Stark efterfrågan på energismart och kretsloppsanpassat byggande

1
MILjÖ- OCH KRETSLOppS-
ANpASSNING AV BYGGNADER
I det här avsnittet ges ett antal praktiska tips om hur man kan öka miljö- och kretsloppsanpassningen i befintliga byggnader.
Inledningsvis presenteras några grundläggande utgångspunkter för planering och inriktning av arbetet. Tipsen ska ses
som en inspiration och lite allmänna råd för miljö­ och kretsloppsanpassning av nya eller gamla byggnader. När ni behöver
djupare kunskaper och praktisk hjälp med energi­, bygg­ eller kretsloppslösningar bör ni anlita professionella rådgivare
inom respektive område.
Att bygga och renovera miljö­ och kretsloppsanpassat innebär framför allt att man lägger en helhetssyn på byggnadens alla
delar och funktioner under hela dess livslängd.
Syftet med dessa råd är att:
• minimera miljöpåverkan i en byggnads hela livscykel, d v s från program­ och förslagsstadiet, över byggande, drift och
förvaltning och till demontering och återbruk av material och produkter
• vara grund för en översiktlig miljöledning och miljödeklaration inför bygg­ och renoveringsprojekt
• öka byggnadens attraktionskraft
• stegvis förbättra miljö­ och kretsloppsanpassningen och kunskapen om denna hos alla inblandade i bygg­, förvaltnings­
och boendefaserna
• minska års­ och livscykelkostnaderna för byggnader.
Några grundläggande
utgångspunkter
Kretsloppsanpassning
Kretsloppsanpassning innebär att de råvaror och resurser
som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas,
återvinnas eller slutligt omhändertas på ett uthålligt sätt
med minimal resursförbrukning och utan att naturen tar
skada. (Regeringens kretsloppsproposition, som antogs
av riksdagen i maj 1993).
Livscykelanalys och livscykelkostnad
Livscykelanalyser och metoder för beräkning av
livscykelkostnader är nya kalkylmetoder som ger
en helhetsbild av en produkts samtliga kostnader
och miljöpåverkan från vaggan till graven. Råvaror,
energi, produktionsprocesser, användning, transporter,
återanvändning och omhändertagande ingår i
bedömningen.
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling innebär bl a att behoven hos människor
som lever idag tillgodoses utan att kommande generationers
möjligheter att tillgodose sina behov äventyras. Hållbar
utveckling består av tre av varandra ömsesidigt beroende
delar: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. De
internationella målen formulerades vid FN­konferensen i
Rio 1992.
Sveriges riksdag och länsstyrelser har sedan 2001
antagit nationella respektive regionala miljömål för
hållbar utveckling. Miljömål som berör miljö­ och
kretsloppsanpassningen av byggnader är bl a ”God
bebyggd miljö”, ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Frisk luft”,
”Giftfri miljö” och ”Säker strålmiljö”.
Försiktighetsprincipen
Försiktighetsprincipen, som finns inskriven i
Riodeklarationen, är miljöbalkens grundläggande
hänsynsregel. Den innebär att man ska göra vad man
kan för att undvika, förebygga, hindra och motverka att
en åtgärd eller en verksamhet man bedriver ska medföra
skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö.
Den närbesläktade produktvalsprincipen innebär att
man ska undvika att använda kemiska produkter som
kan innebära risk för människors hälsa eller miljön om
produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga
produkter.
”Det Naturliga stegets” fyra systemvillkor
I det hållbara samhället utsätts inte naturen för
systematisk:
1. koncentrationsökning av ämnen från bergrunden.
2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets
produktion.
3. undanträngning med fysiska metoder.
och i det samhället….
4. …hindras inte människor att systematiskt tillgodose
sina behov.
Byggsektorns utvidgade producentansvar
Byggsektorns kretsloppsråd bildades 1994. Det
representerar fyra grupper, nämligen byggherrar och
fastighetsägare, arkitektföretag och tekniska konsultföretag,
byggindustrin och byggmaterialindustrin. Rådet tog 1996
fram en gemensam “Handlingsplan för miljöansvar för
byggvaror och ett utvidgat producentansvar”, i samarbete
med regeringens Kretsloppsdelegation.