Överlevnadsetappen aktiviteter - Finlands Scouter ry

Spejarscouten vet att man med jakt upprätthåller natur- och
djurbeståndet och att det inte enbart är en skjuthobby.
Beskrivning: Patrullen hjälper till i den lokala jaktföreningen med
djurs utfodring och vilträkning. Patrullen för till exempel foder till
ett utfodringställe, bekantar sig med lokal viltåker eller tar del i en
triangelräkning av djur.
Instruktioner: Lotsen är i kontakt med jaktföreningen.
Instruktioner: Se Jägarnas Centralorganisations webbplats:
www.riista./se för information och tips.
Tips:Till detta tema hittar du även en egen paus.
Spejarscouten vet på vilka grunder ett djur fälls. Därtill vet
spejarscouten varför djurbeståndet måste minskas. Spejarscouten
märker att skjutning inte enbart är ”omkring sprättande” liksom det
är i lmer.
Beskrivning: Patrullen bekantar sig med jaktföreningens guidning
hur man bestämmer vilket djur som ska skjutas och hur många
vilddjursskjutlov det har utfärdats i närområdet. Dessutom håller
patrullen eller åldersgruppen en skjutövning med luftgevär, under
ledning av jaktföreningen eller andra vuxna.
Tips:Se Jägarnas Centralorganisations webbplats: www.riista./se för
information och tips.
Till detta tema hittar du även en egen paus.
Spejarscouten förstår vad jakt innebär och lär sig att känna igen
liknande djur. Spejarscouten vet hur man avlägger en jägarexamen och
vad som krävs för den.
Beskrivning: Spejarscouten lär sig känna igen olika djurspår samt
djurens avföring och vet hur de skiljs från närbesläktade arters
lämningar. Spejarscouten tar också reda på vilka vapen som nns till
för skjutandet vilket djur och varför.
Spejarscouten känner till natur- och friluftsområden i sin
näromgivning.
Beskrivning: Patrullen tar reda på utfärdsområden på sin hembyggd.
Utrustning: Kartor, guidehäften eller -böcker, internet.
Instruktioner: Patrullmedlemmarna kan tillsamman bekanta sig
med samma utfärdsområde eller samla in information parvis. Då tar
en del reda på områdets natur, en del kan se på färdiga utfärdsstigar,
sevärdheter, övernattningsställen och allmänna trasportmedel. Om
dessa kan man göra ett reklamblad eller kollage på kårlokalens vägg.
Där kan man jämföra områdets goda och dåliga sidor. Om det nns
era utfärdsområden i närheten kan man göra en jämförelse mellan
dem. Uppgifterna som man tar reda på kan man till exempel använda
till övningsvandringen i närmiljön. Ifall området är mycket nära kan
man hålla ett möte där och testa ifall reklamen om stället stämmer.
Tillsamman med äventyrscouterna kan man även göra en utykt till
området.
Spejarscouten känner igen olika skogstyper när han rör sig i skogen.
Beskrivning: Spejarscoutpatrullen rör sig i skogen och undersöker
olika skogstyper.
Instruktioner: I Finland klassicerar man skogstyperna
Instruktioner: På adressen www.riista./se hittar du övningsuppgifter
för jägarexamen, både teori- och igenkänningsuppgifter. Ni kan också
arrangera en utfärd till en lokal jaktförening. Till detta tema hittar du
även en egen paus.
enligt undervegetationen. Skogstyperna känns igen genom
undervegetationens växter; mer eller mindre krävande växters
förekomst utvisar jordmånens näringsgrad. Oftast behöver man
inte undersöka växtbeståndet i detalj utan en snabb blick räcker till
att berätta vilken skogstyp det är frågan om. Endast i svårare fall
måste man ta en blick över så kallade typarter. En viss skogstyps
typarter är ett växtslag som framkommer i den speciella skogstypen
men inte i en mera karg miljö. Momarkerna delas upp i följande
växtbestånd – skogstyper: lund, lundartad mo, frisk mo, torr mo, karg
mo och lavmo. Lundar och lundartade moar utgör endast 15% av
skogsarealen. Skogstypernas fördelning är följande:
lundar och lundartade moar 15 %
frisk mo 31 %
torr mo, karg mo, lavmo 31%
kärr 9 %
myrar 14 %
Om skogstyper hittar du information och beskrivning på till exempel
www.metsavastaa.net/skogsreexen -sidorna. Ni kan bekanta er med
de olika skogstyperna först i kårlokalen genom att skaa information
om olika skogstyper eller genom att spela olika spel. På det sättet
lär man sig hurdan växtlighet det nns i de olika skogstyperna. Ni
kan pyssla ihop spelkort och lära er känna skogstyperna i teorin med
hjälp av spelet. Till exempel kan ni göra ett memory spel: Om du
känner igen ett par av de typväxterna för varje skogstyp så får du båda
korten. Eller gör ett kortspel i löjliga familjernas stil: Du får en familj,
dvs. skogstyp när du samlar åt dig en typisk under-, fält-, busk- och
skogsvegetation. Gör sedan en utfärd där ni känner igen skogstyperna
i naturen. Under utfärden kan ni göra anteckningar om under-, fält-,
busk- och skogsvegetation och dra slutsatser om vilken skogstyp det
är fråga om. Därtill kan ni öva er att uppskatta åldern på skogen eller
trädens höjd eller hitta tecken från istiden i terrängen (yttblock, åsar,
dödisgropar, stenåkrar, jättegrytor, ata berg, äll och morän).