28.09.2013 Views

Josefus'grav i Iudal. - Murberget CollectiveAccess System

Josefus'grav i Iudal. - Murberget CollectiveAccess System

Josefus'grav i Iudal. - Murberget CollectiveAccess System

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ERIK SALVEN.<br />

orden äfven för öfrigt ,användbara i kyrkans 1;jenst, hvarföre dem<br />

äfven ombet:l1Oddes hvarjehanda andra kyrkliga värt Så blefvo de<br />

anlitade såsom kyrkobyggmästare, hvart'ill man kan slut'a både af<br />

traditioner, hvilka ännu fortleha hos vårt folk, och af den skildring,<br />

som i 'BiograJinen Nimikirja', sid. 329, meddelas rörande munken<br />

J osephus, antagligen af predika,reorden, till börden finne, hvilken på<br />

1470-talet uppträdde såsom predikant och kyrkobyggmästare i Medelpad."<br />

F,akta och data ur hans liv lämnas vidare av L. Bygden i<br />

dennes herdaminne över Härnöisands stift ').<br />

Professor C. M. Furst har på rik8untikvariens begäran tagit del<br />

av professor Häggqvist,s undersöknirng och förf:s till riksantikvarien<br />

inlämnade tjä:llIsrtememorial rörande graven och des8 innehåll. Då<br />

hans till riffisantikvari,en avlämna,de utlåtande är av stort intres8e för<br />

ifrågavarande urndersökning, återges det nedan.<br />

Då härmed återsändes den till mig av Riksantikvarien remitterade<br />

berätteiscm av fiL dr Erik Salven om Pater Josephus' grav och skelett,<br />

får jag meddela, att jag med intresse tagit del av densamma och därvid<br />

fått den uppfattningen, att de histori:>ka data och lokala förhållandena,<br />

gå så väl samman samt motsägas ej av de hittills lämnade anatomiska<br />

meddelandena, att stor sannolikhet torde vara, att det påträffade skelettet<br />

tillhört patern. Att de i professor Gösta Häggqvists »Meddelanden» omtalade<br />

"svåra kroppskadorna» å skelettet äro, såsom han förmodar postmortala<br />

och höra samman med gravförhållandena, råder enligt min övertygelse<br />

intet tvivel. Möjligen skall den blivande antropologiska undersökningen<br />

kunna giva ökat stöd för identifieringen. I alla händelser bör<br />

den lämna detaljupplysningar om skelettets ägares ungefärliga ålder,<br />

kroppsbyggnad m. m. Detta antydes åtminstone av de medföljande fotografierna<br />

såsom den topphjässade skallen, den atrofiska underkäken, lårbensformen<br />

m. m. Det förefaller nämligen, som om lårbenshalsen med<br />

lårbenshuvudet vore riktad ovanligt rakt upp och att en sekundär ledyta<br />

eller glidyta finnes på halsen. Skulle lårbenshalsen hava denna förmodade<br />

ställning, vilket av fotot ej med bestämdhet kan avgöras, torde det<br />

kanske vara av intresse att få en gipsavgjutning av lårbenet, innan det<br />

nedlägges i graven. En sådan avgjutning skulle kunna bliva av värde vid<br />

jämförelse med andra dylika ben. Sven Estridssons lårben voro så formade<br />

och i ännu högre grad ett par medeltida lårben från en grav intill domkyrkan<br />

i Lund. Formen, som angiver s. k. coxa valga har orsakat under<br />

livet en säregen gångart hos sin ägare, som väcker uppmärksamhet och<br />

l) Härnösands stifts herdaminne, Uppsala 1923. I, s. 227; II, s.<br />

3, 4, 23, 98.


JOSEFUS' GBAV IlNDAL.<br />

därför kan bliva direkt eller indirekt antydd i gamla berättelser, och sålunda<br />

hjälpa till vid identifieringsförsök. Professor Häggqvist, som har<br />

lårbenet i förvar, kan lätt avgöra om min misstanke är riktig och om det<br />

är lönande göra en avgjutning av lårbenet ').<br />

Målilla kyrkby den 19 jan. 1926.<br />

Carl M. Fiirsl.<br />

På grund av sina många intressanta uppgifter återges ned,an den<br />

ovan nämnda anteckJllingen från 1669 på latin i lnda1s kyrkoarkiv av<br />

kyrlwherden i lndal .Johannes ekmcns The1aus i en översättning, ,som<br />

1911 utförts av dåvapade vice pastorn därstädes G. E. Jl.1:ellberg.<br />

År 1669 den 6 maj blef efter<br />

Kongl. Maj:ts förordnande rannsakadt<br />

i Indal om grafhögar, minnesvärda<br />

begrafningar samt andra<br />

gamla minnesmärken. Och<br />

blef af gamla män bekräftadt. som<br />

följer. Man lägge märke därtill i<br />

denna historiska och muntliga<br />

berättelse:<br />

Det första var ett kapell.<br />

byggdt af trä. Ingen, som nu<br />

lefver. kan minnas något att berätta<br />

därom, utan att dess nyckel<br />

än finnes i behåll. Det stod i SKÖNS MEDELTIDSKYRKA.<br />

Glömsta. Befolkningen visar ännu Enlig,t uppgift byggil av JORefns. Efter (e"kning'<br />

från lGOl.<br />

dess plats.<br />

Det andra templet är af sten, uppbyggdt af en finsk man, benämnd<br />

Herr Josefus, i hvilket gudstjänsten ännu förrättas.<br />

1) Om grundens säkerhet:<br />

Det är uppbyggdt på fast och säker grund af sten. Nu är den på<br />

grund af köldens inverkan en smula försvagad, bräckt och förstörd. Det<br />

har äfven stenhvalv.<br />

2) Om platsens ändamålsenlighet:<br />

Det är vidare uppfördt på en synnerligt lämplig plats. där luften<br />

och vindarna äro hälsosamma. Där finnes äfven ymnigt vatten i den omkringflytande<br />

ån samt i den härliga och ryktbara Indalsälfven, som flyter<br />

förbi, hvilken är mycket vacker och erbjuder stor nytta, i det att i densamma<br />

förekommer rikligt af lax och åtskilliga andra fiskarter.<br />

3) Om byggmästarens värdighet och stånd:<br />

') Undersökning och avgjutning av lårbenet äro nu så gott som uteslutna,<br />

enär benet, såsom framgår av s. 00, år 1924, åter nedlagts i graven<br />

och denna blivit igenkastad. Förf:s anm.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!