RättsPM DNA som bevis - Åklagarmyndigheten

DNA som bevis 

– en sammanställning av domar 

Promemoria 

RättsPM 2008:5 

Utvecklingscentrum Göteborg 

Februari 2008

Innehållsförteckning 

Inledning .......................................................................................................3 

Syfte och metod ....................................................................................3 

1 DNA som bevisning ...............................................................................4 

1.1 Allmänt.........................................................................................4 

1.2 DNA inom kriminaltekniken ........................................................4 

1.3 Analysmetoder ..............................................................................5 

2 Kroppsbesiktning för tagande av DNA...................................................6 

2.1 Allmänt.........................................................................................6 

2.2 Aktuella lagregler ..........................................................................6 

2.3 Riksåklagarens riktlinjer ................................................................8 

3 Praxis .....................................................................................................9 

3.1 NJA 2003 s. 591 ...........................................................................9 

4 Domstolarnas bedömning av DNA som bevisning ...............................13 

4.1 Allmänt.......................................................................................13 

4.2 Stöld och grov stöld ....................................................................13 

4.3 Rån och grovt rån........................................................................31 

4.4 Tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovligt brukande ..............34 

4.5 Sexualbrott .................................................................................36 

4.6 Övriga brott ................................................................................38 

5 Sammanfattning av domsmaterialet .....................................................40 

5.1 Allmänt.......................................................................................40 

5.2 Sammanblandning av spår och kontaminering.............................40 

5.3 Nära släkting ...............................................................................40 

5.4 DNA-spårets koppling till gärningsmannen.................................40 

6 Slutsatser..............................................................................................42 

6.1 Bevisvärdet av en DNA-träff är mycket högt...............................42 

6.2 Alla relevanta förundersökningsåtgärder måste vidtas .................42 

7 Statistik ................................................................................................44 

7.1 Omfattning .................................................................................44 

7.2 Träffar.........................................................................................44 

7.3 Träffar senaste månaden..............................................................44 

8 SKL:s utlåtandeskala ............................................................................45 

9 Träffrapporter ......................................................................................46 

10 Riksåklagarens riktlinjer, RåR 2008:1...................................................50

Inledning 

Kriminaltekniken genomgår en ständig utveckling och det kommer hela tiden 

fram nya metoder. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är teknisk bevisning och 

utvecklingen av denna mycket värdefull och bidrar till hållbara domslut. Under 

senare år har DNA-tekniken utvecklats alltmer och i många fall kommit 

att bli ett viktigt bevismedel i domstol. 

DNA-prover från skäligen misstänkta har tagits sedan flera år. Den 1 januari 

2006 utvidgades möjligheterna att besluta om kroppsbesiktning för tagande 

av DNA-prov. Utvidgningen innebär bl. a. att det är möjligt dels att regelmässigt 

ta DNA-prov på den som är skäligen misstänkt för ett brott varpå 

fängelse kan följa dels att i vissa fall ta DNA-prov även på annan än misstänkt, 

se nedan om aktuella lagregler. 

Den DNA-profil som man får genom kriminaltekniska analyser registreras i 

DNA-registret, utredningsregistret eller i spårregistret. I DNA-registret finns 

profiler från dem som dömts till annan påföljd än enbart böter eller som har 

godkänt ett strafföreläggande om villkorlig dom. I utredningsregistret registreras 

DNA-profiler på dem som är skäligen misstänkta för brott som kan medföra 

fängelse. I spårregistret registreras DNA-profiler från olika brottsplatser. 

Syfte och metod 

Syftet med denna promemoria är att utreda vilket värde DNA-spår har vid 

domstolarnas bevisvärdering i olika situationer. Syftet är inte att granska enskilda 

domar utan är istället utifrån ett helhetsperspektiv att klarlägga vilka 

problem DNA-bevis kan medföra för åklagaren och vilka eventuella brister 

som kan finnas i utredningar. Syftet är även att sprida denna kunskap inom 

åklagarorganisationen men också att återrapportera vad som framkommit till 

polisen och SKL för att i framtiden kunna förbättra förundersökningarnas 

kvalitet. Återrapportering är inte minst viktig med hänsyn till att DNA-bevisning 

är vanligast förekommande vid s.k. mängdbrott där polisen är förundersökningsledare. 

Granskningen av domstolarnas bevisvärdering grundas på slumpvis insamlade 

domar. De insamlade domarna har meddelats av tingsrätt och hovrätt. Det 

har inte skett någon avgränsning med hänsyn till brottstyp. De domar som 

samlats in har varit sådana där DNA utgjort den enda eller huvudsakliga bevisningen. 

Antalet domar uppgår till 84 och antalet åtalspunkter till 112. 

Domarna avser både bifallna och ogillade åtal. Insamlandet har gått till på så 

sätt att landets åklagare i olika sammanhang har uppmanats att till Utvecklingscentrum 

Göteborg sända in domar som faller in under beskrivningen 

ovan. 

Det är klart att inte samtliga domar där DNA haft betydelse som bevisning 

omfattas av denna granskning. Syftet är inte heller att få fram något statistiskt 

säkert resultat utan istället försöka se vilka bedömningar som görs i olika fall 

och vilka problem åklagaren kan möta i samband med DNA-bevisning. 

3

1 DNA som bevisning 

1.1 Allmänt 1 

DNA (Deoxyribo Nucleic Acid) är den kemiska beteckningen på människans 

arvsmassa. DNA finns i alla cellkärnor i människokroppen samt i mitokondrierna, 

vilka är cellorganeller som sköter cellernas energiförsörjning. Arvsmassan 

är fördelad på 46 delar eller kromosomer. En människa ärver hälften 

av det kärnbärande DNA: t (kromosomer) från modern och hälften från 

fadern. 

DNA-molekylen består av två sammanbundna strängar med fyra olika kvävebaser, 

eller nukleotider. De fyra olika kvävebaserna är adenin (A), tymin (T), 

cytosin (C) och guanin (G). Ett A i den ena strängen motsvaras alltid av ett T 

i den andra och ett C motsvaras alltid av ett G. De två strängarna vrider sig 

runt varandra. De brukar därför benämnas DNA-spriral, DNA-helix eller 

dubbelspiral. 

Den arvsmassa som varje människa bär på består av ca tre miljarder baspar. 

Enkelt uttryckt kan kombinationen av basparens ordningsföljd längs DNAmolekylen 

förklaras utgöra grunden för de olika egenskaperna. Med nuvarande 

kunskap är det endast en liten del av arvsmassan som bär på information. 

Kromosomerna finns i cellens kärna och kallas därför för kärnbundet DNA 

(kärn- DNA). Varje människa har samma uppsättning DNA oavsett varifrån i 

kroppen en cellkärna kommer. 

Varje människas uppsättning av DNA är unik med undantag av enäggstvillingar. 

Det går alltså inte med hjälp av DNA att skilja enäggstvillingar åt. Enäggstvillingar 

kan dock kriminaltekniskt skiljas åt med hjälp av fingeravtryck. 

1.2 DNA inom kriminaltekniken 2 

DNA som bevisning inom kriminaltekniken uppmärksammades första gången 

i mitten på 1980-talet. 

Första gången som DNA-tekniken användes i Sverige var i ett våldtäktsfall 

under 1989. I det fallet kunde man med mycket hög sannolikhet binda en 

person till ett biologiskt spår. Den analys som då gjordes skedde i England och 

krävde betydligt större spårmängder än som krävs idag. 

De första helsvenska analyserna utfördes 1991. Sedan dess har tekniken och 

analysmetoderna utvecklats i en mycket hög hastighet. 

1 Tio år med DNA, SKL Rapport 2005:02 

2 A.a. sid. 11. 

4

1.3 Analysmetoder 3 

PCR-metoden (Den vanligaste analysmetoden 4 ) 

En DNA-analys av ett tillvarataget biologiskt spår sker genom utvinning och 

rening av DNA, mängdbestämning, kopiering samt separation och utläsning. 

Utvinning och rening kan ske på flera olika sätt beroende på vilken typ av 

spår det handlar om och på spårets kvalitet. I korthet går det ut på att spåret 

löses upp och DNA utvinns från cellkärnorna samt att ev. föroreningar tvättas 

bort. För att kunna få ett tillförlitligt resultat krävs idag ca 70-100 celler med 

DNA. 

Därefter sker kopiering. PCR (polymerase chain reaction) är en kopieringsmetod 

som innebär att valda delar av arvsmassan, i detta fall de tio STR-områdena 

(short tandem repeats) och området för könsbestämning (amelogenin) 

kopieras. Kopieringen sker 28 gånger och för varje kopiering fördubblas antalet 

DNA-molekyler i de utvalda områdena. Metoden liknar kroppens egen 

DNA-process vid celldelning och noggrannheten är total vilket gör den användbar 

inom kriminaltekniken. 

Efter kopiering separeras de olika DNA-fragmenten åt storleksmässigt vilket 

sker med hjälp av en kurva. Det är topparnas placering som är intressant. 

Längden anger kvaliteten. Topparna utläses och omvandlas sedan genom ett 

dataprogram till en sifferkombination som blir själva DNA-profilen. Det är 

sifferkombinationen som sedan registreras i de olika registren. 

Mitokondriellt DNA (mtDNA) 

Vissa biologiska spår innehåller mycket små mängder kärnbundet DNA, t.ex. 

spontant avlossade hårstrån, ben eller tänder som legat nedgrävda många år 

eller delvis förruttnade likdelar. I spåren kan det dock finnas en annan typ av 

DNA kallat mtDNA. 

MtDNA finns i cellernas cytoplasma. I varje mitokondrie finns det flera kopior 

av detta DNA och det finns många mitokondrier per cell vilket leder till att 

det är möjligt att analysera små och dåliga spår. 

MtDNA-analys är en specialanalys och används främst vid grova brott som 

t. ex. mord. Bevisvärdet av en mtDNA-analys är lägre än för ett vanligt DNAresultat 

eftersom mtDNA inte är unikt då det ärvs från modern till barnen 

och från döttrar till deras barn osv. 

LCN-analys (Low copy number) 

LCN-metoden används vid mycket små spårmängder, t. ex. spår på en armbandsklocka 

eller glasögon som en viss person använt under en längre tid. Det 

kan räcka med 1/10 av ett normalt DNA-spår för att få fram en profil. 

3 Se bl. a. SKL:s hemsida; www.skl.polisen.se 

4 En bra och informativ beskrivning av metoden finns i tidningen Kriminalteknik nr 1 år 2005 

(se särtryck som finns på SKL:s hemsida). 

5

Även denna metod är en specialanalys som används i första hand vid grova 

brott där vanlig DNA-analys inte räcker till. Med hänsyn till att det rör sig om 

mycket små spårmängder är kontaminationsrisken hög och resultatvärderingen 

är komplicerad vilket leder till att bevisvärdet blir lägre än vid en normal 

DNA-analys. 

2 Kroppsbesiktning för tagande av DNA 

2.1 Allmänt 

Tagande av DNA-prov omfattas av reglerna om kroppsbesiktning i 28 kap. i 

rättegångsbalken. Med kroppsbesiktning avses enligt 28 kap. 12 § andra 

stycket rättegångsbalken undersökning av människokroppens yttre och inre 

samt tagande av prov från människokroppen och undersökning av sådana 

prov. En kroppsbesiktning är ett tvångsmedel som får användas endast under 

vissa angivna förutsättningar. 

2.2 Aktuella lagregler 

Den 1 januari 2006 utvidgades möjligheterna att besluta om tagande DNAprov. 

Tidigare var möjligheten att ta DNA-prov begränsad bl.a. till att avse 

vissa angivna brott om brottet kunde leda till fängelse mer än två år. 

De nya reglerna innebär bl. a. att det är möjligt dels att regelmässigt ta DNAprov 

på den som är skäligen misstänkt, dels att – i vissa fall - ta DNA-prov 

även på annan än misstänkt. Motiven till ändringarna finns i Ds 2004:35 Genetiska 

fingeravtryck och prop. 2005/06:29 Utvidgad användning av DNAtekniken 

inom brottsbekämpning m.m. Åklagarmyndigheten har kommenterat 

den nya lagstiftningen i RättsPM 2006:7 DNA-prov för registrering (se 

även Riksåklagarens beslut den 24 maj 2007 i ett tillsynsärende avseende s.k. 

registertopsning av ungdomar (ÅM-A 2006/2090)). 

I prop. 2005/06:29 sid. 19 ff anförde regeringen att brottsligheten – även 

mängdbrottslighet såsom snatteri, stöld och tillgrepp av fortskaffningsmedel – 

medför lidande för enskilda och orsakar såväl samhället som enskilda stora 

kostnader. Redan detta gör det givetvis angeläget att brottsligheten kan klaras 

upp så snart som möjligt. Till detta kommer att en stor del av alla brott begås 

av personer som redan tidigare har begått brott och att kriminaliteten har gått 

allt längre ned i åldrarna. Det är vanligt att ungdomar börjar med att begå 

snatteri och via tillgrepp av fortskaffningsmedel och inbrottsstölder går vidare 

till grövre kriminalitet. En högre uppklarningsprocent i fråga om mängdbrottslighet 

förbättrar möjligheterna att avbryta lagöverträdares brottskarriärer. 

En omfattande användning av DNA-tekniken bör också enligt förarbetena 

leda till att flera brott klaras upp och att uppklarningen sker snabbare. Ett väl 

utbyggt DNA-register som omfattar merparten av samtliga aktivt kriminella i 

6

landet skulle utgöra ett effektivt redskap i den brottsbekämpande verksamheten. 

5 

För att det ska vara aktuellt med provtagning ska dock liksom vid annan 

kroppsbesiktning, proportionalitetsprincipen i 28 kap. 3 a § rättegångsbalken 

iakttas. Med tillämpningen av den principen säkerställs att rena bagatellbrott, 

där påföljden kan förväntas bli enbart böter, inte kommer att föranleda provtagning 

på den misstänkte. I bedömningen av behovet av provtagning bör det 

även kunna vägas in att prov inte ska tas om det är onödigt. Enligt förarbetena 

är det exempelvis naturligt att prov inte tas om den enskilde redan är registrerad 

i DNA-registret eller om DNA-prov redan har tagits under utredningen 

av brottet med stöd av 28 kap. 12 § rättegångsbalken. Det senare provet 

kommer då att användas vid eventuell registrering i DNA-registret. 6 

De olägenheter som uppkommer för den enskilde vid en provtagning framstår 

enligt förarbetena som begränsade då tagande av ett salivprov är ett förhållandevis 

harmlöst ingrepp. Olägenheten av att myndigheterna genom provtagningen 

får tillgång till biologiskt material är även den begränsad eftersom de 

DNA-prover som det här är fråga om används enbart för att ta fram DNAprofiler 

som kan utnyttjas enbart för identifiering. 7 

För att uppnå syftet med lagändringen krävs dock att DNA-registret och utredningsregistret 

byggs upp så snabbt som möjligt. Under den tid som möjligheten 

att ta DNA-prov funnits har inte registren vuxit i den omfattning som 

kunnat förväntas. Den 31 december 2007 fanns det 16 796 profiler registrerade 

i DNA-registret och 24 621 profiler registrerade i utredningsregistret. 

Under 2006 lagfördes enligt Brå 119 686 personer varav 24 192 dömdes till 

enbart böter, 39 203 strafförelades böter och 18 176 meddelades åtalsunderlåtelse. 

En slutsats av siffrorna är att betydligt fler personer borde finnas i registren. 

28 kap. 12 § rättegångsbalken 

Stadgandet utgör portalparagrafen när det gäller tagande av DNA-prov. Den 

som är skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa får under 

vissa förutsättningar kroppsbesiktas för tagande av DNA-prov. De förutsättningar 

som avses i paragrafen är att analyssvaret behövs för utredning av det 

aktuella brottet eller enligt bestämmelserna i 12 a §. Även annan än misstänkt 

kan i vissa i 12 b § föreskrivna fall kroppsbesiktas för tagande av DNA-prov. 

För att kunna genomföra kroppsbesiktningen får kvarhållande ske upp till sex 

timmar eller om det finns synnerliga skäl ytterligare sex timmar. 

28 kap. 12 a § rättegångsbalken 

Kroppsbesiktning för tagande av salivprov, s.k. registertopsning, får ske på den 

som är skäligen misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa, om syftet 

är att göra en DNA-analys av provet och registrera uppgifter om resultatet av 

5 Prop. 2005/06:29 sid. 21 

6 Prop. 2005/06:29 sid. 23. 

7 Prop. 2005/06:29 sid. 20 

7

analysen i det DNA-register eller utredningsregister som förs enligt polisdatalagen, 

se även Riksåklagarens riktlinjer (RåR 2008:1) nedan. 

28 kap. 12 b § rättegångsbalken 

Lagrummet reglerar förutsättningar för kroppsbesiktning genom tagande av 

salivprov på annan än den som är skäligen misstänkt. Det kan t.ex. vara 

målsägande eller vittnen vars DNA man behöver känna till för att kunna avgöra 

vilka DNA-spår som avsatts av en gärningsman. Det gäller också en person 

som man med fog anser vara misstänkt även om misstankegraden inte når 

upp till skälig misstanke. 

Prov får inte tas slentrianmässigt. Det krävs därför att det finns synnerlig anledning 

att anta att ett prov är av betydelse för utredningen av brottet. Enligt 

förarbetena betyder det att det ska föreligga faktiska omständigheter som påtagligt 

visar att man med fog kan förvänta sig att uppnå det avsedda resultatet 

med åtgärden. 8 

Enligt lagrummets tredje stycke kan prov inte tas tvångsvis på den som är 

under 15 år. Stadgandet hindrar dock inte att prov tas om samtycke lämnas 

till åtgärden. Samtycke kan lämnas av barnet självt om det uppnått tillräcklig 

mognad eller av vårdnadshavare eller en särskild företrädare. Analysresultatet 

får endast användas i målet för de ändamål som provet togs. Det får inte 

jämföras med de uppgifter som finns registrerade i register som förs enligt 

polisdatalagen, dvs. DNA-, utrednings- och spårregistret. 

28 kap. 13 § rättegångsbalken 

Beslut om registertopsning fattas av förundersökningsledaren, åklagaren eller 

rätten, jfr 28 kap. 4 § rättegångsbalken. 

2.3 Riksåklagarens riktlinjer 

Riksåklagaren beslutade den 14 februari 2008 om riktlinjer angående kroppsbesiktning 

genom tagande av salivprov, s.k. registertopsning (RåR 2008:1), se 

bilaga. Riktlinjerna ska tillämpas från och med den 1 mars 2008. 

Enligt riktlinjerna ska beslut om registertopsning fattas rutinmässigt om de 

lagliga förutsättningarna är uppfyllda. Den regeln gäller även unga misstänkta 

som är straffmyndiga. Registertopsning ska dock inte ske om det är fråga om 

bagatellartade förseelser, dvs. brott där påföljden förväntas bli enbart böter. 

En person misstänkt för brott som normalt medför böter kan dock vid vissa 

fall, t.ex. vid upprepade snatterier, registertopsas eftersom påföljden då kan 

bli annan än böter. 

Ett beslut om registertopsning fattas normalt på ett tidigt stadium av en förundersökning. 

Det kan då vara svårt att förutse vilken påföljd som slutligen 

kommer att bestämmas. En åklagare ska dock enligt riktlinjerna inte avstå från 

beslut om registertopsning enbart av den anledningen att påföljden kan 

8SOU 1995:47 s 298 och prop. 2005/06:29 s 39. 

8

komma att bli böter på grund av straffnedsättningsregler eller att brottet kan 

komma att föranleda åtalsunderlåtelse. 

Registertopsning ska enligt riktlinjerna inte ske om den misstänktes DNAprofil 

redan finns registrerad om det inte föreligger särskilda skäl, t. ex. att det 

föreligger en misstanke om att fel person lämnat det registrerade provet. Registertopsning 

ska inte heller ske om DNA-prov tagits under utredningen av 

brottet med stöd av 28 kap. 12 § rättegångsbalken, dvs. då det behövs för 

utredning om det brott som förundersökningen gäller. 

De flesta beslut om topsning fattas naturligt i samband med frihetsberövande. 

Frågan ska dock alltid övervägas under hela förundersökningen. Beslut om 

topsning kan fattas till den tidpunkt då rättegången om det brott som beslutet 

avser avslutats. 

3 Praxis 

DNA som bevisning förekommer numera ofta i svenska domstolar. Trots 

detta finns det få refererade fall där huvudfrågan enbart har avgjorts genom 

en analys av DNA-bevisning. En anledning till detta är att DNA-bevisning 

ofta förekommer tillsammans med annan bevisning. Högsta domstolen har i 

ett vägledande fall, NJA 2003 s. 591, uttalat sig om bevisvärdet av resultatet 

av DNA-analys. 

3.1 NJA 2003 s. 591 

I målet väckte åklagaren åtal mot en person för bl.a. rån genom att han 

gemensamt och i samförstånd med andra personer medelst hot om våld som 

inneburit eller för de anställda i en uraffär framstått som trängande fara stulit 

klockor och kontanter till ett värde om 59 000 kr. Vid rånet krossades flera 

glasmontrar med klockor och i samband därmed såg en av de anställda att en 

av rånarna skar sig. Vid polisens platsundersökning anträffades blod dels på 

ett monterglas, dels på en glasbit på golvet. Blodet sändes till SKL för analys. I 

samband med en annan utredning där DNA-prov togs drygt ett år senare fick 

man träff mot person. 

Den misstänkte förnekade gärningen. Han uppgav att han inte kom ihåg vad 

han gjorde den aktuella dagen, men han hade inte deltagit i något rån. Han 

gjorde gällande att det blod som påträffats på monterglaset inte var hans, 

varför det måste ha begåtts något fel i samband med analysen. 

Tingsrättens bedömning 

Tingsrätten fann, med hänsyn till att en av målsägandena berättat att en rånare 

skar sig på monterglas och att blod hittades på glaset till en sönderslagen 

monter, att det saknades anledning att anta att det blod som anträffats vid 

platsundersökningen och som sändes till SKL kom från någon annan än en av 

gärningsmännen. Av utlåtandet från SKL framgick att det kunde hållas för 

visst att DNA-spåren i det undersökta blodet kom från den åtalade om man 

bortsåg från möjligheten att DNA:t kom från en nära släkting till honom. 

Enligt tingsrätten hade det inte framkommit något som tydde på att fel hade 

begåtts i samband med SKL:s undersökning. Mannen dömdes därför för rånet. 

9

Hovrättens bedömning 

Hovrätten fann likhet med tingsrätten gärningen styrkt. 

Högsta domstolen 

Högsta domstolen fann att avgörande för bedömningen av frågan om den 

åtalade var en av gärningsmännen var värderingen av resultatet av DNA-undersökningen. 

I Högsta domstolen avgav SKL yttrande och en forensisk biolog som deltog i 

ärendets handläggning hos SKL hördes som sakkunnig. Domstolen antecknade 

därefter följande (kursiveringen av det mest centrala är promemorians). 

När det allmänt gäller genomförandet av DNA-analyser framgår av SKL:s 

yttrande bl.a. följande. SKL undersöker insända material och tar ut DNAprov 

för analys. Standardanalysen av DNA-prover går för närvarande ut på att 

karaktärisera tio områden (genetiska markörer) av arvsmassan vilket överensstämmer 

med europeisk standard. Det är normalt tillräckligt att undersöka tio 

områden men om det finns skäl för det kan analysen utvidgas till 15 områden. 

Varje person har två varianter av DNA per analyserat område, en från respektive 

förälder. Analysen resulterar i en DNA-profil. Vad som gör en specifik 

DNA-profil näst intill unik är kombinationen av varianter. När överensstämmelse 

mellan DNA-profiler från ett spår och en person erhålls genom 

sökning i DNA-register görs det en matematisk beräkning av sannolikheten 

för risken för slumpmässig överensstämmelse mellan obesläktade personer. 

Denna beräkning sker med hjälp av en databas som i Sverige omfattar DNAprofiler 

från en referenspopulation på cirka 300 personer med svenska namn. 

Med risken för slumpmässig överensstämmelse som grund dras en slutsats 

som visar hur starkt resultatet stöder att spåret faktiskt kommer från aktuell 

person. Den starkaste slutsatsen ”det kan hållas för visst …” används när risken 

för slumpmässig överensstämmelse är 1 på 1 miljon eller lägre. SKL:s 

bedömning är att det i praktiken inte har någon betydelse om risken för 

slumpmässig överensstämmelse är 1 på 1 miljon eller 1 på 100 miljarder. Eftersom 

överensstämmelser mellan släktingar inte är enbart slumpmässiga görs 

alltid den reservationen i SKL:s utlåtanden att slutsatserna gäller under förutsättning 

att man bortser från möjligheten att spåret kommer från en nära släkting. 

För slutsatser som gäller släktingar används inte den slutsatsskala som 

gäller obesläktade personer. I stället redovisas risken för överensstämmelse 

mellan två personer med en given släktskapsrelation. Vid denna beräkning 

görs en försiktig uppskattning med hjälp av de vanligaste varianterna i databasen. 

Beträffande den i målet aktuella DNA-undersökningen har SKL anfört bl.a. 

följande. Av de två spår med överensstämmande DNA-profiler från den aktuella 

brottsplatsen som undersöktes år 2001 registrerades ett i DNA-registret 

och det analyserades vid ytterligare ett tillfälle år 2002. Då det analyserades 

första gången bestod en standardanalys av nio områden. När blodprovet från 

M.A. analyserades år 2002 bestod en standardanalys av tio områden, varav 

fyra var gemensamma med dem som användes 2001. Vid kontroll av M.A:s 

DNA-profil mot DNA-registret erhölls en träff, med fyra gemensamma områden, 

mellan hans blod och det registrerade spåret. För att bekräfta träffen 

var det nödvändigt att uppdatera spårets profil, vilket skedde vid det andra 

10

analystillfället år 2002. Träffen mellan M.A. och spåret i DNA-registret består 

därmed av en fullständig DNA-profil, dvs. tio områden. 

M.A. har till en början invänt att det förhållandet att referenspopulationen 

enbart består av personer med svenska namn utgör en svaghet i DNA-analysen 

när jämförelse skall göras med en person som har annat ursprung. Han har 

också ifrågasatt om referenspopulationen är tillräckligt stor. Han har vidare 

invänt att en referenspopulation som annars kunnat vara relevant på grund av 

olika subpopulationers preferenser eller på grund av inavel kan förlora sitt 

värde vid DNA-analyser. Han har därvid anfört att han är född i Iran och att 

generation-erna före honom består av personer vilka som preferens vid reproduktion 

haft andra perser. 

SKL har i sitt yttrande anfört att en referenspopulation som består av cirka 

300 personer har bedömts fullt tillräcklig för att erhålla tillförlitliga resultat. 

SKL har anfört att när principerna för sannolikhetsberäkningen vid laboratoriets 

DNA-undersökningar fastställdes togs hänsyn till de osäkerheter som 

normalt förekommer, exempelvis antalet personer som kan vara källa till spåret, 

relevant referenspopulation och grad av inavel, varför det nästan aldrig är 

nödvändigt att anpassa beräkningen av risken för slumpmässig överensstämmelse 

till varje individuellt ärende. 

Enligt SKL är M.A:s ursprung i sammanhanget ovidkommande eftersom träffen 

mellan hans blod och spåren från brottsplatsen erhållits genom sökning i 

DNA-register där sökningen inte varit inriktad mot personer från någon särskild 

befolkningsgrupp. Det finns inte heller enligt SKL anledning att anta att 

slutsatsen av DNA-analysen blir en annan om beräkningen av risken för 

slumpmässig överensstämmelse skulle göras med hjälp av en databas baserad 

på perser. Beträffande invändningen rörande subpopulationer och inavel har 

SKL anfört att eventuell inverkan därav och av andra populationsgenetiska 

skevheter beaktas genom att risken för slumpmässig överensstämmelse alltid 

justeras med en korrigeringsfaktor. 

M.A. har vidare pekat på att det finns risker i laboratoriemiljö och att fel kan 

ha begåtts vid hanteringen samt vid tolkningen av den ursprungliga DNAanalysen 

av spåren från brottsplatsen. 

SKL har i denna del anfört bl.a. följande. Det finns ett väl fungerande system 

för att minimera riskerna för felaktig hantering vid DNA-undersökningar och 

SKL bedömer riskerna som mycket små även om det aldrig helt går att utesluta 

misstag. Det är förväxlingar av prover och information som utgör den 

potentiellt allvarligaste risken eftersom dessa kan orsaka felaktiga uteslutningar 

men framför allt felaktiga överensstämmelser. Vid sådana arbetsmoment 

där SKL bedömer att förväxling kan uppstå medverkar två handläggare. 

En person utför momentet och en annan kontrollerar att det sker på 

ett riktigt sätt. Även redovisningen av DNA-undersökningar sker efter 

granskning av två personer. I förevarande fall har dessutom analys av de ursprungliga 

blodspåren skett vid två olika tillfällen. Det utförs löpande såväl 

externa som interna kvalitetskontroller. Dessa riktar sig mot provtagning, 

DNA-analys och resultattolkning och några förväxlingar har aldrig kunnat 

påvisas. 

11

DNA-tekniken grundar sig på vetenskapligt erkända metoder. De osäkerhetsfaktorer 

som M.A. pekat på beaktas enligt vad som framgått på olika sätt 

inom ramen för tekniken. När det gäller risken för felaktigheter vid genomförande 

av DNA-undersökningar har denna av SKL allmänt bedömts som 

mycket liten. Då det inte framkommit någon omständighet som tyder på att 

fel begåtts vid den aktuella undersökningen måste man kunna utgå från att 

undersökningen skett på ett korrekt sätt. 

Utredningen visar att när slutsatsen av en DNA-analys blir att ”det kan hållas 

för visst …” risken för slumpmässig överensstämmelse mellan DNA-profiler 

från obesläktade personer är försumbar och bevisvärdet av en sådan slutsats 

får anses vara mycket starkt. Utgångspunkten bör därför vara att, när som i 

förevarande fall det är utrett att de analyserade blodspåren från brottsplatsen 

härrör från gärningsmannen, slutsatsen ”det kan hållas för visst …” är tillräcklig 

för att beviskravet att det skall vara ställt utom rimligt tvivel att det är aktuell 

person som är gärningsmannen skall anses vara uppfyllt. Detta förutsätter dock 

att slutsatsen av DNA-analysen framstår som rimlig. Vid en rimlighetsbedömning 

bör beakt-as om det finns några omständigheter som talar mot att 

aktuell person är gärningsmannen. Därvid kan sådana faktorer få betydelse 

som personens anknytning till orten där brottet begåtts samt hur dennes kön, 

ålder, längd och ursprung förhåller sig till förekommande vittnesuppgifter. I 

förevarande fall talar ingen av dessa faktorer eller någon annan omständighet 

mot att SKL:s slutsats är rimlig. 

När det gäller den reservation för nära släktingar som SKL alltid gör då slutsats-en 

av en DNA-analys fastställs har M.A. i HD antytt att spåren skulle 

kunna komma från hans två år yngre bror. 

Av SKL:s yttrande framgår att SKL bedömer att det enbart är helsyskon som i 

praktiken skulle kunna uppvisa identiska DNA-profiler men att risken härför 

är mycket liten. Av yttrandet framgår att i Sverige hittills inte har erhållits 

några identiska DNA-profiler om man bortser från fall där tvillingar ingått. 

SKL har bedömt risken för att de aktuella spåren skulle kunna komma från ett 

helsyskon till M.A. till 1 på 6 940 och anfört att detta innebär att risken är 

mycket låg. Under sådana förhållanden och då det inte finns någon indikation på 

att det skulle kunna vara M.A:s bror som avsatt spåren bör reservationen för 

nära släktskap inte påverka bevisvärdet av SKL:s slutsats. 

Sammantaget fann Högsta domstolen att den slutsats av DNA-analysen som 

redovisats i SKL:s utlåtande utgjorde tillräcklig bevisning för att den åtalade 

var en av gärningsmännen. 

12

4 Domstolarnas bedömning av DNA som bevisning 

4.1 Allmänt 

De domar som redovisas nedan är som tidigare nämnts domar som åklagare 

skickat in till Utvecklingscentrum Göteborg. Flera av domarna innehåller mer 

än en åtalspunkt där DNA bevisning har förekommit. Domarna är meddelade 

av både tingsrätt och hovrätt samt avser både bifallna och ogillade åtal. 

Domarna har sorterats efter brottstyp; stöld och grov stöld, rån och grovt rån, 

tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovligt brukande, sexualbrott samt övriga 

brott. 

4.2 Stöld och grov stöld 

Löp 

nr 

Brottsrubricering 

1 Grov stöld 

(villainbrott). 

2 Stöld 

(lokalinbrott). 

3 Stöld 

(lokalinbrott; 

pub). 

4 Stöld 


skola). 

5 Stöld 


skola). 

DNAbeviset 

Blod 

på 

dörrkarms 

yttersida. 

Blodspår 

framgår ej 

var spåret 

fanns. 

Saliv 

på flaska. 

Blodspår 

framgår ej 

var spåret 

fanns. 

Blodspår 

på insida av 

fönsterkarm. 

Övrig bevisning – 

Inställning/förklaring 

Saknas. 

Misstänkt: Hade ingen 

förklaring. 

Saknas 

Misstänkt: Kunde 

varken erkänna eller 

förneka. Han hade 

ingen anledning att 

ifrågasätta 

gärningspåståendet. 

Vittnesförhör med 

polisens förhörsledare 

Misstänkt: Förnekade. 

Möjligt att en kompis 

lämnat flaskan. 

Saknas. 

Misstänkt: Minns ej; 

ifrågasatte ej gärningspåståendet 


1) polisens förhörsledare 

2) polis från 

platsundersökning 


Han hade varit på 

platsen för att urinera 

och slagit till en redan 

krossad ruta. I 

inledande förhör 

förnekade han att han 

varit på platsen. 

Domstolens bedömning Dom 

Bifall. 

DNA-spåret tillräckligt 

starkt indicium när 

misstänkt själv inte kan 

lämna rimlig förklaring till 

varför hans blod fanns på 

brottsplatsen. 

Mölndals TR 

2007-05-23 

B 933-07 

(1) 

Bifall. Varbergs TR 

2006-12-05 

B 2291-06 

(2.1) 

Bifall. 

DNA-spåret i kombination 

med att misstänkt 

under förhör självmant 

nämnt Coca-colaflaska 

utan information från 

förhörsledaren om typen 

av flaska tillräckligt. 

Malmö TR 

Avd 2 

2007-05-08 

B 2024-07 

(3) 

Bifall. Eskilstuna 

TR 

Grupp 2 

2007-02-23 

B 623-06 

(4) 

Bifall. 

Klarlagt att misstänkt varit 

på platsen. Senare 

förklaring till blodspår 

efterhandskonstruktion. 

Polis från 

platsundersökning 

motsäger uppgifter om 

varför misstänkt varit på 

platsen. 

Eskilstuna 

TR 

2007-03-14 

Grupp 2 

B 522-07 

(5) 

13

6 Stöld 


7 Grov stöld 

i två fall 

(lokal- och 

villainbrott). 

8 Grov stöld 


9 Stöld 


10 Grov stöld 

(bostads- 

inbrott). 

11 Stöld 


12 Försök till 

stöld 


Blodspår 

på insida av 

fönsterbräda 

och på 

telefonlur. 

Salivspår 

på glas, 

flaska och 

ölburk; 

framgår ej 

var 

föremålen 

funnits. 

Cigarettfimp 

framgår ej 

var den 

anträffats. 

Salivspår 

på flaska i 

lokalen. 

Blodspår 

inne i 

bostaden. 

Blodspår 

på del av 

tillgripet 

föremål, 

anträffat 100 

meter från 

lokalen. 

Blodspår 

framgår ej 

var. 

I Hovrätten hölls 

vittnesförhör med 

personal från SKL 


Spåren kan komma 

från släkting exv. 

någon av två bröder 

boende i området. Ej 

känt till att hade 

glashammare i fickan. 

Vittnesförhör med polis 

från platsundersökning 

samt kriminaltekniker 


Saknas 


Medger kommit till 

platsen på begäran av 

kamrat. Lämnat då han 

inte ville befatta sig 

med aktuellt gods 

(vapenskåp). 

Saknas. 


Kan ha varit på tomten 

utanför lokalen och 

druckit ur aktuell 

flaska. 

Saknas. 

Misstänkt: Inga 

minnes-bilder annat än 

brott i samma område 

vid senare tillfälle. 

Saknas. 

Misstänkt: Hade ingen 

förklaring till spåren. 

Saknas. 



förneka. 

Bifall (TR ogillat). 

Misstänkt anträffats med 

glashammare i område 

kring brottsplatsen 

samma natt som 

inbrottet. Risken för 

förväxling med syskon 1 

på 10000. 

Anm: dömd även för 

olovligt brukande av bil 

samma natt. 

Bifall. 

Tillförlitligheten av analys 

och spårsäkring påverkas 

ej av att föremålen inte 

tagits i beslag. Brottsmönstret 

företer påtagliga 

likheter med övriga brott. 

Anm: I samma dom dömd 

för totalt 14 tillgreppsbrott 

från lokaler eller villor – jfr 

även löpnr 8. 

Ogillat. 

Misstänkts berättelse 

oemotsagd. Uppgifterna 

kan ej lämnas utan 

avseende. 


för totalt 14 tillgreppsbrott 

från lokaler eller villor, se 

löpnr 7. 

Bifall. 

Ingen annan rimlig 

förklaring än att misstänkt 

är gärningsman. 


även för annat tillgreppsbrott. 

Bifall. 


för ytterligare tre stölder 

Misstänkt även tidigare 

dömd för inbrott i 

bostadsområde. 

Bifall. 

DNA-spåret så starkt 

bevisvärde att misstänkt i 

avsaknad av egna 

uppgifter ska dömas. 

Bifall. 

Genom DNA-spåret styrkt 

att misstänkt är skyldig till 

inbrottet och det kan tas 

för visst att avsikten varit 

att stjäla. 

Svea hovrätt 

Avd 10 

2007-05-02 

B 2580-07 

Uppsala TR 

2007-03-01 

B 5053-06 

(6) 

Eksjö TR 

2003-07-18 

B1614-01 

(7.1) 

Eksjö TR 

2003-07-18 

B 1614-01 

(7.2) 

Stockholms 

TR avd 12 

2007-02-08 

B 975-07 

(8) 

Falu TR 

2006-05-16 

B 1099-06 

(9) 

Linköpings 

TR 

2006-08-17 

B 1761-06 

(10) 

Vänersborgs 

TR 

2007-02-13 

B 2310-06 

(11) 

14

13 Stöld 

(bilinbrott). 

14 Stöld 

(bilinbrott). 

15 Stöld 




17 Stöld 

(bilinbrott i 

fyra fall). 

18 Stöld 

(inbrott 

lokal). 

Blodspår 

20 cm från 

krossad ruta. 

Blodspår 

bl. a. på 

glasbit från 

bilens instrumentpanel. 

Blodspår på 

a) plastpåse 

med ihopplockat 

gods 

i lokalen 

b) tröja vid 

krossat 

fönster. 

Blodspår 

på handtaget 

till innerdörr 

(pannrum). 

Blodspår 

framgår ej 

var. 

Blodspår 

på golv 

innanför ingångsfönster 

. 

Saknas. 


Möjligt att han haft 

sårskada, varit i 

garaget och stött emot 

bilen. 

Saknas. 


Varit i garaget, möjligt 

att haft sårskada och 

stött emot bilen 

Saknas. 


Hört glasruta krossas, 

gått in i lokalen, ingen 

mer minnesbild. 

Osäker på om tröjan 

tillhör honom. Ingen 

förklaring till blodet på 

plastpåsen. 

Saknas. 


Under en period bott i 

pannrummet, dock ej 

när inbrottet skedde. 

Saknas. 



förneka. 

Missbruksperiod vid 

tillfället, möjligt att han 

utfört inbrotten. 

Saknas. 



förneka. 

Missbruksperiod vid 

tillfället, ingen 

förklaring till 

blodspåren. 

Bifall. 

Mht angivna fynd och 

omständigheterna i övrigt 

uppenbart att misstänkt 

skyldig till stölden. 


för ytterligare stöld från 

bil, båda fallen stöld av 

vinterdäck, se löpnr 14. 

Bifall. 

Mht angivna fynd och 


uppenbart att misstänkt 

skyldig till stölden 


för ytterligare stöld från 

bil, båda fallen stöld av 

vinterdäck, se löpnr 13. 

Bifall. 

Genom spåren på 

plastpåsen kan det hållas 

för visst att misstänkt 

tillgripit godset. 


för ytterligare stölder, se 

löpnr 16. 

Bifall. 

Det kan hållas för visst att 

blodspåret avsatts vid 

inbrottet som skett 

genom krossad ruta till 

pann-rummets ytterdörr. 

Misstänkt ingen rimlig 

förklaring till att 

blodspåret härrör från 

honom. 


för ytterligare stölder, se 

löpnr 15. 

Bifall. 

Inbrotten skett under kort 

tidsperiod (upp till fem 

dagar) och då misstänkt 

varit inne i 

missbruksperiod. 


även för bl a inbrottsstöld 

från lokal. 

Bifall. 

Styrkt genom misstänkts 

egna uppgifter och DNAspår. 

Stockholms 

tingsrätt 

Avd 14 

2007-01-18 

B 28449-06 

(12.1) 

Stockholms 

tingsrätt 

Avd 14 

2007-01-18 

B 28449-06 

(12.2) 

Halmstads 

tingsrätt 

Enhet 1 

2007-02-14 

B 154-07 

(13.1) 

Halmstads 

tingsrätt 

Enhet 1 

2007-02-14 

B 154-07 

(13.2) 

Malmö TR 

Avd 1 

2006-10-26 

(14) 

Stockholms 

tingsrätt avd 

12 

2007-01-29 

B 20276-06 

(15) 

15


(inbrott 

fritidshus). 


(inbrott 

fritidshus). 


och 

försök därtill, 

14 fall 

(främst 

bostäder). 

22 Stöld 

(bilinbrott). 

23 Stöld 

(bilinbrott). 

Blodspår 

framgår ej 

var. 

Blodspår 

framgår ej 

var. 

Cigarettfimp 

ar och 

flaskor inne 

på 

respektive 

brottsplats, 

även blod 

inne i några 

bostäder. En 

av flaskorna 

tillhört målsägande, 

stått i 

kylskåpet 

Cigarettfimp 

i bilens 

askkopp. 

Blodspår 

inuti fordon 

på plats där 

stöldgodset 

tillgripits. 

Stöldgods anträffat hos 

misstänkt. 



förneka. 

Hittat stöldgodset 

hemma. Hade 

missbruksperiod vid 

tillfället. Ingen 

förklaring till 

blodspåren. 

Stöldgods anträffat hos 

misstänkt. 



förneka. 

Hittat stöldgodset 

hemma. Hade 

missbruksperiod vid 

tillfället. Fullt möjligt att 

varit på 

gärningsplatsen. 

Saknas. 


Troligen andra 

personer som placerat 

ut fimpar och flaskor. 

Möjligt för samma 

personer att komma åt 

blod genom använda 

injektionssprutor. 

Saknas. 



förneka. 

Saknas. 



förneka. 

Bifall. 

Styrkt genom anträffat 

stöldgods och DNA-spår. 


även för ytterligare 

inbrottsstölder, se löpnr 

20. 

Bifall. 

Styrkt genom anträffat 

stöldgods och DNA-spår. 


även för ytterligare 

inbrottsstölder, se löpnr 

19. 

Bifall. 

I och för sig tänkbart att 

föremål som flaskor etc 

kan medtas av andra 

gärningsmän. I detta fall 

dock blod på gärningsplatsen 

och en flaska 

tillhörande målsäganden. 

Samlade bilden sådan att 

misstänkt uppenbart är 

gärningsman. 

Bifall. 


med att fordonet inte stått 

uppbrutet någon längre 

tid – upp till 12 timmar – 

tillräcklig bevisning. 


för ytterligare en bilstöld 

vid annat tillfälle och bl a 

snatteri (löpnr 23). 

Bifall. 


med att fordonet inte stått 

uppbrutet någon längre 

tid – upp till 12 timmar – 

tillräcklig bevisning 


för ytterligare en bilstöld 

vid annat tillfälle och bl a 

snatteri (löpnr 22). 

Göta hovrätt 

Avd 3 

2007-02-23 

B 164-07 

Växjö TR 

Enhet 2 

2007-01-04 

B 2004-06 

(16.1) 


Avd 3 

2007-02-23 

B 164-07 

Växjö TR 

Enhet 2 

2007-01-04 

B 2004-06 

(16.2) 

Stockholms 

TR avd 11, 

2006-09-04 

B 16410-06 

(17) 

Malmö TR 

Avd 4 

2006-10-11 

B 4354-06 

(18.1) 

Malmö TR 

Avd 4 

2006-10-11 

B 4354-06 

(18.2) 

16




stöld 


26 Stöld och 

försök till 

TAF 

(bilinbrott). 

27 Stöld 


28 Stöld och 

försök till 

tillgrepp av 

fortskaffning 

smedel 

(bilinbrott). 

Blodspår 

på olika 

platser i 

villan, bl a 

rum där 

tillgripet 

gods funnits. 

Blodspår 

på krossad 

ruta till 

elektronikaffär. 

Blodspår på 

insidan 

höger 

framruta. 

Salivspår på 

kvarlämnad 

flaska i 

korridor på 

socialförvaltningen. 

Salivspår på 

kvarlämnad 

flaska i bil. 


anmälningsupptagand 

e polis som varit på 

platsen. 



förneka. 

Saknas. 


Medgav att han varit 

på platsen och känt på 

redan krossad ruta för 

att kontrollera att den 

verkligen var krossad. 

Saknas. 

Misstänkt: Erkände 

stöld, försök till 

tillgrepp av 

fortskaffningsmedel. 

Tipsad av kompis om 

polisradio i bilen. Varit 

och hämtat den. 


anställd angående att 

flaskan inte funnits på 

platsen senaste 

arbetsdag före inbrottet 


Besökt socialförvaltningen 

med sambon 

någon dag före 

inbrottet. Kan då ha 

lämnat flaskan där. 

Målsägandeförhör 

angående tiden då 

tillgreppet kan ha skett 

(cirka två dygn) och 

tillgripet gods. 


Ingen förklaring till 

DNA-spåren. 

Bifall. 

Styrkt genom utredningen 

i målet, särskilt DNAresultatet. 

Bifall. 

Styrkt genom misstänkts 

egna uppgifter 

tillsammans med 

tidpunkten för gärningen 

(ca 22.00) och liknande 

tillvägagångssätt vid 

fullbordade stölder under 

samma period. 


för två inbrottsstölder och 

två hälerier. 

Bifall. 

Misstänkts uppgifter 

angående tips av kompis 

mycket osannolika. Även 

försök till tillgrepp av 

fortskaffningsmedel styrkt 

genom detta samt 

blodspåren. 


för flera stölder och 

tillgrepp av fortskaffningsmedel, 

se löpnr 27-28, 

93. 

Bifall (ogillat i TR). 

Styrkt genom vittnets 

uppgifter, förenat med att 

misstänkts sambo enligt 

anteckningar inte varit 

där påstått tillfälle – ingen 

annan rimlig förklaring än 

att flaskan kvarlämnad i 

samband med inbrott 


för flera stölder och 

tillgrepp av 

fortskaffningsmedel, se 

löpnr 26, 28, 93. 

Bifall. 

Genom DNA-spåret samt 

avsaknad av rimlig 

förklaring från misstänkt 

styrkt såväl stöld som 

försök till tillgrepp av 



för flera stölder och TAF, 

se löpnr 26-27, 93. 

Malmö TR 

Avd 4 

2006-09-27 

B 5028-06 

(20) 

Nyköpings 

TR 

2007-03-02 

B 177-07 

(21) 


2006-12-15 

B 72-06 

Jönköpings 

TR 

2005-12-12 

B 2267-04 

(22.3) 


2006-12-15 

B 72-06 

Jönköpings 

TR 

2005-12-12 

B 2267-04 

(22.4) 


2006-12-15 

B 72-06 

Jönköpings 

TR 

2005-12-12 

B 2267-04 

(22.5) 

17


(bostadsinbrott). 

30 Stöld 


31 Stöld 




Blodspår 

på 

glasskärva i 

fönsterkarmen. 

Blodspår på 

skrivbord 

inne i 

lokalen. 

Kvarlämnad 

e handskar 

vid 

kassaappara 

t. 

Blodspår på 

övervåninge 

n 

Saknas. 


Ej varit i bostaden. Åkt 

bil med kompis som 

skulle göra inbrott. 

Försökt hindra denne. 

Kompisen slagit så 

misstänkt blött 

näsblod. 

Saknas. 



blodspåren. 

Målsägandeförhör med 

butiksföreträdare 

angående brottstiden 

och upphittade 

handskar samt 

misstänkts uppgifter att 

han besökt lokalen. 


Varit och handlat på 

salongen dagen före 

inbrottet. Antingen 

glömt handskarna då 

eller någon annan 

placerat dem där. 

Målsägandeförhör till 

motbevisande av 

invändning att 

misstänkt varit i villan 

vid annat tillfälle. 


som kommit till platsen 

och observerat 

blodspår (ej torkade i 

mitten). 


Gått in av nyfikenhet, 

dörren öppen. Ej 

tillgripit något. I TR 

uppgett besökt platsen 

i sällskap med 

ditbjuden bekant. Kan 

ha lämnat något 

blodspår då. 

Bifall. 

Med hänsyn till platsen 

där blodspåret anträffats 

kan det hållas för visst att 

det kommer från 

gärningsmannen. 

Bifall. 

Misstänkt själv uteslutit 

att syskon varit på 

platsen. Ej sannolikt att 

någon utomstående 

placerat blodspåren. 

Inget tyder på flera inbrott 

på samma plats aktuell 

helg. 


även för bl a grov stöld 

(rånliknande fall). 

Bifall. 

Genom målsägandeuppgifter 

visat att 

handskarna hamnat på 

platsen i samband med 

in- 

brottet. Misstänkts 

alternativa förklaring 

framstår som ren 



även för bl a grov stöld, 

se 

löpnr 32. 

Bifall. 

Uppenbart att blodspåren 

avsatts i samband med 

inbrottet. Misstänkts 

uppgifter om besök i 

bostaden vederlagda 

genom målsägandens 

uppgifter. 


även för bl a stöld, se 

Löpnr 31. 

Nyköpings 

TR 

2007-02-13 

B 1497-06 

(23) 

Skövde TR 

2007-03-28 

B 121-07 

(24) 


Avd 2 

2006-07-17 

B 1582-06 

Linköpings 

TR 

2006-05-19 

B 831-06, 

714-06 

(25.1) 


Avd 2 

2006-07-17 

B 1582-06 

Linköpings 

TR 

2006-05-19 

B 831-06, 

714-06 

(25.2) 

18


(lägenhetsinbrott). 

34 

Grov stöld 

(lägenhets- 

Inbrott). 





Kvarlämnad 

handske på 

sovrumsgolv 

. 

Blodspår 

vid krossat 

fönster, de 

flesta dörr- 

och 

skåphandtag 

samt på 

golvet. 

Blodspår 

på upphittad 

ficklampa i 

en soffa. 

Blodspår i en 

skinnsoffa. 


angående dels den 

upphittade handsken, 

dels att målsäganden 

mött sannolik 

gärningsman i 

trapphus (svagt 

signalement) 


tekniker hos SKL samt 

provtagande polis 

angående invändning 

om förväxlingsrisk av 

prover. 


Förväxlingsrisk av 

DNA-prover. Möjligen 

någon bekant tagit 

med handsken och 

placerat på 



angående brottstid. 


som kommit till platsen 

och observerat 

blodspår 

(koagulerade). 


tekniker hos SKL samt 

provtagande polis 

angående invändning 

om förväxlingsrisk av 

prover. 



DNA-prover. Möjligen 

mc-gäng som misshandlat 

honom tagit 

med blodig trasa och 

placerat ut spår. 

Vittnesförhör med den 

privatperson som 

funnit lampan efter 

inbrottet angående att 

lampan ej tillhörde 

fastighetsägaren 


Någon kriminell kan ha 

lånat hans saker, 

däribland ficklampan. 

Saknas. 



förneka. 

Bifall. 


proverna utesluten. Med 

beaktande av 

målsägandens uppgifter 

visat att misstänkt är 

gärningsmannen. 


även för ytterligare två 

grova stölder genom 

bostadsinbrott (se löpnr 

34). 

Bifall. 


proverna utesluten. 

Blodspår har anträffats 

på flera ställen i 

lägenheten. Därigenom 

klarlagt att misstänkt är 

gärningsman. 


även för ytterligare två 

grova stölder genom bostadsinbrott 

(se löpnr 33). 

Bifall. 

Misstänkt har inte förmått 

lämna någon trovärdig 

förklaring till hur lampan 

med hans blod hamnat 

på platsen. 


för ytterligare två grova 

stölder genom bostadsinbrott 


Bifall. 

Misstänkt har inte förmått 


förklaring till hur hans 

blod hamnat på platsen. 


för ytterligare två grova 

stölder genom 

bostadsinbrott (se löpnr 

35). 


Avd 3 

2007-05-21 

B 768-07 

Örebro TR 

2007-03-09 

B 4222-06 

(26.1) 


Avd 3 

2007-05-21 

B 768-07 

Örebro TR 

2007-03-09 

B 4222-06 

(26.2) 


Avd 3 

2005-05-16 

B 877-05 

(endast 

påföljd) 

Växjö TR 

2005-03-22 

B 303-04 

(27.1) 


Avd 3 

2005-05-16 

B 877-05 

(endast 

påföljd) 

Växjö TR 

2005-03-22 

B 303-04 

(27.2) 

19

37 Stöld 


38 Stöld 


39 Stöld 


40 Stöld 


41 Stöld 


Kvarlämnad 

glassbägare. 

Kvarlämnad 

injektionsspruta. 

Spår på 

juicepaket 

tillhörande 

målsägande 

n. 

Spår på 

filmjölksförpackning 

tillhörande 

en anställd. 

Framgår ej. Saknas. 


anställd angående 

lokalernas utformning, 

platsen för inbrottet 

samt gjorda fynd. 


Han hade vistats i 

närheten av lokalen. 

Bägaren kan ha 

kommit dit genom 

öppning i taket 


anställd angående 

gjorda fynd. 


som tagit upp anmälan 

på brotts-platsen. 


Ej varit på platsen. Kan 

ha lånat ut spruta till 

annan missbrukare. 


angående gjorda fynd. 


som undersökt 




spåren. 

Vittnesförhör 

angående gjorda fynd. 


Kan ha varit utanför 

brottsplatsen och 

druckit ur förpackningen 

varefter någon 

annan lånat eller tagit 

den. 



förneka. Ifrågasätter ej 

att han begått brottet 

men minns det ej. 

Bifall. 

DNA-spåren har avsatts 

av en person som måste 

ha befunnit sig på platsen 

i samband med att brottet 

begåtts. 


för ytterligare tre liknande 

stölder (löpnr 38-40). 

Bifall. 


av person som måste ha 

befunnit sig på platsen i 

samband med att brottet 

begåtts. 



stölder (löpnr 37, 39-40). 

Bifall. 





begåtts. 



stölder (löpnr 37-38, 40). 

Bifall. 





begåtts. 



stölder (löpnr 37-39). 

Bifall. 


för ytterligare stölder 

(löpnr 43 – 45). 

Malmö TR 

Avd 3 

2003-08-11 

B 4860-03 

(28.1) 

Malmö TR 

Avd 3 

2003-08-11 

B 4860-03 

(28.2) 

Malmö TR 

Avd 3 

2003-08-11 

B 4860-03 

(28.3) 

Malmö TR 

Avd 3 

2003-08-11 

B 4860-03 

(28.4) 

Hovrätten för 

Västra 

Sverige Avd 

5 

2005-12-01 

B 4025-05 

Göteborgs 

TR , Avd 9 

2005-10-03 

B 2882-05 

(29.1) 

20


stöld 


43 Stöld 


44 Stöld 


45 Stöld 


46 Stöld 


Sekret på 

kvarlämnad 

mössa samt 

blod på kvarlämnat 

papper. 

Båda 

föremålen i 

en på 

platsen 

upphittad 

väska. 

DNA på 

glasbit från 

krossad ruta 

samt på 

plastskrin i 

kassan. 

Blodspår 

på 

kvarlämnat 

stöldgods 

utanför 

lokalen. 

Blodspår på 

insidan av 

altandörr. 

Kvarlämnad 

injektionsspruta 

i 

förrådsutrymme. 

Saknas. 


Kan ha lämnat 

ryggsäck med föremål 

hos kompis som sedan 

tagit med den till 

platsen. 

Saknas. 



förneka. Ifrågasätter ej 

att han begått brottet 

men minns det ej. 

Saknas. 



förneka. 

Ifrågasätter ej att han 

begått brottet men 

minns det ej. 

Saknas. 



förneka. 

Ifrågasätter ej att han 

begått brottet men 

minns det ej. 

Saknas. 



förneka. 

Ogillat. 

I mössan även hårstrå 

som ej kommer från 

misstänkt. På pappret 

blod från minst två 

personer. Glas på 

brottsplatsen sprucket 

men inget i utredningen 

visar att gärningsmannen 

därvid blött så att 

blodspår på pappret 

avsatts då. Pga detta och 

DNA från minst tre 

personer ej styrkt att 

misstänkt varit en av 

gärningsmännen. 



(löpnr 41, 43-45). 

Bifall. 



(löpnr 41, 44-45). 

Bifall. 



(löpnr 41, 43, 45). 

Bifall. 



(löpnr 41, 43-44). 

Bifall. 

Anm: Brottplatsen förråd 

som stått öppet i vart fall 

fyra dagar = brottstiden. 

Misstänkt i samma dom 

dömd även för tillgrepp 

av fortskaffningsmedel 

samt ringa narkotikabrott. 


Västra 

Sverige Avd 

5 

2005-12-01 

B 4025-05 

Göteborgs 

TR, Avd 9 

2005-10-03 

B 2882-05 

(29.2) 


Västra 

Sverige Avd 

5 

2005-12-01 

B 4025-05 

Göteborgs 

TR 

Avd 9 

2005-10-03 

B 2882-05 

(29.3) 


Västra 

Sverige Avd 

5 

2005-12-01 

B 4025-05 

Göteborgs 

TR, Avd 9 

2005-10-03 

B 2882-05 

(29.4) 


Västra 

Sverige Avd 

5 

2005-12-01 

B 4025-05 

Göteborgs 

TR 

Avd 9 

2005-10-03 

B 2882-05 

(29.5) 

Kalmar TR 

2007-05-03 

B 975-07 

(30) 

21


grov stöld 

(lägenhetsinbrott). 

48 Stöld 

(bilinbrott i 

två fall). 

49 Stöld 



grov stöld 

(båtmotorer 

från marina). 

51 Stöld 

(båtmotor). 

52 Stöld 

(båtmotor). 

53 Stöld 


DNA-spår på 

krossad ruta. 

DNA-spår i 

fordonen, 

framgår ej 

var. 

Blodspår på 

hylla bakom 

kassbänk 

samt på 

strömbrytare 

i lokalen. 

Spår i 

handskar 

som 

anträffats på 

platsen. 

Blod 

på 

båtbrygga. 

Cigarettfimp 

mellan båtplats 

och 

parkeringsplats. 

Blodspår 

på lådfront 

inne i 

lokalen. 


angående iakttagelser 

av två gärningsmän 

(inget närmare 

signalement) 



förneka. 

Saknas. 



förneka. 

Förhör med företrädare 

för målsäganden. 



förneka. 

Saknas. 


Lånat ut handskar 

m.m. till kamrat i Polen 

(denne gripen på plats 

och tidigare dömd för 

brottet). Medtilltalad 

hörd på misstänkts 

begäran för att styrka 

uppgifterna. 

Saknas. 



spåren. 

Saknas. 



spåren. 

Saknas. 



förneka. 

Bifall. 

DNA på sådant ställe att 

misstänkt måste vara en 

av de två 

gärningsmännen. 


för bl a rån och stöld. 

Bifall. 

Bifall. 

Styrkt mht spåren och 


– såsom åberopat förhör. 


även för bl a grov stöld. 

Bifall. 

Medtilltalads uppgifter 

uppenbar 


Inget spår av DNA från 

tidigare dömd i 

handskarna. 

Anm: Mt (bosatt i Polen) 

gripen i samband med 

stölder av båtmotorer sex 

månader efter denna 

händelse. I samma dom 

även dömd för dessa, 

tillsammans med andra 

gärningsmän som dömts 

för tidigare stölder av 

samma slag (löpnr 51- 

52). 

Bifall. 

Anm: Misstänkt (bosatt i 

Polen) i samma dom 

dömd för liknande stöld 

(löpnr 52) samt 

tillsammans med annan 

som dömts för ytterligare 

stölder av samma slag 

(löpnr 50). 

Bifall. 

Anm: Misstänkt (bosatt i 

Polen) i samma dom 

dömd för liknande stöld 

(löpnr 51) samt 


som dömts för ytterligare 

stölder av samma slag 

(löpnr 50). 

Bifall. 


för bl a försök till stöld i 

två fall 

Västmanlands 

TR 

2006-06-05 

B 1407-06 

(31) 

Helsingborg 

s TR Enhet 

1 

2006-12-06 

B 2665-06 

(32) 

Göteborgs 

TR 

Avd 11 

2007-06-05 

B4947-07 

(33) 

Kalmar TR 

2007-04-03 

B 694-07 

(34.1) 

Kalmar TR 

2007-04-03 

B 694-07 

(34.2) 

Kalmar TR 

2007-04-03 

B 694-07 

(34.3) 

Svea hovrätt 

Avd 1 

2007-02-12 

B 323-07 

Södertälje 

TR 

2006-12-20 

B 918-06 

(35) 

22

54 Stöld i tre fall 

(två 

lokalinbrott 

och ett 

inbrott i båt) 

och försök till 

stöld i ett fall 


55 Stöld 


56 Stöld 

(förrådsinbrott). 

57 Stöld 


58 Stöld 

(bilinbrott). 

Blodspår, 

framgår ej i 

något fall var 

spåren 

anträffats. 

Handskar 

anträffade 

på 

brottsplats, 

framgår ej 

var. 

Salivspår 

kvarlämnad 

ölburk. 

Salivspår 

kvarlämnad 

plastsked 

innerst i 

lokalen. 

Blodspår 

på vänster 

framdörr 

(framgår ej 

om in- eller 

utsida). 

Saknas. 

Misstänkt: Förnekade 

respektive kunde 


förneka. 

Saknas. 


Lånat ut handskarna till 

bekant. Vill ej uppge till 

vem. 

Saknas. 


Möjligt att bekant (med 

angivet förnamn) tagit 

med ölburk från fest. 

Saknas. 



förneka. Kan ha varit 

inne utan att stjäla. 

Saknas. 



förneka. 

Bifall. 


för bl a grov stöld. 

Ogillat. 

Misstänkts alternativa 

förklaring kan ej lämnas 

utan avseende (se även 

löp nr 94). 


för bl a stöld och grov 

stöld. 

Ogillat. 

Misstänkts förklaring 

angående ölburken kan 

inte lämnas utan 

avseende och är inte 

motbevisad av åklagaren. 

Anm: tidsrymd för brottet 

drygt fem timmar, 

förrådet olåst 

Ogillat. 

Utrymme för andra 

rimliga förklaringar än att 

misstänkt är 

gärningsman, exempelvis 

att misstänkt varit i 

lokalen efter inbrottet. 

Anm: tidsrymd för brottet 

cirka 13 timmar. 

Misstänkt i samma dom 

dömd för två stölder och 

ett snatteri. 

Bifall. 

Blodspår uppenbarligen 

avsatts i nära tidsmässigt 

samband med brottet. 

Ingen annan rimlig 

förklaring än att misstänkt 

är gärningsman (Se även 

löp nr 95 och 105). 


för bl a snatteri, olovlig 

körning och 

narkotikabrott. 

Blekinge TR 

2007-02-12 

B 2601-06 

(36) 

Ystads TR 

2007-02-14 

B 2560-05 

(37.1) 

Nyköpings 

TR 

2007-06-07 

B 573-07 

(38) 

Malmö TR 

Avd 2 

2007-02-26 

B 1090-07 

(39) 

Alingsås TR 

2007-02-21 

B 84-07 

(40.2) 

23

59 Stöld 

(förrådsinbrott, 

samma 

fastighet, 

flera fall). 

60 Stöld 

(inbrott 

skola). 

61 Stöld 


62 Stöld 

(inbrott, 

motell). 

63 Stöld 

(bilinbrott). 

Cigarettfimp 

i ett förråd. 

Fingertuta 

utanför 

kontor där 

tillgreppet 

skett. 

Blodspår 

på glasbitar 

från krossad 

ruta. 

Kvarlämnad 

ölflaska i 

personalrum 

där stölden 

skett. 

Blodspår 

på utsidan 

av höger 

framdörr. 

Saknas. 


Spåren måste ha 

placerats av annan 

person. 

Saknas. 


Spåren måste ha 

placerats av annan 

person. 

Saknas. 



förneka. 

Saknas. 


Har besökt motellet 

under aktuell tid och 

druckit öl där. 

Saknas. 



förneka. 

Bifall. 

DNA-fynd och vad som i 

målet framkommit om 

misstänkts tidigare 

kriminalitet tillräcklig 

bevisning. 

Anm: Brottstid två dygn. 

Fimpen beslagtagen efter 

ytterligare fyra dygn vid 

genomgång av förråd. I 

samma dom dömd för bl 

a ytterligare stöldbrott. 

(se löpnr 60 och 96). 

Bifall. 

Anm: Brottstid ett dygn, 

beslag nästföljande dag. I 

samma dom dömd för bl 

a ytterligare stöldbrott. 

(se löpnr 59 och 96). 

Ogillat. 

Hänvisning till NJA 2003 

s 591. Inga andra faktorer 

eller vittnesuppgifter, t ex 

om uppgifter i anmälan, 

andra förhållanden på 

platsen eller misstänkts 

förehavanden aktuell tid 

föreligger som gör att 

slutsatsen av DNAanalysen 

framstår som 

rimlig. 

Anm: Brottstid tio 

minuter. 

Ogillat. 

Viss osäkerhet råder när 

och hur flaskan hamnat i 

personalutrymmet. 

Anm: dömd för bl a 

ytterligare stöld i samma 

dom (aktuell gärning 5 år 

gammal). 

Ogillat. 

För för långt att döma 

med blodspåren som 

enda bevisning. Kan ej 

uteslutas att misstänkt 

kommit till platsen först 

sedan stölden begåtts 

och då lämnat blodspår 

på dörren. 


för bl a stöld i samband 

med bilinbrott en månad 

tidigare. 

Lunds TR 

2007-04-25 

B 1919-06 

(41.1) 

Lunds TR 

2007-04-25 

B 1919-06 

(41.2) 


Västra 

Sverige 

Avd 5 

2007-02-23 

B 3539-06 

Göteborgs 

TR 

Avd 8 

2006-07-19 

B 11786-05 

(42) 

Mariestads 

TR 

2007-02-16 

B 909-06 

(43) 

Malmö TR 

Avd 4 

2007-03-12 

B 450-07 

(44) 

24

64 Stöld 




66 Stöld 



stöld 


Handske 

med 

blodspår 

anträffad 4:e 

våningen. 

Kvarlämnad 

cigarettfimp. 

Blod 

på insida av 

fönsterkarm, 

på glaskross 

på insidan, 

på glasbit på 

fönstrets 

insida, på 

sten tio 

meter in i 

lokalen samt 

på en träpåle 

30 

meter in i 

lokalen. 

Blodspår 

dels på 

plastpåse 

nedanför 

skåp i 

lokalen, dels 

på annat 

ställe i 

lokalen. 


angående brottstid och 

fynd av handske. 


Varit i fastighetens 

garage aktuell tid. 

Skurit sig på ett rör. 

Haft med handskar 

men vet ej var de 

hamnat. Ej varit på 4:e 

våningen. 

Fotografi från 



Befunnit sig i trakten. 

Lämnat ett öppnat 

cigarettpaket samma 

dag till bekanta som 

han tillfälligt träffat. 

Fotografier på 



Varit på platsen efter 

rutan krossats. Lutat 

sig in av nyfikenhet, 

skar sig på fönstret och 

blödde mycket. 

Saknas. 



spåren. 

Ogillat. 

Genom vittnesuppgifter 

uppenbart att handsken 

kommit dit i samband 

med stölden. Emellertid 

andra tänkbara 

förklaringar såsom att 

någon annan hittat och 

använt handsken. 


för bl a häleri, olaga 

intrång och snatteri. 

Ogillat. 

DNA-spår på cigarettfimp 

i avsaknad av annan 

utredning inte tillräcklig 

bevisning att misstänkt 

faktiskt befunnit sig på 



för bl a tillgrepp av 


Ogillat. 

Det saknas vittnesuppgifter 

eller annan 

utredning som visar att 

just gärningsmannen är 

den som lämnat 

blodspåren. Framgår inte 

av utredningen om man 

hittat andra spår 

hänförliga till misstänkt 

inne i lokalen. Blod på 

föremål inne i lokalen kan 

ha kommit genom att 

misstänkt droppat blod på 

dem tidigare eller att 

någon doppat dem i blod 

från fönstret. Även om 

misstänkt varit inne i 

lokalen så är det ej visat 

att han begått stölden. 

Ogillat. 

Det kan konstateras att 

misstänkt inte är 

främmande för att begå 

stöldbrott. I brist på 

annan bevisning eller 

omständighet som talar 

för gärningspåståendet 

åtalet ej styrkt. 


för bl a stöld och grov 

stöld 

Malmö TR 

Avd 4 

2007-03-12 

B 5670-06 

(45) 

Eskilstuna 

TR 

2006-08-15 

B 1499-06 

(46) 

Malmö TR 

Avd 2 

2007-04-04 

B 8200-06 

(47) 

Växjö TR 

2006-05-18 

B 480-06 

(48) 

25

68 Stöld 


69 Stöld 


70 Stöld 

(lokalinbrott 

café). 

71 Stöld 

(inbrott). 

Framgår ej, 

förefaller 

vara 

blodspår på 

glasskärva. 

Blodspår, 

framgår ej 

var (inbrott 

genom att 

krossa ruta). 

Anträffad 

Cocacolaflaska. 

Cigarettfimp. Saknas. 

Målsägandeförhör (ej 

tillfört något i sak enligt 

tingsrätten). 


Varit på platsen 


kamrat (framgår ej om 

namngiven) efter rutan 

krossats. Stuckit in 

huvudet och fastnat, 

skurit upp blödande 

sår. 

Saknas. 



förneka. 

Målsägande- och 

vittnesförhör angående 

lokalerna och fynd av 

flaska samt att 

misstänk aldrig brukat 

köpa något. 

Fingeravtryck från 

misstänkt på flaskan. 


Brukar vara på cafét. 

Kan ha druckit ur 

flaskan då. 


Aldrig varit på platsen. 


spåret. 

Ogillat. 


för rån. 

Ogillat. 

Framgår att misstänkt har 

två syskon. Finns ingen 

utredning om huruvida 

blodet skulle kunna 

komma från dem, eller 

uppgift om hur stor 

sannolikhet det är att 

blodet kommer från nära 

släkting. 


för bedrägeri och 

urkundsförfalskning . 

Ogillat (bif i TR). 

Misstänkt hållit i och 

druckit ur aktuell flaska. 

Spåren kan ha tillkommit 

vid tidigare tillfälle och 

flaskan kan ha placerats 

av annan; det behöver 

inte ha skett i samband 

med stölden. 

Anm: Två skiljaktiga – 

genom vittnet utrett att 

flaskan kommit till platsen 

där den hittats i samband 

med stölden. Styrkt att 

gärningsmannen befunnit 

sig på platsen samt att 

han medverkat vid 

stölden. 

Ogillat. 

Det saknas uppgifter om 

cigarettfimpen som var 

besudlad med DNA 

hittats inuti eller utanför 

fastigheten. Några säkra 

slutsatser kan därför inte 

dras. Ej styrkt att 

misstänkt överhuvudtaget 

varit inne i huset. 


för bl a stöld och försök 

till stöld, se löpnr 72. 

Göteborgs 

TR 

Avd 9 

2005-04-27 

B 2076-05 

(49) 

Lunds TR 

Grupp 1 

2006-02-06 

B 4673-05 

(50) 


Västra 

Sverige 

Avd 5 

2007-05-29 

B 2206-07 

Uddevalla 

TR 

2007-03-28 

B 294-07 

(51) 

Ångerman- 

lands TR 

2007-03-28 

B 629-05 

(52.1) 

26

72 Stöld 

(lnbrott - 

restaurang). 

73 Stöld 

(butiksinbrott). 

74 Stöld 

(lokalinbrott 

skola). 

75 Stöld i fyra 

fall och 

försök till 

stöld i tre fall 

(lokalinbrott, 

skolor). 

76 Stöld 

(lokalinbrott i 

tre fall). 

Blod på 

fönsterbleck, 

invändig 

fönsterbräda 

samt en 

glasbit på 

marken. 

Blod 

på klädesplagg 

inne i 

butiken. 

Blodspår 

utanför 

skolan. 

Blodspår i 

nära anslutning 

till eller 

inne på 

brottsplatserna. 

Blodspår 

1) inuti 

lokalen på 

lamellgardiner 

samt 

golvet i 

kontorsrum, 

2) på 

kartong 

adresserad 

till skola där 

inbrottet 

skett 

(kartongen 

hittad just 

utanför 

skolan) 

samt, 

3) inne i 

lokalen, på 

insidan av 

list till 

krossat 

fönster 

Saknas. 


Har ett svagt minne av 

att han gått förbi och 

tittat in genom ett 

sönderslaget fönster 

och då skurit sig. 

Saknas. 

Misstänkt: Har varit i 

butiken något tillfälle. 

Brukar besöka gym 

intill. Har skurit sig 

någon gång där. Ingen 

förklaring till blodspår 

på kläder i butiken. 

Saknas. 


Framgår ej förklaring 

till blodspåren. 

Saknas. 



till blodspåren. 

Saknas. 



till blodspåren. Invänt 

att spåren kan komma 

från någon av tre 

bröder eller en 

halvsyster. 

Bifall. 

Saknas anledning att 

fästa tilltro till misstänkts 

uppgifter om hur spåren 

avsatts. Med hänsyn 

härtill och till vad som 

kommit fram om spårets 

placering befinns åtalet 

styrkt. 


för bl a försök till stöld. 

Ogillat. 

Blodspår på kläderna ej 

tillräckligt som ensam 

bevisning. 


även för bl a tillgrepp av 

fortskaffningsmedel och 

häleri. 

Ogillat. 

I avsaknad av närmare 

uppgifter om var blodet 

anträffats ej tillräckligt för 

bifall. 


för bl a fyra stölder och 

tre försök till stöld 

avseende liknande 

utrustning (datorer) från 

skolor (se löpnr 75). 

Bifall. 

Med hänsyn till att 

blodspår anträffats nära 

eller inne på 

brottsplatserna – orimligt 

att inte misstänkt deltagit 

vid gärningarna. 


för ytterligare bl a ytterligare 

stöld samt grov 

misshandel. 

Bifall. 

Mot bakgrund av den 

låga risken att helsyskon 

har samma DNA-profil 

kan den risken bortses 

från. Generellt bör DNAspår 

som anträffas på 

eller intill brottsplats vara 

tillräcklig bevisning om 

det kommer från någon 

som inte har legal anknytning 

dit och om det inte 

finns omständigheter som 

talar däremot. Inbrottet 

skett genom krossad 

ruta. Blodspåret finns 

inne i lokalerna. Finns 

inte an-ledning anta att 

det kommer från annan 

än gärningsmannen. 

Ångerman- 

lands TR 

2007-03-28 

B 629-05 

(52.2) 

Göteborgs 

TR 

Avd 9 

2005-05-02 

B 5374-04 

(53) 

Södertälje 

TR 

2006-12-08 

B 1705-06 

(54.1) 

Södertälje 

TR 

2006-12-08 

B 1705-06 

(54.2) 

Malmö TR 

Avd 1 

2007-02-05 

B 7526-06 

(55.1) 

27

77 Stöld 

(bilinbrott). 

78 Stöld 


butik). 



80 Stöld 

(från 

verkstad på 

gård). 

81 Stöld 


bilskrot). 

Blod 

på trasa 

invid verktyg 

en bit från 


Cigarettfimp 

på golvet vid 

kassadisken. 

DNA på 

beslagtagen 

kommunikationsradio 

(på brottsplatsen). 

Cigarettfimp 

upphittad 

utanför 

verkstadsportarna. 

Avföring i 

lokalen. 


angående observerat 

tre ynglingar göra 

inbrottet (ej 

signalement) samt 

med polisens 

hundförare; framgår ej 

spårat från bilinbrottet 

till upphitt-ade verktyg 

och trasa. 


Invändning om 

släktskap (se löpnr 76) 

Kan ha torkat blod från 

händer då mekat med 

moped något tillfälle. 

Var på platsen men 

ensam 

Saknas. 


Saknas. 


Har kommunikationsradio 

i tjänsten, som 

återlämnas till 

arbetsgivaren efter 

varje arbetspass. 

Saknas. 


Två syskon bor i 

närheten av 

brottsplatsen. I 

tingsrätten ingen 

förklaring till egen DNA 

på platsen. I hovrätten 

uppgett brukar gå på 

en stig genom gården, 

kan då ha slängt fimp 

där. 

Saknas. 


Polsk medborgare, 

befunnit sig i Sverige 

vid tillfället. Har två 

bröder som också finns 

i Sverige. Har ingen 

kontakt med dessa och 

vet ej var de befinner 

sig. 

Ogillat. 

Trasan med blodspår ej 

anträffats i direkt 

anslutning till 

brottsplatsen. Talar emot 

att den härrör från en av 

de gärningsmän som 

gjort inbrottet. 


för bl a tre stölder (se 

löpnr 76). 

Ogillat. 


för snatteri, ringa 

narkotikabrott m.m. 

Bifall. 

Misstänkts uppgifter om 

tillgång till kommunikationsradio 

i tjänsten 

ifrågasätts ej – likväl finns 

ingen annan förklaring än 

att misstänkt befunnit sig 

på brottsplatsen. 


även för stöld och häleri 


Ogillat (TR bifall). 

Ingen ytterligare 

bevisning har förts om 

var fimpen har anträffats. 


för bl a häleri och 

narkotikabrott. 

Ogillat. 

DNA-träffen utesluter inte 

nära släktingar. Denna 

möjlighet måste uteslutas 

på annat sätt. Misstänkts 

uppgifter om bröder i 

Sverige förefaller något 

konstruerade men kan 

inte lämnas utan 

avseende. Åklagaren har 

inte åberopat någon 

utredning som 

vederlägger uppgifterna. 

Malmö TR 

Avd 1 

2007-02-05 

B 7526-06 

(55.2) 

Göteborgs 

TR 

Avd 12 

2007-04-03 

B 5636-06, 

B 10543-05 

(56) 


Västra 

Sverige 

Avd 1 

2006-05-15 

B 2107-06 

Göteborgs 

TR 

Avd 9 

2006-03-14 

B 10946-05 

(57.6) 

Hovrätten 

över Skåne 

och Blekinge 

Avd 1 

2007-02-27 

B 92-07, 

2809-06 och 

2827-06 

(58) 

Uppsala TR 

2007-01-03 

B 5705-06 

(59) 

28

82 Stöld 

(lokalinbrott 

i, källare, två 

tillfällen med 

en veckas 

mellanrum). 

83 Stöld och 

tillgrepp av 

fortskaffning 

smedel 

(bilinbrott). 

83A Stöld 

(butiksinbrott). 

83B Grov stöld 


83C Stöld 

(inbrott i 

fritidshus). 

83D Stöld 

(inbrott i 

fritidshus). 

Ölburk på 

brottsplatsen 

efter första 

stölden. 

Ölburk i bilen 

efter 

anträffande. 

Cigarettfimp 

i glassplitter 

utanför 

butiken. 

Blod 

från 

brottsplatsen 

(framgår ej 

närmare av 

domen var 

spårets 

säkrades) 

Blod 

från 

brottsplatsen 

(framgår ej 

närmare av 

domen var 

spårets 

säkrades). 

DNA-spår 

från ciderburk 

som 

lämnats kvar 

på köksbordet 


som hittat burken. 

Vittnesuppgifter 

angående koppling till 

bil som setts vid andra 

stölden och misstänkt 

samt att bilen setts 

med stöldgods i. 



förneka. 

Saknas. 



person som skötte 

städningen utanför 

butiken. 


Han hade inte varit på 

orten gärningsdagen 

men kan ha varit det 

vid ett tidigare tillfälle. 

Fimpen kan härröra 

från det tillfället och 

blåst till platsen där 

den hittades. 

Brottsplatsundersökning. 



förneka. 


angående vad som 

tillgripits. 


Krossade en ruta för 

att söka efter plåster 

då han blödde kraftigt i 

ett finger. 

Brottsplatsundersökning 

m.m. 


Burken kan ha tagits 

av kamrat från hans 

hem och senare 

glömts på 


Bifall. 

Vittnesuppgifter och 

DNA-spår tillsammans 

styrkt att misstänkt är 

gärningsman i båda 

fallen. 

Ogillat. 

Det kan finnas ett flertal 

förklaringar till att 

ölburken funnits i bilen. 

Anm: Tid mellan tillgrepp 

och anträffande: max sju 

timmar och 30 minuter. I 

samma dom dömd för 

stöld (se löpnr 82). 

Ogillat. 

Även om cigarettfimpen 

talar för att den tilltalade 

befunnit sig utanför 

butiken och att inbrottet 

företedde stora likheter 

med senare inbrott räcker 

inte bevisningen för att 

fälla till ansvar. 

Anm: Gärningsmannen 

dömdes för inbrottsstöld 

mot samma butik ca tre 

veckor senare. 

Bifall. 

Genom spåret är den 

tilltalade bunden till 

platsen och därmed 

delaktig i inbrottet på ett 

sådant sätt att han ska 

dömas som 

gärningsman. 

Bifall. 

Målsäganden hade 

kommit till stugan några 

dagar efter händelsen. 

Det saknas anledning tro 

annat än att egendomen 

försvunnit i samband med 

den tilltalades besök. 

Ogillat. 

Den misstänkte har 

druckit ur burken. Det är 

sannolikt att han lämnade 

burken i fritidshuset och 

att han var den eller en 

av dem som begick 

inbrottet. Tingsrätten kan 

inte utesluta möjligheten 

att annan än den tilltalade 

lämnade kvar burken. 

Västmanlands 

TR 

2006-09-18 

B 3606-06 

(60.1) 

Västmanlands 

TR 

2006-09-18 

B 3606-06 

(60.2) 

Lidköpings 

TR 

2007-07-06 

B 806-07 

(77) 

Eskilstuna 

TR 

2006-06-12 

B 942-06 

(78.3) 

Eskilstuna 

TR 

2006-06-12 

B 942-06 

(78.4) 

Katrineholms 

TR 

2007-11-20 

B 928-07 

(80) 

29

83E Stöld m.m. DNA-spår på 

vattenflaska i 

hus, 

fingeravtryck 

på 

vattenflaska 

och på 

hyllplan i 

huset. 

83F Grov stöld 


Blodspår på 

insidan av 

fönsterkarm 

på andra 

våningen. 

Fanns. 


Någon kan ha lånat 

vattenflaskan. Ingen 

förklaring till övriga 

spår. 


angående vad som 

stulits. 


Var inte i Sverige 

aktuell tid. Vet ej hur 

blodet kunnat hamna 

där. Han har varit 

blodgivare och även 

fått blodtransfusioner. 

Hans bröder kan ha 

varit där. 

Ogillat. 

Den tilltalades förklaring 

till hur hans fingeravtryck 

och DNA hamnat i huset 

är inte trovärdiga och kan 

lämnas utan avseende. 

Styrkt att han varit på 

plats. Att han varit på 

platsen där brott begåtts 

gör inte att han kan fällas 

till ansvar för brotten 

(stöld, försök till stöld 

och häleri (gods som 

fanns i huset) m.m.). 

Bifall. 

Gärningen har likhet med 

övriga stöldbrott i åtalet. 

Med hänsyn härtill, till 

resultatet av DNAanalysen 

samt till att den 

tilltalade inte kunnat 


uppgift om var han 

befann sig vid tidpunkten 

för gärningen och att han 

inte heller har någon 

rimlig förklaring till 

blodspåret finner rätten 

åtalet styrkt. 

Anm. I samma dom även 

dömd bl. a. för ytterligare 

tre fall av grov stöld och 

ett fall av rån. 

Skövde TR 

2007-09-26 

B 1239-07 

(81) 


2007-11-23 

B 2660-07 

(82) 

Lidköpings 

TR 

2007-07-05 

B 768-07 

(83) 


2007-09-07 

B 2012-07 

(84) 

30

4.3 Rån och grovt rån 

Löp 

nr 


84 Rån 

(inträngt 

beväpnade i 

bostad, 

tejpat och 

hotat 

målsägande) 

. 

85 Rån 

(bensinmack 

, 

pistolliknand 

e föremål). 

86 Rån 

(Pressbyrån, 

maskerad 

med 

rånarluva, 

handskar 

och 

beväpnad 

med yxa). 


Tuggummi i 

trapphus fäst 

över grannes 

”tittöga” – 

borttaget av 

grannen och 

lämnat i 

trapphuset 

där det togs i 

beslag. 

Hårstrå i 

rånarluva 

anträffad s d 

utefter 

flyktväg. 

Handskar 

(annans 

DNA) och 

luva (misstänkts 

DNA) 

påträffat 

längs 

flyktväg. 


Inställning 

Fanns bl a 

fingeravtryck på soft 

airgunpistol. 


Bodde i området och 

kan ha spottat ut 

tuggummi vid något 

tillfälle. 

Övervakningskamera, 

flygfoto m.m. 


Lånat luva av den 

typen när han spelar 

paintball. 

Vittnesförhör, spårning 

med hund m.m. 


I hans kretsar lånar 

man kläder av 

varandra. 


Bifall. 

Den misstänktes fingeravtryck 

i kombination 

med DNA- träffen kan 

inte bortförklaras på 

något tillförlitligt sätt och 

alternativ gärningsman är 

utesluten. Detta binder 

misstänkt till brottsplatsen. 

Utpekad av en 

målsägande. 

Anm: 3,5 år mellan brott 

och dom. 

Bifall. 

Rånarluvan hittad i nära 

anslutning till rånet och 

kort tid efter det att rånet 

skett. Därmed utrett att 

det var den luva som 

användes vid rånet. Det 

fanns ytterligare hårstrån 

i luvan som ej 

analyserats (ej sparade). 

Framstår som så 

osannolikt att hårstrået 

skulle ha hamnat i luvan 

på det sätt som misstänkt 

påstått och sedan finnas 

kvar efter att annan 

använt luvan vid rånet att 

det kan lämnas utan 

avseende. 

Anm: En nämndeman 

skiljaktig – ville ogilla. 

Bifall. 

Misstänkts förklaring till 

att hans DNA anträffats 

på luvan, att han kanske 

någon gång som han inte 

kan minnas haft den på 

sig, bär föga trovärdighet, 

särskilt som ingen 

annans spår påträffats på 

luvan. 

Anm: I samma dom även 

dömd för försök till rån, 

se löp nr 87 (i samma 

dom även dömd för grovt 

rån m.m.). 

Handens 

tingsrätt 

2004-10-26 

B 331-04 

(63) 

Sollentuna 

tingsrätt 

2006-06-02 

B 1239-06 

(64) 

Nacka 

tingsrätt 

2007-04-04 

B 2510-06 

(65.5) 

31


rån 

(Rånförsök 

mot 

busschaufför 

. Gm iklädd 

overall, 

maskerad 

med 

rånarluva, 

försedd med 

kniv). 

88 Grovt rån 

(mot två 

barn (13 år 

och 15 år) 

och 

barnflicka i 

bostad, 

tejpade. Tre 

maskerade 

och 

beväpnade 

gärningsmän 

). 

89 Grovt rån 

(Bankrån, tre 

personer 

med 

skarpladdad 

e vapen). 

90 Grovt rån 

(bankrån, 

beväpnade 

och 

maskerade 

med 

rånarluvor). 

Overallens 

krage och 

rånarluva 

(i närområdet 

påträffades 

plastkasse 

med 

misstänkts 

fingeravtryck), 

kniv, kläder, 

overall, 

rånarluva). 

Rånarluvor 

och tröjor. 

Keps som 

tappades 

utanför 

banken, 

Luvtröja 

invid flyktbil, 

keps i 

soptunna 

längs 

flyktväg. 

Tröja, skor, 

rånarluvor 

(kläder 

hittade i 

flyktbil – ca 

en månad 

efter rånet 

hittades 

skor, 

rånarluvor 

och 

värdemagasi 

n i skogen 

inte långt 

från 

brottsorten). 

Målsägandeförhör och 

vittnesförhör samt 

beslag m.m. 


Vet inget om 

föremålen. I hans 

kretsar lånar man 

kläder av varandra. 


vittnesförhör samt viss 

skriftlig bevisning. 

De båda misstänkta 

förnekade. 

Omfattande. 

De misstänkta 

förnekade. Det framgår 

ej när DNA avsatts. 

Omfattande. 


förnekade. Vägrade i 

huvudsak att uttala sig. 

Bifall. 

De kläder som hittats 

stämmer med rånarens. 

Misstänkts DNA 

påträffats på rånarluva 

och overall. Hans 

förklaring att man i hans 

kretsar lånar varandras 

kläder och att kläderna 

måste vara någon 

annans, som han vid 

något tillfälle han inte alls 

kan redovisa möjligen 

haft på sig bär lika lite 

trovärdig som under 

annan åtalspunkt (se löp 

nr 86). 

Anm: i samma dom även 

dömd för grovt rån m.m. 

Bifall. 

De misstänkta hänvisat 

till att DNA kan härröra 

från någon av deras 

bröder. Den ene brodern 

åtta år. Den andra 

brodern vistades på 

annan plats. Sällsynt att 

bröder har samma DNA. 

Det framstår därför som 

statistiskt ytterst 

osannolikt att båda DNA 

proverna skulle 

överensstämma med de 

misstänktas profiler 

såvida de inte kommer 

från dem. 

Bifall. 

Vittne såg när kläder 

slängdes. Gods och fibrer 

kunde knyta samman 

personer och kläder. – Att 

DNA skulle återfinnas 

pga en tillfällig 

användning framstår ej 

som troligt. Förklaring till 

att det fanns DNA på 

pistol ej trovärdig 

(hanterat bekants vapen). 

DNA bevisningen väger 

mycket tungt beträffande 

två av de misstänkta. 

Bifall. 

Genom försvarare hävdat 

att de varit inneboende 

hos kamrater eller flickvänner 

och menat att 

andra personer kommit 

att använda plagg som 

de tidigare kommit i 

beröring med. Enbart 

dessa lösligt hållna och 

inte närmare utvecklade 

förklaringar innebär dock 

inte att de gjorda DNAfynden 

skulle kunna 

ifrågasättas och därmed 

bedömas sakna 

bevisvärde. 

Nacka 

tingsrätt 

2007-04-04 

B 2510-06 

(65.8) 

Svea Hovrätt 

2005-06-03 

B 3002-05 

(61) 

Örebro 

tingsrätt 

2006-06-21 

B 4638-05 

mfl 

(62) 

Stockholms 

tingsrätt 

2006-06-26 

B 6579-06 

(66) 

32

91 Grovt rån 

(rån mot 

väktare/ 

värdetransportör). 

Svart hjälm, 

blå jacka, 

svart 

scooter-luva, 

mörk-blå 

vindjacka 

(hittades 

tillsammans 

med värdeväskan 

i en 

av de misstänktas 

bil. 

- Hårstrå i 

plastpåse i 

vilken värdeväskantransporterats. 


vittnesförhör m.m., bl. 

a. angående 

misstänktas klädsel 


förnekade. 

Bifall. 

Båda misstänkta har 

uppgett att de var ägare 

till hjälmen och de 

undersökta plaggen. Den 

som ägde bilen lämnade 

uppgifter som det inte 

fanns skäl att sätta tilltro 

till. Den andre personen 

har inte kunnat lämna 

någon tillfredsställande 

förklaring till att 

vindtygsjackan och luvan 

(som hans DNA säkrats 

på) fanns i bilen. 

Hårstrå– mitokondrie- 

DNA. En omständighet 

bland andra. 

Anm: En av de 

misstänkta dömdes även 

för förbered-else till rån. 

Solna 

tingsrätt 

2007-04-18 

B 2894-06 

(67) 

33

4.4 Tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovligt brukande 

Löp 

nr 


92 Tillgrepp av 

fortskaffning 

smedel. 


fortskaffning 

smedel. 


fortskaffning 

smedel. 


fortskaffning 

smedel 

(i sex fall). 


Cigarettfimp 

ar (passagerarstol 

och 

i askkopp). 

Cigarettfimp 

i askfat i 

bilen. 

Cigarettfimp 

i bilen. 

Cigarettfimp 

ar och ölburk 

som hittats i 

bilarna. 


Inställning 

Saknas. 


Inget minne av att han 

varit i bilen. 

Saknas i huvudsak. 


Ingen vetskap om 

tillgreppet eller 

förklaring till fimpen. 

Saknas i huvudsak. 


Har blivit skjutsad i 

bilen. Förstod först i 

efterhand att den var 

stulen. 

Saknas. 



förneka eftersom han 

efter en olycka saknar 

minne från den 

aktuella tiden. 


Ogillat – tillgrepp av 


Bifall – olovligt brukande. 

Bilen tillgreps 22-26 

mars. Hittades i annan 

stad den 26 mars. - 

Genom utred-ningen kan 

inte med säkerhet dras 

den slut-satsen att 

misstänkt tillgripit bilen. 

Däremot är det genom 

denna visat att misstänkt 

olovligen brukat bilen. 

Bifall. 

Mht den påträffade 

fimpen och då misstänkt 

inte kunnat lämna någon 

rimlig förklaring därtill kan 

det hållas för visst att 

misstänkt ensam eller 


deltagit i tillgreppet. Se 

även löpnr 26-28. 

Ogillat – tillgrepp av 


Bifall – olovligt brukande. 

Misstänkts alternativa 

förklaring kan inte lämnas 

utan avseende. Det 

kvarstår så pass mycket 

oklarheter kring 

tillgreppet att det inte kan 

anses styrkt. 

- Mht de skador som 

fanns på bilen (pm) 

framstår det som så 

osannolikt att han inte 

insett under vilka 

förhållanden bilen kommit 

i förarens besittning att 

invändningen kan lämnas 

utan avseende. Se även 

löpnr 55. 

Ogillat. 

Besvärande 

omständigheter för 

misstänkt. Utan stöd av 

annan utredning är det 

dock mycket tveksamt 

vilka slutsatser som kan 

dras av sådan utredning. 

I vart fall är det uppenbart 

att någon slutsats 

huruvida misstänkt 

tillgripit bilarna inte kan 

dras. – Någon utredning 

om huruvida misstänkt 

medverkat i körningen på 

sätt krävs för olovligt 

brukande har inte 

förebringats. Se även 

löpnr 58, 105. 

Linköpings 

tingsrätt 

2007-05-15 

B 1419-07 

(19) 

Jönköpings 

tingsrätt 

2005-12-12 

B 2267-04 

(22.6) 

Ystads 

tingsrätt 

2007-02-14 

B 2560-05 

(37.2) 

Alingsås 

tingsrätt 

2007-02-21 

B 84-07 

(40) 

34


fortskaffning 

smedel. 

97 Olovligt 

brukande. 

Spruta i bilen 

med vätska. 

Cigarettfimp 

på golvet vid 

förarsätet. 

Saknas. 


Måste ha tappat den i 

bilen när han blev 

skjutsad av någon 

kamrat. 

Saknas. 


Färdas i många olika 

bilar. Det är möjligt att 

han åkt i den aktuella. 

Såg inget uppbrutet 

tändningslås. 

Ogillat. 

Spåret avsatt av 

misstänkt. Fynd som 

påträffats på 

brottsplatsen. Ej fråga om 

spår som kommer från 

direkta bevis. Spåren 

utgör i och med det 

endast indicier (NJA 2003 

s 113 och s 591, JT 

2003-04 s 890ff). Bilen 

tillgreps 11-12 aug. och 

anträffades den 14 aug. 

Ej helt klart när fynden 

gjordes men får anses ha 

säkrats i förhållandevis 

nära samband med 

brottet. Misstänkt tidigare 

dömd för bl a 

förmögenhetsbrott. 

Misstänkts förklaring inte 

så osannolik att den helt 

kan lämnas utan 

avseende. Se även löpnr 

59-60. 

Bifall. 

Det kan hållas för visst att 

misstänkt färdats i bilen. 

Utrett att den var stulen. 

Misstänkt kan inte 

rimligen ha undgått att 

lägga märke till det 

uppbrutna 

tändningslåset. 

Anm: Misstänkt dömdes 

även för stöld, häleri, 

narkotikabrott m.m. 

Lunds 

tingsrätt 

2007-04-25 

B 1919-06 

(41) 

Borås 

tingsrätt 

2006-06-15 

B 1362-06 

(68) 

35

4.5 Sexualbrott 

Löp 

nr 


98 Våldtäkt 

(okänd som 

fick följa med 

målsägande 

n hem för att 

ringa). 

99 Grov 

våldtäkt (två 

mt). 

100 Sexuellt 

umgänge 

med barn. 


Sperma 

(avtorkad på 

handduk). 

Sperma 

(fåtal på 

trosor från 

misstänkt nr 

1). 

Sperma 

(på tröja). 


Inställning 

Vittnesförhör om 

målsägandens 

beteende efter 

händelsen. 


Frivillig sex i trappa. 

Utlösning på 

målsägandens kläder. 

Målsäganden måste 

ha torkat med handduk 

på kläderna. 

Vittnesförhör om 

händelser före och 

efter gärningen. 

De båda misstänkta 

förnekade. 

Nr 1 - ej haft samlag. 

Nr 2 - frivilligt samlag. 

Fanns. 


sexuellt ofredande. 


Bifall. 

Målsäganden trovärdig. 

Hennes berättelse stöds 

av vittnesförhör. 

Misstänkts förklaring till 

hur hans sperma hamnat 

på handduken bär inte 

sanningens prägel. 

Anm: Misstänkt dömdes 

vid samma tillfälle för 

ytterligare en våldtäkt, 

försök till våldtäkt och 

sexuellt ofredande. 

Bifall. 

Rutinerna på SKL sådana 

att förväxlings- eller 

kontamineringsrisken är 

mycket liten. I NJA 2003 

s 591 har Högsta 

domstolen uttalat att 

bevisvärdet av DNAanalysen 

är avhängigt att 

slutsatsen av analysen 

framstår som rimlig. Vid 

prövning fanns ingen 

omständighet som talade 

för att förväxling skett 

eller att mot att slutsatsen 

var rimlig. – 

Målsägandens uppgifter 

om övergreppen 

trovärdiga och tillförlitliga. 

Uppgifterna stöddes 

också av DNA-analysen 

m.m. 

HovR – Målsägandens 

uppgifter får betydande 

stöd av bl a DNAanalyser. 

Anm: standardanalys 

kunde inte användas pga 

för få spermier. Konsensusanalys 

användes, 

dvs provet analyseras ett 

flertal gånger och en 

sammanvägning av resultaten 

görs. 

Misstänkt erkände att han 

fått utlösning. 

Anm: Gärning 1992 – 

Åtal 2006 (efter DNAträff). 

Anm: Mt dömdes även för 

andra sexualbrott riktade 

mot barn. 

Hudiksvalls 

tingsrätt 

2006-07-06 

B 1080-06 

(73) 

Stockholms 

tingsrätt 

2005-12-02 

B 25694-05 

(74) 

Svea Hovrätt 

2006-02-07 

B 9268-05 

(75) 

Helsingborg 

s tingsrätt 

2006-07-28 

B 930-06 

(76) 

36

101 Grov 

våldtäkt 

(barn). 

Sperma på 

linne och 

trosor. 

Fanns. 


gärning som 

motsvarade sexuellt 

ofredande. 

Misstänkt erkände att han 

fått utlösning. 

Anm: DNA-analys skedde 

både 1994 och 1997. vid 

analysen 1997 hade man 

tillgång till fynd från löp nr 

100. Analysen visade att 

det var samma 

gärningsman. 

Anm: Mt dömdes även för 

andra sexualbrott riktade 

mot barn. 

Helsingborg 

s tingsrätt 

2006-07-28 

B 930-06 

(76) 

37

4.6 Övriga brott 

Löp 

nr 


102 Olaga hot 

(hällt bensin 

genom 

brevlådeinka 

st samt en 

cigarettfimp). 

103 Mord 

(kvinna 

misshandlad 

till döds i 

lägenhet). 

104 Grovt häleri 

(hälericentral 

i industriområde). 



Inställning 

Cigarettfimp. Målsägande- och 

vittnesförhör, foto av 

cigaretter av samma 

märke hittat i 

misstänkts hem. 

Kniv med 

blodbesudlin 

gar från 

målsägande 

och 

misstänkt. 

Ljusstake 

sönderslage 

n med blod 

från 

målsägande 

n och 

misstänkt 

(stämde 

även med 

skada på 

kroppen). 

Sönderslagen 

träkäpp med 

blod från 

målsägande 

och misstänk. 

Misstänkts 

byxor 

blodbesudla 

de vid 

gripande 

(misstänkts 

och 

målsägande 

ns blod) 

Rånarluva i 

bil, tillhörig 

annan 

misstänkt, 

utanför 

lokalen 


Omfattande. 



förneka pga berusning. 

Omfattande. 


Använt bilen och kan 

då ha kommit att prova 

luvan. 


Bifall. 

Den omständigheten att 

misstänkts DNA finns på 

en cigarettfimp på 

brottsplatsen talar med 

betydande styrka för att 

det är misstänkt som är 

gärningsman. Den 

omständigheten att 

cigarettfimpen varit av 

samma märke som 

misstänkt brukar använda 

och som hittades hemma 

hos henne stärker 

väsentligt misstankarna. 

Anm: Familjekonflikt – 

annan tänkbar 

gärningsman har inte 

framkommit. 

Bifall. 

Ett flertal omständigheter 

fanns som talade mot 

misstänkt. Ett av tre 

sakförhållande som var 

helt avgörande var 

målsägandens blod på 

den misstänktes byxor. - 

Visat att våldet utövats 

med bl a angivna 

tillhyggen. 

Ogillat. 

Bunden till lokalerna. 

Lånat de i målet 

intressanta bilarna. Hans 

förklaring till att hans 

DNA fanns i luvan är 

måhända inte 

invändningsfri men är 

dock inte så osannolik att 

den kan lämnas utan 

avseende. 

Anm: se även löpnr 79. 

Eskilstuna 

tingsrätt 

2007-04-03 

B 249-07 

(69) 

Örebro 

tingsrätt 

2005-05-16 

B 3338-04 

(70) 


2005-07-19 

B 1284-05 

(71) 

Göteborgs 

tingsrätt 

2006-03-14 

B 10946-05 

(57) 

38

101 Skadegörels 

e 

(brutit 

låskolv på 

vänster 

framdörr på 

bil). 

102 Mordbrand 

(anlagt 

brand i lokal 

efter 

inträngande 

och skadegörelse). 

Blodspår 

strax ovanför 

dörrlåset. 

Blod i 

lokalen 

(anges ej 

närmare – 

dock ej där 

elden 

anlades). 

103 Mord. Bloddroppar; 

två i trapphuset 

på 

sjätte trappsteget 

från 

det våningsplan 

där 

offret bodde 

och en 

droppe på 

väggen vid 

trappan 

Saknas. 



förneka eftersom han 

pga en tidigare olycka 

har dåligt minne. 

Saknas i huvudsak 

Misstänk: Förnekade. 

Var utanför lokalen 


andra. Blev angripen 

och råkade då slå 

handen genom en 

fönsterruta. Gick in i 

lokalen till en vask för 

att skölja av sig blodet. 

Fanns bl. a. 

brottsplatsundersöknin 

g och vittnesförhör 

med den som hade 

hand om städningen i 

trapphuset. 



blodspåren. Planterat. 

Minns inte om han varit 

i den aktuella staden. 

Bifall. 

Bilen hade skador och 

blodet har påträffats i 

omedelbar anslutning till 

skadorna. Det finns ingen 

annan rimlig förklaring än 

att misstänkt varit på 

platsen och orsakat 

skadorna. 

Anm: Se även löpnr 58, 

95. 

Ogillat. 

Misstanke uppkom långt 

efter händelsen (anm: ca 

6,5 år) i samband med 

DNA-träff. Blodet fanns 

inte i anslutning till den 

gardin som brann upp 

och eftersom fler 

personer med all 

sannolikhet trängde in i 

lokalen kan det inte 

anses styrkt att misstänkt 

anlagt branden. 

Ogillat. 

Angreppet börjat 

omedelbart utanför 

lägenhetsdörren. – Det 

kan fastslås att den 

tilltalade befunnit sig i 

trappan och där trappan 

börjar utanför offrets 

lägenhet. – Med stor 

säkerhet kan antas att 

spåren avsatts någon 

gång under ca två och en 

halv dagars tid 

(=brottstiden). Den 

tilltalades sålunda i tid 

och rum konstaterade 

knytning till brottsplatsen 

räcker inte för fällande 

dom. Det krävs ytterligare 

bevisning, vittnes- och 

teknisk bevisning som 

närmare binder den 

tilltalade som 

gärningsman. 

Alingsås 

tingsrätt 

2007-02-21 

B 84-07 

(40) 

Malmö 

tingsrätt 

2007-01-25 

B 7505-06 

(72) 

Blekinge TR 

2007-11-15 

B 2180-06 

(79) 

39

5 Sammanfattning av domsmaterialet 

5.1 Allmänt 

DNA-bevisning kan förekomma i de flesta typer av brott. Den är dock vanligast 

vid tillgreppsbrott. 9 I undersökningen finns 92 åtalspunkter som avser 

stöld eller grov stöld, åtta åtalspunkter som avser rån eller grovt rån, sex 

åtalspunkter som avser tillgrepp av fortskaffningsmedel eller olovligt 

brukande samt fem åtalspunkter som avser sexualbrott. Därtill kommer ett 

antal åtalspunkter som avser ”övriga brott”. 

5.2 Sammanblandning av spår och kontaminering 

En slutsats som kan dras av domarna är att det är mycket sällsynt att själva 

DNA-analysen ifrågasätts i domstolen. Endast vid några få fall har den misstänkte 

gjort gällande att spåret sammanblandats eller förväxlats av polis eller 

av personal vid SKL. Inte i något fall har invändning gjorts om kontaminering. 

I de fall där invändning om att förväxling förekommit har åklagaren åberopat 

förhör med personal från SKL. 10 Inte i något fall har domstolen ogillat åtalet 

efter en sådan invändning. 

5.3 Nära släkting 

Vid några tillfällen har det gjorts invändningar om att DNA-spåret avsatts 

eller kan ha avsatts av en nära släkting. 11 Förhör har även då på åklagarens 

begäran hållits med personal från SKL. Inte i något fall då sådant förhör 

hållits har åtalet ogillats. I ett fall då sådant förhör inte ägde rum ogillades 

åtalet. 12 I det målet framgick det av utredningen att den misstänkte hade två 

syskon. Domstolen konstaterade att det inte fanns någon utredning huruvida 

blodet skulle kunna komma från någon av dem. Det fanns inte heller någon 

uppgift om hur stor sannolikheten var att blodet kunde komma från något av 

syskonen. 

Eventuella invändningar ska redas ut redan under förundersökningen. I de fall 

där den misstänkte förnekar gärningen och påstår att ett DNA-spår kan ha 

avsatts av en nära släkting finns det möjligheter att med stöd av 28 kap. 

12 b § rättegångsbalken ta DNA-prov även på denne. Den möjligheten bör 

användas. 

5.4 DNA-spårets koppling till gärningsmannen 

Domstolarnas bedömning av DNA-bevisning varierar. Det finns t.ex. domar 

från samma domstol som bedömt blodspår inne i en lokal där det varit inbrott 

olika. Fallen är i och för sig inte identiska men i det ena fallet 13 ansåg domstolen 

att det inte var visat att det var gärningsmannen som lämnat blodspåren 

(blod på insida fönsterkarm, på sten tio meter in i lokalen och på en träpåk 30 

9 Under 2006 svarade mängdbrotten för 82% av antalet träffar mellan spår och person (Källa: 

SKL). 

10 Se löp nr 33 och 34. 

11 Se bl.a. löp nr 6, 76, 77 och 81. 

12 Löp nr 69. Se även löp nr 88. 

13 Löp nr 66. 

40

meter in i lokalen) medan domstolen i det andra fallet 14 ansåg att DNA-spår 

som anträffas på eller intill brottsplatsen utgjorde tillräcklig bevisning för att 

den åtalade var gärningsman. Domstolen beaktade i det sistnämnda fallet att 

gärningsmannen inte hade legal anknytning till platsen och att det inte heller 

fanns omständigheter som talade emot att han skulle vara gärningsman (blodspår 

bl. a. inne i lokal på insidan list respektive på lamellgardin). 

Det är av betydelse var DNA-spåret säkrats. 15 Dokumentationen kring detta 

är därför viktig. Bevisvärdet synes vara högre om DNA-spåret kommer från 

ett direkt bevis än om det kommer från ett spår som endast är ett indicium. 

Oavsett om spåret finns i närheten av brottsplatsen eller på denna är det viktigt 

att veta exakt var spåret säkrats. Ett DNA-spår som finns på fast föremål 

på en brottsplats torde naturligt ha högre bevisvärde än om det finns på ett 

löst föremål som kan ha hamnat på platsen av annan orsak. 

I fall där spåret utgörs av lös egendom, t.ex. cigarettfimpar, har domstolarna i 

vissa fall då misstänkt lämnat en förklaring som inte kunnat lämnas utan avseende 

ogillat åtalet. 16 I andra fall har åtalet bifallits. 17 Det finns fall där domstolen 

vid salivspår på en kvarlämnad flaska i en bil beaktat att den misstänkte 

inte hade någon rimlig förklaring därtill. 18 I de fall där cigarettfimpen säkrats 

tillsammans med annat DNA-spår som blod och flaskor har domstolen 

konstaterat att andra visserligen kan ha placerat ut spåren men att den samlade 

bilden i det enskilda fallet var sådan att det var uppenbart att den misstänkte 

var gärningsman. 19 Det finns även domar där den misstänktes tidigare 

kriminalitet beaktats i skuldfrågan. I ett fall där en fimp hittades i ett källarförråd 

befanns DNA-bevisningen tillsammans med vad som hade framkommit 

om den misstänktes tidigare kriminalitet som tillräcklig bevisning för 

fällande dom. 20 Vid tillgrepp av fortskaffningsmedel där cigarettfimpar med 

DNA säkrats i bilen är utfallet splittrat. I vissa fall har åtalet bifallits, i andra 

har det ogillats. 21 I några fall har handskar säkrats på brottsplatsen och den 

misstänkte har då ofta invänt att han lånat ut handskarna till en bekant. I ett 

fall har domstolen ogillat åtalet och i ett annat fall har åtalet bifallits. 22 

Det är svårt att dra några generella slutsatser om vad domstolarna kräver för 

att anse det klart att DNA-spåret har avsatts av den som har begått brottet, 

och att DNA-träffen därför styrker åtalet. Det är ju också naturligt att i vad 

mån spåret kan kopplas till gärningsmannen i hög grad beror av omständighe- 

14 Löp nr 76. 

15 Se t.ex. löp nr 71. 

16Se t.ex. löp nr 8. 

17 Se löp nr 22. 

18 Se löp nr 28. Se även löp nr 35 och 36 där domstolen konstaterade att misstänkt inte förmått 

lämna en trovärdig förklaring till DNA-spåren. I det första fallet hade blod säkrats på en 

ficklampa som kvarlämnats på brottsplatsen och i det andra fallet hade blodspår säkrats i en 

soffa. 



21 Se löp nr 92-97. 

22Se löp nr 50 och 55. Se även löp nr 64 och 86 

41

terna i det enskilda fallet, och att det således är en fråga som måste lösas 

genom sedvanlig bevisvärdering. 

6 Slutsatser 

6.1 Bevisvärdet av en DNA-träff är mycket högt 

Genom Högsta domstolens avgörande år 2003 är det klarlagt att ett utlåtande 

från SKL om överensstämmelse mellan en misstänkt och DNA-profilen i ett 

spår i alla normala fall utgör tillräcklig bevisning om att den misstänkte har 

avsatt spåret. Det är bara om slutsatsen av ett eller annat skäl inte framstår 

som rimlig som det finns skäl att i det enskilda fallet närmare överväga risken 

för sammanblandning, förväxling av prover eller annat sådant. På motsvarande 

sätt klargör rättsfallet att utlåtanden från SKL som anger att risken är 

låg för att spåret i stället är avsatt från en nära släkting, i alla normala fall är 

tillräckliga för att avvärja svepande invändningar om att en DNA-profilträff 

skulle kunna förklaras av andra gärningsmän i den misstänktes släkt. 

Den genomgång av domar som har skett visar att domstolarna i allt väsentligt 

följer de uttalanden som Högsta domstolen har gjort om bevisvärdet av en 

DNA-profilträff. 

I rättsfallet var det på ett osedvanligt sätt klarlagt att det var en av rånarna 

som hade avsatt det blodspår som DNA-analyserades. Som har framgått av 

genomgången av domarna är det annars i denna länk i beviskedjan – att spåret 

har avsatts av den som har begått brottet – som bevissvårigheterna oftast 

uppkommer. Som diskuteras i nästa avsnitt måste därför den frågan uppmärksammas 

särskilt under förundersökningen. 

6.2 Alla relevanta förundersökningsåtgärder måste vidtas 

En DNA-träff på en brottsplats kan vara ett bra bevismedel men innebär 

självklart inte per automatik att ett brott har blivit uppklarat. Det kan finnas 

många förklaringar till att en persons DNA avsatts på en viss plats. För att 

klara upp ett brott där DNA är ett bevis krävs som vid alla utredningar en 

gedigen förundersökning där alla relevanta utredningsåtgärder vidtas. 23 I ett 

fall 24 där den misstänktes blod fanns på brottsplatsen gjorde denne gällande 

att det kommit dit efter gärningen. Tack vare en noggrann platsundersökning 

och vittnesförhör med den polis som utförde undersökningen kunde motbevisas 

att den misstänkte endast varit på platsen för att urinera. Ingen hade enligt 

undersökningen urinerat i närheten (vid inbrottstillfället fanns det snö på 

brottsplatsen). 25 

Nedan följer några exempel på utredningsåtgärder som är viktiga att beakta 

vid en förundersökning. 

23 Se t.ex. löp nr 61 där domstolen saknade ett antal utredningsåtgärder för att kunna dra 

slutsatsen att DNA-analysen framstår som rimlig (se även NJA 2003 s 591). Se även löp nr 68. 


25 Se även löp nr 32 där målsägandeförhör och vittnesförhör hölls för att motbevisa 

invändningen om att han tidigare besökt bostaden. 

42

• Ange noggrant var DNA-spåret säkrades (ange t.ex. inte ”i bilen” utan 

exakt var i bilen, inomhus/utomhus, exakt placering så långt möjligt, 

gärna foto). 

• Klarlägg så tidigt som möjligt om den misstänkte uppger sig ha varit på 

den plats där spåret säkrades – vid tidpunkten för brottet eller vid någon 

annan tidpunkt – och vad han då företog sig. 

• Har den misstänkte någon förklaring till ett DNA-spår? Är den rimlig? 

• Vid invändning om att syskon kan ha avsatt DNA-spåret bör den 

misstänktes familjeförhållanden utredas. Finns syskon (ev. tvilling) eller 

andra närmare släktingar som kan ha likartad DNA? Var finns dessa? Har 

de haft möjlighet att avsätta spåret? 

• Om den misstänkte skyller på syskon eller annan nära släkting bör övervägas 

om även de ska topsas för att kunna uteslutas som gärningsmän. 

• I fall där kriminaltekniker varit på brottsplatsen kan det ibland vara av 

värde att en brottsplatsanalys görs och redovisas i brottsplatsundersökningsprotokollet. 

Syftet är då att få fram så mycket information som 

möjligt från en brottsplats om händelseförloppet dels för att se om informationen 

ställd mot eventuell övrig bevisning är rimlig samt dels om den 

stödjer det modus som den misstänkte normalt använder (om detta är 

känt). 

43

7 Statistik 26 

7.1 Omfattning 

Antal DNA-profiler i DNA-spårregistret 17 002 

Antal DNA-profiler i Utredningsregistret 24 621 

Antal DNA-profiler i DNA-registret 16 796 

7.2 Träffar 

Totalt år 2007 

Spår mot DNA-spårregistret 12 508 1 418 

Utredningsregister mot DNA-spårregister 12 544 4 190 

Spår mot DNA-register 2 349 854 

7.3 Träffar senaste månaden 

Spår mot DNA-spårregister 120 

Utredningsregister mot DNA-spårregister 252 

Spår mot DNA-register 54 

26 Per den 31 december 2007. Källa: SKL 

44

8 SKL:s utlåtandeskala 

Ett sakkunnigutlåtande från SKL är en redovisning av de resultat som erhålls 

vid en undersökning. Resultaten har prövats dels gentemot den hypotes (antagande) 

som ligger till grund för frågeställningen under rubriken ”Ändamål ”, 

dels gentemot andra aktuella hypoteser. Undersökarnas värdering av dessa 

resultat redovisas som graderade slutsatser enligt nedanstående utlåtandeskala. 

I de fall undersökarna kan fastställa ett faktum används andra uttryckssätt 

såsom ”är”, ”är inte” eller ”kan uteslutas att”. 

Grad +4 Resultaten talar med visshet för att … 

Möjligheten att erhålla dessa resultat om någon annan hypotes är sann bedöms 

i praktiken som utesluten. 

Grad +3 Resultaten talar starkt för att … 


som mycket liten. 

Grad +2 Resultaten talar för att … 


som liten. 

Grad +1 Resultaten talar i någon mån för att … 

De erhållna resultaten ger ett något större stöd för den uppställda hypotesen 

än för andra aktuella hypoteser. 

Grad 0 Frågan lämnas öppen … 

De erhållna resultaten ger inte stöd åt vare sig den uppställda hypotesen eller 

andra aktuella hypoteser. 

Grad -1 Resultaten talar i någon mån för att … inte 

De erhållna resultaten ger ett något mindre stöd för den uppställda hypotesen 

än för andra aktuella hypoteser. 

Grad -2 Resultaten talar för att … inte 

Möjligheten att erhålla dessa resultat om den uppställda hypotesen är sann 

bedöms som liten. 

Grad -3 Resultaten talar starkt för att … inte 


bedöms som mycket liten. 

Grad -4 Resultaten talar med visshet för att … inte 


bedöms i praktiken som utesluten. 

45

9 Träffrapporter 

Nedanstående text läggs som bilaga till alla träffrapporter som skickas från 

SKL. 

Bilaga Träffrapportinformation 

Information om Sveriges register med DNA-profiler, 

registerträffar och träffrapporter 

Polisen i Sverige har register med DNA-profiler från brottsplatser, misstänkta 

och dömda personer. SKL har i uppdrag att administrera DNA-profilerna och 

förse uppdragsgivaren med de resultat som registrering och sökningar av 

DNA-profiler från personer och spår ger upphov till (registerträffar/träffrapporter). 

Nedan följer en översikt över de begrepp och definitioner 

som rör registren och hur de fungerar, samt hur SKL redovisar en registerträff/träffrapport 

och vad den innebär. 

Registerträffar och träffrapporter 

Träffrapport 

I en träffrapport redovisas resultatet av en automatisk jämförelse mellan 

DNA-profiler i spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret. SKL 

utför normalt registreringar och sökningar varje dag. En träffrapport kan innehålla 

en eller flera träffar mellan DNA-profiler från de olika registren. Det 

anges inte i vilket av registren DNA-profilerna ligger. 

Spår/person som ingår i denna träffrapport kan härröra från ärenden som 

ännu inte slutredovisats. Observera att det kan finnas ytterligare överensstämmande 

spår redovisade i det ursprungliga ärendet (Redovisning 

DNA/Sakkunnigutlåtandet). 

Eventuella personuppgifter är hämtade från utrednings- eller DNA-registret 

och kan avvika från de uppgifter som angavs när DNA-provet skickades in för 

analys. Varje träff har ett unikt “träff ID” som är SKL:s interna löpnummer på 

träffen. Det finns ingen “träffhistorik” avseende spår som en person tidigare 

gett träff mot, eftersom spåren alltid gallras vid träff mot person. Undantaget 

är när spåret har en lägre slutsats grad än Grad+4 (Resultaten talar med visshet 

för…). Då ligger spåret kvar. 

Sökprov i träffrapporten 

Sökprov är den DNA-profil som är senast registrerad och som vid sökning ger 

upphov till träff mot en eller flera tidigare registrerade DNA-profiler. Sökprovet 

kan komma från en person eller ett spår. Endast ett sökprov per träffrapport 

redovisas. 

46

Träffprov i träffrapporten 

Träffprov är den eller de DNA-profiler som finns registrerade sedan tidigare 

och som vid sökning träffar mot en ny DNA-profil som registrerats (sökprov). 

Träffprovet/en kan komma från en person och/eller spår. 

Registerträff 

En registerträff består av en kombination av ett sökprov och ett träffprov som 

har en gemensam DNA-profil. Den gemensamma DNA-profilen för sök- och 

träffprov är underlaget för den statistiska beräkningen av risken för slumpmässig 

överensstämmelse, vilket i sin tur utgör underlaget för slutsatsen. Om 

det finns flera sökprov (de har i så fall olika DNA-profiler) i ett ärende redovisas 

de i olika träffrapporter. 

Slutsats och korrigeringsfaktor i träffrapporter 

Slutsatserna baseras på risken för slumpmässig överensstämmelse. En referensdatabas 

baserad på ett urval av svensk normalbefolkning ligger till grund 

för denna statistiska beräkning. Risken för slumpmässig överensstämmelse är 

högre vid automatisk jämförelse mellan registren än vid jämförelse av ett begränsat 

antal spår och personer inom ett ärende. 

Flera olika korrigeringar görs normalt och slutsatsen i träffrapporterna är 

dessutom korrigerad med hänsyn till antalet DNA-profiler i registren. Nedanstående 

slutsatser för grad +3 och +4 gäller under förutsättning att man bortser 

från möjligheten att DNA:t kommer från en nära släkting: 

Slutsats Nivå Risk för slumpmässig 

överensstämmelse mellan 

obesläktade personer 

Resultaten talar med visshet för... 

Grad +4 

≥ 1 miljon 

Resultaten talar starkt för... Grad +3 1 på 10 000 - 1 på 999 999 

Resultaten talar för... Grad +2 1 på 100 - 1 på 9 999 

Resultaten talar i någon mån för... Grad +1 1 på 10 - 1 på 99 

Ytterligare information om SKL:s slutsatsgradskala finns på SKL:s hemsida på 

IntraPolis eller Internet. 

Skillnaden mellan träffrapport och sakkunnigutlåtande 

I en träffrapport redovisas resultatet av automatiska jämförelser mellan DNAprofiler 

i spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret. I ett sakkunnigutlåtande 

jämförs spår och person/personer manuellt inom ett ärende. Det 

innebär att blandbilder och partiella profiler kan jämföras mot misstänkta i 

ärendet vilket inte är möjligt vid en automatisk sökning i registren eftersom 

blandbilder och ofullständiga profiler inte registreras. I sakkunnigutlåtanden 

redovisas såväl uteslutningar som överensstämmelser mellan personer och 

spår inom ett ärende. I träffrapporten redovisas bara överensstämmelser, d v s 

negativa sökresultat redovisas inte. 

Vidare kan det vid registersökning medföra en lägre slutsatsgrad vid träff 

mellan DNA-profiler i de olika registren än om ett begränsat antal DNA-profiler 

jämförs manuellt inom ett ärende. Detta beror på att risken för 

slumpmässig överensstämmelse är högre vid automatisk jämförelse mellan 

registren än vid jämförelse av ett begränsat antal spår och personer inom ett 

47

ärende. En korrigeringsfaktor tar hänsyn till antalet DNA-profiler i DNAregistren 

vid automatisk sökning. 

Eftersom registerhanteringen på SKL i hög grad är automatiserad skickas 

träffrapporterna ofta innan det ursprungliga ärendet (sakkunnigutlåtandet/Redovisning 

DNA) hunnit slutredovisats. 

”Kan det vara ett syskon?” 

Om man bortser från enäggstvillingar, som har identiska DNA-profiler sett 

till hela arvsmassan, är risken för att t.ex. två syskon har identiska DNAprofiler 

i de tio markörer som SKL analyserar mycket liten, men man måsta 

ändå alltid ta den i beaktande. I SKL:s utlåtanden görs detta genom förbehållet 

”om man bortser från möjligheten att DNA:t kommer från en nära släkting”. 

Detta innebär att risken, att två personers DNA-profiler (i de tio markörerna) 

stämmer överens, är högre om de är nära släkt (föräldrar, syskon) än 

om personerna är helt obesläktade med varandra. För att vara helt säker på 

om två närbesläktade personer har identiska DNA-profiler (i de tio markörerna) 

eller inte kan man begära DNA-prov från båda och begära jämförelse. 

Vem får träffrapporten? 

När en person träffar mot spår i spårregistret 

När en ny DNA-profil från en person söks mot spårregistret och ger träff mot 

ett eller flera spår skickas träffrapporten elektroniskt (via GroupWise) till: 

• myndighetsbrevlådan hos den myndighet som skickat in provet från 

personen 

• myndighetsbrevlådan hos den myndighet där brottet begicks om det är en 

annan myndighet än den myndighet som skickat in provet 

• myndighetsbrevlådan för den myndighet där brottet för träffprovet 

begicks, vilket kan vara en annan än den myndighet som skickade in 

spåret/spåren 

När ett spår träffar mot en person eller annat spår 

När en ny DNA-profil från ett spår ger träff mot en person eller ett eller flera 

andra spår skickas träffrapporten elektroniskt till: 

• myndighetsbrevlådan hos den myndighet som skickat in spåret 

• den handläggare som skickat in det nya spåret 

• myndighetsbrevlådan hos den myndighet där det nya brottet begicks om 

det är en annan myndighet än den myndighet som skickat in det nya spåret. 

• myndighetsbrevlådan för den myndighet där brottet för träffprovet begicks, 

vilket kan vara en annan än den myndighet som skickade in provet 

Register med DNA-profiler 

Spårregistret 

I spårregistret registreras DNA-profiler från spår som säkrats i samband med 

en brottsutredning och som inte kan kopplas till person. Om flera spår inom 

ett ärende har samma DNA-profil registreras enbart DNA-profilen från ett av 

spåren. Innan registrering, görs en rimlighetsbedömning om spåret kan 

komma från en gärningsman eller på annat sätt bidra till att brottet klaras upp 

vid en eventuell framtida träff. Slutligen måste DNA-profilen uppfylla vissa 

kvalitetskrav som minimerar risken för slumpmässig överensstämmelse. Av 10 

olika DNA-markörer måste 5 eller 7 markörer (beroende på brottskod) vara 

48

godkända för att profilen ska få registreras i spårregistret. För närvarande 

registreras inte blandbilder (DNA från mer än en person) i spårregistret. 

Gallring från Spårregistret 

Vid träff mellan person och spår gallras spåret automatiskt under förutsättning 

att slutsatsnivå (Grad +4) har erhållits. Annars ska spår gallras när 

brottet är uppklarat eller på annat sätt är irrelevant. Detta ska meddelas SKL 

och ansvaret ligger på den polismyndighet som skickat in spåret. Beroende på 

brottets brottskod gallras spåren 15 respektive 30 år efter registrering. 

Utredningsregistret 

I utredningsregistret registreras DNA-profiler från skäligen misstänkta personer 

som är registrerade på någon misstanke i misstankeregistret (MR), och 

som lämnat DNA-prov för analys. Detta register hette med tidigare misstankeregistret. 

Gallring från Utredningsregistret 

När en person gallras från MR görs en kontroll mot belastningsregistret (BR). 

Finns personen registrerad i BR för brott med annan påföljd än böter, flyttas 

DNA-profilen från utredningsregistret till DNA-registret. Om personen varken 

finns registrerad i MR eller BR gallras personens DNA-profil från utredningsregistret. 

DNA-registret 

I DNA-registret registreras DNA-profiler från personer som finns registrerade 

i BR och som dömts för brott med annan påföljd än böter och som lämnat 

DNA-prov för analys. 

Gallring från DNA-registret 

När en person gallras från BR gallras personens DNA-profil från DNA-registret, 

normalt 10 år efter avtjänad påföljd. Om DNA-profilen har registrerats 

med stöd av lagstiftningen fr o m 1 januari, 2006 görs en kontroll mot 

MR innan gallring och om personen är registrerad i MR flyttas DNA-profilen 

från DNA-registret till utredningsregistret. 

49

10 Riksåklagarens riktlinjer, RåR 2008:1 

Riksåklagarens riktlinjer RåR 2008:1 

______________________________________________________________ 

Beslutade den 14 februari 2008 

Kroppsbesiktning genom tagande av salivprov 

– s.k. registertopsning 

I dessa riktlinjer behandlas frågan om registertopsning som sker i syfte att 

göra en DNA-analys av provet och registrera uppgifter om resultatet av 

analysen i DNA-registret eller i utredningsregistret. Riktlinjerna omfattar inte 

kroppsbesiktning genom tagande av DNA-prov i brottsutredande syfte. 

Bakgrund 

28 kap. 12 a § rättegångsbalken 

Enligt 28 kap.. 12 a § rättegångsbalken får kroppsbesiktning genom tagande 

av salivprov ske på den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket 

fängelse kan följa, om syftet är att göra en DNA-analys av provet och 

registrera uppgifter om resultatet av analysen i det DNA-register eller det 

utredningsregister som förs enligt polisdatalagen (1998:622). 

23 § polisdatalagen 

DNA-registret får enligt 23 § polisdatalagen innehålla uppgifter om DNAanalyser 

som har gjorts med stöd av bestämmelser i 28 kap. rättegångsbalken 

och som avser personer som genom laga kraftvunnen dom har dömts till 

annan påföljd än böter, eller har godkänt ett strafföreläggande som avser 

villkorlig dom. 

24 a § polisdatalagen 

Utredningsregistret får enligt 24 a § polisdatalagen innehålla uppgifter om 

resultatet av DNA-analyser som har gjorts med stöd av bestämmelser i 28 

kap. rättegångsbalken och som avser personer som är skäligen misstänkta för 

ett brott på vilket fängelse kan följa. 

Förarbetena 

I prop. 2005/06:29 anför regeringen bl. a. följande. 

Brottsligheten – även mängdbrottslighet såsom snatteri, stöld och tillgrepp av 

fortskaffningsmedel – medför lidande för enskilda och orsakar såväl samhället 

som enskilda stora kostnader. Redan detta gör det givetvis angeläget att 

brottsligheten kan klaras upp så snart som möjligt. Till detta kommer att en stor 

del av alla brott begås av personer som redan tidigare har begått brott och att 

kriminaliteten har gått allt längre ned i åldrarna. Det är vanligt att ungdomar 

börjar med att begå snatteri och via tillgrepp av fortskaffningsmedel och 

inbrottsstölder går vidare till grövre kriminalitet. En högre uppklarningsprocent i 

50

fråga om mängdbrottslighet förbättrar möjligheterna att avbryta lagöverträdares 

brottskarriärer (sid. 19). 

En omfattande användning av DNA-teknik bör alltså leda till att fler brott 

klaras upp och att uppklarningen sker snabbare (sid. 20). Ett väl utbyggt DNAregister 

som omfattar merparten av samtliga aktivt kriminella i landet skulle 

utgöra ett effektivt redskap för polisen i den brottsbekämpande verksamheten (sid. 

21). 

För att det ska vara aktuellt med provtagning bör dock, liksom vid annan 

kroppsbesiktning, proportionalitetsprincipen i 28 kap. 3 a § rättegångsbalken 

tillämpas. Med tillämpningen av den principen säkerställs att rena bagatellbrott, 

där påföljden kan förväntas bli enbart böter, inte kommer att föranleda 

provtagning på den misstänkte. I bedömningen av behovet av provtagning bör det 

även kunna vägas in att prov inte skall tas om det är onödigt. Det är exempelvis 

naturligt att prov inte tas om den enskilde redan är registrerad i DNA-registret 

eller om DNA-prov redan har tagits under utredningen av brottet med stöd av 28 

kap. 12 § rättegångsbalken (sid. 23). 

Mot de nu angivna fördelarna med tagandet av DNA-prover inom 

brottsbekämpningen skall vägas olägenheterna för den enskilde. En sådan 

olägenhet är själva provtagningen. DNA-prover tas emellertid regelmässigt genom 

enkla blod- eller salivprov och provtagningen framstår därmed som ett 

förhållandevis harmlöst ingrepp. Ett annat förhållande som kan upplevas som 

negativt för den enskilde är att myndigheterna genom provtagningen får tillgång 

till biologiskt material ur vilket det kan tas fram olika slag av information om den 

enskilde. Olägenheten av detta är dock i praktiken ganska begränsad, eftersom de 

DNA-prover som det här är fråga om används enbart för att ta fram DNA-profiler 

som kan utnyttjas enbart för identifiering (sid. 20). 

Riksåklagarens beslut den 24 maj 2007 i ärende ÅM-A 2006/2090 

I beslutet behandlas frågan om registertopsning av ungdomar. I det ena fallet 

var en 15-åring misstänkt för två fall av stöld och i det andra var en 15-åring 

misstänkt för misshandel. Riksåklagaren fann vid sin prövning att 

proportionalitetsprincipen inte hindrar att även unga som är straffmyndiga 

registertopsas. 

Riktlinjer 

Beslut om registertopsning 

Beslut om registertopsning ska fattas rutinmässigt. Även om lagrummet är 

fakultativt utformat ska i princip beslut fattas och DNA-prov tas om de 

lagliga förutsättningarna för detta är uppfyllda. Den som är skäligen 

misstänkt för ett brott varpå fängelse kan följa ska alltså som huvudregel 

registertopsas. Regeln gäller även unga misstänkta som är straffmyndiga. 

Tillämpningen av proportionalitetsprincipen ska framförallt komma till 

uttryck på det sättet att registertopsning inte ska ske vid bagatellartade 

förseelser. Registertopsning bör således inte göras i de fall då påföljden för 

brottet förväntas bli enbart böter. Vid utredning av brott som endast har 

fängelse i straffskalan finns det med hänsyn härtill sällan skäl för att avstå 

från ett beslut om registertopsning. Detta gäller även om den misstänkte är 

under 18 år. Det bör också uppmärksammas att påföljden under vissa 

förhållanden kan bli annan än böter även för brott som normalt föranleder ett 

bötesstraff. Det kan således finnas grund för beslut om registertopsning vid 

exempelvis upprepade snatterier. 

51

Åklagaren ska inte heller avstå från beslut om registertopsning enbart av den 

anledningen att påföljden kan bli böter på grund av straffnedsättningsregler 

eller att brottet kan komma att föranleda åtalsunderlåtelse. 

Frågan om registertopsning ska alltid övervägas. När polisen anmäler ett 

gripande till åklagaren ska åklagaren kontrollera om registertopsning skett 

och i annat fall besluta om sådan om förutsättningarna är uppfyllda. I de fall 

den misstänkte inte är frihetsberövad ska sådan prövning göras av åklagaren 

vid direktivgivningen samt inför eller i anslutning till ett förhör eller då den 

misstänkte av annan orsak är tillgänglig för kroppsbesiktning. 

Registertopsning ska inte göras om den misstänktes DNA-profil redan finns 

registrerad såvida det inte föreligger särskilda skäl, t.ex. att det föreligger en 

misstanke om att fel person lämnat det registrerade provet. Registertopsning 

ska inte heller göras om DNA-prov tagits under utredningen av brottet med 

stöd av 28 kap. 12 § rättegångsbalken. 

Dokumentation 

Av Åklagarmyndighetens föreskrifter om diarieföring (ÅFS 2005:19) följer 

att beslut om registertopsning ska diarieföras i brottmålsdiariet. 

Ett beslut om registertopsning fattas och verkställs normalt medan den 

förundersökning som misstanken avser pågår. Det är dock inget som hindrar 

att detta sker senare så länge rättegång om misstanken inte är avslutad. 

Det bör uppmärksammas att registertopsning inte är en åtgärd för att utreda 

den brottslighet som misstanken avser. Registertopsningen ska därför inte 

redovisas i förundersökningsprotokollet beträffande misstanken. 

Dessa riktlinjer tillämpas från och med den 1 mars 2008. 

FREDRIK WERSÄLL 

Lisbeth Johansson 

(Utvecklingscentrum Göteborg) 

52

RättsPM DNA som bevis - Åklagarmyndigheten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?