Stallbackabron, Ändrade resvanorNytt fönster. (1.5 MB) - Trollhättan

TRAFFIC AB 

RAPPORT 2012:08 VERSION 0.9 

Stallbackabron, ändrade resvanor 

– Utvärdering av projektet ändrade resvanor i samband med reparation av Stallbackabron

TRAFFIC AB 

Dokumentinformation 

Titel: Stallbackabron, ändrade resvanor 

Serie nr: 2012:08 

Projektnr: 11160 

Författare: Caroline Mattsson, Trivector Traffic 

Joachim Karlgren, Trivector Traffic 

Eric Dahlén, Trivector Traffic 

Kvalitetsgranskning 

Helena Sjöstrand, Trivector Traffic 

Beställare: Trafikverket Region Väst 

Kontaktperson: Kerstin Winberg, tel 031-635009 

Dokumenthistorik: 

Version Datum Förändring Distribution 

0.9 2012-02-14 Beställare 

Huvudkontor Lund: Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel 046-38 65 00 

Kontor Stockholm: Barnhusgatan 16 111 23 Stockholm tel 08-54 55 51 70 

Kontor Göteborg: Barnhusgatan 1 411 02 Göteborg tel 031-63 67 00 

info@trivector.se www.trivector.se

Förord 

Trivector Traffic fick hösten 2011 i uppdrag av Trafikverket Region Väst att göra 

en uppföljning av de åtgärder som gjorts i samband med renoveringen av Stallbackabron 

i Trollhättan. Syftet var att se om de förväntade resultaten hade uppnåtts 

efter drygt ett års arbete. Projektledare för uppdraget var civ. ing. Caroline 

Mattsson och medarbetare var tekn. dr. Joachim Karlgren och civ. ing. Eric 

Dahlén. Tekn. dr. Helena Sjöstrand har kvalitetsgranskat rapporten. 

Tack till Lotta Fredriksson, Anki Stawreberg och Kerstin Winberg på Trafikverket, 

Magnus Emanuelsson på Västtrafik, och Rose-Mari Sandstedt på Trollhättans Stad 

för hjälp med att samla in information. 

Göteborg, februari 2012 

Trivector Traffic AB

Innehållsförteckning 

Förord 

1. Inledning 1 

1.1 Bakgrund 1 

1.2 Projektets mål 1 

1.3 Syfte 4 

2. Metod 5 

2.1 Sumo-baserad utvärderingsplan 5 

2.2 Beskrivning av tjänsterna 6 

2.3 Datainsamling 8 

3. Resultat av projektaktiviteter 10 

3.1 Sammanfattning av aktiviteter och resultat 10 

3.2 Bakgrundsfaktorer 12 

3.3 Informations- och marknadsföringsinsatser riktade mot boende i Trollhättan och 

Vänersborg 12 

3.4 Informations- och marknadsföringsinsatser riktade mot företag i regionen 18 

3.5 Resbeteende före och under renoveringen av bron 21 

3.6 Förändringar i kollektivtrafikutbudet 24 

3.7 Trafikmängder före och under brorenoveringen (Sumo-nivå P och F) 25 

4. Diskussion och måluppfyllelse 32 

4.1 Diskussion 32 

4.2 Måluppfyllelse 33 

4.3 Rekommendationer 36

1. Inledning 

1.1 Bakgrund 

1 

Trivector Traffic 

Stallbackabron över Göta älv i Trollhättan är en del av riksväg 44/E45 och en 

viktig förbindelse mellan Trollhättan och Vänersborg. Bron genomgår en 

reparation som startade i augusti 2010 och ska pågå i 2 år. Under reparationstiden 

minskas antalet körfält på vägen från fyra till två, ett i vardera riktningen. 

Det innebär att kapaciteten mer än halveras till ca 1 200 fordon per timme och 

riktning. Även hastigheten beräknas sjunka drastiskt under högtrafik, från 70 

km/h till 30 km/h. 

Arbetspendlingen mellan Vänersborg och Trollhättan är stor och det finns inga 

bra alternativa vägar mellan de två orterna. Vägen via Vargön är betydligt 

längre för de som bor eller arbetar centralt och på västra sidan av Vänersborg. 

Vägen genom Trollhättans centrum via klaffbron är inte heller bra eftersom den 

tidvis har kapacitetsproblem redan idag. Risken för störningar för bussarna som 

utgår från Drottningtorget är därmed stor. Trollhättans centrum bör alltså inte 

belastas av mer trafik än idag. Förutom arbetspendlingen är Överby köpcentrum 

vid Stallbackabrons västra brofäste en viktig trafikalstrande målpunkt med 

ca 350 000 besökare per månad. Flest besökare har man under torsdag och 

fredag eftermiddag och på helger. 

1.2 Projektets mål 

Ett mål med projektet Ändrade resvanor är att under de två år som broreparationen 

pågår få fler pendlare att långsiktigt välja hållbara färdsätt. In- och 

utpendlingen med bil ska minska med 10 % på lång sikt (Vargön-Trollhättan, 

Vänersborg-Trollhättan samt Uddevalla och Dalsland-Trollhättan). Under 2010 

ska en CO2- besparing på 300 ton göras. 

Under reparationen av Stallbackabron är det övergripande målet att det ska 

genomföras så smidigt som möjligt både för vägarbetare och trafikanter. För att 

uppnå det behöver antalet fordon minskas med 1 500 under högtrafik (7.00- 

9.00 och 15.00-17.00). Trafikanterna ska vidare förstå varför och hur reparationen 

genomförs samt acceptera inskränkningar i och bidra till att minska 

trafiken i högtrafik över och i anslutning till bron. Risken för trafikkaos ska 

minimeras genom att:

2 


Fordonstrafiken över och i anslutning till bron minskar. Innan reparationen 

startade passerade ca 30 000 fordon bon varje dag. 

Kollektivtrafikresandet mellan Vänersborg och Trollhättan samt mellan 

Trollhättan och Överby ökar 

Bilpendlare till arbetsplatser i området väljer andra restider 

Kunder till köpcentret väljer andra inköpstider 

Efter att broreparationen är klar är målet att nya resvanor ska ha skapats. 

Följande delmål har också satts upp i projektet: 

1) Alla trafikanter som berörs av broreparationen ges relevant information. 

2) Kollektivtrafikpendling mellan Trollhättan och Vänersborg ökar med x 1 

% eller x antal resenärer och busspendling mellan Trollhättan och 

Överby ökar med x antal resenärer. Arbetspendlare informeras och bearbetas. 

3) Cykelpendling till arbetsplatser i centrala Trollhättan och mellan Trollhättan 

och Vänersborg ökar. 

4) Anställda på köpcentret som väljer att åka kollektivt, samåka eller cykla 

ökar. Besökare från Vänersborg till Överby köpcentra och NÄL väljer 

vägen via Båberg. Besökare till köpcentret som väljer annan tid för sina 

inköp ökar med x antal. 

5) Anställda på Stallbackaområdet som väljer annat färdsätt än egen bil 

ökar. Anställda på Stallbackaområdet som väljer annan restid än i högtrafik 

ökar. 

1 Andelen eller antalet är inte specificerat.

3 


Figur 1-1. Karta över området, samt de tre studerade snitten över Göta älv. Källa: bearbetad karta från 

www.eniro.se

4 


Figur 1-2. Karta över de centrala och norra delarna av Trollhättan. Källa: bearbetad karta från eniro.se 

1.3 Syfte 

Syftet med uppdraget har varit att följa upp hur mål, effekter och nyttor av 

delmålen uppfyllts ett år efter reparationsstarten och om förväntade resultat har 

uppnåtts hittills.

2. Metod 

5 


2.1 Sumo-baserad utvärderingsplan 

Utvärderingen har gjorts med hjälp av SUMO – System för utvärdering av 

mobilitetsprojekt 2 . SUMO är en svensk variant av MOST-MET som utvecklats 

inom EU-projektet MOST. MOST-MET är primärt utvecklad för uppföljning 

och utvärdering av projekt inom mobility management. SUMO har ett något 

bredare användningsområde – att utvärdera olika typer av beteendepåverkande 

projekt inom både miljö och trafiksäkerhet. Inom EU-projektet MAX har 

SUMO sedan vidareutvecklats till MaxSumo 3 och inom denna utvärdering 

kommer de nya delarna i MaxSumo användas i tillämpliga fall. I MAXprojektet 

utvecklades även databasen MaxEva, som syftar till att samla in 

resultat från utvärderingar gjorda enligt SUMO och MaxSumo. 

I SUMO används två centrala begrepp: tjänster och erbjudande. Tjänsten avser 

det som projektledaren gör och/eller inför, t.ex. en kampanj. Erbjudandet avser 

det som den direkta målgruppen för satsningen förväntas göra, t.ex. börja åka 

buss eller resa på andra tider. Inom det här projektet innebär tjänster och 

erbjudande: 

2 SUMO : System för utvärdering av mobilitetsprojekt – kompletterad för utvärdering av trafiksäkerhetspro- 

jekt, Vägverket Publikation 2008:126. 

3 MaxSumo : Vägledning i planering, uppföljning och utvärdering av mobilitetsprojekt. Kan laddas ner från: 

www.epomm.eu/docs/1057/MaxSUMO_Swedish.pdf.

Tjänster 

6 


Informationsinsatser om reparationen av Stallbackabron mellan januari 

2010 och augusti 2010: 

Informationsbrev till företagare 

Pressrelease om förväntade situationer och effekter 

Arbetsplatsträffar 

Affischer 

Information på Trafikverkets och kommunernas hemsidor 

Banners 

Bussreklam 

Radioreklam 

Brev till företagare och annons i maj 2011. 

Nya linjer och utökad turtäthet i kollektivtrafiken 

Insatser för att öka cykling i Trollhättan: 

Cykelpool i stadshuset 

Hyrcyklar i Trollhättan (Rosa cyklar på stan) 

Cykelutmaningen 

Cykeldag 

Informationsträffar och invigningar i samarbete med lokala myndigheter 

och föreningar 

Cykelkampanj på företag 

Erbjudande 

Åka mer kollektivt 

Cykla mer 

Minska bilåkandet 

Resa på andra tider än högtrafik 

Samåka 

I SUMO ingår också att följa upp bakgrundsfaktorer som beskriver yttre 

faktorer (t.ex. parkeringstillgång, bensinpris, konjunkturen och oförutsedda 

händelser) och personrelaterade faktorer (t.ex. resbeteende innan åtgärden). 

Bakgrundsfaktorer, Tjänster och Erbjudande är därefter nedbrutna i mindre 

beståndsdelar, kallade SUMO-nivåer. 

2.2 Beskrivning av tjänsterna 

Nedan följer en beskrivning av de tjänster som har analyserats och som bidrar 

till den sammanlagda SUMO-utvärderingen av projektet. Alla tjänster har inte 

genomförts inom projektets ramar, men anses ändå ha bidragit till att påverka 

det totala trafikarbetet i Trollhättan och i synnerhet i anslutning till Stallbackabron. 

Alla tjänster har dock inte kunnat utvärderas, antingen för att de inte har 

genomförts eller för att det inte finns någon uppföljning av dem.

7 


Informationsinsatser inför reparationen 

Trafikverket genomförde informationsinsatser från januari till augusti 2010 

med syfte att nå ut till invånare och företag om den förestående reparationen. 

En mängd olika kanaler användes för detta, allt ifrån informationsbrev och 

arbetsplatsträffar till pressreleaser och radioreklam. Efter augusti 2010 har 

insatserna varit mindre, även om Trafikverkets hemsida har uppdaterats 

kontinuerligt och nyhetsbrev har skickats ut vid speciella tillfällen. 

Utökad kollektivtrafik 

Tillsammans med Västtrafik har Trafikverket utökat kollektivtrafiken i området 

under reparationstiden. 

En ny snabbuss mellan Trollhättan och Vänersborg startades, linje 67. Därtill 

utökades turtätheten på stadsbuss 54 mellan Drottningtorget och Överby och på 

linje 21 Sandhem-Skoftebyn. Linjerna har från och med december 2011 återgått 

till den service som var innan reparationen påbörjades eftersom finansiering 

saknades. 

Insatser för att öka cykling i Trollhättan 

Trollhättans Stad har genomfört åtskilliga tjänster för att öka cyklingen, 

framförallt i tätorten. 

2010 startades en cykelpool i Stadshuset som kan bokas på samma sätt som de 

poolbilar som kommunanställda kan boka för sina tjänsteresor. 

Samma år startade projektet ReCykla, ett hyrsystem med cyklar som har rustats 

upp av Arbetsmarknadsenheten. Cyklarna finns på fyra (numera sex) platser i 

Trollhättans tätort. Under 24 timmar kan en cykel lånas för 10 kr. 

Trollhättans Stad har i två år deltagit i Cykelutmaningen. Även andra företag 

har haft möjlighet att delta. 

I maj 2011 arrangerade Trollhättans stad en cykeldag med information och 

aktiviteter för alla åldrar. Ytterligare en Cykeldag arrangerades i augusti både i 

Vänersborg och i Trollhättan. Temat för den andra cykeldagen var Säker 

cykling och representanter från bl.a. Polisen och NTF var på plats. 

Tillsammans med föreningar, myndigheter och grannkommuner har ett flertal 

aktiviteter arrangerats: Cykeltur till Onsjö (med Cykelfrämjandet, NTF och 

tidningen Allas), Information om året-runt-cykling (Cykelfrämjandet), 

Invigning av en nyasfalterad och belyst cykelväg mellan Trollhättan och 

Överby (Cykelfrämjandet och tidningen Allas Cykel-TUR), Europeiska 

Trafikantdagen i september (trafikpolisen och Cykelfrämjandet). 

En cykelkampanj genomfördes under hösten 2010 på företag i Trollhättans 

tätort. Företag erbjöds information om cykling och gratis cykelreparation under 

en halvdag.

2.3 Datainsamling 

8 


Trafikverket har det övergripande ansvaret för genomförandet av projektet, men 

för att renoveringen ska kunna genomföras så smidigt som möjligt ingår även 

representanter för Västtrafik, Trollhättans stad, Vänersborgs kommun och 

företagarföreningen Överby köpcentrum i en arbetsgrupp. Information om 

aktiviteter för att uppnå målen har samlats in och sammanställts från de olika 

parterna för att ge en så bred bild som möjligt. 

Tabell 2-1. Översikt av datainsamlingsmetoder och ansvarig organisation. 

Sammanställning/mätning År Ansvarig 

Bakgrundsinformation 

RVU 2008 (4 företag) 2008 Trollhättans Stad 

Färdmedelsval och attityder 

Enkät allmänhet 2011 Trafikverket 

Enkät företagare 2011 Trafikverket 

Miljöenkät 2010 2010 Trollhättans Stad 

Trafikräkningar 

Trafikräkningar 2010-2011 Trafikverket 

Mätningar/räkningar kollektivtrafiken 2010-2011 Västtrafik 

Resandeutveckling kollektivtrafik 2011 Västtrafik 

Cykelräkningar 2010, 2011 Trafikverket 

Andra uppföljningar och sammanställningar 

Enkät allmänhet 2011 Trafikverket 

Enkät företagare 2011 Trafikverket 

Sammanställning informationsinsatser 2010-2011 Trafikverket 

Sammanställning insatser för cykling 2010-2011 Trollhättans stad 

Nedan beskrivs kortfattat de viktigaste mätningarna:

9 


Trafikverket, Undersökning av informationsinsatser i samband med 

reparationsarbete av Stallbackabron, allmänheten: Telefonenkät till 751 

boende (motsvarar 63 % svarsfrekvens) i åldern 18-75 år i Trollhättans 

och Vänersborgs kommuner. Genomfördes de tre första veckorna i september 

2010, när reparationen av Stallbackabron hade inletts. 

Trafikverket, Undersökning av informationsinsatser i samband med 

reparationsarbete av Stallbackabron, Näringslivet: E-postenkät till 133 

företag i regionen (svarsfrekvens 50 %, 66 svar). När företagens svar 

återges i kommande stycken avspeglar det företagsrepresentanternas 

svar. Genomfördes de tre första veckorna i september 2010, när reparationen 

av Stallbackabron hade inletts. 

Trollhättans Stad, Miljöenkäten: Utskick till 1000 kommuninvånare i 

åldrarna 18-84 år (51 % svarsfrekvens). 2004, 2007 och 2010. 

SWECO, Resvaneundersökningar, 2008: Volvo Aero IT (80 svar, 85 % 

svarsfrekvens), Högskolan Väst (1908 svar, 40 % svarsfrekvens), NU- 

Sjukvården (1526 svar, 30 % svarsfrekvens), Trollhättans Stad (849 svar, 

57 % svarsfrekevens). 

Trafikverket, Trafikräkningar 2008-2011: I tre snitt över Göta älv; Centrum 

Trollhättan/Klaffbron, Stallbackabron och Vargön. 

Västtrafik, Ombordundersökningar kollektivtrafik: Linje 67, 64 svarande, 

genomförd 9 februari 2011. Linje 54, 100 svarande, genomförd 

22 mars 2011. 

Vid de tillfällen det har funnits tillgängligt redovisas hur många som svarat på 

en ställd fråga med N=XXX. Exempelvis: Har du eller kommer du till följd av 

reparationerna ändrat dina resvanor. N=29-375 (dvs. antalet svarande är mellan 

29 och 375 beroende på alternativet). 

Trollhättans Stad har inte undersökt hur deras aktiviteter har mottagits av 

invånarna. Det finns heller ingen information om uppföljning av Västtrafiks 

aktiviteter.

Bakgrund 

Tjänster 

10 


3. Resultat av projektaktiviteter 

3.1 Sammanfattning av aktiviteter och resultat 

Tabell 3-1. Mål, indikatorer och resultat för projektet Stallbackabron, ändrade resvanor 2010-2011. 

SUMO-nivå Mål Indikator Resultat Måluppfyllelse 

Y Yttre faktorer Ej relevant Förändring i kollektivtrafiken i 

Tvåstad. 

P Personrelaterade 

faktorer 

A Projektaktiviteter Förändrat utbud 

kollektivtrafik 

B Kännedom om 

mobilitetstjänster 

C Användning av 


SAAB- konjunkturen 

Ej relevant Färdmedelsfördelning före 

projektet (över Stallbackabron) 

Trafikverkets informationsinsatser 

till boende 

Trafikverkets informationsinsatser 

till företagare 

Trafikmängder bil 2008 över 

Göta älv 

Trafikmängder buss 2010 

Generell ökning av 

resandet i Tvåstad 

sedan 2009 

Ingen större påverkan 

Bil: 89 % 

Kollektivt: 8 % 

Cykel: 3 % 

Bil: 52 500 resor/dygn 

Buss: 2,2 milj. resor per 

år 

Antal införda tjänster 1 ny linje och 2 med 

utökad turtäthet 

Antal informationsaktiviteter av 

olika slag som genomförts 

Antal informationsaktiviteter av 

olika slag som genomförts 

Insatser för ökad cykling Antal aktiviteter som genomförts 11 

Alla trafikanter ges relevant 

information om projektet 

Information och bearbetning 

av arbetspendlare 

Andel som känner till att 

Stallbackabron ska renoveras 

Andel som känner till 

Trafikverkets information 

- Antal deltagare på cykeldagar, 

informationsträffar och 

invigningar 

Antal lån i cykelpoolen 

Antal lån i ReCykla 

Antal deltagare i Cykelutmaningen 

Antal deltagare på näringslivbesök 

22 

5 

99 % boende 

100 % företagare 

92 % boende 


Ca 500 - 

18-32/månad sedan 

2010 

850 under 2011 (+150 

lån på campingen) 

377 (2010) 180 (2011) 

Välbesökta 

- 

- 

Ja, i enlighet 

med kontrakt 

och planer 

Ja, hög 

kännedom om 

projektet

Erbjudande 

D Nöjdhet med 


E Acceptans av 

mobilitetserbjudande 

F Test av 


11 


- Andel som är nöjda med 

informationen om Stallbackabron 

Trafikanterna har förståelse 

för varför och hur 

reparationen genomförs 

Trafikanterna anser att de 

kan bidra till att minska 

trafiken 

Trafikanterna accepterar 

inskränkningar i trafiken 

Antalet fordon över 

Stallbackabron minskar med 

1500 i högtrafik (7-9 och 15- 

17). 

Kollektivtrafikresandet 

mellan Vänersborg och 

Trollhättan samt Trollhättan 

och Överby ökar. 

- L 67: 300 nya resor /dag 

- L 54: 175 nya resor/dag 

- L 21: 50 nya resor/dag 

Cykelpendling till 

arbetsplatser i centrala 

Trollhättan och Trollhättan- 

Vänersborg ökar. 

Andel som anser att 

informationen kom i rätt tid 

Andel som är nöjda med 

informationen om åtgärder och 

lösningar till reparationerna 

Andel som tycker informationen 

var förståelig 

Andel som tycker informationen 

var till nytta 

Andel som är nöjda med 

hanteringen av trafiken över 

Stallbackabron 

Andel som har förståelse för 

reparationens genomförande 

Andel som anser att de kan 

bidra till att minska trafiken 

Andel som accepterar 

inskränkningar i trafiken 

Andel som tycker att det har 

skapats lösningar på färdsätt 

Andel som planerar förändra sitt 

beteende under projekttiden 

Antal fordon i högtrafik 

Antal resor per dygn 

Antal resande med kollektivtrafik 

Antal cyklister i centrala 

Trollhättan 

95 % boende 


87 % boende 


88 % boende 


Boende: 88 % TRV / 75 

% övriga avsändare 

Företagare: 88 % TRV / 

84 % övriga avsändare 

Boende: 74 %TRV / 62 

% övriga avsändare 

Företagare: 84 % TRV / 

74 % övriga avsändare 

86 % boende 


- Ej mätt, men 

indikationer på: 

Ja 

47 % boende 


- 

Ja 

- Ej mätt, men 

indikationer på: 

Ja 

51 % boende 


59 % varav: 

50 % annan väg 

18 % annan tid 

4 % annat färdsätt 

4 % avstår från att resa 

Kl. 7-9: Ingen förändring 

Kl. 15-17: minskning 

1000 fordon 

55 200 resor/dygn 

Totalt Tvåstad: 2,5 milj. 

resor 

- L 67:300 resor/ 

skoldag 

- L54: 160 resor/dag 

- L21: 200 resor/dag 

- 

- 

Nej, men på 

god väg. 

Ja 

Ingen förändring Nej

Effekter 

G Nöjdhet med 


H Långsiktiga 

attityder och 

beteenden 

I 

Anställda i Stallbackaområdet 

och bilpendlare reser 

med andra färdsätt och på 

andra tider. 

Anställda på Överby 

samåker, cyklar och reser 

mer kollektivt. 

Besökare till Överby väljer 

andra inköpstider och andra 

resvägar. 

12 


Antal fordon per timme i ett 

dygn 

Andel samåkare, cyklister och 

kollektivtrafikresenärer 

Antal fordon per timme och 

vecka 

- Ej mätt 

- Ej mätt 

- Ej mätt 

- - - - 

In- och utpendlingen med bil 

ska minska med 10 % på 

lång sikt 

Antal passager över Göta älv 

Färdmedelsfördelning 

Systemeffekter Antal ton CO2-besparingar efter 

ett år 

3.2 Bakgrundsfaktorer 

Ej relevant under projekttiden 

I projektet ingår förändringar i utbudet av kollektivtrafik som en del i att få 

invånare och pendlare att förändra sina resvanor. Under de två sista åren finns 

det dock faktorer som kan ha påverkat resandet med kollektivtrafik positivt. 

Från och med den 1/1 2010 i Trollhättan och 1/1 2011 i Vänersborg reser alla 

pensionärer äldre än 75 år gratis med kollektivtrafiken. Dessutom har det skett, 

och sker, en generell återhämtning av resandet i hela Västra Götalandsregionen, 

men särskilt i Tvåstad, efter en kraftig nedgång 2009. I dagsläget är resandet på 

ungefär samma nivå som före nedgången. 

Ytterligare en faktor som kan ha påverkat resandet över Stallbackabron är 

turerna kring SAAB. SAAB och många av dess leverantörer har sina fabriker 

på eller i direkt anslutning till Stallbackaområdet. Påverkan på trafikflödet har 

troligtvis inte varit så stor, vilket kan ses i kapitel 3.5. 

3.3 Informations- och marknadsföringsinsatser riktade mot 

boende i Trollhättan och Vänersborg 

Genomförda aktiviteter och tjänster (SUMO-nivå A) 

Både Trafikverket och Trollhättans stad har genomfört en rad aktiviteter inför 

och under reparationen av Stallbackabron. Trafikverket har riktat in sig på att få 

trafikanter att förstå syftet med reparationen och minska trafikpåverkan över 

bron i högtrafik. Trollhättans stad har satsat mer på att minska trafikpåverkan 

inne i centrum och få invånarna att resa mer hållbart, speciellt med cykel. 

Trafikverket började sina informationsinsatser i januari 2010 och fortsatte sedan 

kontinuerligt med diverse kampanjer fram till att underhållsarbetet inleddes i 

-

13 


augusti. I maj 2011 publicerades en annons i TTELA 4 där den nya etappen 

beskrevs. Dessutom uppdateras Trafikverkets hemsida kontinuerligt med 

information. I Tabell 3-2 beskrivs kortfattat de informationssatsningar som har 

genomförts av Trafikverket. 

Tabell 3-2. Informations- och marknadsföringsinsatser riktade mot boende i Trollhättan och Vänersborg. 

Trafikverkets informationsinsatser riktade mot allmänheten 

Månad/år Typ av information 

Januari 2010 Information på Trafikverkets och kommunernas hemsidor 

Februari 2010 Banner för olika hemsidor arbetas fram till kommuner, Trafikverket och andra 

samarbetspartners 

Mars 2010 Ett första nyhetsbrev till hushåll 

Pressrelease som berättar vad som kommer att hända 

Affischer sattes upp 

April 2010 Pressrelease – ”Hur trafiksituationen kommer att påverkas och vad man kan göra” 

Maj 2010 Affischer sattes upp 

Ett andra nyhetsbrev till hushåll 

Banners, bl. a. som reklam på TTELA:s (lokaltidning) hemsida. Banners gjordes också 

för valfri publicering på företags hemsidor 

Juni 2010 Pressrelease – ”Efter sommaren börjar reparationerna” 

Juli 2010 Annonser i TTELA 

Juli/augusti 

2010 

Bussreklam 

Ett tredje nyhetsbrev till hushåll 

Pressrelease – ”Nästa vecka börjar det” 

Pressrelease – ”Så här gick det första dagen”, tips om alternativa ressätt 

Annonser i TTELA 

Bussreklam 

Radioreklam 

Banners 

Annonser i Kultur & Fritidsguide i Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg 

Maj 2011 Annons i TTELA + presstips ”Nu byter vi etapp. Tack för visad hänsyn.” 

Planterade spontana artiklar i diverse media, bl. a. i kommunernas olika tidningar 

De aktiviteter som har genomförts i Trollhättans stads regi är: 

4 Trollhättans Tidning, Elfsborgs Läns Allehanda.

14 


Cykelpool på Stadshuset med 4 cyklar startade 2010, för kommunanställda. 

Därutöver finns 13 tjänstecyklar på Stadshuset, samt ett antal ute 

i andra kommunala verksamheter 

ReCykla – hyrcyklar i Trollhättan (Rosa cyklar på stan) 

Cykelutmaningen 2010 i Trollhättans stad 

Cykelutmaningen 2011 i Trollhättans stad 

2 cykeldagar under 2011 

Cykeltur till Onsjö 2010 

Cykelfrämjandets information om året-runt-cykling 

Europeiska trafikantdagen 2011 

Invigning av Banvallen, en ny cykelväg mellan Trollhättan och Överby 

Cykelkampanj på företag 

Även i Vänersborg finns det cyklar till utlåning genom Butik Unik på torget i 

Vänersborg. 

Västtrafiks informationsstrategi för att nå ut till allmänheten beskrivs kortfattat 

i det avtal som slöts med Trafikverket rörande kollektivtrafikomläggningar i 

samband med reparationen av Stallbackabron. Här nämns att Västtrafik 

kommer att informera och marknadsföra trafikförändringarna via sina ordinarie 

informationskanaler: 

Västtrafiks hemsida 

Direktinformation till registrerade kortinnehavare 

Fönsterskyltar i bussarna 

Annonsering i dagstidningar 

Utskick av pressmaterial 

I vilken omfattning dessa aktiviteter har genomförts har inte sammanställts. 

Under 2010 genomfördes också två marknadsföringskampanjer i Tvåstad, med 

syftet att locka nya resenärer. Den ena ingick i Västtrafiks ”Det stora pendlarexperimentet” 

och den andra finansierades av Trafikverket. 

Till grund för följande beskrivningar och analyser ligger till stor del Trafikverkets 

utvärdering av sina informationsaktiviteter riktade mot allmänheten. 

Kännedom om Stallbackabron och informationsaktiviteter (Sumonivå 

B) 

Kännedomen om att Stallbackabron skulle renoveras var mycket hög, av de 

tillfrågade svarade 99 % att de kände till det. Totalt sett hade 92 % uppmärksammat 

Trafikverkets information. 

I Tabell 3-3 redovisas de åtta vanligaste kanalerna som allmänheten använt sig 

av för att tillskansa sig information angående reparationen av Stallbackabron.

15 


Tabell 3-3. Via vilka kanaler respondenterna fick kännedom om reparationerna av Stallbackabron, flera 

svarsalternativ var möjliga. Källa: Trafikverket 

Via vilken kanal information tillskansades 

Typ av kanal Andel 

Tidning – Artikel i press 67 % 

Tidning – Annons i press 56 % 

Nyhetsbrev från Trafikverket hem i brevlådan 34 % 

Information/skyltning längs vägen 20 % 

Via radio – Radiointervju/nyhetsinslag 17 % 

Via radio – Radioannons 16 % 

Via radio – Trafikmeddelande via radio 15 % 

Vänner och bekanta 15 % 

Även om Trafikverket genomfört en rad informationsinsatser via sin egen och 

andras hemsidor verkar tryckta medier såsom tidningar, direktreklam och 

informationsskyltar längs vägen haft det största genomslaget. 

Studeras istället vilka kanaler som respondenterna helst säger sig vilja ha denna 

typ av information via, stämmer de väl överens med hur de faktiskt har 

tillskansat sig informationen; via tidning hamnar högst upp, följt av radio och 

nyhetsbrev. Endast 4 % svarade att de ville få denna typ av information via 

webben. 

Av de nyhetsbrev som Trafikverket skickade ut till hushållen gick det första till 

Trollhättans Stad och samtliga grannkommuner. Det andra nyhetsbrevet hade 

enkom kommuninvånare i Trollhättan som mottagare. 

Övrig annonsering, samt pressreleaser gick ut brett bland kommunens invånare 

och trafikanter. 

Deltagande i aktiviteter genom Trollhättans Stad (Sumo-nivå C) 

Kommunen tillhandahåller cyklar för sina anställda i en cykelpool belägen i 

Stadshuset. Sedan starten 2010 har de fyra cyklarna sammanlagt använts drygt 

en gång per dag. 

Under 2010 startade ReCykla, ett lånecykelsystem med 30 cyklar på 4 olika 

platser i Trollhättan (resecentrum, Kungsgatan, Högskolan och Innovatum). 

Cyklarna kan lånas under 24 timmar till ett pris av 10 kr som betalas med SMS 

vid hämtning och lämning av cykeln (5 kr vid hämtning och 5 kr vid lämning). 

Under 2011 utökades antalet platser till sju stycken, inklusive Campingen (hade 

cyklar på prov 2010), Övre Slussen och Camping Lunnevi. Mellan den 24 mars 

och 14 augusti 2011 gjordes 850 utlåningar. Dessutom lånade campingen ut 150 

cyklar under samma period.

16 


Tabell 3-4. Användandegrad av pool- och lånecyklar i Trollhättans Stad. 

Tjänst Antal lån Antal cyklar 

Cykelpool 18-32 per månad 4 

ReCykla 1 000 30 

Dessutom har ett flertal aktiviteter anordnats tillsammans med bl.a. Cykelfrämjandet, 

NTF, Polisen och tidningen Allas. Flera evenemang har varit välbesökta. 

Tabell 3-5. Deltagande i aktiviteter som anordnats genom Trollhättans Stad. 

Tjänst Antal deltagare 

Cykelutmaningen 2010 377 

Cykelutmaningen 2011 180 

Cykeldag 7 maj ”Hundratals” 

Cykeldag 31 augusti Säker cykling Drygt 100 

Cykeltur till Onsjö 2010 Ca 60 

Information om året-runt-cykling Ca 25 

Europeiska trafikantdagen 2011 30-40 

Invigning Banvallen 50-70 

I Cykelutmaningen 2010 deltog 43 lag med sammanlagt 377 deltagare från 

Trollhättans stad. Tillsammans gick och cyklade de 11 900 mil och sparade 24 

ton koldioxid under utmaningen. I 2011 års tappning deltog 180 personer som 

gick och cyklade 4 385 mil. De sparade ca 9 ton CO2 jämfört med om de hade 

kört bensindriven bil. 

Nöjdhet med information om Stallbackabron (Sumo-nivå D) 

Som ses i Tabell 3-6 nedan, anser en klar majoritet, 93 %, att de absolut eller i 

stort sett har fått den information de behöver angående vad som händer kring 

reparationen av Stallbackabron. De allra flesta, 87 %, tycker att informationen 

har kommit i rätt tid, samtidigt som 88 % anser att de har fått tillräcklig med 

information om åtgärder och lösningar i samband med broreparationen. 

Tabell 3-6. Respondenternas nöjdhet med Trafikverkets informationsinsatser. Antalet svarsalternativ 

varierar mellan frågorna, för att undvika missförstånd har här de olika formuleringarna återgivits. 

Källa: Trafikverket 

Allmänhetens grad av nöjdhet med Trafikverkets aktiviteter 

Fråga Ja Ja, för 

det mesta 

Har du fått den information du behöver om vad som händer kring 

reparationerna av Stallbackabron? 

Tycker du att informationen som du har fått från Trafikverket har kommit i 

rätt tid? 

Tycker du generellt att du har fått tillräckligt med information om åtgärder 

och lösningar i samband med broreparationerna? 

66 % 27 % 

87 % 

88 %

17 


Trafikverkets informationsaktiviteter tycks både ha haft ett stort genomslag, 

och samtidigt för en klar majoritet upplevts som förståelig och ha varit till 

nytta. Att respondenterna upplever Trafikverkets information som både mer 

begriplig och till mer nytta gentemot information från andra (artiklar, nyhetsinslag 

etc.) avsändare (ej namngivna) är ett faktum som bör tas i beaktning vid 

framtida informationskampanjer. 

Tabell 3-7. Allmänhetens åsikt angående förståelighet och nytta med informationen om Stallbackabron. 

De första två frågorna rör den information som utkommit av Trafikverket medan de två sista 

rör information från andra avsändare. Källa: Trafikverket. 

Informationens begriplighet och nyttan med densamma 

Fråga Ja, 

alltid 

Tycker du att informationen som du har fått från Trafikverket 

har varit begriplig? 

Tycker du att informationen som du fått från Trafikverket har 

varit till nytta för dig? 

Tycker du att informationen som INTE kommer från Trafikverket 


Tycker du att informationen som INTE kommer från Trafikverket har 


Ja, för 

det mesta 

64 % 24 % 

41 % 33 % 

46 % 29 % 

35 % 27 % 

Vidare anser de flesta svarande, 70 %, att Trafikverket absolut eller i stort sett 

har lyckats motivera varför det är nödvändigt att reparationen genomförs. Bland 

de 7 % som tycker motsatsen rör de vanligast förekommande förbättringsförslagen 

informationen om själva reparationen som sådan; bättre information om 

tidsschemat och/eller varför bron repareras. Samtidigt tycker 86 % av de 

boende att hanteringen av trafiken över bron hittills har fungerat bra. 

Generellt verkar informationsinsatserna haft en mycket god respons bland 

allmänheten. En av framgångsfaktorerna för projektet har troligen att göra med 

att allmänheten kan sätta sig in i och få förståelse för den bakomliggande 

problematiken. På så vis blir acceptansen för upprustningsbehovet och de 

olägenheter som följer högre. Med bättre kunskap och en högre acceptans bör 

även viljan att pröva ett annat färdsätt eller resa på ett annat sätt som minskar 

belastningen under reparationstiden kunna höjas 

Renoveringens påverkan på allmänheten (Sumo-nivå E) 

Utifrån Trafikverkets utvärdering framkommer att 47 % tycker att de i stor eller 

viss omfattning kan bidra till att trafiken flyter bättre i samband med broreparationen. 

Dessutom anser 51 % att det absolut eller i stort sett har skapats 

tillräckligt med alternativa lösningar på färdsätt för att klara sig utan bil i 

området, 40 % har ingen uppfattning i frågan. Bland de som anser motsatsen är 

de vanligaste motiven att man inte klarar sig utan bil, att man vill ha fler bussar 

eller att det tar för lång tid att åka kollektivt. 

Planerat resebeteende under projekttiden (Sumo-nivå E-F) 

I Figur 3-1 redovisas om och hur allmänheten har eller kommer att ändra sina 

resvanor till följd av reparationerna av Stallbackabron. Av de svarande uppger 

41 % att de inte har ändrat eller kommer att ändra sina resvanor. Resterande 59 

% procent säger sig således ha ändrat eller att de kommer att ändra sina 

resvanor på minst ett sätt. De allra flesta, 50 % av samtliga, uppger att de har

18 


valt eller kommer att välja en annan väg. Av dem kan de flesta tänka sig 

Klaffbron som alternativ väg. 14 % av samtliga svarande anger att de har valt 

eller kommer att välja att resa en annan tid. 

Ett fåtal, 4 %, anger att de har rest eller kommer att resa med ett annat färdsätt 

till följd av reparationerna. Av dessa har hälften valt att åka kollektivt, medan 

den andra hälften har valt att cykla. 

Figur 3-1. Om och på vilket sätt respondenten har eller kommer att ändra sina resvanor till följd av 

reparationerna, flera svarsalternativ möjliga. N=29-375. Källa: Trafikverket 

3.4 Informations- och marknadsföringsinsatser riktade mot 

företag i regionen 

Förutom Trafikverkets informationsinsatser riktade mot allmänheten har också 

aktiviteter mot företagen i regionen genomförts. Dessutom har Trollhättans 

Stad genomfört en cykelkampanj på företag i tätorten och erbjudit kommunala 

förvaltningar information om hållbara resor och sparsam körning. 

Genomförda aktiviteter och tjänster (SUMO-nivå A) 

Följande aktiviteter har genomförts specifikt riktade mot företag.

19 


Tabell 3-8. Informations- och marknadsföringsinsatser riktade mot företag i regionen. Källa: Trafikverket 

Trafikverkets informationsinsatser riktade mot näringslivet 

Månad/år Typ av information 

Januari 2010 Informationsbrev till företagen i kommunen 

April 2010 Brev till företagsledare inom näringslivet och kommunen 

Maj 2010 Informationsblad till arbetsplatsträffar 

Inledde arbetet med arbetsplatsträffar 

Maj 2011 Brev till företag ”Nu byter vi etapp. Tack för visad hänsyn” 

Innan brorenoveringen hade satt igång genomförde Trafikverket även informationsaktiviteter 

genom besök riktade mot näringslivet i regionen under 2009. De 

målgrupper som bearbetades från september 2009 till januari 2010 var: 

Näringslivsråden i Trollhättan och Vänersborg, räddningstjänst och ambulans, 

Uddevalla hamn och Rotary Strömkarlen i Trollhättan. 

Kännedom om Stallbackabron och informationsaktiviteter (Sumonivå 

B) 

Samtliga svarande (66 av 66) kände till att det pågick en reparation av Stallbackabron. 

Totalt sett hade 88 % (58 st) uppmärksammat Trafikverkets 

information. 

Likt allmänheten verkar företagsrepresentanterna främst ha uppmärksammat 

informationen via mediekanaler, såsom tidningar, informationsskyltar längs 

vägen, direktreklam och radio. 

I Tabell 3-9 redovisas vilka de åtta vanligaste kanalerna har varit för att 

tillskansa sig information angående reparationen av Stallbackabron. 

Tabell 3-9. Via vilka kanaler respondenterna fick kännedom om reparationerna av Stallbackabron, flera 

svarsalternativ möjliga. Källa: Trafikverket 

Via vilken kanal information tillskansades 

Typ av kanal Andel 

Via tidning – Artikel i press 70 % 

Information/skyltning på vägen 64 % 

Via tidning – Annons i press 56 % 

Nyhetsbrev från Trafikverket hem i brevlådan 49 % 

Via radio – Radiointervju/nyhetsinslag 30 % 

Annat skriftligt material från bl a Trafikverket 27 % 

Vänner och bekanta 26 % 

Informationsmöte med företrädare från Trafikverket 21 %

20 


Att ta till sig information om reparationerna via internet har således heller inte 

bland företagen varit särskilt utbrett. Däremot säger en högre andel bland 

företagen, 33 % i jämförelse med 4 % bland allmänheten, vilja få information 

om reparationerna via webben. Övriga kanaler som företagen anger som 

önskvärda informationskanaler korrelerar väl med hur de faktiskt har tillskansat 

sig densamma: via tidningar, informationsskyltar längs vägen, direktreklam och 

radio 5 . 

Av svaren att döma kan elektroniska informationsbanners etc. kanske vara mer 

effektivt att rikta mot företagen än mot allmänheten, varefter de själva kan välja 

att placera information på intranät eller sin egen hemsida för att uppmärksamma 

sina anställda. 

Deltagande i aktiviteter (Sumo-nivå C) 

Uppgifter om antalet deltagare vid Trafikverkets besök på företag saknas. De 

sägs dock ha varit välbesökta. 

Samma nyhetsbrev som gick ut till allmänheten skickades även till samtliga 

företag med fler än 20 anställda. 

Nöjdhet med information om Stallbackabron (Sumo-nivå D) 

Majoriteten av de tillfrågade företagen har varit tillfreds med den information 

som har utkommit av Trafikverket angående reparationerna av Stallbackabron, 

se Tabell 3-10. I stort sett samtliga, 95 %, anser att de absolut eller i stort sett 

har fått den information de behöver. En klar majoritet anser också att informationen 

har kommit i rätt tid och att de har givits tillräckligt med information om 

åtgärder och lösningar i samband med reparationerna. 

Tabell 3-10. Respondenternas nöjdhet med Trafikverkets informationsinsatser. Källa: Trafikverket 

Företagens grad av nöjdhet med Trafikverkets aktiviteter 

Fråga Ja Ja, i stort 

sett 

Har du fått den information du behöver om vad som händer kring 

reparationerna av Stallbackabron? 


har kommit i rätt tid? 

Tycker du generellt att du har fått tillräckligt med information om 

åtgärder och lösningar i samband med broreparationerna? 

49 % 46 % 

Företagen anser generellt att informationen från Trafikverket har varit begriplig 

och till nytta för dem. För den information som inte är utkommen av Trafikverket 

ges också positiv respons, även om andelen är något lägre. En nyansskillnad 

kan också skönjas av svaren där Trafikverkets information i större utsträckning 

alltid har varit begriplig eller till nytta, medan information från övriga för det 

mesta har varit begriplig eller till nytta. 

5 Trafikverket 

86 % 

85 %

21 


Tabell 3-11 Företagens åsikt angående om informationen har varit begriplig, samt om de anser sig ha 

haft nytta av informationen. De första två frågorna rör den information som utkommit av Trafikverket 

medan de två sista rör övrig information. Källa: Trafikverket. 

Informationens begriplighet och nyttan med densamma 

Fråga Ja, 

alltid 



Tycker du att informationen som du fått från Trafikverket har 


Tycker du att informationen som INTE kommer från Trafikverket 


Tycker du att informationen som INTE kommer från Trafikverket har 


Ja, för 

det mesta 

36 % 52 % 

26 % 58 % 

5 % 79 % 

9 % 65 % 

De allra flesta, 83 % (55 st), tycker vidare att Trafikverket absolut eller i stort 

sett har lyckats att motivera varför det är nödvändigt att genomföra reparationerna. 

95 % av de tillfrågade är nöjda med hur trafiken hittills har hanterats över 

Stallbackabron. 

Renoveringens påverkan på företagen (Sumo-nivå E) 

Av de tillfrågade anser 70 %, (45 st), att de som trafikanter i stor eller viss 

omfattning kan bidra till att trafiken flyter bättre i samband med broreparationen. 

De flesta företagsrepresentanter, 68 % (44 st), tycker att det har skapats 

tillräckligt med alternativa lösningar på färdsätt för att klara sig utan bil i 

området, 26 %, (18 st) har ingen uppfattning i frågan. 

3.5 Resbeteende före och under renoveringen av bron 

Det finns ingen heltäckande undersökning över resvanorna i Trollhättan och 

Vänersborg. Därför har ett flertal olika källor använts för att uppskatta 

resbeteendet hos trollhätteborna före brorenoveringen och strax efter starten. 

Enkäterna är inte jämförbara eftersom urval, frågeställningar och syfte varit 

olika. 

Färdmedelsfördelning allmänheten, före (Sumo-nivå P) 

I den enkät 6 Trafikverket genomförde riktad mot allmänheten i september 2010, 

precis efter att Stallbackabron hade börjat renoveras, ställdes frågor angående 

personernas resvanor för olika reserelationer innan reparationerna hade inletts. 

Färdmedelsfördelningen för varje reserelation redovisas i Figur 3-2. Endast de 

som uppgav att de reste efterfrågad sträcka minst en gång per vecka redovisas. 

6 Trafikverket, Telefonenkät, allmänheten: Undersökning av informationsinsatser i samband med 

reparationsarbete av Stallbackabron

22 


Figur 3-2 Färdmedelsfördelning för tre olika reserelationer i Tvåstad innan reparationsstarten. N=39- 

656. Källa: Trafikverket 

Bilens dominans är som störst mellan Trollhättan och Överby, trots att sträckan 

är betydligt kortare än mellan Trollhättan och Vänersborg. Miljöenkäten som 

Trollhättans stad har genomfört verifierar att bilen är det klart dominerande 

färdsättet i alla studerade relationer för de som reser minst en gång per vecka. 

En ytterligare fråga som ställdes angående allmänhetens resvanor gällde 

specifikt bil- och lastbilspassager över Stallbackabron och i vilket syfte dessa 

resor utfördes. I Tabell 3-12 redovisas vilket syfte eller ärende de respondenter 

som reste över Stallbackabron minst en gång per vecka hade. 

Av de svarande anger 36 % att de åker med bil över Stallbackabron minst en 

gång per vecka för att handla, vilket innebär att inköpsresor är det vanligaste 

motivet för att passera bron bland de boende. 18 % åker minst en gång per 

vecka över bron för att ta sig till och från arbetet, medan 15 % passerar bron i 

tjänsten. 

Tabell 3-12 I vilket ärende de som passerar Stallbackabron med bil eller lastbil minst en gång per vecka 

reser. Summa 100 % alla ärenden. N=739. Källa: Trafikverket 

Hur ofta åker du i bil/lastbil över Stallbackabron…? 

Frekvens För att ta dig till och från 

arbete 

I din yrkesövning För att handla I andra syften än 

arbete och handla 

Dagligen 11 % 7 % 2 % 2 % 

Flera ggr/vecka 4 % 4 % 11 % 9 % 

Någon gång per 

vecka 

3 % 4 % 23 % 20 % 

Summa: 18 % 15 % 36 % 31 % 

Även om inköpsresor står för den största andelen resor över bron ses att den 

största delen av dessa endast sker någon gång per vecka. Detsamma gäller de 

som reser över bron i andra syften, här finns säkerligen fritidsresor för att ta sig

23 


till vänner, träning, etc. Det största transportarbetet uppstår däremot från dem 

som utför arbetsresor, i och med dessa resor till större del sker dagligen. 

Färdmedelsfördelning arbetsresor, före (Sumo-nivå P) 

Under 2008 genomfördes ett antal resvaneundersökningar bland privata och 

offentliga arbetsplatser 7 i Trollhättan. 

I Figur 3-3 nedan framgår med vilka färdmedel de anställda och studenter tar 

sig till respektive arbetsplats. Resultaten ska inte jämföras sinsemellan då 

bakomliggande faktorer så som antalet respondenter, arbetsplatsernas lokalisering, 

kön, typ av sysselsättning, med mera, inte är jämförbara mellan de 

studerade arbetsplatserna. Däremot är resultaten en indikator över färdmedelsfördelningen 

bland arbetspendlare i Trollhättan. 

Till Högskolan Väst färdas en relativt hög andel med kollektivtrafik, cykel och 

till fots. Detta kan förklaras av att även studenter, med generellt sett mindre 

disponibel inkomst, har deltagit i resvaneundersökningen, samt det centrala 

läget i Trollhättan. Att lokaliseringen har stor betydelse kan även ses för 

Trollhättans Stad, där också en relativt hög andel färdas till fots eller med cykel. 

För de mer perifera arbetsplatserna Volvo Aero IT, Stallbackaområdet, och 

NÄL, väster om Trollhättans tätort, är bilen det klart dominerande färdsättet. 

Figur 3-3Hur de sysselsatta vanligtvis reser till och från arbetet eller skolan (år 2008). 

Trollhättans Stad har vid tre tillfällen (2004, 2007, 2010) genomfört en 

miljöenkät där invånarna har tillfrågats om åsikter i olika miljöfrågor, bl.a. 

transporter. 

I Figur 3-4 redovisas färdmedelsfördelningen från miljöenkäterna. I stort sett 

alla färdsätt har ökat andelsmässigt mellan 2004 och 2010, endast de som 

samåker med bil som har minskat. Andelen som åker själva i bil har ökat med 

cirka 15 % från 2004 till 2010. I denna ökning kan en allt högre andel miljöbilar 

ses. De kollektiva färdsätten har också haft en positiv trend, både med 

7 SWECO (2008): RVU Volvo Aero IT, RVU Högskolan Väst, RVU NU-Sjukvården, RVU Trollhättans Stad

24 


avseende på buss och tåg och även cykel som färdmedel har ökat relativt 

mycket. 

Figur 3-4. Färdmedelsfördelning för kommuninvånare i Trollhättans Stad med avseende på resor till 

arbete, skola, etc., flera svarsalternativ möjliga. Källa: Trollhättans Stad 

I samma enkät, 2010, sade sig 30 % i hög utsträckning kunna tänka sig att 

minska sitt bilresande, medan 43 % svarade att de i låg utsträckning kunde 

tänka sig detta. Motsvarande siffror för 2007 var: 14 % i hög utsträckning och 

23 % i låg utsträckning. Det verkar alltså vara fler som har tagit ställning. 

Färdmedelsfördelning, under reparationen (Sumo-nivå F) 

Inga resvaneundersökningar har gjorts efter det att reparationen av Stallbackabron 

inleddes, varför inga tendenser med avseende på färdmedelsfördelning kan 

analyseras. Däremot har trafikräkningar för tre snitt över Göta älv genomförts 

för att se hur trafikmängderna har varit tiden före respektive under reparationstiden. 

3.6 Förändringar i kollektivtrafikutbudet 

Inför underhållsarbetet av Stallbackabron slöts ett avtal mellan Trafikverket och 

Västtrafik angående utökad kollektivtrafik under reparationstiden. Förhoppningen 

var att bilister skulle välja att åka buss och därmed att trängseln skulle 

minska kring Stallbackabron. På så vis skulle bussarna drabbas av färre 

förseningar och samtidigt skulle tillgängligheten öka både mellan Trollhättan 

och Vänersborg samt i centrala Trollhättan. Följande busslinjer och trafikupplägg 

ingick i avtalet:

25 


Tabell 3-13. Förändringar i kollektivtrafikutbudet. Källa: Västtrafik. 

Linjesträckning Beskrivning 

67: Drottningtorget - Trollhättan RC - Vargön 

Fyrkanten - Vänersborg RC via Stallbacka 

Mellanvägen (snabbuss) 

54: Drottningtorget - Överby 

21: Sandhem - Skoftebyn via Stallbackabron 

Ny linje: Tillsammans med linjerna 62 och 66 

erhålls 4 turer/timme i båda riktningarna i 

högtrafik (6-9, 14-19) 

Ny linje: Tillsammans med linjerna 65 och 53 

erhålls kvartstrafik vardagar 6-21 och helger 

11-16 till Överby 

Utökat till kvartstrafik hela vinterperioden 

(15/8-15/6) 

Förutom ovan nämnda utbudsförändringar gjordes följande ändringar i 

december 2010 för att förbättra kollektivtrafikutbudet i Trollhättan: 

Linje 24: Ökad turtäthet till 10-minuterstrafik i högtrafik (från 15minuterstrafik) 

Linje 65: Ökad turtäthet till 15-minuterstrafik kl. 6-12 (innan endast i 

högtrafik) 

Dessa två linjer är de som har flest resande i Tvåstads-området. 

Trafikeringen enligt det utökade utbudet startade i augusti 2010 och var tänkt 

att fortsätta till augusti 2012. Dock lades trafikering ned redan i december 2011. 

Västtrafik försökte att få pengar till deras årliga trafikförsörjningsplan för att 

kunna fortsätta att köra linjerna men delfinansieringen från Trafikverket 

upphörde. Däremot gavs extrafinansiering för befintlig busslinje mellan 

Trollhättan och Vänersborg, linje 66, vilket har resulterat i ett visst utökat 

turutbud 8 . 

3.7 Trafikmängder före och under brorenoveringen (Sumo-nivå 

P och F) 

Det övergripande målet med projektet har varit att minska antalet fordon över 

Stallbackabron i högtrafik med 1 500 fordon. Samtidigt har ett delmål varit att 

trafiken genom Trollhättans centrum (över Klaffbron) inte skulle öka. Den 

tredje alternativa vägen över Göta älv är genom Vargön, nästan vid Vänerns 

strand, där det finns kapacitet för ökad trafik. 

Enligt den konsekvensanalys 9 som gjordes 2008, bedömdes det att kapaciteten 

på bron under ombyggnationen skulle vara runt 1 200 fordon per timme och 

riktning. Det innebär i storleksordningen en halvering av den kapacitet som 

uppmättes 2008. 

8 Västtrafik, mailkonversation med Magnus Emanuelsson 2012-01-27 

9 Vägverket konsult, Ombyggnation av Stallbackabron – Konsekvensanalys trafik, 2008-11-25

26 


Metod 

En sammanställning av trafikräkningar över tre snitt över Göta älv, resanderäkningar 

i kollektivtrafiken samt cykelräkningar har gjorts. Dessa har sedan 

analyserats tillsammans med övriga enkäter och undersökningar för att kunna 

dra slutsatser om hur persontrafiken har förändrats under brorenoveringen. 

Trafikräkningar i de tre snitten över Göta älv (Vargön, Stallbackabron och 

Klaffbron) har gjorts för mars 2008, november 2009, augusti 2010, maj och 

augusti 2011. Räkningarna har utförts under en vecka och redovisas som medel 

per dygn och timme för varje mättillfälle (vecka). Mätningen för november 

2009 har inte använts i detta sammanhang då en gata i centrala Trollhättan var 

avstängd under mättillfället, vilket leder till missvisande resultat. 

För att kunna jämföra trafikmängder från olika år har trafiken räknats upp från 

2008 års värden, så att de ska motsvara vad den borde ha varit 2011 om inte 

kapaciteten på bron hade varit reducerad. Hänsyn har tagits till vilken månad 

mätningen gjorts, då trafiken varierar över året. För omräkning mellan månader 

har data hämtats från 5 mätpunkter omkring Trollhättan, där data med årsdygnstrafik 

redovisas månadsvis, från Trafikverkets webb. För uppräkning av 

trafiken årsvis har två olika faktorer använts: 

1,4 % ökning per år (Trafikverkets REF-prognos för Vänersborg) 

0,7 % ökning per år (Trafikverkets REF-prognos för Trollhättan, samt 

EET-prognosen för Vänersborg) 

Totala trafikmängder 

Totalt i de tre snitten över Göta Älv var det i mars 2008 ungefär 52 500 

passager per dygn. I maj 2011 var det 52 900 och i augusti 2011 55 200 

passager. 

Om värdena från mars 2008 räknas upp så borde trafiken i maj 2011 ha varit 

mellan 59 100 och 60 500 beroende på vilken uppräkningsfaktor som används. 

Motsvarande i augusti 2011 är att trafiken borde ha varit mellan 61 800 och 

63 200. Alltså var trafiken, sett över alla tre snitten, ungefär 7000 fordon färre, 

både i maj och i augusti 2011, än vad den borde ha varit. 

Tabell 3-14. Skillnad i uppmätta och uppräknade trafikmängder i de tre snitten. Källa Trafikverket 

Trafikmängder Mars 2008 Maj 2011 Augusti 2011 

Uppmätt antal passager 52 500 52 900 55 200 

Uppräknat antal passager 59 100 – 60 500 61 800 – 63 200 

Skillnad antal fordon ~ -7 000 ~ -7 000 

Om det antas att varje bil kör över snittet två gånger per dag, och det sitter 1,3 

personer i varje bil, skulle det innebära att 4 550 personer på något sätt har 

slutat resa med personbil över Göta Älv 10 . 

10 Beräknat på trafikflöden för en 7-dagarsvecka, eftersom det saknas uppgift om hur många resor som görs 

vid olika veckodagar, ärende för resan, etc. En djupare analys är ej meningsfull.

27 


Omfördelning av trafik 

När dessa framräknade trafikmängder för maj och augusti 2011 jämförs med 

vad som uppmätts i de tre snitten vid samma tidpunkter, visar det sig att 

trafiken har minskat på Stallbackabron, men även över Vargön. Däremot har 

trafiken ökat över Klaffbron i centrala Trollhättan, men inte med mer än den 

minskat i Vargön. En viss överflyttning av trafiken har alltså skett från 

Stallbackabron till Klaffbron, samtidigt som biltrafiken har minskat genom 

Vargön. 

Jämförelser har gjorts mellan det uppmätta antalet passager och det beräknade 11 

antalet för maj och augusti 2011, dvs. nio månader och tolv månader efter 

renoveringsstarten för förändringar vid olika tider på dygnet. 

För Stallbackabron har trafiken minskat, dock nästan inte alls under morgonens 

maxtimme 07:00-08:00 (endast 50 fordon färre). Detta kan även bero på att 

morgonens maxtimme inte var särskilt tydlig. Efter 08:00 minskade trafiken 

något för att redan efter 10:00 vara tillbaka på samma nivå och sedan kontinuerligt 

öka till eftermiddagens maxtimme som inföll mellan 16:00 och 17:00. 

Vid eftermiddagens maxtimme var den uppmätta trafikmängden mycket mindre 

än den beräknade, mer än 1 000 fordon per timme. Efter det att ombyggnaden 

startat har inte trafiken överstigit 2 000 fordon per timme, medan toppnoteringen 

2009 var 2 926 fordon på en timme. 

Figur 3-5. Beräknade och uppmätta trafikmängder över Stallbackabron. Trafikens fördelning övre 

dygnet. Källa: Trafikverket 

Alternativet som erbjöds var att köra över Vargön. Motsvarande siffror för det 

snittet visar att trafiken har minskat med upp till 350 fordon per timme vid de 

mest belastade timmarna på dygnet. Toppnoteringarna har förskjutits någon 

timme, men utan att nå upp till de beräknade trafikmängderna. 

11 En mer dämpad uppräkningsfaktor på 0,4 % ökning per år har använts, eftersom SAAB-krisen och andra 

vägarbeten längs E45 troligtvis har haft en dämpande effekt på trafikökningen.

28 


Figur 3-6. Beräknade och uppmätta trafikmängder genom Vargön. Trafikens fördelning övre dygnet. 


Ett av målen var att trafiken över Klaffbron inte skulle öka under broreparationen. 

De uppmätta och beräknade värdena visar att det inte har uppnåtts. 

Speciellt i augusti 2011 ses en tydlig ökning av trafiken mellan 06:00 och 07:00 

och mellan 16.00 och 17.00 med tydligare toppar. Morgonens topp är nästan 

dubbelt så stor som beräknat, 1 193 fordon och eftermiddagens maxtimme på 

drygt 2 000 fordon betyder 300 passager fler än beräknat. Vid denna timme var 

trafikmängden den klart högsta uppmätta. 

Intressant är att det i maj 2011 inte syns någon ökning alls. Trafikmängden var 

ungefär lika stor som den beräknade, om än med något förskjutna maxtimmar.

29 


Figur 3-7. Beräknade och uppmätta trafikmängder över Klaffbron. Trafikens fördelning övre dygnet. 


Fler fordon passerade alltså Klaffbron än Stallbackabron i augusti 2011. Det har 

skett en förändring där Klaffbron står för 40 % av trafiken som korsar Göta älv 

(eftermiddagens maxtimme) istället för 30 % som det var beräknat. Stallbackabron 

står för 37 % istället för 47 %, medan Vargöns trafikandel är oförändrad. 

Totalt är det ca 700 färre fordon som passerar Göta älv i eftermiddagens 

maxtimme. 

Totalt över alla tre snitten har morgonens maxtimme blivit mer utspridd, från 

6.00-8.00, än det beräknade flödet. Eftermiddagens flöde är också mer utspritt 

med mindre tydliga toppar, förutom över Klaffbron. Det verkar också som om 

förändringar i resbeteende till större delen har skett på eftermiddagen än på 

förmiddagen. 

Resanderäkningar i kollektivtrafik 

Resenärsräkningar har sammanställts dels totalt för kollektivtrafiken i Tvåstad 12 

och dels för de nya linjerna. 

I mars 2011 genomförde Västtrafik en jämförelse av de resandemål för de nya 

och utökade linjerna, som hade satts vid avtalsskrivningen mot det faktiska 

utfallet. Uppföljningen visade på en bra utveckling, nästan helt i linje med 

målen. 

12 Trollhättan och Vänersborg ingår i ett och samma kollektivtrafiksystem.

30 


Tabell 3-15. Uppföljning av de resandemål som sattes för det kompletterande bussutbudet. Källa: 

Västtrafik 

Linje-sträckning Mål Utfall 

67: Drottningtorget - Trollhättan RC - Vargön Fyrkanten - 

Vänersborg RC via Stallbacka Mellanvägen (snabbuss) 

300 nya 

resor/dag 

54: Drottningtorget - Överby 175 nya 

resor/dag 

300 resor/skoldag, 

150 resor/skolfri 

dag 

160 resor/dag 

21: Sandhem - Skoftebyn via Stallbackabron 50 nya resor/dag 200 resor/dag 

En djupare analys visar att resenärerna på linje 67 13 innan denna fanns, i stor 

utsträckning åkte med andra busslinjer. 65 % hade åkt med annan busslinje 

medan nästan 20 % inte reste alls och knappt 15 % körde bil innan. En liknande 

undersökning på linje 54 14 visar att 11 % var bilister innan, medan 76 % reste 

med andra busslinjer. 

När stämplingsstatistiken för relevanta busslinjer (alltså de som har möjlighet 

att ta emot biltrafikanter som skulle kört över Stallbackabron) sammanställs och 

jämförs framgår antalet stämplingar ökat med 145 193 över älven. Detta 

motsvarar 802 resor per dag, vilket betyder en ökning med ca 400 personer om 

dagen om man antar att varje person reser två gånger per dag. Denna siffra är 

baserad på statistik från de första 6 månaderna 2010 som jämförts med 

motsvarande för 2011. 

Följande tabell visar busslinjer som har ingått i analysen och antal stämplingar 

de första 6 månaderna för 2010 och 2011. 

Tabell 3-16. Resandeutveckling med relevanta busslinjer januari-juni 2010 och 2011. Källa: Västtrafik 

Busslinjer Jan-jun 2010 Jan-jun 2011 

40022 Strömslund-Resecentrum-Halvorstorp 160 455 166 920 

40053 NÄL-Drottningtorget 22 918 25 553 

40054 Trollhättan-Överby 0 13 921 

40061 Trollhättan-NÄL-Vänersborg 246 632 261 026 

40062 Öxnered-Vänersborg-Nordkroken 205 679 229 163 

40063 Vänersborg torget-Nordkroken 30 352 25 139 

40065 Resecentrum-Överby-Vänersborg-Rest 350 391 381 630 

40066 Trollhättan-Stallbacka-Vänersborg 34 442 32 591 

40067 Trollhättan-Vargön-Vänersborg 0 29 447 

40670 Trollhättan-NÄL-Uddevalla 27 026 26 889 

40679 Uddevalla-Stallbacka 12 180 11 045 

40860 Smögen-Munkedal-UA-Trollhättan 266 988 298 931 

Summa 1 357 063 1 502 256 

13 Resvaneundersökning linje 67, genomförd 9 februari 2011. 

14 Resvaneundersökning linje 54, genomförd 22 mars 2011.

31 


Totalt i Tvåstad har resandet ökat med i genomsnitt ca 1 500 resor per dag efter 

starten av brorenoveringen. Ökningen motsvarar ca 12 % av antalet resor 

mellan augusti 2010 och februari 2011, se Tabell 3-17. 

Tabell 3-17. Resandeutveckling med kollektivtrafik i Tvåstad augusti-februari 2009/2010 och2010/ 2011. 

Källa: Västtrafik 

Månad Resor 2011 Resor 2010 Ökning Ökning/dag 

Aug 217 737 216 107 1 630 53 

Sep 325 206 301 449 23 757 792 

Okt 359 393 322 171 37 222 1 201 

Nov 399 981 344 779 55 202 1 840 

Dec 411 866 313 422 98 444 3 176 

Jan 408 325 341 562 66 763 2 154 

Feb 411 450 380 652 30 798 1 100 

Summa 2 533 958 2 220 142 313 816 1 480 

Tyvärr har ingen resandestatistik för tågresorna mellan Vänersborg och 

Trollhättan gått att få fram, vilket hade varit intressant eftersom andelen 

resande med tåg enligt miljöenkäten ökat de senaste åren. 

Cykeltrafikräkningar 

Trollhättans Stad initierade ett flertal kampanjer inför reparationerna av 

Stallbackabron i hopp om att få till stånd ett ökat cyklande. Målet var att fler 

skulle cykla hösten 2011 jämfört med våren 2010. För att kunna följa upp 

målsättningen genomfördes cykeltrafikmätningar 15 på tre cykelbanor i tätorten 

under våren 2010 som sedan följdes upp med nya mätningar hösten 2011. De 

tre studerade snitten är belägna i utkanten av centrala Trollhättan och används 

som pendlingsstråk 16 . 

När resultaten från 2010 och 2011 studeras ses att cykelflödena generellt har 

sjunkit på samtliga av de tre studerade cykelbanorna. I resultaten ses även en 

korrelation mellan väderförhållande och antalet cyklister; bättre väder genererar 

generellt högre cykelflöden. Under 2010 års mätningar var vädret i huvudsak 

bra med dagstemperaturer omkring 20º C, medan vädret under 2011 års 

mätningar var ostadigt med dagstemperaturer omkring 13º C. 

Eftersom mätningar skedde under skilda årstider och med skilda väderförutsättningar 

är det svårt att göra några direkta jämförelser eller dra slutsatser utifrån 

resultaten. Hur cykelandelen har förändrats efter det att Trollhättan inledde sitt 

kampanjarbete för ett ökat cyklande kan därav inte analyseras närmare med den 

information som finns till handa. Troligtvis har dock cykeln som färdmedel inte 

ökat i den omfattning som Trollhättans Stad önskade och hade som mål. 

15 Cykelkampanjen i Trollhättan – resultaten av genomförd slangmätning, hösten 2011, Koucky & Partners 

AB på uppdrag av Trafikverket 

16 Studerade snitt: Vårvik, Erik Carlsson-rondellen och Edsborgsstigen. 

Mätperiod: Vår 2010: 24 maj – 8 juni; Höst 2011: 10 sep – 23 sep

32 


4. Diskussion och måluppfyllelse 

4.1 Diskussion 

Utifrån de trafik- och resenärsräkningar som har gjorts uppskattas att ca 7 000 

färre bilresor per dag passerar över Göta älv i de tre studerade snitten. Ökningen 

över Klaffbron och i kollektivtrafiken kompenserar inte på långa vägar den 

minskning som skett över Stallbackabron. De faktorer som kan förklara 

minskningen i biltrafik presenteras nedan. 

Busstrafiken har sett ett resenärstillskott på omkring 400 personer på linjer över 

älven. Detta beror troligtvis på det ökade utbudet av busslinjer och tätare trafik. 

Det är också möjligt att det har skett en viss överflyttning till tåg mellan 

Vänersborg och Trollhättan. Ingen information har varit tillgänglig för analys 

från de operatörer som kör sträckan. 

Vissa resor har troligtvis försvunnit genom förändrade resvanor. Informationen 

som har gått ut till allmänhet och företag i regionen har tagits emot väl. I stort 

sett samtliga invånare och företagare hade uppmärksammat att reparationerna 

av Stallbackabron hade inletts, och de allra flesta upplevde att informationen 

hade varit begriplig och till nytta. Med begriplig och nyttig information blir det 

lättare att få till stånd en acceptans inför eventuella trafikstörningar och därefter 

en förändring i resbeteende. Dessvärre saknas uppgifter om hur invånarna 

faktiskt har valt att resa under den här tiden. 

En möjlig förändring är att fler samåker till arbetet. En annan att inköpsresorna 

till Överby har förändrats, antingen genom att färre resor görs eller att inköpsresan 

har blivit en del i en annan resa, t.ex. att fler handlar på väg hem från 

jobbet istället för att åka hem först. 

Ytterligare en faktor att räkna med är att personer med målpunkter norr och 

söder om Trollhättan och Vänersborg kör E6:an över Uddevalla istället för 

E45:an, för att undvika att passera Stallbackabron (och även andra vägbyggen 

längs sträckan). Det finns dock inga uppgifter på hur omfattande genomfartstrafiken 

var eller hur mycket den påverkar trafiken på Stallbackabron. 

Uppskattningsvis har reparationen och de insatser som gjorts inom Ändrade 

resvanor minskat antalet passager över älven med 1 000-1 500 fordonsrörelser. 

Men flera yttre faktorer kan ha påverkat resandet över bron, vilket gör det är 

svårt att dra några generella slutsatser om effekterna av Trafikverkets, Västtrafiks 

och Trollhättans Stads åtgärder. Det fåtal resvaneundersökningar som 

gjorts ger dock inga belägg för ett förändrat resbeteende. Både miljöenkäten 

och Trafikverkets telefonenkät indikerar att bilen som färdmedel är fortsatt 

dominant.

33 


SAAB-krisen är troligen den faktor som kan förklara minskningen i trafikmängder 

mest. När de båda trafikräkningarna 2011 genomfördes, i maj och 

augusti, var fabriken stängd, helt eller delvis. Ca 3 400 personer omfattades 

direkt av att verksamheten låg nere, dessutom berördes ett okänt antal underleverantörer, 

samt transporter till och från området. En grov uppskattning har 

gjorts av hur många resor som inte gjordes av SAAB-anställda under tiden 

baserat på den resvaneundersökning som gjordes på Volvo Aero 2008 17 . 

Enligt RVU:n reste 59 % med bil ensam till arbetet och 13 % samåkte. Därtill 

antas det att ca 35 % av de anställda bor på andra sidan Göta älv. Eftersom 

Stallbackabron ligger i direkt anslutning till SAABs fabriker antas det också att 

alla i första hand reser över bron. Detta medför att de SAAB-anställda genererade 

ca 1 500-2 000 arbetsresor fram och tillbaka över Göta älv. Det har inte 

uppskattats hur resmönstren förändrats hos de som varit arbetsbefriade (genom 

fler fritidsresor, etc.) eller antalet resor som påverkats indirekt av SAABs 

stillastående. 

Ca hälften av de 7 000 försvunna resorna kan inte förklaras genom den 

information som varit tillgänglig för den här analysen. 

4.2 Måluppfyllelse 

Målet för projektet Ändrade resvanor är att in- och utpendlingen med bil ska 

minska med 10 % på lång sikt, samt att utsläppen av koldioxid skulle minska 

med 300 ton under 2010. Under broreparationen är målet att antalet fordon över 

bron ska minska med 1 500 fordon under högtrafik (07:00-09:00 och 15:00- 

17:00). 

Under morgonen har ingen förändring i antalet fordon kunnat påvisas, medan 

antalet fordon har minskat med drygt 1 000 fordon per timme under högtrafik 

på eftermiddagen. Målet om trafikanternas förståelse bör ses som uppfyllt; det 

stora flertalet bland både allmänhet och företag har fått reda på att bron 

genomgår reparation och samtidigt upplevt informationen som begriplig och till 

nytta. Nedan följer en genomgång av de delmål som sattes, samt indikation om 

måluppfyllelse: 

Beräkning av minskat CO2-utsläpp 

Det övergripande målet med Ändrade resvanor under reparationen av Stallbackabron 

var att utsläppen av koldioxid skulle minska med 300 ton under 

2010. På grund av att det inte finns tillräckligt med information att basera 

beräkningarna på för 2010, har en uppskattning av CO2-utsläppen gjorts för 

2011. 

I första hand beräknas minskningen för projektet Ändrade resvanor, i andra 

hand det totala antalet bilresor som minskat, baserat på trafikräkningarna och 

17 Sweco resvaneundersökning Volvo Aero 2008.

34 


kollektivtrafikräkningarna 2011. Samtidigt har det antagits att medelavståndet 

mellan hemmet och bostaden för en bilist i Trollhättan är 18 km 18 . 

Tabell 4-1 Uppskattad CO2-besparing för projektet Ändrade resvanor över Stallbackabron. 

Minskat antal resor 

bil 

Ökat Antal resor 

buss 

Sträcka hembostad 

CO2 ton/dag 

Ändrade resvanor 1 000-1 500 800 18 km 2,4-4,2 

Enligt trafikräkningar 7 000 1 500 18 km 

Genom projektet Ändrade resvanor uppskattas att minskningen av CO2 uppgår 

till mellan 850 och 1 500 ton för 2011. Osäkerheten i de antaganden som gjorts 

gör att besparingen troligtvis ligger någonstans däremellan. Målet om en 

besparing på 300 ton kan anses som uppfyllt. 

Om man istället utgår ifrån att antalet bilresor har minskat med 7 000 om 

dagen, samt antalet bussresor har ökat med 1 500 resor om dagen inom 

Tvåstad, blir besparingen för 2011 ca 8 000 ton CO2. I detta fall är osäkerheten 

i beräkningarna så pass stor att det inte går att säga hur sannolik besparingen är. 

Fordonstrafikens utveckling kring Stallbackabron 

Fordonstrafiken över och i anslutning till bron minskar. 

Över Stallbackabron märks en tydlig minskning. Under morgonen fram 

till kl. 10:00 har ingen större skillnad märkts från de uppräknade värdena, 

därefter ses däremot en tydlig minskning av fordon. I högtrafik 

under eftermiddagen har antalet fordon minskat med cirka 1 000 stycken. 

Målet om minskad trafik över och vid bron har därmed införlivats, 

men det specifika målet om 1 500 minskade fordon under högtrafik har 

inte uppfyllts, sett till de senast genomförda trafikmätningarna. 

Antalet fordon över Klaffbron har ökat från och med reparationsstarten, 

främst under morgontimmarna men även en mindre ökning under eftermiddagen. 

Analyser av trafikmätningarna visar också på en ökandetrend 

från maj till augusti 2011, både under morgonen och eftermiddagen. Således 

har passagerna över Klaffbron ökat mer och mer ju längre reparationerna 

har pågått. Förutom Klaffbrons lägre kapacitet är denna utveckling 

inte heller gynnsam eftersom ökade fordonsrörelser på Klaffbron 

leder till mer fordonstrafik inne i Trollhättans centrum och ökad risk för 

störningar för t.ex. busstrafiken. Delmålet om att trafiken genom centrum 

och över Klaffbron inte skulle öka under reparationstiden har därmed 

inte uppfyllts. 

Trafiken över Göta älv vid Vargön har minskat, som mest med cirka 350 

fordon per timme. 

Under eftermiddagens maxtimme har antalet fordon över Göta älv (alla 

tre snitten) minskat med ca 700 fordon. Totalt sett under dagen har antalet 

fordon minskat med ca 7 000. 

Anställda på köpcentret som väljer att åka kollektivt, samåka eller cykla 

ökar. Besökare från Vänersborg till Överby köpcentra och NÄL väljer 

18 Baserat på RVU Volvo Aero och RVU Trollhättans stad, SWECO 2008.

35 


vägen via Båberg. Besökare till köpcentret som väljer annan tid för sina 

inköp ökar med x antal. 

Ingen resvaneundersökning har genomförts efter broreparationerna 

inleddes varför ingen indikation om målet kommer att uppfyllas kan ges. 

Bilpendlare till arbetsplatser i området väljer andra restider. 

I Trafikverkets enkät uppgav 18 % av allmänheten att de har eller kommer 

att resa på andra tider vid något tillfälle till följd av reparationerna 

av Stallbackabron. Från trafikräkningarna över Göta älv är den uppmätta 

kurvan med antalet fordon över tid liknande den beräknade baserat på 

trafikmängder från 2008. Denna information är dock inte tillräcklig för 

att kunna avgöra om målet uppfyllts. 

Alternativa färdsätt; kollektivtrafik, gång och cykel 

Kollektivtrafikpendling mellan Trollhättan och Vänersborg ökar med x % 

eller x antal resenärer och busspendling mellan Trollhättan och Överby 

ökar med x antal resenärer. Arbetspendlare informeras och bearbetas. 

Vid analyser av bussresandet på relevanta linjer uppskattas resandeökningen 

till ca 400 personer om dagen. Västtrafiks utökade utbud har troligtvis 

haft en positiv inverkan, med tätare trafikering mellan Trollhättan 

och Vänersborg, samt i centrala Trollhättan. Målet om ett högre kollektivtrafikresande 

har uppnåtts, men det finns en uppenbar risk att den positiva 

utvecklingen kan komma att klinga av i och med att de uppförda 

linjerna togs ur bruk i december 2011. 

Av de svarande företagsrepresentanterna upplever 68 % att det har 

skapats tillräckligt med alternativa lösningar på färdsätt för att klara sig 

utan bil. 

Cykelpendling till arbetsplatser i centrala Trollhättan och mellan Trollhättan 

och Vänersborg ökar. 

Från de cykelmätningar som genomfördes i Trollhättans tätort våren 

2010 och hösten 2011 ses en nedåtgående trend. Resultaten ska dock inte 

tolkas alltför blint då bl. a. väderförutsättningarna var betydligt mer 

gynnsamma under 2010 års mätning. I den miljöenkät som Trollhättans 

Stad skickade ut till kommuninvånarna har andelen som använder cykeln 

som färdsätt till och från arbete/skola ökat. Det är svårt att bestämma 

huruvida målet om ökad cykelpendling har införlivats, troligtvis 

har ingen större förändring skett från tiden innan reparationerna. 

Anställda på Stallbackaområdet som väljer annat färdsätt än egen bil 

ökar. Anställda på Stallbackaområdet som väljer annan restid än högtrafik 

ökar. 

Ingen resvaneundersökning har genomförts efter det att broreparationerna 

inleddes, varför ingen indikation om målet kommer att uppfyllas kan 

ges. 

Information 

Alla trafikanter som berörs av broreparationen ges relevant information.

36 


Trafikverket har lyckats nå ut till både allmänhet och företag med sin 

information kring reparationerna. De allra flesta anser även att informationen 

har varit begriplig och till nytta. Målet bedöms som uppfyllt. 

4.3 Rekommendationer 

För att kunna analysera effekterna av åtgärderna djupare hade följande statistik 

och information varit önskvärd: 

Uppföljning av resvanorna efter att broreparationen inletts. Dessa kan 

jämföras med de enkäter och RVU som har genomförts innan ombyggnaden 

påbörjades för att mer noggrant se om det har skett en förändring. 

Räkningar av antalet personer i varje bil för att utreda om fler börjat 

samåka över bron. 

Resenärsräkningar från tåg som komplement till statistiken från bussarna. 

Fördjupad analys av hur SAAB-krisen har påverkat resvanor och 

resmönster. Den borde inkludera hur underleverantörer påverkats och 

omfattningen av transporter till och från Stallbackaområdet. 

Cykelräkningar våren eller hösten 2012 för att kunna jämföra med tidigare 

mätningar hur cykelanvändningen i Trollhättan utvecklats. 

Dessutom skulle det vara intressant att få reda på om invånarnas åsikter om 

hållbart resande har förändrats under reparationstiden. Även åsikter och graden 

av acceptans för olika färdmedel är intressant att få kunskap om för fortsatta 

studier i området. De mätningar om kännedom och nöjdhet som Trafikverket 

genomfört har visat sig vara en bra källa till kunskap om underliggande faktorer 

för att få förståelse och ta till sig en förändring. 

Ett problem med utvärderingen har varit att få mål är specificerade. Endast det 

övergripande målet med 1 500 färre fordon i högtrafik, är mätbart. För att i 

framtida projekt bättre kunna avgöra effekterna av genomförda åtgärder bör 

även delmålen vara mätbara. Att precisera delmål ger också en extra dimension 

till hur målen uppfylls. Istället för bara ett ouppnått övergripande mål, kan flera 

steg på vägen följas. Delmålen bör innehålla både kvantitativa variabler och 

kvalitativa, såsom hur information uppfattas och vad målgruppen tycker om 

alternativa färdmedel. 

För framtida projekt som kommer att påverka trafiken behöver en uppföljnings- 

och utvärderingsplan göras redan i samband med förstudien för att på så sätt 

kunna planera vilka undersökningar som behöver genomföras.

Stallbackabron, Ändrade resvanorNytt fönster. (1.5 MB) - Trollhättan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?