Stark efterfrågan på energismart och kretsloppsanpassat byggande

More documents

Recommendations

Info

20 Hur gör man befintliga villor och småhus mer energismarta och kretsloppsanpassade? Ungefär 90 % av de bostäder och lokaler som används om 50 år kommer att ligga i byggnader som finns redan i dag. Det är därför minst lika angeläget att göra energi- och kretsloppsanpassningar i befintliga byggnader som i nybyggnationer. De listade råden ska ses som allmänna checklistor. Innan ni sätter igång med era renoveringsinsatser bör ni anlita professionella rådgivare inom respektive område. Vid tätningsåtgärder och förbättringar av klimatskalet måste ni alltid säkra att ni har rillräckligt god ventilation så att fuktskador inte uppkommer. Flertalet av de energi- och kretsloppstekniska lösningar som föreslås finns närmare beskrivna i skriftens byggnadsexempel och i det inledande avsnittet om energismart och kretsloppsanpassad byggteknik. I ordlistan, som finns längst bak i skriften, finns också korta förklaringar av många byggtekniska produkter och begrepp. Framtidsorienterat nytänkande o Våga tänka mera visionärt och annorlunda! o Försök att tänka på huset och era framtida livsstils och konsumtionsvanor i ett hållbart helhetsperspektiv o Utvärdera vilka av skriftens, och andras källors förslag och ”goda exempel” som skulle kunna vara bra lösningar i ert hus o Kontakta husägare som installerat och använt teknik och produkter som ni överväger att skaffa och fråga dem hur väl dessa fungerat i praktiken o Välj teknik och lösningar som ni uppfattar som lättskötta och driftsäkra. Tänk på att ert sätt att använda huset och den installerade tekniken också kommer att ha stor betydelse för det praktiska resultatet i fråga om t ex energieffektivitet och kretsloppslösningarnas funktioner Klimatskal, uppvärmning och ventilation o Beräkna er nuvarande energianvändning på års och månadsbasis. Summera uppvärmningsenergi och hushållsel för sig o Tänk igenom möjligheterna att effektivisera och minska energianvändningen genom att genomföra en eller flera av nedan föreslagna åtgärder och att vid behov byta uppvärmningssystem eller delar av det o Täta fönster och dörrar och andra otätheter i husets klimatskal och säkra samtidigt att ni har en tillräcklig god ventilation genom att installera en från och tillluftsventilation med värmeväxlare (FTX) o Förse fönstren med en inre ruta av lågenergiglas. Om ni ändå ska byta ut fönster och ytterdörrar, välj då de mest energieffektiva produkterna som finns att tillgå. Det är här det stora värmeläckaget sker. Säkra en god ventilation enligt ovanstående punkt o Isolera huset bättre. Börja med vindsbjälklaget och om möjligt även golvbjälklag men kolla med en byggnadssakkunnig så att det sker utan risk för fuktskador o Om ni skall byta fasad: passa på att förbättra isoleringen av husets väggar; dimensionera isoleringen för husets kommande 40 år och morgondagens energipriser o Använd förnybar energi, t ex biobränslen eller biobränslebaserad fjärrvärme, till uppvärmning o Låt en fackman installera ett centralt reglersystem som ansluts till husets värmesystem och styr värme effekten i husets alla utrymmen efter förvalda nivåer för dag och nattemperatur m m o Installera solfångare med ackumulatortank för tappvarmvatten och tillskott till uppvärmningen o Ta in tilluften via ett eller flera marklagda rör så att den förvärms vintertid och förkyls under sommartid. Rådgör först med sakkunnig om utförandet så att kondensvattnet dräneras ut, genom lätt lutning på röret och att tilluftsintaget förses med ett bra filter (F7) o Installera tilluftskanal till braskaminer och öppna spisar o Minska luftflödena när ingen är i huset Vattenhushållning och kretsloppslösningar o Installera energieeffektiva engreppsblandare med neutralt mittläge och motfjädrande vid forcerat vattenflöde. Detta sparar 20 - 30% av varmvattenenergin. o Byt till snålspolande duschmunstycken. o Duscha i stället för att bada o Återanvänd tvätt och badvatten vid bevattning av trädgården o Installera snålspolande och källsorterande toaletter eller minska spolvattenvolymen genom att lägga en tegelsten i toalettens vattenbehållare o Installera urinseparerande och källsorterande toaletter när ni byter stammar. Urinen är ett fullgödselmedel. Fekalt material kan, liksom organiskt hushållsavfall (matrester, papper m m) komposteras lokalt o Odla egna grönsaker och använd gärna egen kompostjord och uringödsel o Ta vara på regnvatten Användning av hushållsel o Använd ”grön el” från förnybara energikällor till hushållselen o Köp en enkel stickproppsbaserad elmätare och mät den individuella strömförbrukningen på husets el och elektronikutrustning o Se över användning, placering och effektivitet i husets belysningssystem. Ändra vid behov placering eller byt till mer ljuseffektiva armaturer. Använd lågenergilampor (om inte elöverkänsliga personer ska
vistas i huset) och LEDbelysning i så stor utsträckning som möjligt o Vid byte av vitvaror: välj A++märkta lågenergiprodukter o Kolla strömförbrukningen vid köp av TVapparater, datorer m m. En normalTV förbrukar betydligt mindre ström än en platt storbildsTV. Se upp för plasmaTV apparaterna som drar nästan dubbelt upp mot LCDskärmarna och fråga efter normalförbrukningen. Det kan skilja sig med 100% för samma skärmstorlek (om bägge är LCD TV). Exempel: en normalTV förbrukar betydligt mindre ström än en platt storbildsTV. Bärbara datorer drar betydligt mindre ström än stationära datorer o Stäng av strömtillförseln till datorer, TVapparater, stereo, batteriladdare m m när de inte används. Undvik att låta apparaterna stå i stand by läge Material och livsmedel o Köp lokalt producerade byggnadsmaterial o Skruva i stället för att spika. Då kan byggdelarna återanvändas i framtiden o Köp och använd begagnat byggmaterial, inredningsdetaljer, möbler m m och lämna egna användbara produkter till återvinningsmarknaden o Fundera gärna en extra gång innan ni byter ut fullt fungerande inredningsdetaljer, som t ex gedigna köksskåp, garderober, diskbänkar och handfat. Om skåpluckorna är slitna kan de snyggas upp med ny ytbehandling. Man kan också behålla skåpen och köpa nya luckor o Handla närproducerade och ekologiska livsmedel o Förvara mat i matkällare o Lämna onödiga förpackningar i affären kWh/m 2 /år Jämförelse mellan energiförbrukningen i olika normfall. Detta är endast genomsnittliga siffror. Normalvillan kan ha både högre och lägre värden. Energismart byggande kan också ge både högre och lägre värden, beroende på teknik som används, isolering mm. *Enligt Boverket Byggregler får energianvändningen för uppvärmning, varmvatten och driftsel vid nybyggnad av bostäder vara max 110 kWh/m 2 och år i södra Sverige och max 130 kWh/m 2 och år inom “klimatzon norr” (Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län). 21
Page 1 and 2: ENERGISMART OCH KRETSLOPPSANPASSAT
Page 3 and 4: INLEDNING OCH SYFTE Denna skrift be
Page 5 and 6: åvaror och avger CO 2 under härdn
Page 7 and 8: Erfarenheter av drift Huset har var
Page 9 and 10: FRISTÅENDE VILLOR Villa Klarin, Si
Page 11 and 12: Besök Kontakta Håkan Klarin om du
Page 13 and 14: FRISTÅENDE VILLOR Villa Allergren
Page 15 and 16: Närbild av husets östra sida med
Page 17 and 18: Översikt över det planerade områ
Page 19: ”Byggsektorns Miljöprogram 2010
Page 23 and 24: McDonalds restaurang med Sedumtak
Page 25 and 26: Luftsolfångaren fungerar mycket br
Page 27 and 28: Solhusen i Gårdsten Projektet omfa
Page 29 and 30: HÅLLBAR STADSpLANERING ”Gröna s
Page 31 and 32: LITEN ”ORDLISTA” A Ackumulatort
Page 33 and 34: Kretsloppshus byggs av förnybar
Page 36: GÅR DET ATT BYGGA ENERGISMART OCH

Stark efterfrågan på energismart och kretsloppsanpassat byggande

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?