Stark efterfrågan på energismart och kretsloppsanpassat byggande
Stark efterfrågan på energismart och kretsloppsanpassat byggande
Stark efterfrågan på energismart och kretsloppsanpassat byggande
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ENERGISMART<br />
OCH KRETSLOPPSANPASSAT<br />
BYGGANDE I KALLT KLIMAT
Denna skrift har tagits fram av Länsstyrelsen<br />
i Västerbottens län i samarbete<br />
med arkitekt Anders Nyquist, Njurunda<br />
<strong>och</strong> Leif Nilsson, FHU.<br />
Länsstyrelsens verksamhet <strong>och</strong><br />
inriktning<br />
Länsstyrelsen har uppdraget att<br />
regionalisera de nationella miljömålen,<br />
att verka för att de genomförs <strong>och</strong> att<br />
årligen följa upp <strong>och</strong> utvärdera dem <strong>och</strong><br />
länets miljötillstånd. Länsprogrammet<br />
”Samverkan för hållbar utveckling i Västerbottens<br />
län – Miljökvalitetsmål, delmål<br />
<strong>och</strong> helhetsstrategier” har tagits fram<br />
i sex brett sammansatta samverkansgrupper<br />
<strong>och</strong> fastställts av Länsstyrelsen<br />
2003. Programmet innehåller beslut om<br />
regionala miljömål <strong>och</strong> helhetsstrategier<br />
för hållbar ekologisk, ekonomisk <strong>och</strong> social<br />
utveckling inom de tio strategiområdena:<br />
o Livsstil, hälsa <strong>och</strong> konsumtion<br />
o Energiproduktion<br />
o Energianvändning <strong>och</strong> transporter<br />
o Skog <strong>och</strong> trä<br />
o Turism<br />
o Livsmedel<br />
o Byggverksamhet<br />
o Metallindustri<br />
o Mark <strong>och</strong> vattenresurser<br />
o Kunskap <strong>och</strong> utveckling<br />
Länsstyrelsen har, med utgångspunkt<br />
från helhetsstrategierna, bedrivit en aktiv<br />
samverkan för hållbar utveckling med bl<br />
a näringslivet, kommunerna, landstinget,<br />
universiteten <strong>och</strong> länets intresseorganisationer.<br />
Arbetssättet har varit lyckat <strong>och</strong><br />
lett till tvärsektoriella kontakter mellan<br />
företag, organisationer, innovatörer <strong>och</strong><br />
eldsjälar <strong>och</strong> många konkreta aktiviteter<br />
inom bl a lärande för hållbar utveckling,<br />
hållbart <strong>byggande</strong>, hållbara transporter<br />
<strong>och</strong> miljöinriktad upphandling. Samverkan<br />
har också lett till många fall av direkt<br />
samarbete mellan de människor <strong>och</strong><br />
aktörer som mötts i samverkansprojektet.<br />
En ökad användning av den beskrivna<br />
byggnadstekniken ger också kraftfulla<br />
bidrag till förverkligandet av miljömålen<br />
Begränsad klimat<strong>på</strong>verkan (”Klimatmålet”)<br />
<strong>och</strong> God bebyggd miljö. Val av<br />
förnybara, giftfria <strong>och</strong> närproducerade<br />
byggnadsmaterial, förnybara <strong>och</strong> lågemitterande<br />
energikällor <strong>och</strong> lågstrålande<br />
el <strong>och</strong> kommunikationssystem ger även<br />
positiva effekter <strong>på</strong> miljömålen Giftfri miljö,<br />
Säker strålmiljö <strong>och</strong> andra miljömål.<br />
INNEHÅLL<br />
3 Inledning <strong>och</strong> syfte<br />
3 Vad skiljer <strong>energismart</strong> <strong>och</strong> <strong>kretsloppsanpassat</strong><br />
<strong>byggande</strong> från konventionellt <strong>byggande</strong>?<br />
Energismart byggteknik i kallt klimat<br />
Ytterligare steg mot hållbart helhetstänkande i<br />
Umeåregionens byggprojekt<br />
<strong>Stark</strong> <strong>efterfrågan</strong> <strong>på</strong> <strong>energismart</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>kretsloppsanpassat</strong> <strong>byggande</strong><br />
6 Flerbostadshus<br />
NYABs fyravånings kretsloppshus, Tomtebo Umeå<br />
9 Fristående villor<br />
Villa Klarin i Sillviken<br />
Villa Allergren <strong>och</strong> Nygren vid Umeälven<br />
Måbraby, Sikeå hamn, Robertsfors<br />
18 Miljö- <strong>och</strong> kretsloppsanpassning av byggnader<br />
Några grundläggande utgångspunkter.<br />
Hur gör man befintliga villor <strong>och</strong> småhus mer<br />
<strong>energismart</strong>a <strong>och</strong> kretsloppsanpassade?<br />
22 Lokaler för arbete <strong>och</strong> handel<br />
GreenZone<br />
26 Renovering <strong>och</strong> ombyggnad av befintliga<br />
flerbostadshus<br />
29 Hållbar stadsplanering<br />
”Gröna städer” <strong>och</strong> ”Sustainable City”projekt<br />
30 Informationstips<br />
31 Liten ordlista<br />
UTGIVEN AV Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2008<br />
TEXT Jens Backman, Länsstyrelsen i Västerbotten,<br />
Leif Nilsson, Anders Nyquist, Anarkab<br />
LAYOUT Leif Nilsson<br />
BILDER Jens Backman, Copyright 2007, 2008, 2009<br />
Leif Nilsson, Copyright 2007, 2008, 2009<br />
Anders Nyquist, Copyright 2007, 2008, 2009<br />
Nico Allergren, Copyright 2007, 2008, 2009<br />
BESTÄLLNINGSADRESS Länsstyrelsen i Västerbottens län, 901 86 Umeå<br />
Broschyren finns digitalt <strong>på</strong> www.ac.lst.se/<br />
miljomal<br />
TRYCK Kaltes Grafiska AB - Intercopy Sundsvall
INLEDNING OCH SYFTE<br />
Denna skrift beskriver några pionjärexempel <strong>på</strong> <strong>energismart</strong> <strong>och</strong> <strong>kretsloppsanpassat</strong> <strong>byggande</strong> i Umeåregionen. Vi visar<br />
också hur erfarenheterna från dessa <strong>och</strong> andra byggnadsprojekt, med fokus <strong>på</strong> energieffektivitet <strong>och</strong> miljötänkande, kan<br />
användas i större projekt, som kvarter <strong>och</strong> ”Gröna städer” samt vid renovering <strong>och</strong> ombyggnad av flerbostadshus <strong>och</strong><br />
villor.<br />
Ett mera generellt införande av den beskrivna tekniken i såväl nybyggnad som ombyggnad av bostäder <strong>och</strong> andra lokaler<br />
är ett av de mest effektiva sätten att storskaligt reducera landets energianvändning <strong>och</strong> negativa klimat<strong>på</strong>verkan.<br />
Idén till skriften har vuxit fram i den samverkan för hållbart samhälls<strong>byggande</strong> Länsstyrelsen, FHU <strong>och</strong> Bygg-Sektorns<br />
Lokala kretsloppsråd bedrivit sedan 2004 tillsammans med bl a byggindustrin, länets energibolag, Arbetslivsinstitutet, Umeå<br />
universitet samt Umeå <strong>och</strong> Robertsfors kommuner.<br />
VAD SKILjER ENERGISMART OCH<br />
KRETSLOppSANpASSAT BYGGANDE<br />
FRÅN KONVENTIONELLT BYGGANDE?<br />
Lösningar <strong>på</strong> flera stora samhällsproblem<br />
Bostads <strong>och</strong> servicesektorn står idag för nära 40% av<br />
landets totala energianvändning. 75 % av denna energi<br />
åtgår till uppvärmning. Konservativ byggnadsteknik<br />
<strong>och</strong> bristande analys av livscykelkostander (LCC), d v s<br />
sambandet mellan investerings <strong>och</strong> driftskostnader, har<br />
medfört att flertalet nybyggda hus har lika lågeffektiva<br />
”klimatskal” som betydligt äldre hus <strong>och</strong> saknar system<br />
för effektiv värmeåtervinning. Detta byggnadssätt gör att<br />
ungefär hälften av den ekonomiskt <strong>och</strong> miljömässigt allt<br />
kostsammare värmeenergin ventileras ut helt i onödan.<br />
Ett generellt införande av <strong>energismart</strong> värme <strong>och</strong><br />
ventilationsteknik i såväl nybyggnad som ombyggnad av<br />
bostäder <strong>och</strong> andra lokaler är ett av de snabbaste <strong>och</strong><br />
mest kostnadseffektiva sätten att långsiktigt sänka landets<br />
energianvändning <strong>och</strong> negativa klimat<strong>på</strong>verkan.<br />
Centraliserade avloppssystem drar stora anläggningskostnader<br />
<strong>och</strong> mångdubbelt större kostnader för framtida<br />
tätning <strong>och</strong> omläggning av systemen. Goda system för<br />
lokalt omhändertagande av avloppsvatten medför sådana<br />
kostnads <strong>och</strong> utvecklingsfördelar för samhället att<br />
utveckling <strong>och</strong> anläggning av dem bör stimuleras.<br />
Torr byggteknik med lågemitterande byggnadsmaterial,<br />
strikt kontroll av ventilationsluftens in <strong>och</strong> utpassage <strong>och</strong><br />
lågstrålande el <strong>och</strong> kommunikationssystem skapar sunda<br />
hus som minskar risken för byggnadsrelaterad ohälsa.<br />
Trä är ett CO 2 neutralt, förnybart byggnadsmaterial som<br />
underlättar kvalitets <strong>och</strong> kostnadseffektiv industriell<br />
prefabricering av vägg, tak <strong>och</strong> golvelement <strong>och</strong> färdiga<br />
rumsvolymer. Snabb <strong>och</strong> rationell montering av de<br />
prefabricerade träkonstruktionerna <strong>på</strong> byggplatsen bidrar<br />
också till lägre byggkostnader <strong>och</strong> goda förutsättningar för<br />
torr <strong>och</strong> sund byggteknik.<br />
En taksektion lyfts <strong>på</strong> plats<br />
Teknik<br />
Den <strong>energismart</strong>a byggnadstekniken, som bygger <strong>på</strong><br />
kombinationen av högeffektiva värmeskal <strong>och</strong> integrerade<br />
värme <strong>och</strong> ventilationssystem, har bl.a. utvecklats i de<br />
s.k. passivhusen (hus utan konventionella värmesystem).<br />
Tekniken är väl beprövad <strong>och</strong> dokumenterad i ett stort<br />
antal byggprojekt i bl.a. Sverige, Tyskland <strong>och</strong> Österrike,<br />
<strong>och</strong> möjliggör en radikalt minskad energianvändning i<br />
bostäder <strong>och</strong> andra lokaler.<br />
I de beskrivna byggnaderna i Umeåregionen har <strong>energismart</strong><br />
byggnadsteknik kombinerats med kretsloppssystem<br />
för avfall <strong>och</strong> avloppsvatten <strong>och</strong> ett hållbart<br />
helhetsstänkande i val av byggnadsmaterial. Genom<br />
kretsloppslösningarna återför man näringsämnena till<br />
de naturliga kretsloppen i egna odlingsytor, trädgårdar,<br />
parker, jord <strong>och</strong> skogbruk. På detta sätt reduceras också
kommunernas växande kostnader för såväl anläggning,<br />
drift <strong>och</strong> underhåll av avloppssystem som för transport <strong>och</strong><br />
omhändertagande av hushållsavfall.<br />
Helhetsprodukter som kräver kvalitetssäkring<br />
Energieffektiva <strong>och</strong> kretsloppsanpassade hus är helhetsprodukter<br />
där värme, ventilations <strong>och</strong> avloppssystemen<br />
är integrerade med varandra <strong>och</strong> byggnadens grundkonstruktion.<br />
Byggandet av dem kräver ett byggtekniskt helhetstänkande<br />
<strong>och</strong> stor noggrannhet i hela byggprocessen.<br />
Byggkvalitén kan säkras genom kvalitetsinriktat<br />
partnerskap mellan beställare, arkitekter, konsulter <strong>och</strong><br />
entreprenörer, genom särskilt utbildad <strong>och</strong> tränad personal<br />
<strong>och</strong> återkommande kvalitetskontroller under byggtiden.<br />
Ekonomi<br />
Byggkostnaden för <strong>energismart</strong>a <strong>och</strong> kretsloppsanpassade<br />
hus är några procent högre än för konventionella<br />
byggnader. Redan under de första åren tas dock de<br />
något högre räntekostnaderna ut av de avsevärt lägre<br />
driftskostnaderna <strong>och</strong> boendekostanden ligger i nivå med<br />
nyproducerade hus <strong>och</strong> lägenheter med konventionell<br />
byggteknik. Stigande energipriser, ökade kostnader för<br />
avlopps <strong>och</strong> avfallshantering, ökad serieproduktion av<br />
hus <strong>och</strong> komponenter, ökad konkurrens, teknikutveckling,<br />
liksom lagstadgade energideklarationer <strong>och</strong> stigande marknadsvärden<br />
för energisnåla <strong>och</strong> kretsloppsanpassade hus<br />
förväntas öka lönsamheten för ägandet <strong>och</strong> boendet i dem<br />
allt mer.<br />
Energismart byggteknik i kallt<br />
klimat<br />
Grundläggande för <strong>energismart</strong> <strong>byggande</strong> är högeffektiva<br />
klimatskal, dvs. mycket täta <strong>och</strong> välisolerade hus.<br />
Passivhusens klimatskal görs extremt luft <strong>och</strong> fukttäta<br />
med helsluten plastfolie. I Umeåregionens husexempel<br />
används tryckpackad cellulosaisolering i kombination<br />
med ångspärr av en lufttät men diffusionsöppen duk<br />
eller enbart gipsskiva (Nyabs kretsloppshus). Avgörande<br />
för energieffektiviteten är, förutom isoleringsmaterialets<br />
tjocklek <strong>och</strong> värmeegenskaper, att det inte finns några<br />
oisolerade fickor eller köldbryggor i byggnadens yttre<br />
skal. För att matcha övriga delar av klimatskalet ska även<br />
fönster <strong>och</strong> ytterdörrar vara mycket värmeeffektiva, dvs.<br />
ha låga Uvärden .<br />
Enligt Boverkets Byggregler BBR 2008 får den specifika<br />
energianvändningen för uppvärmning, varmvatten <strong>och</strong><br />
drifts-/fastighetsenergi vid nybyggnad av bostäder vara<br />
max 130 kWh/m 2 <strong>och</strong> år inom ”klimatzon norr” (Norrbottens,<br />
Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs,<br />
Dalarnas <strong>och</strong> Värmlands län). För södra Sverige är kravet<br />
110 kWh/m 2 <strong>och</strong> år.<br />
I byggnader med högeffektivt klimatskal <strong>och</strong> höggradig<br />
värmeåtervinning i ventilationssystemet <strong>och</strong> om möjligt<br />
även i avloppssystemet (SplitBox systemet) återvinns<br />
värmen från vitvaror, belysning, hemelektronik <strong>och</strong> våra<br />
kroppar. Umeregionens husexempel visar att behovet av<br />
värmetillskott kan minskas med 30 70 % i förhållande<br />
till de nuvarande kraven för ”klimatzon norr” i Boverkets<br />
Byggregler.<br />
Forum för Energieffektiva Byggnader har, <strong>på</strong> uppdrag av<br />
Energimyndigheten, tagit fram ett förslag till kravspecifikation<br />
för passivhus i Sverige. Enligt kravspecifikationen bör<br />
energianvändningen (exklusive hushållsel) i passivhus<br />
inom ”klimatzon norr” inte överstiga 55 kWh/m 2 <strong>och</strong><br />
år. För fristående byggnader mindre än 200 m 2 ,där<br />
förhållandet yta/volym är mindre gynnsamt, accepteras<br />
energibehovet vara ytterligare ca 10 kWh/m 2 <strong>och</strong> år. I ett<br />
av våra villaexempel ligger energianvändningen – enligt<br />
hittillsvarande beräkning – <strong>på</strong> mindre än hälften av den<br />
rekommenderade maxnivån (65 kWh/m 2 <strong>och</strong> år) för<br />
fristående passivhus mindre än 200 m 2 . Detta byggprojekt<br />
visar att det med bästa tillgängliga teknik är möjligt att<br />
bygga hus som är minst lika energieffektiva som dagens<br />
passivhus även med en diffusionsöppen ångspärr.<br />
I klimat- <strong>och</strong> kretsloppsanpassade byggnader sker all energiförsörjning<br />
i första hand med förnybara, CO 2 neutrala<br />
energikällor som t ex solvärme, närproducerad biomassa<br />
(träpellets, ved m.m.), restprodukter eller vindkraft.<br />
Ytterligare steg mot<br />
hållbart helhetstänkande i<br />
Umeåregionens byggprojekt<br />
Trä är ett förnybart <strong>och</strong> återvinningsbart kretsloppsmaterial<br />
som kan odlas <strong>och</strong> förädlas mer eller mindre lokalt i<br />
Norrlandsområdet liksom i större delen av övriga Sverige.<br />
Närodlat <strong>och</strong> närförädlat trä ger låg klimat<strong>på</strong>verkan. I<br />
de byggnader som beskrivs i denna skrift används trä i<br />
såväl stomkonstruktioner, som i ytterpaneler, golv, fönster<br />
<strong>och</strong> dörrkonstruktioner samt i många inredningsdetaljer.<br />
Huvuddelen av träkonstruktionerna är producerade i<br />
närområdet. Träbyggnadstekniken möjliggör också en<br />
högeffektiv industriell produktion av vägg, tak <strong>och</strong><br />
golvelement <strong>och</strong> färdiga volymer (t ex rum eller mindre<br />
lägenheter) som snabbt <strong>och</strong> rationellt monteras samman<br />
<strong>på</strong> byggplatsen. Modern träteknik <strong>och</strong> gällande lagregler<br />
gör det möjligt att bygga upp till åtta våningar höga<br />
trähus.<br />
I Nyabs fyra våningars kretsloppshus har man tagit<br />
ytterligare ett viktigt steg mot ett ekonomiskt, ekologiskt<br />
<strong>och</strong> socialt hållbart helhetskoncept för bostäder. Här finns<br />
också en genomtänkt social vision med ett integrerat<br />
boende för familjer, ensamboende, äldre <strong>och</strong> yngre. Dagliga<br />
kontakter underlättas bl.a. genom naturliga mötesplatser<br />
i en ljus <strong>och</strong> vacker innerträdgård som omges av öppna<br />
altaner <strong>och</strong> balkonger med en social närhetskänsla som i<br />
en sydeuropeisk gränd.<br />
Hälsosam byggteknik<br />
Att bygga torrt, d.v.s. att hålla byggnaden <strong>och</strong> byggmaterialet<br />
fria från inverkan av nederbörd <strong>och</strong> fukt är grundläggande<br />
för att förebygga uppkomsten av mögel <strong>och</strong> ”sjuka hus”.<br />
Byggnader <strong>och</strong> byggnadsmaterial ska därför vara väl<br />
skyddade mot väder <strong>och</strong> vind under hela byggtiden.<br />
Användningen av betong bör begränsas eftersom<br />
tillverkningen är energikrävande, förbrukar icke förnybara
åvaror <strong>och</strong> avger CO 2 under härdningsprocessen.<br />
Plastgjutna betongkonstruktioner skapar också fuktiga<br />
byggmiljöer <strong>och</strong> behov av extra värmetillskott för<br />
fuktutdrivning under husets första år. Cellglasskivor<br />
(Foamglas) är ett intressant alternativ för bl.a. grundplatta<br />
<strong>på</strong> mark, värmegrund <strong>och</strong> klimatskärm. Materialet<br />
saknar betongens kapillärsugande <strong>och</strong> fuktriskskapande<br />
egenskaper. Skivorna kan återanvändas men råmaterialet<br />
är inte förnybart.<br />
För att minimera uppkomsten av vagabonderande<br />
strömmar <strong>och</strong> elektromagnetisk strålning <strong>och</strong> därmed<br />
sammanhängande hälsorisker (elektriska stötar,<br />
elöverkänslighet, tumörer m.m.) bör elsystemet vara ett<br />
s.k. 5ledarsystem, där skyddsjordledningen är separerad<br />
från nolledaren. 5ledarsystemet rekommenderas också i<br />
Elsäkerhetsverkets gällande starkströmsföreskrifter.<br />
Avfall <strong>och</strong> avfallsvatten i kretslopp<br />
De redovisade objekten i Umeåregionen har ett<br />
konsekvent kretsloppstänkande i såväl byggnadsmaterial<br />
som i omhändertagandet av avfall <strong>och</strong> avloppsvatten. De<br />
har urinseparerande toaletter, kretsloppsmässiga system<br />
för omhändertagande av urin, fekalier, bad, disk <strong>och</strong><br />
tvättvatten (”BDTvatten” eller ”gråvatten”). Urin <strong>och</strong> fekalier<br />
behandlas så att de kan användas som gödselmedel i jord<br />
<strong>och</strong> skogbruk eller grönytor.<br />
Det fasta avfallet källsorteras. Matavfallet kan antingen<br />
komposteras <strong>och</strong> ge matjord till tomt <strong>och</strong> trädgård eller<br />
användas som råvara i närliggande biogasverk.<br />
Engagemang i förvaltning <strong>och</strong> drift<br />
För att den energieffektiva <strong>och</strong> kretsloppsanpassade<br />
byggtekniken ska få full effekt måste naturligtvis också<br />
fastighetsförvaltare <strong>och</strong> boende vara starkt engagerade<br />
i hållbarhetstänkandet. De behöver både teoretisk <strong>och</strong><br />
praktisk kunskap <strong>och</strong> de behöver utveckla gemensamma<br />
motiv <strong>och</strong> rutiner för att fullt ut nyttja de installerade<br />
systemens möjligheter.<br />
En energieffektiv förvaltning <strong>och</strong> drift kräver också att man<br />
installerar ett tillräckligt antal energimätare (uppvärmning,<br />
varmvatten <strong>och</strong> el för kontinuerlig uppföljning av<br />
energianvändning) <strong>på</strong> såväl fastighets som lägenhetsnivå.<br />
Elanvändningen utomhus för belysning, motor <strong>och</strong><br />
kupévärmare m.m. ska vara tidsstyrd <strong>och</strong> ingå i mät- <strong>och</strong><br />
uppföljningssystemet.<br />
Efterhand som de boende utvecklar kunskap, erfarenheter<br />
<strong>och</strong> social gemenskap i arbetet brukar man ofta vilja<br />
gå vidare med andra projekt <strong>och</strong> aktiviteter som t.ex.<br />
odlingsverksamhet, lokala energiprojekt <strong>och</strong> allehanda<br />
sociala aktiviteter.<br />
<strong>Stark</strong> <strong>efterfrågan</strong> <strong>på</strong> <strong>energismart</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>kretsloppsanpassat</strong><br />
<strong>byggande</strong><br />
Intresset för att bygga <strong>energismart</strong>a bostäder, skolor <strong>och</strong><br />
arbetslokaler ökar starkt bland kommuner, byggherrar <strong>och</strong><br />
fastighetsägare i hela landet. Efterfrågan är också mycket<br />
starkt växande inom Europa <strong>och</strong> <strong>på</strong> de flesta håll i världen,<br />
bl.a. i Japan, Kina, Sydamerika <strong>och</strong> USA.<br />
<strong>Stark</strong>t tilltagande problem med negativa samhällseffekter<br />
<strong>på</strong> klimat <strong>och</strong> miljö, otillräcklig tillgång <strong>på</strong> energi <strong>och</strong> andra<br />
naturresurser, samt kraftigt stigande energipriser talar<br />
för att den energieffektiva byggtekniken kommer att bli<br />
dominerande vid ny <strong>och</strong> ombyggnad av bostäder <strong>och</strong><br />
lokaler över stora delar av världen.<br />
Det finns därför en starkt växande inhemsk <strong>och</strong><br />
internationell marknad för arkitekter, byggherrar,<br />
hustillverkare, komponenttillverkare, konsulter, forsknings<br />
<strong>och</strong> utbildningsenheter som utvecklar <strong>och</strong> tillämpar<br />
spetskunskap i <strong>energismart</strong> <strong>och</strong> kretsloppsanpassad<br />
byggteknik.<br />
De visade byggnadsprojekten i Umeåregionen är<br />
banbrytande helhetslösningar <strong>på</strong> hållbart <strong>byggande</strong><br />
i internationell tätposition. Här kombineras den<br />
<strong>energismart</strong>a byggnadstekniken med avancerad teknik<br />
för kretsloppshantering av avloppsvatten <strong>och</strong> avfall<br />
<strong>och</strong> ett ekonomiskt <strong>och</strong> ekologiskt helhetskoncept för<br />
hållbart <strong>byggande</strong>. I Nydalahuset, som är världens första<br />
flervåningshus med kretsloppsteknik, har man vidgat<br />
konceptet ytterligare ett steg genom att i alla led av<br />
projektering, <strong>byggande</strong>, boende <strong>och</strong> drift också ”bygga in”<br />
en social hållbarhet.<br />
I Örnsköldsvik arbetar Nyab <strong>och</strong> Anders Nyqvist f.n.<br />
med detaljplan <strong>och</strong> förprojektering av tre nya, fem till<br />
sex våningar höga, flerfamiljshus i trä med totalt 160<br />
lägenheter med Nydalahusets helhetskoncept som<br />
förlaga. Nyab projekterar också ett trivselboende med ett<br />
mindre antal lägenheter enligt Nydalakonceptet i Täfteå,<br />
utanför Umeå.<br />
Toyota Sverige har engagerat Anders <strong>och</strong> Karin Nyquist i<br />
ett pilotprojekt där man i Toyota Center i Malmö ska skapa<br />
en miljöanpassad <strong>och</strong> energieffektiv bilhall, som ska stå<br />
som modell för ett antal liknande Toyota anläggningar i<br />
Europa. Idéer, lösningar <strong>och</strong> erfarenheter från GreenZone<br />
projektet i Umeå kommer att vara grundläggande förebilder<br />
för dessa Toyota anläggningar.
FLERBOSTADSHUS<br />
Nyabs fyravåningshus, Tomtebo Umeå<br />
Beskrivning<br />
Ett <strong>kretsloppsanpassat</strong>, energisnålt flerfamiljshus i trä med stora sociala kvaliteter. 32 lägenheter, om 1 – 4 rum <strong>och</strong> kök,<br />
fördelade <strong>på</strong> fyra våningar i två parallella huskroppar som förenas av en gemensam innerträdgård. I innerträdgården möts<br />
man dagligen, umgås <strong>och</strong> njuter av bl.a. olivträd, citronträd, fikonträd, vindruvor <strong>och</strong> bambu. Här finns även en porlande<br />
bäck med strandväxter <strong>och</strong> vackra golv i trä <strong>och</strong> sten.<br />
Våningsplanen har loftgångar mot innerträdgården med utskjutande balkonger. Lägenheterna har även yttre balkonger. De<br />
kan lätt anpassas till de boendes individuella behov, t.ex. för seniorboende eller rullstolsburna.<br />
Mål <strong>och</strong> syften i projekteringen<br />
Ett övergripande syfte har varit att ta fram ett prototyphus<br />
med ett socialt, ekologiskt, ekonomiskt <strong>och</strong> tekniskt helhetskoncept<br />
som kan utvecklas <strong>och</strong> modifieras i framtida<br />
byggprojekt för olika bostads, lokal <strong>och</strong> kvarterslösningar.<br />
Huset har projekterats i en kreativ samverkan mellan<br />
NYAB, arkitekt Anders Nyquist, Martinsons Trä <strong>och</strong> Mats<br />
Wolgast.<br />
Social vision<br />
Ett hus för alla slags människor <strong>och</strong> alla åldersgrupper, där<br />
kontakter, gemenskap <strong>och</strong> trygghet skapas <strong>och</strong> där boende,<br />
arbete <strong>och</strong> fritid blandas. Lägenheterna ska med enkel<br />
komplettering kunna skräddarsys för t ex äldreboende. Det<br />
ska finnas gott om gemensamma utrymmen <strong>och</strong> naturliga<br />
mötesplatser <strong>och</strong> stora möjligheter till boendeinflytande.<br />
Del av innerträdgården<br />
Ekologi <strong>och</strong> kretslopp<br />
Kretsloppsanpassat <strong>byggande</strong> med sunda material, liten<br />
klimat<strong>på</strong>verkan, låga emissioner <strong>och</strong> låg elektromagnetisk<br />
strålning. Lokal, kretsloppsmässig hantering av<br />
avloppsvatten <strong>och</strong> avfall. Återvinning av näringsämnen<br />
<strong>och</strong> restprodukter från toaletter, badrum <strong>och</strong> kök. Ingen<br />
anslutning till kommunens avloppssystem.<br />
Ekonomi<br />
Låga drift <strong>och</strong> årskostnader. Låga månadsavgifter för<br />
bostadsrättsägarna. Låg livslängdskostnad <strong>och</strong> låga samhällskostnader.<br />
Fasad från söder, innergårdens öppna glasytor i mittpartiet<br />
Bygg <strong>och</strong> värmeteknik<br />
Trähus i tung träteknik med prefabricerade element. Torr<br />
byggteknik, d v s byggnad <strong>och</strong> byggmaterial ska inte<br />
utsättas för nederbörd <strong>och</strong> fukt under byggtiden. Låg<br />
energiförbrukning genom god isolering <strong>och</strong> höggradig<br />
värmeåtervinning. All energi ska tas från förnybara källor.<br />
Ingen fjärrvärmeanslutning.<br />
Erfarenheter under byggfasen<br />
Huset är ett i många avseenden unikt prototypbygge. NYAB<br />
<strong>och</strong> deras samverkanspartners har under byggfasen fått<br />
många praktiska erfarenheter av hur man kan effektivisera<br />
tillverkning <strong>och</strong> montering av den här hustypen. Man<br />
har också sett möjligheter att vidareutveckla energi <strong>och</strong><br />
kretsloppstekniska lösningar, prefabriceringsteknik m m i<br />
framtida byggprojekt.
Erfarenheter av drift<br />
Huset har varit bebott sedan hösten 2006. Husets alla<br />
funktioner <strong>och</strong> målsättningar har inte kunnat utvärderas<br />
ännu.<br />
De boende har bl.a. uttryckt sig mycket positivt om<br />
innerträdgården <strong>och</strong> de naturliga kontakter <strong>och</strong> möjligheter<br />
till socialt umgänge som skapas här.<br />
Under uppvärmningssäsongen 2007/2008 har föreningen<br />
haft en varmare innetemperatur än föregående säsong.<br />
I lägenheterna har snittemperaturen legat <strong>på</strong> 23 0 C mot<br />
beräknade 20 0 C. I vinterträdgården har temperaturen<br />
varit 17 0 C mot beräknade 12 0 C. Det innebär en högre<br />
energiförbrukning än den beräknade. För att få ett standardiserat<br />
jämförelsevärde för husets energiprestanda har vi<br />
dock utgått från de kalkylerade medeltemperaturerna <strong>på</strong><br />
20 0 C respektive 13 0 C vid beräkningen av tillförd energi/<br />
m 2 <strong>och</strong> år (se nästa sida).<br />
Länsförsäkringar Västerbotten har avsatt 300 000 kr för<br />
att följa upp sociala aspekter i huset. NYAB kommer själva<br />
att dokumentera <strong>och</strong> utvärdera ekonomiska, ekologiska<br />
<strong>och</strong> tekniska aspekter.<br />
Besök<br />
Visning av huset kan ske i mindre eller större grupper efter<br />
bokning genom Christer Kvick, 070568 13 01.<br />
Adress: Sjöfruvägen 165 (i stadsdelen Tomtebo).<br />
Färd kan ske med bil enligt nedanstående kartskiss<br />
eller med buss, linje 8, från Vasaplan (Umeå centrum).<br />
Bussen går under högsäsong var femtonde minut <strong>och</strong> den<br />
passerar såväl Norrlands Universitetssjukhus som Umeå<br />
universitet.<br />
Den stora skillnaden mellan det här huset <strong>och</strong><br />
konventionella flerbostadshus är avsaknaden<br />
av trapphus. De öppna loftgångarna främjar<br />
den sociala kontakten <strong>på</strong> ett naturligt sätt.<br />
Dessutom har vi vår privata sfär när vi så<br />
önskar. Det bästa av två världar.<br />
Kjell Domeij, ordförande,<br />
Bostadsrättsföreningen Sjöjungfrun
Innerträdgården med loftgångar <strong>och</strong> balkonger<br />
Byggnadstyp Flerfamiljshus i trä med fyra våningar<br />
Byggår 2005 2006<br />
Grundläggning Platta <strong>på</strong> mark <strong>och</strong> källare i betong<br />
Stomkonstruktion Limträbalkar <strong>och</strong> prefabricerade vägg <strong>och</strong> takelement i tung träteknik<br />
Fasad Granpanel som doppats i järnvitriol. Vind <strong>och</strong> brandspärr av gipsskivor<br />
Isolering 250 mm Termoträ (cellulosafiber) i väggarna <strong>och</strong> 405 mm Termoträ i taket<br />
Fönster U-värden: 1,1 W/(m 2 K) i vinterträdgård <strong>och</strong> 1,2 W/(m 2 K) i lägenheterna<br />
Takmaterial Betongtegel<br />
Värmesystem Pelletspannor <strong>och</strong> konventionellt radiatorsystem. Till <strong>och</strong> frånluft med roterande värmeväxlare (FTX) med ca<br />
85 % verkningsgrad. Plattvärmeväxlare i apparatrum. Aktivt kolfilter <strong>på</strong> tilluften.<br />
Kretsloppslösningar Lokalt omhändertagande av urin, fekalier, restprodukter från kök samt bad, disk <strong>och</strong> tvättvatten (BDT). Urinen<br />
separeras, lagras i tankar <strong>och</strong> hämtas av en bonde några ggr/år. Biologisk rening av BDT-vatten <strong>och</strong> spolvatten<br />
från WCstolar. Gemensam källsortering <strong>och</strong> egen kompostering av matavfall i separat byggnad.<br />
Övrigt Vattenskadesäkra installationer i kök <strong>och</strong> badrum i samverkan med Länsförsäkringar Västerbotten. Brandsprinkler<br />
i lägenheter <strong>och</strong> loftgångar.<br />
Tillförd energi/m 2 61 kWh/m 2 <strong>och</strong> år (exkl. hushållsel) vid medeltemperatur <strong>på</strong> 20 ºC i lägenheter <strong>och</strong> 13 ºC i vinterträdgården<br />
Energikostnad/m 2 22,92 kr/m 2 <strong>och</strong> år (inkl. varmvatten, exkl. hushållsel) vid ovanstående medeltemperaturer<br />
Byggherre NYAB, Nydala i Umeå AB<br />
Arkitekt Arkitekt SAR/MSA Anders Nyquist, Anders Nyquist Arkitektkontor AB, Pråmviken 128, 862 96 Njurunda, 060-<br />
362 80, anarkab@telia.com<br />
Byggentreprenör BOAB, Umeå<br />
Huvudleverantör Martinsons Trä AB<br />
Kretsloppskonsult Mats Wolgast, CU Creanom AB, Uppsala<br />
Värmekonsult Thomas Winnerstad, Energilösningar D4E<br />
Trädgård Ritad av Eva Larsson <strong>och</strong> byggd som ett elevprojekt <strong>på</strong> Forslundagymnasiet i Umeå<br />
Förvaltning <strong>och</strong> drift Bostadsrättsföreningen Sjöjungfrun
FRISTÅENDE VILLOR<br />
Villa Klarin, Sillviken Umeå<br />
Beskrivning<br />
Ett enfamiljshus i trä med cellglasgrund <strong>och</strong> en boyta <strong>på</strong> 100 m 2 i markplanet <strong>och</strong> ett sovloft <strong>på</strong> ca 35 m 2 .<br />
Huset är byggt <strong>och</strong> utrustat med de bästa material <strong>och</strong> tekniklösningar marknaden kan erbjuda för ett <strong>energismart</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>kretsloppsanpassat</strong> hus<strong>byggande</strong>. Energianvändningen är extremt låg. Enligt hittillsvarande beräkning ligger den <strong>på</strong><br />
ca 20 kW/m 2 <strong>och</strong> år, d v s mindre än hälften av den rekommenderade maxnivån (65 kWh/m 2 <strong>och</strong> år) för fristående<br />
passivhus mindre än 200 m 2 . Projektet visar att det med bästa tillgängliga teknik är möjligt att bygga hus som är minst lika<br />
energieffektiva som dagens passivhus, utan att använda tryck <strong>och</strong> fukttät plastfolie.<br />
Huset placering <strong>och</strong> <strong>byggande</strong> har planerats så att schaktningsarbetena minimerats <strong>och</strong> de mesta av träd <strong>och</strong> annan<br />
växtlighet <strong>på</strong> tomten kunnat bevaras.<br />
Mål <strong>och</strong> syften i projekteringen<br />
Målsättningen har varit att skapa ett hus med låg energiförbrukning,<br />
låga årskostnader, enkelt underhåll, låg livslängdskostnad,<br />
ingen anslutning till kommunalt avlopp<br />
eller fjärrvärme, dvs. ett hus med minimal <strong>på</strong>verkan <strong>på</strong><br />
miljön. Syftet har också varit att testa nya innovativa<br />
produkter <strong>och</strong> lösningar som SplitBox, Koljerngrunden<br />
<strong>och</strong> datorbaserad styrteknik med möjlighet till fjärrstyrning<br />
via Internet.<br />
Beställaren, energiingenjören Håkan Klarin, har utarbetat<br />
programmet i samråd med arkitekt Anders Nyquist. En av<br />
Anders utarbetad checklista för miljö <strong>och</strong> kretsloppsanpassade<br />
hus har använts som underlag <strong>och</strong> flera<br />
alternativa systemlösningar har diskuterats. Detaljprojekteringen<br />
har skett i nära samarbete mellan Håkan, Anders,<br />
entreprenören Åke Mård <strong>och</strong> VVSkonsulten Björn<br />
Bellander.<br />
Teknik<br />
Huset är grundlagt <strong>på</strong> den s k Koljerngrunden, en innovation<br />
av entréprenören Åke Mård (MRD Sälj & Bygg AB).<br />
Den tillverkas av cellglasskivor (Foamglas), som inte<br />
tar upp fukt, skyddar mot radon <strong>och</strong> markgaser <strong>och</strong> kan<br />
återanvändas när huset rivs. Den prefabricerade Koljerngrunden,<br />
lades <strong>på</strong> en arbetsdag <strong>och</strong> innehåller också<br />
ett källarutrymme för delar av den kombinerade värme,<br />
ventilations <strong>och</strong> avloppslösningen SplitBox.<br />
Huset har en stomme av Masonit lättbalkar <strong>och</strong> limträ<br />
som prefabricerats under tak i fuktfri miljö. Taket har<br />
byggts <strong>på</strong> plats <strong>och</strong> lyfts <strong>på</strong> väggelementen för att<br />
skydda konstruktionen från fukt. Stommen monterades<br />
<strong>på</strong> en arbetsdag. Utvändig stående panel av gran, som<br />
behandlats med järnvitriol <strong>och</strong> spikats med rostfri spik <strong>och</strong><br />
kräver ett minimalt underhåll. Taket är beklätt med rött<br />
betongtegel.<br />
Väggar <strong>och</strong> tak är superisolerade med cellulosafiber<br />
(Termoträ) som blåsts <strong>på</strong> plats. Väggarna har stående<br />
reglar, som bl a gjort det möjligt att undvika köldbryggor<br />
mellan tak vägg. Ytterväggar, tak <strong>och</strong> golv har mycket låga<br />
U-värden: väggar 0,12 W/(m 2 K), taket 0,10 W/(m 2 K) <strong>och</strong><br />
golvet 0.11 W/(m 2 K). Vägg <strong>och</strong> takkonstruktionerna saknar<br />
konventionell fuktspärr (plastfolie) <strong>och</strong> har i stället en<br />
s k ångspärr i form av diffusionsöppen <strong>och</strong> lufttät duk. De<br />
polenbyggda 3-glasfönstren har försetts med en skiktfilm<br />
av samma material som NASA använder <strong>på</strong> visir till sina<br />
rymdhjälmar, <strong>och</strong> har extremt lågt U-värde (0,7 W/(m 2 K).<br />
Inredningen är byggd med miljö- <strong>och</strong> kretsloppsanpassade<br />
material. Ytbehandlingar har gjorts med färg <strong>och</strong> oljor med<br />
låga eller obefintliga emissioner. PVC- <strong>och</strong> halogenfria<br />
elinstallationer.<br />
Husets ingång från söder, med solceller till höger<br />
Ventilation, avloppshantering, uppvärmning <strong>och</strong><br />
produktion av tappvarmvatten har integrerats i den<br />
världsunika installationen SplitBox. Tilluften leds via ett 50<br />
meter långt marklagt rör, som ligger <strong>på</strong> 2,5 meters djup.<br />
Markkanalen ger förvärmd luft <strong>på</strong> vintern <strong>och</strong> svalare<br />
luft <strong>på</strong> sommaren. Frånluften evakueras i våtutrymmen<br />
<strong>och</strong> kök via golvbrunnarna <strong>och</strong> ventilationen behovsstyrs<br />
med hjälp av CO 2 mätning. Värmen från luft, vattenånga<br />
<strong>och</strong> avloppsvatten återvinns med värmepumpteknik i<br />
SplitBox.<br />
Fekalier (fast avföring) <strong>och</strong> papper, från den snålspolande<br />
toaletten, avskiljes i en Aquatron. Urin <strong>och</strong> spolvatten<br />
omhändertas separat. Avloppsvattnet från wc, bad-, disk
10<br />
<strong>och</strong> tvättvatten (BDT) behandlas i tre separata linjer,<br />
tillsätts magnesiumklorid <strong>och</strong> passerar genom en jonbytare<br />
med zeolit innan det infiltreras i marken. Organiskt avfall<br />
från köket <strong>och</strong> den fasta avföringen mals <strong>och</strong> torkas under<br />
vakuum <strong>och</strong> blir slutligen ett torrt, virus <strong>och</strong> bakteriefritt<br />
pulver (ca 300 kilo per år) som kan användas som ett<br />
fullgödselmedel.<br />
På husets södervägg finns två solceller (totalt 120 watt)<br />
kopplade till en batteribank som laddas under dagtid.<br />
Strömmen från solcellerna används i ett 12 volts belysningssystem,<br />
som styrs trådlöst via fjärrkontroller <strong>och</strong><br />
tryckknappar.<br />
Elsystemet är konstruerat för att kunna byggas om <strong>och</strong><br />
kompletteras, när behov uppkommer. Elledningarna ligger<br />
därför i kabelkanaler som är lättåtkomliga <strong>och</strong> underlättar<br />
framtida ombyggnader <strong>och</strong> kompletteringar.<br />
SplitVision har en webbserver som gör att det går att styra<br />
temperatur, ventilation, ljus larm m m i huset via Internet<br />
från vilken plats som helst <strong>på</strong> jorden. Man kan också<br />
avläsa CO 2 halt <strong>och</strong> temperatur i de enskilda rummen <strong>och</strong><br />
värmeväxlarfunktionerna <strong>på</strong> en dataskärm i hallen <strong>och</strong> via<br />
webbservern.<br />
Styrning av värme, ventilation, ljus, larm mm.<br />
En, vridbar braskamin (Contura) i vardagsrummet ger möjlighet<br />
till trivselbrasor <strong>och</strong> viss tillskottsenergi.<br />
Huset är anslutet till gemensam vattenförsörjning. Ingen<br />
anslutning till gemensamt/kommunalt avlopp. Lokalt omhändertagande<br />
av dagvatten.<br />
Erfarenheter av drift<br />
Villan har bebotts under en kortare tid <strong>och</strong> driftserfarenheterna<br />
är begränsade. Splitboxtekniken har fungerat bra<br />
men vissa justeringar har behövt göras då <strong>och</strong> då. Husets<br />
SplitBox är en prototyp <strong>och</strong> Håkan <strong>och</strong> SplitVision har<br />
hittat flera möjligheter till förbättringar <strong>och</strong> förenklingar<br />
i den version som inom kort ska börja serietillverkas.<br />
Den ursprungliga värmepumpen var för stor <strong>och</strong> man<br />
har bytt den till en med lägre effekt (2.5 kW). I år har<br />
Håkan kompletterat värmepumpsystemet med 100 meter<br />
jordvärmeslinga, som ligger <strong>på</strong> en meters djup.<br />
Den marklagda tilluftkanalen har fungerat mycket bra.<br />
Trots fönstrens extremt låga uvärden har de inte utsatts<br />
för im <strong>och</strong> isbildning i större utsträckning än de standardfönster<br />
som finns i närliggande hus.<br />
Huset sett från öster<br />
Håkan reser mycket i jobbet. Han kan ändå ha ständig<br />
koll <strong>på</strong> huset <strong>och</strong> styra det han önskar via SplitVisions<br />
webbserver. Han kan t ex sitta <strong>på</strong> en flygplats <strong>och</strong> dra upp<br />
värmen från ett ”sparläge” (t ex 15 0 C) till den temperatur<br />
han vill ha när han kommer hem, tända utebelysningen<br />
<strong>och</strong> göra annat som är praktiskt <strong>och</strong> inbjudande vid hemkomsten.<br />
Det beräknade behovet av tillförd energi är ca 4000 Kwh<br />
per år (exkl hushållsel), vilket betyder ca 20 kW/m 2 <strong>och</strong> år<br />
för husets 135 m 2 boyta.<br />
Tilluftsintaget från det marklagda röret
Besök<br />
Kontakta Håkan Klarin om du vill besöka huset.<br />
Tel: 090490 08 eller 070648 20 84.<br />
Epost: klarin@spray.se<br />
Kostnad för visning: företag/institution 1000 kr inkl moms,<br />
privatperson(er) 100 – 500 kr inkl moms beroende <strong>på</strong><br />
antal.<br />
Trappa till loftet<br />
En del av SplitBox systemet<br />
11
12<br />
Huset i en vy från väster<br />
Byggnadstyp Enfamiljsvilla i trä med sovloft, total boarea ca 135 m 2<br />
Byggår 2005 2008<br />
Grundläggning Platta i Foamglas (Koljerngrund), ca 121 m 2<br />
Stomkonstruktion Masonitebalkar <strong>och</strong> limträ<br />
Fasad Stående granpanel som fabriksbehandlats med järnvitriol <strong>och</strong> spikats med rostfri spik<br />
Isolering Termorträ (cellulosafiber): 310 mm i väggar, 500 mm i tak<br />
Fönster 3-glasfönster med U-värden 0,7 W/(m 2 K), polsk tillverkning<br />
Takmaterial Rött betongtaktegel<br />
Värmesystem SplitBox integrerade värme, ventilations <strong>och</strong> avloppssystem samt 100 m jordvärmeslinga<br />
Kretsloppslösningar Fekalier (fast avföring) <strong>och</strong> papper avskiljes i en Aquatron. Urin <strong>och</strong> spolvatten omhändertas separat.<br />
Avloppsvattnet från WC, bad, disk <strong>och</strong> tvättvatten (BDT) behandlas med magnesiumklorid <strong>och</strong> passerar<br />
jonbytare med zeolit innan det infiltreras i marken. Organiskt avfall från kök <strong>och</strong> fekalier mals, torkas <strong>och</strong> blir<br />
slutligen ett torrt, virus <strong>och</strong> bakteriefritt pulver (ca 300 kilo per år) som kan användas som fullgödselmedel.<br />
Byggkostnad Ca 2 miljoner, exklusive tomt <strong>och</strong> egen arbetsinsats.<br />
Tillförd energi/m 2 Beräknad till ca 20 kWh/m 2 <strong>och</strong> år totalt ca 4000 kWh el (exkl hushållsel) <strong>på</strong> en uppvärmd boyta av totalt ca 135<br />
m 2<br />
Energikostnad/m 2 Ca 30 kr/m 2 <strong>och</strong> år, exkl hushållsel - totalt ca 4000 kr/år, exkl hushållsel<br />
Övrigt Solceller kopplade till 12 v ackumulatorer ger solenergidrift av belysningsarmaturer<br />
Byggherre Håkan Klarin<br />
Arkitekt Arkitekt Anders Nyquist, Anders Nyquist Arkitektkontor AB, Pråmviken 128, 862 96 Njurunda, 060362 80,<br />
anarkab@telia.com<br />
Entreprenörer MRD Sälj & Bygg AB, SplitVision<br />
Kretsloppstänkande Håkan Klarin<br />
Värmekonsult Björn Bellander, Storgatan 44A, 871 30 Härnösand, 061151 19 93<br />
El- <strong>och</strong> reglersystem Håkan Klarin<br />
Förvaltning Håkan Klarin
FRISTÅENDE VILLOR<br />
Villa Allergren & Nygren vid Umeälven<br />
Beskrivning<br />
Ett platsbyggt enfamiljshus i trä som i stor utsträckning byggts av ägarna själva. Huset har en yta <strong>på</strong> 110 m 2 i markplanet,<br />
ett sovloft <strong>på</strong> ca 75 m 2 <strong>och</strong> inrymmer många kreativa, <strong>och</strong> funktionella hållbarhetslösningar. Bostaden <strong>och</strong> anslutande<br />
biutrymmen värms med ved <strong>och</strong> sol. Huset är bättre isolerat än dagens standarvillor <strong>och</strong> har mycket låg elanvändning <strong>och</strong><br />
låg klimat<strong>på</strong>verkan. Med mindre teknikförändringar - t ex energieffektivare fönster, större ackumulatortank <strong>och</strong> fintrimning<br />
av värmesystemet skulle det gå att minska energianvändningen ytterligare en del. Den mycket låga värmekostnaden har<br />
dock gjort att ägarna inte valt att driva energieffektiviteten lika långt som man gjort i övriga beskrivna byggnader.<br />
Mål <strong>och</strong> syften i projektet<br />
Syftet med projektet har varit att bygga ett skräddarsytt<br />
enfamiljshus för en barnfamilj med ett värmesystem<br />
med låg elanvändning som baseras <strong>på</strong> förnybara, lokala<br />
energikällor. Målsättningarna har också varit att skapa<br />
låga drifts <strong>och</strong> livslängdskostnader, enkelt underhåll,<br />
minimal miljö<strong>på</strong>verkan <strong>och</strong> att klara sig utan uppkoppling<br />
till de kommunala avlopps <strong>och</strong> fjärrvärmenäten.<br />
Ägarna har utarbetat programmet för projektet i samråd<br />
med arkitekt Anders Nyquist. Alternativa förslag till systemlösningar<br />
har diskuterats <strong>och</strong> detaljprojekteringen har skett<br />
i nära samarbete mellan beställaren <strong>och</strong> arkitekten.<br />
Fasad från söder, solpaneler <strong>på</strong> taket<br />
Teknik<br />
Huset är platsbyggt med en stomme av trä <strong>på</strong> 110 m 2<br />
betongplatta med underliggande, murad matkällare.<br />
Väggar <strong>och</strong> tak är isolerade med ekofiber (återvunnet<br />
tidningapper). Vägg <strong>och</strong> takkonstruktionerna saknar<br />
fuktspärr (plastfolie) <strong>och</strong> har i stället en s k ångspärr i form<br />
av en diffusionsöppen <strong>och</strong> lufttät duk. Utvändig stående<br />
panel av obehandlad, svensk lärk, som spikats med rostfri<br />
spik <strong>och</strong> kräver ett minimalt underhåll. Öppningsbara<br />
treglasfönster.<br />
Inredningen är byggd med miljö- <strong>och</strong> kretsloppsanpassade<br />
material. Ytbehandlingar med låga eller obefintliga<br />
emissioner. PVC <strong>och</strong> halogenfria elinstallationer.<br />
Värmesystemet består av en vattenmantlad vedspis,<br />
solpaneler, en ackumulatortank <strong>och</strong> vattenburen golvvärme.<br />
Vedspisen ger också strålvärme <strong>och</strong> används till<br />
matlagning. Systemet värmer totalt 234 m 2 , d v s husets<br />
bottenplan (110 m 2 ), sovloftet (75 m 2 ) samt garage<br />
(40 m 2 ) <strong>och</strong> groventré (9 m 2 ). I nedanstående beräkning av<br />
av tillförd energi/ m 2 ingår därför även biutrymmena.<br />
Ventilationen sker genom självdrag via imkanal i köket.<br />
Tilluften tas via två 50 meter långa marklagda rör, vilket ger<br />
förvärmd luft <strong>på</strong> vintern <strong>och</strong> svalare luft <strong>på</strong> sommaren.<br />
Köket har både vedspis <strong>och</strong> gasspis med gemensam<br />
kåpa <strong>och</strong> fläkt. Under köket finns en markluftad matkällare<br />
<strong>på</strong> 10 m 2 , som nås via golvlucka <strong>och</strong> trappa. Matkällaren<br />
håller en temperatur <strong>på</strong> 39 0 C året om.<br />
I vardagsrummet finns en braskamin/öppen spis med<br />
skorstenspipa av metall. Den ca fyra meter höga pipan,<br />
som är oisolerad upp till innertaket, avger en del av rökgasvärmen<br />
till huset.<br />
Fasad från älvsidan (öster)<br />
Huset är anslutet till en gemensam brunn via lokal vattenförening.<br />
Bevattning av trädgårdsland m m sker med vatten<br />
från älven som tas upp med egen pump. Avlopphantering<br />
i egen trekammarbrunn. Ingen anslutning till kommunala<br />
avlopps <strong>och</strong> dagvattensystem.<br />
1
1<br />
Erfarenheter av drift<br />
Ägarna är mycket nöjda med huset, de valda tekniklösningarna<br />
<strong>och</strong> de låga värmekostnaderna. Man har köpt<br />
ca 20 m 3 s (stjälp mått) kapad <strong>och</strong> färdigkluven blandved<br />
(beräknas ge ca 21 000 KWh) för 6000 kr/år.<br />
Solfångarsystemet har fungerat över förväntan <strong>och</strong> gett<br />
i stort sett hela behovet av varmvatten/värme under<br />
april – september samt tillskottsvärme under mars <strong>och</strong><br />
oktober. Ca 1000 KWh används som tillskotts <strong>och</strong><br />
driftsel i värmesystemet. Tillskottselen (elpatron) används<br />
huvudsakligen under tider då man är bortrest eller inte<br />
hinner fylla <strong>på</strong> ved i spisen.<br />
Ackumulatortanken har en volym <strong>på</strong> 500 l. Volymen är lite<br />
i underkant under årets kallaste perioder <strong>och</strong> man får då<br />
elda flera gånger per dag.<br />
De marklagda tilluftrören fungerar mycket bra utom under<br />
de varmaste månaderna, då självdraget är sämre, <strong>och</strong><br />
familjen vädrar en del. Under resten av året är luftinströmningen<br />
mycket god.<br />
Matkällaren är en stor tillgång. Den håller kylan året om<br />
utan kostnad <strong>och</strong> ger familjen möjlighet att lagra bla egna<br />
rotfrukter, sylt, <strong>och</strong> saft. Den möjliggör också inköp av<br />
större kvantiteter under lokal skördesäsong.<br />
Besök<br />
Familjen har begränsade möjligheter att ta emot besökare.<br />
Kontakta Nico Allergren tel: 070513 21 71 om du vill<br />
besöka huset. Tider <strong>och</strong> priser enligt överenskommelse.
Närbild av husets östra sida med dess generösa ljusinsläpp<br />
Byggnadstyp Enfamiljsvilla i trä med sovloft<br />
Byggår 2003<br />
Grundläggning Betongplatta<br />
Stomkonstruktion Solitt trä <strong>och</strong> limträbalkar<br />
Fasad Stående, välavluftad panel av obehandlad, svensk lärk<br />
Isolering Ekofiber: 300 mm i väggarna <strong>och</strong> 450 mm i tak<br />
Fönster 3-glas isolerglasfönster (SP standard, U-värde 1,5 W/m 2 )<br />
Takmaterial Galvaniserad stålplåt, trp 20<br />
Värmesystem Vattenmantlad köksspis (Wamsler 23 kW) + 10 m 2 solfångare kopplade till 500 l ackumulatortank <strong>och</strong> elpatron.<br />
Vattenburen golvvärme med reglersystem (Danfoss) <strong>och</strong> utegivare som anpassar tilloppstemperaturen <strong>och</strong> ger<br />
möjlighet till nattsänkning <strong>och</strong> annan tidsprogrammering. Öppen spis<br />
Avloppslösningar Snålspolande WC, egen 3-kammarbrunn. Ingen anslutning till gemensamt eller kommunalt avlopp. Lokalt<br />
omhändertagande av dagvatten<br />
Byggkostnad Ca 1,2 miljoner (exklusive egen arbetsinsats)<br />
Tillförd energi/m 2 Ca 94 kWh/m 2 <strong>och</strong> år för totalt 234 m 2 bostads <strong>och</strong> biytor, exkl hushållsel totalt ca 21 000 kWh ved + ca 1000<br />
kWh el, exkl hushållsel<br />
Energikostnad/m 2 Ca 30 kr/m 2 <strong>och</strong> år (bostad + uppvärmda biutrymmen), exkl hushållsel totalt kostar 20 m 3 blandved + 1000 kWh<br />
el ca 7000 kr/år, exkl hushållsel<br />
Byggherre Nico Allergren<br />
Arkitekt Arkitekt Anders Nyquist, Anders Nyquist Arkitektkontor AB, Pråmviken 128, 862 96 Njurunda, 060362 80,<br />
anarkab@telia.com<br />
Entreprenör Självbygge<br />
Leverantörer Obbola Byggservice (stomme),<br />
Värmecenter (ekofiber)<br />
Förvaltning <strong>och</strong> drift Nico Allergren <strong>och</strong> Frida Nygren<br />
1
1<br />
FRISTÅENDE VILLOR<br />
Må-bra-by, Sikeå Hamn, Robertsfors<br />
Ekokommunen Robertsfors har sedan 2001 bedrivit pilotprojektet ”Hållbara Robertsfors”. I projektet har man arbetat med<br />
ekologiska, ekonomiska <strong>och</strong> sociala aspekter <strong>på</strong> hållbar utveckling med en brett deltagande av byaföreningar, skolor,<br />
näringsliv, ideella organisationer, övriga kommuninvånare, kommunens tjänstemannaorganisation <strong>och</strong> Länsstyrelsens<br />
miljömålansvariga tjänstemän. Projektet <strong>och</strong> hållbarhetsvisionen har också haft en unikt bred uppslutning hos<br />
kommunens förtroendevalda politiker.<br />
En central del i projektet ”Det Hållbara Robertsfors” har varit att ta fram den utvecklingsplan för hållbar utveckling som<br />
antogs av kommunfullmäktige i november 2005. Som ett led i förverkligandet av utvecklingsplanens mål har kommunen<br />
2006 fastställt en detaljplan för den s k MåBraByn i Sikeå, ett område med permanent bebyggelse med tomter för ca åtta<br />
energisnåla <strong>och</strong> kretsloppsanpassade villor.<br />
I kommunens beslut anges att energianvändningen för uppvärmning ska vara mindre än 60 kWh/m 2 boyta <strong>och</strong> år<br />
exklusive hushållsförbrukningen. Avloppen ska utföras med lokalt omhändertagande av restprodukterna <strong>och</strong> tomterna<br />
ansluts till kommunens vattenledningsnät.<br />
Husen kan uppföras i två våningar med källare. Bostäderna ska utformas <strong>och</strong> terränganpassas i samklang med befintlig<br />
natur <strong>och</strong> bebyggelse i byn. Inom bostadstomterna ges möjlighet att även bedriva yrkesverksamhet som inte stör grannar<br />
<strong>och</strong> omgivningen. Illustrationsplanerna redovisar möjligheter att anordna bilparkeringar, soprum, komposter <strong>och</strong> andra<br />
gemensamhetsanläggningar. Inom området erbjuds också möjlighet att uppföra bastu <strong>och</strong> andra gemensamhetslokaler,<br />
grillplats <strong>och</strong> lekplatser. En grundläggande ambition är att området ska skapa förutsättningar för ett rikt socialt liv i<br />
samklang med naturen.<br />
Illustrationsplan till detaljplanen<br />
Detaljplan över Måbrabyn
Översikt över det planerade områdets placering<br />
Den planerade bebyggelsen lokaliseras vattennära vid havet i Sikeå hamn. Bebyggelsen skall vara ett attraktivt alternativ<br />
för hela regionen. Projektet skall vända sig till de, som söker en markbostad till rimligt pris. Närhet till en levande by – Sikeå<br />
– med bra bussförbindelse mot Umeå <strong>och</strong> Robertsfors är viktigt. Den nya bebyggelsen kan bidra till att bibehålla <strong>och</strong><br />
utveckla den lokala servicenivån.<br />
Riktlinjer för bebyggelse Må-Bra-Byn i Sikeå<br />
Robertsfors kommun har beslutat om nedanstående riktlinjer för bebyggelsen:<br />
· All bebyggelse inom området skall ha en enhetlig utformning<br />
· Husen skall utföras med en fasad av trä<br />
· Husen skall ha sadeltak<br />
· Husen skall byggas med miljövänliga material med inga eller låga emissioner<br />
· Miljövänlig färg skall användas invändigt <strong>och</strong> utvändigt<br />
· Husen skall vara välisolerade. Energikloka lösningar skall eftersträvas. Endast förnyelsebar energi accepteras inom<br />
området. Om husen förses med anläggning för ved eller pelletseldning skall installationen vara miljögodkänd.<br />
· Energiförbrukning för uppvärmning <strong>och</strong> varmvatten skall vara mindre än 60 kWh/kvm boyta <strong>och</strong> år, exklusive<br />
hushållsförbrukningen. Energibalansberäkning skall bifogas bygglovet.<br />
· Omhändertagande av restprodukter från avloppen löses individuellt inom respektive fastighet. Avloppslösningarna<br />
skall vara kretsloppsanpassade, dvs urin <strong>och</strong> fekalier skall kunna återföras till naturen. Olika tekniska lösningar finns <strong>på</strong><br />
marknaden. Kommunen kommer att informera om de olika alternativ som kan tänkas inom området. Valt alternativ skall<br />
redovisas i bygglovsansökan.<br />
DET HÅLLBARA ROBERTSFORS<br />
1
1<br />
MILjÖ- OCH KRETSLOppS-<br />
ANpASSNING AV BYGGNADER<br />
I det här avsnittet ges ett antal praktiska tips om hur man kan öka miljö- <strong>och</strong> kretsloppsanpassningen i befintliga byggnader.<br />
Inledningsvis presenteras några grundläggande utgångspunkter för planering <strong>och</strong> inriktning av arbetet. Tipsen ska ses<br />
som en inspiration <strong>och</strong> lite allmänna råd för miljö <strong>och</strong> kretsloppsanpassning av nya eller gamla byggnader. När ni behöver<br />
djupare kunskaper <strong>och</strong> praktisk hjälp med energi, bygg eller kretsloppslösningar bör ni anlita professionella rådgivare<br />
inom respektive område.<br />
Att bygga <strong>och</strong> renovera miljö <strong>och</strong> <strong>kretsloppsanpassat</strong> innebär framför allt att man lägger en helhetssyn <strong>på</strong> byggnadens alla<br />
delar <strong>och</strong> funktioner under hela dess livslängd.<br />
Syftet med dessa råd är att:<br />
• minimera miljö<strong>på</strong>verkan i en byggnads hela livscykel, d v s från program <strong>och</strong> förslagsstadiet, över <strong>byggande</strong>, drift <strong>och</strong><br />
förvaltning <strong>och</strong> till demontering <strong>och</strong> återbruk av material <strong>och</strong> produkter<br />
• vara grund för en översiktlig miljöledning <strong>och</strong> miljödeklaration inför bygg <strong>och</strong> renoveringsprojekt<br />
• öka byggnadens attraktionskraft<br />
• stegvis förbättra miljö <strong>och</strong> kretsloppsanpassningen <strong>och</strong> kunskapen om denna hos alla inblandade i bygg, förvaltnings<br />
<strong>och</strong> boendefaserna<br />
• minska års <strong>och</strong> livscykelkostnaderna för byggnader.<br />
Några grundläggande<br />
utgångspunkter<br />
Kretsloppsanpassning<br />
Kretsloppsanpassning innebär att de råvaror <strong>och</strong> resurser<br />
som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas,<br />
återvinnas eller slutligt omhändertas <strong>på</strong> ett uthålligt sätt<br />
med minimal resursförbrukning <strong>och</strong> utan att naturen tar<br />
skada. (Regeringens kretsloppsproposition, som antogs<br />
av riksdagen i maj 1993).<br />
Livscykelanalys <strong>och</strong> livscykelkostnad<br />
Livscykelanalyser <strong>och</strong> metoder för beräkning av<br />
livscykelkostnader är nya kalkylmetoder som ger<br />
en helhetsbild av en produkts samtliga kostnader<br />
<strong>och</strong> miljö<strong>på</strong>verkan från vaggan till graven. Råvaror,<br />
energi, produktionsprocesser, användning, transporter,<br />
återanvändning <strong>och</strong> omhändertagande ingår i<br />
bedömningen.<br />
Hållbar utveckling<br />
Hållbar utveckling innebär bl a att behoven hos människor<br />
som lever idag tillgodoses utan att kommande generationers<br />
möjligheter att tillgodose sina behov äventyras. Hållbar<br />
utveckling består av tre av varandra ömsesidigt beroende<br />
delar: ekologisk, social <strong>och</strong> ekonomisk hållbarhet. De<br />
internationella målen formulerades vid FNkonferensen i<br />
Rio 1992.<br />
Sveriges riksdag <strong>och</strong> länsstyrelser har sedan 2001<br />
antagit nationella respektive regionala miljömål för<br />
hållbar utveckling. Miljömål som berör miljö <strong>och</strong><br />
kretsloppsanpassningen av byggnader är bl a ”God<br />
bebyggd miljö”, ”Begränsad klimat<strong>på</strong>verkan”, ”Frisk luft”,<br />
”Giftfri miljö” <strong>och</strong> ”Säker strålmiljö”.<br />
Försiktighetsprincipen<br />
Försiktighetsprincipen, som finns inskriven i<br />
Riodeklarationen, är miljöbalkens grundläggande<br />
hänsynsregel. Den innebär att man ska göra vad man<br />
kan för att undvika, förebygga, hindra <strong>och</strong> motverka att<br />
en åtgärd eller en verksamhet man bedriver ska medföra<br />
skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö.<br />
Den närbesläktade produktvalsprincipen innebär att<br />
man ska undvika att använda kemiska produkter som<br />
kan innebära risk för människors hälsa eller miljön om<br />
produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga<br />
produkter.<br />
”Det Naturliga stegets” fyra systemvillkor<br />
I det hållbara samhället utsätts inte naturen för<br />
systematisk:<br />
1. koncentrationsökning av ämnen från bergrunden.<br />
2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets<br />
produktion.<br />
3. undanträngning med fysiska metoder.<br />
<strong>och</strong> i det samhället….<br />
4. …hindras inte människor att systematiskt tillgodose<br />
sina behov.<br />
Byggsektorns utvidgade producentansvar<br />
Byggsektorns kretsloppsråd bildades 1994. Det<br />
representerar fyra grupper, nämligen byggherrar <strong>och</strong><br />
fastighetsägare, arkitektföretag <strong>och</strong> tekniska konsultföretag,<br />
byggindustrin <strong>och</strong> byggmaterialindustrin. Rådet tog 1996<br />
fram en gemensam “Handlingsplan för miljöansvar för<br />
byggvaror <strong>och</strong> ett utvidgat producentansvar”, i samarbete<br />
med regeringens Kretsloppsdelegation.
”Byggsektorns Miljöprogram 2010” är en vidareutveckling<br />
av den tidigare handlingsplanen. Miljöprogram 2010 utgår<br />
från Byggsektorns Miljöutredning 2000 av de betydande<br />
miljöaspekterna inom sektorn <strong>och</strong> en utvärderingen av<br />
1996 år handlingsplan. Programmet är en helhetslösning<br />
för ett utvidgat producentansvar <strong>och</strong> de enskilda<br />
åtgärderna i programmet ska ses som delmoment i det<br />
totala åtagandet.<br />
Det innebär att byggsektorn ska verka för ett uthålligt<br />
kretsloppssamhälle <strong>och</strong> att byggsektorn ska utveckla<br />
<strong>och</strong> använda byggvaror, som främjar hushållning<br />
med naturresurser <strong>och</strong> därigenom begränsar negativ<br />
miljö<strong>på</strong>verkan. Konsulter, entreprenörer, underentreprenörer<br />
<strong>och</strong> materialleverantörer bör ha kunskap<br />
om handlingsplanen samt i tillämpliga delar följa den.<br />
En Aquatron som skiljer fekalier m.m.m från spolvatten<br />
Värmeförlusternas fördelning i klimatskalets olika delar i en normalvilla.<br />
Sammanfattande vägledning<br />
o Använd förnybara material <strong>och</strong> energikällor<br />
o Minska användningen av ej förnybara naturresurser,<br />
t ex fossil energi (olja, torv, ”naturgas” <strong>och</strong> kärnkraft),<br />
metaller, naturgrus, berg <strong>och</strong> kalk<br />
o Minimera <strong>och</strong> effektivisera all energianvändning<br />
o Minimera <strong>och</strong> kretsloppsanpassa energi <strong>och</strong><br />
vattenflöden<br />
o Återanvänd material <strong>och</strong> produkter<br />
o Bevara <strong>och</strong> utveckla den biologiska mångfalden<br />
o Minimera, effektivisera <strong>och</strong> miljöanpassa<br />
transporterna<br />
o Sträva efter helhetssyn där man löser flera problem<br />
samtidigt<br />
o Utgå från försiktighetsprincipen<br />
o Tänk efter <strong>och</strong> tänk nytt!<br />
o Res <strong>och</strong> tittade <strong>på</strong> hur andra har löst miljö <strong>och</strong><br />
kretsloppsfrågor! ”Goda exempel” kan vara en bra<br />
inspirationskälla.<br />
Minimera elanvändningen!<br />
1
20<br />
Hur gör man befintliga villor <strong>och</strong> småhus mer <strong>energismart</strong>a <strong>och</strong><br />
kretsloppsanpassade?<br />
Ungefär 90 % av de bostäder <strong>och</strong> lokaler som används om 50 år kommer att ligga i byggnader som finns redan i dag. Det<br />
är därför minst lika angeläget att göra energi- <strong>och</strong> kretsloppsanpassningar i befintliga byggnader som i nybyggnationer.<br />
De listade råden ska ses som allmänna checklistor. Innan ni sätter igång med era renoveringsinsatser bör ni anlita<br />
professionella rådgivare inom respektive område. Vid tätningsåtgärder <strong>och</strong> förbättringar av klimatskalet måste ni alltid<br />
säkra att ni har rillräckligt god ventilation så att fuktskador inte uppkommer.<br />
Flertalet av de energi- <strong>och</strong> kretsloppstekniska lösningar som föreslås finns närmare beskrivna i skriftens byggnadsexempel<br />
<strong>och</strong> i det inledande avsnittet om <strong>energismart</strong> <strong>och</strong> kretsloppsanpassad byggteknik. I ordlistan, som finns längst bak i skriften,<br />
finns också korta förklaringar av många byggtekniska produkter <strong>och</strong> begrepp.<br />
Framtidsorienterat nytänkande<br />
o Våga tänka mera visionärt <strong>och</strong> annorlunda!<br />
o Försök att tänka <strong>på</strong> huset <strong>och</strong> era framtida livsstils<br />
<strong>och</strong> konsumtionsvanor i ett hållbart helhetsperspektiv<br />
o Utvärdera vilka av skriftens, <strong>och</strong> andras källors förslag<br />
<strong>och</strong> ”goda exempel” som skulle kunna vara bra<br />
lösningar i ert hus<br />
o Kontakta husägare som installerat <strong>och</strong> använt teknik<br />
<strong>och</strong> produkter som ni överväger att skaffa <strong>och</strong> fråga<br />
dem hur väl dessa fungerat i praktiken<br />
o Välj teknik <strong>och</strong> lösningar som ni uppfattar som lättskötta<br />
<strong>och</strong> driftsäkra. Tänk <strong>på</strong> att ert sätt att använda<br />
huset <strong>och</strong> den installerade tekniken också kommer<br />
att ha stor betydelse för det praktiska resultatet i<br />
fråga om t ex energieffektivitet <strong>och</strong> kretsloppslösningarnas<br />
funktioner<br />
Klimatskal, uppvärmning <strong>och</strong> ventilation<br />
o Beräkna er nuvarande energianvändning <strong>på</strong> års <strong>och</strong><br />
månadsbasis. Summera uppvärmningsenergi <strong>och</strong><br />
hushållsel för sig<br />
o Tänk igenom möjligheterna att effektivisera <strong>och</strong><br />
minska energianvändningen genom att genomföra<br />
en eller flera av nedan föreslagna åtgärder <strong>och</strong> att vid<br />
behov byta uppvärmningssystem eller delar av det<br />
o Täta fönster <strong>och</strong> dörrar <strong>och</strong> andra otätheter i husets<br />
klimatskal <strong>och</strong> säkra samtidigt att ni har en tillräcklig<br />
god ventilation genom att installera en från <strong>och</strong> tillluftsventilation<br />
med värmeväxlare (FTX)<br />
o Förse fönstren med en inre ruta av lågenergiglas.<br />
Om ni ändå ska byta ut fönster <strong>och</strong> ytterdörrar, välj<br />
då de mest energieffektiva produkterna som finns att<br />
tillgå. Det är här det stora värmeläckaget sker. Säkra<br />
en god ventilation enligt ovanstående punkt<br />
o Isolera huset bättre. Börja med vindsbjälklaget <strong>och</strong><br />
om möjligt även golvbjälklag men kolla med en byggnadssakkunnig<br />
så att det sker utan risk för fuktskador<br />
o Om ni skall byta fasad: passa <strong>på</strong> att förbättra isoleringen<br />
av husets väggar; dimensionera isoleringen<br />
för husets kommande 40 år <strong>och</strong> morgondagens energipriser<br />
o Använd förnybar energi, t ex biobränslen eller biobränslebaserad<br />
fjärrvärme, till uppvärmning<br />
o Låt en fackman installera ett centralt reglersystem<br />
som ansluts till husets värmesystem <strong>och</strong> styr värme<br />
effekten i husets alla utrymmen efter förvalda nivåer<br />
för dag <strong>och</strong> nattemperatur m m<br />
o Installera solfångare med ackumulatortank för tappvarmvatten<br />
<strong>och</strong> tillskott till uppvärmningen<br />
o Ta in tilluften via ett eller flera marklagda rör så att<br />
den förvärms vintertid <strong>och</strong> förkyls under sommartid.<br />
Rådgör först med sakkunnig om utförandet så att<br />
kondensvattnet dräneras ut, genom lätt lutning <strong>på</strong><br />
röret <strong>och</strong> att tilluftsintaget förses med ett bra filter<br />
(F7)<br />
o Installera tilluftskanal till braskaminer <strong>och</strong> öppna<br />
spisar<br />
o Minska luftflödena när ingen är i huset<br />
Vattenhushållning <strong>och</strong> kretsloppslösningar<br />
o Installera energieeffektiva engreppsblandare<br />
med neutralt mittläge <strong>och</strong> motfjädrande vid<br />
forcerat vattenflöde. Detta sparar 20 - 30% av<br />
varmvattenenergin.<br />
o Byt till snålspolande duschmunstycken.<br />
o Duscha i stället för att bada<br />
o Återanvänd tvätt <strong>och</strong> badvatten vid bevattning av<br />
trädgården<br />
o Installera snålspolande <strong>och</strong> källsorterande toaletter<br />
eller minska spolvattenvolymen genom att lägga en<br />
tegelsten i toalettens vattenbehållare<br />
o Installera urinseparerande <strong>och</strong> källsorterande toaletter<br />
när ni byter stammar. Urinen är ett fullgödselmedel.<br />
Fekalt material kan, liksom organiskt hushållsavfall<br />
(matrester, papper m m) komposteras<br />
lokalt<br />
o Odla egna grönsaker <strong>och</strong> använd gärna egen kompostjord<br />
<strong>och</strong> uringödsel<br />
o Ta vara <strong>på</strong> regnvatten<br />
Användning av hushållsel<br />
o Använd ”grön el” från förnybara energikällor till<br />
hushållselen<br />
o Köp en enkel stickproppsbaserad elmätare <strong>och</strong> mät<br />
den individuella strömförbrukningen <strong>på</strong> husets el<br />
<strong>och</strong> elektronikutrustning<br />
o Se över användning, placering <strong>och</strong> effektivitet i husets<br />
belysningssystem. Ändra vid behov placering<br />
eller byt till mer ljuseffektiva armaturer. Använd lågenergilampor<br />
(om inte elöverkänsliga personer ska
vistas i huset) <strong>och</strong> LEDbelysning i så stor utsträckning<br />
som möjligt<br />
o Vid byte av vitvaror: välj A++märkta lågenergiprodukter<br />
o Kolla strömförbrukningen vid köp av TVapparater,<br />
datorer m m. En normalTV förbrukar betydligt<br />
mindre ström än en platt storbildsTV. Se upp för<br />
plasmaTV apparaterna som drar nästan dubbelt<br />
upp mot LCDskärmarna <strong>och</strong> fråga efter normalförbrukningen.<br />
Det kan skilja sig med 100% för samma<br />
skärmstorlek (om bägge är LCD TV). Exempel: en<br />
normalTV förbrukar betydligt mindre ström än en<br />
platt storbildsTV. Bärbara datorer drar betydligt<br />
mindre ström än stationära datorer<br />
o Stäng av strömtillförseln till datorer, TVapparater,<br />
stereo, batteriladdare m m när de inte används.<br />
Undvik att låta apparaterna stå i stand by läge<br />
Material <strong>och</strong> livsmedel<br />
o Köp lokalt producerade byggnadsmaterial<br />
o Skruva i stället för att spika. Då kan byggdelarna<br />
återanvändas i framtiden<br />
o Köp <strong>och</strong> använd begagnat byggmaterial, inredningsdetaljer,<br />
möbler m m <strong>och</strong> lämna egna användbara<br />
produkter till återvinningsmarknaden<br />
o Fundera gärna en extra gång innan ni byter ut fullt<br />
fungerande inredningsdetaljer, som t ex gedigna<br />
köksskåp, garderober, diskbänkar <strong>och</strong> handfat. Om<br />
skåpluckorna är slitna kan de snyggas upp med ny<br />
ytbehandling. Man kan också behålla skåpen <strong>och</strong><br />
köpa nya luckor<br />
o Handla närproducerade <strong>och</strong> ekologiska livsmedel<br />
o Förvara mat i matkällare<br />
o Lämna onödiga förpackningar i affären<br />
kWh/m 2 /år<br />
Jämförelse mellan energiförbrukningen i olika normfall. Detta är endast genomsnittliga siffror. Normalvillan<br />
kan ha både högre <strong>och</strong> lägre värden. Energismart <strong>byggande</strong> kan också ge både högre <strong>och</strong> lägre värden,<br />
beroende <strong>på</strong> teknik som används, isolering mm. *Enligt Boverket Byggregler får energianvändningen för<br />
uppvärmning, varmvatten <strong>och</strong> driftsel vid nybyggnad av bostäder vara max 110 kWh/m 2 <strong>och</strong> år i södra<br />
Sverige <strong>och</strong> max 130 kWh/m 2 <strong>och</strong> år inom “klimatzon norr” (Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands,<br />
Gävleborgs, Dalarnas <strong>och</strong> Värmlands län).<br />
21
22<br />
LOKALER FÖR ARBETE OCH HANDEL<br />
GreenZone, Ersboda, Umeå<br />
Beskrivning<br />
GreenZone är ett miljö <strong>och</strong> <strong>kretsloppsanpassat</strong> kvarter som innehåller en komplett Ford bilanläggning med försäljning,<br />
verkstäder <strong>och</strong> kontor, en McDonald´s restaurang samt en Statoil energistation med närservicebutik <strong>och</strong> Svanenmärkt<br />
biltvätt. Anläggningens byggnader har träfasader som behandlats med falu rödfärg, järnvitriol <strong>och</strong> tjära <strong>och</strong> gröna Sedumtak.<br />
Byggnaderna omges av armerat gräs, tilltalande platt <strong>och</strong> stenläggningar, varsamt bevarade trädgrupper <strong>och</strong> en<br />
damm (våtpark) med prunkande växtlighet som renar dagvattnet.<br />
I det gemensamma värmepumpsystemet återvinns värme från stekbord, fritöser <strong>och</strong> kylmaskiner. Roterande värmeväxlare<br />
(FTX) finns också i samtliga byggnader. I förhållande till konventionella energilösningar har såväl tillförd värmeenergi som<br />
elanvändningen reducerats med ca 60 %. All tillförd energi kommer från vindkraft.<br />
Alla som medverkat i projektets planering, <strong>byggande</strong> <strong>och</strong> drift, d v s företagens styrelse, politiker <strong>och</strong> tjänstemän, konsultgruppen,<br />
entreprenörerna, underentreprenörerna, materialleverantörerna, hyresgästerna <strong>och</strong> samtliga anställda hos dem,<br />
har utbildats i miljöteknik.<br />
Mål <strong>och</strong> syften i projektet<br />
Projektets huvudsyfte är att vara föregångare inom bygg<br />
<strong>och</strong> fastighetssektorn med miljöansvar, miljölösningar<br />
<strong>och</strong> helhetssyn <strong>och</strong> att visa <strong>på</strong> hur kretsloppsanpassade<br />
lösningar kan appliceras i anläggningar <strong>och</strong> verksamheter<br />
som drivs av vanliga små <strong>och</strong> medelstora företag. Inom<br />
ramen för ett nybyggnadsprojekt ska ”bästa tillgängliga”<br />
teknik <strong>och</strong> helhetslösningar nyttjas.<br />
Arkitekt Anders Nyquist har, tillsammans med projektets<br />
initiativtagare <strong>och</strong> byggherre representant Per Carlstedt,<br />
övriga beställare <strong>och</strong> en expertgrupp, utarbetat ett program<br />
där projektets grundbultar: ekologi, teknik, ekonomi <strong>och</strong><br />
sociala aspekter vävts samman. Många alternativa förslag<br />
till systemlösningar har diskuterats. Detaljprojekteringen<br />
har skett i nära samarbete mellan med beställarna, Anders<br />
<strong>och</strong> involverade konsulter/experter.<br />
Fords bilförsäljningshall med träpanel med falu rödfärg, luftsolfångare<br />
<strong>på</strong> söderväggen (t v i bild) <strong>och</strong> ljuslanterniner <strong>på</strong> taket.<br />
Teknik<br />
Konstruktioner <strong>och</strong> material har valts för att underlätta<br />
ett torrt <strong>byggande</strong>. För att undvika byggfukt har man valt<br />
öppna konstruktioner <strong>och</strong> prefabricerade betongelement<br />
som inneburit att allt snabbt kommit under tak. Alla<br />
fasadelement är byggda <strong>på</strong> plats under väderskyddat tak.<br />
De bärande betongbjälkarna är omålade för att betongen<br />
ska få möjlighet att torka helt. Samtliga byggnader har<br />
träfasader <strong>och</strong> är väl isolerade med ekofiber (återvunnet,<br />
brand <strong>och</strong> fuktskyddat tidningspapper).<br />
Alla material är dokumenterade med avseende <strong>på</strong> miljö<br />
<strong>och</strong> innehåll. 99 % av materialet kan återanvändas eller<br />
återvinnas. Skruvade <strong>och</strong> bultade förband underlättar både<br />
vid ombyggnad <strong>och</strong> vid rivning. Alla ledningsinstallationer<br />
är gjorda med s k ”gröna” kablar vilket innebär att de är<br />
fria från halogen <strong>och</strong> PVC <strong>och</strong> kan återanvändas eller<br />
återvinnas.<br />
Planritning över GreenZoneområdet<br />
Istället för att använda material med endast en funktion<br />
används byggmaterial med flera funktioner. Ett exempel är<br />
innertakens träullsskivor som är värmeisolerande <strong>och</strong> en<br />
del i kylsystemet, samtidigt som de är ljuddämpande <strong>och</strong><br />
en bärande del i konstruktionen.<br />
Anläggningens gemensamma energisystem har två<br />
parallellkopplade värmepumpar som är anslutna till<br />
fem bergvärmehål <strong>och</strong> kylmaskinernas kondensorer.<br />
Dessutom sker värmeåtervinning genom roterande
McDonalds restaurang med Sedumtak, taklanternin <strong>och</strong> tjär <strong>och</strong> linoljebehandlad träpanel<br />
värmeväxlare (FTX) i samtliga byggnader. En betydande<br />
andel av värmeåtervinningen består av överskottsenergin<br />
från McDonalds stekbord <strong>och</strong> fritöser som matas in i<br />
värmepumpsystemet. Under vintern tillförs en mindre andel<br />
spetsvärme genom vindkraftsproducerad el. Totalt sett har<br />
behovet av extern energi för uppvärmning genom dessa<br />
<strong>och</strong> andra åtgärder reducerats med 60 % i förhållande<br />
till om anläggningen byggts med ett konventionellt<br />
uppvärmningssystem.<br />
Statoils Svanenmärkta biltvätt med grågrön träpanel som behandlats med järn <strong>och</strong> kopparvitriol<br />
På taken sitter stora ljuslanterniner som med hjälp av<br />
en ljusreflekterande film - bryter ner <strong>och</strong> koncentrerar<br />
solljuset till anläggningens alla byggnader. Behovs <strong>och</strong><br />
verksamhetsstyrd belysning medverkar också till minskad<br />
elanvändning.<br />
Tilluften renas med flimmerhårsfilter. Viss kylning <strong>och</strong><br />
förvärmning erhålls från en marklagd tilluftskanal. På<br />
bilanläggningens södra gavel finns också en luftsolfångare,<br />
2
2<br />
med inglasad fasadplåt, som förvärmer tilluft under<br />
september maj. En del av ventilationssystemet är uppbyggt<br />
som ett självdragssystem. Vinddrivna fläktar, s k aspiratorer,<br />
<strong>på</strong> bilanläggningens tak förstärker självdragseffekten.<br />
Aspiratorerna, som finns <strong>på</strong> samtliga byggnader,<br />
används även för att ventilera takkonstruktionerna<br />
<strong>och</strong> <strong>på</strong> så sätt undviks risken för fuktskador.<br />
Inomhusluften renas i ”Levande Filter” med hjälp av tropiska<br />
växter. Bladen bevattnas två gånger i timmen under cirka<br />
en minut, varigenom luften kyls <strong>och</strong> luftfuktigheten ökar.<br />
Den förhöjda luftfuktigheten höjer också inomhusluftens<br />
kvalitet, speciellt under vinterhalvåret då inomhusluften är<br />
torr.<br />
Allt dagvattnet tas omhand <strong>och</strong> renas lokalt i ett system<br />
med ”gröna” Sedumtak, genomsläppliga körytor med<br />
markinfiltration, en regnvattendamm med fånggrödor <strong>och</strong><br />
bäckarna runt kvarteret.<br />
Kvarteret har ingen uppkoppling till kommunalt avlopp trots<br />
att de tre företagstyperna en bilverkstad, en energistation<br />
med biltvätt <strong>och</strong> en restaurang normalt tillhör de värsta<br />
förorenarna i samhället. Gråvattnet infiltreras efter fett- <strong>och</strong><br />
oljeavskiljning. Statoils Svanenmärkta biltvätt recirkulerar<br />
allt tvättvatten <strong>och</strong> använder bara 15 liter färskt vatten per<br />
biltvätt i stället för 300 liter.<br />
Alla tre företagen har miljöcertifierat sin verksamhet<br />
enligt ISO 14001 <strong>och</strong> all personal har genomgått<br />
omfattande miljöutbildning. Förvaltningen av byggnader<br />
<strong>och</strong> anläggningar sker i enlighet med antagna<br />
miljöledningssystem.<br />
Byggtid: juni 1999 april 2000. Peab har varit projektets<br />
huvudentreprenör.<br />
Genomsläppliga kör <strong>och</strong> parkeringsytor med marksten <strong>och</strong> armerat<br />
gräs infiltrerar dagvatten<br />
Erfarenheter av drift<br />
Överskottsvärmen från McDonalds <strong>och</strong> Statoil är<br />
större än beräknat bl.a. p.g.a. utökad kylvolym. Den<br />
skulle räcka till att värma ytterligare byggnader.<br />
Ingen energi behöver tillföras för anläggningens<br />
kylsystem.<br />
Förstärkt dagsljus genom<br />
ljuslanterniner <strong>och</strong> luftrening<br />
genom biologiska filter <strong>på</strong><br />
hyllan (t h i bild)
Luftsolfångaren fungerar mycket bra men stundtals har<br />
den givit för mycket tillskottsenergi.<br />
Flimmerhårsfiltret <strong>på</strong> tilluften renar fortfarande bra efter ett<br />
år utan filterbyte.<br />
De gröna taken fungerar mycket bra <strong>och</strong> de växter som<br />
planterats i dammen har etablerat sig väl.<br />
De PVC <strong>och</strong> halogenfria ledningarna är svåra att dra när<br />
det är kallt.<br />
Besök<br />
Visning av anläggningen kan ske i mindre eller större<br />
grupper efter bokning genom Esam AB, 090786 13 90<br />
Adress: Överstevägen 1 (i stadsdelen Ersboda).<br />
Färd kan ske med bil enligt kartskissen till höger.<br />
2
2<br />
RENOVERING OCH OMBYGGNAD AV<br />
BEFINTLIGA FLERBOSTADSHUS<br />
Runt om i landet <strong>på</strong>går renoveringar <strong>och</strong> ombyggnader av slitna fasader, lägenheter, trapphus m m i miljonprogrammets<br />
flerbostadshus. I en del områden genomför man, i samverkan med de boende, mer omfattande förbättringar av de inre <strong>och</strong><br />
yttre boendemiljöerna <strong>och</strong> förutsättningarna för den sociala gemenskapen. Gårdsmiljöerna <strong>och</strong> den sociala gemenskapen<br />
har i några fall också utvecklats i gemensamma odlingsytor, trädgårdar <strong>och</strong> växthus där ibland även mat <strong>och</strong> trädgårdsavfall<br />
komposterats <strong>och</strong> gett matjord <strong>och</strong> näring till trädgårdarna.<br />
I nedan beskrivna projekt har man tillämpat passivhustekniken för att minska energianvändningen med 40 – 50 % genom<br />
att förbättra klimatskalen, byta uppvärmningssystem <strong>och</strong> införa andra <strong>energismart</strong>a lösningar. Dessa pionjärprojekt visar<br />
att det går att konvertera äldre energislukande flerbostadshus till moderna högattraktiva <strong>och</strong> energieffektiva bostäder till<br />
rimliga kostnader. Energieffektiviseringarna sänker de framtida drifts <strong>och</strong> boendekostnaderna <strong>och</strong> kommer snart också,<br />
med stor sannolikhet, att höja fastigheternas marknadsvärden i betydande grad. Liknande lösningar kan också användas<br />
vid renovering <strong>och</strong> ombyggnader av radhus, villor, skolor <strong>och</strong> andra byggnader.<br />
Dessa exempel visar också <strong>på</strong> en, från nationell synpunkt, oerhört intressant möjlighet att kraftfullt minska bostadssektorns<br />
energianvändning <strong>och</strong> landets negativa klimat<strong>på</strong>verkan genom en generell ombyggnad av såväl miljonprogramsområdena<br />
som av en stor andel andra äldre hus till moderna lågenergihus. Om den <strong>energismart</strong>a ombyggnaden även förenas med<br />
goda kretsloppslösningar <strong>på</strong> områdenas avfalls- <strong>och</strong> avloppsflöden blir de långsiktiga miljö- <strong>och</strong> samhällsvinsterna ännu<br />
större.<br />
Växthus i Solhusen, Gårdsten. CNAChrister Nordström Arkitektkontor AB är arkitekt för projektet.
Solhusen i Gårdsten<br />
Projektet omfattar renovering av totalt 500 lägenheter i stadsdelen Gårdsten i Göteborg. Renoveringen har genomförts<br />
i två etapper under 1998 till 2003. Renoveringen av områdets lamell <strong>och</strong> loftgångshus har inriktats <strong>på</strong> energibesparing,<br />
kretsloppsanpassning <strong>och</strong> förnybar energi.<br />
Byggherre: Gårdstensbostäder AB<br />
Totalentreprenör: SKANSKA Sverige AB<br />
projektledning: Rune Lindh Byggadministration AB<br />
Arkitekt: CNA Christer Nordström Arkitektkontor AB<br />
Färgsättning: IO design<br />
Mätning <strong>och</strong> utvärdering: CIT Energy Management AB<br />
VVS-konsult: Andersson & Hultmark AB<br />
Konstruktion: LTB Byggkonsult AB<br />
EL konsult: Partille Elkonsult AB<br />
Landskap: Taggen Miljö <strong>och</strong> Landskap AB<br />
Energismarta lösningar<br />
Alla tak har isolerats <strong>och</strong> försetts med nya tätskikt. Fönster<br />
har antingen bytts mot nya lågenergifönster eller renoverats<br />
<strong>och</strong> försetts med en inre ruta av lågenergiglas.<br />
Solfångare har monterats <strong>på</strong> loftgångshusens tak.<br />
Det solvärmda vattnet lagras i ackumulatortankar <strong>och</strong><br />
används för att förvärma tappvarmvatten till kvarterets<br />
lägenheter. I loftgångshusen tas tilluften till lägenheterna<br />
in genom nybyggda glasade balkonger <strong>på</strong> söderfasaden.<br />
Tilluften förvärms genom solvärme i balkongerna <strong>och</strong><br />
värme som läckt ut genom husets innanförliggande<br />
yttervägg förs därigenom också tillbaka till lägenheterna<br />
via ventilationsluften.<br />
I lamellhusen har de befintliga till- <strong>och</strong> frånluftsystemen<br />
kompletterats med värmeåtervinning. I ett av dem<br />
har ytterväggarna isolerats utvändigt med en luftspalt<br />
mellan isoleringen <strong>och</strong> ytterväggen. Luft som värms<br />
upp i solfångare som integrerats i söderfasaden får<br />
cirkulera genom luftspalten där värmen lagras i de tunga<br />
betongväggarna. De tidigare kalla ytterväggarna får högre<br />
temperatur vilket ger både minskad värmeförbrukning <strong>och</strong><br />
bättre komfort.<br />
De ca 20 Mkr, som investerats i energi <strong>och</strong> miljöåtgärder<br />
i 255 lägenheter under etapp 1, har bl.a. resulterat i att<br />
driftkostnaderna minskat med 1,6 Mkr (drygt 6000 SEK/<br />
lägenhet).<br />
Odling <strong>och</strong> kretslopp<br />
Längs de tre loftgångshusens södra fasader har man byggt<br />
stora växthus <strong>och</strong> varje hus <strong>på</strong> gården har en odlingslott. I<br />
växthusen finns en gemensam kompost som tillsammans<br />
med en nyanlagd återvinningsgård ersatt de tidigare<br />
sopnedkasten.<br />
Boendeinflytande<br />
Hyresgästerna har varit delaktiga i hela ombyggnadsprocessen.<br />
De har aktivt deltagit i planerings <strong>och</strong><br />
byggfaserna beträffande utformningen av den yttre<br />
miljön, avfallshanteringen, utformning <strong>och</strong> utrustning<br />
av tvättstugor, färgsättning, belysning, låssystem etc.<br />
Nu, i förvaltningsskedet, fortsätter samverkansarbetet<br />
tillsammans med områdets huschefer. Individuell mätning<br />
<strong>och</strong> debitering av värme, varm <strong>och</strong> kallvatten samt el för<br />
varje lägenhet bidrar till ökat energimedvetande <strong>och</strong> lägre<br />
boendekostnader.<br />
Solhusen i Gårdsten. CNAChrister Nordström Arkitektkontor<br />
AB är arkitekt för projektet.<br />
2
2<br />
Renoveringen av flerbostadshus i Alingsås<br />
Projektet berör ett bostadsområde med ca 300 lägenheter i Alingsåshems bostadsområde Brogården. Projektet <strong>på</strong>börjades<br />
under 2007. Planerade åtgärder består bl.a. av tätning av klimatskalet, tilläggsisolering, nya balkonger utan köldbryggor<br />
<strong>och</strong> nya värmeeffektiva fönster. Man installerar ett nytt ventilationssystem med värmeväxlare i varje lägenhet. Solfångare<br />
<strong>och</strong> fjärrvärme (flis) ska förse lägenheterna med varmvatten <strong>och</strong> den lilla värme som behövs under kalla dagar.<br />
Energianvändningen beräknas sjunka från 216 kWh till 92 kWh per kvadratmeter. Installation av energisnåla kylar, frysar<br />
<strong>och</strong> tvättmaskiner ska också sänka elanvändningen dramatiskt.<br />
Byggherre: Alingsåshem<br />
Arkitekt: Efem arkitektkontor, Arkitekt Helena Westholm, sakkunnig Hans Eek<br />
Konstruktör: WSP<br />
Området Brogården i Alingsås uppfördes omkring 1970<br />
<strong>och</strong> består av 16 stycken huskroppar med en total boarea<br />
<strong>på</strong> 1056 m² + ca 480 m² biarea. Husen är byggda som<br />
lamellhus med betongstomme. Vissa av husen har källare<br />
<strong>och</strong> de andra är byggda med platta <strong>på</strong> mark.<br />
Husen i området har kontinuerligt renoverats under<br />
åren med bland annat byte av fasad <strong>och</strong> tillägg av en<br />
tredje ruta (isolerglas) med plastkarmskydd i fönstren.<br />
Komforten för hyresgästerna är dock inte tillräcklig, det<br />
drar i lägenheterna <strong>på</strong> grund av otätheter i byggnaden<br />
<strong>och</strong> det är svårt att uppnå ett gott inomhusklimat med<br />
avseende <strong>på</strong> bra luftkvalitet <strong>och</strong> behaglig temperatur. Det<br />
relativt nyss bytta fasadteglet har vittrat sönder <strong>på</strong> grund<br />
av frostsprängning <strong>och</strong> bruk som inte är kompatibelt med<br />
materialet <strong>och</strong> miljön, <strong>och</strong> måste bytas igen.<br />
Då fastigheterna ändå måste renoveras <strong>och</strong> samtidigt<br />
anpassas för en låg energianvändning, ska de renoveras<br />
till att bli passivhus. Dock ska tillgängligheten ses över.<br />
Till att börja med ska en fastighet med 18 lägenheter<br />
renoveras. Man har inte för avsikt att ändra planlösningen<br />
i detta demonstrationshus.<br />
För att undvika de köldbryggor som idag uppkommer<br />
vid balkongerna, kommer ytterväggen i balkongen att<br />
flyttas ut till den övriga fasaden <strong>och</strong> balkongen att hängas<br />
utan<strong>på</strong> fasaden. Badrummen kommer att bli något större<br />
för att öka tillgängligheten <strong>och</strong> även entréerna kommer att<br />
förbättras i detta avseende.<br />
Lägenheterna har idag frånluftsventilation, som kommer<br />
ersättas av till <strong>och</strong> frånluftsventilation.<br />
Då den tempererade tilluften kommer värma lägenheterna<br />
demonteras det befintliga radiatorsystemet.<br />
Vid fortsatt renovering av området kommer Alingsås<br />
Energi att leverera solfångare för varmvattenberedning.<br />
Tillskottsvärme för varmvatten <strong>och</strong> tilluft erhålls i<br />
demonstrationsprojektet från fjärrvärme.<br />
Vy från Brogården. Foto: Patrik Skoglöw Innergård i Brogården. Foto: Patrik Skoglöw
HÅLLBAR STADSpLANERING<br />
”Gröna städer” <strong>och</strong>”Sustainable city”-projekt<br />
Världens befolkning är nu 6 miljarder. Andelen stadsboende ökar i ungefär samma takt som befolkningen <strong>och</strong> redan nu<br />
bor hälften av världens befolkning i städer. Den snabba tillväxten i världens storstäder skalar snabbt upp volymerna <strong>på</strong><br />
ofullständigt lösta, energi, avfalls, avlopps <strong>och</strong> transportproblem, liksom <strong>på</strong> städernas sociala problem. Överallt i världen<br />
växer behovet av att skapa konkreta helhetsprogram som ger samlade lösningar <strong>på</strong> stads <strong>och</strong> samhällsutvecklingens<br />
problem. Kunskap, erfarenhet <strong>och</strong> beprövad teknik för lösningar till flertalet delproblem finns redan både i Sverige <strong>och</strong> <strong>på</strong><br />
många andra håll i världen. Det nya är framför allt att länka samman sådana lösningar <strong>och</strong> erfarenheter till synergetiska<br />
helhetslösningar.<br />
I den hållbara helhetsplaneringen integreras program för<br />
bebyggelse <strong>och</strong> infrastruktur med hållbara lösningar för<br />
energiproduktion <strong>och</strong> energianvändning med väl planerade<br />
kretsloppssystem för vatten, avlopps <strong>och</strong> avfallsföden<br />
<strong>och</strong> god hushållning med ändliga naturresurser. Helhetsplaneringen<br />
ska också skapa vackra, hälsosamma stadsmiljöer,<br />
goda förutsättningar för hållbar livsföring <strong>och</strong> ett<br />
rikt socialt liv, medföra att det byggs bostäder som folk har<br />
råd att bo i, skapa funktionell integrering av olika bostadsformer,<br />
arbetsplatser, skolor, butiker <strong>och</strong> offentlig service<br />
<strong>och</strong> begränsa stadens ”ekologiska fotavtryck” i omvärlden.<br />
Energismart <strong>och</strong> kretsloppsanpassad byggnadsteknik tillhör<br />
de grundläggande inslagen i den hållbara stadsplaneringen.<br />
Kreativa <strong>och</strong> goda embryon till hållbar stadsplanering finns<br />
<strong>på</strong> flera håll i Sverige. Hittills har det dock ofta handlat om<br />
geografiskt <strong>och</strong> funktionellt mera begränsade ansatser, t<br />
ex mindre husgrupper eller kvarter med energieffektiva<br />
<strong>och</strong> ibland även kretsloppsanpassade byggnader såsom<br />
i bl a Göteborgsregionen, Hammarby sjöstad, Malmö,<br />
Umeå, Värnamo <strong>och</strong> Växjö.<br />
Det finns goda exempel <strong>på</strong> hållbar trafikplanering, i bl a<br />
Lund, Malmö <strong>och</strong> Gävle, <strong>och</strong> <strong>på</strong> ambitiösa <strong>och</strong> lyckade<br />
program för att skapa fossilbränslefria kommuner, i t ex Växjö<br />
<strong>och</strong> andra kommuner i nätverket ”Klimatkommunerna”.<br />
Landets 71 Ekokommuner <strong>och</strong> de 25 svenska kommuner<br />
som skrivit <strong>på</strong> de s k Ålborgåtagandena bidrar också med<br />
en rik provkarta <strong>på</strong> visioner, program <strong>och</strong> erfarenheter<br />
för hållbara samhällsplanering. Nästa steg i utvecklingen<br />
är att sammanföra alla erfarenheter <strong>och</strong> beprövade<br />
tekniklösningar från dessa goda embryon <strong>och</strong> dellösningar<br />
i konkreta helhetsprogram för hållbar stadsplanering.<br />
Pågående stadsplaneringsprojekt med miljö <strong>och</strong><br />
hållbarhetsinriktning runt om i världen kallas bl a för<br />
”Sustainable City- projekt” <strong>och</strong> ”Ecocities”. I Sverige<br />
används bl a begreppet ”Grön stad”.<br />
Gemensamma företagssatsningar med syfte att exportera<br />
helhetskoncept med svensk miljö <strong>och</strong> byggnadsteknik <strong>på</strong><br />
spetsnivå görs med inriktning <strong>på</strong> såväl Europa som Kina,<br />
Japan, Arabländerna, Afrika <strong>och</strong> övriga delar av världen.<br />
Som ett led i dessa strävanden lanserar Regeringen<br />
genom Exportrådet företagsnätverket <strong>och</strong> varumärket<br />
”SymbioCity”, en exportplattform för svenska företag som<br />
<strong>på</strong> olika sätt arbetar med miljöteknik, hållbart <strong>byggande</strong><br />
<strong>och</strong> stadsplanering. Tillsammans ska de kunna presentera<br />
lösningar för många av de problem som världens städer står<br />
inför. Viktiga områden är energieffektivisering, minskade<br />
koldioxidutsläpp <strong>och</strong> förbättrad vattenförsörjning.<br />
Drivkrafterna för samhällets <strong>och</strong> företagens engagemang<br />
i hållbart <strong>byggande</strong> <strong>och</strong> hållbar stadsplanering är både<br />
att skapa attraktiva, miljövänliga <strong>och</strong> hälsosamma städer<br />
<strong>och</strong> att utveckla exportprodukter, i form av kompetens,<br />
systemverktyg <strong>och</strong> teknikprodukter, för ett av 2000talets<br />
mest expansiva världsmarknadsområden.<br />
SymbioCity<br />
2
0<br />
INFORMATIONSTIpS<br />
Organisationer/webbplatser<br />
Alingsåshem – ett av flera kommunala bostadsbolag i Göteborgsregionen som genomgående bygger passivhus <strong>och</strong> som<br />
också renoverar <strong>och</strong> bygger om äldre hus med passivhusteknik: www.alingsashem.se<br />
Boverket central myndighet för frågor om samhällsplanering, <strong>byggande</strong> <strong>och</strong> förvaltning samt för bostadsfrågor, handlägger<br />
vissa stöd för energieffektivisering i bostäder: www.boverket.se<br />
Det Naturliga Steget – en internationell, icke vinstdrivande stiftelse med inriktning <strong>på</strong> ekonomisk, ekologisk <strong>och</strong> social<br />
hållbarhet. Har bl a formulerat fyra s k systemvillkor för ett hållbart samhälle: www.detnaturligasteget.se<br />
Energimyndigheten – central myndighet för hållbar energianvändning <strong>och</strong> kostnadseffektiv energiförsörjning, handlägger<br />
vissa stöd till forskning <strong>och</strong> teknikutveckling: www.energimyndigheten.se<br />
Forum för Energieffektiva Byggnader bl a marknadsöversikter för passivhus <strong>och</strong> lågenergihus i Sverige:<br />
www.energieffektivabyggnader.se<br />
Gårdstensbostäder - ett av Göteborgs kommunala bostadsbolag. Har renoverat tio miljonprogramshus i Gårdsten med<br />
energi- <strong>och</strong> miljöprofil: www.gardstensbostader.se<br />
Kretsloppsrådet Byggsektorns Kretsloppsråd är ett nätverk <strong>och</strong> en ideell förening som samordnar sektorns växande<br />
intresse för miljö <strong>och</strong> <strong>kretsloppsanpassat</strong> <strong>byggande</strong>: www.kretsloppsradet.com<br />
Länsstyrelsen i Västerbottens län regionala miljömål <strong>och</strong> helhetsstrategier för hållbar utveckling, aktiv länssamverkan<br />
för hållbar utveckling <strong>och</strong> rapporterar om länets miljötillstånd <strong>och</strong> en uppdaterad pdfversion av denna skrift: www.ac.lst.se<br />
Miljömålsrådet en myndighet inom Naturvårdsverket som samordnar arbetet med de Nationella miljömålen för Sverige:<br />
www.miljomal.nu<br />
Naturskyddsföreningen – Ideell miljöorganisation. Står bl a bakom miljömärkningen ”Bra miljöval”, utger tidskriften<br />
Sveriges Natur <strong>och</strong> en årskrift som år 2008 handlar om ”Grön design”: www.naturskyddsforeningen.se<br />
Passivhuscentrum i Alingsås: www.passivhuscentrum.se<br />
Umeå universitet – Bedriver en bred <strong>och</strong> ofta tvärvetenskaplig forsknings <strong>och</strong> utbildningsverksamhet inom bl a<br />
byggnadsteknik, energiteknik, design, miljö <strong>och</strong> samhällsfrågor: www.umu.se<br />
Robertsfors kommun Ekokommunen ”Hållbara Robertsfors” har antagit en utvecklingsplan för hållbar utveckling <strong>och</strong><br />
förbereder nu införandet ett miljöledningssystem för kommunens.samtliga förvaltningsenheter <strong>och</strong> verksamheter. www.<br />
robertsfors.se<br />
Umeå kommun – driver tillsammans med Bjurholms, Nordmalings, Robertsfors, Vindelns <strong>och</strong> Vännäs kommuner<br />
projektet ”Hållbara Umeåregionen”, ett metodutvecklingsprojekt för hållbar stads <strong>och</strong> landkapsutveckling. Kommunen<br />
bedriver också projekt för hållbart resande <strong>och</strong> en fördjupad översiktsplan för ekologisk <strong>och</strong> energisnål bebyggelse i ett<br />
centralt liggande område (Ön). www.umea.se<br />
Litteratur<br />
Byggekologi 14 Varis Bokalders <strong>och</strong> Maria Block. Svensk Byggtjänst<br />
ISBN 91-7332-808-1<br />
Ekologiskt <strong>byggande</strong> & boende.<br />
Idéer, förslag, exempel. Tomas Scmitz – Günther. Könemanns Förlag,<br />
ISBN 3-8290-1956-4<br />
Green Building and Planning. Experiencies and visions. Anders Nyquist.
LITEN ”ORDLISTA”<br />
A<br />
Ackumulatortank - ett vattenmagasin som fungerar som<br />
energilager. I en ackumulatortank lagrar man <strong>och</strong> fördelar<br />
energin under en längre tid, vanligen under ett dygn,<br />
Ampere strömstyrkan uttrycks i ampere (A) <strong>och</strong> är ett<br />
mått <strong>på</strong> hur mycket ström som strömmar genom t ex en<br />
elledning.<br />
Armatur utrustning för belysning, t ex lamphållare. Kan<br />
även vara en vattenkran, en så kallad tappvattenarmatur.<br />
B<br />
Bergvärmepump - en värmepump som utnyttjar värmen i<br />
BDT-vatten bad, disk <strong>och</strong> tvättvatten. Kallas även ”gråvatten”.<br />
Bergvärmepump - en värmepump som utnyttjar värmen<br />
i berggrunden som värmekälla. Bergvärmen ”fångas” i en<br />
rörslinga med frostskyddsvätska som cirkulerar i borrhålets<br />
grundvatten. Vätskan leds vidare till en värmepump<br />
där den kyls ned. Den energi som frigörs vid nedkylningen<br />
omvandlas till värme för uppvärmning <strong>och</strong> tappvarmvatten.<br />
Biobränsle – bränsle, vars råvara består av levande<br />
växter eller annat förnybart biologiskt material med kretsloppsmässig<br />
nybindning av CO 2 <strong>och</strong> solenergi. Exempel<br />
<strong>på</strong> biobränslen är ved, träpellets, biogas. bioalkoholer <strong>och</strong><br />
växtoljor.<br />
Briketter – bränslekoncentrat med tvålliknande form, som<br />
bl a används i värme <strong>och</strong> fjärrvärmecentraler . Tillverkas<br />
av flis, sågs<strong>på</strong>n, kutters<strong>på</strong>n, bark, torv eller liknande material.<br />
Bränsletorv - kallas även bränntorv <strong>och</strong> är en starkt omvandlad<br />
form av torv. Flera meter djupa lager med sådan<br />
torv finns <strong>på</strong> äldre myrar. Den har sitt ursprung i våtmarksväxter,<br />
som växte <strong>på</strong> myrarna för flera tusen år sedan.<br />
De betydligt yngre <strong>och</strong> mindre omvandlade torvlager som<br />
finns närmare myrens yta består av energifattig växttorv<br />
som bl a används som jordförbättringsmedel (se även fossila<br />
bränslen).<br />
C<br />
Cirkulationspump en eldriven pump som cirkulerar vattnet<br />
i ett vattenburet värmesystem.<br />
D<br />
Diffusionsspärr ett skikt som inte släpper igenom gas<br />
eller vattenånga <strong>och</strong> ska förhindra att fukt från luften i<br />
huset tränger in väggar, golv <strong>och</strong> tak. En diffusionsspärr<br />
kan t ex bestå av en plastfolie eller en gipsskiva med<br />
ytbehandling.<br />
Direktverkande elvärme ett värmesystem där<br />
elvärme tillförs utan mellanliggande värmelagring <strong>och</strong><br />
värmebärare, genom elradiatorer (elelement) eller elvärmeslingor<br />
i golv eller tak.<br />
Distributionssystem – ett system som leder<br />
värmen från en värmekälla <strong>och</strong> värmer huset.<br />
Distributionssystemet kan t ex vara vattenburet med<br />
golvvärme <strong>och</strong>/eller element, direktverkande elvärme<br />
eller luftburen värme.<br />
E<br />
Effekt - arbete per tidsenhet, mäts bl a i Watt per timme<br />
(Wh). När man vill beräkna en apparats energianvändning<br />
multiplicerar man apparatens effekt med tiden den använts:<br />
Watt x timmar => Wh.<br />
Ekologiskt <strong>byggande</strong> – ett <strong>byggande</strong> där man utgår från<br />
en helhetssyn <strong>på</strong> miljö, teknik, hälsa <strong>och</strong> ofta även sociala<br />
aspekter. Begreppet beskriver i sig bara ett förhållningssätt<br />
<strong>och</strong> en allmän målsättning för <strong>byggande</strong>t. Materialval,<br />
byggteknik, energi <strong>och</strong> kretsloppslösningar m m varierar<br />
mycket bland de ”ekologiska hus” som byggts i Sverige<br />
<strong>och</strong> <strong>på</strong> andra håll i världen. Kretsloppsanapassat <strong>byggande</strong><br />
<strong>och</strong> kretsloppshus (se nedan) är ett ekologiskt <strong>byggande</strong><br />
där man särskilt fokuserar <strong>på</strong> att material, byggteknik,<br />
energianvändning, avlopps <strong>och</strong> avfallshanteringen ska<br />
anpassas till jordens naturliga kretsloppsystem.<br />
Elektromagnetiska fält - lågfrekventa el <strong>och</strong> magnetfält<br />
som uppkommer i bl a mobiltelefoner, mikrovågsugnar,<br />
elektriska ledningar, fjärrvärmeledningar, lasrar, radar<br />
<strong>och</strong> radiossändare. Strålningen från elektromagnetiska<br />
fält misstänks kunna ge upphov till en rad störningar <strong>och</strong><br />
sjukdomstillstånd hos människor, t ex vissa cancerformer,<br />
elöverkänslighetsreaktioner, Alzheimer, graviditetstörningar<br />
<strong>och</strong> sömnstörning.<br />
Spänningssatta elektriska ledningar ger ett elektriskt fält<br />
som existerar även då strömmen inte ligger <strong>på</strong>. Elektromagnetiska<br />
fält i byggnaders elledningar uppkommer först<br />
då belysning eller annan elektrisk utrustning är <strong>på</strong>slagen<br />
<strong>och</strong> ström går i ledaren. Ju högre strömstyrkan är, desto<br />
kraftigare blir det magnetiska fältet. Elektromagnetiska fält<br />
kan reduceras med ett 5ledarsystem<br />
Elpanna - en värmekälla för uppvärmning av småhus. Elpannan<br />
värmer vatten som pumpas runt till elementen i<br />
huset <strong>och</strong> därefter tillbaks till elpannan.<br />
Elpatron - genererar värme i pannor <strong>och</strong> ackumulatortankar<br />
när annan värme inte tillförs genom att man t.ex. eldar<br />
biobränsle. Den innebär också en säkerhet om ved/pellets/olja<br />
skulle ta slut.<br />
Energideklaration beskriver en byggnads energianvändning<br />
<strong>och</strong> visar hur man kan spara energi i byggnaden.<br />
Från <strong>och</strong> med januari 2009 är alla villaägare skyldiga<br />
1
2<br />
att energideklarera sitt hus vid försäljning.<br />
Energieffektiva byggnader – energieffektiva eller ”<strong>energismart</strong>a”<br />
byggnader byggs med målsättningen att skapa<br />
hus med låg <strong>och</strong> effektiv energianvändning. Byggnaderna<br />
har ett mycket väl isolerat klimatskal <strong>och</strong> ett integrerat <strong>och</strong><br />
energieffektivt värme <strong>och</strong> ventilationssystem (se även<br />
lågenergihus).<br />
Energikalkyl en överslagsberäkning av energianvändningen<br />
i t ex småhus. Energikalkylen kan bl a användas för<br />
beräkna energispareffekten av olika åtgärder, t ex sänkning<br />
av inomhustemperatur, byte till energisnåla fönster<br />
<strong>och</strong> byte av uppvärmningssystem .<br />
Emission utsläpp av t ex miljö<strong>på</strong>verkande gaser (t ex<br />
CO 2 eller rök) eller vätskor (t ex avloppsvatten) till omgivande<br />
luft, vatten eller mark.<br />
Expansionskärl när vatten värms ökar dess volym <strong>och</strong><br />
tryck. I ett vattenburet värmesystem kan vattentemperaturen<br />
öka från några få grader till kokpunkten (100 o C) <strong>och</strong><br />
medföra en volymökning <strong>på</strong> ca 5 %. Expansionskärlet tar<br />
hand om överskottsvolymen <strong>och</strong> reducerar trycket så att<br />
inte systemet sprängs eller skadas av volymökningen.<br />
F<br />
Fjärrkyla - principen för fjärrkyla är densamma som för<br />
fjärrvärme. Kallt vatten produceras i en större anläggning<br />
<strong>och</strong> distribueras sedan i rör till kunderna. Fjärrkylan används<br />
främst i kontors <strong>och</strong> affärslokaler men också för att<br />
kyla industriprocesser.<br />
Fjärrvärme - system för central produktion av värme som<br />
leds ut till anslutna fastigheter i rörledningar med varmt<br />
vatten.<br />
Flis – ett biobränsle som huvudsakligen görs av restprodukter<br />
från skogen. Används bl a i värmepannor i småhus<br />
<strong>och</strong> i fjärrvärmeanläggningar.<br />
Fläktkonvektor – en vattenburen radiator med en fläkt<br />
som kan avge lika mycket värme som tio elradiatorer. Värmen<br />
som alstras blåses ut med hjälp av en tystgående<br />
fläkt, <strong>och</strong> sprids i huset. Med en mer öppen planlösning<br />
kan den varma luften cirkulera fritt <strong>och</strong> därmed nå en större<br />
yta.<br />
Foamglas - består av ett poröst glasmaterial (cellglas).<br />
Det består av hermetiskt slutna glasceller <strong>och</strong> är därför<br />
vatten <strong>och</strong> ångtätt <strong>och</strong> saknar betongens kapillärsugande<br />
egenskaper. Materialet skyddar mot radon <strong>och</strong> kan inte<br />
ruttna eller angripas av skadedjur. Skivorna kan återanvändas<br />
men råmaterialet är inte förnybart (se även Koljernteknik).<br />
Fossila bränslen - olja, naturgas, kol <strong>och</strong> bränsletorv består<br />
av växt eller djurmaterial som lagrats <strong>och</strong> omvandlats<br />
under flera tusen (bränsletorv) eller flera hundra miljoner<br />
(olja, naturgas <strong>och</strong> kol) år. Fossila bränslekällor är inte<br />
förnybara <strong>och</strong> storskalig användning av dem medför stark<br />
klimat<strong>på</strong>verkan.<br />
Frånluftsventilation ett ventilationssystem där tilluft<br />
kommer in genom springor, otätheter eller tilluftsventiler i<br />
bostaden medan frånluft tas ut ur bostaden med hjälp av<br />
en fläkt.<br />
FTX från <strong>och</strong> tilluftsventilation med en värmeväxlare, i<br />
vilken den uppvärmda frånluften, förvärmer den inkommande,<br />
kalla tilluften.<br />
Förnybar energikälla energikälla som ständigt tillförs<br />
eller ”förnyas” i naturliga kretslopp <strong>och</strong> ekosystem eller<br />
i mänskliga odlingar. Exempel är vattenkraft, solenergi,<br />
vindenergi, biobränsle, vågenergi mm.<br />
G<br />
Genomströmningsberedare en vanlig typ av varmvattenberedare<br />
i el ved pellets <strong>och</strong> oljepannor. Vattnet<br />
värms i en eller två värmeslingor som ligger inne i pannan<br />
eller ackumulatortanken.<br />
Givare en temperaturgivare är en sensor (avkännare)<br />
som känner av temperaturen i luften eller vattnet.<br />
Golvvärmesystem ett värmesystem som avger värme<br />
till rummet genom luft, vatten eller elledningar som ligger<br />
i golvsystemet.<br />
H<br />
Hushållsel den el som används till belysning, vitvaror,<br />
hushållsmaskiner, datorer, radio, teve, batteriladdare <strong>och</strong><br />
annan elektrisk utrustning, men inte till uppvärmning <strong>och</strong><br />
varmvatten.<br />
K<br />
Klimatskal - husets ytterhölje, d v s väggar, golv <strong>och</strong> tak,<br />
som skyddar husets inre mot bl a kyla, vind <strong>och</strong> nederbörd.<br />
I klimatskalet ingår också husets fönster <strong>och</strong> ytterdörrar.<br />
Koldioxid, CO 2 - en molekyl som består av en kolatom<br />
<strong>och</strong> två syreatomer. Koldioxid är en växthusgas som bildas<br />
vid i stort sett all förbränning av kolföreningar i syre.<br />
Förbränning av fossila bränslen bidrar starkt till växthuseffekten,<br />
eftersom dessa bränslekällor inte kan förnyas <strong>och</strong><br />
återbinda luftens koldioxid i näraliggande tid, som bl a biogrödorna<br />
gör.<br />
Koljernteknik – vid den s k Koljerntekniken används<br />
cellglas (Foamglas) till att bygga husgrunder, ytterväggar<br />
<strong>och</strong> takbjälklag. (se även Foamglas).<br />
Kombipanna – värmepanna som kan värmas med mer än<br />
ett energislag, t ex olja <strong>och</strong> ved.<br />
Kombisolvärmesystem solvärmesystem som både värmer<br />
huset <strong>och</strong> varmvattnet. Är de vanligaste solvärmesystemen<br />
som installeras idag.<br />
Komfortvärmepump en (ute)luftvärmepump som också<br />
kan användas för kylning av inomhusluften under den<br />
varma årstiden.
Kretsloppshus byggs av förnybara, återvinningsbara<br />
material <strong>och</strong> värms med förnybar energi. Värmen i utgående<br />
flöden, t ex frånluft <strong>och</strong> avloppsvatten återvinns i värmeväxlare.<br />
De har urinseparerande toaletter, kretsloppsmässiga<br />
system för omhändertagande av urin, fekalier,<br />
bad, disk <strong>och</strong> tvättvatten (”BDT –vatten” eller ”gråvatten”).<br />
Urin <strong>och</strong> fekalier behandlas så att de kan användas som<br />
gödselmedel i jord <strong>och</strong> skogbruk eller grönytor. Det fasta<br />
avfallet källsorteras. Matavfallet komposteras <strong>och</strong> ger matjord<br />
till tomt <strong>och</strong> trädgård eller används som råvara i närliggande<br />
biogasverk.<br />
Källseparerande toaletter – separerar urin, fekalier <strong>och</strong><br />
spolvatten från BDTvattnet (bad, disk <strong>och</strong> tvättvatten).<br />
I torra, separerande toaletter samlas fekalierna i en komposteringsbehållare.<br />
I våta separerande toaletter, förs fekalierna<br />
med sitt spolvatten till ett utrymme där den fasta<br />
delen skiljs från spolvattnet, ofta genom passiv centrifugering.<br />
– En bra informationskälla om källseparerande toaletter<br />
m m är Folke Günthers hemsida: www.holon.se/folke/<br />
L<br />
LED-belysning LED betyder ljusemitterande dioder <strong>och</strong><br />
är ett mycket energieffektivt alternativ till vanlig belysning.<br />
Luft-luftvärmepump en typ av värmepump som består<br />
av en utomhusdel <strong>och</strong> en eller flera inomhusdelar. Utomhusdelen<br />
tar värme ur utomhusluften. Värmen överförs<br />
till inomhusdelen som sedan avger värmen direkt till inomhusluften<br />
med hjälp av en fläkt. Man kan inte värma<br />
tappvarmvatten eller radiatorvatten med en luftluftvärmepump.<br />
Lågenergifönster – mycket välisolerade fönster som<br />
släpper ut lite rumsvärme till den yttre luftmiljön. Lågenergifönster<br />
har låga Uvärden (se nedan), d v s U = 0,7<br />
– 1,2 W, K / m 2 .<br />
Lågenergihus ett hus som är extremt väl isolerat <strong>och</strong> har<br />
ett integrerat <strong>och</strong> energieffektivt värme <strong>och</strong> ventilationssystem<br />
som gör att det har låg energianvändning (se även<br />
passivhus).<br />
Lågenergilampor Lågenergilampor ger mycket ljus med<br />
hjälp av lite energi. De kan spara upp till 80 % el i förhållande<br />
till vanliga glödlampor <strong>och</strong> lysa tio gånger längre<br />
än dessa. Det finns två slags lågenergilampor. Den med<br />
skruvsockel kallas lysrörslampa <strong>och</strong> ersätter glödlampor.<br />
Den andra typen (kompaktlysrör) har bajonettsockel med<br />
kontaktstift <strong>och</strong> kräver speciella armaturer. Ledbelysning<br />
(se ovan) är ett annat system med mycket energieffektiva<br />
lampor.<br />
M<br />
Markvärmepump - värmepump som utnyttjar värmen i<br />
marken som värmekälla. Markvärmen ”fångas” i en rörslinga<br />
med frostskyddsvätska som cirkulerar i marken.<br />
Vätskan leds vidare till en värmepump där den kyls ned.<br />
Den energi som frigörs vid nedkylningen omvandlas till<br />
värme för uppvärmning <strong>och</strong> tappvarmvatten.<br />
O<br />
Oljepanna används för eldning av olja så att hett vatten<br />
eller ånga kan produceras <strong>och</strong> sedan användas för uppvärmning<br />
av huset. En oljepanna kan byggas om <strong>och</strong> förses<br />
med en pelletsbrännare. Eftersom oljevärmda hus har<br />
ett vattenburet värmesystem är det också enkelt att byta<br />
ut en oljepanna mot en ved eller pelletseldad panna, mot<br />
en berg eller markvärmevärmepump eller ansluta huset<br />
till fjärrvärme.<br />
P<br />
passivhus - ett passivhus saknar värmesystem <strong>och</strong><br />
värms i huvudsak upp passivt genom att tillvarata värme<br />
från personer, elektriska apparater <strong>och</strong> instrålad sol. Passivhus<br />
är extremt tryck <strong>och</strong> fukttäta <strong>och</strong> har ett mycket<br />
effektivt värmeskal samt värmeväxlare som återvinner<br />
värmen i frånluften.<br />
pellets små bränslestavar som tillverkas av sågs<strong>på</strong>n eller<br />
kutters<strong>på</strong>n. Används som bränsle både i stora pannor<br />
för fjärrvärmeproduktion <strong>och</strong> i mindre pannor i småhus.<br />
plattvärmeväxlare en typ av varmvattenberedare där<br />
vatten flödar genom ett antal tunna, platta kanaler som sitter<br />
bredvid varandra. I varannan kanal strömmar varmt vatten<br />
<strong>och</strong> i varannan går det kallt färskvatten som värms upp av det<br />
varma vattnet <strong>och</strong> som därefter går vidare ut till en vattenkran.<br />
primär värmekälla – en värmekälla som ensam kan stå<br />
för hela årsbehovet av värme till ett hus, till exempel en<br />
pelletspanna, elpanna eller en bergvärmepump.<br />
R<br />
Radiator det som i vardagligt tal kallas (värme)element<br />
<strong>och</strong> som överför värme till inomhusluften.<br />
Reglersystem ett centralt styrsystem som kopplas till<br />
husets värmedistributionssystem <strong>och</strong> som kan användas<br />
för att sänka eller höja temperaturen i husets olika delar<br />
eller för att sänka temperaturen när huset står tomt.<br />
Rörelsevakt om man ansluter en rörelsevakt till en belysning<br />
tänds den automatiskt när man går in. Belysningen<br />
är sedan tänd så länge någon är i rummet. När man går ut<br />
ur rummet slocknar lampan av sig självt efter en stund.<br />
S<br />
Sekundär värmekälla en värmekälla som inte ensam<br />
kan stå för hela årsbehovet av värme, till exempel en solfångare,<br />
en luftluft värmepump eller en vedkamin.<br />
Shunt - en ventil som reglerar flödet av t ex vatten genom<br />
radiatorer, värmepannor eller ackumulatortankar.<br />
Självdragsventilation – ett ventilationssystem där tillluft<br />
<strong>och</strong> frånluft passerar in respektive ut genom ventiler,<br />
springor <strong>och</strong> otätheter i husets konstruktion. Draget skapas<br />
av temperaturskillnader mellan inomhus <strong>och</strong> utomhusluften.<br />
Ofta finns rörlagda eller murade (kanal i husets
murstock) frånluftskanaler där frånluften strömmar ut.<br />
Solceller – omvandlar solenergi till elektrisk energi.<br />
Solvärme solvärmesystemets grund är solfångaren, i<br />
vilken man värmer vatten med solenergi. Värmen magasineras<br />
ofta i en ackumulatortank <strong>och</strong> uttnyttjas t ex för<br />
uppvärmning av tappvarmvatten eller bostadsutrymmen.<br />
SplitBox teknik - I en SplitBox integreras husets ventilation,<br />
avloppshantering, uppvärmning <strong>och</strong> produktion av<br />
tappvarmvatten. Värmen i såväl frånluft, vattenånga som<br />
avloppsvatten återvinns med värmepumpteknik i SplitBox.<br />
Organiskt avfall från köket <strong>och</strong> den fasta avföringen mals<br />
<strong>och</strong> torkas under vakuum <strong>och</strong> blir slutligen ett torrt, virus<br />
<strong>och</strong> bakteriefritt pulver som kan användas som ett fullgödselmedel.<br />
Styr- <strong>och</strong> reglersystem styr t ex ett värmesystem så<br />
att en förinställd <strong>och</strong> jämn temperaturfördelning skapas i<br />
huset. Systemet känner av små förändringar i inner <strong>och</strong><br />
yttertemperaturen <strong>och</strong> justerar värmen från elementen<br />
därefter.<br />
Systemverkningsgrad – ett effektivitetsmått<br />
som anger förhållandet mellan avgiven värmeenergi<br />
från lokala värmare <strong>och</strong> tillförd energi.<br />
T<br />
Tappvarmvatten varmvatten som kommer ur vattenkranar.<br />
Termostat anordning som automatiskt styr temperaturen<br />
<strong>på</strong> en apparat eller i en lokal.<br />
Tilluft frisk ventilationsluft som förs in i bostaden.<br />
U<br />
Uteluftvärmepump en värmepump som utnyttjar värmen<br />
i utomhusluften som värmekälla.<br />
U-värde ett mått <strong>på</strong> fönsters, dörrars, väggars <strong>och</strong> golvs<br />
förmåga att isolera från kyla. Det är bättre ju lägre Uvärdet<br />
är. U-värdet, uttryckt i W/ m 2 , säger hur mycket värme<br />
som passerar genom 1m 2 yta från den varma sidan till den<br />
kalla när det skiljer en grad mellan utomhus <strong>och</strong> inomhustemperaturen.<br />
V<br />
Varmvattenberedare en apparat som värmer vatten till<br />
bad, dusch, disk <strong>och</strong> tvätt i ett hushåll. Det finns flera olika<br />
typer av varmvattenberedare <strong>och</strong> det går att värma upp<br />
vattnet <strong>på</strong> en rad olika sätt.<br />
Vattenburen värme – ett värmesystem där uppvärmt vatten<br />
pumpas runt i ett rörsystem med radiatorer <strong>och</strong>/eller<br />
rörslingor förlagda under golvet för att avge värme.<br />
Verkningsgrad verkningsgrad är ett uttryck som visar<br />
hur effektivt tillförd energin utnyttjas i t ex värmessystem.<br />
Verkningsgraden brukar anges i procent (%) . Ju högre<br />
verkningsgraden är desto effektivare utnyttjas den använda<br />
energin.<br />
VVS en förkortning som står för värme, ventilation <strong>och</strong><br />
sanitet. Det finns VVS-system för bland annat inomhusklimat<br />
i fastigheter <strong>och</strong> för vattenförsörjning <strong>och</strong> avlopp.<br />
Värmefaktor kvoten mellan mängd avgiven värme <strong>och</strong><br />
mängd tillförd driftenergi. Används t ex som mått <strong>på</strong> värmepumpars<br />
effektivitet vid en specifik temperatur.<br />
Värmepump en värmepump är en värmekälla som använder<br />
el för att utvinna värmeenergi från t ex marken,<br />
luften eller berggrunden. Valet av värmekälla beror <strong>på</strong><br />
de lokala förutsättningarna. En värmepump kan antingen<br />
komplettera ett befintligt värmesystem, eller vara s k<br />
primär värmekälla i ett nytt eller ombyggt värmesystem.<br />
Värmepumpen (berg, mark <strong>och</strong> sjö) levererar ungefär tre<br />
gånger så mycket energi (kWh) som den själv använder<br />
(elenergi) för sin drift.<br />
Värmeväxlare används för att överföra värmeenergi från<br />
ett medium till ett annat utan att de blandas. Medierna kan<br />
till exempel vara vatten eller luft (se även FTX, från <strong>och</strong><br />
tilluftsventilation med en värmeväxlare ).<br />
Värmeåtervinning värmen i den utgående ventilationsluften<br />
kan återvinnas genom att en värmeväxlare (se<br />
ovan) kopplas in. Den överför värmen till den ingående<br />
ventilationsluften. Ett annat sätt att ta vara <strong>på</strong> värmeenergin<br />
i den utgående ventilationsluften är att installera en<br />
frånluftsvärmepump.<br />
W<br />
Watt – Enheten för effekt, dvs förmåga att avge eller att<br />
använda energi under en viss tid. Effekt anges i watt. 1<br />
Wh = 1 watt under en timme. Exempel: om en 40 W lampa<br />
lyser i 5 timmar så har den använt 5 x 40 Wh = 200 Wh.
GÅR DET ATT BYGGA ENERGISMART OCH<br />
KRETSLOppSANpASSAT I ETT KALLT KLIMAT?<br />
Denna skrift beskriver några banbrytande exempel <strong>på</strong> <strong>energismart</strong> <strong>och</strong> <strong>kretsloppsanpassat</strong><br />
<strong>byggande</strong> i Umeåregionen. Vi visar också hur erfarenheterna från dessa <strong>och</strong> liknande byggnationer<br />
kan användas i större projekt, som kvarter <strong>och</strong> ”Gröna städer” samt vid renovering <strong>och</strong> ombyggnad<br />
av villor <strong>och</strong> flerbostadshus.<br />
Vi är stolta <strong>och</strong> glada över de pionjärprojekt som bl.a. Anders Nyquist <strong>och</strong> Nyab skapat i regionen,<br />
men vi ser också fram mot att fler arkitekter, byggherrar, fastighetsägare, konsulter <strong>och</strong> hustillverkare<br />
ska bidra till utveckling, konkurrens <strong>och</strong> massiv etablering av <strong>energismart</strong> <strong>och</strong> <strong>kretsloppsanpassat</strong><br />
<strong>byggande</strong> här <strong>och</strong> i övriga delar av världen.