Stark efterfrågan på energismart och kretsloppsanpassat byggande

More documents

Recommendations

Info

kommunernas växande kostnader för såväl anläggning, drift och underhåll av avloppssystem som för transport och omhändertagande av hushållsavfall. Helhetsprodukter som kräver kvalitetssäkring Energieffektiva och kretsloppsanpassade hus är helhetsprodukter där värme, ventilations och avloppssystemen är integrerade med varandra och byggnadens grundkonstruktion. Byggandet av dem kräver ett byggtekniskt helhetstänkande och stor noggrannhet i hela byggprocessen. Byggkvalitén kan säkras genom kvalitetsinriktat partnerskap mellan beställare, arkitekter, konsulter och entreprenörer, genom särskilt utbildad och tränad personal och återkommande kvalitetskontroller under byggtiden. Ekonomi Byggkostnaden för energismarta och kretsloppsanpassade hus är några procent högre än för konventionella byggnader. Redan under de första åren tas dock de något högre räntekostnaderna ut av de avsevärt lägre driftskostnaderna och boendekostanden ligger i nivå med nyproducerade hus och lägenheter med konventionell byggteknik. Stigande energipriser, ökade kostnader för avlopps och avfallshantering, ökad serieproduktion av hus och komponenter, ökad konkurrens, teknikutveckling, liksom lagstadgade energideklarationer och stigande marknadsvärden för energisnåla och kretsloppsanpassade hus förväntas öka lönsamheten för ägandet och boendet i dem allt mer. Energismart byggteknik i kallt klimat Grundläggande för energismart byggande är högeffektiva klimatskal, dvs. mycket täta och välisolerade hus. Passivhusens klimatskal görs extremt luft och fukttäta med helsluten plastfolie. I Umeåregionens husexempel används tryckpackad cellulosaisolering i kombination med ångspärr av en lufttät men diffusionsöppen duk eller enbart gipsskiva (Nyabs kretsloppshus). Avgörande för energieffektiviteten är, förutom isoleringsmaterialets tjocklek och värmeegenskaper, att det inte finns några oisolerade fickor eller köldbryggor i byggnadens yttre skal. För att matcha övriga delar av klimatskalet ska även fönster och ytterdörrar vara mycket värmeeffektiva, dvs. ha låga Uvärden . Enligt Boverkets Byggregler BBR 2008 får den specifika energianvändningen för uppvärmning, varmvatten och drifts-/fastighetsenergi vid nybyggnad av bostäder vara max 130 kWh/m 2 och år inom ”klimatzon norr” (Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län). För södra Sverige är kravet 110 kWh/m 2 och år. I byggnader med högeffektivt klimatskal och höggradig värmeåtervinning i ventilationssystemet och om möjligt även i avloppssystemet (SplitBox systemet) återvinns värmen från vitvaror, belysning, hemelektronik och våra kroppar. Umeregionens husexempel visar att behovet av värmetillskott kan minskas med 30 70 % i förhållande till de nuvarande kraven för ”klimatzon norr” i Boverkets Byggregler. Forum för Energieffektiva Byggnader har, på uppdrag av Energimyndigheten, tagit fram ett förslag till kravspecifikation för passivhus i Sverige. Enligt kravspecifikationen bör energianvändningen (exklusive hushållsel) i passivhus inom ”klimatzon norr” inte överstiga 55 kWh/m 2 och år. För fristående byggnader mindre än 200 m 2 ,där förhållandet yta/volym är mindre gynnsamt, accepteras energibehovet vara ytterligare ca 10 kWh/m 2 och år. I ett av våra villaexempel ligger energianvändningen – enligt hittillsvarande beräkning – på mindre än hälften av den rekommenderade maxnivån (65 kWh/m 2 och år) för fristående passivhus mindre än 200 m 2 . Detta byggprojekt visar att det med bästa tillgängliga teknik är möjligt att bygga hus som är minst lika energieffektiva som dagens passivhus även med en diffusionsöppen ångspärr. I klimat- och kretsloppsanpassade byggnader sker all energiförsörjning i första hand med förnybara, CO 2 neutrala energikällor som t ex solvärme, närproducerad biomassa (träpellets, ved m.m.), restprodukter eller vindkraft. Ytterligare steg mot hållbart helhetstänkande i Umeåregionens byggprojekt Trä är ett förnybart och återvinningsbart kretsloppsmaterial som kan odlas och förädlas mer eller mindre lokalt i Norrlandsområdet liksom i större delen av övriga Sverige. Närodlat och närförädlat trä ger låg klimatpåverkan. I de byggnader som beskrivs i denna skrift används trä i såväl stomkonstruktioner, som i ytterpaneler, golv, fönster och dörrkonstruktioner samt i många inredningsdetaljer. Huvuddelen av träkonstruktionerna är producerade i närområdet. Träbyggnadstekniken möjliggör också en högeffektiv industriell produktion av vägg, tak och golvelement och färdiga volymer (t ex rum eller mindre lägenheter) som snabbt och rationellt monteras samman på byggplatsen. Modern träteknik och gällande lagregler gör det möjligt att bygga upp till åtta våningar höga trähus. I Nyabs fyra våningars kretsloppshus har man tagit ytterligare ett viktigt steg mot ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart helhetskoncept för bostäder. Här finns också en genomtänkt social vision med ett integrerat boende för familjer, ensamboende, äldre och yngre. Dagliga kontakter underlättas bl.a. genom naturliga mötesplatser i en ljus och vacker innerträdgård som omges av öppna altaner och balkonger med en social närhetskänsla som i en sydeuropeisk gränd. Hälsosam byggteknik Att bygga torrt, d.v.s. att hålla byggnaden och byggmaterialet fria från inverkan av nederbörd och fukt är grundläggande för att förebygga uppkomsten av mögel och ”sjuka hus”. Byggnader och byggnadsmaterial ska därför vara väl skyddade mot väder och vind under hela byggtiden. Användningen av betong bör begränsas eftersom tillverkningen är energikrävande, förbrukar icke förnybara
åvaror och avger CO 2 under härdningsprocessen. Plastgjutna betongkonstruktioner skapar också fuktiga byggmiljöer och behov av extra värmetillskott för fuktutdrivning under husets första år. Cellglasskivor (Foamglas) är ett intressant alternativ för bl.a. grundplatta på mark, värmegrund och klimatskärm. Materialet saknar betongens kapillärsugande och fuktriskskapande egenskaper. Skivorna kan återanvändas men råmaterialet är inte förnybart. För att minimera uppkomsten av vagabonderande strömmar och elektromagnetisk strålning och därmed sammanhängande hälsorisker (elektriska stötar, elöverkänslighet, tumörer m.m.) bör elsystemet vara ett s.k. 5ledarsystem, där skyddsjordledningen är separerad från nolledaren. 5ledarsystemet rekommenderas också i Elsäkerhetsverkets gällande starkströmsföreskrifter. Avfall och avfallsvatten i kretslopp De redovisade objekten i Umeåregionen har ett konsekvent kretsloppstänkande i såväl byggnadsmaterial som i omhändertagandet av avfall och avloppsvatten. De har urinseparerande toaletter, kretsloppsmässiga system för omhändertagande av urin, fekalier, bad, disk och tvättvatten (”BDTvatten” eller ”gråvatten”). Urin och fekalier behandlas så att de kan användas som gödselmedel i jord och skogbruk eller grönytor. Det fasta avfallet källsorteras. Matavfallet kan antingen komposteras och ge matjord till tomt och trädgård eller användas som råvara i närliggande biogasverk. Engagemang i förvaltning och drift För att den energieffektiva och kretsloppsanpassade byggtekniken ska få full effekt måste naturligtvis också fastighetsförvaltare och boende vara starkt engagerade i hållbarhetstänkandet. De behöver både teoretisk och praktisk kunskap och de behöver utveckla gemensamma motiv och rutiner för att fullt ut nyttja de installerade systemens möjligheter. En energieffektiv förvaltning och drift kräver också att man installerar ett tillräckligt antal energimätare (uppvärmning, varmvatten och el för kontinuerlig uppföljning av energianvändning) på såväl fastighets som lägenhetsnivå. Elanvändningen utomhus för belysning, motor och kupévärmare m.m. ska vara tidsstyrd och ingå i mät- och uppföljningssystemet. Efterhand som de boende utvecklar kunskap, erfarenheter och social gemenskap i arbetet brukar man ofta vilja gå vidare med andra projekt och aktiviteter som t.ex. odlingsverksamhet, lokala energiprojekt och allehanda sociala aktiviteter. Stark efterfrågan på energismart och kretsloppsanpassat byggande Intresset för att bygga energismarta bostäder, skolor och arbetslokaler ökar starkt bland kommuner, byggherrar och fastighetsägare i hela landet. Efterfrågan är också mycket starkt växande inom Europa och på de flesta håll i världen, bl.a. i Japan, Kina, Sydamerika och USA. Starkt tilltagande problem med negativa samhällseffekter på klimat och miljö, otillräcklig tillgång på energi och andra naturresurser, samt kraftigt stigande energipriser talar för att den energieffektiva byggtekniken kommer att bli dominerande vid ny och ombyggnad av bostäder och lokaler över stora delar av världen. Det finns därför en starkt växande inhemsk och internationell marknad för arkitekter, byggherrar, hustillverkare, komponenttillverkare, konsulter, forsknings och utbildningsenheter som utvecklar och tillämpar spetskunskap i energismart och kretsloppsanpassad byggteknik. De visade byggnadsprojekten i Umeåregionen är banbrytande helhetslösningar på hållbart byggande i internationell tätposition. Här kombineras den energismarta byggnadstekniken med avancerad teknik för kretsloppshantering av avloppsvatten och avfall och ett ekonomiskt och ekologiskt helhetskoncept för hållbart byggande. I Nydalahuset, som är världens första flervåningshus med kretsloppsteknik, har man vidgat konceptet ytterligare ett steg genom att i alla led av projektering, byggande, boende och drift också ”bygga in” en social hållbarhet. I Örnsköldsvik arbetar Nyab och Anders Nyqvist f.n. med detaljplan och förprojektering av tre nya, fem till sex våningar höga, flerfamiljshus i trä med totalt 160 lägenheter med Nydalahusets helhetskoncept som förlaga. Nyab projekterar också ett trivselboende med ett mindre antal lägenheter enligt Nydalakonceptet i Täfteå, utanför Umeå. Toyota Sverige har engagerat Anders och Karin Nyquist i ett pilotprojekt där man i Toyota Center i Malmö ska skapa en miljöanpassad och energieffektiv bilhall, som ska stå som modell för ett antal liknande Toyota anläggningar i Europa. Idéer, lösningar och erfarenheter från GreenZone projektet i Umeå kommer att vara grundläggande förebilder för dessa Toyota anläggningar.
Page 1 and 2: ENERGISMART OCH KRETSLOPPSANPASSAT
Page 3: INLEDNING OCH SYFTE Denna skrift be
Page 7 and 8: Erfarenheter av drift Huset har var
Page 9 and 10: FRISTÅENDE VILLOR Villa Klarin, Si
Page 11 and 12: Besök Kontakta Håkan Klarin om du
Page 13 and 14: FRISTÅENDE VILLOR Villa Allergren
Page 15 and 16: Närbild av husets östra sida med
Page 17 and 18: Översikt över det planerade områ
Page 19 and 20: ”Byggsektorns Miljöprogram 2010
Page 21 and 22: vistas i huset) och LEDbelysning
Page 23 and 24: McDonalds restaurang med Sedumtak
Page 25 and 26: Luftsolfångaren fungerar mycket br
Page 27 and 28: Solhusen i Gårdsten Projektet omfa
Page 29 and 30: HÅLLBAR STADSpLANERING ”Gröna s
Page 31 and 32: LITEN ”ORDLISTA” A Ackumulatort
Page 33 and 34: Kretsloppshus byggs av förnybar
Page 36: GÅR DET ATT BYGGA ENERGISMART OCH

Stark efterfrågan på energismart och kretsloppsanpassat byggande

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?