Stark efterfrågan på energismart och kretsloppsanpassat byggande

ENERGISMART 

OCH KRETSLOPPSANPASSAT 

BYGGANDE I KALLT KLIMAT

Denna skrift har tagits fram av Länsstyrelsen 

i Västerbottens län i samarbete 

med arkitekt Anders Nyquist, Njurunda 

och Leif Nilsson, FHU. 

Länsstyrelsens verksamhet och 

inriktning 

Länsstyrelsen har uppdraget att 

regionalisera de nationella miljömålen, 

att verka för att de genomförs och att 

årligen följa upp och utvärdera dem och 

länets miljötillstånd. Länsprogrammet 

”Samverkan för hållbar utveckling i Västerbottens 

län – Miljökvalitetsmål, delmål 

och helhetsstrategier” har tagits fram 

i sex brett sammansatta samverkansgrupper 

och fastställts av Länsstyrelsen 

2003. Programmet innehåller beslut om 

regionala miljömål och helhetsstrategier 

för hållbar ekologisk, ekonomisk och social 

utveckling inom de tio strategiområdena: 

o Livsstil, hälsa och konsumtion 

o Energiproduktion 

o Energianvändning och transporter 

o Skog och trä 

o Turism 

o Livsmedel 

o Byggverksamhet 

o Metallindustri 

o Mark och vattenresurser 

o Kunskap och utveckling 

Länsstyrelsen har, med utgångspunkt 

från helhetsstrategierna, bedrivit en aktiv 

samverkan för hållbar utveckling med bl 

a näringslivet, kommunerna, landstinget, 

universiteten och länets intresseorganisationer. 

Arbetssättet har varit lyckat och 

lett till tvärsektoriella kontakter mellan 

företag, organisationer, innovatörer och 

eldsjälar och många konkreta aktiviteter 

inom bl a lärande för hållbar utveckling, 

hållbart byggande, hållbara transporter 

och miljöinriktad upphandling. Samverkan 

har också lett till många fall av direkt 

samarbete mellan de människor och 

aktörer som mötts i samverkansprojektet. 

En ökad användning av den beskrivna 

byggnadstekniken ger också kraftfulla 

bidrag till förverkligandet av miljömålen 

Begränsad klimatpåverkan (”Klimatmålet”) 

och God bebyggd miljö. Val av 

förnybara, giftfria och närproducerade 

byggnadsmaterial, förnybara och lågemitterande 

energikällor och lågstrålande 

el och kommunikationssystem ger även 

positiva effekter på miljömålen Giftfri miljö, 

Säker strålmiljö och andra miljömål. 

INNEHÅLL 

3 Inledning och syfte 

3 Vad skiljer energismart och kretsloppsanpassat 

byggande från konventionellt byggande? 

Energismart byggteknik i kallt klimat 

Ytterligare steg mot hållbart helhetstänkande i 

Umeåregionens byggprojekt 

Stark efterfrågan på energismart och 

kretsloppsanpassat byggande 

6 Flerbostadshus 

NYABs fyravånings kretsloppshus, Tomtebo Umeå 

9 Fristående villor 

Villa Klarin i Sillviken 

Villa Allergren och Nygren vid Umeälven 

Måbraby, Sikeå hamn, Robertsfors 

18 Miljö- och kretsloppsanpassning av byggnader 

Några grundläggande utgångspunkter. 

Hur gör man befintliga villor och småhus mer 

energismarta och kretsloppsanpassade? 

22 Lokaler för arbete och handel 

GreenZone 

26 Renovering och ombyggnad av befintliga 

flerbostadshus 

29 Hållbar stadsplanering 

”Gröna städer” och ”Sustainable City”projekt 

30 Informationstips 

31 Liten ordlista 

UTGIVEN AV Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2008 

TEXT Jens Backman, Länsstyrelsen i Västerbotten, 

Leif Nilsson, Anders Nyquist, Anarkab 

LAYOUT Leif Nilsson 

BILDER Jens Backman, Copyright 2007, 2008, 2009 

Leif Nilsson, Copyright 2007, 2008, 2009 

Anders Nyquist, Copyright 2007, 2008, 2009 

Nico Allergren, Copyright 2007, 2008, 2009 

BESTÄLLNINGSADRESS Länsstyrelsen i Västerbottens län, 901 86 Umeå 

Broschyren finns digitalt på www.ac.lst.se/ 

miljomal 

TRYCK Kaltes Grafiska AB - Intercopy Sundsvall

INLEDNING OCH SYFTE 

Denna skrift beskriver några pionjärexempel på energismart och kretsloppsanpassat byggande i Umeåregionen. Vi visar 

också hur erfarenheterna från dessa och andra byggnadsprojekt, med fokus på energieffektivitet och miljötänkande, kan 

användas i större projekt, som kvarter och ”Gröna städer” samt vid renovering och ombyggnad av flerbostadshus och 

villor. 

Ett mera generellt införande av den beskrivna tekniken i såväl nybyggnad som ombyggnad av bostäder och andra lokaler 

är ett av de mest effektiva sätten att storskaligt reducera landets energianvändning och negativa klimatpåverkan. 

Idén till skriften har vuxit fram i den samverkan för hållbart samhällsbyggande Länsstyrelsen, FHU och Bygg-Sektorns 

Lokala kretsloppsråd bedrivit sedan 2004 tillsammans med bl a byggindustrin, länets energibolag, Arbetslivsinstitutet, Umeå 

universitet samt Umeå och Robertsfors kommuner. 

VAD SKILjER ENERGISMART OCH 

KRETSLOppSANpASSAT BYGGANDE 

FRÅN KONVENTIONELLT BYGGANDE? 

Lösningar på flera stora samhällsproblem 

Bostads och servicesektorn står idag för nära 40% av 

landets totala energianvändning. 75 % av denna energi 

åtgår till uppvärmning. Konservativ byggnadsteknik 

och bristande analys av livscykelkostander (LCC), d v s 

sambandet mellan investerings och driftskostnader, har 

medfört att flertalet nybyggda hus har lika lågeffektiva 

”klimatskal” som betydligt äldre hus och saknar system 

för effektiv värmeåtervinning. Detta byggnadssätt gör att 

ungefär hälften av den ekonomiskt och miljömässigt allt 

kostsammare värmeenergin ventileras ut helt i onödan. 

Ett generellt införande av energismart värme och 

ventilationsteknik i såväl nybyggnad som ombyggnad av 

bostäder och andra lokaler är ett av de snabbaste och 

mest kostnadseffektiva sätten att långsiktigt sänka landets 

energianvändning och negativa klimatpåverkan. 

Centraliserade avloppssystem drar stora anläggningskostnader 

och mångdubbelt större kostnader för framtida 

tätning och omläggning av systemen. Goda system för 

lokalt omhändertagande av avloppsvatten medför sådana 

kostnads och utvecklingsfördelar för samhället att 

utveckling och anläggning av dem bör stimuleras. 

Torr byggteknik med lågemitterande byggnadsmaterial, 

strikt kontroll av ventilationsluftens in och utpassage och 

lågstrålande el och kommunikationssystem skapar sunda 

hus som minskar risken för byggnadsrelaterad ohälsa. 

Trä är ett CO 2 neutralt, förnybart byggnadsmaterial som 

underlättar kvalitets och kostnadseffektiv industriell 

prefabricering av vägg, tak och golvelement och färdiga 

rumsvolymer. Snabb och rationell montering av de 

prefabricerade träkonstruktionerna på byggplatsen bidrar 

också till lägre byggkostnader och goda förutsättningar för 

torr och sund byggteknik. 

En taksektion lyfts på plats 

Teknik 

Den energismarta byggnadstekniken, som bygger på 

kombinationen av högeffektiva värmeskal och integrerade 

värme och ventilationssystem, har bl.a. utvecklats i de 

s.k. passivhusen (hus utan konventionella värmesystem). 

Tekniken är väl beprövad och dokumenterad i ett stort 

antal byggprojekt i bl.a. Sverige, Tyskland och Österrike, 

och möjliggör en radikalt minskad energianvändning i 

bostäder och andra lokaler. 

I de beskrivna byggnaderna i Umeåregionen har energismart 

byggnadsteknik kombinerats med kretsloppssystem 

för avfall och avloppsvatten och ett hållbart 

helhetsstänkande i val av byggnadsmaterial. Genom 

kretsloppslösningarna återför man näringsämnena till 

de naturliga kretsloppen i egna odlingsytor, trädgårdar, 

parker, jord och skogbruk. På detta sätt reduceras också

kommunernas växande kostnader för såväl anläggning, 

drift och underhåll av avloppssystem som för transport och 

omhändertagande av hushållsavfall. 

Helhetsprodukter som kräver kvalitetssäkring 

Energieffektiva och kretsloppsanpassade hus är helhetsprodukter 

där värme, ventilations och avloppssystemen 

är integrerade med varandra och byggnadens grundkonstruktion. 

Byggandet av dem kräver ett byggtekniskt helhetstänkande 

och stor noggrannhet i hela byggprocessen. 

Byggkvalitén kan säkras genom kvalitetsinriktat 

partnerskap mellan beställare, arkitekter, konsulter och 

entreprenörer, genom särskilt utbildad och tränad personal 

och återkommande kvalitetskontroller under byggtiden. 

Ekonomi 

Byggkostnaden för energismarta och kretsloppsanpassade 

hus är några procent högre än för konventionella 

byggnader. Redan under de första åren tas dock de 

något högre räntekostnaderna ut av de avsevärt lägre 

driftskostnaderna och boendekostanden ligger i nivå med 

nyproducerade hus och lägenheter med konventionell 

byggteknik. Stigande energipriser, ökade kostnader för 

avlopps och avfallshantering, ökad serieproduktion av 

hus och komponenter, ökad konkurrens, teknikutveckling, 

liksom lagstadgade energideklarationer och stigande marknadsvärden 

för energisnåla och kretsloppsanpassade hus 

förväntas öka lönsamheten för ägandet och boendet i dem 

allt mer. 

Energismart byggteknik i kallt 

klimat 

Grundläggande för energismart byggande är högeffektiva 

klimatskal, dvs. mycket täta och välisolerade hus. 

Passivhusens klimatskal görs extremt luft och fukttäta 

med helsluten plastfolie. I Umeåregionens husexempel 

används tryckpackad cellulosaisolering i kombination 

med ångspärr av en lufttät men diffusionsöppen duk 

eller enbart gipsskiva (Nyabs kretsloppshus). Avgörande 

för energieffektiviteten är, förutom isoleringsmaterialets 

tjocklek och värmeegenskaper, att det inte finns några 

oisolerade fickor eller köldbryggor i byggnadens yttre 

skal. För att matcha övriga delar av klimatskalet ska även 

fönster och ytterdörrar vara mycket värmeeffektiva, dvs. 

ha låga Uvärden . 

Enligt Boverkets Byggregler BBR 2008 får den specifika 

energianvändningen för uppvärmning, varmvatten och 

drifts-/fastighetsenergi vid nybyggnad av bostäder vara 

max 130 kWh/m 2 och år inom ”klimatzon norr” (Norrbottens, 

Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, 

Dalarnas och Värmlands län). För södra Sverige är kravet 

110 kWh/m 2 och år. 

I byggnader med högeffektivt klimatskal och höggradig 

värmeåtervinning i ventilationssystemet och om möjligt 

även i avloppssystemet (SplitBox systemet) återvinns 

värmen från vitvaror, belysning, hemelektronik och våra 

kroppar. Umeregionens husexempel visar att behovet av 

värmetillskott kan minskas med 30 70 % i förhållande 

till de nuvarande kraven för ”klimatzon norr” i Boverkets 

Byggregler. 

Forum för Energieffektiva Byggnader har, på uppdrag av 

Energimyndigheten, tagit fram ett förslag till kravspecifikation 

för passivhus i Sverige. Enligt kravspecifikationen bör 

energianvändningen (exklusive hushållsel) i passivhus 

inom ”klimatzon norr” inte överstiga 55 kWh/m 2 och 

år. För fristående byggnader mindre än 200 m 2 ,där 

förhållandet yta/volym är mindre gynnsamt, accepteras 

energibehovet vara ytterligare ca 10 kWh/m 2 och år. I ett 

av våra villaexempel ligger energianvändningen – enligt 

hittillsvarande beräkning – på mindre än hälften av den 

rekommenderade maxnivån (65 kWh/m 2 och år) för 

fristående passivhus mindre än 200 m 2 . Detta byggprojekt 

visar att det med bästa tillgängliga teknik är möjligt att 

bygga hus som är minst lika energieffektiva som dagens 

passivhus även med en diffusionsöppen ångspärr. 

I klimat- och kretsloppsanpassade byggnader sker all energiförsörjning 

i första hand med förnybara, CO 2 neutrala 

energikällor som t ex solvärme, närproducerad biomassa 

(träpellets, ved m.m.), restprodukter eller vindkraft. 

Ytterligare steg mot 

hållbart helhetstänkande i 

Umeåregionens byggprojekt 

Trä är ett förnybart och återvinningsbart kretsloppsmaterial 

som kan odlas och förädlas mer eller mindre lokalt i 

Norrlandsområdet liksom i större delen av övriga Sverige. 

Närodlat och närförädlat trä ger låg klimatpåverkan. I 

de byggnader som beskrivs i denna skrift används trä i 

såväl stomkonstruktioner, som i ytterpaneler, golv, fönster 

och dörrkonstruktioner samt i många inredningsdetaljer. 

Huvuddelen av träkonstruktionerna är producerade i 

närområdet. Träbyggnadstekniken möjliggör också en 

högeffektiv industriell produktion av vägg, tak och 

golvelement och färdiga volymer (t ex rum eller mindre 

lägenheter) som snabbt och rationellt monteras samman 

på byggplatsen. Modern träteknik och gällande lagregler 

gör det möjligt att bygga upp till åtta våningar höga 

trähus. 

I Nyabs fyra våningars kretsloppshus har man tagit 

ytterligare ett viktigt steg mot ett ekonomiskt, ekologiskt 

och socialt hållbart helhetskoncept för bostäder. Här finns 

också en genomtänkt social vision med ett integrerat 

boende för familjer, ensamboende, äldre och yngre. Dagliga 

kontakter underlättas bl.a. genom naturliga mötesplatser 

i en ljus och vacker innerträdgård som omges av öppna 

altaner och balkonger med en social närhetskänsla som i 

en sydeuropeisk gränd. 

Hälsosam byggteknik 

Att bygga torrt, d.v.s. att hålla byggnaden och byggmaterialet 

fria från inverkan av nederbörd och fukt är grundläggande 

för att förebygga uppkomsten av mögel och ”sjuka hus”. 

Byggnader och byggnadsmaterial ska därför vara väl 

skyddade mot väder och vind under hela byggtiden. 

Användningen av betong bör begränsas eftersom 

tillverkningen är energikrävande, förbrukar icke förnybara

åvaror och avger CO 2 under härdningsprocessen. 

Plastgjutna betongkonstruktioner skapar också fuktiga 

byggmiljöer och behov av extra värmetillskott för 

fuktutdrivning under husets första år. Cellglasskivor 

(Foamglas) är ett intressant alternativ för bl.a. grundplatta 

på mark, värmegrund och klimatskärm. Materialet 

saknar betongens kapillärsugande och fuktriskskapande 

egenskaper. Skivorna kan återanvändas men råmaterialet 

är inte förnybart. 

För att minimera uppkomsten av vagabonderande 

strömmar och elektromagnetisk strålning och därmed 

sammanhängande hälsorisker (elektriska stötar, 

elöverkänslighet, tumörer m.m.) bör elsystemet vara ett 

s.k. 5ledarsystem, där skyddsjordledningen är separerad 

från nolledaren. 5ledarsystemet rekommenderas också i 

Elsäkerhetsverkets gällande starkströmsföreskrifter. 

Avfall och avfallsvatten i kretslopp 

De redovisade objekten i Umeåregionen har ett 

konsekvent kretsloppstänkande i såväl byggnadsmaterial 

som i omhändertagandet av avfall och avloppsvatten. De 

har urinseparerande toaletter, kretsloppsmässiga system 

för omhändertagande av urin, fekalier, bad, disk och 

tvättvatten (”BDTvatten” eller ”gråvatten”). Urin och fekalier 

behandlas så att de kan användas som gödselmedel i jord 

och skogbruk eller grönytor. 

Det fasta avfallet källsorteras. Matavfallet kan antingen 

komposteras och ge matjord till tomt och trädgård eller 

användas som råvara i närliggande biogasverk. 

Engagemang i förvaltning och drift 

För att den energieffektiva och kretsloppsanpassade 

byggtekniken ska få full effekt måste naturligtvis också 

fastighetsförvaltare och boende vara starkt engagerade 

i hållbarhetstänkandet. De behöver både teoretisk och 

praktisk kunskap och de behöver utveckla gemensamma 

motiv och rutiner för att fullt ut nyttja de installerade 

systemens möjligheter. 

En energieffektiv förvaltning och drift kräver också att man 

installerar ett tillräckligt antal energimätare (uppvärmning, 

varmvatten och el för kontinuerlig uppföljning av 

energianvändning) på såväl fastighets som lägenhetsnivå. 

Elanvändningen utomhus för belysning, motor och 

kupévärmare m.m. ska vara tidsstyrd och ingå i mät- och 

uppföljningssystemet. 

Efterhand som de boende utvecklar kunskap, erfarenheter 

och social gemenskap i arbetet brukar man ofta vilja 

gå vidare med andra projekt och aktiviteter som t.ex. 

odlingsverksamhet, lokala energiprojekt och allehanda 

sociala aktiviteter. 

Stark efterfrågan på energismart 

och kretsloppsanpassat 

byggande 

Intresset för att bygga energismarta bostäder, skolor och 

arbetslokaler ökar starkt bland kommuner, byggherrar och 

fastighetsägare i hela landet. Efterfrågan är också mycket 

starkt växande inom Europa och på de flesta håll i världen, 

bl.a. i Japan, Kina, Sydamerika och USA. 

Starkt tilltagande problem med negativa samhällseffekter 

på klimat och miljö, otillräcklig tillgång på energi och andra 

naturresurser, samt kraftigt stigande energipriser talar 

för att den energieffektiva byggtekniken kommer att bli 

dominerande vid ny och ombyggnad av bostäder och 

lokaler över stora delar av världen. 

Det finns därför en starkt växande inhemsk och 

internationell marknad för arkitekter, byggherrar, 

hustillverkare, komponenttillverkare, konsulter, forsknings 

och utbildningsenheter som utvecklar och tillämpar 

spetskunskap i energismart och kretsloppsanpassad 

byggteknik. 

De visade byggnadsprojekten i Umeåregionen är 

banbrytande helhetslösningar på hållbart byggande 

i internationell tätposition. Här kombineras den 

energismarta byggnadstekniken med avancerad teknik 

för kretsloppshantering av avloppsvatten och avfall 

och ett ekonomiskt och ekologiskt helhetskoncept för 

hållbart byggande. I Nydalahuset, som är världens första 

flervåningshus med kretsloppsteknik, har man vidgat 

konceptet ytterligare ett steg genom att i alla led av 

projektering, byggande, boende och drift också ”bygga in” 

en social hållbarhet. 

I Örnsköldsvik arbetar Nyab och Anders Nyqvist f.n. 

med detaljplan och förprojektering av tre nya, fem till 

sex våningar höga, flerfamiljshus i trä med totalt 160 

lägenheter med Nydalahusets helhetskoncept som 

förlaga. Nyab projekterar också ett trivselboende med ett 

mindre antal lägenheter enligt Nydalakonceptet i Täfteå, 

utanför Umeå. 

Toyota Sverige har engagerat Anders och Karin Nyquist i 

ett pilotprojekt där man i Toyota Center i Malmö ska skapa 

en miljöanpassad och energieffektiv bilhall, som ska stå 

som modell för ett antal liknande Toyota anläggningar i 

Europa. Idéer, lösningar och erfarenheter från GreenZone 

projektet i Umeå kommer att vara grundläggande förebilder 

för dessa Toyota anläggningar.

FLERBOSTADSHUS 

Nyabs fyravåningshus, Tomtebo Umeå 

Beskrivning 

Ett kretsloppsanpassat, energisnålt flerfamiljshus i trä med stora sociala kvaliteter. 32 lägenheter, om 1 – 4 rum och kök, 

fördelade på fyra våningar i två parallella huskroppar som förenas av en gemensam innerträdgård. I innerträdgården möts 

man dagligen, umgås och njuter av bl.a. olivträd, citronträd, fikonträd, vindruvor och bambu. Här finns även en porlande 

bäck med strandväxter och vackra golv i trä och sten. 

Våningsplanen har loftgångar mot innerträdgården med utskjutande balkonger. Lägenheterna har även yttre balkonger. De 

kan lätt anpassas till de boendes individuella behov, t.ex. för seniorboende eller rullstolsburna. 

Mål och syften i projekteringen 

Ett övergripande syfte har varit att ta fram ett prototyphus 

med ett socialt, ekologiskt, ekonomiskt och tekniskt helhetskoncept 

som kan utvecklas och modifieras i framtida 

byggprojekt för olika bostads, lokal och kvarterslösningar. 

Huset har projekterats i en kreativ samverkan mellan 

NYAB, arkitekt Anders Nyquist, Martinsons Trä och Mats 

Wolgast. 

Social vision 

Ett hus för alla slags människor och alla åldersgrupper, där 

kontakter, gemenskap och trygghet skapas och där boende, 

arbete och fritid blandas. Lägenheterna ska med enkel 

komplettering kunna skräddarsys för t ex äldreboende. Det 

ska finnas gott om gemensamma utrymmen och naturliga 

mötesplatser och stora möjligheter till boendeinflytande. 

Del av innerträdgården 

Ekologi och kretslopp 

Kretsloppsanpassat byggande med sunda material, liten 

klimatpåverkan, låga emissioner och låg elektromagnetisk 

strålning. Lokal, kretsloppsmässig hantering av 

avloppsvatten och avfall. Återvinning av näringsämnen 

och restprodukter från toaletter, badrum och kök. Ingen 

anslutning till kommunens avloppssystem. 

Ekonomi 

Låga drift och årskostnader. Låga månadsavgifter för 

bostadsrättsägarna. Låg livslängdskostnad och låga samhällskostnader. 

Fasad från söder, innergårdens öppna glasytor i mittpartiet 

Bygg och värmeteknik 

Trähus i tung träteknik med prefabricerade element. Torr 

byggteknik, d v s byggnad och byggmaterial ska inte 

utsättas för nederbörd och fukt under byggtiden. Låg 

energiförbrukning genom god isolering och höggradig 

värmeåtervinning. All energi ska tas från förnybara källor. 

Ingen fjärrvärmeanslutning. 

Erfarenheter under byggfasen 

Huset är ett i många avseenden unikt prototypbygge. NYAB 

och deras samverkanspartners har under byggfasen fått 

många praktiska erfarenheter av hur man kan effektivisera 

tillverkning och montering av den här hustypen. Man 

har också sett möjligheter att vidareutveckla energi och 

kretsloppstekniska lösningar, prefabriceringsteknik m m i 

framtida byggprojekt.

Erfarenheter av drift 

Huset har varit bebott sedan hösten 2006. Husets alla 

funktioner och målsättningar har inte kunnat utvärderas 

ännu. 

De boende har bl.a. uttryckt sig mycket positivt om 

innerträdgården och de naturliga kontakter och möjligheter 

till socialt umgänge som skapas här. 

Under uppvärmningssäsongen 2007/2008 har föreningen 

haft en varmare innetemperatur än föregående säsong. 

I lägenheterna har snittemperaturen legat på 23 0 C mot 

beräknade 20 0 C. I vinterträdgården har temperaturen 

varit 17 0 C mot beräknade 12 0 C. Det innebär en högre 

energiförbrukning än den beräknade. För att få ett standardiserat 

jämförelsevärde för husets energiprestanda har vi 

dock utgått från de kalkylerade medeltemperaturerna på 

20 0 C respektive 13 0 C vid beräkningen av tillförd energi/ 

m 2 och år (se nästa sida). 

Länsförsäkringar Västerbotten har avsatt 300 000 kr för 

att följa upp sociala aspekter i huset. NYAB kommer själva 

att dokumentera och utvärdera ekonomiska, ekologiska 

och tekniska aspekter. 

Besök 

Visning av huset kan ske i mindre eller större grupper efter 

bokning genom Christer Kvick, 070568 13 01. 

Adress: Sjöfruvägen 165 (i stadsdelen Tomtebo). 

Färd kan ske med bil enligt nedanstående kartskiss 

eller med buss, linje 8, från Vasaplan (Umeå centrum). 

Bussen går under högsäsong var femtonde minut och den 

passerar såväl Norrlands Universitetssjukhus som Umeå 

universitet. 

Den stora skillnaden mellan det här huset och 

konventionella flerbostadshus är avsaknaden 

av trapphus. De öppna loftgångarna främjar 

den sociala kontakten på ett naturligt sätt. 

Dessutom har vi vår privata sfär när vi så 

önskar. Det bästa av två världar. 

Kjell Domeij, ordförande, 

Bostadsrättsföreningen Sjöjungfrun

Innerträdgården med loftgångar och balkonger 

Byggnadstyp Flerfamiljshus i trä med fyra våningar 

Byggår 2005 2006 

Grundläggning Platta på mark och källare i betong 

Stomkonstruktion Limträbalkar och prefabricerade vägg och takelement i tung träteknik 

Fasad Granpanel som doppats i järnvitriol. Vind och brandspärr av gipsskivor 

Isolering 250 mm Termoträ (cellulosafiber) i väggarna och 405 mm Termoträ i taket 

Fönster U-värden: 1,1 W/(m 2 K) i vinterträdgård och 1,2 W/(m 2 K) i lägenheterna 

Takmaterial Betongtegel 

Värmesystem Pelletspannor och konventionellt radiatorsystem. Till och frånluft med roterande värmeväxlare (FTX) med ca 

85 % verkningsgrad. Plattvärmeväxlare i apparatrum. Aktivt kolfilter på tilluften. 

Kretsloppslösningar Lokalt omhändertagande av urin, fekalier, restprodukter från kök samt bad, disk och tvättvatten (BDT). Urinen 

separeras, lagras i tankar och hämtas av en bonde några ggr/år. Biologisk rening av BDT-vatten och spolvatten 

från WCstolar. Gemensam källsortering och egen kompostering av matavfall i separat byggnad. 

Övrigt Vattenskadesäkra installationer i kök och badrum i samverkan med Länsförsäkringar Västerbotten. Brandsprinkler 

i lägenheter och loftgångar. 

Tillförd energi/m 2 61 kWh/m 2 och år (exkl. hushållsel) vid medeltemperatur på 20 ºC i lägenheter och 13 ºC i vinterträdgården 

Energikostnad/m 2 22,92 kr/m 2 och år (inkl. varmvatten, exkl. hushållsel) vid ovanstående medeltemperaturer 

Byggherre NYAB, Nydala i Umeå AB 

Arkitekt Arkitekt SAR/MSA Anders Nyquist, Anders Nyquist Arkitektkontor AB, Pråmviken 128, 862 96 Njurunda, 060- 

362 80, anarkab@telia.com 

Byggentreprenör BOAB, Umeå 

Huvudleverantör Martinsons Trä AB 

Kretsloppskonsult Mats Wolgast, CU Creanom AB, Uppsala 

Värmekonsult Thomas Winnerstad, Energilösningar D4E 

Trädgård Ritad av Eva Larsson och byggd som ett elevprojekt på Forslundagymnasiet i Umeå 

Förvaltning och drift Bostadsrättsföreningen Sjöjungfrun

FRISTÅENDE VILLOR 

Villa Klarin, Sillviken Umeå 

Beskrivning 

Ett enfamiljshus i trä med cellglasgrund och en boyta på 100 m 2 i markplanet och ett sovloft på ca 35 m 2 . 

Huset är byggt och utrustat med de bästa material och tekniklösningar marknaden kan erbjuda för ett energismart och 

kretsloppsanpassat husbyggande. Energianvändningen är extremt låg. Enligt hittillsvarande beräkning ligger den på 

ca 20 kW/m 2 och år, d v s mindre än hälften av den rekommenderade maxnivån (65 kWh/m 2 och år) för fristående 

passivhus mindre än 200 m 2 . Projektet visar att det med bästa tillgängliga teknik är möjligt att bygga hus som är minst lika 

energieffektiva som dagens passivhus, utan att använda tryck och fukttät plastfolie. 

Huset placering och byggande har planerats så att schaktningsarbetena minimerats och de mesta av träd och annan 

växtlighet på tomten kunnat bevaras. 

Mål och syften i projekteringen 

Målsättningen har varit att skapa ett hus med låg energiförbrukning, 

låga årskostnader, enkelt underhåll, låg livslängdskostnad, 

ingen anslutning till kommunalt avlopp 

eller fjärrvärme, dvs. ett hus med minimal påverkan på 

miljön. Syftet har också varit att testa nya innovativa 

produkter och lösningar som SplitBox, Koljerngrunden 

och datorbaserad styrteknik med möjlighet till fjärrstyrning 

via Internet. 

Beställaren, energiingenjören Håkan Klarin, har utarbetat 

programmet i samråd med arkitekt Anders Nyquist. En av 

Anders utarbetad checklista för miljö och kretsloppsanpassade 

hus har använts som underlag och flera 

alternativa systemlösningar har diskuterats. Detaljprojekteringen 

har skett i nära samarbete mellan Håkan, Anders, 

entreprenören Åke Mård och VVSkonsulten Björn 

Bellander. 

Teknik 

Huset är grundlagt på den s k Koljerngrunden, en innovation 

av entréprenören Åke Mård (MRD Sälj & Bygg AB). 

Den tillverkas av cellglasskivor (Foamglas), som inte 

tar upp fukt, skyddar mot radon och markgaser och kan 

återanvändas när huset rivs. Den prefabricerade Koljerngrunden, 

lades på en arbetsdag och innehåller också 

ett källarutrymme för delar av den kombinerade värme, 

ventilations och avloppslösningen SplitBox. 

Huset har en stomme av Masonit lättbalkar och limträ 

som prefabricerats under tak i fuktfri miljö. Taket har 

byggts på plats och lyfts på väggelementen för att 

skydda konstruktionen från fukt. Stommen monterades 

på en arbetsdag. Utvändig stående panel av gran, som 

behandlats med järnvitriol och spikats med rostfri spik och 

kräver ett minimalt underhåll. Taket är beklätt med rött 

betongtegel. 

Väggar och tak är superisolerade med cellulosafiber 

(Termoträ) som blåsts på plats. Väggarna har stående 

reglar, som bl a gjort det möjligt att undvika köldbryggor 

mellan tak vägg. Ytterväggar, tak och golv har mycket låga 

U-värden: väggar 0,12 W/(m 2 K), taket 0,10 W/(m 2 K) och 

golvet 0.11 W/(m 2 K). Vägg och takkonstruktionerna saknar 

konventionell fuktspärr (plastfolie) och har i stället en 

s k ångspärr i form av diffusionsöppen och lufttät duk. De 

polenbyggda 3-glasfönstren har försetts med en skiktfilm 

av samma material som NASA använder på visir till sina 

rymdhjälmar, och har extremt lågt U-värde (0,7 W/(m 2 K). 

Inredningen är byggd med miljö- och kretsloppsanpassade 

material. Ytbehandlingar har gjorts med färg och oljor med 

låga eller obefintliga emissioner. PVC- och halogenfria 

elinstallationer. 

Husets ingång från söder, med solceller till höger 

Ventilation, avloppshantering, uppvärmning och 

produktion av tappvarmvatten har integrerats i den 

världsunika installationen SplitBox. Tilluften leds via ett 50 

meter långt marklagt rör, som ligger på 2,5 meters djup. 

Markkanalen ger förvärmd luft på vintern och svalare 

luft på sommaren. Frånluften evakueras i våtutrymmen 

och kök via golvbrunnarna och ventilationen behovsstyrs 

med hjälp av CO 2 mätning. Värmen från luft, vattenånga 

och avloppsvatten återvinns med värmepumpteknik i 

SplitBox. 

Fekalier (fast avföring) och papper, från den snålspolande 

toaletten, avskiljes i en Aquatron. Urin och spolvatten 

omhändertas separat. Avloppsvattnet från wc, bad-, disk

10 

och tvättvatten (BDT) behandlas i tre separata linjer, 

tillsätts magnesiumklorid och passerar genom en jonbytare 

med zeolit innan det infiltreras i marken. Organiskt avfall 

från köket och den fasta avföringen mals och torkas under 

vakuum och blir slutligen ett torrt, virus och bakteriefritt 

pulver (ca 300 kilo per år) som kan användas som ett 

fullgödselmedel. 

På husets södervägg finns två solceller (totalt 120 watt) 

kopplade till en batteribank som laddas under dagtid. 

Strömmen från solcellerna används i ett 12 volts belysningssystem, 

som styrs trådlöst via fjärrkontroller och 

tryckknappar. 

Elsystemet är konstruerat för att kunna byggas om och 

kompletteras, när behov uppkommer. Elledningarna ligger 

därför i kabelkanaler som är lättåtkomliga och underlättar 

framtida ombyggnader och kompletteringar. 

SplitVision har en webbserver som gör att det går att styra 

temperatur, ventilation, ljus larm m m i huset via Internet 

från vilken plats som helst på jorden. Man kan också 

avläsa CO 2 halt och temperatur i de enskilda rummen och 

värmeväxlarfunktionerna på en dataskärm i hallen och via 

webbservern. 

Styrning av värme, ventilation, ljus, larm mm. 

En, vridbar braskamin (Contura) i vardagsrummet ger möjlighet 

till trivselbrasor och viss tillskottsenergi. 

Huset är anslutet till gemensam vattenförsörjning. Ingen 

anslutning till gemensamt/kommunalt avlopp. Lokalt omhändertagande 

av dagvatten. 


Villan har bebotts under en kortare tid och driftserfarenheterna 

är begränsade. Splitboxtekniken har fungerat bra 

men vissa justeringar har behövt göras då och då. Husets 

SplitBox är en prototyp och Håkan och SplitVision har 

hittat flera möjligheter till förbättringar och förenklingar 

i den version som inom kort ska börja serietillverkas. 

Den ursprungliga värmepumpen var för stor och man 

har bytt den till en med lägre effekt (2.5 kW). I år har 

Håkan kompletterat värmepumpsystemet med 100 meter 

jordvärmeslinga, som ligger på en meters djup. 

Den marklagda tilluftkanalen har fungerat mycket bra. 

Trots fönstrens extremt låga uvärden har de inte utsatts 

för im och isbildning i större utsträckning än de standardfönster 

som finns i närliggande hus. 

Huset sett från öster 

Håkan reser mycket i jobbet. Han kan ändå ha ständig 

koll på huset och styra det han önskar via SplitVisions 

webbserver. Han kan t ex sitta på en flygplats och dra upp 

värmen från ett ”sparläge” (t ex 15 0 C) till den temperatur 

han vill ha när han kommer hem, tända utebelysningen 

och göra annat som är praktiskt och inbjudande vid hemkomsten. 

Det beräknade behovet av tillförd energi är ca 4000 Kwh 

per år (exkl hushållsel), vilket betyder ca 20 kW/m 2 och år 

för husets 135 m 2 boyta. 

Tilluftsintaget från det marklagda röret

Besök 

Kontakta Håkan Klarin om du vill besöka huset. 

Tel: 090490 08 eller 070648 20 84. 

Epost: klarin@spray.se 

Kostnad för visning: företag/institution 1000 kr inkl moms, 

privatperson(er) 100 – 500 kr inkl moms beroende på 

antal. 

Trappa till loftet 

En del av SplitBox systemet 

11

12 

Huset i en vy från väster 

Byggnadstyp Enfamiljsvilla i trä med sovloft, total boarea ca 135 m 2 

Byggår 2005 2008 

Grundläggning Platta i Foamglas (Koljerngrund), ca 121 m 2 

Stomkonstruktion Masonitebalkar och limträ 

Fasad Stående granpanel som fabriksbehandlats med järnvitriol och spikats med rostfri spik 

Isolering Termorträ (cellulosafiber): 310 mm i väggar, 500 mm i tak 

Fönster 3-glasfönster med U-värden 0,7 W/(m 2 K), polsk tillverkning 

Takmaterial Rött betongtaktegel 

Värmesystem SplitBox integrerade värme, ventilations och avloppssystem samt 100 m jordvärmeslinga 

Kretsloppslösningar Fekalier (fast avföring) och papper avskiljes i en Aquatron. Urin och spolvatten omhändertas separat. 

Avloppsvattnet från WC, bad, disk och tvättvatten (BDT) behandlas med magnesiumklorid och passerar 

jonbytare med zeolit innan det infiltreras i marken. Organiskt avfall från kök och fekalier mals, torkas och blir 

slutligen ett torrt, virus och bakteriefritt pulver (ca 300 kilo per år) som kan användas som fullgödselmedel. 

Byggkostnad Ca 2 miljoner, exklusive tomt och egen arbetsinsats. 

Tillförd energi/m 2 Beräknad till ca 20 kWh/m 2 och år totalt ca 4000 kWh el (exkl hushållsel) på en uppvärmd boyta av totalt ca 135 

m 2 

Energikostnad/m 2 Ca 30 kr/m 2 och år, exkl hushållsel - totalt ca 4000 kr/år, exkl hushållsel 

Övrigt Solceller kopplade till 12 v ackumulatorer ger solenergidrift av belysningsarmaturer 

Byggherre Håkan Klarin 

Arkitekt Arkitekt Anders Nyquist, Anders Nyquist Arkitektkontor AB, Pråmviken 128, 862 96 Njurunda, 060362 80, 

anarkab@telia.com 

Entreprenörer MRD Sälj & Bygg AB, SplitVision 

Kretsloppstänkande Håkan Klarin 

Värmekonsult Björn Bellander, Storgatan 44A, 871 30 Härnösand, 061151 19 93 

El- och reglersystem Håkan Klarin 

Förvaltning Håkan Klarin


Villa Allergren & Nygren vid Umeälven 

Beskrivning 

Ett platsbyggt enfamiljshus i trä som i stor utsträckning byggts av ägarna själva. Huset har en yta på 110 m 2 i markplanet, 

ett sovloft på ca 75 m 2 och inrymmer många kreativa, och funktionella hållbarhetslösningar. Bostaden och anslutande 

biutrymmen värms med ved och sol. Huset är bättre isolerat än dagens standarvillor och har mycket låg elanvändning och 

låg klimatpåverkan. Med mindre teknikförändringar - t ex energieffektivare fönster, större ackumulatortank och fintrimning 

av värmesystemet skulle det gå att minska energianvändningen ytterligare en del. Den mycket låga värmekostnaden har 

dock gjort att ägarna inte valt att driva energieffektiviteten lika långt som man gjort i övriga beskrivna byggnader. 

Mål och syften i projektet 

Syftet med projektet har varit att bygga ett skräddarsytt 

enfamiljshus för en barnfamilj med ett värmesystem 

med låg elanvändning som baseras på förnybara, lokala 

energikällor. Målsättningarna har också varit att skapa 

låga drifts och livslängdskostnader, enkelt underhåll, 

minimal miljöpåverkan och att klara sig utan uppkoppling 

till de kommunala avlopps och fjärrvärmenäten. 

Ägarna har utarbetat programmet för projektet i samråd 

med arkitekt Anders Nyquist. Alternativa förslag till systemlösningar 

har diskuterats och detaljprojekteringen har skett 

i nära samarbete mellan beställaren och arkitekten. 

Fasad från söder, solpaneler på taket 

Teknik 

Huset är platsbyggt med en stomme av trä på 110 m 2 

betongplatta med underliggande, murad matkällare. 

Väggar och tak är isolerade med ekofiber (återvunnet 

tidningapper). Vägg och takkonstruktionerna saknar 

fuktspärr (plastfolie) och har i stället en s k ångspärr i form 

av en diffusionsöppen och lufttät duk. Utvändig stående 

panel av obehandlad, svensk lärk, som spikats med rostfri 

spik och kräver ett minimalt underhåll. Öppningsbara 

treglasfönster. 

Inredningen är byggd med miljö- och kretsloppsanpassade 

material. Ytbehandlingar med låga eller obefintliga 

emissioner. PVC och halogenfria elinstallationer. 

Värmesystemet består av en vattenmantlad vedspis, 

solpaneler, en ackumulatortank och vattenburen golvvärme. 

Vedspisen ger också strålvärme och används till 

matlagning. Systemet värmer totalt 234 m 2 , d v s husets 

bottenplan (110 m 2 ), sovloftet (75 m 2 ) samt garage 

(40 m 2 ) och groventré (9 m 2 ). I nedanstående beräkning av 

av tillförd energi/ m 2 ingår därför även biutrymmena. 

Ventilationen sker genom självdrag via imkanal i köket. 

Tilluften tas via två 50 meter långa marklagda rör, vilket ger 

förvärmd luft på vintern och svalare luft på sommaren. 

Köket har både vedspis och gasspis med gemensam 

kåpa och fläkt. Under köket finns en markluftad matkällare 

på 10 m 2 , som nås via golvlucka och trappa. Matkällaren 

håller en temperatur på 39 0 C året om. 

I vardagsrummet finns en braskamin/öppen spis med 

skorstenspipa av metall. Den ca fyra meter höga pipan, 

som är oisolerad upp till innertaket, avger en del av rökgasvärmen 

till huset. 

Fasad från älvsidan (öster) 

Huset är anslutet till en gemensam brunn via lokal vattenförening. 

Bevattning av trädgårdsland m m sker med vatten 

från älven som tas upp med egen pump. Avlopphantering 

i egen trekammarbrunn. Ingen anslutning till kommunala 

avlopps och dagvattensystem. 

1

1 


Ägarna är mycket nöjda med huset, de valda tekniklösningarna 

och de låga värmekostnaderna. Man har köpt 

ca 20 m 3 s (stjälp mått) kapad och färdigkluven blandved 

(beräknas ge ca 21 000 KWh) för 6000 kr/år. 

Solfångarsystemet har fungerat över förväntan och gett 

i stort sett hela behovet av varmvatten/värme under 

april – september samt tillskottsvärme under mars och 

oktober. Ca 1000 KWh används som tillskotts och 

driftsel i värmesystemet. Tillskottselen (elpatron) används 

huvudsakligen under tider då man är bortrest eller inte 

hinner fylla på ved i spisen. 

Ackumulatortanken har en volym på 500 l. Volymen är lite 

i underkant under årets kallaste perioder och man får då 

elda flera gånger per dag. 

De marklagda tilluftrören fungerar mycket bra utom under 

de varmaste månaderna, då självdraget är sämre, och 

familjen vädrar en del. Under resten av året är luftinströmningen 

mycket god. 

Matkällaren är en stor tillgång. Den håller kylan året om 

utan kostnad och ger familjen möjlighet att lagra bla egna 

rotfrukter, sylt, och saft. Den möjliggör också inköp av 

större kvantiteter under lokal skördesäsong. 

Besök 

Familjen har begränsade möjligheter att ta emot besökare. 

Kontakta Nico Allergren tel: 070513 21 71 om du vill 

besöka huset. Tider och priser enligt överenskommelse.

Närbild av husets östra sida med dess generösa ljusinsläpp 

Byggnadstyp Enfamiljsvilla i trä med sovloft 

Byggår 2003 

Grundläggning Betongplatta 

Stomkonstruktion Solitt trä och limträbalkar 

Fasad Stående, välavluftad panel av obehandlad, svensk lärk 

Isolering Ekofiber: 300 mm i väggarna och 450 mm i tak 

Fönster 3-glas isolerglasfönster (SP standard, U-värde 1,5 W/m 2 ) 

Takmaterial Galvaniserad stålplåt, trp 20 

Värmesystem Vattenmantlad köksspis (Wamsler 23 kW) + 10 m 2 solfångare kopplade till 500 l ackumulatortank och elpatron. 

Vattenburen golvvärme med reglersystem (Danfoss) och utegivare som anpassar tilloppstemperaturen och ger 

möjlighet till nattsänkning och annan tidsprogrammering. Öppen spis 

Avloppslösningar Snålspolande WC, egen 3-kammarbrunn. Ingen anslutning till gemensamt eller kommunalt avlopp. Lokalt 

omhändertagande av dagvatten 

Byggkostnad Ca 1,2 miljoner (exklusive egen arbetsinsats) 

Tillförd energi/m 2 Ca 94 kWh/m 2 och år för totalt 234 m 2 bostads och biytor, exkl hushållsel totalt ca 21 000 kWh ved + ca 1000 

kWh el, exkl hushållsel 

Energikostnad/m 2 Ca 30 kr/m 2 och år (bostad + uppvärmda biutrymmen), exkl hushållsel totalt kostar 20 m 3 blandved + 1000 kWh 

el ca 7000 kr/år, exkl hushållsel 

Byggherre Nico Allergren 

Arkitekt Arkitekt Anders Nyquist, Anders Nyquist Arkitektkontor AB, Pråmviken 128, 862 96 Njurunda, 060362 80, 

anarkab@telia.com 

Entreprenör Självbygge 

Leverantörer Obbola Byggservice (stomme), 

Värmecenter (ekofiber) 

Förvaltning och drift Nico Allergren och Frida Nygren 

1

1 


Må-bra-by, Sikeå Hamn, Robertsfors 

Ekokommunen Robertsfors har sedan 2001 bedrivit pilotprojektet ”Hållbara Robertsfors”. I projektet har man arbetat med 

ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter på hållbar utveckling med en brett deltagande av byaföreningar, skolor, 

näringsliv, ideella organisationer, övriga kommuninvånare, kommunens tjänstemannaorganisation och Länsstyrelsens 

miljömålansvariga tjänstemän. Projektet och hållbarhetsvisionen har också haft en unikt bred uppslutning hos 

kommunens förtroendevalda politiker. 

En central del i projektet ”Det Hållbara Robertsfors” har varit att ta fram den utvecklingsplan för hållbar utveckling som 

antogs av kommunfullmäktige i november 2005. Som ett led i förverkligandet av utvecklingsplanens mål har kommunen 

2006 fastställt en detaljplan för den s k MåBraByn i Sikeå, ett område med permanent bebyggelse med tomter för ca åtta 

energisnåla och kretsloppsanpassade villor. 

I kommunens beslut anges att energianvändningen för uppvärmning ska vara mindre än 60 kWh/m 2 boyta och år 

exklusive hushållsförbrukningen. Avloppen ska utföras med lokalt omhändertagande av restprodukterna och tomterna 

ansluts till kommunens vattenledningsnät. 

Husen kan uppföras i två våningar med källare. Bostäderna ska utformas och terränganpassas i samklang med befintlig 

natur och bebyggelse i byn. Inom bostadstomterna ges möjlighet att även bedriva yrkesverksamhet som inte stör grannar 

och omgivningen. Illustrationsplanerna redovisar möjligheter att anordna bilparkeringar, soprum, komposter och andra 

gemensamhetsanläggningar. Inom området erbjuds också möjlighet att uppföra bastu och andra gemensamhetslokaler, 

grillplats och lekplatser. En grundläggande ambition är att området ska skapa förutsättningar för ett rikt socialt liv i 

samklang med naturen. 

Illustrationsplan till detaljplanen 

Detaljplan över Måbrabyn

Översikt över det planerade områdets placering 

Den planerade bebyggelsen lokaliseras vattennära vid havet i Sikeå hamn. Bebyggelsen skall vara ett attraktivt alternativ 

för hela regionen. Projektet skall vända sig till de, som söker en markbostad till rimligt pris. Närhet till en levande by – Sikeå 

– med bra bussförbindelse mot Umeå och Robertsfors är viktigt. Den nya bebyggelsen kan bidra till att bibehålla och 

utveckla den lokala servicenivån. 

Riktlinjer för bebyggelse Må-Bra-Byn i Sikeå 

Robertsfors kommun har beslutat om nedanstående riktlinjer för bebyggelsen: 

· All bebyggelse inom området skall ha en enhetlig utformning 

· Husen skall utföras med en fasad av trä 

· Husen skall ha sadeltak 

· Husen skall byggas med miljövänliga material med inga eller låga emissioner 

· Miljövänlig färg skall användas invändigt och utvändigt 

· Husen skall vara välisolerade. Energikloka lösningar skall eftersträvas. Endast förnyelsebar energi accepteras inom 

området. Om husen förses med anläggning för ved eller pelletseldning skall installationen vara miljögodkänd. 

· Energiförbrukning för uppvärmning och varmvatten skall vara mindre än 60 kWh/kvm boyta och år, exklusive 

hushållsförbrukningen. Energibalansberäkning skall bifogas bygglovet. 

· Omhändertagande av restprodukter från avloppen löses individuellt inom respektive fastighet. Avloppslösningarna 

skall vara kretsloppsanpassade, dvs urin och fekalier skall kunna återföras till naturen. Olika tekniska lösningar finns på 

marknaden. Kommunen kommer att informera om de olika alternativ som kan tänkas inom området. Valt alternativ skall 

redovisas i bygglovsansökan. 

DET HÅLLBARA ROBERTSFORS 

1

1 

MILjÖ- OCH KRETSLOppS- 

ANpASSNING AV BYGGNADER 

I det här avsnittet ges ett antal praktiska tips om hur man kan öka miljö- och kretsloppsanpassningen i befintliga byggnader. 

Inledningsvis presenteras några grundläggande utgångspunkter för planering och inriktning av arbetet. Tipsen ska ses 

som en inspiration och lite allmänna råd för miljö och kretsloppsanpassning av nya eller gamla byggnader. När ni behöver 

djupare kunskaper och praktisk hjälp med energi, bygg eller kretsloppslösningar bör ni anlita professionella rådgivare 

inom respektive område. 

Att bygga och renovera miljö och kretsloppsanpassat innebär framför allt att man lägger en helhetssyn på byggnadens alla 

delar och funktioner under hela dess livslängd. 

Syftet med dessa råd är att: 

• minimera miljöpåverkan i en byggnads hela livscykel, d v s från program och förslagsstadiet, över byggande, drift och 

förvaltning och till demontering och återbruk av material och produkter 

• vara grund för en översiktlig miljöledning och miljödeklaration inför bygg och renoveringsprojekt 

• öka byggnadens attraktionskraft 

• stegvis förbättra miljö och kretsloppsanpassningen och kunskapen om denna hos alla inblandade i bygg, förvaltnings 

och boendefaserna 

• minska års och livscykelkostnaderna för byggnader. 

Några grundläggande 

utgångspunkter 

Kretsloppsanpassning 

Kretsloppsanpassning innebär att de råvaror och resurser 

som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, 

återvinnas eller slutligt omhändertas på ett uthålligt sätt 

med minimal resursförbrukning och utan att naturen tar 

skada. (Regeringens kretsloppsproposition, som antogs 

av riksdagen i maj 1993). 

Livscykelanalys och livscykelkostnad 

Livscykelanalyser och metoder för beräkning av 

livscykelkostnader är nya kalkylmetoder som ger 

en helhetsbild av en produkts samtliga kostnader 

och miljöpåverkan från vaggan till graven. Råvaror, 

energi, produktionsprocesser, användning, transporter, 

återanvändning och omhändertagande ingår i 

bedömningen. 

Hållbar utveckling 

Hållbar utveckling innebär bl a att behoven hos människor 

som lever idag tillgodoses utan att kommande generationers 

möjligheter att tillgodose sina behov äventyras. Hållbar 

utveckling består av tre av varandra ömsesidigt beroende 

delar: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. De 

internationella målen formulerades vid FNkonferensen i 

Rio 1992. 

Sveriges riksdag och länsstyrelser har sedan 2001 

antagit nationella respektive regionala miljömål för 

hållbar utveckling. Miljömål som berör miljö och 

kretsloppsanpassningen av byggnader är bl a ”God 

bebyggd miljö”, ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Frisk luft”, 

”Giftfri miljö” och ”Säker strålmiljö”. 

Försiktighetsprincipen 

Försiktighetsprincipen, som finns inskriven i 

Riodeklarationen, är miljöbalkens grundläggande 

hänsynsregel. Den innebär att man ska göra vad man 

kan för att undvika, förebygga, hindra och motverka att 

en åtgärd eller en verksamhet man bedriver ska medföra 

skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. 

Den närbesläktade produktvalsprincipen innebär att 

man ska undvika att använda kemiska produkter som 

kan innebära risk för människors hälsa eller miljön om 

produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga 

produkter. 

”Det Naturliga stegets” fyra systemvillkor 

I det hållbara samhället utsätts inte naturen för 

systematisk: 

1. koncentrationsökning av ämnen från bergrunden. 

2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets 

produktion. 

3. undanträngning med fysiska metoder. 

och i det samhället…. 

4. …hindras inte människor att systematiskt tillgodose 

sina behov. 

Byggsektorns utvidgade producentansvar 

Byggsektorns kretsloppsråd bildades 1994. Det 

representerar fyra grupper, nämligen byggherrar och 

fastighetsägare, arkitektföretag och tekniska konsultföretag, 

byggindustrin och byggmaterialindustrin. Rådet tog 1996 

fram en gemensam “Handlingsplan för miljöansvar för 

byggvaror och ett utvidgat producentansvar”, i samarbete 

med regeringens Kretsloppsdelegation.

”Byggsektorns Miljöprogram 2010” är en vidareutveckling 

av den tidigare handlingsplanen. Miljöprogram 2010 utgår 

från Byggsektorns Miljöutredning 2000 av de betydande 

miljöaspekterna inom sektorn och en utvärderingen av 

1996 år handlingsplan. Programmet är en helhetslösning 

för ett utvidgat producentansvar och de enskilda 

åtgärderna i programmet ska ses som delmoment i det 

totala åtagandet. 

Det innebär att byggsektorn ska verka för ett uthålligt 

kretsloppssamhälle och att byggsektorn ska utveckla 

och använda byggvaror, som främjar hushållning 

med naturresurser och därigenom begränsar negativ 

miljöpåverkan. Konsulter, entreprenörer, underentreprenörer 

och materialleverantörer bör ha kunskap 

om handlingsplanen samt i tillämpliga delar följa den. 

En Aquatron som skiljer fekalier m.m.m från spolvatten 

Värmeförlusternas fördelning i klimatskalets olika delar i en normalvilla. 

Sammanfattande vägledning 

o Använd förnybara material och energikällor 

o Minska användningen av ej förnybara naturresurser, 

t ex fossil energi (olja, torv, ”naturgas” och kärnkraft), 

metaller, naturgrus, berg och kalk 

o Minimera och effektivisera all energianvändning 

o Minimera och kretsloppsanpassa energi och 

vattenflöden 

o Återanvänd material och produkter 

o Bevara och utveckla den biologiska mångfalden 

o Minimera, effektivisera och miljöanpassa 

transporterna 

o Sträva efter helhetssyn där man löser flera problem 

samtidigt 

o Utgå från försiktighetsprincipen 

o Tänk efter och tänk nytt! 

o Res och tittade på hur andra har löst miljö och 

kretsloppsfrågor! ”Goda exempel” kan vara en bra 

inspirationskälla. 

Minimera elanvändningen! 

1

20 

Hur gör man befintliga villor och småhus mer energismarta och 

kretsloppsanpassade? 

Ungefär 90 % av de bostäder och lokaler som används om 50 år kommer att ligga i byggnader som finns redan i dag. Det 

är därför minst lika angeläget att göra energi- och kretsloppsanpassningar i befintliga byggnader som i nybyggnationer. 

De listade råden ska ses som allmänna checklistor. Innan ni sätter igång med era renoveringsinsatser bör ni anlita 

professionella rådgivare inom respektive område. Vid tätningsåtgärder och förbättringar av klimatskalet måste ni alltid 

säkra att ni har rillräckligt god ventilation så att fuktskador inte uppkommer. 

Flertalet av de energi- och kretsloppstekniska lösningar som föreslås finns närmare beskrivna i skriftens byggnadsexempel 

och i det inledande avsnittet om energismart och kretsloppsanpassad byggteknik. I ordlistan, som finns längst bak i skriften, 

finns också korta förklaringar av många byggtekniska produkter och begrepp. 

Framtidsorienterat nytänkande 

o Våga tänka mera visionärt och annorlunda! 

o Försök att tänka på huset och era framtida livsstils 

och konsumtionsvanor i ett hållbart helhetsperspektiv 

o Utvärdera vilka av skriftens, och andras källors förslag 

och ”goda exempel” som skulle kunna vara bra 

lösningar i ert hus 

o Kontakta husägare som installerat och använt teknik 

och produkter som ni överväger att skaffa och fråga 

dem hur väl dessa fungerat i praktiken 

o Välj teknik och lösningar som ni uppfattar som lättskötta 

och driftsäkra. Tänk på att ert sätt att använda 

huset och den installerade tekniken också kommer 

att ha stor betydelse för det praktiska resultatet i 

fråga om t ex energieffektivitet och kretsloppslösningarnas 

funktioner 

Klimatskal, uppvärmning och ventilation 

o Beräkna er nuvarande energianvändning på års och 

månadsbasis. Summera uppvärmningsenergi och 

hushållsel för sig 

o Tänk igenom möjligheterna att effektivisera och 

minska energianvändningen genom att genomföra 

en eller flera av nedan föreslagna åtgärder och att vid 

behov byta uppvärmningssystem eller delar av det 

o Täta fönster och dörrar och andra otätheter i husets 

klimatskal och säkra samtidigt att ni har en tillräcklig 

god ventilation genom att installera en från och tillluftsventilation 

med värmeväxlare (FTX) 

o Förse fönstren med en inre ruta av lågenergiglas. 

Om ni ändå ska byta ut fönster och ytterdörrar, välj 

då de mest energieffektiva produkterna som finns att 

tillgå. Det är här det stora värmeläckaget sker. Säkra 

en god ventilation enligt ovanstående punkt 

o Isolera huset bättre. Börja med vindsbjälklaget och 

om möjligt även golvbjälklag men kolla med en byggnadssakkunnig 

så att det sker utan risk för fuktskador 

o Om ni skall byta fasad: passa på att förbättra isoleringen 

av husets väggar; dimensionera isoleringen 

för husets kommande 40 år och morgondagens energipriser 

o Använd förnybar energi, t ex biobränslen eller biobränslebaserad 

fjärrvärme, till uppvärmning 

o Låt en fackman installera ett centralt reglersystem 

som ansluts till husets värmesystem och styr värme 

effekten i husets alla utrymmen efter förvalda nivåer 

för dag och nattemperatur m m 

o Installera solfångare med ackumulatortank för tappvarmvatten 

och tillskott till uppvärmningen 

o Ta in tilluften via ett eller flera marklagda rör så att 

den förvärms vintertid och förkyls under sommartid. 

Rådgör först med sakkunnig om utförandet så att 

kondensvattnet dräneras ut, genom lätt lutning på 

röret och att tilluftsintaget förses med ett bra filter 

(F7) 

o Installera tilluftskanal till braskaminer och öppna 

spisar 

o Minska luftflödena när ingen är i huset 

Vattenhushållning och kretsloppslösningar 

o Installera energieeffektiva engreppsblandare 

med neutralt mittläge och motfjädrande vid 

forcerat vattenflöde. Detta sparar 20 - 30% av 

varmvattenenergin. 

o Byt till snålspolande duschmunstycken. 

o Duscha i stället för att bada 

o Återanvänd tvätt och badvatten vid bevattning av 

trädgården 

o Installera snålspolande och källsorterande toaletter 

eller minska spolvattenvolymen genom att lägga en 

tegelsten i toalettens vattenbehållare 

o Installera urinseparerande och källsorterande toaletter 

när ni byter stammar. Urinen är ett fullgödselmedel. 

Fekalt material kan, liksom organiskt hushållsavfall 

(matrester, papper m m) komposteras 

lokalt 

o Odla egna grönsaker och använd gärna egen kompostjord 

och uringödsel 

o Ta vara på regnvatten 

Användning av hushållsel 

o Använd ”grön el” från förnybara energikällor till 

hushållselen 

o Köp en enkel stickproppsbaserad elmätare och mät 

den individuella strömförbrukningen på husets el 

och elektronikutrustning 

o Se över användning, placering och effektivitet i husets 

belysningssystem. Ändra vid behov placering 

eller byt till mer ljuseffektiva armaturer. Använd lågenergilampor 

(om inte elöverkänsliga personer ska

vistas i huset) och LEDbelysning i så stor utsträckning 

som möjligt 

o Vid byte av vitvaror: välj A++märkta lågenergiprodukter 

o Kolla strömförbrukningen vid köp av TVapparater, 

datorer m m. En normalTV förbrukar betydligt 

mindre ström än en platt storbildsTV. Se upp för 

plasmaTV apparaterna som drar nästan dubbelt 

upp mot LCDskärmarna och fråga efter normalförbrukningen. 

Det kan skilja sig med 100% för samma 

skärmstorlek (om bägge är LCD TV). Exempel: en 

normalTV förbrukar betydligt mindre ström än en 

platt storbildsTV. Bärbara datorer drar betydligt 

mindre ström än stationära datorer 

o Stäng av strömtillförseln till datorer, TVapparater, 

stereo, batteriladdare m m när de inte används. 

Undvik att låta apparaterna stå i stand by läge 

Material och livsmedel 

o Köp lokalt producerade byggnadsmaterial 

o Skruva i stället för att spika. Då kan byggdelarna 

återanvändas i framtiden 

o Köp och använd begagnat byggmaterial, inredningsdetaljer, 

möbler m m och lämna egna användbara 

produkter till återvinningsmarknaden 

o Fundera gärna en extra gång innan ni byter ut fullt 

fungerande inredningsdetaljer, som t ex gedigna 

köksskåp, garderober, diskbänkar och handfat. Om 

skåpluckorna är slitna kan de snyggas upp med ny 

ytbehandling. Man kan också behålla skåpen och 

köpa nya luckor 

o Handla närproducerade och ekologiska livsmedel 

o Förvara mat i matkällare 

o Lämna onödiga förpackningar i affären 

kWh/m 2 /år 

Jämförelse mellan energiförbrukningen i olika normfall. Detta är endast genomsnittliga siffror. Normalvillan 

kan ha både högre och lägre värden. Energismart byggande kan också ge både högre och lägre värden, 

beroende på teknik som används, isolering mm. *Enligt Boverket Byggregler får energianvändningen för 

uppvärmning, varmvatten och driftsel vid nybyggnad av bostäder vara max 110 kWh/m 2 och år i södra 

Sverige och max 130 kWh/m 2 och år inom “klimatzon norr” (Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, 

Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län). 

21

22 

LOKALER FÖR ARBETE OCH HANDEL 

GreenZone, Ersboda, Umeå 

Beskrivning 

GreenZone är ett miljö och kretsloppsanpassat kvarter som innehåller en komplett Ford bilanläggning med försäljning, 

verkstäder och kontor, en McDonald´s restaurang samt en Statoil energistation med närservicebutik och Svanenmärkt 

biltvätt. Anläggningens byggnader har träfasader som behandlats med falu rödfärg, järnvitriol och tjära och gröna Sedumtak. 

Byggnaderna omges av armerat gräs, tilltalande platt och stenläggningar, varsamt bevarade trädgrupper och en 

damm (våtpark) med prunkande växtlighet som renar dagvattnet. 

I det gemensamma värmepumpsystemet återvinns värme från stekbord, fritöser och kylmaskiner. Roterande värmeväxlare 

(FTX) finns också i samtliga byggnader. I förhållande till konventionella energilösningar har såväl tillförd värmeenergi som 

elanvändningen reducerats med ca 60 %. All tillförd energi kommer från vindkraft. 

Alla som medverkat i projektets planering, byggande och drift, d v s företagens styrelse, politiker och tjänstemän, konsultgruppen, 

entreprenörerna, underentreprenörerna, materialleverantörerna, hyresgästerna och samtliga anställda hos dem, 

har utbildats i miljöteknik. 

Mål och syften i projektet 

Projektets huvudsyfte är att vara föregångare inom bygg 

och fastighetssektorn med miljöansvar, miljölösningar 

och helhetssyn och att visa på hur kretsloppsanpassade 

lösningar kan appliceras i anläggningar och verksamheter 

som drivs av vanliga små och medelstora företag. Inom 

ramen för ett nybyggnadsprojekt ska ”bästa tillgängliga” 

teknik och helhetslösningar nyttjas. 

Arkitekt Anders Nyquist har, tillsammans med projektets 

initiativtagare och byggherre representant Per Carlstedt, 

övriga beställare och en expertgrupp, utarbetat ett program 

där projektets grundbultar: ekologi, teknik, ekonomi och 

sociala aspekter vävts samman. Många alternativa förslag 

till systemlösningar har diskuterats. Detaljprojekteringen 

har skett i nära samarbete mellan med beställarna, Anders 

och involverade konsulter/experter. 

Fords bilförsäljningshall med träpanel med falu rödfärg, luftsolfångare 

på söderväggen (t v i bild) och ljuslanterniner på taket. 

Teknik 

Konstruktioner och material har valts för att underlätta 

ett torrt byggande. För att undvika byggfukt har man valt 

öppna konstruktioner och prefabricerade betongelement 

som inneburit att allt snabbt kommit under tak. Alla 

fasadelement är byggda på plats under väderskyddat tak. 

De bärande betongbjälkarna är omålade för att betongen 

ska få möjlighet att torka helt. Samtliga byggnader har 

träfasader och är väl isolerade med ekofiber (återvunnet, 

brand och fuktskyddat tidningspapper). 

Alla material är dokumenterade med avseende på miljö 

och innehåll. 99 % av materialet kan återanvändas eller 

återvinnas. Skruvade och bultade förband underlättar både 

vid ombyggnad och vid rivning. Alla ledningsinstallationer 

är gjorda med s k ”gröna” kablar vilket innebär att de är 

fria från halogen och PVC och kan återanvändas eller 

återvinnas. 

Planritning över GreenZoneområdet 

Istället för att använda material med endast en funktion 

används byggmaterial med flera funktioner. Ett exempel är 

innertakens träullsskivor som är värmeisolerande och en 

del i kylsystemet, samtidigt som de är ljuddämpande och 

en bärande del i konstruktionen. 

Anläggningens gemensamma energisystem har två 

parallellkopplade värmepumpar som är anslutna till 

fem bergvärmehål och kylmaskinernas kondensorer. 

Dessutom sker värmeåtervinning genom roterande

McDonalds restaurang med Sedumtak, taklanternin och tjär och linoljebehandlad träpanel 

värmeväxlare (FTX) i samtliga byggnader. En betydande 

andel av värmeåtervinningen består av överskottsenergin 

från McDonalds stekbord och fritöser som matas in i 

värmepumpsystemet. Under vintern tillförs en mindre andel 

spetsvärme genom vindkraftsproducerad el. Totalt sett har 

behovet av extern energi för uppvärmning genom dessa 

och andra åtgärder reducerats med 60 % i förhållande 

till om anläggningen byggts med ett konventionellt 

uppvärmningssystem. 

Statoils Svanenmärkta biltvätt med grågrön träpanel som behandlats med järn och kopparvitriol 

På taken sitter stora ljuslanterniner som med hjälp av 

en ljusreflekterande film - bryter ner och koncentrerar 

solljuset till anläggningens alla byggnader. Behovs och 

verksamhetsstyrd belysning medverkar också till minskad 

elanvändning. 

Tilluften renas med flimmerhårsfilter. Viss kylning och 

förvärmning erhålls från en marklagd tilluftskanal. På 

bilanläggningens södra gavel finns också en luftsolfångare, 

2

2 

med inglasad fasadplåt, som förvärmer tilluft under 

september maj. En del av ventilationssystemet är uppbyggt 

som ett självdragssystem. Vinddrivna fläktar, s k aspiratorer, 

på bilanläggningens tak förstärker självdragseffekten. 

Aspiratorerna, som finns på samtliga byggnader, 

används även för att ventilera takkonstruktionerna 

och på så sätt undviks risken för fuktskador. 

Inomhusluften renas i ”Levande Filter” med hjälp av tropiska 

växter. Bladen bevattnas två gånger i timmen under cirka 

en minut, varigenom luften kyls och luftfuktigheten ökar. 

Den förhöjda luftfuktigheten höjer också inomhusluftens 

kvalitet, speciellt under vinterhalvåret då inomhusluften är 

torr. 

Allt dagvattnet tas omhand och renas lokalt i ett system 

med ”gröna” Sedumtak, genomsläppliga körytor med 

markinfiltration, en regnvattendamm med fånggrödor och 

bäckarna runt kvarteret. 

Kvarteret har ingen uppkoppling till kommunalt avlopp trots 

att de tre företagstyperna en bilverkstad, en energistation 

med biltvätt och en restaurang normalt tillhör de värsta 

förorenarna i samhället. Gråvattnet infiltreras efter fett- och 

oljeavskiljning. Statoils Svanenmärkta biltvätt recirkulerar 

allt tvättvatten och använder bara 15 liter färskt vatten per 

biltvätt i stället för 300 liter. 

Alla tre företagen har miljöcertifierat sin verksamhet 

enligt ISO 14001 och all personal har genomgått 

omfattande miljöutbildning. Förvaltningen av byggnader 

och anläggningar sker i enlighet med antagna 

miljöledningssystem. 

Byggtid: juni 1999 april 2000. Peab har varit projektets 

huvudentreprenör. 

Genomsläppliga kör och parkeringsytor med marksten och armerat 

gräs infiltrerar dagvatten 


Överskottsvärmen från McDonalds och Statoil är 

större än beräknat bl.a. p.g.a. utökad kylvolym. Den 

skulle räcka till att värma ytterligare byggnader. 

Ingen energi behöver tillföras för anläggningens 

kylsystem. 

Förstärkt dagsljus genom 

ljuslanterniner och luftrening 

genom biologiska filter på 

hyllan (t h i bild)

Luftsolfångaren fungerar mycket bra men stundtals har 

den givit för mycket tillskottsenergi. 

Flimmerhårsfiltret på tilluften renar fortfarande bra efter ett 

år utan filterbyte. 

De gröna taken fungerar mycket bra och de växter som 

planterats i dammen har etablerat sig väl. 

De PVC och halogenfria ledningarna är svåra att dra när 

det är kallt. 

Besök 

Visning av anläggningen kan ske i mindre eller större 

grupper efter bokning genom Esam AB, 090786 13 90 

Adress: Överstevägen 1 (i stadsdelen Ersboda). 

Färd kan ske med bil enligt kartskissen till höger. 

2

2 

RENOVERING OCH OMBYGGNAD AV 

BEFINTLIGA FLERBOSTADSHUS 

Runt om i landet pågår renoveringar och ombyggnader av slitna fasader, lägenheter, trapphus m m i miljonprogrammets 

flerbostadshus. I en del områden genomför man, i samverkan med de boende, mer omfattande förbättringar av de inre och 

yttre boendemiljöerna och förutsättningarna för den sociala gemenskapen. Gårdsmiljöerna och den sociala gemenskapen 

har i några fall också utvecklats i gemensamma odlingsytor, trädgårdar och växthus där ibland även mat och trädgårdsavfall 

komposterats och gett matjord och näring till trädgårdarna. 

I nedan beskrivna projekt har man tillämpat passivhustekniken för att minska energianvändningen med 40 – 50 % genom 

att förbättra klimatskalen, byta uppvärmningssystem och införa andra energismarta lösningar. Dessa pionjärprojekt visar 

att det går att konvertera äldre energislukande flerbostadshus till moderna högattraktiva och energieffektiva bostäder till 

rimliga kostnader. Energieffektiviseringarna sänker de framtida drifts och boendekostnaderna och kommer snart också, 

med stor sannolikhet, att höja fastigheternas marknadsvärden i betydande grad. Liknande lösningar kan också användas 

vid renovering och ombyggnader av radhus, villor, skolor och andra byggnader. 

Dessa exempel visar också på en, från nationell synpunkt, oerhört intressant möjlighet att kraftfullt minska bostadssektorns 

energianvändning och landets negativa klimatpåverkan genom en generell ombyggnad av såväl miljonprogramsområdena 

som av en stor andel andra äldre hus till moderna lågenergihus. Om den energismarta ombyggnaden även förenas med 

goda kretsloppslösningar på områdenas avfalls- och avloppsflöden blir de långsiktiga miljö- och samhällsvinsterna ännu 

större. 

Växthus i Solhusen, Gårdsten. CNAChrister Nordström Arkitektkontor AB är arkitekt för projektet.

Solhusen i Gårdsten 

Projektet omfattar renovering av totalt 500 lägenheter i stadsdelen Gårdsten i Göteborg. Renoveringen har genomförts 

i två etapper under 1998 till 2003. Renoveringen av områdets lamell och loftgångshus har inriktats på energibesparing, 

kretsloppsanpassning och förnybar energi. 

Byggherre: Gårdstensbostäder AB 

Totalentreprenör: SKANSKA Sverige AB 

projektledning: Rune Lindh Byggadministration AB 

Arkitekt: CNA Christer Nordström Arkitektkontor AB 

Färgsättning: IO design 

Mätning och utvärdering: CIT Energy Management AB 

VVS-konsult: Andersson & Hultmark AB 

Konstruktion: LTB Byggkonsult AB 

EL konsult: Partille Elkonsult AB 

Landskap: Taggen Miljö och Landskap AB 

Energismarta lösningar 

Alla tak har isolerats och försetts med nya tätskikt. Fönster 

har antingen bytts mot nya lågenergifönster eller renoverats 

och försetts med en inre ruta av lågenergiglas. 

Solfångare har monterats på loftgångshusens tak. 

Det solvärmda vattnet lagras i ackumulatortankar och 

används för att förvärma tappvarmvatten till kvarterets 

lägenheter. I loftgångshusen tas tilluften till lägenheterna 

in genom nybyggda glasade balkonger på söderfasaden. 

Tilluften förvärms genom solvärme i balkongerna och 

värme som läckt ut genom husets innanförliggande 

yttervägg förs därigenom också tillbaka till lägenheterna 

via ventilationsluften. 

I lamellhusen har de befintliga till- och frånluftsystemen 

kompletterats med värmeåtervinning. I ett av dem 

har ytterväggarna isolerats utvändigt med en luftspalt 

mellan isoleringen och ytterväggen. Luft som värms 

upp i solfångare som integrerats i söderfasaden får 

cirkulera genom luftspalten där värmen lagras i de tunga 

betongväggarna. De tidigare kalla ytterväggarna får högre 

temperatur vilket ger både minskad värmeförbrukning och 

bättre komfort. 

De ca 20 Mkr, som investerats i energi och miljöåtgärder 

i 255 lägenheter under etapp 1, har bl.a. resulterat i att 

driftkostnaderna minskat med 1,6 Mkr (drygt 6000 SEK/ 

lägenhet). 

Odling och kretslopp 

Längs de tre loftgångshusens södra fasader har man byggt 

stora växthus och varje hus på gården har en odlingslott. I 

växthusen finns en gemensam kompost som tillsammans 

med en nyanlagd återvinningsgård ersatt de tidigare 

sopnedkasten. 

Boendeinflytande 

Hyresgästerna har varit delaktiga i hela ombyggnadsprocessen. 

De har aktivt deltagit i planerings och 

byggfaserna beträffande utformningen av den yttre 

miljön, avfallshanteringen, utformning och utrustning 

av tvättstugor, färgsättning, belysning, låssystem etc. 

Nu, i förvaltningsskedet, fortsätter samverkansarbetet 

tillsammans med områdets huschefer. Individuell mätning 

och debitering av värme, varm och kallvatten samt el för 

varje lägenhet bidrar till ökat energimedvetande och lägre 

boendekostnader. 

Solhusen i Gårdsten. CNAChrister Nordström Arkitektkontor 

AB är arkitekt för projektet. 

2

2 

Renoveringen av flerbostadshus i Alingsås 

Projektet berör ett bostadsområde med ca 300 lägenheter i Alingsåshems bostadsområde Brogården. Projektet påbörjades 

under 2007. Planerade åtgärder består bl.a. av tätning av klimatskalet, tilläggsisolering, nya balkonger utan köldbryggor 

och nya värmeeffektiva fönster. Man installerar ett nytt ventilationssystem med värmeväxlare i varje lägenhet. Solfångare 

och fjärrvärme (flis) ska förse lägenheterna med varmvatten och den lilla värme som behövs under kalla dagar. 

Energianvändningen beräknas sjunka från 216 kWh till 92 kWh per kvadratmeter. Installation av energisnåla kylar, frysar 

och tvättmaskiner ska också sänka elanvändningen dramatiskt. 

Byggherre: Alingsåshem 

Arkitekt: Efem arkitektkontor, Arkitekt Helena Westholm, sakkunnig Hans Eek 

Konstruktör: WSP 

Området Brogården i Alingsås uppfördes omkring 1970 

och består av 16 stycken huskroppar med en total boarea 

på 1056 m² + ca 480 m² biarea. Husen är byggda som 

lamellhus med betongstomme. Vissa av husen har källare 

och de andra är byggda med platta på mark. 

Husen i området har kontinuerligt renoverats under 

åren med bland annat byte av fasad och tillägg av en 

tredje ruta (isolerglas) med plastkarmskydd i fönstren. 

Komforten för hyresgästerna är dock inte tillräcklig, det 

drar i lägenheterna på grund av otätheter i byggnaden 

och det är svårt att uppnå ett gott inomhusklimat med 

avseende på bra luftkvalitet och behaglig temperatur. Det 

relativt nyss bytta fasadteglet har vittrat sönder på grund 

av frostsprängning och bruk som inte är kompatibelt med 

materialet och miljön, och måste bytas igen. 

Då fastigheterna ändå måste renoveras och samtidigt 

anpassas för en låg energianvändning, ska de renoveras 

till att bli passivhus. Dock ska tillgängligheten ses över. 

Till att börja med ska en fastighet med 18 lägenheter 

renoveras. Man har inte för avsikt att ändra planlösningen 

i detta demonstrationshus. 

För att undvika de köldbryggor som idag uppkommer 

vid balkongerna, kommer ytterväggen i balkongen att 

flyttas ut till den övriga fasaden och balkongen att hängas 

utanpå fasaden. Badrummen kommer att bli något större 

för att öka tillgängligheten och även entréerna kommer att 

förbättras i detta avseende. 

Lägenheterna har idag frånluftsventilation, som kommer 

ersättas av till och frånluftsventilation. 

Då den tempererade tilluften kommer värma lägenheterna 

demonteras det befintliga radiatorsystemet. 

Vid fortsatt renovering av området kommer Alingsås 

Energi att leverera solfångare för varmvattenberedning. 

Tillskottsvärme för varmvatten och tilluft erhålls i 

demonstrationsprojektet från fjärrvärme. 

Vy från Brogården. Foto: Patrik Skoglöw Innergård i Brogården. Foto: Patrik Skoglöw

HÅLLBAR STADSpLANERING 

”Gröna städer” och”Sustainable city”-projekt 

Världens befolkning är nu 6 miljarder. Andelen stadsboende ökar i ungefär samma takt som befolkningen och redan nu 

bor hälften av världens befolkning i städer. Den snabba tillväxten i världens storstäder skalar snabbt upp volymerna på 

ofullständigt lösta, energi, avfalls, avlopps och transportproblem, liksom på städernas sociala problem. Överallt i världen 

växer behovet av att skapa konkreta helhetsprogram som ger samlade lösningar på stads och samhällsutvecklingens 

problem. Kunskap, erfarenhet och beprövad teknik för lösningar till flertalet delproblem finns redan både i Sverige och på 

många andra håll i världen. Det nya är framför allt att länka samman sådana lösningar och erfarenheter till synergetiska 

helhetslösningar. 

I den hållbara helhetsplaneringen integreras program för 

bebyggelse och infrastruktur med hållbara lösningar för 

energiproduktion och energianvändning med väl planerade 

kretsloppssystem för vatten, avlopps och avfallsföden 

och god hushållning med ändliga naturresurser. Helhetsplaneringen 

ska också skapa vackra, hälsosamma stadsmiljöer, 

goda förutsättningar för hållbar livsföring och ett 

rikt socialt liv, medföra att det byggs bostäder som folk har 

råd att bo i, skapa funktionell integrering av olika bostadsformer, 

arbetsplatser, skolor, butiker och offentlig service 

och begränsa stadens ”ekologiska fotavtryck” i omvärlden. 

Energismart och kretsloppsanpassad byggnadsteknik tillhör 

de grundläggande inslagen i den hållbara stadsplaneringen. 

Kreativa och goda embryon till hållbar stadsplanering finns 

på flera håll i Sverige. Hittills har det dock ofta handlat om 

geografiskt och funktionellt mera begränsade ansatser, t 

ex mindre husgrupper eller kvarter med energieffektiva 

och ibland även kretsloppsanpassade byggnader såsom 

i bl a Göteborgsregionen, Hammarby sjöstad, Malmö, 

Umeå, Värnamo och Växjö. 

Det finns goda exempel på hållbar trafikplanering, i bl a 

Lund, Malmö och Gävle, och på ambitiösa och lyckade 

program för att skapa fossilbränslefria kommuner, i t ex Växjö 

och andra kommuner i nätverket ”Klimatkommunerna”. 

Landets 71 Ekokommuner och de 25 svenska kommuner 

som skrivit på de s k Ålborgåtagandena bidrar också med 

en rik provkarta på visioner, program och erfarenheter 

för hållbara samhällsplanering. Nästa steg i utvecklingen 

är att sammanföra alla erfarenheter och beprövade 

tekniklösningar från dessa goda embryon och dellösningar 

i konkreta helhetsprogram för hållbar stadsplanering. 

Pågående stadsplaneringsprojekt med miljö och 

hållbarhetsinriktning runt om i världen kallas bl a för 

”Sustainable City- projekt” och ”Ecocities”. I Sverige 

används bl a begreppet ”Grön stad”. 

Gemensamma företagssatsningar med syfte att exportera 

helhetskoncept med svensk miljö och byggnadsteknik på 

spetsnivå görs med inriktning på såväl Europa som Kina, 

Japan, Arabländerna, Afrika och övriga delar av världen. 

Som ett led i dessa strävanden lanserar Regeringen 

genom Exportrådet företagsnätverket och varumärket 

”SymbioCity”, en exportplattform för svenska företag som 

på olika sätt arbetar med miljöteknik, hållbart byggande 

och stadsplanering. Tillsammans ska de kunna presentera 

lösningar för många av de problem som världens städer står 

inför. Viktiga områden är energieffektivisering, minskade 

koldioxidutsläpp och förbättrad vattenförsörjning. 

Drivkrafterna för samhällets och företagens engagemang 

i hållbart byggande och hållbar stadsplanering är både 

att skapa attraktiva, miljövänliga och hälsosamma städer 

och att utveckla exportprodukter, i form av kompetens, 

systemverktyg och teknikprodukter, för ett av 2000talets 

mest expansiva världsmarknadsområden. 

SymbioCity 

2

0 

INFORMATIONSTIpS 

Organisationer/webbplatser 

Alingsåshem – ett av flera kommunala bostadsbolag i Göteborgsregionen som genomgående bygger passivhus och som 

också renoverar och bygger om äldre hus med passivhusteknik: www.alingsashem.se 

Boverket central myndighet för frågor om samhällsplanering, byggande och förvaltning samt för bostadsfrågor, handlägger 

vissa stöd för energieffektivisering i bostäder: www.boverket.se 

Det Naturliga Steget – en internationell, icke vinstdrivande stiftelse med inriktning på ekonomisk, ekologisk och social 

hållbarhet. Har bl a formulerat fyra s k systemvillkor för ett hållbart samhälle: www.detnaturligasteget.se 

Energimyndigheten – central myndighet för hållbar energianvändning och kostnadseffektiv energiförsörjning, handlägger 

vissa stöd till forskning och teknikutveckling: www.energimyndigheten.se 

Forum för Energieffektiva Byggnader bl a marknadsöversikter för passivhus och lågenergihus i Sverige: 

www.energieffektivabyggnader.se 

Gårdstensbostäder - ett av Göteborgs kommunala bostadsbolag. Har renoverat tio miljonprogramshus i Gårdsten med 

energi- och miljöprofil: www.gardstensbostader.se 

Kretsloppsrådet Byggsektorns Kretsloppsråd är ett nätverk och en ideell förening som samordnar sektorns växande 

intresse för miljö och kretsloppsanpassat byggande: www.kretsloppsradet.com 

Länsstyrelsen i Västerbottens län regionala miljömål och helhetsstrategier för hållbar utveckling, aktiv länssamverkan 

för hållbar utveckling och rapporterar om länets miljötillstånd och en uppdaterad pdfversion av denna skrift: www.ac.lst.se 

Miljömålsrådet en myndighet inom Naturvårdsverket som samordnar arbetet med de Nationella miljömålen för Sverige: 

www.miljomal.nu 

Naturskyddsföreningen – Ideell miljöorganisation. Står bl a bakom miljömärkningen ”Bra miljöval”, utger tidskriften 

Sveriges Natur och en årskrift som år 2008 handlar om ”Grön design”: www.naturskyddsforeningen.se 

Passivhuscentrum i Alingsås: www.passivhuscentrum.se 

Umeå universitet – Bedriver en bred och ofta tvärvetenskaplig forsknings och utbildningsverksamhet inom bl a 

byggnadsteknik, energiteknik, design, miljö och samhällsfrågor: www.umu.se 

Robertsfors kommun Ekokommunen ”Hållbara Robertsfors” har antagit en utvecklingsplan för hållbar utveckling och 

förbereder nu införandet ett miljöledningssystem för kommunens.samtliga förvaltningsenheter och verksamheter. www. 

robertsfors.se 

Umeå kommun – driver tillsammans med Bjurholms, Nordmalings, Robertsfors, Vindelns och Vännäs kommuner 

projektet ”Hållbara Umeåregionen”, ett metodutvecklingsprojekt för hållbar stads och landkapsutveckling. Kommunen 

bedriver också projekt för hållbart resande och en fördjupad översiktsplan för ekologisk och energisnål bebyggelse i ett 

centralt liggande område (Ön). www.umea.se 

Litteratur 

Byggekologi 14 Varis Bokalders och Maria Block. Svensk Byggtjänst 

ISBN 91-7332-808-1 

Ekologiskt byggande & boende. 

Idéer, förslag, exempel. Tomas Scmitz – Günther. Könemanns Förlag, 

ISBN 3-8290-1956-4 

Green Building and Planning. Experiencies and visions. Anders Nyquist.

LITEN ”ORDLISTA” 

A 

Ackumulatortank - ett vattenmagasin som fungerar som 

energilager. I en ackumulatortank lagrar man och fördelar 

energin under en längre tid, vanligen under ett dygn, 

Ampere strömstyrkan uttrycks i ampere (A) och är ett 

mått på hur mycket ström som strömmar genom t ex en 

elledning. 

Armatur utrustning för belysning, t ex lamphållare. Kan 

även vara en vattenkran, en så kallad tappvattenarmatur. 

B 

Bergvärmepump - en värmepump som utnyttjar värmen i 

BDT-vatten bad, disk och tvättvatten. Kallas även ”gråvatten”. 

Bergvärmepump - en värmepump som utnyttjar värmen 

i berggrunden som värmekälla. Bergvärmen ”fångas” i en 

rörslinga med frostskyddsvätska som cirkulerar i borrhålets 

grundvatten. Vätskan leds vidare till en värmepump 

där den kyls ned. Den energi som frigörs vid nedkylningen 

omvandlas till värme för uppvärmning och tappvarmvatten. 

Biobränsle – bränsle, vars råvara består av levande 

växter eller annat förnybart biologiskt material med kretsloppsmässig 

nybindning av CO 2 och solenergi. Exempel 

på biobränslen är ved, träpellets, biogas. bioalkoholer och 

växtoljor. 

Briketter – bränslekoncentrat med tvålliknande form, som 

bl a används i värme och fjärrvärmecentraler . Tillverkas 

av flis, sågspån, kutterspån, bark, torv eller liknande material. 

Bränsletorv - kallas även bränntorv och är en starkt omvandlad 

form av torv. Flera meter djupa lager med sådan 

torv finns på äldre myrar. Den har sitt ursprung i våtmarksväxter, 

som växte på myrarna för flera tusen år sedan. 

De betydligt yngre och mindre omvandlade torvlager som 

finns närmare myrens yta består av energifattig växttorv 

som bl a används som jordförbättringsmedel (se även fossila 

bränslen). 

C 

Cirkulationspump en eldriven pump som cirkulerar vattnet 

i ett vattenburet värmesystem. 

D 

Diffusionsspärr ett skikt som inte släpper igenom gas 

eller vattenånga och ska förhindra att fukt från luften i 

huset tränger in väggar, golv och tak. En diffusionsspärr 

kan t ex bestå av en plastfolie eller en gipsskiva med 

ytbehandling. 

Direktverkande elvärme ett värmesystem där 

elvärme tillförs utan mellanliggande värmelagring och 

värmebärare, genom elradiatorer (elelement) eller elvärmeslingor 

i golv eller tak. 

Distributionssystem – ett system som leder 

värmen från en värmekälla och värmer huset. 

Distributionssystemet kan t ex vara vattenburet med 

golvvärme och/eller element, direktverkande elvärme 

eller luftburen värme. 

E 

Effekt - arbete per tidsenhet, mäts bl a i Watt per timme 

(Wh). När man vill beräkna en apparats energianvändning 

multiplicerar man apparatens effekt med tiden den använts: 

Watt x timmar => Wh. 

Ekologiskt byggande – ett byggande där man utgår från 

en helhetssyn på miljö, teknik, hälsa och ofta även sociala 

aspekter. Begreppet beskriver i sig bara ett förhållningssätt 

och en allmän målsättning för byggandet. Materialval, 

byggteknik, energi och kretsloppslösningar m m varierar 

mycket bland de ”ekologiska hus” som byggts i Sverige 

och på andra håll i världen. Kretsloppsanapassat byggande 

och kretsloppshus (se nedan) är ett ekologiskt byggande 

där man särskilt fokuserar på att material, byggteknik, 

energianvändning, avlopps och avfallshanteringen ska 

anpassas till jordens naturliga kretsloppsystem. 

Elektromagnetiska fält - lågfrekventa el och magnetfält 

som uppkommer i bl a mobiltelefoner, mikrovågsugnar, 

elektriska ledningar, fjärrvärmeledningar, lasrar, radar 

och radiossändare. Strålningen från elektromagnetiska 

fält misstänks kunna ge upphov till en rad störningar och 

sjukdomstillstånd hos människor, t ex vissa cancerformer, 

elöverkänslighetsreaktioner, Alzheimer, graviditetstörningar 

och sömnstörning. 

Spänningssatta elektriska ledningar ger ett elektriskt fält 

som existerar även då strömmen inte ligger på. Elektromagnetiska 

fält i byggnaders elledningar uppkommer först 

då belysning eller annan elektrisk utrustning är påslagen 

och ström går i ledaren. Ju högre strömstyrkan är, desto 

kraftigare blir det magnetiska fältet. Elektromagnetiska fält 

kan reduceras med ett 5ledarsystem 

Elpanna - en värmekälla för uppvärmning av småhus. Elpannan 

värmer vatten som pumpas runt till elementen i 

huset och därefter tillbaks till elpannan. 

Elpatron - genererar värme i pannor och ackumulatortankar 

när annan värme inte tillförs genom att man t.ex. eldar 

biobränsle. Den innebär också en säkerhet om ved/pellets/olja 

skulle ta slut. 

Energideklaration beskriver en byggnads energianvändning 

och visar hur man kan spara energi i byggnaden. 

Från och med januari 2009 är alla villaägare skyldiga 

1

2 

att energideklarera sitt hus vid försäljning. 

Energieffektiva byggnader – energieffektiva eller ”energismarta” 

byggnader byggs med målsättningen att skapa 

hus med låg och effektiv energianvändning. Byggnaderna 

har ett mycket väl isolerat klimatskal och ett integrerat och 

energieffektivt värme och ventilationssystem (se även 

lågenergihus). 

Energikalkyl en överslagsberäkning av energianvändningen 

i t ex småhus. Energikalkylen kan bl a användas för 

beräkna energispareffekten av olika åtgärder, t ex sänkning 

av inomhustemperatur, byte till energisnåla fönster 

och byte av uppvärmningssystem . 

Emission utsläpp av t ex miljöpåverkande gaser (t ex 

CO 2 eller rök) eller vätskor (t ex avloppsvatten) till omgivande 

luft, vatten eller mark. 

Expansionskärl när vatten värms ökar dess volym och 

tryck. I ett vattenburet värmesystem kan vattentemperaturen 

öka från några få grader till kokpunkten (100 o C) och 

medföra en volymökning på ca 5 %. Expansionskärlet tar 

hand om överskottsvolymen och reducerar trycket så att 

inte systemet sprängs eller skadas av volymökningen. 

F 

Fjärrkyla - principen för fjärrkyla är densamma som för 

fjärrvärme. Kallt vatten produceras i en större anläggning 

och distribueras sedan i rör till kunderna. Fjärrkylan används 

främst i kontors och affärslokaler men också för att 

kyla industriprocesser. 

Fjärrvärme - system för central produktion av värme som 

leds ut till anslutna fastigheter i rörledningar med varmt 

vatten. 

Flis – ett biobränsle som huvudsakligen görs av restprodukter 

från skogen. Används bl a i värmepannor i småhus 

och i fjärrvärmeanläggningar. 

Fläktkonvektor – en vattenburen radiator med en fläkt 

som kan avge lika mycket värme som tio elradiatorer. Värmen 

som alstras blåses ut med hjälp av en tystgående 

fläkt, och sprids i huset. Med en mer öppen planlösning 

kan den varma luften cirkulera fritt och därmed nå en större 

yta. 

Foamglas - består av ett poröst glasmaterial (cellglas). 

Det består av hermetiskt slutna glasceller och är därför 

vatten och ångtätt och saknar betongens kapillärsugande 

egenskaper. Materialet skyddar mot radon och kan inte 

ruttna eller angripas av skadedjur. Skivorna kan återanvändas 

men råmaterialet är inte förnybart (se även Koljernteknik). 

Fossila bränslen - olja, naturgas, kol och bränsletorv består 

av växt eller djurmaterial som lagrats och omvandlats 

under flera tusen (bränsletorv) eller flera hundra miljoner 

(olja, naturgas och kol) år. Fossila bränslekällor är inte 

förnybara och storskalig användning av dem medför stark 

klimatpåverkan. 

Frånluftsventilation ett ventilationssystem där tilluft 

kommer in genom springor, otätheter eller tilluftsventiler i 

bostaden medan frånluft tas ut ur bostaden med hjälp av 

en fläkt. 

FTX från och tilluftsventilation med en värmeväxlare, i 

vilken den uppvärmda frånluften, förvärmer den inkommande, 

kalla tilluften. 

Förnybar energikälla energikälla som ständigt tillförs 

eller ”förnyas” i naturliga kretslopp och ekosystem eller 

i mänskliga odlingar. Exempel är vattenkraft, solenergi, 

vindenergi, biobränsle, vågenergi mm. 

G 

Genomströmningsberedare en vanlig typ av varmvattenberedare 

i el ved pellets och oljepannor. Vattnet 

värms i en eller två värmeslingor som ligger inne i pannan 

eller ackumulatortanken. 

Givare en temperaturgivare är en sensor (avkännare) 

som känner av temperaturen i luften eller vattnet. 

Golvvärmesystem ett värmesystem som avger värme 

till rummet genom luft, vatten eller elledningar som ligger 

i golvsystemet. 

H 

Hushållsel den el som används till belysning, vitvaror, 

hushållsmaskiner, datorer, radio, teve, batteriladdare och 

annan elektrisk utrustning, men inte till uppvärmning och 

varmvatten. 

K 

Klimatskal - husets ytterhölje, d v s väggar, golv och tak, 

som skyddar husets inre mot bl a kyla, vind och nederbörd. 

I klimatskalet ingår också husets fönster och ytterdörrar. 

Koldioxid, CO 2 - en molekyl som består av en kolatom 

och två syreatomer. Koldioxid är en växthusgas som bildas 

vid i stort sett all förbränning av kolföreningar i syre. 

Förbränning av fossila bränslen bidrar starkt till växthuseffekten, 

eftersom dessa bränslekällor inte kan förnyas och 

återbinda luftens koldioxid i näraliggande tid, som bl a biogrödorna 

gör. 

Koljernteknik – vid den s k Koljerntekniken används 

cellglas (Foamglas) till att bygga husgrunder, ytterväggar 

och takbjälklag. (se även Foamglas). 

Kombipanna – värmepanna som kan värmas med mer än 

ett energislag, t ex olja och ved. 

Kombisolvärmesystem solvärmesystem som både värmer 

huset och varmvattnet. Är de vanligaste solvärmesystemen 

som installeras idag. 

Komfortvärmepump en (ute)luftvärmepump som också 

kan användas för kylning av inomhusluften under den 

varma årstiden.

Kretsloppshus byggs av förnybara, återvinningsbara 

material och värms med förnybar energi. Värmen i utgående 

flöden, t ex frånluft och avloppsvatten återvinns i värmeväxlare. 

De har urinseparerande toaletter, kretsloppsmässiga 

system för omhändertagande av urin, fekalier, 

bad, disk och tvättvatten (”BDT –vatten” eller ”gråvatten”). 

Urin och fekalier behandlas så att de kan användas som 

gödselmedel i jord och skogbruk eller grönytor. Det fasta 

avfallet källsorteras. Matavfallet komposteras och ger matjord 

till tomt och trädgård eller används som råvara i närliggande 

biogasverk. 

Källseparerande toaletter – separerar urin, fekalier och 

spolvatten från BDTvattnet (bad, disk och tvättvatten). 

I torra, separerande toaletter samlas fekalierna i en komposteringsbehållare. 

I våta separerande toaletter, förs fekalierna 

med sitt spolvatten till ett utrymme där den fasta 

delen skiljs från spolvattnet, ofta genom passiv centrifugering. 

– En bra informationskälla om källseparerande toaletter 

m m är Folke Günthers hemsida: www.holon.se/folke/ 

L 

LED-belysning LED betyder ljusemitterande dioder och 

är ett mycket energieffektivt alternativ till vanlig belysning. 

Luft-luftvärmepump en typ av värmepump som består 

av en utomhusdel och en eller flera inomhusdelar. Utomhusdelen 

tar värme ur utomhusluften. Värmen överförs 

till inomhusdelen som sedan avger värmen direkt till inomhusluften 

med hjälp av en fläkt. Man kan inte värma 

tappvarmvatten eller radiatorvatten med en luftluftvärmepump. 

Lågenergifönster – mycket välisolerade fönster som 

släpper ut lite rumsvärme till den yttre luftmiljön. Lågenergifönster 

har låga Uvärden (se nedan), d v s U = 0,7 

– 1,2 W, K / m 2 . 

Lågenergihus ett hus som är extremt väl isolerat och har 

ett integrerat och energieffektivt värme och ventilationssystem 

som gör att det har låg energianvändning (se även 

passivhus). 

Lågenergilampor Lågenergilampor ger mycket ljus med 

hjälp av lite energi. De kan spara upp till 80 % el i förhållande 

till vanliga glödlampor och lysa tio gånger längre 

än dessa. Det finns två slags lågenergilampor. Den med 

skruvsockel kallas lysrörslampa och ersätter glödlampor. 

Den andra typen (kompaktlysrör) har bajonettsockel med 

kontaktstift och kräver speciella armaturer. Ledbelysning 

(se ovan) är ett annat system med mycket energieffektiva 

lampor. 

M 

Markvärmepump - värmepump som utnyttjar värmen i 

marken som värmekälla. Markvärmen ”fångas” i en rörslinga 

med frostskyddsvätska som cirkulerar i marken. 

Vätskan leds vidare till en värmepump där den kyls ned. 

Den energi som frigörs vid nedkylningen omvandlas till 

värme för uppvärmning och tappvarmvatten. 

O 

Oljepanna används för eldning av olja så att hett vatten 

eller ånga kan produceras och sedan användas för uppvärmning 

av huset. En oljepanna kan byggas om och förses 

med en pelletsbrännare. Eftersom oljevärmda hus har 

ett vattenburet värmesystem är det också enkelt att byta 

ut en oljepanna mot en ved eller pelletseldad panna, mot 

en berg eller markvärmevärmepump eller ansluta huset 

till fjärrvärme. 

P 

passivhus - ett passivhus saknar värmesystem och 

värms i huvudsak upp passivt genom att tillvarata värme 

från personer, elektriska apparater och instrålad sol. Passivhus 

är extremt tryck och fukttäta och har ett mycket 

effektivt värmeskal samt värmeväxlare som återvinner 

värmen i frånluften. 

pellets små bränslestavar som tillverkas av sågspån eller 

kutterspån. Används som bränsle både i stora pannor 

för fjärrvärmeproduktion och i mindre pannor i småhus. 

plattvärmeväxlare en typ av varmvattenberedare där 

vatten flödar genom ett antal tunna, platta kanaler som sitter 

bredvid varandra. I varannan kanal strömmar varmt vatten 

och i varannan går det kallt färskvatten som värms upp av det 

varma vattnet och som därefter går vidare ut till en vattenkran. 

primär värmekälla – en värmekälla som ensam kan stå 

för hela årsbehovet av värme till ett hus, till exempel en 

pelletspanna, elpanna eller en bergvärmepump. 

R 

Radiator det som i vardagligt tal kallas (värme)element 

och som överför värme till inomhusluften. 

Reglersystem ett centralt styrsystem som kopplas till 

husets värmedistributionssystem och som kan användas 

för att sänka eller höja temperaturen i husets olika delar 

eller för att sänka temperaturen när huset står tomt. 

Rörelsevakt om man ansluter en rörelsevakt till en belysning 

tänds den automatiskt när man går in. Belysningen 

är sedan tänd så länge någon är i rummet. När man går ut 

ur rummet slocknar lampan av sig självt efter en stund. 

S 

Sekundär värmekälla en värmekälla som inte ensam 

kan stå för hela årsbehovet av värme, till exempel en solfångare, 

en luftluft värmepump eller en vedkamin. 

Shunt - en ventil som reglerar flödet av t ex vatten genom 

radiatorer, värmepannor eller ackumulatortankar. 

Självdragsventilation – ett ventilationssystem där tillluft 

och frånluft passerar in respektive ut genom ventiler, 

springor och otätheter i husets konstruktion. Draget skapas 

av temperaturskillnader mellan inomhus och utomhusluften. 

Ofta finns rörlagda eller murade (kanal i husets

murstock) frånluftskanaler där frånluften strömmar ut. 

Solceller – omvandlar solenergi till elektrisk energi. 

Solvärme solvärmesystemets grund är solfångaren, i 

vilken man värmer vatten med solenergi. Värmen magasineras 

ofta i en ackumulatortank och uttnyttjas t ex för 

uppvärmning av tappvarmvatten eller bostadsutrymmen. 

SplitBox teknik - I en SplitBox integreras husets ventilation, 

avloppshantering, uppvärmning och produktion av 

tappvarmvatten. Värmen i såväl frånluft, vattenånga som 

avloppsvatten återvinns med värmepumpteknik i SplitBox. 

Organiskt avfall från köket och den fasta avföringen mals 

och torkas under vakuum och blir slutligen ett torrt, virus 

och bakteriefritt pulver som kan användas som ett fullgödselmedel. 

Styr- och reglersystem styr t ex ett värmesystem så 

att en förinställd och jämn temperaturfördelning skapas i 

huset. Systemet känner av små förändringar i inner och 

yttertemperaturen och justerar värmen från elementen 

därefter. 

Systemverkningsgrad – ett effektivitetsmått 

som anger förhållandet mellan avgiven värmeenergi 

från lokala värmare och tillförd energi. 

T 

Tappvarmvatten varmvatten som kommer ur vattenkranar. 

Termostat anordning som automatiskt styr temperaturen 

på en apparat eller i en lokal. 

Tilluft frisk ventilationsluft som förs in i bostaden. 

U 

Uteluftvärmepump en värmepump som utnyttjar värmen 

i utomhusluften som värmekälla. 

U-värde ett mått på fönsters, dörrars, väggars och golvs 

förmåga att isolera från kyla. Det är bättre ju lägre Uvärdet 

är. U-värdet, uttryckt i W/ m 2 , säger hur mycket värme 

som passerar genom 1m 2 yta från den varma sidan till den 

kalla när det skiljer en grad mellan utomhus och inomhustemperaturen. 

V 

Varmvattenberedare en apparat som värmer vatten till 

bad, dusch, disk och tvätt i ett hushåll. Det finns flera olika 

typer av varmvattenberedare och det går att värma upp 

vattnet på en rad olika sätt. 

Vattenburen värme – ett värmesystem där uppvärmt vatten 

pumpas runt i ett rörsystem med radiatorer och/eller 

rörslingor förlagda under golvet för att avge värme. 

Verkningsgrad verkningsgrad är ett uttryck som visar 

hur effektivt tillförd energin utnyttjas i t ex värmessystem. 

Verkningsgraden brukar anges i procent (%) . Ju högre 

verkningsgraden är desto effektivare utnyttjas den använda 

energin. 

VVS en förkortning som står för värme, ventilation och 

sanitet. Det finns VVS-system för bland annat inomhusklimat 

i fastigheter och för vattenförsörjning och avlopp. 

Värmefaktor kvoten mellan mängd avgiven värme och 

mängd tillförd driftenergi. Används t ex som mått på värmepumpars 

effektivitet vid en specifik temperatur. 

Värmepump en värmepump är en värmekälla som använder 

el för att utvinna värmeenergi från t ex marken, 

luften eller berggrunden. Valet av värmekälla beror på 

de lokala förutsättningarna. En värmepump kan antingen 

komplettera ett befintligt värmesystem, eller vara s k 

primär värmekälla i ett nytt eller ombyggt värmesystem. 

Värmepumpen (berg, mark och sjö) levererar ungefär tre 

gånger så mycket energi (kWh) som den själv använder 

(elenergi) för sin drift. 

Värmeväxlare används för att överföra värmeenergi från 

ett medium till ett annat utan att de blandas. Medierna kan 

till exempel vara vatten eller luft (se även FTX, från och 

tilluftsventilation med en värmeväxlare ). 

Värmeåtervinning värmen i den utgående ventilationsluften 

kan återvinnas genom att en värmeväxlare (se 

ovan) kopplas in. Den överför värmen till den ingående 

ventilationsluften. Ett annat sätt att ta vara på värmeenergin 

i den utgående ventilationsluften är att installera en 

frånluftsvärmepump. 

W 

Watt – Enheten för effekt, dvs förmåga att avge eller att 

använda energi under en viss tid. Effekt anges i watt. 1 

Wh = 1 watt under en timme. Exempel: om en 40 W lampa 

lyser i 5 timmar så har den använt 5 x 40 Wh = 200 Wh.

GÅR DET ATT BYGGA ENERGISMART OCH 

KRETSLOppSANpASSAT I ETT KALLT KLIMAT? 

Denna skrift beskriver några banbrytande exempel på energismart och kretsloppsanpassat 

byggande i Umeåregionen. Vi visar också hur erfarenheterna från dessa och liknande byggnationer 

kan användas i större projekt, som kvarter och ”Gröna städer” samt vid renovering och ombyggnad 

av villor och flerbostadshus. 

Vi är stolta och glada över de pionjärprojekt som bl.a. Anders Nyquist och Nyab skapat i regionen, 

men vi ser också fram mot att fler arkitekter, byggherrar, fastighetsägare, konsulter och hustillverkare 

ska bidra till utveckling, konkurrens och massiv etablering av energismart och kretsloppsanpassat 

byggande här och i övriga delar av världen.

Stark efterfrågan på energismart och kretsloppsanpassat byggande

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?