproblem bör utvärderas 

om stödet ges inom ramen för samverkan med hälso och sjukvården. 

● Effekterna av att samordna insatser vid spelproblem med insatser vid riskbruk av alkohol 

och alkoholproblem bör utvärderas. 

Ansvarsfördelning 

● Ansvarsfördelningen mellan olika huvudmän när det gäller insatser vid spelproblem bör 

tydliggöras som en grund för samverkan. 

● Ansvarsfördelningen mellan olika aktörer bör tydliggöras när det gäller forskning, utveckling 

och utbildning samt framtagning av kunskapsstöd. 

Genomförande 

● En handlingsplan bör tas fram för fortsatt utredning, uppbyggnad och uppföljning av 

insatser för personer med spelproblem. Handlingsplanen bör tas fram inom Enheten för 

evidensbaserad medicin inom HSF i samverkan med berörda aktörer. 


– 47 –


Datorspel och internetanvändning 

med strategiförslag 

Bakgrund 

Historik 

Under de senaste 20 åren har utbudet av media genomgått stora förändringar i Sverige. 

Fram till 1980 fanns det bara två kanaler för rörliga bilder; biografer och tv. När videomediet 

introducerades i början av 1980 innebar det en stor förändring. I början av 1990talet 

var både internet och datorspel relativt okända företeelser. Men sedan dess har både användningen 

av internet och datorspel ökat kraftigt. 87 Under de senaste åren har internetaktiviteter 

i form av sociala medier som t.ex. Facebook, Twitter och bloggar fått ett brett 

genomslag, med möjlighet att kommunicera med många andra. 88 

Arbete, förströelse eller hälsohot? 

Internet kan fylla många funktioner. Som verktyg i arbete eller skola, fritidssysselsättning 

och som ett sätt att etablera och upprätthålla kontakter samt sprida budskap. Men för en del 

kan aktiviteterna på internet bli så tidskrävande att det börjar inkräkta på andra livsområden. 

Även själva innehållet på internet kan leda till att en del fastnar i en överdriven användning. 

Exempelvis kan inköp via nätet, spel om pengar eller besök på webbplatser med 

sexuellt innehåll leda till ett problematiskt beteende. Datorspelande är en annan typ av aktivitet 

som har en starkt engagerande potential och som kan konsumera mycket tid. 

Offentliga aktörer 

I Sverige finns två offentliga aktörer som hanterar hälsomässiga frågor som har ett samband 

med internet; Medierådet och Folkhälsoinstitutet. 

Medierådet är en kommitté inom Regeringskansliet med uppdrag att vara kunskapscentrum 

för barns och ungas medievardag. Syftet är att stärka barn och unga som mediekonsumenter, 

att minska riskerna för skadlig mediepåverkan samt att öka förståelsen för barns 

och ungas kreativitet och aktiviteter på internet. Medierådet mäter barns och ungas medievanor 

och ger ut rapporter om medievanor. 89 

Folkhälsoinstitutet har inom ramen för sin spelpreventionsverksamhet i uppdrag att följa 

utvecklingen kring ohälsa kopplad till datorspel. 

Datorspel och tv-spel 

Det finns två huvudsakliga typer av digitala spel; datorspel och tvspel. Datorspel spelas 

över hemdatorer, som kan kopplas ihop i ett lokalt nätverk så att många spelare kan spela 

tillsammans. Detta kallas för att spela i LAN eller att ”lana”, efter engelskans Local Area 

Network. Tvspel är digitala spel, som kan kopplas till en tv. Både tvspel och datorspel 

kan kopplas till internet, vilket betyder att man kan spela mot vem som helst i världen som 

är uppkopplad mot internet. 


– 48 –


Onlinespel 

Ett av de populäraste och mest uppmärksammade typerna av onlinespel är Massively Multiplayer 

Online Role Playing Game (MMORPG). Denna typ av datorrollspel kan spelas på 

internet av flera tusen spelare samtidigt i samma spelvärld. Det största spelet i genren är 

World of Warcraft. I spelet skapar spelaren en karaktär som avancerar från en låg nivå till 

högre nivåer. Spelarna formerar grupper som tillsammans kan utföra olika uppdrag. Kommunikationen 

sker genom chatkanaler och röstchat. I spelvärldarna, som är öppna dygnet 

runt, möts människor över nationella, etniska, åders och könsgränser. 

Medieanvändning i Sverige 

Enligt ITU, FN:s organ för information och kommunikationsteknologier, hör Sverige tillsammans 

med Korea och Holland till de länder i världen som har högst tillgång till internet. 

Över 80 procent av hushållen har tillgång till internet, oftast via bredbandsuppkoppling. 

90 

Barn och ungdomars medievanor 

I en återkommande undersökning riktad till 2 000 föräldrar och 2 000 barn i åldrarna 9–16 

år mäter Medierådet barns och ungas medievanor. 2010 års undersökning visar att 74 procent 

av 12–16 åringarna och 47 procent av 9–12 åringarna har en dator på det egna rummet 

och att 89 procent har en mobiltelefon. Internet och mobiler är de medier som har störst 

andel högkonsumenter dvs. barn som ägnar minst tre timmar per dygn åt mediet. 

Köns och åldersskillnaderna är stora bland högkonsumenterna. Av pojkarna är 24 procent 

högkonsumenter av datorspel jämfört med 4 procent av flickorna. Jämfört med tidigare års 

undersökningar har tvtittandet minskat. Bland 12–16 åringarna är idag internet den fritidsaktivitet 

som prioriteras högst. Under perioden 2006–2010 har umgänget med kamrater i 

verkliga livet minskat från 74 procent till 58 procent. En del av umgänget har sannolikt 

flyttat över till internet, då internetanvändningen ökat från 49 till 59 procent. 

År 2006 läste 30 procent ofta efter skolan, men 2010 läste endast 19 procent ofta efter skolan. 

Av studien kan man dra slutsatsen att barn och ungas medievanor förändras i snabbt 

takt med ITutvecklingen. En annan undersökning av skolbarns hälsovanor pekar mot 

samma resultat. I åldrarna 11, 13 och 15 år svarar 37 procent att de ägnar sig åt datorspel 

1–2 timmar per dag och 28 procent att de spelar tre timmar eller mer. Andelen som spelar 

lite eller inget alls har minskat. 91 

Effekter av datorspel på barn och unga 

Båda positiva och negativa effekter kan ses när det gäller barns tv och datorspel. Till de 

positiva hör förbättrad spatial förmåga och reaktionstid. Spatial förmåga handlar om rumsuppfattning 

och förmåga att tankemässigt hantera former och mönster. Spatiala förmågor 

används i problemlösning och är viktiga delar av vår intelligens. En annan positiv effekt 

som kan ses är att unga mellan 13 och 20 år som ofta spelar datorspel dricker mindre alkohol 

än de som spelar mer sällan. 92 Det vetenskapliga stödet för negativa effekter som aggressivitet 

är däremot svagt och oklart. 93 


– 49 –


Statens medieråd har sammanställt litteraturen mellan 2000 och 2011 som handlar om 

Våldsamma datorspel och aggression. Sammanställningen visar på ett samband mellan 

våldsamma datorspel och aggression, men aggressionen, såsom den mätts i studierna, 

handlar endast om mentala processer och inte om våldsamt beteende. Det ingående vetenskapliga 

underlaget är för bristfälligt för att man ska kunna uttala sig om huruvida våldsamma 

datorspel kan orsaka ett aggressivt beteende. Svagheterna handlar om hur man mätt 

och använt begreppet aggression och om att ”aggression” studerats i laboratoriemiljöer, 

som svårligen låter sig till ”översättas” till vardagsmiljöer. De ingående tvärsnittsstudierna 

(enkätstudier), som har mest omfattande bakgrundsdata, visar att vad som initialt framstår 

som samband mellan våldsamma datorspel och aggression vid noggrannare analyser förklaras 

av spelarnas psykiska tillstånd och/eller familjeförhållanden. Faktorer som låg självkänsla, 

generella psykiska problem och våld inom familjen orsakar – enligt dessa studier – 

både en benägenhet att spela våldsamma datorspel och högre aggressionsnivåer. 94 

Forskningsresultat kan idag inte visa vid vilken nivå datorspelande och internetanvändning 

eventuellt kan vara skadligt. Till skillnad från tvtittande, ser man inga samband med övervikt. 

95 

Svenska föräldrar är överlag positivt inställda till både internet och dator och tvspel även 

om man också uttrycker att medierna kan ha negativa effekter på barn. Främst oroar man 

sig för pornografi på nätet. Men de flesta upplever inte att datorspelande orsakar deras barn 

några problem. En källa till konflikter mellan barn och föräldrar kan dock vara att de unga 

spelar för mycket. 96, 97 

Den aspekt som främst lyfts fram är tidsåtgången och vilka konsekvenser den får för spelarens 

sociala och fysiska hälsa. För att minska riskerna för negativa effekter och för att 

stärka föräldrarna har branschorganisation MTDS (multimedia, dator och tevespel) och 

Medierådet tagit fram sju tips till föräldrar. 98 

Grupptryck, alternativ identitet och tidsåtgång 

En intervjustudie med World of Warcraftspelare visar att spelarna pga. spelets konstruktion 

och relationerna i spelet drivs till att spela mycket. Drivkrafter är det sociala tryck som 

skapas genom krav på att anpassa sig till andra spelare eller till de andra spelarnas nivå. 

Det sociala trycket i World of Warcraft (WoW) innebär att spelaren inte har egen kontroll 

över sitt spelande utan är beroende av andra och kan utsättas för grupptryck. Spelet kan 

väcka och drivas av det egna behovet av att känna samhörighet och av att höja sin egen status. 

Det kan ha stor betydelse för dem som har låg social status i det verkliga livet. Även 

om man är mobbad i verkliga livet kan man få hög status i WoW. 

Tidsåtgången är grunden till flera problem. Bland annat kan den leda till konflikter med 

föräldrar, men också till för lite sömn och försummandet av mat, hygien samt bristande 

intresse och ork för skola, relationer och vänner. 99, 100 


– 50 –


Problematisk internetanvändning 

Inom ramen för hälso och sjukvårdens verksamhet finns ingen gemensamt överenskommen 

definition av problem relaterade till datorspel eller internetanvändning. En rad olika 

termer används för att beskriva beteendet och tillståndet: computer addiction, problematic 

internet use, compulsive computer use och pathological computer use. På svenska används 

oftast beteckningarna problematisk internetanvändning, överdriven internetanvändning och 

datorspelsmissbruk eller beroende. I denna rapport används problematisk internetanvändning 

som samlingsbegrepp för de olika formerna av problem kopplade till dator och internetanvändning. 

I flera studier om förekomst av problem relaterade till datorspel och internetanvändning 

används nedanstående definition som kräver att 5 av 8 kriterier ska uppfyllas för att tillståndet 

internetberoende ska föreligga. Kriterierna har tagits fram med DSMkriterierna för 

spelberoende som förebild. Kring tillståndet diskuteras om det är ett eget sjukdomstillstånd 

eller om det bör ses som ett symtom till annan psykisk ohälsa som ångest, depression, 

ADHD eller andra impulskontrollstörningar. 101, 102 De tre undergrupper som ofta anges till 

problematiskt internetanvändande är problem på grund av spel om pengar, webbplatser 

med sexuellt innehåll och textmeddelande. 103, 104 

Youngs kriterier för internetberoende 

1. Do yo u feel preocc up ied wit h t he Interne t ( t hink abo ut pre vio us on-line acti vi ty o r antici pat e ne xt 

on-line se ssion)? 

2. Do yo u feel t he need t o us e t he Interne t wit h increa s ing amo un ts of t ime in orde r t o achie v e sati s- 

fac tion? 

3. Ha v e yo u re peatedl y made un succe ssf u l effo rts t o con tr ol, c ut back, o r sto p Interne t use? 

4. Do yo u feel re stle ss , mood y , de pre ss ed, o r i rrit able w hen a ttem pt ing t o c ut do w n o r sto p Interne t 

use? 

5. Do yo u sta y on-line longe r t han o riginall y in tended? 

6. Ha v e yo u jeo pardi z ed o r ri s ked t he lo ss of significan t relation shi p , job, ed ucat ional o r caree r o ppor- tuni ty beca us e of t he Interne t? 

7. Ha v e yo u lied t o famil y membe rs , thera pi st , o r othe rs t o conceal t he e xten t of in vol vemen t wit h t he 

Inte rne t? 

8. Do yo u us e t he Interne t a s a wa y of e sca p ing fr om problem s o r of relie v ing a d ysphor ic Mood (e.g., 

feeling s of hel ple ssne ss , g uil t , an xie ty , de pre ssion)? 

K ä lla: Yo u ng K, In te rne t Addic t ion – The Eme r gence of A Ne w Di so rde r , C ybe rP sycholog y and Beha vio r , 1996:1;3; 237-244. 

Förekomst 

Förekomsten av problematiskt internetanvändande varierar stort mellan olika studier, sannolikt 

som en följd av avsaknad av enhetliga kriterier, mätmetoder och olika studiepopulationer. 

Flera undersökningar har skett genom onlineenkäter på välbesökta webbplatser. En 

litteratursammanställning visar att förekomsten av problem på grund av internetanvändning 

i USA och Europa varierar mellan 1,5 och 8,2 procent. 101 En annan litteratursammanställning 

visar att mellan 3 och 11 procent av internetanvändarna beräknas ha ett problematiskt 

internetanvändande. 


– 51 –


Problematiskt internetanvändande verkar förekomma i hela världen. De studier som har 

gjorts täcker in flera världsdelar och länder, men inte Sverige. 102 En norsk studie med 

3 399 personer mellan 16 och 74 års ålder (med 35 procents svarsfrekvens) visar att 87 

procent använder internet. Av dessa var 1 procent internetberoende enligt Youngs kriterier 

och ytterligare 5,2 procent var riskanvändare. Internetberoende var vanligast bland män 

mellan 16 och 29 års ålder. 

Den norska studien visar att manligt kön, ung ålder och universitetsutbildning kan ha ett 

samband med problematisk internetanvändning. Tid på internet och förekomst av självrapporterade 

sömnstörningar, depression och annan psykisk ohälsa ökade linjärt med graden 

av spelproblem. 105 

Samband mellan spelproblem och tv- och datorspelande 

Enligt befolkningsstudien SWELOGS har ungefär hälften av alla män och en dryg tredjedel 

av alla kvinnor spelat tv eller datorspel det senaste året. Cirka 20 procent spelar varje 

vecka. I åldrarna 18–24 och 25–44 ses ett tydligt samband mellan högre grad av problem 

på grund av spel om pengar och mer frekvent tv och datorspelande. 

Erfarenheter från BUP 

Problem som har ett samband med datorspelande beskrivs av företrädare från den barnoch 

ungdomspsykiatriska verksamheten i Stockholms län (BUP) som ett ökande och relativt 

vanligt problem. Datorspelsproblem drabbar ofta gruppen av unga, som av olika skäl 

inte vill gå i skolan och delta i undervisningen. Vårdkontakten inleds ofta på grund av föräldrarnas 

oro kring sitt barns datorspelande, depressiva beteende eller ångest. 

Det intensiva och tidkrävande datorspelandet leder till att de unga, som oftast är pojkar i åldern 

1417 år, drar sig undan från det verkliga livets uppgifter och krav och sociala relationer. 

I familjen uppstår ofta konflikter på grund av tiden de unga tillbringar framför datorn. 

Ibland leder det intensiva datorspelandet till att de börjar försumma sin hygien och vänder 

på dygnet. Ibland uppstår aggressiva konflikter kring dessa problem. 

BUP:s företrädare gör bedömningen att problemen för denna grupp snarare bottnar i olika 

former av psykiatriska och/eller sociala problem än datoranvändandet i sig. Neuropsykiatriska 

funktionsnedsättningar, social fobi, depression eller ångestproblematik är vanliga tillstånd 

liksom att de unga har sociala problem i form av mobbning i skolan eller olika 

former av svårigheter inom familjen. 

Datorspelandet kan fylla en funktion 

Datorspelande uppfattas inte som den främsta orsaken till att ungdomarna blivit hemmasittare, 

men väl hemma kan datorspelandet fylla flera funktioner. Ungdomarna upplever sannolikt 

inte att de är isolerade då de ingår i ett onlinenätverk. För dem som har blivit 

mobbade kan datorspelande i onlinespel erbjuda en alternativ och mer fördelaktig och 

uppskattad social roll. För unga med autismspektrumstörningar kan möjligen spelandet 

vara ett sätt att träna sociala färdigheter. Och om onlinerelationerna blir för ansträngande – 

kan man ta en paus från dem. Flera påpekar även att datorspelande och internetanvändning 

är en naturlig prioritering när det gäller fritidssysselsättningar för dagens unga. 


– 52 –


Åtgärder 

Problemen med hemmasittande ungdomar anses vara svåra att arbeta med. Det kan vara 

svårt att motivera de unga att gå tillbaka till skolan på grund av den sociala situationen i 

skolan samt på grund av egna problem och eventuella funktionsnedsättningar. Dagens undervisningsformer 

ställer högre krav än tidigare på självständigt arbete och grupparbeten; 

arbetsformer som i sin tur ställer krav på förmåga att strukturera och organisera. För en del 

unga som inte vill gå till skolan har orsaken till lidandet tagits bort. 

De intervjuade BUPföreträdarna arbetade på ett likartat sätt. Efter en utredning av psykiatrisk 

respektive social problematik tillämpas åtgärder som samarbetsavtal mellan barnet 

och föräldrarna om att begränsa tiden vid datorn, anpassad och individuell hemundervisning 

och åtgärder för att för bättra samarbetsklimatet i hemmet. Flera betonar vikten av att 

anlägga en helhetssyn och att familj, skola och socialtjänst är med i samarbetet med BUP. 

Personalen efterlyser utbildning om datorspelande och internetanvändning bland unga och 

hur man kan arbeta med problematiken. 106 

Strategiförslag 

Kunskapssammanställning 

• Kunskap och erfarenheter om problem i samband med datorspel och internetanvändning 

bör sammanställas som underlag för ställningstagande till hur problem i samband med 

datorspel och internetanvändning ska hanteras inom hälso och sjukvården i SLL. 

Förbättrad dokumentation 

• Dokumentation inom berörda verksamheter inom hälso och sjukvården bör innehålla 

uppgifter om problematiskt datorspelande och internetanvändande, som en grund för att 

öka kunskapen om problemen. 


– 53 –


Bilaga 

Kriterier för missbruk och beroende av alkohol 

DSM-IV ICD-10 

Missbruk 

Minst ett kriterium ska vara uppfyllt 

1. Upprepad användning av alkohol 

eller narkotika som leder till 

misslyckande att fullgöra sina 

skyldigheter på arbetet, i skolan eller i 

hemmet. 

2. Upprepad användning av alkohol 

eller narkotika i riskfyllda situationer, 

exempelvis vid bilkörning eller i 

arbetslivet. 

3. Upprepade kontakter med 

rättsväsendet till följd av missbruket. 

4. Fortsatt användning trots 

återkommande problem. 

Beroende 

Minst tre kriterier ska vara uppfyllda 

1. Behov av allt större dos för att 

uppnå ruseffekt. 

2. Abstinensbesvär när bruket upphör. 

3. Intag av större mängd eller intag 

under längre tid än vad som avsågs. 

4. Varaktig önskan, eller misslyckade 

försök, att minska intaget. 

5. Betydande del av livet ägnas åt att 

skaffa, konsumera och hämta sig från 

bruket av alkohol eller narkotika. 

6. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller 

fritidsmässiga aktiviteter försummas. 

7. Fortsatt användning trots kroppsliga 

eller psykiska skador. 

Beroende 

Minst tre kriterier ska vara uppfyllda 

1. Stark längtan efter drogen. 

2. Svårighet att kontrollera intaget. 

3. Fortsatt användning trots skadliga 

effekter. 

4. Prioritering av droganvänd-ning är 

högre än andra aktivi-teter och 

förpliktelser. 

5. Ökad tolerans. 

6. Fysiska abstinenssymtom. 


– 54 –


Referenslista 

1. Red. Binde R och Jonsson J. Spelberoendes riksförbund 10 år. En jubileumsskrift. 

Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2010 

2. Lotterinspektionen. En presentation. www.lotteriinspektionen.se 

Svenska spel. Spelets pris. En analys av samhällsekonomiska kostnader till följd av 

spelproblem i Sverige. Visby: Svenska spel, April 2009 

3. Binde P, Gambling Across Cultures: Mapping Worldwide Occurrence and Learning 

from Ethnographic Comparison, International Gambling Studies, 2005;5(1):1–27. 

4. https://svenskaspel.se/p4.aspx?pageid=731 

5. www.casinocosmopol.se/startomspelansvar.htm 

6. www.sweden.gov.se/sb/d/2394 

7. www.regeringen.se/sb/d/1468/a/130933 

8. En framtida spelreglering. Slutbetänkande av Spelutredningen. SOU 2008:124. 

Stockholm 2008 

9. Statens folkhälsoinstitut. Öppenvårdsprojekt för spelberoende: En utvärdering. 


10. Svensk författningssamling, Socialtjänstlag (2001:453). www. riksdagen.se/webbnav/ 

index.aspx?nid = 3911&bet=2001:453#K2a 

11. Svensk författningssamling, Hälso och sjukvårdslagen 1982:763, www.socialstyrelsen. 

se/regelverk/l agarochforordningar /halsoochsjukvardslagen(hsl) 

12. Bättre insatser vid missbruk och beroende. Individen, kunskapen och ansvaret. 

Slutbetänkande av Missbruksutredningen. SOU 2011:35, Stockholm 2011 

13. Missbruket, Kunskapen, Vården. Missbruksutredningens forskningsbilaga. SOU 

2011:6, Stockholm 2011 

14. Lotteriinspektionen. Spelmarknadens utveckling i Sverige och internationellt 2010. 

www.lotteriinspektionen.se 

15. Kultur og kirkedepartementet. Handlingsplan mot spillproblemer (20092011). 

www.regjeringen.no 

16. Konsumentverket. Pengapusslet. En liten bok om att tänka pengar. Lärarhandledning, 

www.konsumentverket.se 

17. www.kollpacashen.se 

18. Statens offentliga utredningar. En framtida spelreglering. Slutbetänkande av 

Spelutredningen. SOU 2008:124, Stockholm 2008 

19. Binde P, Spel ur ett antropologiskt perspektiv, Socialt perspektiv, 2005 

20. www.psych.org/MainMenu/Research/DSMIV.aspx 

21. Socialstyrelsen. Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade 

hälsoproblem Systematisk förteckning, Svensk version 2011 (ICD10SE), www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/ 

Attachments/18172/20101113.pdf 

22. Statens folkhälsoinstitut. Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009. 

Huvudresultat från SWELOGS. Befolkningsstudie. R 2010:23. Östersund: Statens 

folkhälsoinstitut 2010 

23. Statens folkhälsoinstitut. Levnadsvanor, Lägesrapport 2010. www.fhi.se/Documents/ 

Statistikuppfoljning/Folkhalsoenkaten/Resultat%202010/ 

Levnadsvanorl%c3%a4gesrapport2010.pdf 


– 55 –


24. Statens folkhälsoinstitut. Att förebygga spelproblem: En kunskapsöversikt och en 

systematisk litteraturöversikt. R 2010:7. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2010 

25. www.fhi.se/Vartuppdrag/Spelprevention/Spelberoendeprojektet/ 

26. www.dsm5.org/Pages/Default.aspx 

27. Holden C, Behavioral Addictions Debut in Proposed DSMV. Science. 

2010;327(5968):935 

28. Kessler, Hwang, LaBrie, Petukhova, et al., The prevalence and correlates of DSMIV 

pathological gambling in the National Comorbidity Survey Replication. Psychological 

Medicine, 2008;38(9):135160 

29. Grant JE, Potenza MN, Weinstein A, Gorelick DA. Introduction to behavioral 

addictions. The American Journal of Drug and Alcohol Abuse. 2010;36(5):23341 

30. Carlberg I, Pillret: en berättelse om depressioner och doktorer, forskare och Freud, 

människor och marknader, Stockholm: Norstedts 2008 

31. Personlig kommunikation med Anders Tengström 

32. Jonsson J, Stöd och hjälp till spelberoendes anhöriga, Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 

2003 

33. Nordell M, Anhörig till spelberoende. En manual för utbildning och stöd till 

spelberoendes anhöriga. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2005 

34. Potenza M. The neurobiology of pathological gambling and drug addiction. An 

overview and new findings. Phil. Trans. R. Soc. B, 2008;363:31813189 

35. Morasco BJ, et al. Health Problems and Medical Utilization Associated With 

Gambling Disorders: Results From the National Epidemiologic Survey on Alcohol 

and Related Conditions. Psychosomatic Medicine 2006; 68: 976984 

36. Milosevic A, Ledgerwood DM. The subtyping of pathological gambling: 

a comprehensive review. Clin Psychol Rev. 2010;30(8):988998 

37. Kessler, Hwang, LaBrie, Petukhova, et al., DSMIV pathological gambling in the 

National Comorbidity Survey Replication. Psychological Medicine, 2008;38(9):1351 

1360 

38. Sima Ajdahi & Martin Wolgast. Biopsykosocial modell för spelmissbruk. En 

litteraturstudie. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2008 

39. Rönnberg et al. Spel och spelberoende i Sverige. Rapport nr 3 i Folkhälsoinstitutets 

serie om spel och spelberoende. Stockholm: Folkhälsoinstitutet,1999 

40. Petry NM, Stinson FS, Grant BF. Comorbidity of DSMIV pathological gambling and 

other psychiatric disorders: results from the National Epidemiologic Survey on 

Alcohol and Related Conditions, J Clin Psychiatry. 2005;66(5):564574 

41 GrallBronnec M, Wainstein L, Augy J, Bouju G, Feuillet F, Vénisse JL, Sébille 

RivainV, Attention Deficit Hyperactivity Disorder among Pathological and AtRisk 

Gamblers Seeking Treatment: A Hidden Disorder. Eur Addict Res. 2011;17(5):231240 

42. Faregh N, Derevensky J. Gambling behavior among adolescents with attention 

deficit/hyperactivity disorder J Gambl Stud. 2011;27(2):243256 

43. Hansen M, Rossow I. Pengespill og suicidal atferd. Tidsskr Nor Laegeforen. 

2008;128(2):174176 

44. Feigelman W, Gorman BS, Lesieur H. Examining the relationship between atrisk 

gambling and suicidality in a national representative sample of young adults. Suicide 

Life Threat Behav. 2006;36(4):396408 


– 56 –


45. Seguin M, Boyer R, Lesage A, McGirr A, Suissa A, Tousignant M, Suicide and 

Gambling: Psychopathology and Treatmentseeking. Psychology of Addictive 

Behaviors 2010;24(3):541547 

46. Wong PW, Chan WS, Conwell Y, Conner KR, Yip PS, A psychological autopsy study 

of pathological gamblers who died by suicide, Journal of Affective Disorders 

2010;120: 213–216 

47 Rush B et al., Influence of cooccurring mental and substance use disorders on the 

prevalence of problem gambling in Canada, Addiction. 2008; 103(11):1847–1856 

48. Potenza MN, Steinberg MA, Wu R. Characteristics of gambling helpline callers with 

selfreported gambling and alcohol use problems. J Gambl Stud. 2005;21(3):233254 

49. Brewer J, Potenza MN, Desai R, Differential associations between problem and 

pathological gambling and psychiatric disorders in individuals with and without 

alcohol abuse or dependence. CNS Spectr. 2010;15(1):3344 

50. Nower L, Derevensky J, Gupta R, The relationship of impulsivity, sensation seeking, 

coping, and substance use in youth gamblers, Psychology of Addictive Behaviors. 

2004;18(1):4955 

51. Maclaren VV, Fugelsang JA, Harrigan KA, Dixon MJ. The personality of 

pathologicagamblers: a metaanalysis.Clin Psychol Rev. 2011;31(6):10571067 

52. Potenza M et. al., Neuroscience of Behavioral and Pharmacological Treatments for 

Addictions. Neuron: 2011; 69(4):695712 

53. Slutske W, Zhu G, Meier M, Martin NG. Genetic and Environmental Influences on 

Disordered Gambling in Men and Women. Arch Gen Psychiatry, 2010; 67(6): 624630 

54. Lobo DS, Kennedy JL, Genetic aspects of pathological gambling: a complex disorder 

with shared genetic vulnerabilities. Addiction. 2009;104(9):14541465 

55. Justine L, Giddens JL, Xian, Scherrer J, Eisen SA, Potenza MN, Shared genetic 

contributions to anxiety disorders and pathological gambling in a male population, 

Journal of Affective Disorders, 2011;132(3):406412 

56. Potenza MN, Wareham JD, Steinberg MA, Rugle L, Cavallo DA, KrishnanSarin S, 

Desai RA. Correlates of atrisk/problem internet gambling in adolescents. J Am Acad 

Child Adolesc Psychiatry. 2011;50(2): 150159 

57. Lotteriinspektionen. Spelmarknadens utveckling i Sverige och internationellt 2006. 

Lotteriinspektionen 2007. www.lotteriinspektionen.se/upload/Utvecklingen 

%20p%C3%A5%20spelmarknaden%202006.pdf 

58. Binde P, Spelreklam och spelberoende – en intervjustudie, Östersund: Statens 

folkhälsoinstitut, 2007 

59. Forsberg L, Forsberg K, Knifström E. Motiverande samtal vid spelproblem och spelberoende 

– en praktisk manual. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2010 

60. Potenza MN, Sofuoglu M, Carroll KM, Rounsaville BJ, Neuroscience of behavioral 

and pharmacological treatments for addictions. Neuron. 2011 Feb 24;69(4):69571 

61. Brené S. Underliggande biologiska orsaker till spelberoende. En kunskapsöversikt. 


62. Wareham JD, Potenza MN. Pathological Gambling and Substance Use Disorders, The 

American Journal of Drug and Alcohol Abuse, 2010;36:242–247 

63. Carlbring P, Smit F. Randomized trial of internetdelivered selfhelp with telephone 

support for pathological gamblers.J Consult Clin Psychol. 2008;76(6):10901094 


– 57 –


64. Hodgins DC, Stea JN, Grant JE. Gambling disorders. The Lancet. 2011;378 

(9806):18741884 

65. Suurvali H, Hodgins DC, Cunningham JA. Motivators for resolving or seeking help 

for gambling problems: a review of the empirical literature. Gambl Stud. 

2010;26(1):133 

66. www.stodlinjen.se 

67. Statens folkhälsoinstitut. Årsrapport Stödlinjen 2009. Östersund: Statens 

folkhälsoinstitut, 2010 

68. Statens folkhälsoinstitut. Internetbaserat självhjälpsprogram för spelberoende. 

Slutrapport. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, 2011 

69. Carlbring P, Jonsson J, Josephson H, Forsberg L. Motivational Interviewing Versus 

Cognitive Behavioral Group Therapy in the Treatment of Problem and Pathological 

Gambling: A Randomized Controlled Trial, Cognitive Behaviour Therapy, 2010; 

39(2):92103 

70. Statens folkhälsoinstitut, Par och familjebehandling för spelberoende, Östersund: 

Statens folkhälsoinstitut, 2011 

71. www.spelberoende.se/riksforbund.html 

72. http://gasverige.se/index.php 

73. Borggren M. Kolmårdsmodellen. En utvärdering 2007/2008 av klienters utveckling på 

Kolmårdens behandlingshem år 2004, Kolmårdsmodellen. Kvalitativ studie av klienter 

utveckling på Kolmårdens behandlingshem för spelberoende år 20002003. 

www.kolmardenbehandling.se/userimages/File/kolmardsmodellen_2004.pdf 

74. LaPlante DA, Nelson SE, LaBrie RA, Shaffer HJ. Stability and progression of disordered 

gambling: lessons from longitudinal studies, Can J Psychiatry. 2008;53(1):5260 

75. Slutske WS. Natural recovery and treatmentseeking in pathological gambling: results 

of two U.S. national surveys. Am J Psychiatry. 2006;163(2):297302 

76. Hodgins DC, elGuebaly N. Natural and Treatmentassisted Recovery From Gambling 

Problems: A Comparison of Resolved and Active Gamblers. Addiction. 2000;95:777 

789 

77. Pallesen et al. Outcome of psychological treatments of pathological gambling: 

a review and metaanalysis. Addiction 2005;100(10):1412–1422 

78. Gooding P, Tarrier N. A systematic review and metaanalysis of cognitivebehavioural 

interventions to reduce problem gambling: hedging our bets? Behav Res Ther. 

2009;47(7):592607 

79. Motiverande samtal. För vad? Av vem? Karolinska Institutets folkhälsoakademi 

2010:18 

80. Diskin KM, Hodgins DC. Behav Res Ther. A randomized controlled trial of a single 

session motivational intervention for concerned gamblers. 2009;47(5):382388 

81. Petry NM, Weinstock J, Ledgerwood DM, Morasco B. A randomized trial of brief 

interventions for problem and pathological gamblers. J Consult Clin Psychol. 

2008;76(2):318328 

82. Raylu N, Oei TP, Loo J. The current status and future direction of selfhelp treatments 

for problem gamblers. Clin Psychol Rev. 2008;28(8):13721385 

83. Hodgins DC, Currie SR, Currie G, Fick GH. Randomized trial of brief motivational 

treatments for pathological gamblers: More is not necessarily better. J Consult Clin 

Psychol. 2009;77(5):950960 


– 58 –


84. Statens folkhälsoinstitut. Motiverande samtal, MI – en kunskapsöversikt. www.fhi.se 

85. Calandrella D, Antonini A. Pathological gamling in Parkinson`s disease: disease related 

or drug related? Expert Rev Neurother. 2011 Jun;11(6):80914 

86. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010. 

Stockholm: Socialstyrelsen 2010 

87. Agebäck AK, Rask SR, Christoffersson J. Från videovåld, via www till World of 

Warcraft. En rapport om kommittén Medierådet, tidigare Våldsskildringsrådet mellan 

19902010. Statens medieråd 2010. www.statensmedierad.se/Publikationer/Produkter/ 

RapportomMedieradetValdsskildringsradet/ 

88. Nationalencyclopedin, www.ne.se/socialamedier 

89. www.medieradet.se 

90. ITU, International Telegraph Union. A UN agency. The world in 2010. www. 

itu.int/ITUD/ict/material/FactsFigures2010.pdf 

91. Statens folkhälsoinstitut, Trender och sociala skillnader 2001–2010. Delresultat från 

undersökningen om Skolbarns hälsovanor. Östersund: Statens folkhälsoinstitut 2011 

92. Ungdomsstyrelsen. New game. Om unga och datorspel. Undomsstyrelsen 2006 

93. Lager A, Bremberg S. Hälsoeffekter av tv och datorspelande, Östersund: Statens 

folkhälsoinstitut. 2005 

94. Statens medieråd. Våldsamma datorspel och aggression – en översikt av forskningen 

2000–2011. Statens medieråd 2011. www.medierådet.se 

95. Eriksson L, Bremberg S, Fritidsaktiviteter bland unga – hälsoeffekter. Statens 

folkhälsoinstitut, 20090915. www.fhi.se/Documents/Vartuppdrag/BoU/ 

Uppslagsverket/Fritidhalsoeffekter.pdf 

96. Statens medieråd. Unga och medier 2010. Fakta om barns och ungas användning och 

upplevelser av medier. Statens medieråd 2010, www.medieradet.se 

97. Vad vet föräldrar om barnen Internetanvändning? Resultat från en attitydundersökning 

om hur föräldrar serpå sina barns Internetanvändning, utförd inom ramen förr SAFTprojektet, 

2003. http://medieradet.se/upload/Rapporter_pdf/SAFT_foraldrastudie.pdf 

98. Statens medieråd. Tips till föräldrar om datorspel 

www.statensmedierad.se/upload/Broschyrer_PDF/tips_till_f%c3%b6r%c3%a4ldrar_ 

dataspel.pdf 

99. Linderoth J, Bennerstedt U. Att leva i World of Warcraft – tio ungdomars tankar och 

erfarenheter. Statens medieråd. www.medieradet.se 

100. Linderoth J, Olsson C, Världen som spelplan gränsöverskridande i 

onlinespelskulturen, Statens medieråd 2010. www. medieradet.se 

101. Weinstein A, Lejoyeux M. Internet Addiction or Excessive Internet Use. The 

American Journal of Drug and Alcohol Abuse, 2010;36;277283 

102. Liu T, Potenza M. Problematic Internet Use: Clinical Implications. CNS Spectr. 

2007;12(6):453466 

103. Young K, Pistner M, O'Mara J, Buchanan J. Cyber disorders: the mental health 

concern for the new millennium. Cyberpsychol Behav. 1999;2(5):4759 

104. Weinstein A, Lejoyeux M. Internet Addiction or Excessive Internet Use. The 

American Journal of Drug and Alcohol Abuse, 2010;36;277283) 

105. Bakken I, Wenzel H G, Götestam K G, Johansson A, Oren A. Internet addiction 

among Norwegian 


– 59 –


106. Personlig kommunikation med: Cathrine Persson, behandlare, Mellanvårdsenheten 

Nordost, Per Larsson, enhetschef, Mellanvårdsenhet Sydost, Barn och ungdomspsykiatri, 

SLSO, Ingela Svederus, enhetschef, Farsta Barn och ungdomspsykiatrisk mottagning, 

Astrid Altschul Junesjö, enhetschef, Skärholmen Barn och ungdomspsykiatrisk 

mottagning, majjuli 2011 

107. Ledgerwood DM NM, Subtyping pathological gamlers based on impulsivity, 

depression, and anxiety. Psychol Addict Behav.2010 Dec;24(4):6808 

108. Grant JE, Kim SW, Hartman BK. A doubleblind, placebocontrolled study of the 

opiate antagonist naltrexone in the treatment of pathological gambling urges. J Clin 

Psychiatry. 2008 May;69(5):7839. PMID: 18384246 

109. Kim SW, Grant JE, Adson DE, Shin YC. Doubleblind naltrexone and placebo 

comparison study in the treatment of pathological gambling. Biol Psychiatry. 2001 Jun 

1;49(11):91421. PMID: 113774093. Grant JE, Potenza MN, Hollander E, CunninghamWilliams 

R, Nurminen T, Smits G,Kallio A. Multicenter investigation of the 

opioid antagonist nalmefene in the treatment of pathological gambling. Am J Psychiatry. 

2006 Feb;163(2):30312. PMID: 6449486 doubleblind, placebo 

110. Grant JE, Kim SW, Potenza MN, Blanco C, Ibanez A, Stevens L, Hektner JM, 

Zaninelli R. Paroxetine treatment of pathological gambling: a multicentre randomized 

controlled trial. Int Clin Psychopharmacol. 2003 Jul;18(4):2439. PMID: 12817159 

placebo control 

111. Kim SW, Grant JE, Adson DE, Shin YC, Zaninelli R. A doubleblind placebocontrolled 

study of the efficacy and safety of paroxetine in the treatment of pathological 

gambling. J Clin Psychiatry. 2002 Jun;63(6):5017. PMID: 12088161 

112. Hollander E, DeCaria CM, Finkell JN, Begaz T, Wong CM, Cartwright C. A 

randomized doubleblind fluvoxamine/placebo crossover trial in pathologic gambling. 

Biol Psychiatry. 2000 May 1;47(9):8137. PMID: 10812040 

113. Black DW, Arndt S, Coryell WH, Argo T, Forbush KT, Shaw MC, Perry P, Allen J. 

Bupropion in the treatment of pathological gambling: a randomized, doubleblind, 

placebocontrolled, flexibledose study. J Clin Psychopharmacol. 2007 Apr;27(2):143 

50. PMID: 17414236 

114. McElroy SL, Nelson EB, Welge JA, Kaehler L, Keck PE Jr. Olanzapine in the 

treatment of pathological gambling: a negative randomized placebocontrolled trial. 

J Clin Psychiatry. 2008 Mar;69(3):43340. PMID: 18251624 


– 60 –

Rapporten kan laddas ner eller beställas i tryckt version på www.produktionssamordning.se

Jag vill se produkten - Stockholms läns landsting

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?