Stark efterfrågan på energismart och kretsloppsanpassat byggande

More documents

Recommendations

Info

Denna skrift har tagits fram av Länsstyrelsen i Västerbottens län i samarbete med arkitekt Anders Nyquist, Njurunda och Leif Nilsson, FHU. Länsstyrelsens verksamhet och inriktning Länsstyrelsen har uppdraget att regionalisera de nationella miljömålen, att verka för att de genomförs och att årligen följa upp och utvärdera dem och länets miljötillstånd. Länsprogrammet ”Samverkan för hållbar utveckling i Västerbottens län – Miljökvalitetsmål, delmål och helhetsstrategier” har tagits fram i sex brett sammansatta samverkansgrupper och fastställts av Länsstyrelsen 2003. Programmet innehåller beslut om regionala miljömål och helhetsstrategier för hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling inom de tio strategiområdena: o Livsstil, hälsa och konsumtion o Energiproduktion o Energianvändning och transporter o Skog och trä o Turism o Livsmedel o Byggverksamhet o Metallindustri o Mark och vattenresurser o Kunskap och utveckling Länsstyrelsen har, med utgångspunkt från helhetsstrategierna, bedrivit en aktiv samverkan för hållbar utveckling med bl a näringslivet, kommunerna, landstinget, universiteten och länets intresseorganisationer. Arbetssättet har varit lyckat och lett till tvärsektoriella kontakter mellan företag, organisationer, innovatörer och eldsjälar och många konkreta aktiviteter inom bl a lärande för hållbar utveckling, hållbart byggande, hållbara transporter och miljöinriktad upphandling. Samverkan har också lett till många fall av direkt samarbete mellan de människor och aktörer som mötts i samverkansprojektet. En ökad användning av den beskrivna byggnadstekniken ger också kraftfulla bidrag till förverkligandet av miljömålen Begränsad klimatpåverkan (”Klimatmålet”) och God bebyggd miljö. Val av förnybara, giftfria och närproducerade byggnadsmaterial, förnybara och lågemitterande energikällor och lågstrålande el och kommunikationssystem ger även positiva effekter på miljömålen Giftfri miljö, Säker strålmiljö och andra miljömål. INNEHÅLL 3 Inledning och syfte 3 Vad skiljer energismart och kretsloppsanpassat byggande från konventionellt byggande? Energismart byggteknik i kallt klimat Ytterligare steg mot hållbart helhetstänkande i Umeåregionens byggprojekt Stark efterfrågan på energismart och kretsloppsanpassat byggande 6 Flerbostadshus NYABs fyravånings kretsloppshus, Tomtebo Umeå 9 Fristående villor Villa Klarin i Sillviken Villa Allergren och Nygren vid Umeälven Måbraby, Sikeå hamn, Robertsfors 18 Miljö- och kretsloppsanpassning av byggnader Några grundläggande utgångspunkter. Hur gör man befintliga villor och småhus mer energismarta och kretsloppsanpassade? 22 Lokaler för arbete och handel GreenZone 26 Renovering och ombyggnad av befintliga flerbostadshus 29 Hållbar stadsplanering ”Gröna städer” och ”Sustainable City”projekt 30 Informationstips 31 Liten ordlista UTGIVEN AV Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2008 TEXT Jens Backman, Länsstyrelsen i Västerbotten, Leif Nilsson, Anders Nyquist, Anarkab LAYOUT Leif Nilsson BILDER Jens Backman, Copyright 2007, 2008, 2009 Leif Nilsson, Copyright 2007, 2008, 2009 Anders Nyquist, Copyright 2007, 2008, 2009 Nico Allergren, Copyright 2007, 2008, 2009 BESTÄLLNINGSADRESS Länsstyrelsen i Västerbottens län, 901 86 Umeå Broschyren finns digitalt på www.ac.lst.se/ miljomal TRYCK Kaltes Grafiska AB - Intercopy Sundsvall
INLEDNING OCH SYFTE Denna skrift beskriver några pionjärexempel på energismart och kretsloppsanpassat byggande i Umeåregionen. Vi visar också hur erfarenheterna från dessa och andra byggnadsprojekt, med fokus på energieffektivitet och miljötänkande, kan användas i större projekt, som kvarter och ”Gröna städer” samt vid renovering och ombyggnad av flerbostadshus och villor. Ett mera generellt införande av den beskrivna tekniken i såväl nybyggnad som ombyggnad av bostäder och andra lokaler är ett av de mest effektiva sätten att storskaligt reducera landets energianvändning och negativa klimatpåverkan. Idén till skriften har vuxit fram i den samverkan för hållbart samhällsbyggande Länsstyrelsen, FHU och Bygg-Sektorns Lokala kretsloppsråd bedrivit sedan 2004 tillsammans med bl a byggindustrin, länets energibolag, Arbetslivsinstitutet, Umeå universitet samt Umeå och Robertsfors kommuner. VAD SKILjER ENERGISMART OCH KRETSLOppSANpASSAT BYGGANDE FRÅN KONVENTIONELLT BYGGANDE? Lösningar på flera stora samhällsproblem Bostads och servicesektorn står idag för nära 40% av landets totala energianvändning. 75 % av denna energi åtgår till uppvärmning. Konservativ byggnadsteknik och bristande analys av livscykelkostander (LCC), d v s sambandet mellan investerings och driftskostnader, har medfört att flertalet nybyggda hus har lika lågeffektiva ”klimatskal” som betydligt äldre hus och saknar system för effektiv värmeåtervinning. Detta byggnadssätt gör att ungefär hälften av den ekonomiskt och miljömässigt allt kostsammare värmeenergin ventileras ut helt i onödan. Ett generellt införande av energismart värme och ventilationsteknik i såväl nybyggnad som ombyggnad av bostäder och andra lokaler är ett av de snabbaste och mest kostnadseffektiva sätten att långsiktigt sänka landets energianvändning och negativa klimatpåverkan. Centraliserade avloppssystem drar stora anläggningskostnader och mångdubbelt större kostnader för framtida tätning och omläggning av systemen. Goda system för lokalt omhändertagande av avloppsvatten medför sådana kostnads och utvecklingsfördelar för samhället att utveckling och anläggning av dem bör stimuleras. Torr byggteknik med lågemitterande byggnadsmaterial, strikt kontroll av ventilationsluftens in och utpassage och lågstrålande el och kommunikationssystem skapar sunda hus som minskar risken för byggnadsrelaterad ohälsa. Trä är ett CO 2 neutralt, förnybart byggnadsmaterial som underlättar kvalitets och kostnadseffektiv industriell prefabricering av vägg, tak och golvelement och färdiga rumsvolymer. Snabb och rationell montering av de prefabricerade träkonstruktionerna på byggplatsen bidrar också till lägre byggkostnader och goda förutsättningar för torr och sund byggteknik. En taksektion lyfts på plats Teknik Den energismarta byggnadstekniken, som bygger på kombinationen av högeffektiva värmeskal och integrerade värme och ventilationssystem, har bl.a. utvecklats i de s.k. passivhusen (hus utan konventionella värmesystem). Tekniken är väl beprövad och dokumenterad i ett stort antal byggprojekt i bl.a. Sverige, Tyskland och Österrike, och möjliggör en radikalt minskad energianvändning i bostäder och andra lokaler. I de beskrivna byggnaderna i Umeåregionen har energismart byggnadsteknik kombinerats med kretsloppssystem för avfall och avloppsvatten och ett hållbart helhetsstänkande i val av byggnadsmaterial. Genom kretsloppslösningarna återför man näringsämnena till de naturliga kretsloppen i egna odlingsytor, trädgårdar, parker, jord och skogbruk. På detta sätt reduceras också
Page 1: ENERGISMART OCH KRETSLOPPSANPASSAT
Page 5 and 6: åvaror och avger CO 2 under härdn
Page 7 and 8: Erfarenheter av drift Huset har var
Page 9 and 10: FRISTÅENDE VILLOR Villa Klarin, Si
Page 11 and 12: Besök Kontakta Håkan Klarin om du
Page 13 and 14: FRISTÅENDE VILLOR Villa Allergren
Page 15 and 16: Närbild av husets östra sida med
Page 17 and 18: Översikt över det planerade områ
Page 19 and 20: ”Byggsektorns Miljöprogram 2010
Page 21 and 22: vistas i huset) och LEDbelysning
Page 23 and 24: McDonalds restaurang med Sedumtak
Page 25 and 26: Luftsolfångaren fungerar mycket br
Page 27 and 28: Solhusen i Gårdsten Projektet omfa
Page 29 and 30: HÅLLBAR STADSpLANERING ”Gröna s
Page 31 and 32: LITEN ”ORDLISTA” A Ackumulatort
Page 33 and 34: Kretsloppshus byggs av förnybar
Page 36: GÅR DET ATT BYGGA ENERGISMART OCH

Stark efterfrågan på energismart och kretsloppsanpassat byggande

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?