Stark efterfrågan på energismart och kretsloppsanpassat byggande

More documents

Recommendations

Info

2 att energideklarera sitt hus vid försäljning. Energieffektiva byggnader – energieffektiva eller ”energismarta” byggnader byggs med målsättningen att skapa hus med låg och effektiv energianvändning. Byggnaderna har ett mycket väl isolerat klimatskal och ett integrerat och energieffektivt värme och ventilationssystem (se även lågenergihus). Energikalkyl en överslagsberäkning av energianvändningen i t ex småhus. Energikalkylen kan bl a användas för beräkna energispareffekten av olika åtgärder, t ex sänkning av inomhustemperatur, byte till energisnåla fönster och byte av uppvärmningssystem . Emission utsläpp av t ex miljöpåverkande gaser (t ex CO 2 eller rök) eller vätskor (t ex avloppsvatten) till omgivande luft, vatten eller mark. Expansionskärl när vatten värms ökar dess volym och tryck. I ett vattenburet värmesystem kan vattentemperaturen öka från några få grader till kokpunkten (100 o C) och medföra en volymökning på ca 5 %. Expansionskärlet tar hand om överskottsvolymen och reducerar trycket så att inte systemet sprängs eller skadas av volymökningen. F Fjärrkyla - principen för fjärrkyla är densamma som för fjärrvärme. Kallt vatten produceras i en större anläggning och distribueras sedan i rör till kunderna. Fjärrkylan används främst i kontors och affärslokaler men också för att kyla industriprocesser. Fjärrvärme - system för central produktion av värme som leds ut till anslutna fastigheter i rörledningar med varmt vatten. Flis – ett biobränsle som huvudsakligen görs av restprodukter från skogen. Används bl a i värmepannor i småhus och i fjärrvärmeanläggningar. Fläktkonvektor – en vattenburen radiator med en fläkt som kan avge lika mycket värme som tio elradiatorer. Värmen som alstras blåses ut med hjälp av en tystgående fläkt, och sprids i huset. Med en mer öppen planlösning kan den varma luften cirkulera fritt och därmed nå en större yta. Foamglas - består av ett poröst glasmaterial (cellglas). Det består av hermetiskt slutna glasceller och är därför vatten och ångtätt och saknar betongens kapillärsugande egenskaper. Materialet skyddar mot radon och kan inte ruttna eller angripas av skadedjur. Skivorna kan återanvändas men råmaterialet är inte förnybart (se även Koljernteknik). Fossila bränslen - olja, naturgas, kol och bränsletorv består av växt eller djurmaterial som lagrats och omvandlats under flera tusen (bränsletorv) eller flera hundra miljoner (olja, naturgas och kol) år. Fossila bränslekällor är inte förnybara och storskalig användning av dem medför stark klimatpåverkan. Frånluftsventilation ett ventilationssystem där tilluft kommer in genom springor, otätheter eller tilluftsventiler i bostaden medan frånluft tas ut ur bostaden med hjälp av en fläkt. FTX från och tilluftsventilation med en värmeväxlare, i vilken den uppvärmda frånluften, förvärmer den inkommande, kalla tilluften. Förnybar energikälla energikälla som ständigt tillförs eller ”förnyas” i naturliga kretslopp och ekosystem eller i mänskliga odlingar. Exempel är vattenkraft, solenergi, vindenergi, biobränsle, vågenergi mm. G Genomströmningsberedare en vanlig typ av varmvattenberedare i el ved pellets och oljepannor. Vattnet värms i en eller två värmeslingor som ligger inne i pannan eller ackumulatortanken. Givare en temperaturgivare är en sensor (avkännare) som känner av temperaturen i luften eller vattnet. Golvvärmesystem ett värmesystem som avger värme till rummet genom luft, vatten eller elledningar som ligger i golvsystemet. H Hushållsel den el som används till belysning, vitvaror, hushållsmaskiner, datorer, radio, teve, batteriladdare och annan elektrisk utrustning, men inte till uppvärmning och varmvatten. K Klimatskal - husets ytterhölje, d v s väggar, golv och tak, som skyddar husets inre mot bl a kyla, vind och nederbörd. I klimatskalet ingår också husets fönster och ytterdörrar. Koldioxid, CO 2 - en molekyl som består av en kolatom och två syreatomer. Koldioxid är en växthusgas som bildas vid i stort sett all förbränning av kolföreningar i syre. Förbränning av fossila bränslen bidrar starkt till växthuseffekten, eftersom dessa bränslekällor inte kan förnyas och återbinda luftens koldioxid i näraliggande tid, som bl a biogrödorna gör. Koljernteknik – vid den s k Koljerntekniken används cellglas (Foamglas) till att bygga husgrunder, ytterväggar och takbjälklag. (se även Foamglas). Kombipanna – värmepanna som kan värmas med mer än ett energislag, t ex olja och ved. Kombisolvärmesystem solvärmesystem som både värmer huset och varmvattnet. Är de vanligaste solvärmesystemen som installeras idag. Komfortvärmepump en (ute)luftvärmepump som också kan användas för kylning av inomhusluften under den varma årstiden.
Kretsloppshus byggs av förnybara, återvinningsbara material och värms med förnybar energi. Värmen i utgående flöden, t ex frånluft och avloppsvatten återvinns i värmeväxlare. De har urinseparerande toaletter, kretsloppsmässiga system för omhändertagande av urin, fekalier, bad, disk och tvättvatten (”BDT –vatten” eller ”gråvatten”). Urin och fekalier behandlas så att de kan användas som gödselmedel i jord och skogbruk eller grönytor. Det fasta avfallet källsorteras. Matavfallet komposteras och ger matjord till tomt och trädgård eller används som råvara i närliggande biogasverk. Källseparerande toaletter – separerar urin, fekalier och spolvatten från BDTvattnet (bad, disk och tvättvatten). I torra, separerande toaletter samlas fekalierna i en komposteringsbehållare. I våta separerande toaletter, förs fekalierna med sitt spolvatten till ett utrymme där den fasta delen skiljs från spolvattnet, ofta genom passiv centrifugering. – En bra informationskälla om källseparerande toaletter m m är Folke Günthers hemsida: www.holon.se/folke/ L LED-belysning LED betyder ljusemitterande dioder och är ett mycket energieffektivt alternativ till vanlig belysning. Luft-luftvärmepump en typ av värmepump som består av en utomhusdel och en eller flera inomhusdelar. Utomhusdelen tar värme ur utomhusluften. Värmen överförs till inomhusdelen som sedan avger värmen direkt till inomhusluften med hjälp av en fläkt. Man kan inte värma tappvarmvatten eller radiatorvatten med en luftluftvärmepump. Lågenergifönster – mycket välisolerade fönster som släpper ut lite rumsvärme till den yttre luftmiljön. Lågenergifönster har låga Uvärden (se nedan), d v s U = 0,7 – 1,2 W, K / m 2 . Lågenergihus ett hus som är extremt väl isolerat och har ett integrerat och energieffektivt värme och ventilationssystem som gör att det har låg energianvändning (se även passivhus). Lågenergilampor Lågenergilampor ger mycket ljus med hjälp av lite energi. De kan spara upp till 80 % el i förhållande till vanliga glödlampor och lysa tio gånger längre än dessa. Det finns två slags lågenergilampor. Den med skruvsockel kallas lysrörslampa och ersätter glödlampor. Den andra typen (kompaktlysrör) har bajonettsockel med kontaktstift och kräver speciella armaturer. Ledbelysning (se ovan) är ett annat system med mycket energieffektiva lampor. M Markvärmepump - värmepump som utnyttjar värmen i marken som värmekälla. Markvärmen ”fångas” i en rörslinga med frostskyddsvätska som cirkulerar i marken. Vätskan leds vidare till en värmepump där den kyls ned. Den energi som frigörs vid nedkylningen omvandlas till värme för uppvärmning och tappvarmvatten. O Oljepanna används för eldning av olja så att hett vatten eller ånga kan produceras och sedan användas för uppvärmning av huset. En oljepanna kan byggas om och förses med en pelletsbrännare. Eftersom oljevärmda hus har ett vattenburet värmesystem är det också enkelt att byta ut en oljepanna mot en ved eller pelletseldad panna, mot en berg eller markvärmevärmepump eller ansluta huset till fjärrvärme. P passivhus - ett passivhus saknar värmesystem och värms i huvudsak upp passivt genom att tillvarata värme från personer, elektriska apparater och instrålad sol. Passivhus är extremt tryck och fukttäta och har ett mycket effektivt värmeskal samt värmeväxlare som återvinner värmen i frånluften. pellets små bränslestavar som tillverkas av sågspån eller kutterspån. Används som bränsle både i stora pannor för fjärrvärmeproduktion och i mindre pannor i småhus. plattvärmeväxlare en typ av varmvattenberedare där vatten flödar genom ett antal tunna, platta kanaler som sitter bredvid varandra. I varannan kanal strömmar varmt vatten och i varannan går det kallt färskvatten som värms upp av det varma vattnet och som därefter går vidare ut till en vattenkran. primär värmekälla – en värmekälla som ensam kan stå för hela årsbehovet av värme till ett hus, till exempel en pelletspanna, elpanna eller en bergvärmepump. R Radiator det som i vardagligt tal kallas (värme)element och som överför värme till inomhusluften. Reglersystem ett centralt styrsystem som kopplas till husets värmedistributionssystem och som kan användas för att sänka eller höja temperaturen i husets olika delar eller för att sänka temperaturen när huset står tomt. Rörelsevakt om man ansluter en rörelsevakt till en belysning tänds den automatiskt när man går in. Belysningen är sedan tänd så länge någon är i rummet. När man går ut ur rummet slocknar lampan av sig självt efter en stund. S Sekundär värmekälla en värmekälla som inte ensam kan stå för hela årsbehovet av värme, till exempel en solfångare, en luftluft värmepump eller en vedkamin. Shunt - en ventil som reglerar flödet av t ex vatten genom radiatorer, värmepannor eller ackumulatortankar. Självdragsventilation – ett ventilationssystem där tillluft och frånluft passerar in respektive ut genom ventiler, springor och otätheter i husets konstruktion. Draget skapas av temperaturskillnader mellan inomhus och utomhusluften. Ofta finns rörlagda eller murade (kanal i husets
Page 1 and 2: ENERGISMART OCH KRETSLOPPSANPASSAT
Page 3 and 4: INLEDNING OCH SYFTE Denna skrift be
Page 5 and 6: åvaror och avger CO 2 under härdn
Page 7 and 8: Erfarenheter av drift Huset har var
Page 9 and 10: FRISTÅENDE VILLOR Villa Klarin, Si
Page 11 and 12: Besök Kontakta Håkan Klarin om du
Page 13 and 14: FRISTÅENDE VILLOR Villa Allergren
Page 15 and 16: Närbild av husets östra sida med
Page 17 and 18: Översikt över det planerade områ
Page 19 and 20: ”Byggsektorns Miljöprogram 2010
Page 21 and 22: vistas i huset) och LEDbelysning
Page 23 and 24: McDonalds restaurang med Sedumtak
Page 25 and 26: Luftsolfångaren fungerar mycket br
Page 27 and 28: Solhusen i Gårdsten Projektet omfa
Page 29 and 30: HÅLLBAR STADSpLANERING ”Gröna s
Page 31: LITEN ”ORDLISTA” A Ackumulatort
Page 36: GÅR DET ATT BYGGA ENERGISMART OCH

Stark efterfrågan på energismart och kretsloppsanpassat byggande

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?