Nytt från KFO nr 9 - Arbetsgivarföreningen KFO

NyTT FRÅN KFO
NUMMER 9 NOVEMBER 2012 / www.kfo.se
Civilsamhället allt viktigare
Sverige har mycket hög aktivitet inom den ideella sektorn
– också med internationella mått mätt. Åtta av tio vuxna
svenskar är medlemmar i minst en förening och varannan
svensk väljer att engagera sig ideellt i någon eller några
organisationer. Det framgår av rapporten Framtidens civilsamhälle,
en underlagsrapport till Framtidskommissionen,
som nyligen presenterades vid ett seminarium i Stockholm.
I rapporten beskrivs och analyseras bland annat de
omfattande förändringar som sker inom civilsamhället,
där nya organisationsformer växer fram och man hittar
nya sätt att rekrytera och organisera volontärer och
givare. En slutsats är att civilsamhället och dess organisationer
kommer att ha än viktigare roller i framtiden, både
för demokratin och i det offentliga samtalet, på fritiden
och i välfärdsproduktionen. Det väcker en rad frågor, som
också tas upp i rapporten – till exempel om relationen
mellan offentlig sektor, marknad och civilsamhälle och om
hur organisationerna ska kunna behålla en oberoende
ställning.
I Framtidskommissionen, som leds av statsministern,
ingår partiledarna i Allianspartierna och nio personer från
olika delar av det svenska samhället.
Rapporten Framtidens civilsamhälle kan laddas ned från
www.framtidskommissionen.se
KFOs röst hörs i media
På senare tid har medierna ägnat stor uppmärksamhet
åt fusk med assistansersättning. KFO fördömer förstås
de bedrägerier som förekommer, som ska behandlas som
de brott de är. Samtidigt är det viktigt att värna assistans-
reformen som sådan, vilket KFO haft tillfälle att betona
offentligt flera gånger i höst. Det har bland annat skett i
en intervju med KFOs Anita Fink Knudsen i Expressen,
och i en debattartikel i Aftonbladet.
Bägge artiklarna finns som länkar på KFOs hemsida: www.kfo.se
KFO-medlem blev
Årets kooperativ
Offerdals hälsocentral, i jämtländska Krokom, har utsetts
till Årets kooperativ 2012. I juryns motivering heter det
bland annat att hälsocentralen, som ägs av 665 ortsbor,
är en ”social innovation” som utvecklats utifrån de behov
som bygdens invånare har.
Hälsocentralen, som tidigare var ett personalkooperativ,
omformades till medborgarkooperativ när medlem-
marna började närma sig pension. Då gick byborna ihop
med både insatskapital och engagemang. Offerdals
hälsocentral fyller ett stort behov i Krokums kommun
som gett Årets kooperativ ansvaret för företagshälsan
i kommunen. Det har inneburit att allt fler, även utanför
socknen, väljer hälsocentralen.
– Men vi vill växa långsamt så att vi inte får för stor
kostym för snabbt, säger Robert Björngard, verksamhetschef
och sjukgymnast.
Tillsammans med Agneta Bäckman, distriktssköterska
och en av eldsjälarna bakom kooperativet, tog han emot
priset som Årets kooperativ 2012 på Coompanions höstmöte
(bilden).
Foto: Janna Olzon

Tre perspektiv på lönebildningen inför Avtal 2013
Hög arbetslöshet och svag produktivitetsutveckling.
Eurokris och långvarig lågkonjunktur. Budgetkris i
USA. Det var några dystra faktorer som lyftes fram
vid en konferens om samhällsekonomiska förutsättningar
för lönebildningen inför 2013 års avtalsrörelse
av tre tunga aktörer: Konjunkturinstitutet, Industrins
ekonomiska råd och Riksbanken.
Varje år utarbetar Konjunkturinstitutet, KI, på regeringens
uppdrag en rapport om lönebildningen, med syftet
att ge arbetsmarknadens parter kunskap och fakta inför
kommande avtal. Även om man inte uttalar sig om löneut-
rymmet så dras slutsatser, bland annat att industrin ska
fortsätta sätta ”märket” för hela arbetsmarknaden.
KI tror också att arbetsmarknadens parter kan bidra till
snabbare återhämtning och minskad arbetslöshet, men
behöver hjälp från penningpolitiken – bland annat genom
att styrräntan, som Riksbanken råder över, sänks. Samtidigt
försvåras läget av det som kallas matchningsproblem
på arbetsmarknaden: att företagen har svårt att hitta rätt
kvinna/man till rätt plats, det vill säga med rätt kvalifikationer.
Att industrin ska fortsätta att vara löneledande är
också Industrins ekonomiska råds uppfattning – på grund
av sin nyckelroll, sin konkurrensutsatthet och sin internationella
exponering. Ty svensk ekonomi blir alltmer inte-
grerad i omvärlden och ”nedåtriskerna” är många, sade
Olle Djerf från rådet och räknade upp dem: fördjupad
eurokris, risk för ”kinesisk hårdlandning”, stigande olje-
priser och en finanspolitisk blockering i USA – det som
kallas det fiskala stupet som utlöses vid årsskiftet, om man
inte lyckas enas om att höja skuldtaket. Det skulle innebära
kraftigt höjda skatter för alla och stora nedskärningar
i offentlig sektor, vilket i sin tur leder till djup låg-
konjunktur. Som i sin tur förstås påverkar hela världsekonomin.
– Det här är så illa så det kommer inte att ske! Det tror
i alla fall det flesta – USA måste ta itu med sin skuldkris,
menade Olle Djerf.
I Sverige bromsar exporten och industriproduktionen in
och varslen duggar allt tätare. Om detta höll även Barbro
Wickman-Parak, vice riksbankschef, med.
– Hösten är extrem med både EU och USA i ett svårt
läge. Det är lätt att stapla dystopier, men Internationella
valutafondens, IMFs, prognos är ändå att läget långsamt
blir bättre.
Kritiken mot att Riksbanken inte sänkt styrräntan mer
bemötte hon med att myndighetens huvuduppgift är att
hålla inflationsmålet. Hon påpekade också att Riksbank-
en redan sänkt räntan tre gånger i år och att Riksbank-
en analyserar alla faktorer som påverkar lönebildningen.
Ett faktum som uppmärksammas alltmer är de svenska
hushållens skuldsättning, som innebär stora risker vid ar-
betslöshet och en eventuell bostadsbubbla – för individen,
för konsumtionen, för fastighetsmarknaden och för
tillväxten. Och i slutänden de samhällsekonomiska förut-
sättningarna för lönebildningen.
För den som vill veta mer finns information på KFOs hemsida, och Konjunkturinstitutets
och Industrins ekonomiska råds rapporter kan hämtas från
deras respektive hemsidor: www.konj.se och www.industriradet.se
Matnyttigt om arbetsmiljö
inom personlig assistans
I den nya broschyr som Arbetsmiljönämnden för personlig
assistans, Ampa, har tagit fram beskrivs fem steg som
underlättar det systematiska arbetsmiljöarbetet. Här finns
också information om vikten av samverkan mellan arbetsgivare
och arbetstagare och förslag på hur man kan do-
kumentera riskbedömning och handlingsplan.
Ampa, som är ett samarbetsorgan för att förbättra
arbetsmiljön inom området, bildades för två år sedan av
KFO och Kommunal. Trycksaken kan beställas från KFOs
kansli.

Dialog om etisk plattform
Vård och omsorg behöver en etisk plattform. Det menar
socialminister Göran Hägglund, som nu tar initiativ till
flerpartssamtal om öppenhet i frågor som rör kvalitet,
ekonomi och anställningsvillkor inom den vård och om-
sorg som får del av offentliga medel. Representanter
för kommuner och landsting, branschorganisationer för
privata vårdgivare, däribland Famna, och fackliga orga-
nisationer har därför bjudits in till en dialog med regering-
en. Det övergripande syftet är att öka invånarnas möjlighet
till insyn i vårdens och omsorgens kvalitet.
Tanken är att den etiska plattformen ska innehålla riktlinjer
som alla vård- och omsorgsgivare som finansieras
med offentliga medel ska följa. Arbetet påbörjas med ett
första möte den 28 november, och ambitionen är att överenskommelsen
ska vara klar under nästa år.
Späckade decemberdagar i
Överenskommelsens regi
I början av december arrangerar Överenskommelsen
flera aktiviteter under tre dagar. Det börjar med Internationella
frivilligdagen, som infaller 5 december, då
Göteborgs föreningscenter, GFC, kommer att ordna både
aktiviteter och utbildning.
Dagen därpå, 6 december, är det dags för uppföljningskonferens,
som hålls i Göteborg i samarbete med
GFC och Bilda. Då ska Överenskommelsens parter
rapportera vad som hänt under 2012. Delar av dagens
program, som även innehåller aktuell forskning, kommer
att webbsändas. Den 7 december arrangeras en lärkonfe-
rens om utveckling av samverkansformer. Det blir ett tillfälle
att samla och byta erfarenheter och lära av varandra.
Anmälan och mer information på www.overenskommelsen.se
Fortbildning om bemötande
Socialstyrelsen ska, i samverkan med Diskrimineringsombudsmannen
och i samråd med Sveriges kommuner och
landsting samt i dialog med berörda organisationer, ta
fram ett utbildningspaket för fortbildning av vårdpersonal.
Ämnet är olika aspekter av värdigt och professionellt be-
mötande och agerande i vården. Resultatet ska presenteras
i september nästa år.
Fråga Sven
Har du en fråga? Mejla den till sven.rosqvist@kfo.se
Vad gäller vid felaktigt utbetald lön?
Vad händer om arbetsgivaren av misstag betalar ut för
mycket lön till en anställd? I juridikens värld finns en
regel som på latin lyder ”condictio indebiti” som betyder
”återställa det icke ägda”. Rättsregeln tillämpades redan
i Romarriket och tillämpas än i dag i många rättssystem
(tillsammans med många andra av den romerska rättens
principer). I Sverige gäller regeln som en allmängiltig princip,
utan direkt lagstöd men väl i rättspraxis.
Huvudregeln är att den felaktiga betalningen ska gå
åter. Dock gäller att om den anställde har tagit emot
betalningen i god tro (inte insett eller bort inse att den
var felaktig) och har inrättat sig efter den (till exempel
genom att ha använt pengarna), så är hon inte återbetalningsskyldig.
Dröjer arbetsgivaren med att framställa sitt
återkrav blir det svårare, men bedömningen görs givetvis
utifrån det enskilda fallet.
God tro kan svårligen hävdas av en anställd som erhåller
dubbel lön eller ett belopp som på annat sätt tydligt
avviker från den anställdes normala lönespecifikation.
Skulle det däremot röra sig om en anställd som under en
längre tid erhåller exempelvis en något för hög sjuklön
varje månad, blir det svårare för arbetsgivaren att hävda
ond tro eftersom sådana beräkningar i lönespecifikationen
kan vara svåra att upptäcka. Arbetar den anställde
dessutom ett oregelbundet antal timmar per månad eller
ofta har stora resekostnader, eller annat som gör att lönespecifikationens
utseende även i normala fall varierar,
försvårar detta ytterligare för arbetsgivaren.
En arbetsgivare som har ett återkrav kan i normalfallet
inte utnyttja kvittningslagen och kvitta återkravet mot den
anställdes lön, utan att först ha ingått ett kvittningsavtal.
Återkravet får i stället drivas in
den vanliga vägen genom
ansökan om betalningsföreläggande
eller stämningsansökan
– om inte
arbetsgivaren och den
anställde kommer överens.
Foto: Gustaf Brundin

Buller stressar och tröttar
Personer med nedsatt hörsel påverkas mer än man har
trott av buller. Ungefär 800 000 yrkesverksamma sven-
skar hör dåligt, och det gör dem extra trötta och
stressade – både på arbetstid och efter jobbet. Speciellt ut-
satta är lärare, vårdpersonal och andra som arbetar i miljöer
som beskrivs som ”ljudkrävande”. Det framgår av ett
forskningsprojekt som har finansierats av AFA försäkring.
Ny tillsynsmetod
ska förebygga värk
Nu ska arbetsgivarna få hjälp att upptäcka vilka arbetsuppgifter
som leder till de vanligaste arbetsrelaterade
problemen hos anställda – värk i armar, nacke och
skuldror. Det ska ske genom en ny tillsynsmetod som Ar-
betsmiljöverket tagit fram. Metoden ska nu användas vid
inspektioner på drygt 800 arbetsplatser runt om i landet.
– Det här är ett sätt att hjälpa arbetsgivaren upptäcka
riskerna så att de kan förebygga belastningsskadorna,
säger Boel Callermo, Arbetsmiljöverket.
Satsningen ingår i Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag
angående kvinnors arbetsmiljö. På verkets hemsida
finns en interaktiv utbildning om belastningsergonomi.
Mer information hittar du på www.av.se
Välbesökt seminarium
om förskolan
Vad gör man på förskolan efter klockan nio egentligen?
Den frågan inledde ett seminarium i oktober, arrangerat
av nätverket Sveriges Fristående förskolor tillsammans
med Camilla Waltersson-Grönvall (m), ledamot i utbildningsutskottet.
Några av föreläsarna var professor Sonja
Sheridan, som talade om kvalitet i förskolan och läroplanen,
Marita Andersson, vd på Inspira förskolor och skolor,
om hur man arbetar med lärande i förskolan samt föreläsare
från SKL, Sverige kommuner och landsting, och
Nyamko Sabunis departement.
Åhörarna bestod av förskollärare och förskolechefer
från både privata och kommunala förskolor och representanter
för flera kommuner. Seminariet, som hölls i Gamla
riksdagshuset, var det första i en serie som fortsätter
2013 med teman som hållbar utveckling och svensk förskola
internationellt.
Jämställdhet för
både kvinnor och män
Regeringens särskilda jämställdhetssatsning mellan
åren 2007 och 2010 har bidragit till att påskynda
utvecklingen mot ökad jämställdhet inom samtliga
jämställdhetspolitiska målområden. Det visar, enligt jämställdhetsminister
Nyamko Sabuno, den utredning som
utbildningsdepartementet presenterat under hösten.
Under perioden fördelade regeringen drygt 1,3 miljarder
kronor för särskilda insatser inom jämställdhetspolitiken,
med syftet att bidra till utveckling av verksamheter, organisationer,
kunskaper och metoder.
Men nu konstaterar jämställdhetsministern att kun-
skapen är otillräcklig om hur ökad – eller bristande – jämställdhet
påverkar män. En särskild utredare ska därför
kartlägga och analysera frågor som rör män och jämställdhet
– till exempel att pojkar har sämre betyg än
flickor i skolan, att män har lägre sjuklighet men dör tidigare
än kvinnor och att mäns lägre uttag av föräldradagar
påverkar möjligheten att upprätthålla kontakt med barnen
efter en skilsmässa.
Få kommuner hjälper
funktionshindrade till jobb
De flesta av landets kommuner anger att de prioriterar
personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden,
men få lever i praktiken upp till det. Det visar en ny enkätundersökning
från Handisam.
– Personer med funktionsnedsättning har mycket svårare
att få ett arbete än andra, och kommunerna har bra
förutsättningar att få ut fler på arbetsmarknaden, säger
Arvid Lindén, analyschef på Handisam.
Men bara en av fem kommuner uppfyller samtliga
grundläggande kriterier – att arbeta målmedvetet och
strukturerat, att se till att verksamheten är tillgänglig så
att alla kan delta i arbetsmarknadsinsatser, att samverka
med Arbetsförmedlingen och näringslivet samt att er-
bjuda praktik och anställning. Bara hälften av kommunerna
har satt tydliga mål och riktlinjer för arbetet. Inte
ens fyra av tio kommuner beaktar alltid tillgänglighet när
de genomför insatser för arbetslösa.

Varmt välkomna till KFO!
Buccea Matinspiration AB, Södertälje
Dyslexiförbundet FMLS Kalmar län, Kalmar
Kooperativet Fågel Fenix ek för, Falkenberg
Kyrkdalens förskola, Halmstad
Lilla Fjärilen, Färjestaden
Matsistans, Ramnäs
Mutcho ek för, Älvsbyn
Remi Care i Sverige AB, Malmö
Revision Splus AB, Hisings Backa
SAK Umeå ek för, Umeå
Shabelle ideell förening, Borås
Sociala kooperativet En trappa upp ek för, Falkenberg
T-Lisa Förskola, Norrahammar
Coop vann
fikatävling igen
Fairtrade Sverige arrangerar en gång om året tävlingen
Fairtrade Challenge, som går ut på att samla så många
människor som möjligt under en dag, som dricker rättvisemärkt
kaffe. KFO-medlemmen Coop, som nu vunnit
tävlingen tre gånger, lyckades den här gången samla
115 000 deltagare. Totalt deltog 615 000 människor
över hela landet i tävlingen.
Aktuella kurser
Välkommen till höstens kurser!
Anmälan via e-post: utbildning@kfo.se
Krishantering
Målgrupp: Samtliga avtalsområden
3 december, Stockholm
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Målgrupp: Samtliga avtalsområden
4 december, Göteborg
Arbetsgivaransvaret
Målgrupp: Förskolor, fritidshem och
fristående skolor
5 december, Malmö
Personalfunktionens olika samtal
med medarbetarna
Målgrupp: Ideella organisationer
5 december, Stockholm
Nygamla på KFO
Under hösten har KFO-kansliet kunnat hälsa flera nya
medarbetare välkomna.
Lena Janzon arbetar sedan mitten av augusti med
lönestatik. Hon kommer närmast från Socialstyrelsen där
hon arbetade med statistik inom äldreomsorgsområdet.
Hon har också jobbat med lönestatistik tidigare, på Vårdförbundet
och Sveriges ingenjörer.
Christer Johansson (mittenbilden) är KFOs nya rådgivare
inom områdena handel, industri och fastighet. Han
kom till KFO från Vårdföretagarna inom Almega, där han
tidigare arbetade med uppgifter som liknar dem han har
idag, det vill säga rådgivning och förhandlingar.
Joel Daver, som arbetar med kontorsservice, har redan
funnits på plats ett år. Till jobbet på KFO kom han bara
några månader efter avslutade internationella gymnasiestudier
i Sverige och Peru.
Drogtest och säker handel
på Gilla jobbet-mässan
Det råder okunskap i arbetslivet om hur tillförlitliga
alkohol- och drogtester ska utföras. Men på Gilla jobbet-
mässan i Älvsjö i slutet av oktober presenterade Alna nya
riktlinjer för säkra tester i arbetslivet. De är resultatet av
ett samarbete med de centrala organisationerna på ar-
betsmarknaden och representanter från Datainspektionen,
Socialstyrelsen, Swedac och med forskare. Alna, som ägs
av organisationerna på arbetsmarknaden, har i 50 år ar-
betat med frågor om skadligt bruk och beroende av alkohol
och narkotika i arbetslivet.
Också KFO fanns på plats på mässan, där man, förutom
att ge information och goda råd till besökarna, ock-
så visade Handelns arbetsmiljökommittés, HAK, webbutbildning
om säkerhet i handeln.
För mer information besök:
www. alna.se och www.handelnsarbetsmiljokommitte.se

Gästskribent: Anita Fink Knudsen
Avtalsrörelsen 2013 – en ny utmaning
Avtalsrörelsen 2012 glider sakta över till avtalsrörelsen
2013. De ekonomiska förutsättningarna är inte heller
denna gång de bästa. SCBs arbetskraftsundersökning i
oktober 2012 visar 26 000 färre anställda i industrin och
en arbetslöshet på nästan åtta procent efter säsongsrensade
data. För både antalet och andelen arbetslösa
uppvisas en fortsatt uppåtgående trend.
Dystra siffror
Också Konjunkturinstitutets bedömning av stämningsläget
i den svenska ekonomin för oktober månad visar
en negativ bild. Mätningar visar att tillväxten i svensk
ekonomi är påtagligt svagare än normalt. Alla sektorer i
näringslivet bidrog negativt. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin
– som visar ett genomsnitt av flera
för branschen väsentliga frågor, backade fem enheter i
oktober och ligger nu tolv enheter under det historiska
genomsnittet. Konjunkturinstitutets oktoberrapport för
tjänstesektorn visar också siffror klart under det historiska
genomsnittet och för tredje månaden i rad visar
mätningar av hushållens framtidstro en sjunkande trend.
Hushållen är framför allt pessimistiska om den svenska
ekonomin och om utvecklingen på arbetsmarknaden.
Höga fackliga krav
I övriga Europa pågår fortfarande den ekonomiska krisen
och Sverige med sin förhållandevis mycket stora exportandel
påverkas naturligtvis av fallande efterfrågan på
Förbundsdirektör Arne Mårtensson
Redaktion
Ansvarig utgivare: Arne Mårtensson
Redaktion: Nina Enström, Birgitta Jakobsson och Kicki Blom.
Produktion: Fårm Stockholm AB Tryck: Realtryck
varor och tjänster. LO och LOs medlemsförbund har den
12 oktober 2012 fastställt avtalskraven för avtalsrörelsen
2013. De gemensamma kraven innebär att lönerna ska
höjas mer, räknat i procent, i de branscher där snittlönen
är lägre än den genomsnittliga lönen för en industriarbetare
samt genom att minimilönerna minst ska höjas med
samma krontal som den procentuella lönehöjningen för
industriarbetare motsvarar.
Svåra grupper hög prio
De gemensamma kraven innebär också högre nivåer än
de avtal som tecknades för 2012 trots att konjunkturen
sviker. Inför avtal 2013 är för KFO möjligheten att bereda
arbete för de som har störst svårigheter att komma in på
arbetsmarknaden - unga, personer med olika funktionsnedsättningar,
personer
med låg utbildningsnivå
och personer med ut-
ländsk bakgrund – en
högt prioriterad fråga.
LO- fackens gemen-
samma krav utgör one-
kligen en utmaning i
detta avseende.
Anita Fink Knudsen
Chefsförhandlare KFO
Arbetsgivarföreningen KFO, Box 16355, 103 26 Stockholm
Tfn 08-702 54 00, Fax 08-714 88 21, nyttfrankfo@kfo.se, www.kfo.se