Förvaltningsberättelse TN 2012 - Stockholms läns landsting

TRAFIKNÄMNDEN 

ÅRSRAPPORT 2012

Årsrapport 2012 

Trafiknämnden 

1 Verksamhetens omfattning och innehåll 

1(6) 

Trafiknämnden ansvarar för kollektivtrafiken på land, på vatten och för personer 

med funktionsnedsättning. Verksamheten omfattar AB Storstockholms Lokaltrafik, 

färdtjänstverksamheten, Waxholms Ångfartygs AB samt färdtjänstavdelningen. 

Resultatet för trafiknämndens verksamhet per sista december 2012 uppgår till 

129 mkr, med en samlad omsättning på 17 522 mkr. Budgeterat resultat uppgår till 0 

mkr och budgeterad omsättning till 17 455 mkr. 

2 Sammanfattning 

2.1 Resultat 

Resultaträkning (Mkr) 

Bokslut 

2012 

Bokslut 

2011 

Förändr 

% 

Budget 


Tillskott från SLL/landstingsbidrag 7 481 7 495 0% 7 482 0% 

Biljettintäkter 6 766 6 115 11% 6 804 -1% 

Uthyrning fordon 1 341 1 323 1% 1 375 -2% 

Uthyrning lokaler 687 633 9% 686 0% 

Reklam 249 245 2% 226 10% 

Övriga intäkter 998 604 65% 882 13% 

Verksamhetens intäkter 17 522 16 415 7% 17 455 0% 

Personalkostnader -546 -632 -14% -517 6% 

Köpt landtrafik -10 518 -10 092 4% -10 725 -2% 

Köpt färdtjänst (inkl sjukresor) -1 132 -1 167 -3% -1 142 -1% 

Köpt sjötrafik -205 -199 3% -202 1% 

Drift och underhåll -1 658 -1 556 7% -1 543 7% 

Övriga kostnader -814 -688 18% -700 16% 

Verksamhetens kostnader -14 873 -14 334 4% -14 828 0% 

Reavinst/reaförlust 101 -16 0 

Avskrivningar -1 927 -1 710 13% -1 793 7% 

Finansnetto -768 -602 27% -833 -8% 

Res före bokslutsdisp och skatt 54 -248 0 

Erhållen kompensation AFA/Pension 75 0 0 

Resultat * 129 -248 0 

* Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för erhållen nettokompensation för försäkringspremier/AFA 

och pensionskostnader 

Avvik 

%

2(6) 

Totalt 

Trafiknämndens resultat 2012 uppgår efter justeringar av verksamhetens interna 

mellanhavanden till 129 mkr jämfört med budgeterat 0 mkr. 

De totala intäkterna inom ramen för trafiknämndens ansvarsområde uppgår till 

17 522 mkr, varav 6 766 mkr motsvarande 39 procent avser biljettintäkter. 

Biljettintäkterna understiger budget med 38 mkr motsvarande 0,6 procent. 

Avvikelsen är hänförlig till lägre biljettintäkter från SL-trafiken och WÅAB med 38 

respektive 6 mkr samt högre intäkter från färdtjänstverksamheten med 6 mkr. 

Landstingsbidraget uppgår totalt till 7 481 mkr motsvarande knappt 43 procent av 

intäkterna. 

Verksamhetens rörelsekostnader uppgår till 14 873 mkr jämfört med budgeterat 

14 828 mkr. Kostnaderna för den allmänna kollektivtrafiken på land svarar för 

13 352 mkr, eller 90 procent av kostnaderna, färdtjänstverksamheten för 1 210 mkr, 

eller 8 procent och kollektivtrafiken på vatten för 309 mkr, eller drygt 2 procent. Till 

detta kommer färdtjänstavdelningens kostnader avseende myndighetsutövning och 

trafiknämndens förvaltning med 40 mkr. 

Kostnaderna är 45 mkr högre än budget, motsvarande 0,3 procent. 

AB SL 

Resultatet per sista december 2012 uppgår till 129 mkr jämfört med budgeterat 0 

mkr. Årets prognos uppgick till 110 mkr. 

Resultatet som är justerat för nettokompensation av ökade pensionskostnader samt 

lägre kostnader för försäkringspremier/AFA förklaras delvis av icke budgeterad 

återbetalning av räntekostnader från Handelsbanken som gjorts efter dom i 

hovrätten. 

Verksamhetens rörelseintäkter ligger 56 mkr eller 0,4 procent högre än budget. 

Rörelsekostnaderna för SL:s verksamhet ligger 28 mkr, motsvarande 0,2 procent, 

över budget. 

Personalkostnaderna, vilka utgör knappt 4 procent av verksamhetens kostnader, 

överskrider budget på grund av ökade kostnader för inhyrd personal till följd av 

vakanser samt ökad löneskatt kopplat till ökad pensionsskuld. 

Utfallet för köpt trafik är 207 mkr, eller knappt 2 procent, lägre än budget. 

Avvikelsen förklaras av lägre kostnader för incitament och indexering av 

trafikavtalen samt lägre kostnader för planerade förändringar i busstrafiken och för 

Uppsalapendeln till följd av senarelagda trafikstarter. 

Högre kostnader noteras för akut och felavhjälpande underhåll vilka överstiger 

budget främst på grund av att reinvesteringar omklassificerats som underhåll. 

Driftskostnaderna överstiger budget till följd av en för låg budget avseende 

applikatorisk drift (kostnader avseende drift av SL:s IT-system). Avvikelserna 

motverkas av att kostnader avseende planerat underhåll är lägre än budget. 

De totala kostnaderna för drift och underhåll överstiger budget med 115 mkr eller 

knappt 8 procent.

3(6) 

Utfallet för övriga kostnader är 85 mkr, eller drygt 13 procent, högre än budget. 

Avvikelsen förklaras av högre kostnader än budgeterat avseende valutakursförluster, 

biogas till följd av högre volymer, försäkringar, mjukvarulicenser samt 

kostnadsförda investeringsprojekt, vilket motverkas av lägre kostnader avseende 

försäljningskostnader, kontorskostnader samt reklam och PR. 

Kapitalkostnaderna ligger 70 mkr högre jämfört med budget. Detta förklaras av att 

kostnaderna för avskrivningarna har ökat medan kostnaderna för finansnetto, totalt 

sett, har minskat till följd av ett lägre ränteläge. 

Tillkommer ett nettoresultatet avseende reavinster och reaförluster uppgående till 

knappt 98 mkr huvudsakligen till följd av fastighetsförsäljningar. 

Färdtjänstverksamheten 

Verksamhetens resultat uppgår till 9 mkr jämfört med budget och prognos på 0 mkr. 

Överskottet hänför sig huvudsakligen till högre resenärsintäkter än budgeterat samt 

högre ersättning från hälso- och sjukvården för sjukresor. 

Kostnaderna stämmer totalt sett väl med budget. Utfallet för köpt färdtjänsttrafik 

och tjänsteresor är lägre än budgeterat medan sjukresor och övriga kostnader 

överstiger budget. 

WÅAB 

Årets resultat uppgår till 7 mkr att jämföra med ett budgeterat nollresultat och en 

prognos på 3 mkr. 

Överskottet förklaras främst av reavinst, 2,5 mkr, från försäljning av fartyg. 

Verksamhetens kostnader ligger på budget. Personalkostnader är lägre till på grund 

av vakanser, högre kostnader noteras för trafik och bränsle. 

Kapitalkostnaderna är lägre som en följd av förskjutna investeringar och lägre 

räntenivåer för befintliga lån. 

Färdtjänstavdelningen 

Resultatet uppgår till -16 mkr jämfört med budgeterat 0 mkr och en prognos på -14 

mkr. 

Budgetavvikelsen orsakas av att kostnaderna för trafiknämndens förvaltning från 

och med år 2012 redovisas hos färdtjänstavdelningen vilket bestämdes efter det att 

budgeten beslutats. Kostnaderna kommer från förberedelsearbete och analyser dels 

inför övergången till förvaltningsorganisation, dels i samband med upphandling av 

ett helhetsansvar för skärgårdstrafiken.

2.2 Investeringar 

Investeringar (mkr) Bokslut 


SL 

Budget 


Prognos 


Bokslut 

2011 

Tunnelbana 1 035 1 051 1 016 1 455 

Pendeltåg 1 221 1 476 1 343 172 

Lokalbanor 1 407 1 779 1 587 1 307 

Buss 428 548 433 1 251 

Trafikslagsgemensamt 196 349 245 255 

Justeringspost 0 -239 0 

Summa investeringar SL 4 287 4 964 4 624 4 439 

WÅAB 

Trafikinvesteringar 34 49 49 58 

Maskiner/Inventarier/IT 2 23 9 1 

Mark/Anläggningar 4 10 10 1 

Summa investeringar WÅAB 40 81 67 60 

Summa investeringar trafiknämnden 4 327 5 045 4 691 4 499 

4(6) 

Investeringsutfallet per december 2012 uppgår till 4 327 mkr, varav SL svarar för 4 287 

mkr och WÅAB för 40 mkr. Utfallet innebär en upparbetningsgrad på 86 procent i 

förhållande till budget. 

AB SL 

Investeringarna är lägre än budget och avvikelsen uppgår till 677 mkr varav 585 mkr 

härrör från specificerade program och 92 mkr från ospecificerade investeringar. 

Avvikelsen kan främst förklaras av förseningar i leveransen av signalsystemet på 

Tvärbana Norr Solnagrenen, valutakursavvikelser i program PT Trafikutveckling 

samt fortsatta förseningar i upprustningen av vagnarna på Roslagsbanan. Vidare 

förklaring är förstudieinvesteringar som inte kommit till genomförande och därför 

kostnadsförts. 

WÅAB 

Investeringarna är lägre än budget och prognos beroende på dels tidigareläggning av 

investeringsutgift för V-båtarna under 2011 dels senareläggning av utgifter för 

betalsystemet och åtgärder i samband med Strömkajens ombyggnad samt ny 

terminalanläggningen vid Allmänna Gränd. 

Se vidare analys och kommentarer i förvaltningsberättelse för respektive 

verksamhet.

Årsrapporten behandlas vid trafiknämndens möte den 11 februari 2013. 

Anders Lindström 

Verkställande direktör/Förvaltningschef 

Bilagor: 

Förvaltningsberättelse 2012 avseende 

- AB Storstockholms Lokaltrafik 

- Färdtjänstverksamheten 

- Waxholms Ångfartygs AB 

- Färdtjänstavdelningen 

5(6)

Årsbokslut 

Förvaltningsberättelse 

Dnr: SL-2012-01067 

AB STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2012

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2012 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1 SAMMANFATTNING 2012 OCH FÖRVÄNTAD UTVECKLING 2013 ................... 4 

1.1 SAMMANFATTNING 2012 .................................................................................................. 4 

1.2 FÖRVÄNTAD UTVECKLING 2013 ....................................................................................... 5 

2 VERKSAMHETSFAKTA ................................................................................................ 6 

3 UPPFÖLJNING AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGES MÅL ..................................... 7 

3.1 UPPFÖLJNING AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGES LÅNGSIKTIGA MÅL ................................... 7 

3.1.1 Uppföljning av landstingsfullmäktiges kortsiktiga mål och indikatorer ............. 7 

3.1.2 Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken ........................................................ 8 

3.1.3 Ekonomi i balans ................................................................................................. 9 

3.2 KVALITETSREDOVISNING ............................................................................................... 10 

3.3 NÄMNDENS/STYRELSENS MÅL ........................................................................................ 10 

3.3.1 Övergripande mål ............................................................................................. 11 

3.3.2 Utvecklingsmål .................................................................................................. 11 

4 UPPFÖLJNING AV UPPDRAG .................................................................................... 13 

4.1 UPPDRAG GIVNA I BUDGET 2012 .................................................................................... 13 

4.2 UPPDRAG GIVNA UNDER 2012 ........................................................................................ 14 

4.3 UPPFÖLJNING AV SÄRSKILDA MÅL/FÖRUTSÄTTNINGAR NÄMND/STYRELSE .................... 14 

5 UPPFÖLJNING AV STYRDOKUMENT ..................................................................... 20 

5.1 SPECIFIKA ÄGARDIREKTIV .............................................................................................. 20 

5.2 FÖLJSAMHET FINANSPOLICY ........................................................................................... 21 

5.3 ÖVRIGA POLICYER, HANDLINGSPLANER, REGELVERK .................................................... 21 

5.4 INTERN KONTROLL ......................................................................................................... 21 

6 UPPFÖLJNING VERKSAMHET ................................................................................. 21 

6.1 ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR ................................................................................... 21 

6.1.1 Trafikförvaltning ............................................................................................... 21 

6.1.2 Översyn SL ........................................................................................................ 22 

6.2 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR ...................................................................................... 23 

6.2.1 Trafikförändringar ............................................................................................ 23 

6.2.2 Avtalsförändringar ............................................................................................ 23 

6.3 VERKSAMHETENS PRODUKTION/LEVERANSER ................................................................ 24 

6.4 VERKSAMHETSTAL ......................................................................................................... 24 

6.4.1 Trafikkonsumtion ............................................................................................... 24 

6.4.2 Produktivitet ...................................................................................................... 25 

6.4.3 Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv ......................................................... 25 

6.5 KOMMUNIKATION OCH EVENTS ...................................................................................... 26 

7 VERKSAMHETENS EKONOMISKA RESULTAT ................................................... 27 

7.1 ÅRETS RESULTAT ........................................................................................................... 27 

7.1.1 Intäkter .............................................................................................................. 29 

7.1.2 Personal ............................................................................................................ 30 

7.1.3 Köpt trafik ......................................................................................................... 32 

7.1.4 Drift och underhåll ............................................................................................ 32 

7.1.5 Övriga kostnader ............................................................................................... 33 

7.1.6 Kapitalkostnader ............................................................................................... 33 

7.1.7 Realisationsvinst/förlust .................................................................................... 34 

7.1.8 Produktionskostnad per trafikslag .................................................................... 34 

Årsbokslut 



2013-01-29 Förvaltningsberättelse 2012 AB SL 1

7.2 RESULTATDISPOSITION ................................................................................................... 35 

7.3 INVESTERINGAR ............................................................................................................. 36 

7.3.1 Specificerade investeringar ............................................................................... 37 

7.3.2 Ospecificerade investeringar ............................................................................ 41 

7.4 BALANSRÄKNING ........................................................................................................... 43 

7.5 ÖVRIGT - FINANSIERING ................................................................................................. 43 

8 MEDARBETARE ............................................................................................................ 44 

8.1 PERSONAL- OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING .................................................................... 44 

8.2 CHEF- OCH LEDARSKAP .................................................................................................. 45 

8.3 ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA .............................................................................................. 45 

8.4 SJUKFRÅNVARO .............................................................................................................. 45 

8.5 JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD .................................................................................... 45 

9 MILJÖ .............................................................................................................................. 46 

10 FUNKTIONSNEDSÄTTNING ...................................................................................... 46 

11 FOLKHÄLSOARBETET ............................................................................................... 46 

12 UPPHANDLING OCH INKÖP ..................................................................................... 47 

13 ÖVRIGT ........................................................................................................................... 47 

14 LEDNINGENS ÅTGÄRDER ......................................................................................... 47 

Årsbokslut 




Inledning 

Årsbokslut 



Trafiknämnden har det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken i Stockholms län. 

AB Storstockholms Lokaltrafik ansvarar för trafikens infrastruktur, dess drift och 

underhåll, ny- och reinvesteringar samt svarar för utveckling och marknadsföring av 

kollektivtrafiken i Stockholms län. 

Värdet på SL:s anläggningar uppgår till över 100 miljarder kronor. 

Stockholms län har den högsta kollektivtrafikandelen i Sverige. Varje dag reser fler än 

700 000 personer med den allmänna kollektivtrafiken, det vill säga resor med 

tunnelbana, pendeltåg, lokalbanor och bussar. Det görs över 2 500 000 påstigningar och 

sker cirka 25 000 avgångar. 

Bolagets organisationsnummer: 556013-0683 

Bolagets ägare: Stockholms läns landsting 

Org.nr: 232100-0016 

Säte: Stockholm 


1 Sammanfattning 2012 och förväntad utveckling 2013 

1.1 Sammanfattning 2012 

400 

300 

200 

100 

0 

-100 

-200 

180 

109 

202 

54 

190 

126 

Resultat AB Storstockholms Lokaltrafik (Mkr) 

193 

66 

258 

31 

264 

-62 

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 

333 

-54 

Ack utfall 2012 Ack utfall 2011 Periodiserad budget Månadens prognos Föregående prognos 

348 

8 

256 

Årsbokslut 



Resultatet per den sista december 2012 uppgår till 129 mkr jämfört med ett budgeterat 

nollresultat och en årsprognos som uppgår till 110 mkr. 

Resultatutvecklingen jämfört med budget har varit positiv under året delvis till följd av icke 

budgeterad återbetalning av ränta från Handelsbanken. Vissa typer av kostnader har belastat 

resultatet först i slutet av året såsom kostnader för pensioner, trafikindex och incitament 

kopplat till trafikavtalen. 

I årsutfallet ingår, förutom ränteintäkten från Handelsbanken, även andra icke budgeterade 

poster såsom ökade pensionskostnader, retroaktiva avskrivningskostnader samt intäkter från 

fastighetsförsäljningar. 

Totalt uppgår verksamhetens intäkter till 15 952 mkr jämfört med budgeterat 15 896 mkr, en 

avvikelse med 56 mkr eller 0,4 procent. 

Resandeutvecklingen är positiv och biljettintäkterna ligger i linje med budget. 

Verksamhetens rörelsekostnader ligger 28 mkr över budget eller 0,2 procent. Utfallet uppgår 

till 13 352 mkr jämfört med budgeterat 13 324 mkr. 

Lönekostnaderna, som utgör 2 procent av rörelsekostnaderna, ligger under budget medan 

kostnader för inhyrd personal ligger över budget på grund av att rekryteringstakten varit lägre 

än beräknat efter Översyn SL. De totala personalkostnaderna, vilka utgör 4 procent av 

rörelseintäkterna, ligger över budget. 

2013-01-29 Förvaltningsberättelse 2012 AB SL 4 

64 

311 

9 

272 

69 

129 

-156

Årsbokslut 



Kapitalkostnaderna avviker med 70 mkr jämfört med budget. Detta förklaras av att 

kostnaderna för avskrivningarna har ökat medan kostnaderna för finansnetto, totalt sett, har 

minskat till följd av ränteläget. Finansnettot omfattar även obudgeterade räntekostnader för 

pensionsskulden. 

Skattefinansieringsgraden uppgår till 45,8 procent jämfört med budgeterat 46,4 procent. 

SL Finans redovisar ett resultat på 485 mkr före bokslutsdispositioner jämfört med ett 

budgeterat resultat på 377 mkr och en prognos på 480 mkr. 

Investeringsutfallet för året uppgår till 4 287 mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad i 

förhållande till årets prognos om 86 procent. Avvikelsen mellan årets budget och utfall uppgår 

till 677 mkr varav 585 mkr härrör från specificerade program och 92 mkr från ospecificerade 

investeringar. 

Den 1 januari 2012 trädde en ny kollektivtrafiklag i kraft. Genom den nya lagen ersätts de 

organ i respektive län som kallas trafikhuvudman med en regional kollektivtrafikmyndighet 

(RKTM). För Stockholms län är Stockholms läns landsting regional kollektivtrafikmyndighet. 

Den 4 december 2012 beslutades i landstingsfullmäktige att SL:s personal går över till 

trafikförvaltningen den 1 januari 2013. I trafikförvaltningen ingår personal, administrativa 

tillgångar, avtal och andra tillgångar som inte tillhör trafikverksamheten. I AB SL ingår 

trafikverksamheten och de tillgångar och avtal som hör till trafikverksamheten. 

1.2 Förväntad utveckling 2013 

Befolkningen i Stockholms län uppgår till drygt 2,1 miljoner invånare. Stockholms län har för 

närvarande en befolkningsökning som ligger omkring 35 000 – 40 000 invånare per år. Under 

kommande tioårsperiod förväntas Stockholms län växa med runt 300 000 invånare. 

Befolkningstillväxten innebär en generellt ökad belastning på trafiksystemet. Det är redan nu 

trångt på vägar och spår, särskilt i de centrala delarna och under högtrafik. 

För Stockholmsregionen är det en stor utmaning och en avgörande framtidsfråga att 

kollektivtrafiken kan utvecklas i åtminstone samma takt som befolkningsutvecklingen och att 

hela transportsystemet planeras för att kollektivtrafikandelen på sikt ska kunna öka. 

Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligheten i länet. Belastningen på 

kollektivtrafiksystemet ökar och det finns stora investerings- och utvecklingsbehov, vilket 

kommer att innebära ökade kostnader för kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken står inför 

betydande investeringar i spårvägar, fordon, trygghetsskapande åtgärder, miljö- och 

tillgänglighetsanpassningar. Det utökade lånebehov som dessa satsningar medför gör att de 

finansiella kostnaderna kommer att öka under 2013. 


Årsbokslut 



2 Verksamhetsfakta 

Ägarförhållanden 

SL-koncernens moderbolag, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL), ägs av Stockholms läns 

landsting (SLL). Koncernen omfattade vid slutet av år 2012 moderbolaget, tre rörelsedrivande 

och fyra vilande dotterbolag. 

SL Infrateknik AB 

100 % 

AB SL Finans 

100 % 

Tågia AB 

100 % 

I SL Infrateknik AB återfinns fordon som ägs av SL-koncernen eller avses bli externfinansierade. 

AB SL Finans svarar för finansiering av fordon. 

AB Storstockholms Lokaltrafik 

SL HR-Service AB 

vilande 

100 % 

SL Lidingö Trafik AB 

vilande 

96,7 % 

Fastighets AB Viggestaberg 

vilande 

100 % 

SL Kundtjänst AB 

vilande 

100 % 

Tågia AB:s verksamhet avser utbildning med inriktning på underhåll och skötsel av 

spårbundna fordon. Som ett led i renodlingen av SL:s roll och uppdrag har beslut fattats om 

försäljning av Industritekniska gymnasiet i form av en verksamhetsöverlåtelse från Tågia AB 

till nuvarande personal. En förutsättning för överlåtelsen är att Skolverket lämnar tillstånd att 

driva skolverksamhet, vilket förväntas erhållas under 2013. 

I koncernen ingår de vilande bolagen Fastighets AB Viggestaberg, SL Lidingö Trafik AB, SL 

HR-Service AB och SL Kundtjänst AB. 

SL är dessutom delägare i AB Transitio vars verksamhet omfattar förvärv och finansiering av 

fordon på uppdrag av delägarna. Beslut om förändrat ägande i bolaget togs i Trafiknämnden 

den 25 oktober 2011, och under slutet av 2012 effektuerades ägarförändringen. För SL:s del 

innebar det att ägandet gick från 43,5 procent till 5 procent. 


Årsbokslut 



Därutöver har SL en ägarandel i Samtrafiken i Sverige AB (2,12 procent) vars verksamhet 

avser samverkan för att förbättra för kollektivtrafikresenärer och verka för ökad 

kollektivtrafik i hela Sverige. 

3 Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål 

3.1 Uppföljning av landstingsfullmäktiges långsiktiga mål 

De långsiktiga mål som formulerats av landstinget och gäller kollektivtrafiken är: 

Förbättrade tillförlitlighet i kollektivtrafiken 

En ekonomi i balans 

SLL 

långsiktiga mål Dimension/parameter 

Uppfyllt 

mål? 

Bokslut 



Mål 


Bokslut 

2011 

Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken 

Punktlighet (% avgångar i tid) 

Tunnelbana Ja 95,2 94,6* 94,3 

Pendeltåg Nej 91,0 93,0 88,9 

Roslagsbanan Nej 93,4 97,5 94,7 

Lidingöbanan Nej 92,8 96,5 92,6 

Tvärbanan Nej 95,5 97,5 94,9 

Nockebybanan Ja 99,4 99,0 99,4 

Saltsjöbanan Ja 95,9 95,5 94,6 

Spårväg city - 98,4 - 98,2 

Busstrafik 

Ekonomi i balans (mkr) 

Nej 88,6 93,0 88,5 

Resultat Ja 129 0 -156 

* måltal Punktlighet 2012 för tunnelbana är nedjusterat från 96 till 94,6 procent i VP 2012-2014 

Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken mäts i punktlighet. Den uppmätta punktligheten 

har för de flesta trafikslag ökat sedan 2011. Trots ökningen har några trafikslag inte nått 2012 

års målnivå. I avsnitt 3.1.2, Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken, kommenteras 

respektive trafikslag. 

Ekonomi i balans mäts genom SL:s resultat. Resultatet på 129 mkr överstiger budget samt 

föregående års resultat och därmed är målet är uppfyllt. Se avsnitt 3.1.3. 

3.1.1 Uppföljning av landstingsfullmäktiges kortsiktiga mål och indikatorer 

Följande kortsiktiga mål som påverkar kollektivtrafiken har formulerats i fullmäktiges beslut 

om mål och budget för 2012. 

Nöjda medborgare 

Ekonomi i balans 

Stolta medarbetare 

Nöjda resenärer 

En ledande tillväxtregion 

Hållbar miljö 

Likvärdig behandling av alla invånare

Indikatorer för 2012. 

SLL 

kortsiktiga mål Indikator 

Uppfyllt 

mål? 

Bokslut 


Årsbokslut 




Mål 


Bokslut 

2011 

Nöjda medborgare (länsinvånare enligt Sv Kollektivtrafik) 

Andelen av befolkningen som är nöjd med kollektivtrafiken 

ska förbättras (%) 

Nöjda resenärer (enligt nöjda kunder tidhållning) 

- 57 - 53 

Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet - 

tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet (%) 

Ja 66 65 63 

Nöjda medborgare mäts med indikatorn: Andelen av befolkningen som är nöjd med 

kollektivtrafiken ska förbättras. Svensk Kollektivtrafiks Kollektivtrafikbarometer mäter 

trender och attityder i stort när det gäller kollektivtrafiken. 

Nöjda medborgare har ökat från 53 procent 2011 till 57 procent 2012. Resultatet 2012 visar 

att nöjdheten hos länets invånare har ökat men det är svårt att dra direkta slutsatser då 

undersökningen mäter länsinvånarnas generella inställning till kollektivtrafik. 

Nöjda resenärer mäts med indikatorn: Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet – 

tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet. Enkätmätningen är ett delresultat av 

den ombordundersökning som SL gör. Enkäten mäter ett antal kvalitetsfaktorer varav 

punktligheten ovan är en. 

Tidhållning är den kvalitetsfaktor som påverkar kundnöjdheten mest. Andel resenärer som var 

nöjda med tidhållningen har ökat från 63 procent 2011 till 66 procent 2012. De nya 

trafikavtalen för lokalbanor och busstrafik (E20) ger trafikentreprenörerna incitament för ökad 

punktlighet och tillförlitlighet. Dessutom har framkomligheten för busstrafiken förbättrats. 

Snöovädret den 5 december innebar stora svårigheter och inställd trafik på flera håll i 

Stockholm. Detta påverkade dock inte det övergripande nöjdkund-betyget. En förklaring till 

detta kan vara att resenärerna inte låter enstaka dagar med extrema förhållanden påverka deras 

övergripande betyg på trafiken men att de inte ger godkänt åt den information som ges vid 

dessa tillfällen. 

Se vidare avsnitt 4.3 Uppföljning av särskilda mål/förutsättningar nämnd/styrelse om 

ytterligare mål och dess uppfyllelse. 

3.1.2 Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken 

Tunnelbana 

Tunnelbanan visar en bättre punktlighet jämfört med föregående år. Under våren har linjerna 

visat en god utveckling avseende punktlighet. Både den gröna, röda och blå linjen visar en 

förbättrad punktlighet jämfört med de senaste två åren. 

Punktligheten överträffar de avtalade målen med entreprenören vilket varit fallet sedan 

driftstarten för avtalet med MTR i november 2009. I tunnelbaneavtalet ingår ekonomiska 

incitament för entreprenören att utföra beställd trafik samt att utföra en punktlig trafik. SL har

Årsbokslut 



under 2012 prioriterat kvalitetskontroller av entreprenörens leveransrapporter då dessa 

uppvisat kvalitetsbrister. Bristerna har påtalats för MTR och korrigeringar pågår för 

närvarande. 

MTR har under året lagt förbättringsförslag för att nå en ökad punktlighet och leverera ett 

bättre trafikutbud. SL har, i samråd med MTR, genomfört dessa förslag i syfte att öka 

kundnyttan. 

Pendeltåg 

Punktligheten för pendeltåg har ökat under de senaste åren. Dock nåddes inte målet för 2012. 

Punktligheten ökade under sommarmånaderna, där en ny högsta nivå nåddes i juli på 94,3 

procent. 

SL bedriver ett intensifierat arbete tillsammans med Trafikverket och Stockholmståg för att 

förebygga fel i bana, el och signal som ofta orsakar bristande punktlighet. Exkluderat brister 

som förorsakas av orsaker som står utanför trafikentreprenörens ansvar var punktligheten 98,7 

procent för 2012. 

Lokalbanor 

Nockebybanan, Saltsjöbanan och Spårväg city har konstant hög punktlighet som också 

överträffat målet för året. Tvärbanan och Lidingöbanan ligger under målet men punktligheten 

har ökat jämfört med föregående år. Roslagsbanan har försämrat punktligheten. Ett arbete 

pågår med att ta fram en handlingsplan för de lokalbanor som uppvisat en minskad 

punktlighet jämfört med föregående år. På Spårväg city har trafiken tätats och antalet 

resenärer utökats utan att punktligheten blivit lidande. 

I augusti övertog Arriva trafiken på Nockebybanan, Saltsjöbanan och Lidingöbanan. 

Buss 

Punktligheten ligger under de målnivåer som har satts för busstrafiken. Dock har nivåerna 

förbättrats något jämfört med de senaste två åren. Under sommarmånaderna var 

framkomligheten bättre jämfört med förra sommaren då vägbyggen hade en betydande 

negativ effekt på busstrafiken. Framkomligheten i trafiken är helt avgörande för bussarnas 

punktlighet. SL har en kontinuerlig dialog med berörda kommuner för signalprioritering, 

busskörfält och regularitet för att förbättra framkomligheten för busstrafiken. 

I det nya E20 avtalet ansvarar trafikentreprenören för resegarantier vilket ger incitament för 

ökad punktlighet och tillförlitlighet. 

3.1.3 Ekonomi i balans 

Utfallet för 2012 uppgår till 129 mkr att jämföra med en budget i balans samt med ett 

prognostiserat resultat på 110 mkr. 

Utfallet är belastat med obudgeterade engångsposter såsom ökade kostnader för pensioner, 

retroaktiva avskrivningar med mera. Intäkterna har ökat till följd av fastighetsförsäljningar, 

återbetalning av kostnader avseende försäkringspremier och återbetalning av räntor från 

Handelsbanken efter dom i hovrätten. 


Årsbokslut 



Resultatet innefattar en nettokompensation för de ökade pensionskostnaderna och för de 

återbetalade försäkringspremierna. 

Årsprognosen omfattade inte ökade pensionskostnader samt intäkter från 

fastighetsförsäljningar. Dessa aviserades i delårsrapporteringen samt i oktoberrapporten som 

faktorer med osäkerheter gällande såväl tidsaspekt som ekonomiskt utfall. 

Se vidare avsnitt 7 Verksamhetens ekonomiska resultat. 

3.2 Kvalitetsredovisning 

Kvalitetsmål Dimension/parametrar 

Uppfyllt 

mål? 

Bokslut 



Mål 


Bokslut 

2011 

Förbättrad kvalitet i kollektivtrafiken 

Nöjda resenärer (%) Nej 73 75* 73 

*) Måltal 2012 Andel nöjda resenärer reviderat från 76 till 75 procent enl beslut i TN 2011-12-20 

Förbättrad kvalitet i kollektivtrafiken mäts med indikatorn: Nöjda resenärer. Upplevd kvalitet 

är SL:s ombordundersökning, som genomförs ombord på fordonen, och mäter resenärernas 

nöjdhet. Upplevd kvalitet mäter dels den övergripande nöjdheten, dels ett antal olika 

kvalitetsfaktorer, såsom punktlighet, störningsinformation, rengöring, trängsel, personalens 

bemötande och trygghet. 

På tio år har nöjdheten med SL-trafiken ökat med tio procentenheter. Andelen nöjda 2012 är 

oförändrad jämfört med 2011 det vill säga totalt 73 procent. 2012 har präglats av en ökad 

upplevd trängsel för alla trafikslag. Avstängningarna av blå linje mellan Rådhuset och 

Kungsträdgården under sommar och tidig höst har fått konsekvenser för hela 

tunnelbanesystemet i form av ökad trängsel. Dessutom har det varit framkomlighetsproblem 

för busstrafiken och ytterliga avstängningar för pendeltågstrafiken i bland annat Södertälje. 

För detaljer beträffande upplevd kvalitet hänvisas till rapporten Upplevd kvalitet i SL-trafiken 

hösten 2012 vilken publiceras i februari 2013. Se även avsnitt 4.3 Uppföljning av särskilda 

mål/förutsättningar nämnd/styrelse för genomförda åtgärder. 

3.3 Nämndens/styrelsens mål 

Trafiknämnden uttrycker den politiska viljan för kollektivtrafiken i länet genom att föreslå ett 

trafikförsörjningsprogram, för fastställande i landstingsfullmäktige, där övergripande mål 

samt vision för kollektivtrafiken framgår. De övergripande målen i trafikförsörjningsprogrammet 

blir övergripande mål i trafikförvaltningens strategiska karta. Förvaltningschefen 

preciserar och beslutar, inom ramen för fullmäktiges och trafiknämndens beslut, inriktningen 

för verksamheten genom verksamhetsidé, samt utvecklingsmål för trafikförvaltningens 

verksamhet i strategisk karta. 

Målen i strategisk karta speglar 

kraven på yttre effektivitet – övergripande mål för SL-trafikens totala attraktionskraft, 

värdeskapande och effektivitet

Årsbokslut 



kraven på inre effektivitet – utvecklingsmål som pekar ut de prioriterade områden 

inom vilka trafikförvaltningen ska stärka sin förmåga att leverera en attraktiv 

kollektivtrafik 

3.3.1 Övergripande mål 

En attraktiv kollektivtrafik ska möta kraven på enkelhet, pålitlighet och helhetssyn. 

En attraktiv kollektivtrafik Uppfyllt mål Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 

Resenärer per vintervardag Ja 763 000 735 000 739 000 

Marknadsandel E/T 37 - - 

Nöjda kunder Nej 73 % 75 % 73 % 

Andel förnybar energi Ja -* 76 % 76 % 

Tillförlitlighet: Nöjda kunder 

tidhållning 

Ja 66 % 65 % 63 % 

Tillgänglighet: Andel 

låggolvsbussar 

Nej 95 % 100 % 94 % 

*) Ingen uppgift tillgänglig vid upprättandet av bokslutet. 

Utvecklingen av en attraktiv kollektivtrafik ska vägas mot kraven på hållbara investeringar 

och en rationell drift för att säkerställa en ekonomisk effektivitet och ett högt kapacitetsutnyttjande. 

SL:s förslag och beslutsunderlag ska belysa de kort- och långsiktiga ekonomiska 

konsekvenserna av olika handlingsalternativ. 

Ekonomisk effektivitet Uppfyllt mål Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 

Nettokostnad per personkm (kr) Ja 2,45 2,49 2,40 

Beläggningsgrad 

(personkm/sittplatskm) 

Ja 32,3 % 31,5 % 31,5 % 

3.3.2 Utvecklingsmål 

Utvecklingsmålen pekar ut inom vilka områden SL ska stärka sin förmåga att möjliggöra en 

utveckling i riktning mot övergripande mål och vision. Under 2012 var dessa: 

Kompetent strateg 

SL ska utveckla sin förmåga att utifrån ägarens krav och intressenters förväntningar föreslå 

och konsekvensbeskriva attraktiva och ekonomiskt effektiva kollektivtrafiklösningar. 

Kompetent strateg - mätetal Uppfyllt mål Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 

Kommunindex Ja 51 % 43 % 43 % 

Kompetent projektgenomförare 

SL ska öka sin förmåga att genomföra program och projekt inom ramen för beslutad tidplan, 

kvalitet och budget. 

Kompetent projektgenomförare 

- mätetal 

Uppfyllt mål Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 

Projekt enligt plan, tid Ja 89 % 70 % 95 % 

Projekt enligt plan, kvalitet Ja 100 % 100 % 75 % 

Projekt enligt plan, ekonomi Nej 94 % 100 % 100 % 


Årsbokslut 



Affärsmässig beställare 

SL ska genom en aktiv affärsutveckling och affärsförvaltning säkerställa kvalitet och 

effektivitet i utförande av trafikdrift och underhåll av infrastrukturen. 

Affärsmässig beställare – 

mätetal 

Uppfyllt mål Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 

Leverantörsindex Nej 69 71 69 

Effektiv styrning 

SL ska genom en integration av strategisk planering, investeringar och affärsförvaltning 

säkerställa en effektiv styrning av verksamheten mot övergripande mål. 

Effektiv styrning - mätetal Uppfyllt mål Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 

Prognossäkerhet per aug, 

resultat i procent 

Prognossäkerhet investeringar 

Ja < 1 %* < +/- 1 % - 0,2 % 

per aug, årets utfall/prognos i 

procent 

Nej 86 % 96 - 104 % 115 % 

Utfall investeringar/årsbudget i 

procent 

Nej 86 % 90 - 110 % 101 % 

*) Resultat 2012 = 129 mkr. Augustiprognos = 190 mkr. 

Attraktiv arbetsgivare 

SL ska öka förmågan att attrahera och behålla medarbetare med rätt kompetens. 

Attraktiv arbetsgivare - mätetal Uppfyllt mål Utfall 2012 Mål 2012 Utfall 2011 

Motiverad medarbetarindex Ja 62 62 60 


4 Uppföljning av uppdrag 

4.1 Uppdrag givna i budget 2012 

Fullmäktiges uppdrag, återrapportering: 

Årsbokslut 



Fullmäktiges beslut 2012-05-08, LS 1204-0537: 

att uppdra till landstingsstyrelsen att i samband med delårsrapport per augusti 

2012 återkomma med redovisning över av AB SL vidtagna åtgärder och effekter 

av dessa. 

Revisorernas rekommendationer har fått högsta prioritet av SL:s vd och följs löpande upp i 

samband med SL:s ledningsmöten. Varje avdelning har upprättat en handlingsplan och en 

tidsplan för att kunna släcka sina respektive rekommendationer. 

Uppdraget är uppfyllt i och med rapportering i samband med delårsrapport 2012 enligt nedan. 

”Inledning 

Fullmäktige har uppdragit till landstingsstyrelsen i samband med delårsrapport per augusti 

2012 återkomma med redovisning över av AB SL vidtagna åtgärder för att komma tillrätta 

med de brister som landstingsrevisorerna påtalat och effekter av dessa åtgärder. 

Lekmannarevisorerna bedömer i sin rapport att den interna styrningen och kontrollen är 

otillräcklig, baserat på den auktoriserade revisorns och lekmannarevisorernas iakttagelser 

avseende bland annat ansvar för intern kontroll, projektuppföljning, SL Access och 

trafikavtalsuppföljning. 

Ett omfattande arbetet pågår inom SL för att genomföra de rekommendationer som 

revisorerna lämnat. Av landstingsrevisorernas totalt 20 rekommendationer anser SL att 

åtminstone åtta stycken är åtgärdade till och med augusti 2012 och ytterligare sju stycken 

förväntas bli åtgärdade under år 2012. 

Styrning och kontroll 

SL:s vd har tydliggjort att det interna ansvaret för rutiner avseende internkontroll ligger inom 

avdelningen Verksamhetsstyrning och ekonomi. Rutin för riskhantering och 

internkontrollplan utgör ett av SL:s styrande dokument. Med utgångspunkt från 

internkontrollplan hanteras risker löpande under året genom vd-uppdrag i verksamhetsplanen 

och dess månatliga uppföljning i ledningsrapportering. Alla projekt rapporterar grönt, gult 

eller rött i perspektiven tid, kvalitet och kostnader. 

För att ytterligare öka fokus på området intern styrning och kontroll har vd beslutat att tillsätta 

en ny enhet, ttrafikrafikförvaltnings Risk- och kontrollfunktion, som ingår i ledningsstaben 

och rapporterar direkt till vd/förvaltningschefen. Enheten leds av verksamhetens Chief Risk 

Officer (CRO). Rekrytering pågår. 

Revisorernas rekommendationer har fått högsta prioritet av SL:s vd. Var 14:e dag följs 

rekommendationerna upp i samband med SL:s ledningsmöten. Varje avdelning har upprättat 

en handlingsplan och en tidsplan för att kunna släcka sina respektive rekommendationer. 


Årsbokslut 



Det arbetssätt som SL i och med organisationsöversynen följer bygger på att ett antal 

strategiska huvuddokument tas fram. Ett av dessa är Genomförandeplanen som innehåller 

SL:s planering i ett 10-års perspektiv. Avsikten är att varje projekt ska ta fram 

investeringskostnader, kapitalkostnader och driftskostnader såväl för trafikdrift som för 

teknisk drift (underhåll av anläggningen). Dessa siffror ska redovisas i varje förslag till 

genomförandebeslut för de projekt som trafiknämnden förväntas fatta beslut om. 

Arbete med investeringsplanen fortskrider. En kalkylmall för investeringskalkylering har 

uppdaterats så att driftkostnadsaspekter omhändertas. 

SL Access 

SL arbetar vidare med att säkerställa den interna kontrollen avseende SL Access. Ett projekt 

har startat för att utveckla en rutin för att säkerställa den övergripande interna kontrollen 

avseende biljettförsäljning inom ramen för SL Access. 

Reskassan har införts 2012. Processbeskrivningar har uppdaterats för att även omfatta den nya 

produkten. Rutiner och instruktioner har upprättats för hantering av Reskassan.” 

4.2 Uppdrag givna under 2012 

Inga uppdrag har lämnats som beslutssatser under 2012 av landstingsstyrelsen eller 

landstingsfullmäktige. 

4.3 Uppföljning av särskilda mål/förutsättningar nämnd/styrelse 

Nedan följer en beskrivning av aktiviteter som bidragit till att uppnå lång- och kortsiktiga mål 

enligt landstingets Mål & budget 2012. 

SL ansvarar för att bidra till utvecklingen av affären tillsammans med framförallt 

trafikentreprenörerna. Det sker genom en tydlig, konsekvent och aktiv avtalstillämpning som 

sätter fokus på utvecklingen och medverkar till att beställd trafik genomförs med de krav som 

definierats samt styr så att resenären upplever en, över tiden, ökad kvalitet. 

Detta ställer krav på SL att analysera avtalade krav, förbereda och leda/medverka i 

förhandlingar och delta i gemensamma kvalitetsgrupper med trafikentreprenörerna i syfte att 

förbättra kvaliteten inom olika verksamhetsområden såsom punktlighet, trafikinformation och 

kapacitet. 

Förbättrad punktlighet och mer nöjda resenärer 

För resenärerna är det viktigt att de kan lita på kollektivtrafiken. Kvalitetsfaktorer som 

kunderna värderar högt är tidhållning och turtäthet. 

2012 är ett år som präglats av en ökad upplevd trängsel för alla trafikslag. Avstängningarna av 

blå linjen mellan Rådhuset och Kungsträdgården under sommar och tidig höst har fått 

konsekvenser för hela tunnelbanesystemet i form av ökad trängsel. Dessutom har det varit 

framkomlighetsproblem för busstrafiken och ytterliga avstängningar för pendeltågstrafiken i 

bland annat Södertälje. 

Exempel på åtgärder och aktiviteter under 2012: 


Årsbokslut 



SL har i sina affärsmodeller gått mot en alltmer utvecklad incitamentsstyrning. 

Exempelvis E20-avtalet som omfattar en stor del av lokalbanorna samt flera 

bussområden, har ersättningsmodellen VBP (Verifierad Betalande Påstigande) vilket 

syftar till att öka antalet resenärer, samtidigt som trafikentreprenören svarar för 

resegarantier vilket driver trafiken mot punktlighet och tillförlitlighet. 

SL har intensifierat arbetet tillsammans med Trafikverket och Stockholmståg för att 

förebygga fel i bana, el och signal vilket ofta orsakar brister i punktlighet för 

pendeltågstrafiken. I december 2012 lades planer fram om fördjupat samarbete på 

högsta chefsnivå under 2013. 

Under året har MTR drivit ett projekt på tunnelbanans gröna linje med syfte att införa 

automatisk tågdrift (ATO). Fördelarna med systemet är att tågen framförs med en 

mjukare körstil och därmed uppnås bättre komfort för resenärerna och bättre 

arbetsmiljö för förarna, då belastningen minskar på axlar och armar. 

Bättre trafik- och störningsinformation 

Informationssystem, för förseningar och andra trafikstörningar, behövs för att ge resenärerna 

den information som är nödvändig för att resan ska fungera väl. 


SL har övertagit ansvaret för trafikinformation avseende pendeltågstrafiken från 

Trafikverket och lagt ut ansvaret på trafikentreprenören Stockholmståg. 

Stockholmståg har byggt upp ett operativt center för trafikinformation med en 

fördubblad personalstyrka jämfört med tidigare. Personalen arbetar i ett avancerat 

trafikinformationssystem som nu är detsamma för alla SL:s trafikslag, vilket ger 

förutsättningar att ge mer exakt och realtidsbaserad information. 

På busshållplatser har digitala skyltar satts upp/bytts ut under 2012 vilket kommer att 

leda till mer tillförlitlig trafikinformation. 

Inom busstrafiken har trafikdataimport implementerats som innebär att informationen 

i trafikentreprenörernas system skickas direkt till SL:s system som underlag för 

tidtabeller. Detta ställer inledningsvis krav på ökad uppföljning av 

trafikentreprenörernas dataleveranser men kommer i förlängningen att leda till bättre 

kvalitet på trafikinformation. 

Reparation och uppgradering sker av högtalarsystemet på tunnelbanestationer, ett 

arbete som kommer att pågå till 2014. Målet är att förbättra hörbarheten på 

stationerna. Samtidigt görs en översyn av de så kallade ”ljudfyrarna” för synskadade 

på de ställen där det idag är problem. 

Införandet av en digital realtidplattform för aktuellare störningsinformation i 

tunnelbanan är påbörjat under 2012. 

Tunnelbaneentreprenören MTR har gjort kundservicevärdarna mer mobila. De kan 

vara på plats snabbare och bättre bistå med information samt visa resenärer till rätt 


Årsbokslut 



ersättningstrafik. Kundservicevärdarna kan vid större störningar vara på plats inom 20 

minuter och bistå med information och ge hänvisning med färdiga skyltar. 

En tryggare, trivsammare och renare kollektivtrafik 

Resenärerna ska känna sig trygga i kollektivtrafiken. Genom trygga och trivsamma 

kundmiljöer förbättras reseupplevelsen, samtidigt som kollektivtrafikens attraktivitet 

förstärks. 


Under 2012 har en del av underhållsverksamheten inom affärsområdet BES (bana, el, 

signal) upphandlats genom UH 2012. Detta ger möjligheter till en förbättrad leverans 

av infrastrukturen till trafikentreprenören för en tryggare och trivsammare trafikmiljö. 

Särskild satsning har gjorts för att förbättra belysningen på plattformar och stationer i 

pendeltågstrafiken. 

SL har under andra kvartalet 2012 begärt in en åtgärdsplan från tunnelbaneentreprenören 

MTR med tidsatta åtgärder enligt avtalad avvikelsehanteringsprocess 

avseende bristande städning samt sanering av klotter. 

Upprustade vagnar på Roslagsbanan erbjuder resenärerna både ökad trygghet genom 

kameraövervakning samt en trivsammare miljö. 

Spärrarna i tunnelbane- och pendeltågstrafiken har varit i fokus på grund av att 

resenärer råkat ut för skador vid passage. Under hösten 2012 har ett program för att 

komma till rätta med problemen införts. Det handlar om både tekniska justeringar 

samt information till resenärerna om hur man passerar på ett säkert sätt. 

Införande av alkolås i SL-trafikens bussar blev fullt genomförd under hösten 2012. 

För att ha hög beredskap vid katastrofer och kriser finns en krisorganisation med 

utsedd krisledning.Målet för krishanteringen inom SL är att minska konsekvenserna 

av en allvarlig störning och kris med också att minska riskerna för sådana händelser. 

Detta kräver både en fungerande krisorganisation och lärande av händelser. I syfte att 

utveckla krishanteringe påbörjades en översyn av krisledningsmodellen i slutet av 

2012. 

Fler resenärer i kollektivtrafiken 

Stockholms län har den högsta kollektivtrafikandelen i Sverige. En starkt bidragande orsak till 

att kollektivtrafiken används i så stor utsträckning är att den är väl utbyggd, har god täckning 

över hela länet, hög turtäthet och upplevs förhållandevis prisvärd. 

För att få fler resenärer att resa med kollektivtrafiken har SL och trafikentreprenörer arbetat 

med att ytterligare öka attraktiviteten i att resa med kollektivtrafiken i Stockholms län. 

Sedan den 9 december kör SL pendeltågstrafik till Uppsala, med förbindelse till 

Arlanda. Detta innebär att Pendeltågstrafiken har utökats med 25 procent. 


Årsbokslut 



Ersättningsmodellen VBP (Verifierad Betalande Påstigande) som införts i E20- 

avtalen syftar till att öka antalet resenärer. 

När Stockholm växer måste även kollektivtrafiken växa 

Stockholms län växer för närvarande med cirka 35 000 - 40 000 invånare per år. Det är en 

utmaning att kollektivtrafiken utvecklas i takt med befolkningsutvecklingen. 

Se vidare avsnitt 7.3 Investeringar. 

En tillgänglig kollektivtrafik 

Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligheten i länet. Bland annat 

restidsskillnaden mellan bil och kollektiva färdmedel är för många avgörande vid valet av 

trafikslag. Kollektivtrafiken ska också vara ett möjligt val för personer med 

funktionsnedsättning. 


Ett nytt tillgänglighetsnummer för resenärer med funktionsnedsättning har öppnats av 

SL Kundtjänst. Specialutbildad personal svarar på frågor och samordnar ledsagning. 

Arbetet med att ta fram en nationell ledsagningsservice pågår tillsammans med 

Samtrafiken och andra regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKTM) samt 

trafikentreprenörer. 

Framtagning av gemensamma riktlinjer för säkra spårvägsövergångar samt samarbete 

kring Nockebybanan pågår tillsammans med Stockholms Stad. 

SL arbetar i nära samverkan med handikapporganisationer och strävar efter att 

utveckla tillgängligheten för funktionshindrade. Processen för ledsagning och 

rampservice har förbättrats på Pendeltågen. Bättre anpassade dörrknappar för 

funktionshindrade ska installeras. 

På Roslagsbanan har tillgängligheten på stationerna och i vagnarna förbättrats bland 

annat genom att mellanvagnarna byggts om till lågt golv för att förenkla av- och 

påstigning. 

På Spårväg City planeras ombyggnad av plattformarna för att förenkla av- och 

påstigning. Tills det är genomfört har det under året funnits servicevärdar utplacerade 

för att hjälpa till med av- och påstigning. 

För mer information hänvisas till bilaga F Funktionsnedsättning. 

Ett hållbart resande 

Miljön är central för både medborgarna och resenärerna och där kollektivtrafiken erbjuder ett 

miljövänligt sätt att resa. Inom området för miljö och hälsa utgår SL bland annat från RUFS 

2010, SL:s miljöpolicy och landstingets miljömål. Ett stort fokus har varit att begränsa 


Årsbokslut 



användningen av fossila bränslen och att minska buller och emissioner av partiklar och andra 

luftföroreningar. 

Se vidare miljöredovisning i bilaga M. 

Bättre och mer tillgängliga biljetter 

Tillgängligheten är viktig för att göra kollektivtrafiken attraktiv och ett förstahandsval för 

resenärerna. 


Under våren 2012 började Reskassan successivt att införas för att under 2013 helt 

ersätta förköpsremsan. Reskassan säljs, utöver ordinarie försäljningsställen, även i 

SL Access-automater vilket förbättrat tillgängligheten till SL:s sortiment. 

I april införde SL vilande biljetter på hela sitt biljettsortiment vilket ger kunden större 

valfrihet och trygghet i och med att kunden i förväg kan förse sig med biljett för 

framtida resor. 

E-handelsplattformen har renodlats och all e-handel i SL:s biljettsortiment sker nu via 

MittSL. 

Bättre support av e-handelsärenden har infört sedan årsskiftet. Nu kan kunderna vända 

sig till SL:s kundtjänst dygnet runt för support i biljettfrågor kopplade till e-handeln. 

Länsgränspassagebiljetten har införts i sms-kanalen för resor med SL-trafiken över 

länsgränserna till bland annat Bålsta och Gnesta. Dessförinnan fanns den endast att 

köpa i SL Accessautomaterna. 

Studentbiljetter för SL/UL (Upplands lokaltrafik) har införts. 

För att underlätta för resenärerna har Sommarlovsbiljetten med fasta start- och 

slutdatum införts igen vilket gör det enklare för studenter vid övergång från termin till 

sommar. 

För att underlätta för skolornas, elevernas och SL:s administration har Läsårsbiljetten 

införts för försäljning direkt till skolor. 

Efter att AJP (Affärssystem Juridiska Personer) har införts har det blivit lättare för 

SL:s juridiska kunder (skolor, företag, återförsäljare och ombud) att själva beställa och 

köpa SL Accessbiljetter. 

Nolltolerans mot fuskåkning 

Cirka hälften av intäkterna för SL:s kollektivtrafik är skattefinansierad och den andra hälften 

utgörs huvudsakligen av biljettförsäljning. 



Årsbokslut 



Upphandling av optiska läsare för avläsning av sms-biljetter i tunnelbanans - och 

pendeltågens spärrar har genomförts under 2012. De optiska läsarna kommer att 

installeras under 2013. Optisk avläsning av sms-biljetter gör det omöjligt att passera 

spärrlinjen med falska sms-biljetter. 

Upphandling av nytt biljettkontrollavtal är avslutat. Från januari 2013 kommer ISS 

Facility att ha ansvaret för entreprenaden av biljettkontrollen. Avtalet löper på tre år 

med möjlighet till förlängning med två år. Nytt i avtalet är bland annat kravet på 

elektronisk avläsning av samtliga biljetter. En annan nyhet är att kontrollanterna ska 

arbeta i grupper för att därmed öka synligheten och närvaron i SL-trafiken. 

Kontrollanterna kan nu redovisa avvikelser för övriga entreprenörers åtaganden 

gentemot SL, till exempel obemannade spärrkiosker i tunnelbane- och 

pendeltågstrafiken. 

Det nya upplägget för kontroll i busstrafiken, stoppkontroller, har visat sig vara en 

effektiv metod att kontrollera fusk på bussar och detta arbetssätt kommer att bli 

permanent. Upplägget är att bussen stoppas på lämplig plats där kontrollanterna 

placeras vid samtliga dörrar på bussen samt även går ombord på bussen. Det har 

hittills framkommit att det finns stora variationer i fuskfrekvensen beroende på vilken 

busslinje som kontrolleras. 

En stor kampanj mot fuskåkning genomfördes under vintern. Resultatet från 

kampanjen visar att förståelsen för att alla resenärer ska vara med att betala för 

kollektivtrafiken har ökat. 

Effektivare verksamhet och organisation 

Utmaningarna för kollektivtrafiken är stora i form av ökade kapital- och driftkostnader till 

följd av bland annat ökade miljö- och tillgänglighetskrav samtidigt som befolkningen i länet 

växer kraftigt. För att utveckla kollektivtrafiken krävs att samhällets resurser används på ett så 

effektivt sätt som möjligt. 


Arbetet med uppföljningen av översyn SL resulterade i en mindre omorganisation. 

Under 2012 har ett förtydligande av organisationens uppdrag skett, bland annat genom 

en uppdatering av arbetsordningen. Året har även präglats av många rekryteringar till 

vakanta tjänster. 

I samband med att en ny kollektivtrafiklag trädde i kraft den 1 januari 2012 fick 

Trafiknämnden uppdraget att utföra de uppgifter som hör till den regionala 

kollektivtrafikmyndigheten. För att förenkla beslutsvägarna, fullfölja intentionerna 

med den nya kollektivtrafiklagen samt för att uppnå en tydligare styrning av 

kollektivtrafiken med närmare koppling till annan samhälls- och trafikplanering inom 

landstinget förs personalen i AB SL över till den nyinrättade trafikförvaltningen. 

SL:s roll som beställare har utvecklats och förtydligats i de upphandlingar som gjorts. 

Till exempel den stora underhållsupphandling som genomfördes under 2012 


Årsbokslut 



(UH2012) omfattar ansvar för entreprenören att såväl planera som utföra en stor del av 

underhållet på bana, el och signal i AB SL:s infrastruktur. 

I syfte att effektivisera SL:s avropsprocess har en helhetsleverantör av konsulttjänster 

upphandlats. Leverantören, ZeroChaos, kommer att kunna hantera samtliga 

konsultförfrågningar inom områdena IT, teknik och administration. Genom 

konsulttjänsten ges möjlighet att följa upp konsulter och sänka kostnader på ett 

effektivt sätt. 

Se vidare avsnitt 6.1 Organisationsförändringar och 6.2 Verksamhetsförändringar. 

5 Uppföljning av styrdokument 

5.1 Specifika ägardirektiv 

Den 4 december 2012 beslutade Stockholms läns landsting att anta ny bolagsordning och nya 

specifika ägardirektiv för SL. 

Enligt bolagsordningen har SL till föremål för sin verksamhet att inom Stockholms län med 

angränsande områden anordna lokal och regional kollektivtrafik, inom ramen för meddelade 

tillstånd anordna transporter för personer med funktionshinder (färdtjänst), äga och förvalta 

fast och lös egendom samt därtill hörande verksamhet. 

Ändamålet med bolagets verksamhet är enligt bolagsordningen att bolaget på uppdrag av 

Stockholms läns landsting ska anordna den lokala och regionala kollektivtrafiken på land. 

Bolaget ska vidare i enlighet med trafiknämndens tillståndsgivning handha de uppgifter som 

erfordras för att säkerställa en god färdtjänstservice. I detta uppdrag ingår att överta sådana 

avtal och egendom som trafiknämnden inom Stockholm läns landsting överlåtit till bolaget, 

förvalta anläggningar, fordon och övrig egendom som upphandlats av bolaget eller av 

Stockholms läns landsting för kollektivtrafiken liksom avtal om allmän trafik som 

upphandlats och/eller tecknats av bolaget eller av Stockholms läns Landsting och överlåtits 

till bolaget för förvaltning samt att i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att fullgöra 

uppdraget. 

I ägardirektiven anges, utöver referens till bolagsordningens innehåll, att styrelse och ledning, 

inom ramen för ovanstående ändamål, ansvarar för att följa den av landstinget fastlagda 

ägarpolicyn och de generella ägardirektiven samt för att 

verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt så att kundernas krav 

tillgodoses samtidigt som ägarens mål med verksamheten, uttryckta i av 

landstingsfullmäktige fastställd budget, policies och andra 

styrdokument uppfylls; 

trafiknämnden bereds möjlighet att godkänna strategiska och övergripande frågor 

hänförliga till SL:s verksamhet; 

överta och förvalta sådana avtal för kollektivtrafiken på land som trafiknämnden 

överlåter till SL. SL skall uppdra åt trafiknämnden att förvalta SL:s avtal och 

tillgångar 


Ägardirektiven tydliggör vidare SL:s ansvar för Stockholms läns landstings 

kollektivtrafikanläggningar. 

SL följer bolagsordning och specifika ägardirektiv. 

5.2 Följsamhet finanspolicy 

SL följer landstingets finanspolicy. 

5.3 Övriga policyer, handlingsplaner, regelverk 

Årsbokslut 



SL följer till fullo SLL:s policyer, handlingsplaner och regelverk som är relevanta för 

verksamheten. Se vidare bilaga I Policyer och övriga styrdokument. 

5.4 Intern kontroll 

Som en naturlig del av arbetet med Verksamhetsplanen (VP) har det inom SL genomförts en 

inventering och värdering av risker utifrån SL:s strategiska karta och för organisationens 

uppdrag. 

Utifrån detta arbete har ett förslag till en total risklista för SL sammanställts. SL:s 

ledningsgrupp har sedan beslutat vilka av riskerna som ska vara högprioriterade. För dessa 

risker har kontrollmoment identifierats och handlingsplaner för att avhjälpa riskerna tagits 

fram. 

En intern kontrollplan för SL innehållande de högprioriterade riskerna, kontrollmoment, 

eventuella åtgärder samt ansvariga har sammanställts utifrån det bearbetade underlaget. Den 

interna kontrollplanen har tagits upp för diskussion i SL:s ledningsgrupp och beslutats av vd 

samt SL:s styrelse/trafiknämnd i samband med VP- och budgetbeslutet. 

Uppföljning av de i VP markerade åtgärderna för riskeliminering, samt att kontrollmomenten 

fungerar, har skett fortlöpande under året via vd:s ledningsrapportering. För mer information, 

hänvisas till bilaga P uppföljning av intern kontroll. 

6 Uppföljning verksamhet 

6.1 Organisationsförändringar 

6.1.1 Trafikförvaltning 

Landstingsfullmäktige har den 6 december 2011 [LS 1110-1288] beslutat att uppdra till 

trafiknämnden att i samarbete med SL föreslå hur SL:s verksamhet kan överföras till 

trafiknämndens förvaltning. 

Av landstingsfullmäktiges beslut framgår att inriktningen för etablering av den nya 

förvaltningsorganisationen är att trafiknämnden så långt det är juridiskt möjligt ska fatta 

samma typ av beslut som bolagsstyrelsen gjorde före den 1 januari 2011. Av beslutet framgår 

vidare att trafiknämndens förvaltning ska förses med den kompetens som krävs för att bistå 

nämnden med de uppgifter som kollektivtrafiklagen ålägger den regionala kollektivtrafikmyndigheten 

(RKTM), det vill säga, utarbetande av trafikförsörjningsprogram för senare 

beslut i landstingsfullmäktige. Därutöver ska all förvaltningsorganisation som idag finns inom 

AB SL överföras till trafiknämnden, förutom vad som krävs för att fullgöra bolagets fortsatta 


funktion och ansvar för verkställande beslut rörande avtalsuppföljning eller 

kontraktsskrivning och liknande juridiska omständigheter. 

Årsbokslut 



Inför övergången till förvaltningsorganisation upprättades under våren en projektorganisation 

för att hantera och analysera de huvudsakliga områdena inför övergången. Projektet 

intensifierades efter sommaren med projektmöten en gång per vecka. Vi dessa möten deltog 

representanter för de sju delprojekten dvs. Personal, Tillstånd, Avtal, Ekonomi, Varumärke, 

Kommunikation och Administration. 

För Personal har arbetet innefattat planering och genomförande av inrangeringsförhandlingar 

samt att skapa erbjudanden till personalen inför byte av arbetsgivare. 

På Tillståndssidan avsåg arbetet att, utöver flytt av trafiktillstånd, analysera samtliga tillstånd 

(tex. kamera-, radio- och miljötillstånd) och definiera vilka av dessa som eventuellt behövde 

byta organisatorisk tillhörighet. Ett arbete har pågått med att förnya alla säkerhetstillstånd för 

spårtrafiken med anledning av övergången till trafikförvaltning. Samtliga nödvändiga nya 

tillstånd från Transportstyrelsen har beviljats och gäller från och med 2013-01-01. I arbetet 

har också ingått att se över och uppdatera trafikförvaltningens system för säkerhetsstyrning. 

Avseende Avtal genomfördes en analys av vilka kritiska avtal som fanns och planer togs fram 

för genomförande av överlåtelse av aktuella avtal. 

Inom området Ekonomi genomfördes ett stort analysarbete avseende flytt av tillgångarna samt 

av redovisningstekniska och skattemässiga effekter. Justeringar i de ekonomiadministrativa 

rutinerna genomfördes och översyn av att det fanns nödvändig systemtekniskt stöd för det 

tilltänkta upplägget. 

Varumärke och Kommunikation har arbetat med att analysera effekterna på varumärken, 

justering av riktlinjer, framtagande av interna och externa kommunikationsplaner, 

genomförande av ett stort antal informationsmöten och framtagande av skriftligt 

informationsmaterial. Arbete inleddes även avseende struktur avseende webb och intranät. 

Administrativt genomfördes arbete med justering av mallar, analyser av effekter på arkiv och 

diarieföring samt byte av e-postadresser. 

Sammanfattningsvis åtgick det stora resurser och ett omfattande arbete genomfördes. Trots 

detta kvarstår en hel del arbete som måste genomföras under 2013 vilket kommer att ta 

ytterligare stora resurser i anspråk. 

6.1.2 Översyn SL 

Under året har en uppföljning av Översyn SL skett. Detta resulterade i att organisationen 

justerades i några delar i syfte att ytterligare förstärka organisationen samt för att förtydliga 

ansvar. Arbetet med att förbättra och förtydliga interna processer, inom och mellan 

avdelningarna, har fortgått. En arbetsordning för organisationen har upprättats. Den beskriver 

verksamhetslogik, ledningsprocess och avdelningarnas ansvar och delegation. 


6.2 Verksamhetsförändringar 

Årsbokslut 



6.2.1 Trafikförändringar 

Under 2012 startade SL en ny pendeltågslinje som innebär att resenärer kan åka från 

Stockholm till Uppsala utan byte vid Upplands Väsby. Dessutom går den nya pendellinjen via 

Arlanda, vilket skapar en direkt förbindelse mellan Stockholm Central och Arlanda samt 

Uppsala Central och Arlanda. SL och UL har också med anledning av den nya linjen tagit 

fram ett nytt och förbättrat gemensamt biljetterbjudande med hänsyn tagen till de tre olika 

resenärskategorierna; pendlare, då-och-då-resenärer samt sällanresenärer. Biljettsamarbetet 

kommer att utvecklas ytterligare under 2013. 

Avstängning av pendeltågstrafiken i Södertälje har gjort att busstrafiken i området har varit 

mycket omfattande under 2012. När behovet av ersättningstrafik upphörde passade SL på att 

genomföra förändringar och förbättringar i trafikområdet genom att justera linjenätet och 

utöka turtätheten på flera linjer samt, i samarbete med Scania och Södertälje kommun, införa 

en ny linje från Södertälje centrum till Södertälje syd. 

Under 2012 infördes Reskassan, den biljett som under 2013 helt ska ersätta remsan. 

Reskassan är den sista delen av SL Accessinförandet och kan ses som en slags digital 

plånbok, till vilken man laddar ned pengar som dras från kortet vid varje restillfälle. 

6.2.2 Avtalsförändringar 

I juni 2012 fattades ett tilldelningsbeslut angående drift och underhåll i upphandlingen 

UH2012 och kontrakt är tecknat med entreprenörerna Strukton och Infranord. Avtalen som 

gäller fem år, med möjlighet till förlängning, omfattar ansvar att såväl planera som utföra en 

stor del av underhållet på bana, el och signal i AB SL:s infrastruktur. Entreprenörerna tog 

över ansvaret den 7 januari 2013. Upphandlingen ligger i linje med SL:s mål att utvecklas 

som beställarorganisation. 

Upphandlingen av nytt biljettkontrollavtal är avslutad. Från januari 2013 kommer ISS Facility 

att ha ansvar för entreprenaden av Biljettkontrollen. Avtalet löper på tre år med möjlighet till 

förlängning med två år. Nytt för avtalet är bland annat kravet på elektronisk avläsning av 

samtliga biljetter som kontrolleras. 

I augusti 2012 bytte trafikområdena Bromma, Solna/Sundbyberg och Sollentuna 

trafikentreprenör då Arriva hade avtalsstart för upphandlingen E20. I Bromma har trafiken 

löpt på mycket bra medan trafiken i Solna/Sundbyberg och Sollentuna har haft vissa 

kvalitetsbrister inledningsvis. Trots detta har det varit ett ökat resande i områdena. 

Upphandling av båtpendel pågår. 

Upphandlingen av Lidingöbanan vanns av Arriva som tog över driften från Veolia den 20 

augusti 2012. 

Upphandlingen av tjänsten att leverera sms-biljetter vanns av Mobill och Samtrafiken. Avtalet 

gäller från och med 1 februari 2013. En nyhet är bland annat att resenären behöver skapa en 

kundprofil på SL:s hemsida för att kunna köpa sms-biljett. Skapandet av profilen är en följd 

av uppfyllnadet av betaltjänstlagen. En lag som tillkommit för att bland annat kontrollera 

pengatvätt. 


Årsbokslut 



6.3 Verksamhetens produktion/leveranser 

Sittplatskilometer 

Utfall 2012 för sittplatskilometer är 16 239 miljoner och det budgeterade värdet är 17 496 

miljoner sittplatskilometer. Utfallet påverkas dels av inställd trafik på grund av akuta 

störningar och dels av planerade avvikelser i trafiken främst i form av avstängningen av 

tunnelbanans blå linje under perioden juni-oktober samt på enkelspårsdrift på del av grön linje 

vilket reducerat trafiken under sommaren. 

6.4 Verksamhetstal 

6.4.1 Trafikkonsumtion 

Resandeutveckling allmän kollektivtrafik 

Resandet ökar generellt under höst och vinter men minskar under vår och sommar då fler 

personer går eller cyklar. Mycket snö och kyla bidrar även generellt till att fler reser 

kollektivt. På sikt förväntas utbudsrelaterade faktorer som till exempel bättre tvärförbindelser 

ha stor påverkan på resandet. 

Under tertial två pågick avstängning av Hagsätragrenen på Grön linje samt avstängning av 

tunnelbanans Blå linje mellan Rådhuset och Kungsträdgården samt ett flertal vägarbeten med 

påverkan på trafiksituationen.Liknande faktorer påverkade även resandet 2011. 

Utvecklingen av bensinpriset är en viktig faktor som påverkar resandet med SL positivt. 

Under 2012 var medelpriset på bensin 95 oktan 5,2 procent högre än under 2011. Ett högt 

bensinpris gynnar resandet med kollektivtrafiken medan ett lågt bidrar till ökat resande med 

bil. Andra viktiga faktorer för resandet med SL är utveckling av befolkningsmängden och 

antalet sysselsatta i länet. En växande befolkning och en ökad sysselsättning bidrar till en 

ökad efterfrågan på resor. Under 2012 ökade befolkningen i länet med 1,7 1 procent och 

sysselsättningen med 2,5 2 procent jämfört med 2011. 

Prognos, budget och utfall nedan avser vintervardagar, det vill säga tertial ett och tre. 

Prognosen gjordes per tertial ett och baserade sig på utfallet 2011, Regionplanekontorets 

senaste befolkningsprognos, antalet sysselsatta i länet, förändringar i antalet utbudskilometrar 

per trafikslag samt ekonomiska faktorer. 

Konsumtionsredovisning 

(i tusental) 

Utfall 


Utfall 

2011 

Förändr 

% 

Prognos 


Budget 


Genomsnittligt antal påstigande 

en vanlig vintervardag * 2703 2 616 3,3 % 2 648 2 635 

Resenärer en vanlig 

vintervardag * 763 739 3,3 % 748 735 

* Prognos och budget avser endast vintervardagar d v s tertial 1 och 3 

Under 2012 ökade antalet genomsnittligt påstigande en vintervardag med cirka 3,3 procent 

jämfört med föregående år. 

Se vidare bilaga O, Verksamhetstal. 

1 Avser folkmängden 30/11. 

2 Avser sysselsättningen kvartal 3. 


Årsbokslut 



6.4.2 Produktivitet 

Kostnaden såväl per personkilometer som sittplatskilometer har ökat under 2012. 

Den genomsnittliga beläggningsgraden har ökat med 0,8 procent jämfört med 2011. 

Antalet personkilometer har ökat inom samtliga trafikslag. Lokalbanorna svarar för en ökning 

med 0,4 procent, Pendeltåg och Tunnelbana har ökat med drygt 4 procent samt buss 2 

procent. 

Antalet sittplatskilometer har ökat för Tunnelbana och Buss med 1,7 respektive 0,9 procent. 

Lokalbana och Pendeltåg redovisar samma antal sittplatskilometer som föregående år. 

Nettokostnaden per personkilometer visar en ökning om 1 procent jämfört med föregående år. 

6.4.3 Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv 

Under en vardag genomförs ungefär 5,3 miljoner resor i Stockholms län. Av dessa utförs 

hälften av män och hälften av kvinnor. Män och kvinnor reser således lika mycket, men till 

viss del med olika färdmedel. Män åker mer bil och cyklar i större utsträckning än kvinnor. 

Kvinnor åker istället mer kollektivt och går mer än män. 

Generellt är könsskillnaderna små när det gäller nöjdheten med SL-trafiken. Ett område där 

det dock skiljer sig åt är den upplevda tryggheten där kvinnor är mer otrygga än män. Det 

gäller framför allt vid resor utan sällskap eller då resenärerna ska ta sig till och från 

hållplatser/stationer under kvällar och nätter. Störst är skillnaden på tunnelbana och pendeltåg 

där drygt hälften av kvinnorna känner sig trygga när de reser ensamma på kvällar och nätter. 

Motsvarande siffra för männen är cirka 74 procent. Totalt sett har andelen trygga ökat under 

de senaste åren. Störst förändring uppvisar tunnelbana och pendeltåg där andelen trygga har 

ökat betydligt, och då framför allt bland kvinnor. Otryggheten är mindre på lokalbanor och 

buss. 

I trafikplaneringen verkar SL bland annat för att samrådsprocessen ska nå ut till både män och 

kvinnor för att båda grupperna ska ges möjlighet att påverka. I den traditionella 

samrådsprocessen är etniskt svenska män över 55 år överrepresenterade. Därför är det viktigt 

att hitta effektiva sätt att nå kvinnor, övriga etniciteter, andra åldrar etc. 

SL har under 2012 genomfört en utredning som har resulterat i en rapport om jämställdhet i 

kollektivtrafiken i allmänhet och hos SL i synnerhet. Den ger en bild av hur SL idag bidrar till 

ett jämställt samhälle och vad som kan utvecklas i framtiden. 

Nedan följer fakta från rapporten: 

Kvinnor reser mer med SL än män och har därmed högre kunskap om 

kollektivtrafiken. 55 procent av kvinnorna i Stockholms län reser minst två gånger per 

vecka med SL jämfört med 45 procent av männen. 

Kvinnor uppskattar konsten i tunnelbanan i högre grad än männen. 

Majoriteten av både män och kvinnor anser att det är lagom mycket reklam i SLtrafiken. 

Fler män än kvinnor anser dock att reklamen kan utökas. 

Män ser allvarligare på biljettfusk. 


Årsbokslut 



Män har inte behov av tryckta tidtabeller i samma utsträckning som kvinnor. Tas de 

tryckta tidtabellerna bort är det fler kvinnor än män som kommer att sakna dem. 

6.5 Kommunikation och events 

Under 2012 genomfördes en omfattande kampanj riktad mot resenärer på temat 700 000 tack. 

Målet med kampanjen var att stärka resenärernas lojalitet mot kollektivtrafiken och SL, samt 

att utveckla bilden av SL som ett företag med resenären i fokus. Utvärderingar visar på gott 

genomslag och arbetet under 2013 fortsätter på samma tema. 

Sedan våren 2012 finns SL på Facebook. Via kanalen förs dialog med resenärer, samt 

informeras om trafikförändringar och aktiviteter. Hittills har arbetet skett i projektform. Under 

hösten har närvaron utvärderats och inför 2013 höjs ambitionsnivån. 

Därtill kommer medieaktiviteter kring exempelvis spärrar och information kring större 

trafikförändringar. Ett exempel är tunnelbanans blå linje som var sommaravstängd även under 

2012, med anledning av sprängningar för Citybanan. Avstängningen föregicks av omfattande 

kommunikation. I samband med öppnandet genomfördes ett återinvigningsevent som togs 

Utöver ovanstående har SL arrangerat och deltagit i ett stort antal kommunikationsaktiviteter 

och events. Pridefestivalen, UNG08 och Stockholms kulturfestival är några exempel. mycket 

väl emot av resenärerna. 


7 Verksamhetens ekonomiska resultat 


Bokslut 


Bokslut 

2011 

Förändr 

% 

Årsbokslut 




Budget 


Avvik 

mkr 

Förändr 

% 

Tillskott från SLL/landstingsbidrag 6 402 6 296 2% 6 402 0 0% 

Biljettintäkter 6 505 5 870 11% 6 543 -38 -1% 

Uthyrning fordon 1 341 1 323 1% 1 375 -34 -2% 

Uthyrning lokaler 691 639 8% 687 4 1% 

Reklam 249 245 2% 226 23 10% 

Övriga intäkter 764 569 34% 663 101 15% 

Verksamhetens intäkter 15 952 14 942 7% 15 896 56 0% 

Personalkostnader -512 -600 -15% -476 ‐36 8% 

Köpt trafik -10 518 -10 092 4% -10 725 207 -2% 

Drift och underhåll -1 596 -1 496 7% -1 481 ‐115 8% 

Övriga kostnader -727 -629 16% -642 ‐85 13% 

Verksamhetens kostnader -13 352 -12 817 4% -13 324 -28 0% 

Reavinst/reaförlust 98 -16 98 

Avskrivningar -1 890 -1 674 13% -1 752 -138 8% 

Finansnetto -752 -591 27% -820 68 -8% 

Resultat före bokslutsdisp och skatt 55 -156 0 55 

Erhållen kompensation AFA/Pension 74 0 0 74 

Resultat * 129 -156 0 129 

* Avser Resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för erhållen nettokompensation för AFA och pensionskostnader 

7.1 Årets resultat 

Resultatet justerat för erhållen nettokompensation för AFA och pensioner 1 uppgår till 129 mkr 

Verksamhetens resultat exklusive erhållen nettokompensation är 55 mkr. Budgeterat 

resultatkrav uppgår till 0 mkr och årets sista prognos, per oktober, uppgår till 110 mkr. 

Resultatet justerat för nettokompensation avviker mot budgeterat resultat med 129 mkr kronor 

och förklaras huvudsakligen av återbetalning av räntekostnader från Handelsbanken som 

gjorts efter dom i hovrätten. 

Verksamhetens rörelseintäkter uppgår till 15 952 mkr vilket är 56 mkr eller 0,4 procent högre 

än budgeterat och i linje med prognosen på 15 939 mkr. 

Budgetavvikelsen beror huvudsakligen på den återbetalning av räntekostnader från 

Handelsbanken. Avvikelsen reduceras av att intäkter från näringsbidrag inte nått budget. 

1 

Återbet försäkringspremier AFA med 16 mkr (konto 3990) och kostnader för pensioner med 90 mkr (konto 

8560 med 72 mkr och konto 4530 med 18 mkr)

Årsbokslut 



Biljettintäkterna uppgår till 6 505 mkr jämfört med budgeterade 6 543 mkr, en avvikelse med 

38 mkr eller 0,6 procent. Biljettintäkterna svarar för knappt 70 procent av koncernens intäkter 

exklusive landstingsbidrag. 

Resandeutvecklingen är positiv och antal påstigande per vintervardag har ökat i jämförelse 

med föregående år. Intäktsökningen jämfört med 2011 är 11 procent men en jämförelse är inte 

relevant på grund av prishöjningen i september förra året. 

Verksamhetens rörelsekostnader uppgår till 13 352 mkr vilket är i linje med budget och 

prognos. 

Jämfört med föregående år har rörelsekostnaderna ökat med drygt 4 procent vilket är den 

budgeterade kostnadsutvecklingen. I den ökningen ingår ökade utgifter med 120 mkr för 

reinvesteringar med mera som omdefinierats till rörelsekostnader. 

Trafikkostnaderna, vilka utgör cirka 80 procent av rörelsekostnaden, uppgår till 10 518 mkr 

jämfört med budgeterat 10 725 mkr, en minskning med knappt 2 procent eller 207 mkr. Bland 

annat ligger indexeringen av trafikavtalen lägre än budget. Indexeringen av avtalen baserar sig 

på en indexkorg bestående av inflation, marknadsränta, arbetskraftskostnadsindex samt 

bränslekostnadsindex och beräknas utifrån tillgängliga uppgifter från SLL Internfinans, SCB 

med flera. Vidare ligger kostnader för incitament lägre liksom kostnader för Uppsalapendel 

till följd av senarelagd trafikstart. Se vidare analys under avsnitt 7.1.3 Köpt trafik. 

Beträffande kapitalkostnader har avskrivningskostnaderna ökat med 8 procent eller 138 mkr 

jämfört med budget. Ökningen är 13 procent jämfört med föregående år och utfallet är 

belastat med retroaktiva avskrivningar med 56 mkr till vilket hänsyn togs i årsprognosen. De 

ökade avskrivningskostnaderna motverkas av lägre kostnader för finansnetto till följd av lägre 

marknadsräntor än de budgeterade. Kostnaden för finansnetto, som är belastat med ökade 

kostnader för pensionsskulden med drygt 72 mkr, har minskat med 8 procent eller 68 mkr 

jämfört med budget. 


Avvikelse bokslut - budget 

Textkommentar (avvikelser i mkr) 

Intäkt 

Avvikelse 

bokslutbudget 

Kostnad 

Avvikelse 

bokslutbudget 

Resultat 

Avvikelse 

bokslutbudget 

Biljettintäkter: Högre från 30-dagarskort och lägre 

från sms och vissa övriga långa och korta biljettyper -38 -38 

Uthyrning fordon: Lägre marknadsränta -34 -34 

Uthyrning lokaler: Högre index i hyresavtal 4 4 

Reklam: Intäkter utöver garantinivå 

Övriga intäkter: Återbet av räntor SHB, återbet av 

försäkringspremier, högre intäkter från försäljn av 

biogas till bl a trafikentrepr. Lägre näringsbidrag, 

lagerförsäljning samt mindre av deb tid i invest 

23 23 

projekt 101 101 

Personalkostnader: Lägre för löner och högre för 

sociala avgifter och för inhyrd personal pga vakanser -36 -36 

Köpt trafik: Lägre kostnader för index, incitament, 

Uppsalapendeln, slutförd förhandling med 

Stockholmståg, busstrafikförändringar m.m. Högre 

kostnader för trygghetsåtgärder, bussdepåer, 

låggolvsbussar, ersättninsbussar för pendeltågstrafik i 

Södertälje mm 

Drift- och underhåll: Huvudsakligen ökade kostn för 

akut- och felavhjälpande pga omklassificering av 

207 207 

reinvesteringar 

Övriga kostnader: högre kostnader avseende 

valutakursförluster, biogas, mjukvarulicenser och 

försäkringar. Lägre kostnader för kontorskostnader 

-115 -115 

samt reklam och PR -85 -85 

Reavinst/reaförlust: Fastighetsförsäljning 98 98 

Avskrivningar: Aktiveringar retroaktivt -138 -138 

Finansnetto: Lägre marknadsräntor påverkar leasing- 

och lånekostnader , ökade pensionskostnader 68 68 

S:a avvikelse 56 -1 55 

Årsbokslut 



Beslut av LF/LS 

(Belopp) 

7.1.1 Intäkter 

Årets utfall för verksamhetens intäkter uppgår till 15 952 mkr att jämföra med en budget på 

15 6 mkr, en avvikelse med 56 mkr eller 0,4 procent. 

Biljettintäkterna för helåret 2012 uppgår till 6 505 mkr, vilket är strax under budget på 6 543 

mkr, en avvikelse på 0,6 procent eller 38 mkr. 

Intäktsutfallet för periodbiljetterna ligger något över budget. 

Försäljningen av 30-dagarsbiljetter, vilken står för 50 procent de totala biljettintäkterna visar 

en positiv avvikelse. En överströmning har dock skett från 90-dagar- och säsongsbiljetter och 

antalet sålda 30-dagarsbiljetter är högre i år jämfört med såväl budget som föregående år. 

Antalet sålda 30-dagarsbiljetter uppgår under 2012 till drygt 4,8 miljoner, en ökning med 6 

procent, jämfört med 2011. 


Årsbokslut 



Intäkterna från förköpsremsa/Reskassa ligger i nivå med budget. Efter en försiktig 

introduktion av Reskassa under våren har andelen intäkter från Reskassa ökat, framförallt 

under årets sista månader. I december månad uppgår dessa intäkter för 14 procent av de totala 

intäkterna från förköpsremsa och Reskassa tillsammans. 

Totala intäkter för zonbiljetter och kuponger understiger budget. Sms-biljetterna står för 

avvikelsen då förväntad budgeterad försäljningsökning uteblev. Jämfört med 2011 visar dock 

sms-biljetterna en positiv utveckling, en ökning med 12 procent. Till skillnad från smsbiljetterna 

överstiger intäkterna från förköpskuponger budget. 

Lägre intäkter från uthyrning av fordon beror huvudsakligen på att den faktiska rörliga räntan 

är lägre än den budgeterade räntenivån. Bussar hyrs ut till trafikoperatörerna med rörlig ränta 

som bas. Utöver detta konstateras en något vikande efterfrågan på uthyrning av spårgående 

arbetsfordon vilket medför lägre intäkter jämfört med budget. 

Intäkter från uthyrning av lokaler ligger något högre än budget, huvudsakligen beroende på 

förändrat index i hyresavtal i förhållande till budgeterat index men även av retroaktiva 

intäkter från mobiloperatörer avseende elförbrukning kopplat till upplåtelseavtalen. 

Intäkter från reklam överstiger budgeterad garantinivå. 

Övriga intäkter överstiger budget huvudsakligen beroende på återbetalning av räntekostnader 

från Handelsbanken enligt beslut i hovrätten samt återbetalning av premier avseende 

avtalsförsäkringar, AFA. Försäljning av biogas till trafikentreprenörer och övriga överstiger 

budget. Motsvarande högre kostnad för inköp av biogas finns under Övriga kostnader. 

Därutöver tillkommer lägre intäkter från näringsbidrag vilka vid budgetering är svåra att 

uppskatta i tiden. Vidare ligger intäkter från debiterad tid i investeringsprojekt under budget 

liksom intäkter från lagerproduktion och sålt material på grund av lägre aktivitet än 

budgeterad inom investerings- och underhållsprojekt. Intäkter från försäljningen av SL 

Accesskort/kortämnen är lägre än budget. Anledningen är främst en senare lansering av 

Reskassa men även att återladdningsfrekvensen av kort är högre. Motsvarande lägre kostnader 

för Accesskort återfinns under Övriga kostnader. 

7.1.2 Personal 

Bemanningskostnader (Mkr) 

Bokslut 


Bokslut 

2011 

Förändr 

% 


Budget 


Avvik 

% 

Summa personalkostnader -512 -600 -15% -476 8% 

varav förändring sem- och löneskuld 1 1 0% 

varav lönekostnad -262 -296 -11% -295 -11% 

varav pensionskostnad -28 -85 -67% -38 -26% 

varav inhyrd personal -60 -75 -20% -15 300% 

Summa bemanningskostnad -512 -600 -15% -476 8% 

Bokslut Bokslut Förändr 

Sjukfrånvaromått 

2012 2011 %-enh 

Procentuell sjukfrånvaro 2,8 3,1 -30% 

Budget 


Avvik 

%-enh

Årsbokslut 



Verksamhetens personalkostnader, vilka utgör knappt 4 procent av rörelsekostnaderna, ligger 

högre än budgeterat, en budgetavvikelse med knappt 8 procent eller 36 mkr. Utfallet för 

personalkostnaderna uppgår till 512 mkr jämfört med budgeterat 476 mkr. 

Lönekostnaderna, vilka utgör den största delen av personalkostnaderna, minskade med 11 

procent eller 34 mkr jämfört med årsbokslut 2011. Lönekostnadsminskningen beror på de 

stora personalförändringarna i samband med organisationsöversynen 2011, Översyn SL. 

Såväl lönekostnader som övriga personalkostnader 2012 ligger under budget vilket förklaras 

av vakanser under året. Fortfarande återstår ett drygt tiotal tjänster att rekrytera. 

Som en följd av vakansläget är kostnaderna för inhyrd personal, att sköta den löpande 

verksamheten, högre jämfört med budget. 

Pensionskostnader ligger lägre än budget medan de sociala avgifter ligger över budget med 

vilket bland annat förklaras av ökad löneskatt med knappt 18 mkr på pensionskostnader till 

följd av de ökade kostnaderna för pensionsskulden. Se vidare avsnitt 7.1.6 Finansnetto. 

Att jämföra kostnader med samma period 2011 är inte relevant till följd av 

personalförändringar i samband med Översyn SL som påverkar båda åren. Förra året 

belastades bland annat med 103 mkr till följd av trygghetspaketet i Översyn SL, omfattande 

anställda som erbjudits avtalspension alternativt blivit oplacerade i samband med översynen 

av organisationen. 

Helårsarbete närvaro/frånvaro exkl 

extratid 

Bokslut 


Bokslut 

2011 

Förändr 

% 


Budget 


LF/LS/HSN 

beslut 

(Ja/Nej) 

Totalt helårsarbete 574 608 -5,6% 612 Nej 

Verksamhetsförändringar -32 ‐93 

Ersatta vakanser 37 19 

Förändring visstidsanställningar 7 ‐9 

Förtida rekr inför avgångar 0 0 

Pensionsavgångar -6 ‐7 

Utökningar/avgångar, netto -40 ‐6 

Vad gäller antal årsarbetare är ,som ovan nämnts, en jämförelse med föregående år inte 

relevant till följd av de stora personalförändringarna i samband med organisationsöversynen 

2011, Översyn SL. 

Antalet tjänster i den nya organisationen beslutades uppgå till 579. Därutöver beslutades sju 

tjänster till program och projekt. Ett antal avgångar i omställning och avtalspension samt ett 

rekryteringsarbete har pågått även under 2012 och cirka tolv befattningar är fortfarande 

föremål för rekrytering. 

Bokslut 2012 Bokslut 2011 Budget 2012 

Personalkostnadsförändring (%) 

jmf bokslut 2011 jmf bokslut 2010 jmf bokslut 2011 

Total personalkostnadsförändring -14,7% 9,4% -20,7% 

varav avtalsenlig löneökning 2,4% 

varav så kallad löneglidning ingen uppgift 

varav volymförändring -5,6% 

varav pensionskostnadsförändring -67,1%

Årsbokslut 



Personalförändringarna till följd av organisationsöversynen 2011 framgår i utvecklingen av 

personalkostnaderna under åren 2010-2012. 

7.1.3 Köpt trafik 

Årets utfall för köpt trafik är 10 518 mkr att jämföra mot budgeten på 10 725 mkr. Utfallet 

understiger budget med 207 mkr eller 2 procent. 

Årets indexkostnader är lägre än budget, vilket i första hand beror på ett lägre indexvärde för 

elkostnader än beräknat. Minskade indexvärden redovisas också för nettoprisindex, medan 

indexvärden för arbetskraftskostnader och diesel beräknas överstiga beräkningarna i budget. 

Totalt sett ligger indexkostnaderna 36 mkr under budget. 

Årets kostnader för incitament är också lägre än budgeterat, framför allt avseende buss- och 

tunnelbana. För busstrafiken är utfallet bland annat en följd av de senaste trafikavtalen, där 

incitamenten konstruerats på ett nytt sätt och ej utbetalas separat. Vissa incitament stäms av 

med annan periodicitet än kalenderår och med en leverantör pågår förhandling om modellen 

för beräkning av punktlighetsincitamentet. För tunnelbanan är det kvalitetsbrister som leder 

till minskade incitamentskostnader. Totalt sett ligger incitamentskostnaderna 45 mkr under 

budget. 

Trafikförändringar inom busstrafiken har genomförts senare än budgeterat och därmed kostat 

mindre än budget. De flesta trafikförändringarna trädde i kraft i mitten av december i stället 

för i augusti som tidigare planerats. Kostnaderna för start av Uppsalapendeln i december blev 

också lägre än budgeterat. Contact center redovisar ett överskott till följd av minskad 

ärendevolym. Budgeterade medel för boggirevision har ej tagits i anspråk. En förhandling 

med Stockholmståg om felfrekvens på vissa vagnar har slutförts och resulterat i ett lägre 

kostnadsutfall än budgeterat. Spårväg Citys kostnader understiger budget bland annat 

avseende fordonshyra och reservdelar. Ett nytt avtal för tre av lokalbanorna beräknas ge 

minskade kostnader. Bristande städning av pendeltågsstationerna minskar också kostnaderna. 

I budgetavvikelsen ingår också vissa budgetöverskridanden. Ersättningstrafik med buss vid 

avstängning av spåren mellan Östertälje och Södertälje för dubbelspårsutbyggnad kostar 

tillsammans med trafikomläggningar i Södertälje mer än budgeterat. Andra kostnader som 

överstiger budget är ersättning för nya låggolvsbussar i Handen samt merkostnader för drift 

av en bussdepå i Frihamnen. Ökade kostnader för bussarnas trygghetskameror och ej 

budgeterade kostnader för alkolås belastar också resultatet liksom ökade kostnader för ett nytt 

avtal om Lidingöbanan. 

Kostnaderna för köpt trafik år 2012 är 426 mkr eller 4 procent högre än kostnaderna för 2011. 

Kostnadsökningen innefattar nya avtal, trafikförändringar samt prisutveckling. Den 

budgeterade kostnadsökningen i jämförelse med helårsbokslut 2011 är 633 mkr eller 6 

procent. 

7.1.4 Drift och underhåll 

Årets utfall för drift och underhåll uppgår till 1 596 mkr att jämföra mot årets budget på 1 481 

mkr. Avvikelsen på 115 mkr motsvarande 8 procent hänför sig till att akut och felavhjälpande 


Årsbokslut 



underhåll överstiger budget främst på grund av reinvesteringar omklassificerats som 

underhåll. Driftskostnaderna överstiger budget till följd av en för låg budget avseende 

applikatorisk drift (kostnader avseende drift av SL:s IT-system). Avvikelserna motverkas av 

att kostnader avseende planerat underhåll understiger budget. 

Kostnaderna för snöröjning överstiger budget med 5 mkr. Kostnaderna understiger 

föregående års förbrukning med knappt 48 mkr. 

Kostnaderna för elenergi/media understiger budget med knappt 3 procent motsvarande knappt 

10 mkr till följd av lägre elpris än budgeterat. Totala elenergiförbrukningen 2012 har ökat 

med 10 procent jämfört med 2011. Detta beror till största delen på att man under året har 

infört datorstyrd (ATO) framdrivning av tågen på grön linje. 

Av de prissäkringar som hittills är gjorda för perioden 2013-2016 kan SL dra slutsatsen att 

elpriset förmodligen kommer vara lägre för 2013 än för 2012. 

Bedömningen av elprisets utveckling bygger på idag kända fakta 

Kostnaderna per sista december är knappt 7 procent högre än föregående år. 

7.1.5 Övriga kostnader 

Årets utfall avseende övriga kostnader uppgår till 727 mkr att jämföra mot budgeterade 642 

mkr en avvikelse med 85 mkr motsvarande drygt 13 procent. Avvikelsen förklaras av högre 

kostnader än budgeterat avseende valutakursförluster, biogas till följd av högre volymer, 

försäkringar, mjukvarulicenser till följd av utförd revision samt kostnadsförda 

investeringsprojekt med 120 mkr, vilka motverkas av lägre kostnader avseende 

försäljningskostnader, kontorskostnader samt reklam och PR. 

Kostnaderna per sista december är 16 procent högre än föregående år. 

7.1.6 Kapitalkostnader 

Avskrivningar 

Årets utfall för avskrivningar ligger på 1 890 mkr vilket kan jämföras med föregående års 

avskrivningar som uppgick till 1 674 mkr. De budgeterade kostnaderna för avskrivningar 

uppgår till 1 752 mkr. 

Kostnadsökningen för avskrivningar, i jämförelse med tidigare år, är hänförlig till det ökade 

avskrivningsunderlaget till följd av gjorda investeringar och samt till retroaktiva 

avskrivningar. 

Finansnetto 

Finansnettot påverkas av den förändrade konjunkturen. Utvecklingen har medfört att Sveriges 

Riksbank har höjt reporäntan i lägre takt än vad som bedömdes då SL:s budget togs fram. 

Enligt direktiv från SLL Internfinans har budgeten lagts med en rörlig ränta på 2,8 procent, 

med rörlig ränta menas Stibor med 90 dagars löptid. Den faktiska rörliga räntan för 2012 

uppgick i genomsnitt till 2,0 procent. 


Årsbokslut 



Årets utfall för finansnettot är -752 mkr att jämföra mot budgeten på -820 mkr. Avvikelsen 

förklaras av lägre marknadsräntor vilket påverkar räntekostnaderna positivt för såväl 

leasingkostnader som upptagna lån med rörlig ränta. Låneportföljen är dessutom något lägre 

än budgeterat. Den lägre räntenivån påverkar ränteintäkterna på banktillgodohavanden och 

swapkostnaderna negativt. 

I slutet av 2012 sänktes diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen med 0,75 procent. 

Den sänkta diskonteringsräntan innebär att pensionsskulden ökat med drygt 72 mkr. 

Kostnadsökningen var inte budgeterad eller medtagen i årsprognosen i enlighet med SLL:s 

instruktioner. 

Årets kostnadsökning uppgår till 27 procent jämfört med år 2011. Förändringen beror främst 

på en större låneportfölj än föregående år samt ökning av pensionsskulden. 

Den budgeterade kostnadsökningen i jämförelse med helårsbokslut 2011 är 39 procent. 

7.1.7 Realisationsvinst/förlust 

Nettot består av reaförlust till följd av avyttring av utgående biljettautomater samt reavinst 

avseende försäljning av fastigheten Åstorp 6 i Blåsut samt fastighet Persikan 5 (söderdepån). 

Nettoresultatet avseende reavinster och reaförluster uppgår till knappt 98 mkr. 

7.1.8 Produktionskostnad per trafikslag 

Verksamhet SL 

(mkr) 

Utfall 


Utfall 

2011 

Förändring 

utfall 12-11 

% 

Budget 


Avvikelse 

Utf -Budget 

mkr 

Förändring 

Utf-Budet 

% 

Tunnelbana -3 400 -3 306 3% -3 395 -5 0% 

Pendeltåg -1 864 -1 894 -2% -1 878 14 -1% 

Lokaltåg/Spårvagn -899 -916 -2% -897 -2 0% 

Buss -5 675 -5 014 13% -5 333 -342 6% 

Trafikslagsgemensamt -859 -975 -12% -1 122 263 -23% 

Produktionskostnad -12 697 -12 105 5% -12 625 -72 1% 

Sammanställningen avser moderbolaget AB SL, ej hela koncernen. 

Produktionskostnaderna för 2012 uppgår till 12 697 mkr, vilket är 72 mkr högre än budget. Se 

analys nedan. Produktionskostnaderna är 592 mkr eller 5 procent högre än föregående år. 

Tunnelbana 

För tunnelbanan uppgår produktionskostnaderna till 3 400 mkr, vilket överstiger budget med 

5 mkr. Kostnader för specialistkonsulter, försäkringar och planerat underhåll samt för akut 

och felavhjälpande underhåll överstiger budget till följd av framförallt omklassificeringar från 

reinvesteringsbudgeten. Kvalitetsbrister beträffande tunnelbanedriften sänker kostnaderna för 

incitament. Lägre utfall än budgeterat redovisas också för kostnader avseende föregående år, 

för elenergi och media. Jämfört med 2011 har kostnaderna ökat med 94 mkr. 


Årsbokslut 



Pendeltåg 

För pendeltåg uppgår produktionskostnaderna till 1 864 mkr vilket understiger budget med 14 

mkr. Årets indexuppräkning är lägre än budget framför allt som en följd av ett lägre 

indexvärde för elkostnader än beräknat. En tvist med Stockholmståg har avgjorts och 

resulterar i ett lägre kostnadsutfall än budgeterat. Uppstart av pendeltågstrafik till Uppsala har 

genomförts till en lägre kostnad än budgeterat. Kostnader avseende ombudsprovisioner, 

specialistkonsulter, IT konsulter samt reklam och PR understiger också budget. Kostnader för 

resultatförda investeringsprojekt överstiger budget. Jämfört med 2011 har kostnaderna 

minskat med 30 mkr. 

Lokalbana 

För lokalbanorna uppgår produktionskostnaderna till 899 mkr vilket överstiger budget med 2 

mkr. Ny avtalskonstruktion påverkar kostnaderna för trafikförändringar och för incitament 

nedåt jämfört med budget, vilket också gäller för underhåll som till vissa delar ingår i det nya 

avtalet. Budget för tvärbanans boggirevision nyttjas ej. Lägre kostnader redovisas också för 

avslutad förstudie om rostskador. Högre kostnader än budget redovisas för nytt avtal för 

Lidingöbanan, slutjustering av föregående års index samt drivström. Jämfört med 2011 har 

kostnaderna minskat med 17 mkr. 

Buss 

För buss uppgår produktionskostnaderna till 5 675 mkr, vilket överstiger budget med 342 

mkr. Högre kostnader än budget redovisas för ersättningstrafik och trafikförändringar i 

Södertälje i samband med spårarbeten för Södertäljependeln. Kostnaderna för slutligt index 

2011 och preliminärt index 2012 överstiger budget liksom kostnader för bussarnas 

trygghetskameror. Tillkommande kostnader för en bussdepå i Frihamnen, låggolvsbussar och 

alkolås bidrar till överskridandet. När det gäller drift och underhåll överstiger kostnaderna 

budget till följd av inköp av mer biogas än budgeterat samt genom att vissa 

investeringsprojekt resultatförts. Budgetöverskridandet reduceras av att planerade 

trafikförändringar genomförts senare än budgeterat och att incitamentskostnaderna är lägre än 

budget. Jämfört med 2011 har kostnaderna ökat med 661 mkr. 

Trafikslagsgemensamt 

För trafikslagsgemensamt uppgår produktionskostnaderna till 859 mkr vilket är 263 mkr lägre 

än budgeterat. Kostnaderna för Contact center understiger budget till följd av en minskad 

ärendevolym. Lägre kostnader än budget redovisas också för planerat underhåll medan akut 

och felavhjälpande underhåll överstiger budget. Kostnader avseende licensavgifter för 

programvara i bussar överstiger budget till följd av att fordonsutrustning köpts in i större 

omfattning än budgeterat. Jämfört med 2011 har kostnaderna minskat med 116 mkr. 

7.2 Resultatdisposition 

Landstingsfullmäktige beslöt i april 2009 om ändrade regler för resultatdispositioner (LS 

0901-0012). I förvaltningsberättelsen lämnas förslag till resultatdisposition enligt följande 

regelverk. 

För SL och WÅAB gäller att landstinget garanterar det egna kapitalet. Positivt resultat behålls 

i verksamheten. Negativt resultat täcks av koncernfinansiering respektive Landstingshuset i 

Stockholm AB. 


SL har under 2012 erhållit budgeterat verksamhetsbidrag från landstinget om 

6 402 mkr. 

Årets resultat 55 mkr i SL-koncernen balanseras i ny räkning i avvaktan på 

landstingsfullmäktiges beslut. 

Årsbokslut 



Enligt upprättad balansräkning uppgår fritt eget kapital i moderbolaget till 2 233 240 511 

kronor. Avsättning till bundna reserver behöver ej göras. 

Till årsstämmans förfogande står följande resultatmedel: 

Balanserad vinst 2 708 422 628 kronor 

Årets resultat - 475 182 117 kronor 

2 233 240 511 kronor 

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att resultatmedlen disponeras så att i ny 

räkning balanseras 2 233 240 511 kronor. 

Fritt eget kapital i koncernen uppgår till 966 342 767 


Investeringsbudgeten sträcker sig över samtliga trafikslag och fördelas per investeringstyp 

samt specificerade respektive ospecificerade investeringar i bifogad investeringsbilaga. 

Specificerade större investeringsprogram uppgår till cirka 80 procent av den planerade 

investeringsvolymen. Resterande 20 procent består av ospecificerade investeringar varav 

främst reinvesteringar. 

INVESTERINGAR PER TRAFIKSLAG. PERIOD 201201 - 201212 

Investeringar SL per 

* 

Upparbet Upparbet 

trafikslag 

Utfall Utfall Budget Bokslut nings- nings- 

(belopp i mkr) 

201212 201112 2012 2011 grad 2012 grad 2011 

Tunnelbana 1 035 1 455 1 051 1 455 98% 100% 

Pendeltåg 1 221 172 1 476 172 83% 100% 

Lokalbana 1 407 1 307 1 779 1 307 79% 100% 

Buss 428 1 251 548 1 251 78% 100% 

Trafikslagsgemensamt 196 254 349 254 56% 100% 

Justeringspost -239 

Årets investeringar 4 287 4 439 4 964 4 439 86% 100% 

* Upparbetningsgrad 2012 avser periodens utfall i förhållande till årets budget. 

Investeringsbudgeten för 2012 uppgick till 4 964 mkr och baserar sig på en planerad 

investeringsvolym på 5 203 mkr. Projekten och programmen innehåller dock osäkerheter på 

grund av plan- och bygglovsprocesser, upphandlingar och tillgängliga resurser som påverkar 


Årsbokslut 



möjligheterna att genomföra planerade investeringar enligt föreslagna tidplaner. 

Erfarenhetsmässigt sker alltid förskjutningar i tiden som orsakar prognosförändringar som SL 

har svårt att påverka. Under året har en rad aktiviteter vidtagits i planeringsarbetet i syfte att 

förbättra prognossäkerheten. 

Investeringsutfallet för året uppgår till 4 287 mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad i 

förhållande till årets prognos om 86 procent. Avvikelsen mellan årets budget och utfall uppgår 

till 677 mkr varav 585 mkr härrör från specificerade program och 92 mkr från ospecificerade 

investeringar. 

Nedan återfinns kortfattade beskrivningar över avvikelser mellan årets budget och utfall 

fördelat på specificerade och ospecificerade investeringar samt trafikslag. 

7.3.1 Specificerade investeringar 

Specificerade investeringar drivs vanligtvis som program och består av ett antal projekt som 

hålls samman för att optimera samverkan och uppföljning. Projekten kännetecknas av att de 

är strategiskt viktiga, komplexa eller särskilt omfattande. Endast de projekt som särskilt 

utpekats av vd drivs som program. Programmen administreras av Programsektionen och styrs 

av respektive programs styrgrupp och ytterst av en sponsor utsedd av vd. 

Investeringsbudget 2012 för programmen som hanteras inom ramen för programsektionens 

verksamhet uppgår till 3 946 mkr. Årets utfall uppgår till 3 363 mkr och understiger årets 

budget med 585 mkr vilket motsvarar en upparbetningsgrad om 85 procent i förhållande till 

årets budget. 

Avvikelsen mellan årets budget och utfall kan främst förklaras av förseningar i leveransen av 

signalsystemet på Tvärbana Norr Solnagrenen, valutakursavvikelser i program PT 

Trafikutveckling samt fortsatta förseningar i upprustningen av vagnarna på Roslagsbanan. 

En kort sammanfattning av avvikelser mellan investeringsbudget och utfall 2012 fördelat per 

trafikslag och program redovisas nedan. 

7.3.1.1 Tunnelbana 

Program Röda linjen 

Programmet omfattar anskaffning och införande av ett nytt signalsystem för den Röda linjen, 

nya tunnelbanefordon C30 samt byggnation av en ny depå i Norsborg. Därutöver ingår 

ombyggnation av depåerna i Hammarby och Nyboda för introduktionen av de nya 

tunnelbanefordonen C30 samt anpassning av grön och blå linje till C20 när de gamla fordonen 

Cx försvinner. Programmet utreder även möjligheterna att införa helautomatisk drift. 

Investeringsbudgeten för året uppgick till 254 mkr. Utfallet för året uppgår till 239 mkr. Årets 

utfall understiger årets budget med 15 mkr. Detta kan främst förklaras av att ombyggnationen 

av trafikledningscentralen och att avrop av tillkommande beställningar senareläggs på grund 

av att leverantören av signalsäkerhets/trafikstyrningssystemet inte håller tidplan. 


Årsbokslut 



Program Spårdepåer 

Programmet omfattar ombyggnader av spårdepån i Hammarby. Verksamheten vid bandepån i 

Slakthusområdet flyttas till Hammarbydepån för att ge plats åt den kommande idrotts- och 

evenemangsarenan Stockholmsarenan. 

Investeringsbudgeten för året uppgår till 107 mkr. Utfallet under året uppgår till 111 mkr 

vilket överstiger årets budget med 4 mkr. Avvikelsen är en felbedömning avseende 

faktureringstakten. 

Program Mötesplats SL 

Mötesplats SL syftar till att öka kundnyttan, stärka SL:s varumärke samt öka hyresintäkterna 

och utgör en delmängd i arbetet mot det övergripande målet ”fler och mer nöjda resenärer”. 

Programmet omfattar modernisering av tunnelbanestation Hornstull och Hötorget samt övriga 

åtgärder som behöver utföras under programmets genomförande. 

Investeringsbudgeten för året uppgår till 67 mkr. Utfallet för året uppgår till 57 mkr och 

understiger årets budget med 10 mkr. Avvikelsen kan förklaras av att entreprenaden för 

Hötorget senarelagts på grund av justering av förfrågningsunderlag och att 

hyresgästersättningar inte betalats ut i planerad omfattning. 

Program Hagsätra 

Programmet omfattar upprustning och modernisering av broar, plattformar, bana, el, signal, 

IT/tele och stationer mellan Gullmarsplan och Hagsätra med avslut 2012. 


understiger årets budget med 17 mkr. Avvikelsen kan förklaras av återbetalning från MTR för 

icke utförd trafik, samt osäkerhetsposter kopplade till vagntransporter och överklagande i 

upphandlingen som inte föll ut. Programmets delprojekt för bana, el, signal och tele har 

kommit överens om tillägg och mängdförändring för en av entreprenaderna. Spårslipning blev 

billigare än förväntat. 

7.3.1.2 Pendeltåg 

Program PT Trafikverkets åtgärder 

Programmet omfattar projekt som drivs av Trafikverket och där SL är medfinansiär och 

kravställare. Programmet syftar till att samordna projekten för att säkerställa god 

kommunikation mellan projekten och möjliggör enhetlig hantering av frågor och 

problemställningar i projekten samtidigt som SL blir en tydlig kravställare med en tydlig 

kontaktyta. 


understiger årets budget med 10 mkr. Avvikelsen kan förklaras av att det vid budgetarbetet 

var svårt bedöma hur utgifterna skulle falla ut under året. Anledningen till detta var att 

programmet och Trafikverket inte ännu hade kommit överens om kostnadsfördelning 

avseende Anslutningsspår Södertälje. Det var ännu oklart hur stor del av utgiften som SL 

skulle stå för eftersom detta ej reglerats i avtalet. 


Årsbokslut 



Program PT trafikutveckling utökad trafik 

Programmet omfattar projekt inom området för trafikutveckling. SL har ett antal pågående 

fordonsleveranser, planerade nyanskaffningar samt pågående depåprojekt där SL driver 

projekten. Utöver detta även ny trafik till Uppsala via Arlanda. Inom ramen för dessa hanteras 

ett antal avtal och tidplaner samt tekniska frågor som i olika utsträckning kan påverka flera av 

pendeltågsprojekten, vidare finns beroenden till andra projekt och avtal, så som Citybanan 

och Stockholmstågs trafikavtal. 

Investeringsbudgeten för året uppgår till 1 181 mkr. Utfallet för året uppgår till 1 038 mkr och 

understiger årets budget med 143 mkr. Avvikelsen kan främst förklaras av valutakursvinster 

för fordonen X60A men även av fel i levererade fordonen X60, varav betalning flyttas till 

2013. 

Program Citybanan 

Citybanan byggs av Trafikverket. Programmet avser planering, projektering, upphandling, 

byggande och driftsättning av en komplett driftsatt dubbelspårig järnväg, i huvudsak i tunnel 

mellan Tomteboda i norr till station Stockholm södra i söder, samt en komplett planskild 

järnvägskorsning på bro mellan Årstabron och Älvsjö station. I projektet ingår också två nya 

stationer, Odenplan och City vilka kommer ansluta till tunnelbanestationerna Odenplan och 

T-centralen. Stationerna finansieras och kommer att ägas av SLL. SL har i uppdrag att bevaka 

att ställda funktionskrav uppnås, att finansiera tillkommande SL-specifik utrustning bland 

annat en hiss och kommersiella ytor, samt att hantera intrånget och störningarna i 

tunnelbanan. Övriga tillkommande avtalade kostnader hanteras av SLL. 


understiger årets budget med 7 mkr. Avvikelsen kan förklaras av att betalningsplanen 

avseende projekt Snedhissen var oklar vid budgetarbetet. 

7.3.1.3 Lokalbana 

Program Spårväg City 

Programmet omfattar nya spår från Djurgårdsbron till Ropsten, upprustning och partiell 

dubbelspårsutbyggnad av Lidingöbanan, nya depåer för spårvagn och buss på Lidingö samt 

anskaffning av fordon. Programmet omfattar även åtgärder på befintlig Spårväg city som 

innebär upprättande av systemhandlingar för ny gemensam plattform som både spårvagn och 

buss kan angöra under gällande tillgänglighetsnormer. Parallellt fortsätter samråd med 

Stockholms stad gällande förlängningen av sträckningen västerut. 

Investeringsbudgeten för året uppgår till 252 mkr. Utfallet för året uppgår till 209 och 

understiger budget med 43 mkr. Avvikelsen kan främst förklaras av att genomförandet av ny 

bussdepå i Stockby och tillhörande markanskaffning stryks som en del i besparingskraven 

samt har rådighetsprocesserna dragit ur på tiden varav bygghandlingsprojektering och 

produktion skjutits fram i tiden. 

Program Tvärbana Norr Solnagrenen 

Programmet omfattar ny dubbelspårsanläggning från Alvik till Solna station, ny depå i 

Ulvsunda, anpassning av befintlig Tvärbana till den utökade trafiken, ny uppställningshall för 

nya fordon i Brommadepån samt nya spårfordon. Genomförandet pågår och beräknad 

tidpunkt för färdigställande är 2014 med etappvis trafikstart till Solna Centrum från 2013. 


Årsbokslut 



Investeringsbudgeten för året uppgår till 1 017 mkr. Utfallet uppgår till 854 mkr. Utfallet 

understiger årets budget med 163 mkr vilket kan förklaras av att signalleverantören GE 

aviserat ett drygt halvårs senareläggning av sin signalsäkerhetsleverans. Detta innebär att den 

planerade avstängningen av befintlig tvärbana blivit framskjuten till våren 2013. 

Program Roslagsbanans Utbyggnad 

Programmet omfattar dubbelspårsutbyggnad, nya depåer samt nya fordon i syfte att erbjuda 

möjligheter till jämn 15-minuterstrafik i steg ett och jämn 10-minuterstrafik i steg två. Utöver 

detta innefattar programmet även upprustning av fordon, tillgänglighetsanpassning av 

stationer, nytt sophus och skalskydd för depå på Östra station, renovering och stambyte på 

fastigheten RB 30, övrig omgivningspåverkan samt bullerskyddsåtgärder på de sträckor som 

inte byggs ut till dubbelspår. 


understiger årets budget med 58 mkr. Avvikelsen kan förklaras av att projekteringstiden för 

dubbelspårsutbyggnaden har dragit ut på tiden som en konsekvens av att järnvägsplanerna 

överklagats. Avvikelsen kan även förklaras av att Täby kommuns detaljplaner senarelagts, 

samt att trafikverkets beslut för förstudien för motorvägshållplatsen vid Arninge senarelagts. 

Detta innebär att SL inte kan göra järnvägsplan och systemhandlingar enligt plan. Därutöver 

har programmet fortsatta förseningar i upprustningen av vagnar och 

tillgänglighetsanpassningar för fordon på grund av att leverantören av vagnarna inte klarat av 

att leverera till rätt kvalité. 

7.3.1.4 Buss 

Program Bussterminaler 

Budget för året uppgick till 17 mkr. Programmet har avslutats, kvarvarande restarbeten 

avseende Täby bussterminal genomförs på Projektsektionen som ospecificerade investeringar. 

Program Bussdepåer 

Programmet omfattar nyinvesteringar i Charlottendal, Ekerö och Gubbängen. Syftet är att 

skapa nya moderna bussdepåer som tillskapar ytterligare depåkapacitet för bussar. I 

programmet ingår även nya depåer i Fredriksdal och Tomteboda. Dessa depåer byggs som 

ersättning till befintliga innerstadsdepåer vilka som en del av medlingsavtalet med Stockholm 

Stad skall exploateras för kontor och bostäder. 


understiger budget med 25 mkr. Avvikelsen kan förklaras av förskjuten tidplan för depån i 

Charlottendal orsakad av Vattenfalls försening med nedläggning av kraftkabel. 

Fastighetsägare JM kan inte överlåta fastigheten till SL innan kabeln är flyttad varav 

byggnation ej kan påbörjas enligt ursprunglig tidplan. 

7.3.1.5 Trafikslagsgemensamt 

Program Slussen 

Programmet är en samordning av SL:s åtgärder och behov i och angränsande till Stockholms 

stads projekt avseende Slussen. Syftet med programmet är att hålla samman pågående och 

planerade aktiviteter som rör Slussen för att därmed skapa tydlighet i relation med Staden och 


Årsbokslut 



därmed bättre möjlighet till helhetssyn gällande SL:s och stadens åtgärder. Programmet 

omfattar Söderströmsbron, intrångsbevakning, bussterminalen, trafik under byggtid, 

utformning av Slussens slutlösning, utredning av kollektivtrafiklösning Ostsektorn, samt 

åtgärder på Saltsjöbanan inklusive bulleråtgärder. 


understiger årets budget med 27 mkr. avvikelsen är en konsekvens av senareläggning av 

grundundersökningar avseende FS Söderströmsbron, samt felaktiga utföranden i 

entreprenaden för bullerskyddsåtgärder. 

Program IT 

Programmet är en samordning av IT-projekt och syftar till att samordna vinster och ge en 

säker och stabil leverans av de säkerhets- och trygghetsaktiviteter som pågår. Programmets 

leveranser erbjuder trafikentreprenörerna en stabil och säker radiokommunikation genom att 

migrera samtliga radiokommunikationssystem inom trafikförvaltningen till ett gemensamt 

radiosystem för buss och spårbunden trafik. Programmet nyanskaffar ett elektroniskt 

passersystem med tillhörande administration av objekts- och behörighetshantering, samt 

uppgraderar det befintliga kamerasystemets mjukvara. Väktare görs synliga under jord genom 

möjlighet till GPS-positionering på karta. 

Investeringsbudgeten för året uppgår till 87 mkr. Utfallet uppgår till 52 mkr vilket understiger 

årets budget med 35 mkr. Detta kan främst förklaras av att utgiften avseende 

behörighetssystemet förskjuts till nästkommande år som en konsekvens av att utvärdering och 

förhandling inte blev klar. Avtal med resurs för att bedriva upphandling och införande av 

passersystem tecknades senare än beräknat. Därutöver har inköp av kamerasystemet flyttas till 

nästkommande år som en konsekvens av en för optimistisk tidplan och otydlig beställning, 

exempelvis adderades karta- och positioneringssystem till beställningen. 

SL Access 

Projektet omfattar SL:s nya betal- och biljettsystem SL Access med samtliga ingående delar 

och trafikslag. Projektet består av Reskassan, som ersätter remsan, samt e-handel för köp och 

återladdning av biljetter via Internet. 


understiger årets budget med 15 mkr. Avvikelsen kan förklaras av beslut om ett mer utdraget 

införande av reskassan och en längre period av parallellförsäljning av remsan i syfte att 

säkerställa den tekniska plattformen, vilket resulterar i att delar av utfallet flyttas framåt i tid. 

7.3.2 Ospecificerade investeringar 

Ospecificerade investeringar drivs vanligtvis som enskilda projekt och avser till största delen 

reinvesteringar som krävs för att säkerställa och bibehålla befintliga anläggningars status. 

Investeringsbudget 2012 för ospecificerade investeringar uppgick till 1 257 mkr inkl 

erfarenhetsmässig justering. Årets utfall uppgår till 924 mkr, vilket motsvarar en 

upparbetningsgrad i förhållande till årets budget om 92 procent efter erfarenhetsmässig 

justering. 


Årsbokslut 



Avvikelsen mellan årets budget och prognos uppgår till 196 mkr och kan främst förklaras av 

oklarheter i den nya organisationen som har resulterat senarelagd planering och att det finns 

otydligheter gällande ägarförhållandena på depåer och stationer. Diskussioner förs mellan 

Stockholms läns landsting och staten i syfte att lösa frågan. Avvikelsen kan även förklaras av 

de förstudieinvesteringar som inte kommit till genomförande kostnadsförts under året 


7.4 Balansräkning 

Årsbokslut 



Bokslut 

Bokslut 

Förändring 

Balansräkning (Mkr) 

Tillgångar 


2011 

Mkr 

Anläggningstillgångar 38 997 36 829 2 168 

Omsättningstillgångar 2 048 2 264 -216 

varav kassa och bank 543 1 032 -489 

Summa tillgångar 41 045 39 093 1 952 

Eget kapital 6 948 6 667 281 

Avsättningar (samt ev Minoritetsintresse) 

Skulder 

988 1 072 -84 

Långsfristiga skulder 29 389 28 151 1 238 

Kortfristiga skulder 3 720 3 203 517 

Summa skulder och eget kapital 41 045 39 093 1 952 

Anläggningstillgångarna ökar till följd av genomförda investeringar. 

Den ökade skuldsättningen kan till stor del hänföras till ökad upplåning 

Egna kapitalets förändring förklaras huvudsakligen av årets resultat på 55 mkr och 

aktieägartillskott från ägaren på 155 respektive 74 mkr. 

Ökning av kortfristig skuld beror på en uppbokning av amorteringskostnader. 

Soliditeten uppgår till 16,9 procent vilket är 0,2 procent lägre jämfört med föregående år. 

7.5 Övrigt - Finansiering 

Koncernens likviditet uppgår till 544 mkr, vilket är 488 mkr lägre än föregående år. 

Räntebärande skulder uppgår till 25 190 mkr varav 11 554 mkr avser leasingfinansiering av 

fordon. Motsvarande belopp vid årets början var 24 044 mkr varav leasingfinansiering 12 314 

mkr. 

SL har tecknat ränteswapavtal till ett belopp om 2 100 mkr för att skydda kassaflödet från 

räntekostnader hänförliga till finansiering med rörlig ränta. Ränteswaparna har medfört en 

ökning av årets räntekostnader med 15 mkr i jämförelse med budget. 

Upptagande av lån, förskottsbetalningar, hantering av valutaexponeringar och andra 

finansiella åtaganden följer SL:s riktlinjer för finansverksamheten. 


8 Medarbetare 

Årsbokslut 



8.1 Personal- och kompetensförsörjning 

Fokus i HR-arbetet under 2012 varit att bemanna organisationen med kvalificerad kompetens 

för att lösa det delvis nya uppdraget. Under mars månad genomfördes en ny 

rekryteringskampanj. Kampanjen byggde vidare på konceptet ”spindeln i nätet”. Nyheter i 

kampanjen var att SL tog första steget i rekrytering via sociala medier genom ”Kanal SL” på 

Facebook samt att SL producerade medarbetarfilmer som nu finns på sl.se/jobb. 

Det omfattande rekryteringsarbetet har resulterat i att SL:s upphandlingsorganisation nu är 

fullt bemannad. Detta är särskilt tillfredställande mot bakgrund av den konkurrens om 

kvalificerade upphandlare som råder på arbetsmarknaden. Även SL:s projektorganisation har 

lyckats tillsätta samtliga vakanta tjänster med kvalificerad projektledarkompetens. Även inom 

IT har SL lyckats tillsätta flertalet svårrekryterade tjänster. Totalt sett har SL tillsatt 98 

tjänster (varav 58 kvinnor och 40 män) under året, detta med 72 externa kandidater samt 27 

med interna kandidater. Andelen av interna tillsättningar är 27 procent för 2012. Detta är en 

andel som SL arbetar för att öka under 2013 då SL tror på en hög intern personalomsättning i 

arbetet med utveckling av medarbetarna. Under 2012 har, på grund av det stora antalet 

rekryteringar, stort fokus lagts på introduktion av nya medarbetare för att säkerställa att de 

kommer in i verksamheten och i sina nya arbeten på ett bra och effektivt sätt. 

Vid årsskiftet 2012/2013 övergick anställningarna i SL till trafikförvaltningen vid Stockholms 

läns landsting (SLL). SL lämnade då gällande kollektivavtal, för att istället gå in under 

Landstingets kollektivavtal ”Allmänna bestämmelser”. Inför denna övergång har 

förhandlingar förts med SLs fackliga organisationer. Förhandlingarna har handlat om hur 

anställningsvillkoren ska se ut efter övergången och har skett i nära kontakt med SL:s ägare. 

Under andra halvåret 2012 har fokus varit på att praktiskt få allt på plats inför övergången till 

trafikförvaltningen. Det har rört sig om nya anställningsavtal för samtliga medarbetare, 

information om hur det går till när anställning går över till SLL, pensioner överförda till SLL, 

förändringar/anpassningar i lönesystemet (Personec) samt hantering av skatter och 

arbetsgivaravgifter i den nya förvaltningen. I samband med övergången till förvaltningen har 

det också arbetats fram en ny rekryteringsprofil på karriärsidan. 

Stort fokus har också lagts på interninformation för att alla medarbetare ska känna sig 

informerade om varför förändringen sker, vad det kommer att innebära och rent praktiskt 

vilka förändringar det betyder för verksamheten rent administrativt. Avslutningen på den 

informationssatsningen var en eftermiddag samt kväll den 19 december med temat ”Steget in 

i framtiden”. Dagen innehöll en SLL-utbildning, en gemensam teambuildingaktivitet samt 

avslutande julmiddag och fest. Samtliga medarbetare var inbjudna (drygt 600) och ca 450 

deltog i det gemensamma steget in i framtiden. 

Upphandlingen av bemanningstjänster inom administration, ekonomi och HR är klar och 

ramavtal har tecknats med en red leverantörer. Detta innebär att nya uppdrag tecknas inom 

ramen för det nya ramavtalet. Genom denna upphandling har prisnivån på bemanningstjänster 

sänkts högst avsevärt. Befintliga bemanningsuppdrag ska senast den 31 december, ha 

avslutats alternativt lagts över på relevant leverantör i nytt ramavtal. 


Årsbokslut 



8.2 Chef- och ledarskap 

Under 2012 genomförde SL flera aktiviteter inom ledarskapsområdet i en omfattande 

ledarskapssatsning som tar sin bas i den nya chefsrollen och de ledarkriterier som ryms inom 

den. 

Satsningen har omfattat: 

- Ledarfrukost för samtliga chefer i gång i månaden. 

- Mentorprogram inom Stockholms läns landsting för en tredjedel av SLs chefer 

- Internt ledarskapsprogram inom SL. Programmet pågår under en tidsperiod på 8 – 10 

månader. 

- Nätverksträffar, gruppen träffas vid fem tillfällen och varje tillfälle behandlar ett 

ledarskapstema. 

Utöver det så har samtliga chefer kallats till två olika interna utbildningar/workshops. Först en 

utbildning inför lönerevisionen efter sommaren där syftet var att gå igenom hur årets 

lönerevision kommer att gå till samt att tillsammans resonera kring lönebildning på SL och 

hur löneprocessen kan utvecklas. 

Den andra utbildningen/workshop som anordnades var inför PU-samtalen 2013. Syftet då är 

att ge alla samma verktyg inför genomförandet av PU-samtalen, titta på nyheter för året samt 

att få till ett erfarenhetsutbyte. 

8.3 Arbetsmiljö och hälsa 

SL har som arbetsgivare ansvaret för arbetsmiljön i företaget. Systematiskt arbetsmiljöarbete 

innebär att SL arbetar förebyggande för att säkerställa en god arbetsmiljö. För att förebygga 

ohälsa erbjuds alla anställda en hälsoundersökning vartannat år. År 2012 var det 124 

medarbetare som anmälde sitt intresse jämfört med 168 föregående år. 

Under året har hittills 406 medarbetare (238 kvinnor/168 män) utnyttjat den 

friskvårdssubvention som erbjuds. Gymmet på Lindhagensgatan besöks varje vecka av cirka 

10 procent av medarbetarna. SL:s Friskvårdsklubb samordnar deltagande i externa 

friskvårdsaktiviteter. Under året har medarbetare deltagit i stegtävling, Cykelutmaningen, 

Tjejmilen och Vasaloppet. 

Hälsospåret 2012 är en ny satsning från HR som syftar till att inspirera till en mer hälsosam 

livsstil. Under året har fyra temadagar anordnats. Dagarna har haft olika teman som 

”Motivation, ”Stresshantering”, ”Kost & motion” samt avslutningsvis ”Inspiration” under 

december. Temadagarna har innehållit föreläsningar, tävlingar, prova på-aktiviteter med mera. 

8.4 Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaron i SL befinner sig på en låg stabil nivå. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron är 

beskrivna under avsnittet Arbetsmiljö och hälsa ovan. 

8.5 Jämställdhet och mångfald 

Under hösten genomfördes för SL:s chefer ett inspirationsseminarium i ämnet jämställdhet. 

Föreläsarna var samma individer som genomför SLL:s certifierade jämställdhetsutbildning. 


Årsbokslut 



Syftet med seminariet var inspiration och en intresseväckare för att arbeta vidare med 

jämställdhetsfrågor. 

HR har under året deltagit i SLL:s nätverk, där deltagare från olika förvaltningar och sjukhus 

deltar och delar med sig av goda exempel i verksamheten. 

En jämställdhetsgrupp bildades för att driva SL:s interna jämställdhetsfrågor och hur SL 

arbetar med frågan gentemot leverantörer och entreprenörer. Gruppen arbetade fram en öppen 

föreläsning i jämställdhet och jämlikhet för medarbetare i SL. Föreläsningen syftade till 

beskriva vad jämställdhet och jämlikhet är och hur utvecklingen inom området har varit, samt 

även hur SL arbetat med frågorna internt och i planeringen av kollektivtrafiken. 

SL:s medarbetarenkät besvarades av 91 procent av alla anställda vilket var ett mycket högt 

deltagande. De som besvarat enkäten anser att SL behandlar alla lika oavsett kön. De som 

svarat instämmer även i påståendet att SL arbetar aktivt för ickediskriminering. 

Mångfald innebär att alla människors lika värde respekteras. Detta avser ålder, kön, 

könsöverskridande identitet, sexuell läggning, trosuppfattning, funktionshinder eller etnicitet. 

Ytterst handlar mångfald om mänskliga rättigheter. SL ser kontinuerligt över verksamheten 

för att synliggöra normer och undanröja hinder som gör att människor hamnar utanför. 

9 Miljö 

Miljöredovisning återfinns i bilaga M. 

10 Funktionsnedsättning 

Ett frågeformulär avseende uppföljning av landstingets program rörande funktionsnedsättning 

är besvarat och lämnas i bilaga F till förvaltningsberättelsen. 

11 Folkhälsoarbetet 

Har förvaltningen/bolaget en handlingsplan för genomförande av landstingets 

folkhälsopolicy och landstingets handlingsplan för hälsa? 

Ja Nej Kommentar 

X Arbetet bedrivs dock enligt policyn. 

Har förvaltningen/bolaget ansvarig/samordnare för arbete med folkhälsopolicyn? 


X 

Har förvaltningen/bolaget under året fattat beslut som stödjer landstingets folkhälsopolicy 

eller på annat sätt verkat för att genomföra policyn? 

Ja Nej Kommentar - Om ja, ge gärna exempel 

X - SL bedriver fortsatta satsningar på förnybara drivmedel & 

miljöbussar. 

- SL bevakar bullerfrågor relaterat till kollektivtrafik i 

kommunernas plan- och byggarbete. 

- SL bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete vad gäller 

bullerdämpning vid SL:s verksamhet där riktvärden överskrids. 

- SL har gjort en utredning om kollektivtrafikens och SL:s bidrag 


Årsbokslut 



till ett jämställt samhälle. Den ska ligga tillgrund för SL:s 

strategiska arbete inom området nästkommande år. 

-SL bedriver ett strategiskt och systematiskt arbete för att förbättra 

tryggheten i kollektivtrafiken i Stockholm. 

Ange om förvaltningen/bolaget utför annat folkhälsoarbete utöver det som nämnts i frågan 

ovan? 

Ja Nej Kommentar - Om ja, ge gärna exempel på sådant arbete 

X 

12 Upphandling och inköp 

Ett frågeformulär avseende uppföljning av upphandling och inköp har besvarats och lämnas 

som bilaga G till förvaltningsberättelsen 

13 Övrigt 

Samma redovisningsprinciper har använts som i senaste årsredovisning. 

14 Ledningens åtgärder 

Lekmannarevisorerna bedömer i sin årsrapport för 2011 att den interna styrningen och 

kontrollen är otillräcklig. Iakttagelserna avser bland annat ansvar för intern kontroll, 

projektuppföljning och trafikavtalsuppföljning. De noterar samtidigt att bolaget för 

närvarande är inne i en förändringsprocess, vilket innebär att flera förbättringsinsatser görs 

inom verksamheten. 

Ett omfattande arbete pågår inom SL för att genomföra de rekommendationer som revisorerna 

lämnat inte minst genom att vidareutveckla metoder och processer i organisationen. Projektet 

översyn SL har haft detta som ett av sina fokusområden. Uppföljning av revisorernas 

rekommendationer sker med vd på månadsbasis. 

Det interna ansvaret för rutiner avseende intern kontroll ligger inom avdelningen 

Verksamhetsstyrning och ekonomi. I december 2011 fattade SL:s styrelse beslut om 

internkontrollplanen för 2012 i syfte att förebygga och hantera identifierade risker i 

verksamheten. Med utgångspunkt från internkontrollplanen hanteras riskerna löpande under 

året genom vd-uppdrag i verksamhetsplanen och dess månatliga uppföljning i 

ledningsrapporteringen. Uppföljning och rapportering till styrelse/trafiknämnd görs i samband 

med årsbokslut. 

Den månatliga ledningsrapportering som genomförs inom SLomfattar statusrapportering av 

projekt och vd-uppdrag i dimensionerna tid-kvalitet-ekonomi, trafikavtalens ekonomi, 

verksamhetstal, ekonomiskt utfall/analys, investeringsuppföljning samt måltal/nyckeltal. Alla 

stora projekt gås igenom löpande under en heldag med vd. Då deltar projekt-sponsorer, 

projektledare, chefen för avdelningen projekt och upphandling samt chefen för 

Verksamhetsstyrning och ekonomi. Övrig delar av verksamheten gås också igenom under 


Årsbokslut 



ytterligare en heldag med vd, ansvariga avdelningschefer samt chefen för 

verksamhetsstyrning och ekonomi deltar. 

Genomförandet av de stora investeringsprojekten innehåller alltid ett mått av osäkerhet på 

grund av plan- och bygglovsprocesser, upphandlingar och tillgängliga resurser. Detta 

påverkar möjligheterna att genomföra planerade investeringar enligt föreslagna tidplaner. 

Erfarenhetsmässigt sker alltid förskjutningar i tiden som orsakar prognosförändringar som SL 

har svårt att påverka. Under året har dock en rad aktiviteter vidtagits i planeringsarbetet i syfte 

att förbättra prognossäkerheten. 

Det arbetssätt som SL i och med organisationsöversynen följer bygger på att ett antal 

strategiska huvuddokument tas fram. Ett av dessa är Genomförandeplanen som är under 

utveckling. Genomförandeplanen ska beskriva Trafikförvaltningens planering i ett 10-års 

perspektiv och ger den helhetsbild som behövs för att bedöma framtida budgetbehov både för 

investeringar och driftskostnader. 

Under våren genomfördes en uppföljning och analys av hur väl SL svarar upp mot de mål 

som etablerades i Översyn SL och de krav som tillkommit efter driftsättningen av den nya 

organisationen samt rekommendationer från revisorer. En central utgångspunkt för analysen 

var de utvecklingsmål som finns i SL:s strategiska karta. Arbetet resulterade i att 

organisationen justerades i några delar och vissa resurser omfördelades. Syfte var att 

ytterliggare förstärka organisationen för att möjliggöra måluppfyllelse. Åtta 

utvecklingsområden har också identifierats och prioriterats. Dessa är omhändertagna i 

Verksamhetsplanen för 2013. 

En nya arbetsordning har tagits fram. Den sammanfattar hur Trafikförvaltningen leds, styrs 

och kontrolleras. Den innehåller vidare förvaltningschefens bestämmelser om organisation, 

fördelning av ansvar samt uppdrag. 

Denna förvaltningsberättelse för helåret januari-december 2012 behandlas av trafiknämnden 

den 11 februari 2013. 

Stockholm 2013-01-29 


Verkställande direktör 


Bilagor 

A Produktivitet 

C Investeringar 

D Personal 

F Funktionsnedsättning 

G Upphandling och inköp 

H Landstingets finanspolicy 

I Policyer och övriga styrdokument 

J Representation 

M Miljöredovisning 

O Verksamhetstal 

P Uppföljning av intern kontroll 

Finansuppföljning 

Årsbokslut 




Bilaga A. Version 2012-12-31 

Bilaga. Produktivitetsuppföljning i bokslut 2012, sida 1 

Rapporterande enhet : AB Storstockholms lokaltrafik (8110) 

Gråmarkerade celler fylls i (övriga celler beräknas automatiskt) 

Kostnader anges med positiva tal (d.v.s. med motsatt tecken i förhållande till resultaträkningen) 

Uppgiftslämnare: Bertil Eliasson 

Telefon: 08-6861412 

Datum: 2013-01-29 

Bokslut Bokslut Förändring 

2011 2012 2012 vs 2011 

Totalkostnad (tkr) 

1. Totalkostnad enligt Controller (enligt def. sida 3) 15 097 735 15 994 098 5,9% 

2. Jämförelsestörande kostnader (enligt 12 nedan) 168 600 129 000 

3. Justerad totalkostnad, löpande priser (=1.-2.) 14 929 135 15 865 098 6,3% 

4. Index fasta priser (enl. bilaga) 1,009 

5. Justerad totalkostnad, fasta priser 2011 (=3.*4.) 15 060 960 15 865 098 5,3% 

Verksamhetstal 

6. Antal personkilometer (tusental) 5 073 000 5 241 000 3,3% 

7. Antal sittplatskilometer (tusental) 16 114 900 16 239 416 0,8% 

8. Genomsnittlig beläggningsgrad (%) 31,5% 32,3% 2,5% 0,8% 

Nyckeltal, löpande priser 

9a. Just. totalkostnad(3.)/ personkilometer (kr/km) 2,943 3,027 2,9% 

9b. Just. totalkostnad(3.)/ sittplatskm (kr/km) 0,926 0,977 5,5% 

Produktivitetstal, löpande priser 

10a. Personkilometer/ just.totalkostnad(3.) (km/tkr) 340 330 -2,8% 

10b. Sittplatskm/ just. totalkostnad(3.) (km/tkr) 1 079 1 024 -5,2% 

Produktivitetstal, fasta priser 

11a. Personkilometer/just. totalkostnad(5.) (km/tkr) 337 330 -1,9% 

11b. Sittplatskm/ just. totalkostnad(5.) (km/tkr) 1 070 1 024 -4,3% 

Jämförelsestörande kostnader Bokslut Bokslut 

2011 2012 

Beskrivning av jämförelsestörande kostnad Belopp (tkr) Belopp(tkr) 

A. Utrangering av anläggningstillgångar 10 600 

B. Snökaos 55 000 

C. Trygghetspaketet 103 000 

D. Pensioner (KPI beräkning) 89 000 

E. Avskrivningar (tillhörande tidigare år) 55 000 

F. Återbetalning försäkringspremier (AFA) -15 000 

12. Summa (skrivs in vid punkt 2 ovan samt till 168 600 129 000 

8110 Bilaga_ A_ Produktivitet 2012.xls 

SL 

1 (14)

elevanta delar även vid punkt 14 nästa sida) 


Bilaga. Produktivitetsuppföljning i bokslut 2011, sida 2 



Totalkostnad exkl. kapitalkostnader (tkr) 

1. Totalkostnad enligt Controller (enligt def. sida 3) 15 097 735 15 994 098 5,9% 

13. Kapitalkostnader Controller (enligt def. sida 3) 2 264 510 2 641 910 16,7% 

14. Jämförelsestörande kostnader (enligt 12 ovan) 168 600 129 000 

15. Just. totalkostnad exkl. kapitalkostnader * 12 664 625 13 223 188 4,4% 


17. Just. tot.kostnad exkl. kapitalk. i fasta priser ** 12 776 454 13 223 188 3,5% 

*) Rad 15. = 1.-13.-14. 

**) Rad 17 = 15.*16. 


Trafikslag 

Totalkostnad (tkr) (Bol10) 


Tunnelbana 3 305 664 3 399 858 2,8% 

Pendeltåg 1 893 950 1 863 783 -1,6% 

Lokalbana 915 853 899 304 -1,8% 

Buss 5 013 896 5 674 556 13,2% 

Verksamhetstal 2012 Tunnelbana Pendeltåg Lokalbana Buss 

6. Antal personkilometer (tusental) 1 796 000 1 337 000 278 000 1 830 000 

7. Antal sittplatskilometer (tusental) 4 253 370 5 086 500 1 109 871 5 789 675 


2011 Tunnelbana Pendeltåg Lokalbana Buss 

6. Antal personkilometer (tusental) 1 725 000 1 279 000 277 000 1 792 000 

7. Antal sittplatskilometer (tusental) 4 181 400 5 086 900 1 110 400 5 736 200 


personkilometer (2011/2012) 4,1% 4,5% 0,4% 2,1% 

sittplatskilometer (2011/2012) 1,7% 0,0% 0,0% 0,9% 

Nyckeltal, löpande priser Bokslut Bokslut Förändring 

9a. Just. totalkostnad(3.)/ personkilometer (kr/km) 2011 2012 2012 vs 2011 

Tunnelbana 1,92 1,89 -1,2% 

Pendeltåg 1,48 1,39 -5,9% 

Lokalbana 3,31 3,23 -2,2% 

Buss 2,80 3,10 10,8% 

9b. Just. totalkostnad(3.)/ sittplatskm (kr/km) 

Tunnelbana 0,79 0,80 1,1% 


SL 

2 (14)

Pendeltåg 0,37 0,37 -1,6% 

Lokalbana 0,82 0,81 -1,8% 

Buss 0,87 0,98 12,1% 

Jämförelsestörande faktorer - markera med kryss Ja Nej 

Finns jämförelsestörande kostnader (netto minst 1% av beräkningsunderlaget): x 

Finns jämförelsestörande förändringar för verksamhetstal (minst 1% av total): x 

Om ja-kryss: precisera kostnaderna i tabellen jämförelsestörande kostnader på föregående sida. Om den 

jämförelsestörande förändringen avser verksamhetstal kan den redovisas i kommentarfältet nedan. 

Kommentarer om utvecklingen av produktivitetstalen samt övrigt: 

I bilaga B redovisas produktiviteten som antalet sittplatskilometer/personkilometer i löpande priser samt 

indexjusterade fasta priser genom totala kostnader. Hänsyn har tagits till jämförelsestörande poster. 

Däremot görs ingen justering med avseende på de förändringar av intäkterna som sker trots att det finns 

direkta samband som tex ökade försäljningsomkostnader, ökade leasingavgifter för fordon mm. 

Antalet personkilometer ökade under 2012 med 3,3 % 

Antalet sittplatskilomer ökade med 0,8 %. 

SL kan se fortsatta utmaningar gällande produktiviteten de kommande åren till följd av planerade satsningar på 

spårbunden trafik, nya fordon mm. Vidare ökar kapitalkostnaderna till följd av en ökande 

investeringsvolym och höjda marknadsräntor. 

Avskrivningar och räntekostnader kommer de kommande åren belasta SLs kostnadsmassa och därigenom produkt 

i en allt högre grad, beroende på en allt större anläggningsmassa samt finansieringskostnader för lån avsedda att 

finansiera investeringar. 

Definitioner och mätmetoder preciseras nedan 


Generella definitioner 

Aktuella kostnader och verksamhetstal i ovanstående sammanställning bygger till stora delar på de 

uppgifter som rapporteras av resultatenheten i Controller 

Jämförelsestörande kostnader avseende produktivitetsuppföljning rapporteras dock av 

resultatenheten enbart i ovanstående sammanställning 

Följande controllerrader ingår i 1.Totalkostnad respektive 13.Kapitalkostnader i sammanställning ovan: 

Total- Kapitalkostnad 

kostnader 

7899 S.a Verksamhetens kostnader X 

7989 S:a Andelar i intresseföretags resultat X 

7920 S:a Avskrivningar X X 


SL 

3 (14)

8499 S:a Finansiella intäkter X X 

8598 S:a Finansiella kostnader X X 

Jämförelsestörande faktorer = 

Jämförelsestörande kostnader som sammanlagt uppgår till minst 1% av totalkostnaden (enligt definition ovan) 

Jämförelsestörande förändringar för verksamhetstal som uppgår till minst 1% av beräkningsunderlaget 

Med jämförelsestörande kostnader i ovanstående sammanställning avses t.ex. reavinster, engångsposter, 

vissa avsättningar i samband med affärsöverlåtelser och större strukturella förändringar samt verksamhets- 

förändringar som ej påverkar kostnader och verksamhetstal parallellt. OBS ! Denna definition skiljer sig från 

definitionen av Controller konto 7670 "Jämförelsestörande poster" i resultaträkningen. 

Justerad totalkostnad = Totalkostnad med justering för relevanta jämförelsestörande kostnader 

Motsvarande definition gäller för Justerad totalkostnad exklusive kapitalkostnader 

Definitioner SL 

Antal personkilometer = resenärernas sammanlagda reslängd i kilometer 

Antal sittplatskilometer = antal sittplatser som ställs till förfogande multiplicerat med antalet 

utbudskilometer (fordonskilometer till trafikanternas förfogande). OBS! Fordonstyp helt avgörande ! 

Mätmetoder SL 

Antal personkilometer: 

Pendeltåg, lokaltåg, buss: Mäts via automatisk trafikräkning (ATR). Antalet av- och påstigande mäts 

med hjälp av fotoceller så att beläggningen mellan hållplatserna hela tiden är känd. 

ATR finns installerat i ca 10% av de fordon i SL-trafiken som mäts via detta system. 

Tunnelbana: Resandet mäts genom spärräkning (antalet inpasserade) och plattformsräkningar. 

Via schabloniserad modell erhålls antalet personkilometer. Enligt SL finns det en viss mätosäkerhet. 


SL 

4 (14)


SL 

5 (14)

Totalt 

5 241 000 

16 239 416 

32,3% 

Totalt 

5 073 000 

16 114 900 

31,5% 

3,3% 

0,8% 


SL 

6 (14)

tivitet 


SL 

7 (14)


SL 

8 (14)


SL 

9 (14)


SL 

10 (14)


SL 

11 (14)


SL 

12 (14)


SL 

13 (14)


SL 

14 (14)

Stockholms läns landsting 

Investeringsutfall 2012 trafikbolag SL 

Total kostnad (mkr) Investeringsutgifter (mkr) 

Kommentar 

Fastställd Ackumulerad Budget Bokfört Avvikelse Förklaring 

produktionskostnad förbrukning 2012 2012 BU-BO till 

mkr enligt LF beslut t o m 2012-12-31 enligt LF beslut avvikelse 

1 Specificerade objekt 

Nyinvesteringar 

Tunnelbana 

Program Röda linjen * 259 254 238 16 

Program Spårdepåer * 82 107 111 -4 

Program Mötesplats SL * 48 67 57 10 

Förstudie Tunnelbana till Ostsektorn * 0 10 3 7 

Förstudie Hagastaden * 3 7 3 4 

Pendeltåg 

Program PT Trafikverket trafikutveckling u * 496 1 181 1 038 143 

Program PT Trafikverkets åtgärder * 5 202 98 95 3 

Program Citybanan * 3 17 10 7 

Lokalbanor och spårvägar 

Program Spårväg City, etapp 2 * 390 252 209 43 

Program Tvärbana Norr Solnagrenen * 2 398 1 017 854 163 

Program Roslagsbanans Utbyggnad * 398 301 246 55 

Förstudie Spårväg syd * 5 0 0 0 

Förstudie Roslagsbanan och Arlanda * 1 0 3 -3 

Förstudie Kistagrenen * 19 35 45 -10 

Buss 

Program bussdepåer * 69 174 165 9 


Projekt SL Acess * 40 22 7 15 

Program Slussen inkl. Söderströmsbron * 0 34 7 27 

Program IT med säkerhetsaspekt * 2 18 6 12 

Reinvesteringar 

Tunnelbana 

Förstudie/genomförande Hässelbygrenen * 4 12 13 -1 

Program Hagsätra * 950 84 67 17 

Pendeltåg 

Program PT Trafikverkets åtgärder * 41 63 54 9 


Program Roslagsbanans Utbyggnad * 349 36 30 6 

Buss 

Program bussdepåer * 476 35 19 16 


Program IT med säkerhetsaspekt * 57 69 46 23 

Myndighetskrav 


Program Roslagsbanans utbyggnad * 93 35 37 -2 

2 Ospecificerade objekt 

Nyinvesteringar 274 108 166 

Reinvesteringar 855 772 83 

Myndighetskrav 145 43 103 

Erfarenhetsmässig justering -239 

S:a investeringsutgifter 4 964 4 287 916 

Statsbidrag 386 

Utgivn-dag 2012-12-20 

8110 Bilaga_C3_Investeringar Trafik_2012.xlsx 

Trafikanläggningar 


Bilaga C3 

1 (1)

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 

Bolag/Förv: 

..................... 

AVSER koncernenheterna Locum och WÅAB 

PA-STATISTIK 2012-12-31 Ifylles endast av Locum och Wåab 

Bokslut 2012 


Bilaga K 4 Antal 

Totalt 

Antal anställda 2012-12-31 

2011-12-31 

Antal anställda 

heltid 

deltid 

Summa 

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 

Tim 

Årsarbetare 

Totalt 


Åldersstruktur 

2012-12-31 

2011-12-31 

Ålder 

- 19 år 

20 - 29 år 

30 - 39 år 

40 - 49 år 

50 - 59 år 

60 - år 

Medelålder 

Kvinnor Män 

Totalt 

Kvinnor 

Män 

Antal anställda i de tio största yrkesgrupperna 


Yrkesgrupp 

Kvinnor Män 

Kvinnor 

Medellön i bolaget för män respektive kvinnor 

2012-12-31 2011-12-31 


Medellön 

Totalt 

Totalt 

2011-12-31 

Män Totalt 

S:\SLs Ledning\Stab\Staben\Trafiknämnden 2013\Studieresa 11-12 febr\Förvaltningsberättelse2012\AB SL\8110 

Bilaga_D1_Personalbilagor 2012.xlsx

Landsstingsstyrelssens 

förvaltn ning 

SLL PPersonal 

Bilaaga 

D2 Person nal - ochh 

kompe etens- 

förrsörjninngsplan 

AB SL 

Plann 

för persoonal- 

och kompeten 

k nsförsörjning 

Mål 

Tillssätta 

befinntliga 

vakaanser 

Öka a den interrna 

perssonalomsäättningen 

Utveeckling 

av v 

meddarbetare 

Minnska 

perssonalomsäättningen 

2013-01-21 

2 

Aktivitetter* 

Relevannta 

insatse er 

såsom lööpande 

rekryterring, 

rekryterringskamp 

panjer 

vid behoov 

och sats sning 

på emplloyer 

bran nding. 

Nuvarannde 

nivå på p 27% 

ska ökass 

med 

motiveri ringen att vi v ska 

kunna eerbjuda 

utveckliingsmöjlig 

gheter 

intern i hhögre 

utsträckkning, 

för att på 

så sätt bbehålla 

vår ra 

medarbeetare. 

Pga av dden 

kompeteensintensi 

iva 

verksammhet 

vi har r är 

utveckliing 

av våra a 

medarbeetare 

en 

självklarr 

konkurrrensfaktor 

r i 

arbetet mmed 

att be ehålla 

vår kommpetens. 

Pga av dde 

två sena aste 

omorgannisationer 

rna 

ligger vii 

i dagsläge et på 

en för höög 

personaalomsättni 

ing. 

Stort fokkus 

läggs på p att 

få ordniing 

på de 

strukturrella 

orsak ker 

som finnns 

som gör 

att 

medarbeetare 

sluta ar 

samt ettt 

allmänt höjt h 

fokus påå 

utvecklin ng av 

våra meedarbetare 

e och 

chefer. 

Ti idplan 

20 013 

20 013 

20 013 

20 013 

1 (2)

* t ex utiffrån 

behovet t av att attraahera, 

rekryt tera, behålla, 

utveckla occh 

avveckla 

Inhyyrd 

personnal 

Yrkee 

Timmar T (oom 

möjligt) m 

Bemanningskonnsult 

- 

Övrigg 

inhyrd personal 

- 

o Vidtaas 

åtgärder för att mins ska använddningen? 

Bemmanningstjäänster 

anvä änds i begrränsad 

omf mfattning oc ch endast i de 

fall ddär 

vi gör bbedömning 

g att rekryttering 

inte är lämplig gt eller 

effekktivt. 

Alla bbehov 

över r 6 månadeer 

prövas fö ör en rekry ytering enliigt 

befinntlig 

rutin fför 

inhyrn ning adminnistrativ 

pe ersonal. 

Sammordnade/ 

/övergripa ande åtgärrder 

Kommpetensgaap-/behov 

Svårrrekryteraade 

grupper 

(proojektledare, 

IT, tekn niska 

speccialister) 

2013-01-21 

2 

Kostna ad 

5,6 mkr r 

54,2 mk kr 

Förslag ti ill åtgärd 

Satsninga ar inom Em mployer 

branding för att ytt terligare ööka 

attraktivi iteten hos 

Trafikförv valtningen n som 

arbetsgivare 

2 (2)

2012-10-17 Bilaga till personal-och kompetensförsörjningsplan 

Rekryteringsläget 

SLL Personal chefer, adm samt övr 

Bilaga D2 

Förvaltning/bolag: AB SL 

Handläggare: Hanna Olsson 

Fråga 1 

Balans mellan tillgång och efterfrågan 

Ange balansen mellan efterfrågan och tillgång per yrken/specialitet på den femgradiga 

skalan nedan. 

På skalan anger 

1 - att efterfrågan är mycket större än tillgången 

3 - balans mellan efterfrågan och tillgång 

5 - tillgången är mycket större än efterfrågan 

Yrkesgrupp/specialitet 

Efterfrågan - Tillgång 

1 2 3 4 5 

Chefer 

1.a linjens chef 3 

Övriga nivåer av chefer 3 

Handläggare inom: 

Ekonomi 3 

Upphandling 2 

HR 3 

Jurist 

Annan: 

2 

Medicinsk sekreterare inte applicerbart 

IT 2 

Medicinteknisk ingenjör inte applicerbart 

Projektledare (ange gärna inrikt.) 

Tekniska specialister (kravställande 

specialister, affärsförvaltare etc) 

2 Inriktini 

fastighe 

2


Fråga 2 

Uppskattning om utvecklingen av antalet anställda (räkna inte med verksamhet som ni 

vet omfattas av privatisering/försäljning etc.) 

1 år 3 år 


Minska Oför. Ökar Minska Oför Öka 

Chef (enl SLLs chefs indelning) 

1.a linjens chef(C-nivå) Oförändrat Oförändrat 

Mellanchefer (BA, BB, BC) Oförändrat Oförändrat 

Högsta chefsnivå (AA) Oförändrat Oförändrat 


Ekonomi Oförändrat Oförändrat 

Upphandling Oförändrat Oförändrat 

HR Oförändrat Oförändrat 

Jurist 

Annan: 

Oförändrat Oförändrat 

Medicinsk sekreterare inte applicerbart inte applicerbart 

IT Oförändrat Oförändrat 

Medicinteknisk ingenjör inte applicerbart inte applicerbart 

Projektledare (ange gärna inrikt.) 

Tekniska specialister (kravställande 

specialister, affärsförvaltare etc) 

Ökar Ökar 

Oförändrat Oförändrat


rig 

ng infrastruktur, 

et, teknik, IT


Infrastrukturprojektledare



LSF AAdministratioon 

LSF KKansli 

Meer 

än bbara 

tr rösklarr, 

AB Sto orstockholms 

Lokkaltrafik 

Stocckholms 

lläns 

land dstings prrogram 

20 011 – 201 15 för 

delaaktighet 

fför 

person ner med ffunktions 

snedsättn ning 

I proogrammet 

(llättläst) 

som m Landstinggsfullmäktig 

ge beslutade 

den 16 maars 

20100 

beskrivs hur 

målen nå ås. Varje år ska förvaltningar 

och bolag redovvisa 

indikkatorerna 

beemötande, 

kommunika 

k ativ tillgäng glighet och fysisk f 

tillgäänglighet. 

Tilllgängliighet 

”Att ggöra 

informmationen 

till lgänglig bettyder 

att göra 

det möjli igt för persooner 

med funktionsnnedsättning 

att kommuunicera 

med d – och ta de el av – 

mynddighetens 

innformation 

via tryckta medier, tel lefon, webb, 

film och 

möteen.” 

”Att ggöra 

lokalerrna 

tillgäng gliga betyderr 

att person ner med 

funkttionsnedsätttning 

ska kunna k besökka 

en mynd dighet – sam mt ta del av ooch 

deltaa 

i verksamhheten 

där. Lokalerna L skka 

också fun ngera som arbetsplats 

a för 

persooner 

med fuunktionsned 

dsättning.” 

”Iblaand 

sker förrändringar 

inom 

tillgännglighetsom 

mrådet – till exempel nyya 

standdarder, 

regller 

och lagar r samt ny ku kunskap. På Handisams s webbplatss, 

wwww.handisam. 

.se, finns de e senast upppdaterade 

riktlinjerna. 

” 

Läs mmer 

i Riktlinnjer 

för tillg gänglighet, RRiv 

hindren n 

Frågga: 

Hur många cheffer 

har delta agit i utbilddningen 

Din n kompetens s – vår 

möjliighet. 

Svarr: 

1 cheef 

(Chefen föör 

Hållbar utveckling) 

u 

Frågga: 

Är deen 

webbaseerade 

utbildningen 

Dinn 

kompetens s – vår möjl lighet känd 

inomm 

organisatiionen. 

Svarr: 

Nej 

Stockkholms 

läns landsting 

Box 222550 

104 222 

Stockholm 

Telefon: 008-737 

25 00 0 

Fax: 08-7737 

41 09 

E-post: reegistrator.lsf@ 

@sll.se 

MER M ÄN BAR RA TRÖSKLARR 

Diarienumme 

D 

er 


2 

Bilaga B F 

LS L 1203-0382 

Besökk 

oss: Hantverrkargatan 

45. Kommunikati tioner: T-bana a Rådhuset, Bu uss 3, 40, 52 och 62 

Sääte: 

Stockholm 

OOrg.nr: 

232100 0-0016 

wwww.sll.se 

1 (11)

Måål 

1 Bemmötand 

de 

1. Villka 

åtgärder 

har vidtag gits för att ööka 

medvete enheten och h kunskapenn 

hos mmedarbetarre, 

entrepren nörer och al allmänhet (t t ex utbildni ing till 

persoonal, 

kompeetenshöjnin 

ng, samarbeete 

med 

funkttionshinderrorganisatio 

onerna). 

Visa de kvantitaativa 

och kvalitativa 

ressultaten 

av åtgärderna. 

å . 

Svarr: 

Samvverkan 

Undeer 

2012 harr 

man arbeta at efter denn 

nya modellen 

för samverkan 

melllan 

HSOO, 

DHR och SRF samt Stockholms 

S 

län och lan ndstingens förvaltninga 

f ar 

och bbolag 

(LS 11105-0719). 

Undeer 


4 st samråd d med HK-oorganisationerna 

hållit ts, vara 2 mmed 

politiker. 

4 st saamråd 

har hållits h med ppensionärso 

organisation nerna, varavv 

2 

med politiker. UUtöver 

detta a har resursggruppen 

för r tillgänglig ghet och 

resurrsgruppen 

FFärdtjänst 

träffats t 4 gåånger 

varder ra. 

Inforrmationsåtggärder 

SL arrbetar 

kontiinuerligt 

med 

att informmera 

om til llgänglighet ten i SL- 

trafikken. 

Undeer 


ett arbete med m att ta fr fram en kom mmunikationsplan 

för 

tillgäänglighet 

pååbörjats. 

Inf formation oom 

SL:s tillg gänglighetsarbete 

har 

blandd 

presenterrats 

i DN:s bilaga b ”Trafi fiksatsning Stockholm” 

S ”. SL:s 

tillgäänglighetssppecialist 

har r utöver dettta 

träffat bl land annat Botkyrka 

kommmun 

och enn 

delegation n från Turkiiet 

och berättat 

om SL: s 

tillgäänglighetsarrbete. 

2 (11) 


Diarienumme 

D 

er 

Bilaga B F 

LS L 1203-0382

Utbilldning 

Föruutom 

att unddanröja 

fysi iska hinder arbetar SL även för att t alla resenäärer 

ska bbli 

bemötta på ett insik ktsfullt sätt. Därför utbi ildas alla medarbetare 

på 

SL occh 

all trafikkpersonal 

ho os SL:s leveerantörer 

i ti illgänglighe etsfrågor. UUnder 

utbildningen 

fårr 

deltagarna a själva testta 

på hur de et kan vara att a exempelv lvis 

vara synskadad eller använ nda rullstol i SL-trafike en. 

Undeer 


5 utbildnin ngstillfällen hållits för SL-persona 

S l och totalt 56 

persooner 

har gåttt 

utbildnin ngen under 22012. 

Undeer 

året har een 

vidareutb bildning påå 

insiktsutbi ildningen ut tvecklats i 

samaarbete 

med Östra teate ern. Två pilootutbildning 

gar hölls un nder hösten 

20122 

och 37 perrsoner 

gick utbildninge 

u en (vara 5 de eltagare från 

entreeprenörer 

ooch 

3 från fä ärdtjänstförrvaltningen) 

). 

Utövver 

SL:s perssonal 

har äv ven SL:s kuundtjänst 

ut tbildats i 

tillgäänglighetsfrrågor 

för att t kunna ge bbättre 

servic ce till resenärer 

med 

funkttionsnedsätttning. 

Tre utbildnings 

u stillfällen ha ar hållits un nder året ochh 

totaltt 

35 personner 

har gått utbildninge 

u en. 

Inforrmation 

omm 

SL:s tillgän nglighetsarbbete 

har hål llits för kom mmunala 

Färddtjänstutreddare 

tre gång ger under ååret 

för total lt 60 deltagare. 

2. Huur 

många aavtal 

av det totala t antallet 

avtal inn nehåller avsn nitt om 

bemöötande. 

Hurr 

många up ppföljningarr 

har gjorts avseende be emötandet. . 

Har eekonomiskaa 

regleringa ar genomförrts. 

Svarr: 

SL sttäller 

krav ppå 

att all fro ontpersonal inom SL-tr rafiken utbildas 

i 

bemöötandefrågoor. 

Tabellen n nedan visaar 

att all per rsonal hos SL:s S 

entreeprenörer 

ooch 

nästan alla a anställdda 

inom SL har h gått utb bildningen. 

Åtgärrd 

Andell 

extern trafikkpersonal 

(Buss) ) som genomggått 

särskild 

insiktsutbildning 

unnder 

de senast te 

5 årenn 

Utfall 31 

dec 

2011 

Keolis, 1000 

% 

Norbina, , 100 % 

Arriva, (ttog 

över 

del av 

busstrafiiken 

19/8) 

3 (11) 


Diarienumme 

D 

er 

Bilaga B F 

LS L 1203-0382

Andell 


(T- 

bana) som genomgåått 

särskild 


unnder 

de senast te 

5 årenn 

MTR 1000 

% 

AAll 

Andell 


stationspersonal 

(Penddel) 

som genommgått 

särskild d och tåggvärdar 


unnder 

de senast te klara. Förare 

5 årenn 

återrstår. 

Andell 


Veolia, 1000 

% 

(Lokaalbana) 

som geenomgått 

Arriva (toog 

över 

särskiild 

insiktsutbilldning 

under trafiken 119/8) 

de sennaste 

5 

Roslagstååg 

100% 

Andell 

intern SL peersonal 

som 

genommgått 

särskild 


unnder 

de senast te 

5 årenn 

1000 

% 

Tabell: : Andel trafikperrsonal 

som genomgått 

insiktsuttbildning. 

Undeer 

hösten 20012 

gjordes s ett en kvalitetsmätnin 

ng i SL-trafiken 

(s.k. 

Mysttery 

shoppinng). 

Ett par r av paramet etrarna som undersökte es handlar oom 

bemöötande. 

Resuultatet 

redovvisas 

i tabel llen nedan. 

Mätningg 

Resultat R 

höst h 2012 

Nigning 

32 

% 

Finns kupolplatta 

vid 

hållplats? ? 75 7 % 

Kupolplaatta 

finns vid 

hållplats, 

stannar fföraren 

vid kupolplattaa? 

78 7 % 

Inre utroop 

90 9 % 

Yttre utrrop 

vid hållp plats 

60 6 % 

Bemötannde, 

upplev vde du att fööraren 

uppmärkksammade 

dig som kunnd 

78 7 % 


Diarienumme 

D 

er 

Bilaga B F 

LS L 1203-0382 

Resultatt 

höst 20111 

34% 

73% 

82% 

89% 

49% 

Ingen 

mätningg 

4 (11)

Ledssagning 

Ledssagning 

är een 

service fö ör alla resennärer 

som be ehöver extra 

hjälp att 

orienntera 

sig i SLL-trafiken. 

Det finns både 

beställd d och spontan 

ledsagniing. 

Undeer 

periodenn 

april-decem mber 2012 ggenomförde 

es 258 ledsa agningar påå 

penddeltåg 

och tuunnelbana. 

Undeer 

året har aall 

ledsagnin ngssamordnning 

tagits över ö av SL:s s kundtjänsst 

vilkeet 

innebär attt 

resenären n numera enndast 

behöv ver ringa ett t nummer fför 

att beeställa 

ledsaagning 

och inte ringa ddirekt 

till re espektive en ntreprenör ssom 

tidigare. 

Spårv rväg City 

Undeer 


projektet med m extra seervicevärda 

ar på Spårvä äg Citys 

statiooner 

för att hjälpa pers soner som hhar 

svårt att t ta sig av oc ch på 

spårffordonet 

foortsatt. 

3. Viilka 

åtgärdeer 

har vidtag gits för att ppersoner 

me ed funktion nsnedsättninng 

ska kkunna 

anstäällas. 

Har ppersoner 

mmed 

funktion nsnedsättning 

anställts s under året t. 

Svarr: 

Inga åtgärder. Inngen 

med funktionsne 

f edsättning har h anställts s. 

5 (11) 


Diarienumme 

D 

er 

Bilaga B F 

LS L 1203-0382

Måål 

2 Kommmuni 

ikativ ttillgäng 

glighet 

Med koommunikativ 

mmenas 

att ta emo ot och dela med sig av informat tion på ett sådan nt sätt att givareen 

och 

mottaggaren 

kan ta in iinnebörden 

av budskapet b på sinna 

villkor. Jfr la atinska ordet communicare 

= ggöra 

gemennsam, 

dela med sig, förena, göra a delaktig 

1. Villka 

åtgärder 


den kom mmunikativa 

tillgäängligheten. 

Visa de kv vantitativa ooch 

kvalitati iva resultate en av 

åtgärrderna. 

Svarr: 

Inforrmationsåtggärder 

SL arrbetar 


med 

att informmera 

om til llgänglighet ten i SL- 

trafikken. 

Undeer 


ett arbete med m att ta fr fram en kom mmunikationsplan 

för 


pååbörjats. 

Inf formation oom 

SL:s tillg gänglighetsarbete 

har 

blandd 

presenterrats 

i DN:s bilaga b ”Trafi fiksatsning Stockholm” 

S ”. SL:s 

tillgäänglighetssppecialist 

har r utöver dettta 

träffat bl land annat Botkyrka 

kommmun 

och enn 

delegation n från Turkiiet 

och berättat 

om SL: s 

tillgäänglighetsarrbete. 

Tillgäänglighetsnnummer 

och h tillgängligghetsgaranti 

i 

Undeer 

2012 lansserades 

SL: s nya tillgännglighetsnu 

ummer. Det t är ett 

priorriterat 

nummmer 

som är r öppet dygnnet 

runt. 30 0 medarbeta are på SL:s 

kunddtjänst 

har ffått 

en extra a utbildningg 

i tillgängli ighetsfrågor r för att kunnna 

ge bäättre 

servicee 

till SL:s re esenärer meed 

funktions snedsättnin ng. Det går 

ocksåå 

att höra avv 

sig till kun ndtjänst viaa 

mail och sms. 

Undeer 

året lanseerades 

ocks så SL:s tillgäänglighetsgaranti 

som innebär attt 

SL:s kundtjänst kan hjälpa till att ordnna 

rullstolst taxi eller an nnan servicee 

för 

att hjjälpa 

resenäärer 

med fu unktionsneddsättning 

om m den utlov vade 

tillgäänglighetsniivån 

inte up ppfylls på reesan. 

Inforrmationssysstem 

6 (11) 


Diarienumme 

D 

er 

Bilaga B F 

LS L 1203-0382

Undeer 

året har cca 

103 nya ”pratorer” ” ooch 

hållplatsskyltar 

installerats 

påå 

busshhållsplatserr. 

Sammanlagt 

har nu 11720 

stopps ställen prato orer. Även ffem 

styckken 

samlinggsskyltar 

på bussterminnaler 

install lerades und der 2012. 

2. Huur 

många aavtal 



kommmunikativ 

ttillgänglighe 

et. Hur månnga 

uppföljn ningar har gjorts g avseeende 

kommmunikativ 


et. Har ekonnomiska 

reg gleringar ge enomförts. 

Svarr: 

Alla ttrafikavtal 

iinnehåller 

krav k om kommmunikativ 

v tillgänglighet 

men 

samaarbetet 

medd 

entreprenö örerna kan utvecklas fö ör att uppnå å ännu bätttre 

resulltat. 

3. Uppplever 

perrsoner 

med funktionsneedsättning 

att den kom mmunikativa va 

tillgäängligheten 

till de tjäns ster som lanndstinget 

er rbjuder har ökat. 

Svarr: 

Det nnya 

tillgängglighetsnum 

mret och tillggänglighetsg 

garantin ha ar inte 

utvärrderats 

ännnu 

och därm med är det föör 

tidigt att säga om må ålgruppen 

uppleever 

att de hhar 

större möjlighet m tilll 

kommuni ikativ tillgän nglighet. Doock 

är ennskilda 

perssoner 

som nyttjar n tjänssten 

är nöjda. 

4. Uppplever 

perrsoner 


att deras möjligheter m aatt 

deltaa 

i det politiska 

arbetet inklusive dde 

allmänna a valen har ökat. ö 

Svarr: 

Vet eej. 

7 (11) 


Diarienumme 

D 

er 

Bilaga B F 

LS L 1203-0382

Måål 

3 Fyssisk 

tillg gängligghet 

1. Huur 

många avvtal 

av det totala t antaleet 

avtal inne ehåller avsn nitt om den 

fysiskka 

tillgängliigheten. 

Hu ur många upppföljningar 

har gjorts avseende dden 

fysiskka 


Ha ar ekonomisska 

reglerin ngar genomf förts. 

Svarr: 

Alla ttrafikavtal 

iinnehåller 

krav k om fysiisk 

tillgängl lighet men samarbetet 

s 

med entreprenöörerna 

kan utvecklas u föör 

att uppnå å ännu bättr re resultat. 

2. Skker 

samverkkan 

med and dra samhälllsaktörer. 

Med M vilka i så s fall. 

Svarr: 

Ja. SSamarbete 

sker 

bl.a. me ed Trafikverrket, 

Västtrafik, 

Skånet trafiken, 

Svennsk 

kollektivvtrafik, 

Sam mtrafiken, Sttockholms 

läns l kommu uner (främsst 

Stockkholms 

stadd), 

Järnhuse en och Hjällpmedelsins 

stitutet. 

3. Viilka 

anpassnningar 

har gjorts g så attt 

personal med m funktionsnedsättniing 

har kkunnat 

ansttällas. 

Svarr: 

Inga anpassninggar 

av SL:s huvudkonto 

h or har gjort ts under åre et då alla kännda 

hinder 

redan är åtgärdade. 

Dockk 

har följandde 

fysiska anpassninga 

a ar gjorts i SL L:s kundmil ljöer: 

Tunnelbana 

Taktiil 

varningsmmarkering 

och o kontrasttmarkering 

g 

8 (11) 


Diarienumme 

D 

er 

Bilaga B F 

LS L 1203-0382

Undeer 


kompletter ringar av tak aktila ledstrå åk gjorts vid d 

plattformskant 

ppå 

Axelsber rg, Örnsbergg 

och Nocke ebybanans plattform i 

Alvikk. 

Undeer 


SL enkelrik ktat 88 spärrrar 

i tunne elbanan. I sa amband meed 

enkeelriktningenn 

ändras de taktila markkeringarna 

framför spä ärren. I aprril 


höll SL ett samråd me ed handikappporganisat 

tionerna inf för projekteet 

med att enkelrikkta 

spärrarn na. 

Hissaar 

och rulltrrappor 

Undeer 

hösten 20011 

och våre en 2012 harr 

SL arbetat t fram rutin ner för 

utforrmning 

av hhisspaneler 

i befintliga hissar för att a förbättra a 


Arbetet ha ar skett tillsammans 

med m SRF. I maj m hölls ett t 

möteet 

med SL och 

SRF på plats p ute i VVästra 

skoge en för att utvärdera 

de 

klisteerlappar 

meed 

relief som m SL tagit fr fram. 

Ledsstråk 

Sektiion 

hållbar utveckling på p SL har taagit 

fram en n plan för vi ilka 

tunnnelbanestationer 

(både inomhus occh 

utomhus s) som måst te komplettteras 

med ledstråk fråån 

plattform m till trappaa 

och hiss. Installation 

av taktila 

ledsttråk 

kommeer 

att göras i samband mmed 

enkelt avhjälpta hinder h i 

tunnnelbanan. 

Insteegen 

till vaggnarna 

Undeer 


spårjusteri ingar gjortss 

på Kärrtor rp, Skärmarbrink 

södergående 

plaattform, 

Ska arpnäck ochh 

T-centrale ens blåa linj je. 


Diarienumme 

D 

er 

Bilaga B F 

LS L 1203-0382 

Stationerna 

Hässselbygård, 

Råcksta, Joohannelund 

d, Gullmarsp plan, Gamlaa 

stan, , Skärmarbrrink 

norrgående 

plattfoorm 

återstå år att justera a. 

Busss 

Andeelen 

låginsteegsbussar 

har h under 20012 

ökat frå ån 94 % till 95 %. I januuari 

20133 

var andeleen 

låginstegs sbussar 98% %. 

Redaan 

i decembber 

2011 höl lls ett samrååd 

med han ndikapporga anisationernna 

om aatt 

SL inte kkommer 

upp pnå målet mmed 

100% lå åggolvsbuss sar . 

Ersätttningstrafiik 

Undeer 


buss ersatt t pendeltåg på sträckor rna Södertälje-Gnesta, 

Spånnga-Bålsta, 

VVästerhanin 

nge-Nynäshhamn 

samt Roslagsban nan på sträcckan 

Kraggstalund-Kåårsta. 

Vid de essa ersättnningar 

har bussar 

med lågt l insteg 

9 (11)

funnnits 

i sammaa 

turtäthet som s tåget, ddvs 

minst en n (i allmänh het flera) avv 

de 

ersätttande 

bussarna 

har va arit av låginsstegsmodell. 

Övriga av vgångar har ofta 

varit normalgolvvade 

bussar r. Ersättninngen 

för Ros slagsbanan har h bedrivitts 

med normalgolvvade 

bussar r. 

Ersätttningstrafiiken 

för pen ndeltågen p g a dubbels sårsutbyggn naden på 

sträcckan 

Södertälje 

Hamn-Södertälje 

ccentrum 

ha ar hanterats genom 

omlääggning 

av ddet 

ordinari ie busslinjennätet 

i Söde ertälje, varv vid samtligaa 

avgånngar 

har utgjorts 

av bu ussar med lååginsteg. 

I febrruari 

hölls eett 

samråds smöte om errsättningstr 

rafik Kragst talund-Kårssta 

på RRoslagsbanann 

med hand dikapporgannisationern 

na. I maj höl lls ett 

samrrådsmöte 

omm 

sommara avstängninggen 

på blå li injen. 

Bussshållplatser 

och terminaler 

Merpparten 

av allla 

bussterm minaler har ttillgängligh 

hetsanpassats 

under 20006 

20100. 

Några terminaler 

und dantogs efteersom 

kapa acitetsöknin ng och 

modeernisering 

kkommer 

att t utföras på dessa term minaler (und der periodenn 

2011-2013). 

Undder 

2012 ha ar tillgängligghetsanpass 

sning av Älv vsjö stationn 

blivitt 

klar. Vällinngby 

busste erminal ingåår 

i Hässelb bygrenens upprustning 

u g. 

Penddeltåg 

Rörliiga 

fotsteg ppå 

X60 

X60-fordon 

beställdes 

ursp prungligen 22002 

utan rörliga r fotst teg. Denna 

funkttion 

beställdes 

sedan som s en optioon 

när prin ncipkonstruk ktionen var r 

klar. 

De röörliga 

fotsteegen 

har int te fungerat bbra 

och en ny n prototyp p är därför 

undeer 

framtagannde 

med hjälp 

av fordoonsleverant 

tören. 


Diarienumme 

D 

er 

Bilaga B F 

LS L 1203-0382 

Medaan 

arbetet ppågår 

med att a få det rörliga 

insteg get att funge era måste 

avstååndet 

mellaan 

vagn och plattform ööverbryggas 

s av en bärb bar ramp förr 

att 

rullsttolsburna 

reesenärer 

sk ka kunna koomma 

in och h ut ur pend deltågen. I 

januaari 

2012 staartade 

ramp pservice. Meellan 

maj til ll december r utförde 

Stockkholms 

tåg rampservic ce 225 gångeer. 

Arbeete 

med att tta 

fram en ny n prototyp på rörligt fotsteg f har pågått p undeer 


och under hösten åkte e projektgruuppen 

till Bremen B i Tys skland för aatt 

studeera 

ett fotstteg 

som man n hoppas påå 

ska funger ra bättre. Et tt nytt fotstteg 

10 ( 11)

kommmer 

i förstaa 

hand anvä ändas till nyy 

X60 vagna ar. Komplettering 

av 

befinntliga 

vagnaar 

kommer i nästa skedde. 

Övriig 

spårtraffik 

Roslaagsbanan 

Undeer 


man utfört t tillgänglighhetsanpassn 

ningar på Roslagsbana 

R ans 

statiooner. 

Åtgärder 

har gjor rts på totaltt 

28 statione er. På dessa a stationer hhar 

man framföralltt 

gjort följan nde åtgärdeer: 

 

 

 

 

 

 


Diarienumme 

D 

er 

Bilaga B F 

LS L 1203-0382 

Soffor – höjning av låga soffor, , kontrastm markering av v område unnder 

soffornaa, 

ersatt några 

gamla sooffor, 

kompl letterat med d fler sofforr. 

Kontrasttmarkering 

vid perronggkanter 

sam mt gångstråk k vid 

järnvägssövergångar 

r och trappoor. 

Nya räckken 

och han ndledare av godkänd modell m har er rsatt gamla 

räcken ooch 

handled dare 

Nya resnningshandta 

ag på bänkaar 

i vindskyd dd 

Gjort omm 

flera ramp per med bätttre 

lutning samt nya rä äcken och 

kontrasttmarkering 

Ledstråkk 

fram till perrongkantt. 

Undeer 

våren 2012 

började den första oombyggda 

Roslagsbane 

R evagnen gå i 

trafikk. 

Vagnen hhar 

bland an nnat byggts om så att den d får lågt insteg. i Undder 


har två vaggnar 

blivit klara. k Alla bbefintliga 

Ro oslagsbanef fordon kommmer 

att vaara 

ombygggda 

år 2016-2017. 

11 ( 11)

Årsbokslut Landstingsstyrelsens 

förvaltning 

Ekonomihandbok 

Datum: 2012-01-16 

8110 Bilaga_G_Upphandling och inköp 2012.docx 

1 (12) 

2012-12-31 Förvaltningsberättelse 


Bilaga G 

Frågeformulär avseende uppföljning av landstingets 

Upphandling och Inköp år 2012 

Frågeformuläret syftar till att besvara hur förvaltningar/bolag arbetat med 

upphandling under året. 

Uppgiftslämnare och kontaktperson: 

Resultatenhet Kontaktperson E-postadress Telefonnummer 

AB Storstockholms Jan Ribacka Jan.ribacka@sl.se 08-6861561 

Lokaltrafik 

Jan.ribacka@SLL. 

se 

1. Upphandlat år 2012 

Här avses annonserade upphandlingar som avslutats under år 2012, d v s 

där tilldelningsbeslut fattats. Avrop, beställning och förnyad 

konkurrensutsättning på föregående års ramavtal tas inte med. 

Upphandlingsvärdet avser det sammanlagda avtalsvärdet, inklusive 

optionsår. Mkr betecknar miljoner kronor. 

1.1. Ange antalet upphandlingar över 284 631 kr (15% av tröskelvärdet) för 

LOU, det totala upphandlingsvärdet för dessa samt ekonomiskt utfall i 

relation till föregående år. Särskilj egna upphandlingar, samordnade 

upphandlingar och de upphandlingar som Ni gett SLL Upphandling i uppdrag 

att utföra. 

De verksamheter som går under LUF anger upphandlingar över 569 262 kr 

(15% av tröskelvärdet). 

Upphandlingar över 284 631 kr för LOU samt 569 262 kr för LUF år 2012 

Upphandling Antal 

upphandlingar, 

totalt 

Egna upphandlingar 

Samordnad 

upphandling 

Uppdrag till SLL 

Upphandling 

Totalt upphandlingsvärde 

(Mkr) 

Utfall av upphandlingarna 

i relation till 

föregående år i 

% 

Ange om det 

är beräknat 

eller bedömt 

utfall 

32 13458 47 Beräknat 

0 

0


förvaltning 



2 (12) 



Bilaga G 

Samordnad upphandling är när två eller flera nämnder/styrelser eller bolag 

gemensamt anskaffar varor och tjänster av samma slag. Den part som 

genomför den samordnade upphandlingen redovisar denna i enkäten. 

Eventuella kommentarer till fråga 1.1: Ovanstående beräknade värde 

omfattar bl.a upphandlingen av driftoch underhållsentreprenader 

avseende SL:s spåranläggningar med ett enskilt upphandlingsvärde 

om ca 7 miljarder kronor. Uppgifterna är hämtade från dels 

Upphandlingssektionens redovisade statistik av sektionen 

genomförda upphandlingar och dels av övriga organisationen 

registrerade i SL:s beställningsportal AGRESSO. 

Från och med 1:a september har det varit obligatoriskt att registrera 

beställningar i beställningsportalen för investeringsprojekten. Detta 

innebär att det troligtvis genomförts fler upphandlingar än ovan 

nämnda. SL kan dock konstatera att redovisad information avsevärt 

förbättrats tack vare centraliserad upphandling och införande av 

beställningsportal. 

I syfte att, i enlighet med SLL:s upphandlingspolicy, gynna 

småföretagare att lämna anbud samt att effektivisera SL:s 

avropsprocess, har en helhetsleverantör av konsulttjänster 

upphandlats. Leverantören hanterar samtliga konsultförfrågningar 

inom områdena IT, teknik, och administration. 

Genom konsulttjänsten, ”Konsultinköpet”, ges bättre möjlighet att 

följa upp konsulter och sänka kostnader på ett effektivt sätt. Detta 

resulterar i en: 

- Fullständig överblick avseende kostnader och avropslängd 

- Effektivare administration 

- Enhetliga avtalsvillkor 

- Strukturellt enhetliga Uppdragsspecifikationer som vidare 

skapar en uppdragspecifikationsbank 

- Bred konkurrensutsatt prissättning , vilket även gynnar 

småföretagare. Detta leder också till en lägre total 

konsultkostnad för beställaren 

För övrigt har SL:s inköpskostnader (fakturerat belopp) varit ca 

17 976 Mkr för år 2012.


förvaltning 



3 (12) 



Bilaga G 

1.2. Ange antalet direktupphandlingar och det totala upphandlingsvärdet för 

dessa. 

Antal direktupphandlingar och upphandlingsvärde år 2012 

Upphandling 

Mellan 50 000 kr och 284 631 

för LOU och 569 262 för LUF 

Över 284 631 för LOU och 

569 262 för LUF med synnerliga 

skäl 

Antal 

Totalt 

upphandlingsvärde 

(Mkr) 

92 21,3 

13 15,2 

Eventuella kommentarer till fråga 1.2: Ovanstående redovisade uppgifter 

baseras på inhämtad information från dels det 

materialadministrativa redovisningssystemet (MARS) avseende inköp 

till lager och dels från SL:s beställningsportal AGRESSO avseende 

övriga av organisationen registrerade direktupphandlingar. 

2. Prisförändringar i avtal under år 2012 

Redogör för de justeringar/överenskomna prisförändringar som Ni gjort i 

pågående större avtal under 2012. Större avtal avser årliga avtalsvärden 

över 2000 000 kr för LOU och LUF. Detta gäller främst serviceavtal och avtal 

om försörjningstjänster. Om möjligt bör även andra egna avtal/ramavtal 

ingå. Tag inte med kostnadsökningar på avtal till följd av att mål i avtal 

nåtts. 

Prisförändringar av befintliga avtal under år 2012 

Total avtalsvärde per år (Mkr) som 

prisjusterats 

Prisförändring i % i relation till 

föregående år 

10 275 5,7 

Eventuella kommentarer till fråga 2: Ökning påverkas bl.a. av Index, nya 

trafikförändringar 2012, ny trafik 2011 som ger en 

helårseffekt för 2012, nya trafikavtal benämnda som E19-19B, 

E20,E21, tilläggsavtal för kameror o alkolås, hyresförändring av 

Södertäljes pendeltågsdepå, trafikuppstart Uppsala och underhåll av 

pendeltågsfordon benämnda X10 o X60.


förvaltning 


3. Miljöprogram och uppförandekod 


4 (12) 



Bilaga G 

3.1 I hur många upphandlingar (exkl. direktupphandlingar) där avtal har 

tecknats år 2012 har landstingets miljöprogram beaktats? Avser 

upphandlingar över 284 631 för LOU och 569 262 för LUF. 

Upphandlingar där landstingets 

miljöprogram beaktats år 2012 

Antal upphandlingar, 

totalt 

Egna upphandlingar 32 

Samordnad upphandling - 

Uppdrag till SLL Upphandling - 

3.2 I hur många av de av fullmäktige beslutade prioriterade områdena har 

krav ställts på landstingets uppförandekod 

(De prioriterade områdena är instrument och rostfria sjukvårdsartiklar, operation och engångsmaterial, 

handskar, sprutor och kanyler, förbandsartiklar, textilier.) 

Upphandlingar där krav ställts på 

landstingets uppförandekod år 2012 


totalt 



Uppdrag till SLL Upphandling -


förvaltning 



5 (12) 



Bilaga G 

3.3 Antal övriga upphandlingar där krav ställts i på uppförandekod utöver de 

av fullmäktige prioriterade områdena 

Upphandlingar där krav uppförandekod 

utöver prioriterade områden år 2012 


totalt 



Uppdrag till SLL Upphandling - 

Vilken uppförandekod har använts? AB SL använder inte SLL:s 

uppförandekod som kravställande dokument. Som medlemmar i 

Global Compact har AB SL tagit fram egna krav motsvarande SLL:s 

uppförandekod. Dessa krav ställs där så är möjligt 

(proportionalitetsprincipen). 

3.4 Antal genomförda uppföljningar av uppförandekoden 

Se svar i punkten ovan. 

a) Antal uppföljningar som lett till åtgärd: 

aa) Om det lett till åtgärd, beskriv denna:


förvaltning 


4. Avtal 

4.1 I vilken utsträckning utnyttjar Er verksamhet samordnade 

upphandlingsavtal? 

Alltid 

Ofta 

Sällan 

Aldrig 

Om svar ”sällan” eller ”aldrig”, ange orsak: 

5. Använder ni elektroniska beställningssystem? 

Ja 

Nej 

A) Om ja, vilket system används 

Clock Work 

Annat 


6 (12) 



Bilaga G 

Om annat ange vad: Elektroniskt beställningssystem (MARS) 

används idag för anskaffning till lager. IT beställningsportal används 

för beställning av IT produkter, mobiltelefoner samt tillbehör till 

dessa. Utöver detta används AGRESSOS beställningsverktyg. 

Vidare används annonsering- och upphandlingsverktyget OPIC 

TendSign samt det elektroniska kvalificeringssystemet TransQ. 

Utöver detta använder den nu upphandlade konsultanskaffningsleverantören 

en separat beställningsportal, för SL:s räkning. Se 

vidare punkt 1.1 sista stycket. 

B) Om nej, finns planer på ett införande? 

Ja 

Nej 

Kommentar :


förvaltning 


6. Kvalitet i upphandlingsarbetet. 


7 (12) 



Bilaga G 

6.1 I mars 2010 antog landstingsfullmäktige en ny upphandlingspolicy. 

Finns det en dokumenterad lokal 

upphandlingspolicy som följs? 

Finns det en dokumenterad och 

standardiserad upphandlingsprocess 

som följs? 

2011 2012 2011 2012 

Ja Nej 

Ja Nej 

Ja Nej 

Ja Nej 

Eventuella kommentarer till fråga 6.1: SL:s upphandlingsprocess som 

utgår från Stockholms läns landstings och SL:s upphandlingspolicier, 

ingår i SL:s integrerade ledningssystem (ILS). Ledningssystemet är 

uppbyggt enligt ISO 9001 /kvalitetsledning och 14001 

(miljöledning). Ledningssystemet är sedan tidigare certifierat enligt 

ISO 14001. 

7. Upphandlingsstrategi 

7.1 I vilken utsträckning har en upphandlingsstrategi innehållande riskanalys 

och kvalitetssäkringsmoment upprättats? Gäller upphandlingar över 284 631 

för LOU och 569 262 för LUF. 


Samordnad 

upphandling 


Upphandling 

Upphandlingsstrategi 

Antal med 

genomförd och 

dokumenterad 

upphandlingsstrategi 

Antal upprättade 

strategier innehållande 

dokumenterad 

riskanalys och 

kvalitetssäkringsmoment 

32 32 

- - 

- - 

Eventuella kommentarer till 7.1: Samtliga upphandlingar som genomförs 

av SL föregås av ett anskaffningsbeslut som innehåller texter 

avseende upphandlingsstrategi och riskanalys.


förvaltning 


8. Uppföljning 


8 (12) 



Bilaga G 

8.1 Har ni en organisation som säkerställer aktiv uppföljning av ingångna 

avtal? 

Ja 

Beskriv denna: 

AB SL är en beställar- och förvaltarorganisation. Förvaltning av 

infrastruktur/trafikutövare utförs genom avtal med externt 

upphandlade entreprenörer/trafikutövare. AB SL är organiserat på 

sådant sätt att linjeorganisationen har egen personal för 

avtalsförvaltning av trafik, driftoch underhållsavtal. 

Projektorganisationen för infrastrukturprojekten bemannas med 

både egen personal och upphandlade konsulter som genomför 

avtalsförvaltning för projekten. 

Nej 

Om nej, ange varför? 

8.2 Genomför ni seriositetskontroller via skattemyndigheten under pågående 

avtalsperiod? 

Ja 

Nej 

Om nej ange varför: 

Kommentar till Ja. Seriositetskontroller utförs när så erfordras. 

Seriositetskontroller sker fortlöpande av de företag som är anslutna 

till kvalificeringssystemet TransQ vilket AB SL tillämpar. 

8.3 Följer ni regelmässigt upp avtal ekonomiskt under pågående 

avtalsperiod? 

Ja 

Nej 

Beskriv om ni gör annan regelmässig uppföljning av avtal: 

SL:s förvaltningsorganisation gör exempelvis regelbundna 

uppföljningar av trafikavtalen avseende såväl avtalad kvalitè som 

andra krav genom trafikmätningar, dialoger och leverantörsmöten.


förvaltning 



9 (12) 



Bilaga G 

8.4 Hur många avtal (t ex serviceavtal och försörjningsavtal) har ni följt upp 

ekonomiskt under år 2012? Avser avtal med årligt avtalsvärde över 2000 000 

kr för LOU och LUF. Hur många sådana avtal har ni totalt? 

Antal avtal med högre 

värde än 2,0 mkr, LOU 

och LUF 

Försörjningsavtal avser städning, mat och tvätt. 

8.5 Hur många avslutade avtal (t ex serviceavtal och försörjningsavtal) under 

2012 har följts upp avseende villkor i avtalet? Avser avtal med årligt 

avtalsvärde över 2000 000 kr för LOU och LUF. Hur många sådana avtal har 

avslutats under året? 



och LUF, som avslutats 

under år 2012 



och LUF, som följts upp 

ekonomiskt 

- - 

Antal avslutade avtal 

med högre värde än 

2,0 mkr, LOU och LUF, 

som följts upp 

avseende villkor i 

avtalet 




utan särskilda villkor i 

avtalet 

- - -


förvaltning 


9. Små och medelstora företag 


10 (12) 



Bilaga G 

9.1 Har förfrågningsunderlag anpassats så att små företag har möjlighet att 

delta i det konkurrensuppsökande skedet? Gäller upphandlingar över 

284 631 för LOU och 569 262 för LUF. 

(Definition : små företag har färre än 50 anställda) 

Ja 

a) Antal upphandlingar där förfrågningsunderlaget anpassats 

31 st med anledning av att upphandlingen av drift och underhåll av 

spåranläggningar inte räknas med här. Skälet till detta är att AB SL 

vid tidigare upphandlingar konstaterat att det inte finns 

leverantörsförmåga hos de mindre och medelstora företagen att åta 

sig ett sådant omfattande uppdrag då arbeten utförs i spårmiljö med 

särskilda krav på utbildningar. 

aa) På vilket sätt har förfrågningsunderlaget anpassats? 

AB SL genomför redan idag upphandlingar anpassade för både små, 

medelstora och stora företag i förhållande till vad som ska 

upphandlas. Valet av upphandlingarnas omfattning styrs bl.a av AB 

SL:s möjligheter att hantera antalet affärer/avtal samt kostnads- och 

kvalitetseffektiva affärsupplägg. Dessa parametrar ligger delvis till 

grund för de upphandlingsstrategiska bedömningar som görs inför en 

upphandling. AB SL försöker alltid eftersträva en så god konkurrens 

som möjligt men givetvis görs bedömningar enligt ovan. 

I de fall AB SL väljer att genomföra upphandlingar i ”större” paket så 

använder AB SL sig oftast av RFI:er för att undersöka marknadens 

uppfattning avseende valda strategier. RFI:er används också för att 

förbereda marknaden för upphandlingen och möjliggöra för mindre 

aktörer att samarbeta i upphandlingen. 

För att ytterligare stimulera små- och medelstora företag att lämna 

anbud har AB SL nu möjliggjort detta genom det nya avtalet för 

konsultanskaffning. Se vidare punkt 1.1 ,sista stycket. 

aaa) Antal små företag som erhållit avtal? 

Saknar information. 

Nej 

Ange varför :


förvaltning 


10. Medarbetarstatistik 


11 (12) 



Bilaga G 

Här anges hur många heltidstjänster (ej personer) som arbetar med inköp 

(beställning/avrop) respektive upphandlingar. (OBS! Om en medarbetare i 

sin tjänst till viss del har att upphandla/göra inköp så uppskattar Ni hur stor 

respektive del är). De som avropar ute i vården skall ej tas med här. 

Antal 

Heltidstjänster : 

Upphandlare 

Inköpare 

(beställning/avrop) 


25 25 

Eventuella kommentarer till fråga 10: 

AB SL:s upphandlingssektion leder/deltar i samtliga upphandlingar 

exklusive beställning/avrop till lagerverksamheten som utförs av 

Manpower på uppdrag för AB SL. Upphandlingssektionen består av 

18 tjänster inklusive chef och assistent. Samtliga tjänster var 

bemannade under år 2012 men 3 personer har aviserat att sluta 

under år 2013. Nyrekrytering har initierats pga detta. 

Ovanstående siffra (25) för 2012 är en uppskattning utifrån ovan 

angivna anställda upphandlare och att det i AB SL:s projekt 

förekommer upphandlingsresurser i form av konsulter. Dessutom 

ingår 4 konsulter från leverantören för konsultanskaffning. 

Övriga i företaget som berörs av upphandling/inköp som kravställare 

är ca 150-250 medarbetare i olika omfattning.


förvaltning 


11. Överprövningar 


12 (12) 



Bilaga G 

11.1 Ange antal unika överprövningsmål (så kallade målnummer, dvs flera 

parallella mål med olika leverantörer avseende samma upphandling) med 

lagakraftvunna domar under år 2012 där SLL fått rätt. 

SLL har fått rätt och ärendet har blivit: 

- avslaget - avskrivet - återkallat 

2011 2012 2011 2012 2011 2012 

Antal: 3 5 - 0 1 4 

11.2 Ange antal unika överprövningsmål (så kallade målnummer) med 

lagakraftvunna domar under år 2012 där anbudsgivaren fått rätt. 

SLL har ålagts att: 

göra en göra om 

rättelse upphandlingen 


Antal: 1 0 2 0 


AB SL har fått rätt i samtliga överprövningar under 2012.



SLL EEkonomi 

ochh 

finans 

Konceernredovisniing 

Fråågeformmulär 

avseend a de upp pföljnin ngen avv 

lanndstinggets 

fina anspoliicy 

år 2012 2 

Förvvaltning/bollag: 

AB SStorstockhholms 

Lok kaltrafik 

Dettaa 

frågeformmulär 

består av ett antall 

ja och nej-frågor 

som m syftar till aatt 

besvaara 

om enheten 

har föl ljt landstinggets 

finansp policy. Om ni n svarar ja på 

någoon 

av frågorna 

nedan har 

en avvikeelse 

mot fin nanspolicyn skett. Vid eett 

ev. jaa-svar, 

förkllara 

vad som m skett och om avvikel lsen åtgärda ats. 

Dettaa 


ska kommenterass 

i förvaltnin ngsberättels sen oavsett om 

avvikkelse 

mot finnanspolicy 

skett underr 

året eller ej. e 

Har ni bankkoonton 

utan nför landsstingets 

ko oncernkon ntosystemm 

(maarkera 

Ja eeller 

Nej med m kryss) )? 

Om jja, 

ange kkontoföran 

nde instituut, 

konton nummer, syftet 

med d 

resppektive 

konnto 

samt saldo s på reespektive 

konto vid d 

boksslutstillfälllet. 

Svar: 

Ja 

x 

Konttoförande 

innstitut: 

Sve enska Handdelsbanken 

Konntonummeer: 

6156-33 32 836 0888 

Syftee 

med kontoot: 

Försäljni ing internett 

Medggivande 

från 

landsting gsstyrelsen ( (beslutsdatu um): 


innstitut: 

Nordea N 


3219-17 704263 

Saldo o 12 155 4332,19 

SEK K 

Syftee 

med kontoot: 

Internetf försäljning av färdbevi is 

Medggivande 

från 

landsting gsstyrelsen ( (beslutsdatu um): 


4135-13 310255 

Saldo o 8 497 9300,90 

SEK 

Direkktinbet 

inteernet 

Pay-EX X 

… beeslutsdatumm) 

2007-11… …………………………….. 


innstitut: 

SE EB 


5565-10 0 186 46 

Syftee 

med kontoot: 

…Interne etförsäljninng 

av färdbe evis 

Stockkholms 


Box 222550 

104 222 

Stockholm 


25 00 0 

Fax: 08-7737 

44 28 


@sll.se 

Besökk 

oss: Flemingggatan 

20. Kommunikationeer: 

T-bana Rå ådhuset, Buss 1 och 56 

ÅRSBOKSLUT 

Å 

T - FINANSPPOLICY 

Bilaga B H 


2 

Sald do: 5 137 4445,98 

SEK K 

Saldo o 8 129 474 74,87 SEK 

Sääte: 

Stockholm 

OOrg.nr: 

232100 0-0016 

wwww.sll.se 

1 (3) )

Medggivande 

från 

landsting gsstyrelsen ( (beslutsdatu um): … 


5808-10 

048 15 

Saldo o 6 051 2466,80 

SEK 

Direkktinbet 

inteernet 

Pay-EX X …… 

(besllutsdatum): 

: …2010-05…………………………….. 


innstitut: 

Sw wedbank 


…8901-1 

37 023 75 05 USD D 

Saldo 669 

388,25 5 USD 

Syftee 

med kontoot: 

…Valutak konto 

Medggivande 

från 

landsting gsstyrelsen ( (beslutsdatu um): ………… …………………………………. 

. 


innstitut: 

Sw wedbank 


…8901- 

1 974 1300 

767-3 

Saldo 2295 

168,19 9 SEK 

Syftee 

med kontoot: 

…Interne etförsäljninng 

av färdbe evis 

Medggivande 

från 


. 


innstitut: 

Sw wedbank 


…8901- 

1 0376799 

901-1 EU UR 

Saldo 992 286,9 97 EUR 

Syftee 

med kontoot: 


Medggivande 

från 


. 


innstitut: 

Sw wedbank 


…8901-1 

037 6799 

769-2 EU UR 

Saldoo 

8 015 05 58,70 EURR 

Syftee 

med kontoot: 


Medggivande 

från 


. 


innstitut: 

Sw wedbank 


…8901-1 

137 675 699-3 EU UR 

Saldoo 

20,25 EU UR 

Syftee 

med kontoot: 

Innehållna 

belopp ffrån 

Bombardier 

Medggivande 

från 


. 

De fflesta 

kontton 

som lig gger utanfför 

SLLs koncernko 

k onto är öpppnade 

inn nan 

besllut 

togs omm 

landstin ngsstyrelseens 

medgi ivande. Vå åra rutinerr 

är nume era att 

alla nyöppnadde 

konton som liggeer 

utanför koncernk kontot skaa 

behandla as av 

landdstingsstyrrelsen. 

Nej 

ÅRSBOKSLUT 

Å 


Bilaga B H 


2 

Har ni placeraat 

likvidite et externt, 

d v s utan nför lands stinget? 

Svar: 

Nej 

2 (3)

Har ni tagit uppp 

externa a lån, d v s inte låna at via AB SLL S 

Inteernfinans? 

? 

Svar: 

Nej 

Har ni finansiierat 

inves steringar vvia 

lånefin nansiering g utan 

sammråd 

med AAB 

SLL Internfinanns? 

(Direktf finansiering g av 

invessteringar 

viaa 

likvida me edel kan göras 

utan sam mråd.) 

Svar: 

Nej 

Har ni gjort exxterna 

lea asingaffäreer 

utan sa amråd med d AB SLL 


? 

(Leassingfinansieering 

som gjorts g via avvrop 

på land dstingets ram mavtal medd 

SEB anses vara i samråd med m AB SLL Internfinan ns) 

Svar: 

Nej 

Har ni utfäst bborgensfö 

örbindelseer 

som inte e har beslu utats av 

landdstingsstyrrelsen/lan 

ndstingsfuullmäktige 

e? 

Svar: 

Nej 

Föreekommer 

förskottsb betalningaar 

utan ba ankgarantier 

av 

godkkänd 

kvaliitet 

(svens ska bankeer 

el. utlän ndska bank ker med en 

ratinng 

motsvaarande 

A+ enligt Staandars 

and d Poor's)? ? 

Svar: 

Nej 

Finnns 

kontrakkt 

tecknad de i utländdsk 

valuta som saknar 

valuutasäkringg? 

Svar: 

Valuttasäkring 

skker 

för expo oneringar innom 

12 mån nader enligt t SLL: s finaanspolicy. 

För F längre 

expooneringar 

haar 

valutasäk kring inte skkett. 

Har ni på annnat 

sätt avv vikit mot llandstinge 

ets finansp policy? 

Svar: 

Nej 

ÅRSBOKSLUT 

Å 


Bilaga B H 


2 

3 (3)

Landdstingsstyrelsens 

förvaltning 

SLL Ekonomi och finaans 

Konccernredovisning 

Årssbokslut 


Förrvaltning/bolaag 

Poolicyer 

20112 

AB Storstocckholms 

Lokaltrrafik 

Neddan 

kommenteraas 

förvaltningenss/bolagets 

efterllevnad 

av landst tingsfullmäktiges 

policybeslut occh 

övriga viktiga a styrdokument. 

Efteerlevnaden 

krysssmarkeras 

med rrelevant 

status. 

Kommmentarer 

ska oovillkorligen 

lämmnas 

om följer deelvis 

eller följer ej e förkryssats. Om 

policyn/styrddokumentet 

inte är relevant för dden 

verkksamhet 

som förrvaltningen/bolaaget 

bedriver angges 

det i komme entaren med ”Ej tillämplig”. 

För policy/styrdokuument 

som avrappporteras 

i förvaaltningsberättels 

se enligt särskildda 

anvisningar gäller 

att de förte ecknas och 


i bilaagan 

på samma ssätt 

som övriga ppolicy/styrdoku 

ument men att föör 

kommentarer hänvisas till för rvaltnings- 

beräättelsen. 

Stocckholms 


Telefoon: 

08-737 25 00 

Box 222550 

Fax: 008-737 

44 28 

104 222 

Stockholm 

E-postt: 

registrator.lsf@slll.se 

ÅRSBOKSLUT 

- POL LICYER 

20113-01-15 

Besök 

oss: Fleminggataan 

20. Kommunikatiioner: 

T-bana Rådhhuset, 

Buss 1 och 56 

Säte: Stockholmm 

Org.nr: 2321000-0016 

www.sll.se 

1 (5) 

Bilaaga 

I

Policy/styyrdokumennt 

Följer 

helt 

Finanspolicy 

LF 2012-01-011, 

LS 1109-1166 

Folkhälsopoliicy 

LF 2005-06-077, 

LS 0403-0592 

HBT-policy 

LF 2011-12-006 

Hjälpmedelsppolicy 

LF 2002, LS 0205-0220 

Informationsssäkerhetspolicyy 

LF 2011-12-006, 

LS 0910-0859 

Policy och regglemente 

för inttern 

kontroll 

LF 2005-12-113, 

LS 0508-13533 

X 

X 

X 

X 

X 

Följer 

delvis 

ÅRSBOKSLUT 

- POL LICYER 

20113-01-15 

Följer 

ej 

Kommentar 

K rer 

Ej tillämplig 

2 (5)


Följer 

helt 

IT-policy 


LS 1109-1224 

Jämställdhetspolicy 

LF 2006-06-113, 

LS 0501-0052 

Kommunikattionspolicy 

LF 2004-06-008, 

LS 0404-0775 

Miljöpolicy 

Lt-dir nov 20005 

Gemensam ppolicy 

för att tidiggt 

upptäcka misssbruk 

LF 2008-10-077, 

LS 0808-0742 

Patientens stäällning 

– policy- 

dokument/räättighetskatalog 

LF 2000-02-008, 

LS 9912-0722 

X 

X 

X 

X 

Följer 

delvis 

ÅRSBOKSLUT 

- POL LICYER 

20113-01-15 

Följer 

ej 

Kommentar 

K rer 



3 (5)


Följer 

helt 

Personalpoliccy 

LF 2010-06-211, 

LS 0909-0750 

Rese- och reppresentationspollicy 

LF 2004-02-100, 

LS 0309-2339 

Sponsringspoolicy 

LF 1994-02-222, 

LS 9205-0886 

Säkerhetspolicy 

LF 2005-12-133, 

LS 0411-2055 

Upphandlinggspolicy 

LF 2011-05-033, 

LS 1102-0181 

Värdegrund fför 

hälso- och 

sjukvården 

LF 2002-06-188, 

LS 0205-0254 

X 

X 

X 

X 

X 

Följer 

delvis 

ÅRSBOKSLUT 

- POL LICYER 

20113-01-15 

Följer 

ej 

Kommentar 

K rer 


4 (5)


Följer 

helt 

Stockholms lääns 

landstings 

ägarpolicy 

LF 2008-02-112, 

LS 0710-1046 

Övriga styrdookument 

som beerör 

den egna verkksamheten, 

tex 

specifika ägarrdirektiv 

och 

handlingsplaner. 

Vänligen 

specificera geenom 

att lägga tiill 

rader i dokummentet. 

X 

Följer 

delvis 

ÅRSBOKSLUT 

- POL LICYER 

20113-01-15 

Följer 

ej 

Kommentar 

K rer 

5 (5)



SLL EEkonomi 

ochh 

finans 


REEPRESEENTATI 

ION 20012 

Uppggifter 

om ledningens 

och 

övrig perrsonals 

repr resentationskostnader 

r 

Förvvaltning/boolag 

Reppresentatiion 

Perssonalrepres 

- varrav 

anordnnad 

av ledniing 

- varrav 

anordnnad 

av övrigg 

personal 

Representation 

sentation 2) ) 

n 3) 

- varrav 

anordnnad 

av ledni 

- varrav 

anordnnad 

av övrigg 

personal 

Summ 

ma representation 

1) AAvser 

såväl den egna kostnaden k soom 

kostnad den för den/ /de man bjuuder 

2) SSumma 

perrsonalrepres 

sentation ennligt 

Contro ollerkonto 4680 4 (internn 

rrepresentattion) 

3) SSumma 

reppresentation 

n enligt Conntrollerkonto 

7000 (ext tern 


4) MMed 

ledninng 

avses här nämnd/styyrelse, 

förva altnings- och 

bolagscheefer 

ssamt 

verksaamhetsansv 

variga på höögsta 

lednin ngsnivå 

5) LLedningenss 

representa ation som riiktar 

sig till en större grupp 

anställlda, 

t ex jullunchh, 

ska redov visas som övvrig 

person nal 

Närmmare 

beskrivvning 

av Co ontrollerkonntona 

4680 0 och 7000 återfinns å i 

ekonnomihandbook, 

avsnittet t Resultaträäkning 

Stockkholms 


Box 222550 

104 222 

Stockholm 

AB St torstockhollms 

Lokaltra afik 

ing 4) 

4) 5) 


beloppp 

tkr 


25 00 0 

Fax: 08-7737 

44 28 


@sll.se 

ÅRSBOKSLUT 

Å 

T - 

REPRESENTA 

R 

ATION 

Besökk 




1) 

1 007 

232 

775 

393 

55 

338 

1 400 

2011 1) 

belopp tkr 

1 1143 

209 

9934 

4471 

50 

4421 

1 6614 

Bilaga B J 

Sääte: 

Stockholm 

OOrg.nr: 

232100 0-0016 

wwww.sll.se 

1 (1) )

AB Storstockholms 

s Lokalttrafik 

Föörvaltnningsberätteelse 

20 012 

Miiljöbilaaga 

FÖRVALTNIN 

F 

NGSBERÄTTELSE Diarienumme 

D 

er 

Bilaga B M

Dennna 

bilaga följer 

upp SL:s 

miljöarbeete, 

främst med m avseen nde på 

landsstingets 

gemmensamma 

miljömålsaarbete 

Miljö öutmaning 2016. 2 

Miljööutmaning 

22016 

gäller för åren 20012-2016 

oc ch är besluta at av 

landsstingsfullmäktige. 

Ett specifikatio 

s onsdokumen nt är framta aget, som 

tydligggör 

vilka uuppgifter 

som 

ska redovvisas 

av för rvaltningar och o bolag 

genoom 

att faststtälla 

mätme etoder för upppföljninge 

en. 

I Kappitel 

1 nedann 

presenter ras delmålenn 

i Miljöutm maning 2016 

och de förr 

AB SStorstockhollms 

Lokaltr rafik relevannta 

uppgifte erna. I de fa all uppgifterr 

inte kkan 

lämnass 

i form av kvantitativa 

k 

siffror, bes skrivs iställe et arbetet 

samtt 

tidpunkt föör 

när mer detaljerade 

d uppgifter kan k lämnas. . Uppgifter 

om bbasåret 

20111 

är hämtad de från AB SStorstockholms 

Lokaltr rafik 

Årsbbokslut 

20111, 

Bilaga M, , Uppföljninng 

Miljö om m inget anna at anges. 

I Kappitel 

2 redovvisas 

param metrar som sska 

ingå i AB A Storstock kholms 

Lokaaltrafiks 

milljöbilaga, 

men m som intee 

är en del av a Miljöutm maning 20166. 

Parametrarna 

innnefattar 

av vfall, köldmmedie-använ 

ndning och 

kommmunikationnsaktiviteter 

r. 

1. MMiljöutmmaning 

2016 

KLIMMATEFFEKTTIVT 

1.1 

År 20016 

ska eneergianvänd 

dning för väärme, 

el och h transporte er i 

landsstingsfinannsierad 

verk ksamhet haa 

minskat med m 10 proce ent jämförtt 

med 2011. 

I milj ljöredovisniingen 

för SL L ingår enerrgi 

för fastig gheter, färdtjänsten 

ochh 

bussttrafiken. 

Sppårtrafik 

är alltså undantagen 

från n redovisnin ngen. Dessuutom 

ingårr 

inte lokaleer 

som har andra a ägaree 

än landstin nget, där pr rivata 

kolleektivtrafik-eentreprenör 

rer bedriverr 

verksamhe et. 

Fasttigheter 

Undeer 


mycket fok kus lagts på 

fastiggheter, 

somm 

står för ca 1/5 

energgiutredningg 

av SL:s be 

som visar att beesparingspo 

Undeer 


nedanståen 

energgianvändningen. 

1 att minska energianvä ändningen i 

av denn 

totala ener rgianvändni ingen. En 

fintliga spåår- 

och bussdepåer 

har genomförtss, 

tentialen påå 

längre sikt 

är större än ä 10 procennt. 

nde åtgärdeer 

vidtagits för att mins ska 

an bör dubbellkollas 

då all energianvändn 

e 

ning för 2012 är ä rapporterad d, under februuari 

2013, men är till 999 

% säker efter rsom förhållanndet 

har varit i denna storleksordning 

undder 

flera åår 

tillbaka 

1 Siffr 

Delmåål 

1. Effek ktiviseraa 

energia användni ingen 

2 (19) 


F 

NGSBERÄTTEELSE 

Diarienumm 

D mer 

Bilaga B M

Tabelll 

1 Delmål 1 – Fastighet ter, genomföörda 

åtgärde er 

Kallhhäll, 

bussdeepå 

Utbyte av belysning gsarmatur ti ill LED 

Märssta, 

bussdeppå 

Utbyte av belysning gsarmatur ti ill LED 

Alkärrrshallen 

(Djurrgårdsdepåån) 

Isoleringg 

av portar med m mera i verkstadshhall 

Bro 

Optimerring 

av avisn ningsanlägg gning 

Älvsjjö 

Optimerring 

av avisn ningsanlägg gning 

Igelbboda 

stationnshus 

Byte av ooljepanna 

mot m luftvärm mepump 

Neglinge 

(Ramsska 

Villan) Byte av ooljepanna 


Saltssjö 

Järla 



Storäängen 



Teknniska 

Högskkolan 

N Installatiion 

av venti ilationsaggr regat med 

värmeåteervinning 

Solnaa 

N 

Installatiion 



Mariiatorget 

S 

Installatiion 



Stadsshagen 

S+NN 

Installatiion 



Tenssta 

N 

Installatiion 



Tenssta 

Ombyggnnad 

av regle erutrustnin ng 

Rissnne 

sporthalll 

Byte av vvarmvattenb 

beredare 

T Miidsommarkrransen 

Byte av pplattformsb 

belysning till 

LED 

Tunnnelbanan 

Byte av vväxelvärmes 

styrning till l mer effekti tiv 

styrning inom tunnelbanan 

Åtgärderna 

har resulterat i att energia 

absolluta 

tal minnskat 

med 5 procent2 användninge en till SL:s lokaler l har i 

2012, 

jämför rt med år 20 011. 

Tabelll 

2 Delmål 1 

Lokaalyta 

[m 

Elför 

Värm 

Förb 

Total 

2 1 – Fastighet ter, energiannvändning 

Basår: 201 11 


] 

1 169 068 8 fe 

rbrukning [MMWh] 

125 800 

meförbrukniing 

[MWh] 

117 400 

brukning av kyla [MWh h] 

2 200 

l energianvändning 

[M MWh] 245 400 

3 

ebruari 20133 

104 200 

111 600 

1 000 

216 800 

4 

2 Preliiminärt 

värde baserat på sif ffror för dec 20011 

– nov 2012. 

Mätvärden för december r 2012 

finns ännu inte tillggängliga, 

siffra an kompletteraas 

under febru uari 2013. 

3 Preliiminära 

värdeen 

baserade på å siffror för deec 

2011 – nov 2012. 2 Mätvärd den för decemmber 

2012 ffinns 

ännu intte 

tillgängliga, siffran komplletteras 

i börja an av februari 2013. 

4 Värddet 

hämtas ur SL:s årsredov visning för 20112. 

3 (19) 

FÖRV VALTNINGSBBERÄTTELSE 

E Diarieenummer 

Bilag ga M

Bussstrafik 

(exxklusive 

ersättning 

e gstrafik) 

Undeer 


SL fördjup pat strategiaarbetet 

geno om att ta ett t större greppp 

kringg 

frågan omm 

energieffek ktiviseringaar. 

Bland an nnat har en större 

utreddning 

kringg 

möjlighete erna av att eenergieffektivisera 

buss strafiken låttit 

görass. 

Två andraa 

utredning gar har tittatt 

på energia användning gen i depåerrna. 

Tankken 

är att dee 

tre utredn ningarna skaa 

ligga till grund 

för de åtgärder soom 

ska fföreslås 

för att miljömå ålet om en 110 

procentig g minskning g av 

energgianvändningen 

ska nå ås till år 20116. 

De data 

som reddovisas 

för busstrafiken 

b n (exklusive e ersättning gstrafik) är 

drivmmedelsförbrrukning 

[liter 

per bränsleslag] 

sam mt personkilometer 

Tabelll 

3 Delmål 1 

Persoonkilomete 

Drivmmedelsförb 

Dieseel 

(5 % RME 

RMEE 

(100 %) [l] 

Etannol 

[l] 

Biogaas 

[Nm 

Natu 

3 ] 

urgas [Nm3 1 - Persontra afik och Drivvmedelsförb 

brukning för r Busstrafikeen 

Basåår: 

2011 


r 

rukning 

1 792 0000 

000 1 830 

000 000 

E) [l] 

35 8899 

257 

27 7 194 254 

] 

3 3338 

647 

10 0 217 357 

35 5511 

540 

37 7 937 699 

6 3335 

942 

8 023 802 

] 

0 

2 495 632 

Vid iinförande 

avv 

biogas kan n det vara ssvårt 

att matcha 

tillgången 

på bioggas 

med anskaffninggen 

av buss sar. I väntann 

på att en ny n produktionsanläggnning 

för bbiogas 

i Skarrpnäck 

ska byggas b har bussarna vi id Gubbäng gens bussdeepå 

tankaat 

naturgas. 

Biogas som m Käppalavverket 

på Lidingö 

produ ucerar tankkas 

i 

bussaar 

på Lidinggö, 

i Friham mnen och i BBjörknäs, 

men m den biog gas som intte 

kan fförbrukas 

i busstrafiken 

säljs vidaare 

till extern na aktörer. Under 20111 

överssteg 

mängdden 

naturgas s i busstrafiiken 

den mä ängd biogas s som sålts 

vidarre 

till andraa 

aktörer, en n slags ”grönn-gas-princ 

cip” motsvar rande ”grönn 

el”. 

Andeelen 

naturgaas 

som brän nsle i bussfllottan 

var under 

2011 17 1 procent. 

Färddtjänsttaxxi, 

närtraf fik och speecialfordo 

on 

Uppggifter 

om drrivmedelsfö 

örbrukning ssamt 

person nkilometer ska även 

redovvisas 

för färrdtjänsttaxi 

i, närtrafik ooch 

specialf fordon. Dessa 

uppgifteer 

finnss 

inte tillgänngliga 

förrän n månadsskkiftet 

februa ari/mars, oc ch kommerr 

att 

komppletteras 

dåå. 

Tabelll 

4 Delmål 1 - Persontra 

Persoonkilometer 

Drivmmedelsförbrukning 

Fossiilt 

bränsle [ [l alt. Nm 

Förnnybart 

bräns 

3 afik och Driv 

B 

6 

] 

sle [l alt. Nm m3 vmedelsförb brukning för r Färdtjänsteen 

Basår: 2011 


65 367 676 februari/marrs 

3 538 065 februari/marrs 

] 1 165 506 februari/marrs 

4 (19) 



Bilag ga M

Spårrtrafik 

Elanvvändning 

ti 

med år 2011 

samm 

5 ill SL:s spår rtrafik har öökat 

med 6 procent p 201 12, i jämföreelse 

: ÖÖkningen 

ka an förklaras med att res sandet har ökat. ö Underr 

ma tid har aantalet 

personkilometeer 

ökat med 4 procent. 

Tabelll 

5, Spårtraafik, 

elanvän ndning vid foordon 

Basåår: 

2011 


3 279 0000 

000 

Penddeltåg 

[MWh h] 

1599 

800 

Tunnnelbana 

[MWWh] 

1966 

800 

Lokaalbanor 

[MWWh] 

400 

000 

Totall 

energianvändning 

[MWWh] 

3966 

600 

1.2 

Delmåål 

2. Ener rgieffekttivisera 

transpor t rter 

År 20016 

ska resandet 

med SL (allmänn 

kollektivtr rafik) ha ökat 

med minnst 

bibehhållen 

markknadsandel 

l jämfört mmed 

2011. 

SL:s viktigaste bbidrag 

till en n förbättradd 

miljö är at tt resandet med m den 

allmäänna 

kollekktivtrafiken 

ökar. Antallet 

resenäre er med SL en n vintervarddag 


var 763 0000, 

jämfört med 739 00 00 resenäre er år 2011, och o 722 0000 

resennärer 

år 20110. 

Tabelll 

6 Delmål 2 - Buss- och h spårtrafik 2011-2012 

Basåår: 

2011 

Antaal 

påstigandde 

en vanlig 7399 

000 

vinteerdag 

[st.] 

Markknadsandel 

[%] 

377 

% 6 

En utredning 

omm 

möjlighet terna att energieffektiv 

visera busstr rafiken har 

gjortts 

under 20112. 

Utrednin ngen har viisat 

att flera a åtgärder tillsammans 

kan 

nå enn 

energieffeektivisering 

som gör attt 

miljömåle et om 10 pro ocent minskkad 

energgianvändning 

uppnås senast s 20166. 

Dessa åtg gärder är frä ämst hybridd 

bussaar, 

lättviktssfordon, 

spa arsam körniing 

samt sn nabbare av- och påstignning 

vid hhållplatser. 

UUtredningen 

visar ocksså 

att åtgärd derna tillsam mmans kann 

bli 

kostnnadseffektivva. 

5 I elföörbrukningen 

till SL:s spårt trafik har tidiggare 

Övrig spå årverksamhet ingått. i Denna post 

är borrttagen 

från occh 

med 2010 då d den ingår i ovan redovisa ade el till SL:s lokaler inklussive 

hjälpssystem 

för tågddrift. 

Exempel 

på hjälpsysteem 

är signalsy ystem, växelvä ärme och 

tunneelbelysning. 

6 Källaa: 

Bilaga till FFakta 

om SL oc ch länet 2011 

(http: //sl.se/Global/Pdf/Rappor 

rter/Fakta_omm_SL_och_lan 

net_2011_web bb.pdf) 



Bilag ga M 


3 41 11 000 000 

163 1 000 

213 2 400 

44 4 800 

421 4 200 


763 7 000 

ju uni 2013 

5 (19)

SL deeltar 

tillsammmans 

med d Volvo och VVattenfall 

i ett utveckli ings- och 

demoonstrationsprojekt 

som m planerar aatt 

testa och h utvärdera driften medd 

laddhhybridbussaar 

på linje 74. 7 Bussarna, 

som till största s delen n kan drivass 

med el, tillverkaas 

av Volvo och laddstaationer 

tillha andahålls av 

Vattenfalll. 

Eldriiften 

bidrarr 

till att minska 

avgasuttsläpp 

av lu uftföroreningar, 

såsom 

partiiklar 

och kvväveoxider, 

och o minskaar 

buller från n fordonet. Bussarna hhar 

potenntial 

att sännka 

energian nvändningeen 

med upp p till 60 proc cent jämfört rt 

med motsvarandde 

buss utan 

hybridtekknik. 

I nove ember 2012 skickades een 

EU-aansökan 

in oom 

projektf finansieringg 

för detta demonstrati 

d ionsprojektt. 

Beskked 

om evenntuell 

finans siering vänttas 

under vå åren 2013. 

Tabelll 

7 Bussflottta 

och andel l förnybart bbränsle 

2011 

Basåår: 

2011 

Antaal 

bussar [stt.] 

Dieseel 

(5 % RMEE) 

9960 

Etannolbussar 

7768 

RMEE-bussar 

2211 

Biogaasbussar 

2229 

TOTAALT: 

2 168 

Andeel 

av busstraafiken 

som 55,7 

% 

drivss 

med förnyybara 

drivmmedel 

[%] 

7 

1-2012 

År 20016 

ska sammtliga 

bilar r som landsstinget 

nyttj jar vara mi iljöbilar ochh 

landsstingets 

tjäänsteresor 

ska 

vara klimmatneutral 

la. Klimatm mässigt bästta 

reseaalternativ 

fö för tjänstere esor ska välljas 

i första a hand så lå ångt det är ttids- 

och kkostnadsmäässigt 

rimlig gt. I sambaand 

med års sbokslut ska a landstinggets 

totalla 

klimatpååverkan 

från n tjänsteressor 

redovisa as tillsamm mans med 

effekkten 

av de kklimatförbättrande 

åtggärderna 

in nom landstinget. 

SL haar 

i dagslägget 

inga besl lut om klimmatkompens 

sering. Det finns f åtta 

styckken 

pool-billar 

som anv vänds för beesök 

på t ex depåer. De är alla av fllexi 

fuel ttyp 

(etanol) ). Dessutom m erbjuds peersonalen 

ra abatterade SL S access koort. 

Korteen 

användss 

i stor utstr räckning förr 

lokala tjän nsteresor. På å så vis förssöker 

SL mminska 

de foossila 

CO2 utsläppen. u 

7 Andelen 

av busstrrafiken 

som dr rivs med förnyybart 

bränsle beräknas b enlig gt en mall frånn 

SL, 

som äär 

ny för Miljöbbilagan 

år 201 12. I 2011-års mmiljöbilaga 

an nges att andele en bussar somm 

kör 

på förrnybart 

bränslle 

är 57,9 proc cent, men medd 

den nya mall len blir värdet 55,7 procent fför 

sammma 

år. 



Bilag ga M 


789 

650 

408 

267 

2 114 

62,7 % 

6 (19)

1.3 

Delmåål 

3. Öka andelenn 

förnyba ar energi i 

År 20016 

ska anddelen 

förnybart 

bränslle 

till transp porter i lan ndstings- 

finannsierad 

verkksamhet 

va ara minst 755 

procent. 

Drivmmedelsförbrukningen 

[liter per brränsleslag] 

för f busstraf fik och 

färdttjänst 

redovvisas 

i Tabel ll 3 respektiive 

Tabell 4 under Kapitel 

1.1. 

Undeer 

2012 tog Arriva över r trafikdrifteen 

i trafikom mrådet Stoc ckholm 

Norddväst, 

som oomfattar 

bu usstrafik i Soolna, 

Sundb byberg, Brom mma och 

Solleentuna. 

Sammtliga 

fordon 

i detta traafikområde 

kör på förn nybara 

drivmmedel, 

etanol 

och biodi iesel (RME) ). 

En nny 

tankstatioon 

för bioga as har tagitss 

i bruk på Björknäs B bu ussdepå, somm 

därmmed 

blev denn 

femte dep pån att försöörjas 

med biogas. b Dit fi inns ingen 

rörbuunden 

infraastruktur 

för 

gas, utan depån försö örjs istället med biogass 

på 

flak ffrån 

det öveerskott 

som producerass 

vid Käppa ala reningsv verk på Lidinngö. 

Sedaan 

början avv 

2012 tanka as alla bussar 

(ca 150 stycken) s på Söderhallenns 

bussddepå 

med bbiogas. 

Ett uutvecklingspprojekt 

tillsa ammans meed 

Nobina kring k använ ndningen avv 

RMEE 

(rapsbaserrad 

biodiese el) som brännsle 

i bussa ar avslutade es under 20112. 

Projeektet 

syftadde 

till att utv värdera bådde 

ekonomis ska och milj jömässiga 

effekkter 

av att annvända 

RM ME som brännsle 

till buss sar istället för f fossil dieesel. 

I proojektet 

i Tyresö 

anpassa ades 17 busssar 

för RME E-drift. Det startades dden 

förstta 

mars 2011, 

och avslu utades i auguusti 

2012. Resultatet R vi isar att jämmfört 

med att köra på diesel ökar r NOx-utslääppen, 

de fossila 

CO2-u utsläppen 

minsskar 

och att utsläpp av partiklar håålls 

på samm ma nivå när r fordonen 

konvverteras 

ochh 

körs på RM ME. Ekonommiskt 

sett är r det en merkostnad 

attt 

köra med RME. Även bussc chaufförer ooch 

verkstadspersonal 

har fått ge ssina 

kommmentarer 

krring 

att han ntera RME. Av personli iga intervjuer 

framgår att 

busscchaufförer 

iinte 

märker r någon nämmnvärd 

skillnad 

på att köra bussenn 

med RME eller ffossil 

diesel l. Verkstadsspersonalen 

n som hante erar bränsleet 

vid 

serviice 

och konvvertering 

är r däremot mmer 

negativa a till RME-b bränslet på 

grunnd 

av att maan 

upplever att arbetsmmiljöriskerna 

a ökar. 

För SSL 

gäller ävven 

att 75 pr rocent av drrivmedelsan 

nvändningen 

för de forrdon 

som bolaget själlva 

äger elle er leasar skaa 

vara förny ybar. 

Tabelll 

8 Drivmeddelsförbrukn 

ning för SL: s egna fordo on 

2011 

Drivmmedelsförbrukning 

Benssin 

[l] 

1 369 

Etannol 

[l] 

6 231 

TOTAALT 

[l] 

7 600 

Beräknat 

körda mil 

100 

807 



Bilag ga M 


2 300 

4 933 

7 233 

8 235 

7 (19)

Balttic 

Biogas Bus 

Undeer 

hösten 20012 

avslutades 

det treååriga 

EU-pr rojektet Balt tic Biogas BBus 

som involverat nnio 

städer runt r Östersjön 

och där SL varit 

huvuudprojektleddare. 

Föruto om ett 30-taal 

rapporter r som belyser 

biogasenn 

ur 

olikaa 

synvinklarr 

har projek ktet resulterat 

i att anta alet gasdrivn na bussar ökkat 

med mer än 3000 

i dessa stä äder. Det mminskar 

kold dioxidutsläp ppen i 

Österrsjöområdeet 

med cirka a 35 000 tonn 

per år, kväveoxidutsl 

läppen medd 

140 

ton ooch 

partiklaar 

med 2 ton n när bussarrna 

körs på biogas. Nya a bussdepåeer 

och ttankstationeer 

har skapa ats för biogasbussar. 

Rörledninga 

R ar och andraa 

långssiktigt 

hållbbara 

system för distribuution 

har by yggts. Utav de åtta 

deltaagarna 

har SSL 

ökat anta alet biogasbbussar 

allra mest under r projektetss 

gångg 

– från 81 till 

259 styck ken. Den stoora 

behållin ningen av EU-projektett 

från SL:s sida ärr 

att det nu finns ett myycket 

bättre e underlag för f att planeera 

för bbiogasbussarr 

och utbyggnader. 

Desssutom 

finn ns indirekta a fördelar: nnär 

andrra 

aktörer occkså 

börjar använda biiogas 

ökar konkurrense 

k en för 

leverrantörer 

av utrustning samt att kuunskapen 

vä äxer och spr rids. 

Undeer 

året har aantalet 

biog gasbussar i SSL-trafiken 

n ökat med 30 3 stycken, till 

totaltt 

259 i sluteet 

av 2012. 

År 20016 

ska anddelen 

förnybar 

energi fför 

uppvär rmning, kylning 

och el till 

lokaller 

där landdstingsfinan 

nsierad verrksamhet 

be edrivs vara a minst 95 

procent. 

Andeelen 

värme 

proceent 

oljep 

unde 

8 till SL:s lok kaler av förnnybart 

urspr rung har ök kat med 2 

2012, jämfört 

med d år 2011. ÖÖkningen 

be eror främst på att fyra 

pannor i ansslutning 

till Saltsjöbanaan 

har bytts s ut mot vär rmepumparr 

er 2012. 

Tabelll 

9 Delmål 3 

Lokaalyta 

[m 

Elför 

Värm 

Förb 

Total 

2 3 – Fastighe eter, andel föörnybar 

energi 

Bassår: 

2011 

] 

1 1669 

068 

rbrukning [ %] 

1000 

% 

meförbrukniing 

[%] 

866,6 

% 

brukning av kyla [%] 

1000 

% 

l energianvändning 

[% %] 933,6 

% 

8 Preliiminärt 

värde baserat på sif ffror för dec 20011 

– nov 2012. 

Mätvärden för december r 2012 

finns ännu inte tillggängliga, 

siffra an kompletteraas 

i början av februari. 

9 Värddet 

hämtas ur SL:s årsredov visning för 20112. 

10 Preeliminära 

värdden 

baserade på p siffror för deec 

2011 – nov 2012. Mätvär rden för decemmber 


ännu intte 


i börja an av februari. 

11 Prelliminära 

värdeen 

baserade på 

siffror för deec 

2011 – nov 2012. Mätvärden 

för decemmber 


ännu intte 


i börja an av februari. 



Bilag ga M 


febr ruari 2013 

8 

9 

9 

100 % 

88,6 % 10 

100 % 

94,1 % 11 

8 (19)

Spårrtrafik 

Elanvvändningenn 

för spårtra afik har 20112 

kommit från f samma a 

prodduktionsslagg 

som under r år 2011. DDen 

inköpta energin kom mmer till 1000 

proceent 

från förrnybara 

energislag 

somm 

vatten- och h vindkraft. . 

Tabelll 

10 Delmåll 

3 – Spårtra afik, andel föörnybar 

energi 

Basår: B 2011 20 012 


3 279 2 000 00 00 3 411 000 0 000 

Penddeltåg 

[%] 

Tunnnelbana 

[%] 

Lokaalbanor 

[%] 

Totall 

energi- 

anväändning 

[%] ] 

1.4 

Delmmål 

4 är ej reelevant 

för AB A Storstocckholms 

Lokaltrafik. 

1.5 

Delmmål 


för AB A Storstocckholms 

Lok kaltrafik. 

1.6 

] 12 

Delmåål 

4. Minska 

utslääppen 

av v klimatp påverkannde 

mediccinska 

ga aser 

Delmåål 

5. Öka andelenn 

livsmed del med låg l 

klimattpåverka 

an 

Delmåål 

6. Regi ionplaneera 

för lä ägre 

klimattpåverka 

an per innvånare 

Landdstinget 

skaa 

via den re egionala plaaneringen 

verka v för at tt mängdenn 

CO2--ekvivalentter 

per länsi invånare occh 

år har minskat m till 3,7 3 ton 20166. 

Genoom 

energiefffektiviserin 

ng, omställnning 

av ene ergisysteme et och planeering 

av trrafik, 

infrasstruktur 

och h bebyggelsse 

i ett klima atperspekti iv minskar 

CO2--utsläppen. 

. 

För ddelmål 

6 är SL:s mål at tt restidskvooten 

mellan n kollektivtr rafik och bil l ska 

vara lägre år 2016 

än 2011 

Tabelll 

11 Delmål 6 - Restidsk kvot 

Restiidskvot 

kolleektivtrafik/bbil 

100 % 

100 % 

100 % 

100 % 

Basåår: 

2011 

11,913 

10 00 % 

10 00 % 

10 00 % 

10 00 % 

12 Elenn 

till tunnelbaana 

och lokalbanor 

uppfyllerr 

Naturskydds sföreningens Bra B Miljöval. 

13 Källla: 

Bilaga till FFakta 

om SL och o länet 2011 

(http: //sl.se/Global/Pdf/Rappor 

rter/Fakta_omm_SL_och_lan 

net_2011_web bb.pdf). 



Bilag ga M 

Energislaag 

- 

100 % 

vattenkraaft 

95 % vatteen-, 

5 % vindkrraft 

95 % vatteen-, 

5 % vindkrraft 


Tillgänglig 

juni 20013 

9 (19)

RESUURSEFFEKTTIVITET 

1.7 

Landdstingsfinannsierad 

ver rksamhet skka 

ställa rel levanta och h mätbara 

miljöökrav 

vid allla 

upphand dlingar av vvaror 

och tjänster, tj i så åväl centralla 

som lokala upphhandlingar 

r. Kraven i dde 

miljömässigt 

mest prioriterade 

p e 

upphhandlingarnna 

ska följa as upp och kkontrolleras 

s under avt talets gång. . 

SL haar 

en upphaandlingsrut 

tin där det fframgår 

att miljökrav alltid a ska stäällas 

i en uupphandlinng. 

Miljöaspekterna 

ideentifieras 

i skedet s före 

upphhandlingsruutinen 

tas i bruk, b då maallarna 

för anskaffning 

a s- och 

genoomförandebbeslut 

ska an nvändas. Mallarna 

inne ehåller sex miljöaspektter 

och oom 

någon aav 

dessa iden ntifieras så ska relevan nta krav stäl llas för den 

speciifika 

upphaandlingen. 

Kretsloppstä 

K änkande fin nns med för vissa 

prodduktkategoriier. 

I rutine en framgår i dagsläget inte i hur mil ljökrav ska 

följass 

upp, men arbete pågå år för att ta fram andra a rutiner för r detta. 

20166 

ska landsttingets 

nyin nköp av någgra 

utvalda a produktgr rupper ha 

minsskat 

betydliigt 

jämfört med 2011. UUnder 

prog gramperiod den genomfö förs 

projeekt 

inom SLLL 

med syft te att öka åtteranvändn 

ningen av vissa 

utvalda da 

proddukter. 

Besluut 

har fattatts 

om att en n rutin för attt 

öka återa användning av bygg- occh 

anlägggningsmatterial 

ska in nföras. En uttredning 

ha ar påbörjats s för att 

identtifiera 

var i verksamheten 

som dett 

finns mest t potential att a återanväända 

byggg- 

och anlägggningsmate 

erial, som koommer 

att ligga l till gru und för 

utvecckling 

och implemente 

ering av rutiinen. 

I nulläget 

är det upp till resp pektive projjektgrupp 

för fö bygg- och h spårprojeekt 

att frrämja 

återannvändning 

av materiall 

och efterso om rutinen inte finns ppå 

platss 

centralt såå 

har inte nå ågon uppfölj ljning gjorts s. I miljöhan ndboken finnns 

anvissningar 

om hur avfallsm mängder skka 

minimera as, vilket är r en del av 

kretssloppstänkaandet. 

1.8 

Delmåål 

7. Anvä ända kreetsloppst 

tänkande e vid 

användning 

av v varor ooch 

tjänst ter 

Delmåål 

8. Effektiviseraa 

vårdke edjorna – säkraree 

för pattienten 

och o bättrre 

för mi iljön 

Delmmål 


för Storstockhoolms 

Lokalt trafik. 

10 (19) 



Bilag ga M

1.9 

Delmåål 

9. Plan nera krettsloppsan 

npassat och 

resursssnålt 

vid d byggannde 

Vid nnyproduktioon 

av lands stingets bygggnader 

ska a de ligga 30 3 procent 

lägree 

än Boverkkets 

byggre egler avseennde 

energih hushållning. 

14 

Undeer 


en energiu utredning gjorts 

för nya a depåbyggn nader. I de ffall 

SL byygger 

nya ddepåer 

som är rena konntorsbyggna 

ader är måle et om 30 

proceent 

lägre ennergihushåll 

lning jämföört 

med Bov verkets bygg gregler relevvant. 

För aandra 

typer av depåbyg ggnader (veerkstäder, 

tv vätthallar med m mera) äär 

det 

inte mmöjligt 

att uuppnå 

måle et. Energiutredningen 

som s har gjo orts föreslårr 

att 

speciifika 

energimål 

ska tas fram beroeende 

på vilk ket luftflöde som behövvs 

i 

dessaa 

byggnaderr. 

Andeelen 

sorteraat 

avfall frå ån landstinggets 

byggen ntreprenade er ska uppggå 

till mminst 

90 proocent. 

I nulläget 

följs avvfall 

upp som 

genereraas 

inom SL: s driftoch underhåll ooch 

här ingår 

genereellt 

inte avfa all från byggg-, 

ROT-, ri iv- och anläggningsproj 

ojekt, 

vissaa 

projekt kann 

dock finnas 

med i staatistiken 

om m de har anv vänt SL:s avvtal 

för trransport 

av avfall. Tota alt genereraas 

ca 4300 ton t byggavfa all inom driift- 

och uunderhåll 

vaarav 

merpa arten källsorrteras 

på pla ats, se Tabe ell 16, sid. 177. 

I 

SL:s AF-mall finnns 

angivet att projekt ska sortera a avfall som lägst utifrån ån 

Kretssloppsrådetts 

anvisning gar och i kommmande 

re evidering av v 

miljööhandbokenn 

kommer man m att ställla 

krav på att a projektgr rupper ska 

rapportera 

in avvfallsstatisti 

ik. 

1.100 

Delmåål 

10. Min nska määngderna 

a avfall och 

förbätttra 

avfal llshanterring 

Delmmål 

10 är ej rrelevant 

för r AB Storstoockholms 

Lokaltrafik. 

1.111 

Delmåål 

11. Ver rka för reesurseffe 

ektiv och h tillgängglig 

bebygg gelsestru uktur 

Delmmål 


för AB Storstoockholms 

Lo okaltrafik. 

14 I Sppecifikationsdookumentet 

för r Miljöutmaninng 

2016 står att a ”De byggna ader som inte e 

omfatttas 

av Boverkkets 

byggregle er om energihhushållning 

om mfattas inte av 

uppföljninggen 

av 

målett.” 

11 (19) 



Bilag ga M

HÄLLSOFRÄMJAANDE 

MILJÖ ÖARBETE 

1.122 

Delmåål 

12. Min nska milj ljö- och hälsorisk h ker med 

kemiskka 

produ ukter 

År 20016 

ska allaa 

kemikalier 

och kemisska 

produkter 

som är 

avveecklingsämnnen 

enligt la andstingetss 

utfasnings slista vara borta från all 


verk ksamhet. Tootalt 

ska mä ängden utfa fasningsämnnen 

ha mminskat 

medd 

80 procen nt jämfört mmed 

2006. 

Anväändandet 

avv 

avveckling gsämnen haar 

undersök kts inom SL:s 

primära 

verkssamhet. 

Ressultatet 

visa ar att 19 avvvecklingsäm 

mnen finns i olika 

proddukter, 

däribbland 

smörj jmedel, limm, 

fordonsren ngöring. Un ndersökninggen 

har ggjorts 

blandd 

trafikentre eprenörer, dde 

stora byg gg- och 

anlägggningsprojjekten 

samt t någon ensttaka 

fastigh het. Ämnena a redovisas i 

tabelllen 

nedan: 

Tabelll 

12 Avveckl klingsämnen i SL:s huvuudsakliga 

ver rksamhet 20 012 

Avveecklingsämnnen 


Bronnopol 

Dibuutyltenndilaaurate 

(R)- p-menta-1, 8-dien (d-L Limonen?) 

d-Liimonen 

Geraaniol 

(d-Limmone?) 

Limonene 

Limonen 

Hyddrokinon 

Hyddrokinon 

Hyddrokinon 

Hyddrokinon 

N-mmetyl-2pyrroolidon 

N-mmetylpyrroliddon 

zinc alkyl dithioophosphate 

zinc alkyl dithioophosphate 

zinkk 

C1-C14 alkkylditiofosfa 

at 

Zinkkalkylditiofoosfat 

Zinkkditiofosfat 

zinkkalkyldithioffosfater 

Frånn 

2013 ställeer 

SL krav på p att avveckklingsämne 

en inte får an nvändas vidd 

drift- 

och underrhåll 

i spåra anläggningaar 

såvida int te dispens medges, m vilkket 

endaast 

ska ske oom 

ersättnin ngsproduktter 

saknas eller 

kan mo otiveras av 

särskkilda 

skäl. Innför 

2013 så 

har ingenn 

av de två driftsentrepr 

d renörerna fför 

spåraanläggningaar 

sökt disp pens för att aanvända 

ett t avveckling gsämne. 

12 (19) 



Bilag ga M

Anväändningen 

aav 

utfasning 

avveccklingsämnnen) 

komme 

börjaan 

av 2013 ddå 

en fullstä 

entreeprenörernaa. 

15 

gsämnen (mminskningsä 

ämnen samt 

er att följas upp i kemik kaliesystem met FRIDA i 

ändig kemikkalieförteck 

kning ska lev vereras av 

År 20016 

ska all landstingsf finansieradd 

verksamhe et varken köpa 

in ellerr 

upphhandla 

varoor 

som inne ehåller avveecklingsämnen 

enligt landstingets 

l ts 

utfassningslista. 

I SL: s mallar förr 

anskaffnin ngs- och gennomförande 

ebeslut som m ska använddas 

i 

sambband 

med uupphandling 

g så ingår deet 

att ställa krav på kem mikalier. Fookus 

inomm 

SL har varrit 

att ställa miljökrav i de stora up pphandlingar 

som görss, 

t.ex. trafik- och underhållse entreprenadder, 

då någo on alltid del ltar från 

avdelningen 

hålllbar 

utveck kling för att bistå med kompetens. 

k Uppföljninng 

av 

huruuvida 

kemikkaliekrav 

stä älls vid upphhandling 

av v specifikt varor 

och 

förbrrukningsarttiklar 

för t.e ex. drift, lager 

och kont tor har inte påbörjats. 

Rutinnen 

som haanterar 

krav vställningenn 

är under re evidering och 

målssättningen 

äär 

att kraftta ag ska tas ävven 

för min ndre upphan ndlingar 

SL sttäller 

krav ppå 

fastighets sprojekt attt 

använda by yggvarubed dömningen för 

att beedöma 

bygggmaterial 

vi id ny- och oombyggnationer. 

”Undv viks”-produukter 

får enndast 

godkäännas 

om det d kan motiiveras 

av sä ärskilda skäl l eller att 

alternativ 

saknaas. 

Andel rek kommendeerade 

eller accepterade 

a 

material 

utifråån 

byggvaruubedömningen 

i pågåeende 

projekt t för om- oc ch nybyggnaation 

är caa 

80 procentt, 

icke-bedö ömda produukter 

har int te tagits me ed i 

beräkkningen. 

1.133 

Delmåål 

13. Min nska milj ljörisker med läk kemedel 

Delmmål 




1.144 

Delmåål 

14. Min nska utslläpp 

av luftföror l reningar 

och buuller 

År 20016 

ska utsläppen 

av partiklar p occh 

andra luf ftföroreningar 

till miljjön 

från Stockholmss 

kollektivtr rafik ha miinskat 

med 10 procent jämfört j meed 

år 

2011. 

Landstinggets 

aktiva arbete a medd 

att minska a bullerpåve erkan ska 

fortssätta 

och uttvecklas. 

Parttiklar 

ochh 

andra luf ftföroreniingar 

Utslääppen 

av paartiklar 

från n busstrafikeen 

fortsätte er att minska. 

Relateratt 

till 

persoonkilometerr 

har utsläp ppet minskaat 

med 10 % jämfört me ed 2011. 

Utslääppet 

av kvääveoxid 

har r inte minskkat 

på samm ma sätt till 2012 2 jämförrt 

med 2011. Relatterat 

till per rsonkilometter 

har utslä äppet av kvä äveoxid håll llit 

15 För närvarande fiinns 

det inget definitivt besllut 

kring vilke et basår som sk ka användas vvid 

uppfööljning 

av dettaa 

på. Prelimin närt förslag är 2012. 

13 (19) 



Bilag ga M

sig på 

samma niivå 

som för 2011 (-0,5 % %). Anledni ingen till at tt utsläppet av 

partiiklar 

har miinskat, 

men n att utsläpppet 

av kväve eoxid är på samma s nivåå 

som året innan bbedöms 

var ra att allt fleer 

nya fordo on som införs 

i trafik drrivs 

med RME. 

Tabelll 

13 Delmåll 

14 - Busstra afikens utslääpp 

av luftfö öroreningar 

BBasår: 

2011 



1 7792 

000 00 00 1 830 8 000 00 00 

Utslääpp 

av partiiklar 

[ton] 

13 

12 

Utslääpp 

av kvävveoxider 

[ton n] 

1 281 

1 302 

Utslääpp 

av koldiioxid 

[ton] 

95 501 

80 998 

Minsskning 

relatterat 

till per rsonkilometter, 

jämfört med basår 

Utslääpp 

av partiiklar 

[%] 

- 

– 10 % 

Utslääpp 


[%] ] 

- 

– 0,5 % 

Utslääpp 

av koldiioxid 

[%] 

- 

– 17 % 

Uppggifter 

om uttsläpp 

av luf ftföroreninggar 

ska även n redovisas för 

färdttjänsttaxi, 

nnärtrafik 

och h specialforrdon. 

Dessa uppgifter finns f inte 

tillgäängliga 

förrään 

månadss skiftet februuari-mars 

2013, 

och ko ommer att 

komppletteras 

dåå. 

Tabelll 

14 Delmåll 

14 - Färdtjä änstens utslääpp 

av luftfö öroreningar 

BBasår: 

2011 



665 

367 676 febru uari/mars 22013 

Utslääpp 

av partiiklar 

[ton] 

0,7 febru uari/mars 22013 

Utslääpp 


[ton n] 

Minsskning 

jämffört 

med basår 

14,9 febru uari/mars 22013 

Utslääpp 

av partiiklar 

[%] 

- 

febru uari/mars 22013 

Utslääpp 


[ton n] 

- 

febru uari/mars 22013 

Bulller 

Landdstingets 

akktiva 

arbete med att minnska 

bullerpåverkan 

sk ka enligt 


22016 

fortsätta 

och utveecklas. 

SL sk ka redovisa a om ett aktiivt 

och ssystematiskkt 

arbete för r att minskaa 

bullerpåve erkan från allmän a 

kolleektivtrafik 

bbedrivs. 

Undeer 

2012 fasttslog 

landstingsfullmäkktige 

ett reg gionalt trafik kförsörjninggs 

program 

som sträcker 

sig ti ill 2030. Föör 

att uppnå å målen som m programmmet 

innehhåller, 

tar SSL 

nu fram fem f strategiier 

för hur det d ska gå ti ill. Strategieerna 

innehhåller 

ett anntal 

principer 

för att hjjälpa 

organi isationen at tt fatta rätt 

besluut 

och utveccklas 

i rätt riktning. r I sttrategin 

för r Hållbar Ut tveckling finnns 

en prrincip 

som rrör 

buller (j just nu finnns 

ett utarbe etat förslag som s är på 

interrnremiss). 

14 (19) 



Bilag ga M

SL:s spår- och bbusstrafik, 

spårarbetenn, 

utbyggnad der och depåverksamheeter 

kan sskapa 

besväärande 

bulle er för omgivvningen. 

Äv ven resenärs smiljön 

avseeende 

komfoort 

i fordon och stationnsmiljö 

är vi iktig från bu ullersynpunnkt. 

Undeer 


SL bedrivit t ett aktivt ooch 

systema atiskt buller rreducerandde 

arbette. 

Tester occh 

uppföljande 

mätninngar 

av bulle erdämpand de åtgärder hhar 

genoomförts. 

Exeempelvis 

ha ar test med sspårnära 

bu ullerskyddsskärm, 

frammförallt 

på RRoslagsbana 

an, fortsatt. Det är låga skärmar un nder en metter 

i 

höjd, , som placerras 

mycket nära fordonnen. 

Nya lju udmätninga ar och 

komppletterandee 

utredninga ar har genommförts 

under 

våren 20 012 och de vvisar 

att deessa 

nya skärmar 

kan vara v ett effeektivt 

och an nvändbart alternativ a tiill 

tradiitionella 

bulllerskyddssk 

kärmar länggs 

banvallen n. De funge erar dessutoom 

bra ffrån 

underhhållssynpunk 

kt. Det är enn 

stor framg gång: spårn nära buller- 

skyddsskärmar 

är billigare än många aandra 

skydd dsåtgärder, de kräver innget 

byggglov 

och störr 

inte landsk kapsbilden. . De spårnära 

bullersky ydds- 

skärmmarna 

kommmer 

starkt att påverkaa 

SL:s framtida 

bullersk kyddsarbetee. 

Ävenn 

tester av hhjuldämpare 

e har fortsattt. 

Vissa pro oblem med kurvskrik 

finnss, 

vilket är fföremål 

för fortsatt f utreedning. 

Undeer 


SL fått bull lerföreläggaanden 

kopp plade till spå årtrafiken frrån 

olikaa 

kommunerrs 

miljö- oc ch hälsoskydddsnämnde 

er gällande Roslagsban 

R nan. 

Där hhar 

ett nytt projekt, ”Buller 

och övvrig 

omgivn ningspåverk kan”, startatts 

inomm 

ramen för Roslagsban nan. Det annsvarar 

för att a genomfö öra buller- 

skyddsåtgärder 

utmed Rosl lagsbanan. Under 2012 2 har projek ktet formeraats 

och fförarbetet 

sttartat. 

Bulleerfrågorna 

iingår 

ofta so om en del i kravställnin ngarna i upphandlingaar 

och bbeställningaar. 

Ett exem mpel där bulllerkrav 

stäl llts är förfrå ågnings- 

undeerlaget 

som har skickat ts ut för nyaa 

tunnelban nevagnar för r röda linjenn. 

Andrra 

viktiga häändelser 

un nder 2012: 

Bullerkarrtläggningen 

slutrapporteerades. 

I och medd 

kapacitetsf förstärkningeen 

av Roslagsbanan 

har flera f samråd och 

kommunikation 

med boende efterr 

banan varit t prioriterat. Buller har vaarit 

med somm 

en fråga i alla 

samrådenn, 

vilket ökar förståelsen. 

Ledbussaar 

med låg en ntré som har motorn plac cerad fram (d där man kommmer 

in i busseen), 

har byggts 

om för attt 

minska bull lergenerering gen. Större ddelen 

av flottann 

är ombyggd d. 

För att påå 

ett effektivt t sätt hanteraa 

bullerfrågo or finns ett in nternt 

Bullerforuum, 

där det från f och medd 

i år, ingår medarbetare 

m 

från alla 

trafikslagg. 

15 (19) 



Bilag ga M

1.155 

Delmåål 

15. Öka a mängdden 

ekolo ogiska liv vsmedel 

År 20016 

är 30 pprocent 

av livsmedlen 

ssom 

servera as i all 


verk ksamhet baaserade 

på ekologiskt e framställda 

f a 

proddukter. 

Valffrihet 

och kv valitet inomm 

mat och kost k för pati ienter och 

persoonal 

ska säkerställas. 

Totallt 

var andellen 

ekologis skt 57 proceent 

för frukt t, kaffe, te, choklad c undder 

20122. 

Vårt kaffee, 

the, choklad, 

socker äär 

ekologisk kt samt en del d av mjölkken. 

Andeelen 

ekologiisk 

frukt var rierar över ååret. 

För fru uktleverans sen till 

Linddhagensterraassen 

finns en överenskkommelse 

att a leverans sen ska 

innehhålla 

20 proocent 

ekolog gisk frukt. EEn 

dialog på ågår med le everantörernna 

för attt 

säkerställla 

att rätt an ndel ekologgisk 

frukt eft tersom det inte uppfyllls 

för 

samttliga 

månadder 

för lever ranser till Liindhagensg 

gatan. Till vi iss del påver erkar 

tillgåången 

på ekkologisk 

fruk kt, enligt levverantören. 

. 

Deceembers 

redoovisning 

gäl llande kaffee 

m.m. sakn nas eftersom m faktura ej 

inkommmit 

vid tiddpunkt 

för redovisninggen, 

och ett medelvärde 

har antaggits 

för ddenna 

månaad. 

Tabelll 

15 Delmåll 

15 - Inköp av a kaffe, chooklad, 

te och frukt 

Kaffee, 

choklad, tte 

och frukt t 

Inköp 

totalt [SEEK] 

Inköp 

ekologiskk 

[SEK] 

1.166 

Delmåål 

16. Ver rka för enn 

god liv vsmiljö 

Delmmål 




2. ÖÖvrigt 

uunderlag 

g till Milj ljöbilaga an 

2.1.11 

Uppfföljning 

av v uppdrag g i budget 

Dennna 

punkt är ej aktuell för fö år 2012 

2.1.22 

Kölddmedier 

Uppggifter 

finns inte att tillg gå ännu. 

2.1.33 

Kommmunikatio 

on 

Balttic 

Biogas Bus: 

Undeer 

hösten 20012 

avslutades 

det treååriga 

EU-pr rojektet Balt tic Biogas BBus 

som involverat nnio 

städer runt r Östersjön 

och där SL varit 

huvuudprojektleddare. 

Föruto om ett 30-taal 

rapporter r som belyser 

biogasenn 

ur 

olikaa 

synvinklarr 

har projek ktet resulterat 

i att anta alet gasdrivn na bussar ökkat 

med mer än 3000 

i dessa stä äder, vilket minskar ko oldioxidutslä äppen i 

Österrsjöområdeet 

med cirka a 35 000 tonn 

per år, kväveoxidutsl 

läppen medd 

140 

ton ooch 

partiklaar 

med 2 ton n när de körrs 

på biogas s. Nya bussd depåer och 

tanksstationer 

haar 

skapats för f biogasbuussar. 

Rörle edningar och h andra 



Bilag ga M 


1 432 417,47 7 

815 8 740,38 

16 (19)

långssiktigt 

hållbbara 

system för distribuution 

har by yggts. Utav de åtta 

deltaagarna 

har SSL 

ökat anta alet biogasbbussar 

allra mest under r projektetss 

gångg 

– från 81 till 

259. Den n stora behåålliningen 

av v EU-projek ktet från SLL:s 

sida är att det nuu 

finns ett mycket m bätttre 

underlag g för att plan nera för 

biogaasbussar 

occh 

utbyggna ader. Dessuttom: 

När an ndra aktörer r också börjjar 

anväända 

biogas ökar konku urrensen förr 

leverantör rer av utrustning 

samt 

kunsskapen 

växeer 

och sprids. 

Även det underlättar r SL:s arbet te med 

biogaasen. 

Undeer 

året har aantalet 

biog gasbussar i SSL-trafiken 

n ökat med 30 3 stycken, till 

totaltt 

259 i sluteet 

av 2012. 

Webb-utbildninng: 

Text från fr COP 

Det ffinns 

ett kraav 

i miljöled dningssystemmet 

att all personal p ska a genomgå en 

grunndläggande 

mmiljöutbildning 

om SLL:s 

miljöpåv verkan och miljöarbete 

m . I 

sluteet 

av 2012 laanserades 

en n uppdateraad 

version av a SL:s web bbaserade 

grunndutbildningg. 

Målsättni ingen är attt 

alla anställ lda ska ha genomgått g 

utbildningen 

unnder 

2013. Även Ä nyansttällda 

komm mer fortlöpa ande att 

genoomgå 

utbildnningen. 

Commmunicatiion 

on Pro ogress 

SL haar 

skrivit unnder 

Global l Compacts tio principe er, och redo ovisar därförr 

varjee 

år sitt arbeete 

för en hå ållbar utvecckling 

i en så 

kallad CO OP 

(Commmunication 

on Progre ess). Detta rredovisades 

s första gång gen i SL:s 

årsreedovisning 

fför 

2010. 

2.1.44 

Avfalll 

Nedaan 

redovisas 

omhänder rtagen männgd 

avfall 20 012 inom SL L:s ramavtaal 

med Stena. Avfaallet 

uppkom mmer blandd 

annat vid underhållsa arbeten på SSL:s 

spåraanläggningaar 

och vid SL:s S fastigheetsprojekt. 

Uppgifterna 

U a är dock innga 

totalsiffror 

för uuppkommet 

t avfall från SL:s arbete en och proje ekt. Uppgiftter 

om aavfallsmänggder 

på SL:s s buss och sppår-depåer 

lämnas av trafik- t 

entreeprenörernaa 

i slutet av kvartal 1, i samband med m miljörapporteringeen 

till koommunen, 

och kan därför 

inte reddovisas 

här. 

Tabelll 

16 Mängd avfall 2012 

Typ av avfall 

Farlligt 

Avfall 

Absoorbenter 

Aeroosoler 

Asbeest 

Elekttronik 

för saanering 

Eternnitplattor 

mmed 

asbest 

Färg-, 

lack- och limburkar 

Gatuubelysningsaarmaturer 



Bilag ga M 

Mängd d 

2011 2 2012 2 

934 9 2 040 kg 

52 353 kg 

3 091 22 kg 

27 7 903 25 

993 kg 

- 50 kg 

310 478 kg 

45 5 872 21 

380 kg 

17 (19)

Glykkol 

Hydrraulolja 

Isocyyanater 

Lamppor, 

glöd occh 

halogen 

Lysröör 

Lösnningsmedel 

Lågeenergilampoor 

Föroorenade 

masssor 

Batteerier 

Oljeffilter 

Smörrjfett 

Spilloolja 

Branndsläckare 

Kyl/FFrys 

fr. hushåll, 

för beh handling 

Järnn 

Armeeringsjärn 

Blandskrot 

El-Avvfall 

Osanerrat 

Stortt 

gjutjärnsskkrot 

Kommplext 

skrot, , smide, räls sskap 

Växeelskrot 

Metaaller 

Ackuumulatorblyyskrot 

Al-KKabel 

Alumminium 

Blandkabelskrott 

Blyskkrot 

med järn 

Kopppar 

Koppparkabel 

Kabeelskrot 

Mässsing 

Stationära 

batteerier 

Pappper 

Konttorspapper 

Wellppapp 

Rosttfritt 

Rostffritt 

stålskrot 

884 8 

31 kg 

188 - kg 

465 4 

- kg 

198 622 kg 

1 581 4 126 kg 

120 - kg 

- 202 kg 

2 58 83 530 1 295 

340 kg 

451 748 kg 

160 649 kg 

- 64 kg 

2 140 298 kg 

- 

5 

620 6 

- kg 

39 94 437 17 7 900 kg 

24 4 697 9 060 kg 

160 - kg 

1 78 87 485 36 60 520 kg 

3 000 5 000 kg 

- 2 300 kg 

5 986 kg 

2 180 - kg 

40 0 478 19 9 830 kg 

51 - kg 

864 8 

- kg 

- 13 3 208 kg 

136 

288 5 424 kg 

- 835 kg 

340 3 5 213 kg 

1 216 

970 9 

300 3 


Diarieenummer 

Bilag ga M 

1 st. 

- st. 

- kg 

520 kg 

- kg 

18 (19)

Övriigt 

verksammhetsavfa 

all 

Absoorbenter, 

Brrännbart 

60 - kg 

Asfallt 

398 

440 18 8 580 kg 

Betong 

6 13 38 530 67 74 630 kg 

Betongskrot 

meed 

armering g 

44 49 720 43 33 760 kg 

Gjuteerisand 

31 1 620 17 7 520 kg 

Glas 

12 2 240 - kg 

Grennar/ris, 

träddgårdsavfall 

l 

104 

360 27 

660 kg 

Induustriavfall 

föör 

sortering 

56 68 632 83 

300 kg 

Sandd, 

metallhalttig, 

deponi 

6 040 - kg 

Schaaktmassor 

ooch 

sten 

2 72 20 260 35 53 760 kg 

Trä 

188 

920 51 

742 kg 

Trä, impregneraat 

(med och h utan Kreossot) 

519 

940 36 63 950 kg 

Träppallar 

660 6 

- kg 

Brännnbart 

avfall 

229 

044 67 

760 kg 

Induustriavfall 

tilll 

deponi 

50 07 272 10 03 860 kg 

Gummmidäck, 

Ej producenta ansvar 

9 


Diarieenummer 

Bilag ga M 

7 st. 

19 (19)

8110 Bilaga_O_Verksamhetstal 2012 .xls 

AB Storstockholms Lokaltrafik Bilaga O 

VERKSAMHETSTAL 

Upplevd kvalitet ( % )* Utfall Prognos Budget Utfall Utfall Utfall Utfall 

2012 2012 2012** 2011 2010 2009 2008 

Andel nöjda resenärer - SL ombord 73 - 75 73 74 76 72 

Andel missnöjda resenärer - SL ombord 10 9 11 10 9 11 

Andel nöjda kunder tidhållning*** 66 - 65 63 63 - - 

* undersökningen görs inte för juni och juli, augusti månads utfall är ännu inte kvalitetssäkrat 

**måltal 2012 för Andel nöjda resenärer är reviderat enl beslut i TN 2011-12-20 

***ersätter måltal Kunder i tid enl beslut i TN 2011-12-20 

Antal resenärer vintervardag (tusental)* 

Utfall Prognos Budget Utfall Utfall Utfall Utfall 

2012 2012 2012** 2011 2010 2009 2008 

Antal resenärer vintervardag 763 748 735 739 722 705 701 

* avser endast vardagar under tertial 1 och tertial 3, utfall 2012 beräknad per april månad 

**måltal 2012 för Antal resenärer vintervardag är reviderat enl beslut i TN 2011-12-20 

Påstigande en vanlig vintervardag (tusental)* 

SLDok2012-12430 

Utfall Prognos Budget Utfall Utfall Utfall Utfall 

2012 2012 2012 2011 2010 2009 2008 

Totalt 2 703 2648 2635 2 616 2 556 2 498 2 482 

Tunnelbana 

1 165 1147 1186 1 133 1 137 1 123 1 117 

Pendeltåg 281 272 265 269 258 252 250 

Lokalbanor 

147 148 135 146 136 126 126 

Buss 1 110 1081 1050 1 068 1 025 997 989 

* avser endast vardagar under tertial 1 och tertial 3, utfall 2012 beräknad per april månad 

Sittplatskilometer (miljoner) Utfall Prognos Budget Utfall Utfall Utfall Utfall 


Totalt 16 239 16 456 17 496 16 115 15 802 16 135 15 674 

Tunnelbana 4 253 4 289 5 030 4 181 4 131 4 475 4 289 

Pendeltåg 5 086 5 141 5 030 5 087 5 010 4 867 4 855 

Lokalbanor 1 110 1 096 1 085 1 110 1 075 944 921 

- varav Roslagsbanan 720 713 724 712 598 583 

Lidingöbanan 56 56 56 55 53 53 

Tvärbanan 120 116 120 114 107 96 

Nockebybanan 25 25 25 26 24 30 

Saltsjöbanan 176 172 173 169 162 160 

Spårväg city 13 15 13 7 

Busstrafik 5 790 5 930 6 351 5 736 5 569 5 849 5 609 

- varav norra regionen 1 880 1 926 1 901 1 784 1 818 1 727 

centrala regionen 1 493 1 544 1 484 1 480 1 697 1 598 

- varav innerstaden 424 427 414 419 582 563 

södra regionen 2 416 2 460 2 351 2 306 2 334 2 284 

Punktlighet (% avgångar i rätt tid)* Utfall Prognos Budget Utfall Utfall Utfall Utfall 


Tunnelbana 95,2 - 94,6** 94,3 93,5 94,6 94,1 

- varav Gröna linjen 94,7 - 93,1 91,8 92,6 92,2 

Röda linjen 94,8 - 94,4 94,0 95,3 94,7 

Blå linjen 97,8 - 97,4 96,9 98,0 97,5 

Pendeltåg 91,0 - 93,0 88,9 84,8 90,4 87,7 

-mht trafikentreprenörens ansvar 98,7 - 98,3 97,5 97,0 

Lokalbanor 

Roslagsbanan 93,4 - 97,5 94,7 90,6 95,4 96,0 

Lidingöbanan 92,8 - 96,5 92,6 94,3 95,2 95,6 

Tvärbanan 95,5 - 97,5 94,9 95,9 96,5 95,8 

Nockebybanan 99,4 - 99,0 99,4 99,0 98,3 98,4 

Saltsjöbanan 95,9 - 95,5 94,6 82,9 91,7 93,6 

Spårväg city 98,4 - 98,2 96,9 

Busstrafik 88,6 - 93,0 88,5 88,0 91,1 91,0 

-varav norra regionen 93,2 - 93,6 93,9 96,3 95,5 

centrala regionen 82,9 - 82,0 83,4 88,3 88,4 

- varav innerstaden 77,7 - 75,5 76,7 82,0 82,8 

södra regionen 93,7 - 94,1 93,2 95,4 95,3 

*andel godkända avgångar (normalt högst 3 min efter och högst 1 min före tidtabell) 

** måltal 96 % är nedjusterat till 94,6 % i VP 2012-2014 

Antal sålda biljetter (tusental) Utfall Prognos Budget Utfall Utfall Utfall Utfall 


7-dagarsbiljett 386 389 393 400 404 329 282 

30-dagarsbiljett 4 801 4 769 4 899 4 549 4 379 4 010 4 056 

- varav Studentbiljett 411 400 197 318 89 

Studentbiljett (terminsbiljett) 47 88 77 

90-dagarsbiljett 198 195 235 253 53 

- varav Studentbiljett 103 104 101 118 51 

Säsongsbiljett 70 69 70 88 187 183 181 

Års- och företagsbiljett 32 34 19 29 18 15 4 

Förköpsremsa (16 st kuponger) 8 391 8 498 8 154 8 363 8 069 8 558 8 943 

Förköpsremsor - antal kuponger 134 256 135 968 130 462 133 816 129 105 136 927 143 086 

Reskassa 2 768 2 671 0 

Förköpskuponger 6 708 6 979 6 753 6 600 6 594 6 831 7 232 

Kontantkuponger 197 200 401 1 300 3 323 3 580 

Zonbiljetter (SMS,SL Access, automater) 12 584 12 783 12 033 12 734 10 724 8 764 7 148 

1(1)

Bilaga P Uppföljning av intern kontroll 2012 2012-12-31 AB Storstockholms Lokaltrafik 

Status är en bedömning av både nuvarande och framtida status, trend och risk. Det är således hela Vd-uppdragets leverans mot plan som bedöms. Bedömningen görs utifrån de tre dimensionerna ekonomi, tid och kvalitet. 

Motsvarande bedömning görs av ansvarig avdelning för respektive risk och dess hantering (förebyggande och avvärjande åtgärder) enligt Internkontrollplan 2012. 

Statusfärg Innebörd status 

ID Risk nr Risk Tid Ekonomi Kvalitet Kommentar/ hänsvisning till bilaga om gult/rött Ansvarig 

Effektiv styrning 

Löper enligt plan, ingen statussammanställning tas fram 

Avviker från plan per idag och/eller enligt prognos. Statussammanställning ska tas fram och ska innehålla statusbeskrivning, förslag till åtgärder och förslag till beslut. Beslut om åtgärder fattas av avdelningschef eller 

projektsponsor. 

Avviker väsentligt från plan per idag och/eller enligt prognos. Statussammanställning ska tas fram och ska innehålla statusbeskrivning, förslag till åtgärder och förslag till beslut. Beslut om åtgärder fattas av Vd/ vVd 

5 

Korruption 

Ange statusfärg 

Gul Gul Gul 

Risken för korruption uppstår enligt pga flera faktorer. Bristen på 

systematisk intern styrning och kontroll är nog det övergripande 

problemet. Avtalsförvaltning och styrning av konsulter är en del 

av detta. 

Flera av de fokusområden som behandlas i samband med 

Översyn 2 kan förväntas bidra till en minskad risk för korruption 

på sikt. Av dessa kan följande särskilt nämnas: 

• Övergripande ramverk för intern styrning och kontroll skall 

utarbetas och implementeras. 

• Befintliga styrdokument skall ses över. Genomgången syftar till 

att renodla dokumenten och göra dem mer lättillgänglig för SL: 

medarbetare. 

• Rutiner för styrning av externa konsulter skall ses över. 

• En förbättrad dokumenthantering kommer att öka 

transparensen i SLs verksamhet vilket motverkar oegentligheter. 

• Nuvarande verksamhetsuppföljning skall ses över, bl.a. i syfte 

att säkerställa en ökad följsamhet gentemot lagstiftning och 

fastställda interna styrdokument. 

• Rutiner för avtalsförvaltning skall ses över. 

Ansvar och åtgärdsplaner för respektive område kommer att 

fastställas inom ramen för Översyn 2 under maj/juni 2012. 

JR

19 Brister i anknytning till investeringsprojekt Grön Grön Grön PU 

17 

18 

6 

9 

10 

11 

13 

15 

Brand 

Terrordåd 

Risk för avtalsvacuum i och med ny kollektivtrafiklag 

Brister i tidiga planeringsskeden 

För hög ambition avseende funktionsinriktade upphandlingar 

Bristfälliga/avsaknad av styrande dokument avseende kravställning 

Felaktiga prioriteringar vad gäller balans mellan nyinvesteringar, 

reinvesteringar 

Information- och IT-säkerhet 

Grön Grön Grön SC 

Grön Grön Grön SC 

Grön Grön Grön 

Då trafikupphandling E21 spårväg City senarelades har projektet 

förändrar detta förutsättningarna för trafikupphandlingen och innebär 

behov av allmän trafikplikt för trafikupphandlingen. Detta har påtalats 

PL och åtgärder har vidtagits för att hantera detta i projektet och i 

SU /AU 

Grön Grön Grön SU/Plan (GG) 


Grönt i det strategiska arbetet som beskrivs mer utförligt i risklistan, 

pågående projekt omfattas inte av bedömningen då rapportering där 

ägs av PU 

Uppdaterad 2013-01-03. 

SU/AU 



Grön Grön Grön Arbetet fortgår som planerat. Uppdaterad 2012-07-19. SU/ITU

1 

2 

3 

4 

7 

8 

12 

14 

Bristande hantering av Teknisk dokumentation 

Planerade störningar i trafiken 

Extremt väder 

Ej risker, utan VD-uppdragsrapportering 

Leverantör kan inte fullfölja sitt åtagande pga ekonomiska problem eller 

andra olägenheter. 

Bristfällig avtalsförvaltning 

Oplanerade störningar i trafiken. 

Bristande leverans från SL i affärsrelationerna 

Bristfällig kvalitet i upphandlingsprocessen, inkl. avtalsgranskning 

Gul Grön Gul 

Röd Röd Röd 

Processarbetet pågår. Resursförstärkning genom inlåning av intern 

personal pågår till årsskiftet. Rekrytering pågår på ny vakans. 

Samverkan mellan TF, SU och PU är inte i fas, klargörande av rutin för 

samverkan krävs. TF föreslås få ansvar för att leda arbetet, dock 

resurspåverkande. 

Gul Gul Gul Snöförberedelse grön, krishanteringsplan (Säk) gul. TA 


Gul Grön Gul 

Huvudansvaret bör flyttas till PU. Aktiv avtalsuppföljning löper på enligt 

plan, övriga delar tillhör PU 

Rekryterar till vakanser, under kontroll. Utbildningsinsatser vad gäller 

generell avtalsutbildning pågår för fullt. Registrering i SLADD gul, jfr 

kommentar revisionsanmärkning 

Grön Grön Grön Organisationen fångar upp störningar tillfredsställande. TA 

Gul Gul Röd 

Grön Grön Gul 

VE ES 4 Leda arbetet med att ta fram Internkontrollplan Grön Grön Grön 

Uppföljning av Internkontrollplan 2012 Grön Grön Gul 

16 Brister i processorienterat arbetssätt Gul Grön Gul 

Delar av denna tillhör PU och SU. Vad gäller överlämnande av projekt 

så är den inte fullt fungerande (rött). Vår egna leveranser av 

infrastruktur (gula). 

Bör flyttas till PU och JR. Viss oro från TF:s sida vad gäller 

implementeringen av Agresso som beställningsverktyg 

Del i budget/VP arbetet under hösten. Leds av Ledningsstaben fr o m 

13-01-01 

Genomförs tertialvis i samband med leningsrapporteringen. TF och VE 

känner att de inte har mandat att hantera delar av risker så som de ska 

hanteras. 

I gamla organisationen lades ett stort arbete ned på att ta fram 

processer som inte användes i tillräckligt stor utsträckning och "ägdes" 

av processägare. Hur vill vi jobba med processer i dagens 

organisation. En diskussion om ambitionsnivå i SL-LG krävs. 

Processutveckling kommer att göras för processer inom VE och TA. En 

TA 

TA 

TA 

TA 

TA 

TA 

Ledningsstaben 

fr o m 13-01-01 

Ledningsstaben 

fr o m 13-01-01 

VE/VU

Ekonomi 1(1) 

Årsrapport 2012 

Datum 

2013-01-16 

Bilaga 

Vår referens 

Peter Fransson 

Finansuppföljning per 2012-12-31 

Likvida medel 

Bank 127 mkr 

Koncernkonto 417 mkr 

Summa likvida medel 544 mkr 

Kortsiktig finansiering 

Kredit koncernkonto Utnyttjat 0 mkr 

Långsiktig upplåning 

Stockholms läns Landsting, IB 2012-01-01 11 730 mkr 

Upptagna lån 2012 2 000 mkr 

Amortering 2012 -94 

Stockholms läns Landsting, UB 2012-12-31 13 636 mkr 

Leasingfinansiering 11 554 mkr 

Summa upplåning 25 190 mkr 

Omsatta lån per 2012-12-31 0 mkr 

Aktuell räntenivå för låneportföljen 

Stibor 90 dagar 1,29 % 

Räntebindningstid 

Enligt styrelsens riktlinjer 2-5 År 

Nuvarande 2,4 År 

Använda riskhanteringsinstrument 

I SL löper den långsiktiga upplåningen till rörlig ränta (Stibor 90 dagar). En 

ränterisk föreligger därför. Om den korta räntan stiger så ökar koncernens 

kostnader och kassaflödet påverkas negativt. För att motverka denna effekt har 

SL under åren 2004-2006 tecknat fem stycken ränteswapavtal på totalt 2 100 

mkr, för att därigenom uppnå längre räntebindningstid och motverka en 

oönskad hög ränteexponering. Ett ränteswapavtal innebär att SL betalar fast 

ränta och erhåller rörlig ränta. SL använder i övrigt inga andra 

riskhanteringsinstrument! 

Swapar, utestående belopp 2 100 mkr 

Genomsnittlig lång ränta (SL betalar) 4,12 % 

Kort ränta Stibor 90 dagar (SL erhåller) 1,29 %

FÄRDTJÄNSTVERKSAMHETEN 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 


Årsbokslut 2012 


Dnr: SL-2012-01067





1 SAMMANFATTNING 2012 OCH FÖRVÄNTAD UTVECKLING 2013 ............................................. 2 

1.1 Sammanfattning 2012 .................................................................................................. 2 

1.2 Förväntad utveckling 2013 .......................................................................................... 3 

2 VERKSAMHETSFAKTA .......................................................................................................................... 3 

3 UPPFÖLJNING AV MÅL .......................................................................................................................... 4 

3.1 Uppföljning av landstingsfullmäktiges långsiktiga mål .............................................. 4 

3.2 Uppföljning av landstingsfullmäktiges kortsiktiga mål ............................................... 4 

3.3 Kvalitetsredovisning .................................................................................................... 5 

4 UPPFÖLJNING AV UPPDRAG ................................................................................................................ 6 

4.1 Uppdrag givna i budget 2012 eller under 2012 ........................................................... 6 

4.2 Uppföljning av särskilda mål/förutsättningar nämnd/styrelse ..................................... 6 

5 UPPFÖLJNING AV STYRDOKUMENT ................................................................................................. 7 

5.1 Specifika ägardirektiv .................................................................................................. 7 

5.2 Följsamhet finanspolicy ............................................................................................... 7 

5.3 Övriga policyer, handlingsplaner, regelverk ............................................................... 7 

5.4 Intern kontroll .............................................................................................................. 7 

6 UPPFÖLJNING VERKSAMHET ............................................................................................................. 8 

6.1 Verksamhetsförändringar ............................................................................................ 8 

6.2 Verksamhetstal, produktion, konsumtion .................................................................... 9 

6.2.1 Produktivitet ....................................................................................................... 10 

6.2.2 Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv .......................................................... 10 

7 VERKSAMHETENS EKONOMISKA RESULTAT ............................................................................. 11 

7.1 Årets resultat .............................................................................................................. 11 

7.1.1 Personal .............................................................................................................. 13 

7.1.2 Köpt trafik .......................................................................................................... 13 

7.1.3 Övriga kostnadsslag, avskrivningar och finansnetto .......................................... 14 

7.2 Resultatdisposition ..................................................................................................... 14 

7.3 Investeringar .............................................................................................................. 15 

7.4 Balansräkning ............................................................................................................ 15 

8 MEDARBETARE ...................................................................................................................................... 15 

9 MILJÖ ........................................................................................................................................................ 15 

10 FUNKTIONSNEDSÄTTNING ................................................................................................................ 15 

11 FOLKHÄLSOARBETET ......................................................................................................................... 15 

12 UPPHANDLING OCH INKÖP ............................................................................................................... 16 

13 ÖVRIGT ..................................................................................................................................................... 16 

14 LEDNINGENS ÅTGÄRDER ................................................................................................................... 16 

1




Förvaltningsberättelse för färdtjänstverksamheten 2012 

Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning och ingår i AB Storstockholms 

Lokaltrafiks verksamhet. Färdtjänstverksamheten är en resultatenhet under trafiknämnden, 

där kostnader och intäkter för utförd färdtjänsttrafik redovisas tillsammans med övriga 

kostnader som hör till denna trafik, t.ex. kostnader för verksamhetens IT-system, ekonomiadministration 

och informationsproduktion. Färdtjänsttrafiken omfattar färdtjänstresor och närtrafik 

samt sjuk- och tjänsteresor. Resorna utförs av upphandlade taxi-, buss- och specialfordonsföretag. 



40 

20 

0 

-20 

-40 

-60 

-80 

-100 

-120 

6,4 7,1 7,3 5,6 

1,7 2,7 

-7,7 

Resultat färdtjänstverksamheten (Mkr) 

-13,9 

-3,2 

3,4 

-30 -32,6 

16,9 

-20,1 

19,3 

-28,2 

23,9 

-39,2 

13,2 

-50,4 

9,2 9,4 

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

2012 2011 Periodiserad budget Månadens prognos Föregående månads prognos 

Årsbokslutet för färdtjänstverksamheten visar ett överskott på 9,4 mkr. Intäkterna uppgår till 

1 220,0 mkr och kostnaderna till 1 210,6 mkr. Årets resultat överstiger det budgeterade nollresultatet 

med 9,4 mkr. Verksamhetens prognos har redovisat ett nollresultat hela året. Bokslutet 

för 2011 redovisade ett underskott på 91,7 mkr. 

Intäkterna visar ett överskott på 8,9 mkr eller en procent gentemot budget. Överskottet hänför 

sig huvudsakligen till sjukresorna och avser dels ökade resenärsintäkter, dels ökad ersättning 

från hälso- och sjukvården för utförda sjukresor. 

Kostnaderna överensstämmer väl med budget. Sjukresor och övriga kostnader överstiger budget 

medan köpt färdtjänsttrafik och tjänsteresor kostar mindre än budgeterat. Den totala resevolymen 

avviker mindre än en procent från budget. Sjukresorna är fler och färdtjänstresorna 

färre. Kostnaden per resa är något lägre än budgeterat. 

-62,8 

-91,7 

2




Verksamheten når målet om en ekonomi i balans och i huvudsak uppställda mål avseende 

tillförlitlighet. Måluppfyllelsen beträffande kvalitet är något lägre. 


En ny förvaltningsorganisation för trafiknämnden tas i drift den 1 januari 2013. Organisationen 

omfattar till en början all personal som tidigare varit anställd i AB SL, färdtjänstverksamhetens 

verksamhet samt färdtjänstavdelningens personal och verksamhet. Färdtjänstverksamheten, 

såväl personal som verksamhet, kommer därmed från och med 2013 ingå i budget och 

redovisning för den samlade trafikförvaltningen. 

Färdtjänstverksamheten budgeterar ett nollresultat år 2013. Kostnader och intäkter ökar med 

vardera 43,6 mkr eller knappt 4 procent till 1 254,7 mkr varav ökningen av landstingsbidraget 

svarar för 24,6 mkr. 

Det budgeterade antalet färdtjänstresor ökar år 2013. Totalt 71 200 resenärer ska enligt budgeten 

kunna göra 3 235 000 färdtjänstresor under året, vilket är en ökning med 93 000 resor 

jämfört med 2012 års utfall. Antalet färdtjänstresor per resenär uppgår som tidigare till 45. 

Antalet sjukresor budgeteras till 765 000, vilket innebär en minskning med 2 000 resor jämfört 

med utfall 2012. Volymen tjänsteresor budgeteras till 55 000, vilket överensstämmer med 

utfallet 2012. 

Antalet färdtjänstresenärer uppgår i slutet av 2012 till 69 665. Det är 1 535 resenärer färre än 

den antal 2013 års resande planerats utifrån. Färre resenärer kan möjligen påverka resandet 

och därmed det ekonomiska utfallet kommande år. 

Kostnaderna för sjukresor 2012 överstiger budget, vilket enligt gällande avtal kommer att 

utlösa förhandlingar med hälso- och sjukvårdsförvaltningen om en eventuell omfördelning av 

landstingsbidrag från trafikförvaltningen till hälso- och sjukvården. 

Beställningstjänster upphandlas. Närtrafiken arbetar bland annat för att integrera den linjelagda 

närtrafiken i det ordinarie kollektivtrafikutbudet och fortsätta utveckla formerna för 

etablerad anropsstyrd trafik samt finna nya närtrafikformer. Under 2013 kommer möjligheter 

att koppla närtrafik och viss färdtjänst till tillgänglighetsanpassad kollektivtrafik att utredas 

och införas på platser där så befinns lämpligt. Tillgänglighetsarbetet i den allmänna kollektivtrafiken 

ska tillsammans med kommunernas tillgänglighetssatsningar ge en senare färdtjänstdebut, 

ett fortsatt minskat färdtjänstberoende och större valfrihet för färdtjänstens resenärer. 

Färdtjänstens IT-system utvecklas och IT-säkerheten förbättras. Påbörjat projekt med resecoachning 

fortsätter. 


Färdtjänstverksamhetens ekonomi redovisas, enligt beslut av landstingsfullmäktige i en separat 

resultatenhet under trafiknämnden. Färdtjänstverksamheten är, frånsett ekonomin, fullt 

integrerad i AB Storstockholms Lokaltrafik. 

3




3 Uppföljning av mål 

Färdtjänstverksamheten ska bedrivas på ett hållbart sätt med god kvalitet och effektivitet inom 

ramen för gällande lagstiftning och landstingets budget. Enligt budget 2012 ska 71 200 färdtjänstresenärer 

ges möjlighet att göra 3 200 000 resor på de villkor och med den kvalitet som 

landstinget och trafiknämnden beslutat. Färdtjänsten ska också arbeta för att fler resenärer ska 

resa med SL-trafiken och närtrafiken samt tillhandahålla 715 000 sjukresor till personer som 

beviljats tillstånd för sådana och 60 000 tjänsteresor på uppdrag av landstingets förvaltningar. 

Verksamhetens budget uppgår till totalt 1 211,1 mkr. 

Bokslutet visar att 69 665 resenärer gjort 3 142 000 färdtjänstresor år 2012 och att färdtjänstverksamheten 

därutöver tillhandahållit 767 000 sjukresor och 55 000 tjänsteresor. Närtrafiken 

är oförändrad. Verksamheten har förbrukat 1 210,6 mkr och redovisar ett överskott på 9,4 

mkr. 


Landstingsfullmäktiges huvudmål avser tillförlitlighet, kvalitet och en ekonomi i balans. Det 

ska vara lätt att beställa färdtjänstresor, fordonen ska komma i tid, förarna ska ge ett gott bemötande 

och resenären ska känna sig trygg. 

SLL 

huvudmål Dimension/parameter 

Uppfyllt 

mål? 

Bokslut 


Mål 


Bokslut 

2011 

Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken 

Tidspassning vid resa (inom 10 min) 

-taxi Nej 93% 94% 93% 

-rullstolstaxi .. 88% .. .. 

Tillgänglighet till resebeställning 

-taxi - samtal besvarade inom en minut Ja 95% 90% 95% 

-rullstolstaxi - genomsnittlig kötid i telefon Ja 24 sek 60 sek 36 sek 


Ekonomi i balans Ja 9,4 mkr 0 -91,7 mkr 

Tillförlitlighet 

Tillförlitlighet mäts för färdtjänstverksamhetens del som tidspassning vid hämtning av resenär 

och som tillgänglighet till att beställa en resa. Tidspassningen vid resa med taxi når inte riktigt 

målet, men är densamma som föregående år. Trafiksituationen i Stockholm försvårar tidspassningen. 

Tidspassningen vid resa med rullstolstaxi ska följas över tid. Kundvalet i rullstolstaxi 

minskar tidspassningens värde som mätetal för tillförlitlighet. Tillgängligheten till resebeställning 

överträffar målet för 2012. Väntetiden vid beställning av rullstolstaxi är dessutom 

kortare i år än 2011. Tillgängligheten till beställning av taxi är oförändrad. 


Färdtjänstverksamheten redovisar en ekonomi i balans. Resultatet 2012 uppgår till 9,4 mkr att 

jämföra med ett nollresultat i budgeten. 

3.2 Uppföljning av landstingsfullmäktiges kortsiktiga mål 

För att styra landstingets verksamheter mot de långsiktiga målen finns följande kortsiktiga 

mål. 


4






Likvärdig behandling av alla invånare 




Färdtjänstverksamheten fokuserar främst på målen Nöjda resenärer och Likvärdig behandling 

av alla invånare samt Ekonomi i balans. Nöjda resenärer mäts genom intervjuer. Färdtjänsten 

deltar i Svensk Kollektivtrafiks kundbarometer för betygssättning av olika aspekter av resan. 

Punktlighetsmätningar och mätningar av tillgänglighet till beställningsmottagning och till 

kundtjänst ger andra indikatorer på resenärernas nöjdhet och tjänstens kvalitet. Utfallet kommenteras 

ovan under uppföljningen av långsiktiga mål och nedan under avsnittet 3.3 Kvalitetsredovisning. 

Färdtjänstresandet analyseras årligen ur ett jämställdhetsperspektiv och all 

statistik i färdtjänstens datalager är könsuppdelad. Se avsnitt 6.2.2 Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv. 

Indikator för en ekonomi i balans är ett redovisat resultat som överensstämmer 

med eller är bättre än budget. 

Färdtjänstverksamheten är integrerad i SL och omfattas av SL:s vision att genom kollektivtrafiken 

bidra till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. För redovisning och 

analys av måluppfyllelse beträffande målen Stolta medarbetare, En ledande tillväxtregion och 

Hållbar miljö hänvisas till SL:s förvaltningsberättelse. 


Kvalitetsmål Dimension/parameter 

Uppfyllt 

mål? 

Bokslut 


Mål 


Bokslut 

2011 

Förbättrad kvalitet i kollektivtrafiken 

Betyg 4-5 för hela resan i Svensk kollektivtrafiks 

kundbarometer Nej 88% 90% 89% * 

Tillgänglighet till kundtjänst (kötid i telefon) Nej 151 sek 90 sek 201 sek 

* Uppgift om kundnöjdhet 2011 avser vecka 43 till året slut. 

Kvalitet i färdtjänstverksamheten mäts på flera olika sätt, till exempel genom kundintervjuer, 

automatiska mätningar via IT-system och taxameterdata, manuella sökningar och kontroller i 

databaser samt uppföljning av inkomna resenärssynpunkter. Uppmätta resultat leder vid behov 

till åtgärder för att förbättra kvaliteten som till exempel justeringar i planeringssystemen 

och kontakter med leverantörerna. 

Kundnöjdhet 

Färdtjänsten deltar i Svensk Kollektivtrafiks kundbarometer. Varje dag intervjuas 15 resenärer 

(12 färdtjänstresenärer och 3 sjukresenärer) om sin senaste resa. 88 procent av resenärerna ger 

det sammanfattande betyget 4 eller 5 för sin senaste resa, vilket understiger målet på 90 procent. 

Färdtjänstresenärerna är något mer nöjda än sjukresenärerna och de som åker rullstolstaxi 

är nöjdare än de som åker taxi. Vid fråga om hur resenären generellt ser på hur deras färdtjänst- 

respektive sjukresor fungerar ger 75 procent högsta eller näst högsta betyg, en försämring 

med 2 procentenheter jämfört med föregående år. 

5




Klagomål och synpunkter som lämnats till färdtjänstens kundtjänst under året rör främst försenade 

och uteblivna fordon samt bemötande. Inkomna synpunkter utreds löpande. Synpunkterna 

vidareförs till leverantörerna och diskuteras vid uppföljningsmöten. 

Tillgänglighet 

Tillgängligheten till kundtjänst når inte målet, men har förbättrats avsevärt jämfört med föregående 

år. En förklaring till den bristande måluppfyllelsen är en ökning av ärendevolymen, 

såväl av antalet telefonsamtal som av antalet klagomålsärenden samt en extra satsning på 

kompetensutveckling för personalen med följd att färre funnits tillgängliga för att svara i telefon. 

Tillgängligheten till beställning av resa är god, både i förhållande till mål och föregående år, 

vilket redovisats i uppföljningen av landstingets långsiktiga mål. 

Övrigt 

Punktlighet ger också en indikation på kvaliteten. Punktligheten är oförändrad jämfört med 

föregående år och når i det närmaste målet. Se vidare uppföljningen av långsiktiga mål. 


4.1 Uppdrag givna i budget 2012 eller under 2012 

Färdtjänstverksamheten har ej fått några specifika uppdrag från landstingsstyrelsen eller 

landstingsfullmäktige under året. Verksamheten kommer dock att påverkas av fullmäktiges 

uppdrag till trafiknämnden att överföra AB SL:s verksamhet till trafiknämnden, vilket påbörjas 

1 januari 2013 med överföring av SL:s personal inklusive färdtjänstverksamheten till en 

trafikförvaltning. 


Landstingets budget innehåller följande riktlinjer avseende färdtjänstverksamheten. 

Den särskilda kollektivtrafiken ska utvecklas med betoning på kvalitet och kundfokus. Kundvalet 

inom färdtjänsten ska utvecklas i syfte att öka kvaliteten och valfriheten samt resultera i 

ett friare resande för färdtjänstens resenärer. Inom närtrafiken ska den anropsstyrda trafiken 

utvecklas ytterligare tillsammans med kommuner, operatörer, resenärer och andra samarbetspartners. 

Tillgänglighetssatsningar inom den allmänna kollektivtrafiken ska göra det möjligt 

för fler att välja den vanliga kollektivtrafiken framför färdtjänst. Möjligheterna att erbjuda 

resecoachning för att få fler färdtjänstresenärer att åka med den vanliga kollektivtrafiken ska 

utredas. 

Färdtjänstverksamheten följer de angivna riktlinjerna. Kvaliteten inom den särskilda kollektivtrafiken 

utvecklas ständigt och följs noga upp med resenärsfokuserade kvalitetsnyckeltal. 

Se vidare avsnitt 3.3 Kvalitetsredovisning. Några pågående och genomförda verksamhetsförändringar 

i enlighet med landstingets riktlinjer redovisas nedan. 

Rullstolstaxi är ett resande med kundval för personer med rullstolstaxitillstånd. Resformen är 

mycket uppskattad av resenärerna. Sedan rullstolstaxi infördes 2008 har det genomsnittliga 

resandet per person med rullstolstaxitillstånd ökat med 66 procent från 38 till 63 resor per 

6




person och år. Ytterligare upphandling av kundvalt resande är ej möjlig i avvaktan på resultat 

från pågående genomlysning av upphandlingslagstiftningen inom EU. 

Tillgänglighetsanpassningen i SL:s ordinarie busstrafik har påverkat resandeunderlaget i närtrafiken 

och resandet har minskat. En översyn under 2012 ska resultera i en åtgärdsplan med 

ändringar i trafiken. Befintliga linjer ses över och justeras för att fungera bättre i förhållande 

till behov och efterfrågan. Möjlighet till anropsstyrd trafik på nya platser i länet med tillräckligt 

resandeunderlag undersöks. Den befintliga linjelagda närtrafiken integreras i det ordinarie 

kollektivtrafikutbudet där det bedöms funktionellt eller ersätts av små bussar som kan komma 

portnära. IT-systemen för anropsstyrd närtrafik ses också över. Avsikten är att nå ett friare 

resande och att minska det lokala taxiresandet. 

Tillgänglighetsarbetet inom SL pågår och ger färdtjänstberättigade resenärer bättre möjligheter 

att välja kollektivtrafik för vissa resor. Medarbetare som arbetar med färdtjänstfrågor bidrar 

med tillgänglighetskompetens i SL:s tillgänglighetsarbeten och stora trafikupphandlingsprojekt. 

Under hösten har ett arbete med resecoachning startat för att stimulera ett kollektivt resande 

för äldre resenärer och resenärer med funktionsnedsättning. Representanter från 

SL/Färdtjänsten besöker exempelvis möten i pensionärsorganisationer och informerar om 

tillgänglighetsåtgärder, resemöjligheter, reseplanerare och trygghet/säkerhet. Deltagande i 

Stockholms stads samarbetsprojekt E-adept ingår i projektet. E-adept arbetar med digitala 

hjälpmedel för att hitta och förflytta sig tryggt i stadstrafik, exempelvis med kollektivtrafik. 



Verksamheten bedrivs inom ramen för SL:s specifika ägardirektiv. 


Färdtjänstverksamheten har egen ekonomi och egen ekonomisk redovisning och följer landstingets 

finanspolicy. Se bilaga H Finanspolicy. 


Färdtjänstverksamheten ingår i SL:s verksamhet och följer landstingets policyer på samma 

sätt som SL. För uppföljning av färdtjänstverksamhetens följsamhet avseende olika policyer 

hänvisas därför till redovisningen i SL:s förvaltningsberättelse och dess bilaga I Policyer. 


Se SL:s förvaltningsberättelse. 

7






Ett nytt taxiavtal trädde i kraft 1 februari 2012. Avtalet innebär en minskning av antalet leverantörer 

av taxitransporter och en sänkning av prisnivån med cirka 5 procent. Avtalsstarten 

har följts upp noga och fungerat bra. Kostnaderna för taxitransporter har minskat. 

Färdtjänstutskottet har beslutat om en oförändrad resetilldelning på 198 resor per person för 

färdtjänstresenärerna år 2012. Tilldelningen är oförändrad sedan 2010. 

Upphandling av rullstolstaxi utan kundval för resenärer som inte själva vill välja leverantör 

har genomförts och avtal har träffats med en leverantör. Avtalet trädde i kraft 1 maj 2012. 

Överprövning var begärd, men har ej beviljats. Upphandling av beställningstjänster har också 

gjorts för 70 procent av beställningsverksamheten och ett nytt avtal började gälla 1 juni 2012. 

Upphandling av resterande 30 procent av beställningsverksamheten samt av resegarantitjänsten 

har påbörjats men är föremål för överprövning. Begäran om prövningstillstånd har begärts 

hos Kammarrätten. 

Kostnadsansvaret för sjukresor överfördes till hälso- och sjukvården från och med 2012. Färdtjänstverksamheten 

ansvarar också i fortsättningen för upphandling, planering och administration 

av transporterna medan hälso- och sjukvården svarar för regelverk och kostnader. För 

2012 gäller att parterna delar på redovisat resultat. 

En översyn av närtrafiken har gjorts under 2012. Översynen ska resultera i en åtgärdsplan 

med justeringar av trafiken. Befintliga linjer ses över och justeras. Linjelagd närtrafik integreras 

i det ordinarie kollektivtrafikutbudet eller ersätts av små bussar som kan komma portnära. 

Formerna för den anropsstyrda trafiken ses över och möjligheter till ny trafik undersöks. 

Under hösten har ett arbete med resecoachning startat med syfte att stimulera ett kollektivt 

resande för äldre resenärer och resenärer med funktionsnedsättning. Deltagande i Stockholms 

stads samarbetsprojekt E-adept ingår i arbetet. E-adept arbetar med att skapa digitala tjänster 

som kan öka tillgängligheten i samhället för målgruppen. 

8

6.2 Verksamhetstal, produktion, konsumtion 

Produktionsredovisning 

Bokslut 

2012 2011 

Förändring utfall 

2012-2011 




Budget 


Avvikelse helår 

Utfall-budget 

Antal resenärer/tillstånd 31 dec 69 665 71 387 -1 722 -2% 71 200 -1 535 -2% 

-avseende taxi 57 189 58 429 -1 240 -2% 58 200 -1 011 -2% 

-avseende rullstolstaxi och taxi 12 476 12 958 -482 -4% 13 000 -524 -4% 

Antal personer med färdtjänsttillstånd 

under året 81 271 82 458 -1 187 -1% 82 000 -729 -1% 

Antal resor totalt (1 000-tal) 3 964 3 953 11 0% 3 975 -11 0% 

Färdtjänstresor 3 142 3 162 -20 -1% 3 200 -58 -2% 

- med taxi 2 359 2 453 -94 -4% 2 500 -141 -6% 

- med rullstolstaxi 783 709 74 10% 700 83 12% 

Sjukresor 767 735 32 4% 715 52 7% 

Tjänsteresor 55 56 -1 -2% 60 -5 -8% 

Antal resor per person 45,1 44,3 0,8 2% 44,9 0,2 0% 

I slutet av 2012 uppgick det totala antalet personer med färdtjänsttillstånd till 69 665 eller 3,3 

procent av länets befolkning, vilket är ungefär samma andel som för riket totalt. Antalet tillståndshavare 

har varit i stort sett oförändrat sedan 2008. År 2012 har antalet resenärer minskat 

såväl jämfört med 2011 som med budgeten för 2012. Både taxiresenärer och resenärer med 

behov av rullstolstaxi har minskat. Tilldelningen av resor, det vill säga den minimivolym resor 

som alla färdtjänstresenärer får tillgång till har åren 2008-2010 ökat från 140 till 198 resor 

per person och år. Därefter har tilldelningen varit oförändrad. Resenärsutvecklingen har tillsammans 

med resetilldelningen stor betydelse för resevolymerna och följs löpande. 

Den totala resevolymen 2012 understiger den budgeterade volymen med totalt 11 000 resor, 

eller mindre än en procent. Färdtjänstresorna är 58 000 färre än budget, fördelat på en minskning 

med 141 000 taxiresor och en ökning med 83 000 rullstolstaxiresor. Sjukresorna överstiger 

budgeten med 52 000 resor. Tjänsteresorna ligger 5 000 resor under budget. 

Jämfört med föregående år har antalet resor ökat med 11 000. Färdtjänstresorna har minskat 

med 20 000 varav taxiresorna minskat med 94 000 medan resorna med rullstolstaxi ökat med 

74 000. Sjukresorna har ökat med 32 000 resor och tjänsteresorna minskat med 1 000. 

Volymförändringarna speglar resenärsminskningen, den relativt milda vintern 2012, tillgänglighetssatsningarna 

i den allmänna kollektivtrafiken samt den fortsatt stora efterfrågan på rullstolstaxi 

som resform. 

I genomsnitt gjordes 45,1 färdtjänstresor per person år 2012, vilket är 0,2 resor mer än budget 

och 0,8 resor mer än 2011. Rullstolstaxiresenärerna gjorde i genomsnitt 62,8 resor, vilket är 

8,9 mer än budget och 8,0 resor mer än föregående år. Taxiresenärerna gjorde 33,9 resor per 

person, vilket är 1,3 resor mindre än budget och 0,5 resor mindre än föregående år. 

Enligt uppgifter i Svensk Kollektivtrafiks kundbarometer reser 21 procent av färdtjänstresenärerna 

i Stockholms län i den allmänna kollektivtrafiken mer än en gång per månad. 

9




6.2.1 Produktivitet 

Produktiviteten för färdtjänst mäts i bokslutssammanhang som det antal resor, färdtjänstresor, 

sjukresor och tjänsteresor sammantaget, färdtjänstverksamheten fått fram per nyttjade 1 000 

kronor, det vill säga det totala antalet resor delat med verksamhetens totala kostnad för köpt 

trafik i tkr. År 2011 var produktiviteten 3,4 resor per 1 000 kr. År 2012 var motsvarande tal 

också 3,4 resor per 1 000 kr räknat i fasta priser, vilket innebär en oförändrad produktivitet. 

Trafikkostnaderna fördelade per resa har minskat med 3,2 procent, vilket är mer än minskningen 

av index på 3,1 procent. Volymen resor har ökat med 0,3. Se också bilaga A Produktivitet. 


Färdtjänstresenärernas fördelning på kön var vid årsskiftet i stort sett oförändrad jämfört med 

tidigare år, det vill säga 65 procent var kvinnor och 35 procent var män. 

Det är fler kvinnor än män som reser i färdtjänsten liksom i övrig kollektivtrafik. Kvinnor gör 

fler taxiresor per person än män och reser oftare tillsammans med andra resenärer. Männen 

gör fler rullstolstaxiresor, längre och därmed dyrare resor. 

Vid förändring av resetilldelningen påverkas kvinnor mest, eftersom kvinnorna dels är flera, 

dels i större utsträckning har tillstånd med begränsat resande. Förbättrade möjligheter att resa 

i tillgänglig SL-trafik och att göra lokala resor i närtrafiken är till mest nytta för kvinnor, som 

ofta reser mera lokalt än männen. 

För att färdtjänstresenärerna ska känna sig nöjda är trygghet, service, hjälp och respekt det 

viktigaste tillsammans med ett gott bemötande. Utöver kön har enligt gjorda undersökningar 

resenärens ålder och typ av funktionsnedsättning betydelse för bemötandet och servicen och 

därmed jämlikheten i färdtjänsten. Dessa faktorer måste således beaktas i färdtjänstens arbete 

med jämlikhet och vägas in vid informationshantering, utredningar och beslut. Nämnda jämlikhetsfaktorer 

är viktiga inslag i utbildningar och utvecklingsprojekt. 

I jämställdhets- och jämlikhetsarbete betonas vikten av att beslut och verkställighet i färdtjänsten 

genomsyras av ett jämställdhets/jämlikhetsperspektiv i enlighet med landstingets och 

SL:s mål. Färdtjänstens datalager gör det möjligt att kontinuerligt ta fram köns-, ålders- och 

funktionsrelaterad statistik. Statistiken utgör underlag för analys av jämställdhet och jämlikhet 

i färdtjänsten ur ett resenärsperspektiv. Av de sjukresor som beställs via Färdtjänsten görs 55 

procent av kvinnor och 45 procent av män. 

10



Bokslut 


Bokslut 

2011 

Förändr 

% 

Budget 





Avvik 

mkr 

Förändr 

% 

Landstingsbidrag 821,3 963,3 -15% 821,3 0,0 0% 

Ersättning från HSN, sjukresor 208,0 0,0 204,3 3,7 2% 

Resenärsavgifter 178,6 171,1 4% 172,5 6,1 4% 

Övriga intäkter 12,1 12,5 -3% 13,0 -0,9 -7% 

Verksamhetens intäkter 1 220,0 1 146,9 6% 1 211,1 8,9 1% 

Köpt färdtjänsttrafik -916,6 -950,5 -4% -936,1 19,5 -2% 

Sjukresor -237,4 -236,9 0% -225,9 -11,5 5% 

Tjänsteresor -10,4 -11,6 -10% -12,2 1,8 -15% 

Övriga kostnader -45,5 -38,7 18% -36,4 -9,1 25% 

Verksamhetens kostnader -1 209,9 -1 237,7 -2% -1 210,6 0,7 0% 

Avskrivningar 0,0 -0,1 -100% -0,1 0,1 -100% 

Finansnetto -0,7 -0,8 -13% -0,4 -0,3 75% 

Resultat 9,4 -91,7 0,0 9,4 


Färdtjänstverksamhetens resultat för år 2012 är ett överskott på 9,4 mkr att jämföra med ett 

budgeterat nollresultat. Avvikelsen hänför sig huvudsakligen till högre resenärsintäkter än 

budgeterat samt högre ersättning från hälso- och sjukvården för sjukresor. Kostnaderna stämmer 

totalt sett väl med budget. Utfallet för köpt färdtjänsttrafik och tjänsteresor är lägre än 

budgeterat medan sjukresor och övriga kostnader överstiger budget. Den totala resevolymen 

överensstämmer i stort sett med budget 

Årets resultat är 101,1 mkr bättre än föregående år. Förbättringen hänför sig främst till ett ökat 

landstingsbidrag, ökad ersättning från hälso- och sjukvården för sjukresor samt ökade resenärsintäkter, 

en begränsad reseökning och en minskad kostnad per resa. 

Avvikelser mot budget 

Årets intäkter överstiger budget med 8,9 mkr eller en procent. Kostnaderna understiger budgeten 

med 0,5 mkr. Avvikelserna specificeras nedan. 

11

Textkommentar 

Intäkt 

Avvikelse 

bokslutbudget 

Kostnad 

Avvikelse 

bokslutbudget 




Resultat 

Avvikelse 

bokslutbudget 

Ersättning från HSN för sjukresor 3,7 3,7 

Resenärsavgifter, fler sjukresor än budget 6,1 6,1 

Minskad försäljning av tjänsteresor -2,0 -2,0 

Övriga intäkter 1,1 1,1 

Köpt färdtjänsttrafik, minskning med 58 000 resor 19,5 19,5 

Sjukresor, ökning med 52 000 resor, lägre kostnad 

per resa -11,5 -11,5 

Tjänsteresor, minskning med 5 000 resor 1,8 1,8 

Övriga kostnader, främst nedskrivna kundfordringar 

och ökade IT-kostnader -9,1 -9,1 

Avskrivningar och finansnetto -0,2 -0,2 

Beslut av 

LF/LS/TN 

(Belopp) 

S:a avvikelse 8,9 0,5 9,4 0,0 

Intäkter 

De totala intäkterna för året uppgår till 1 220,0 mkr att jämföra med budgeten på 1 211,1 mkr. 

Jämfört med utfallet 2011 ökar intäkterna med 6 procent eller 73,1 mkr. Den budgeterade 

intäktsökningen är 64,2 mkr. 

Landstingsbidraget har ökat med 62,3 mkr eller 6 procent jämfört med 2011. Totalt 204,3 

mkr av det tidigare landstingsbidraget har ersatts av ersättning från HSN för sjukresor. 

Ersättning från HSN för sjukresor. Enligt ett nytt avtal ersätter hälso-och sjukvården från 

och med 2012 färdtjänsten för utförda sjukresor enligt budget med 204,3 mkr. Eventuell kostnadsökning 

därutöver ersätts till 50 procent. Sjukresekostnaderna överstiger budget med 7,4 

mkr efter avräkning av resenärsintäkter med mera, av vilka sjukvården står för 3,7 mkr. 

Resenärsavgifter beslutas av landstingsfullmäktige. Färdtjänstresenärernas avgift uppgår till 

70 kr per påbörjad tremilssträcka. Högkostnadsskyddet för färdtjänstresor följer SL:s pris på 

30-dagarskort, 790 kr per månad för fullbetalande och 490 kr för resenärer med pensionärsrabatt. 

Färdtjänstresenärer reser avgiftsfritt med SL och kan ta med en medresenär utan avgift. 

Resenärsavgiften faktureras resenären månatligen. 

Avgiften för sjukresor är 140 kr per resa med taxi, tåg eller flyg. För resa i eget fordon och för 

anslutningsresa är avgiften 50 kr per resa. Högkostnadsskydd finns och uppgår till 1 400 kr 

per tolvmånadersperiod. Avgiften faktureras resenären. 

Resenärsavgifterna har ökat med 7,5 mkr eller 4 procent jämfört med 2011 till följd av höjt 

högkostnadsskydd i september 2011 och något ökade resevolymer. 

Intäkter för tjänsteresor. Färdtjänsten handlar upp tjänsteresor för andra landstingsförvaltningars/bolags 

räkning, betalar leverantören för utförda resor och fakturerar den beställande 

förvaltningen. Tjänstereseintäkterna understiger budget till följd av vikande efterfrågan och 

därmed minskande resevolym. Intäkterna är i stort sett oförändrade jämfört med 2011. 

Övriga intäkter utgörs av intäkter för försäljning, vidarefakturering av sjukresor, inkassoåterbäring 

med mera. Många av dessa intäkter är ej budgeterade. Jämfört med 2011 har övriga 

intäkter minskat med 0,6 mkr. 

12




Kostnader 

De totala kostnaderna för året uppgår till 1 210,6 mkr inklusive avskrivningar och finansnetto 

att jämföra med budgeten på 1 211,1 mkr. Jämfört med utfallet 2011 minskar kostnaderna 

med 2 procent eller 28,0 mkr, vilket väl överensstämmer med den budgeterade kostnadsminskningen 

på 27,5 mkr. Nedan preciseras och analyseras årets kostnader närmare. 


Färdtjänstverksamheten ingår i SL:s organisation och har ingen egen personal. Se vidare SL:s 

förvaltningsberättelse. 

7.1.2 Köpt trafik 

Köpt trafik omfattar färdtjänstresor, sjukresor, tjänsteresor och övrig trafikverksamhet. Årets 

kostnader för köpt trafik är 1 164,4 mkr att jämföra med budgeten på 1 174,2 mkr. Kostnadsminskningen 

på 9,8 mkr, 1 procent, förklaras av en något lägre total volym resor än budgeterat. 

Färdtjänstresorna och tjänsteresorna är färre än budgeterat medan antalet sjukresor överstiger 

budget. Kostnaden per resa är något lägre än budgeterat för alla typer av resor. 

Jämfört med utfallet 2011 minskar kostnaderna med 3 procent eller 34,6 mkr huvudsakligen 

som en följd av ett nytt avtal med taxi med lägre priser. Den budgeterade kostnadsförändringen 

är en minskning med 2 procent jämfört med bokslutet 2011. En mindre ökning av resevolymen 

jämfört med föregående år motverkas av minskade kostnader per resa. 

Kostnader för färdtjänsttrafik 

Kollektivtrafik för personer med Bokslut Bokslut Förändr Budget Avvik Avvik 

funktionsnedsättning (mkr) 

2012 2011 % 2012 mkr % 

Taxitrafik -512,2 -577,0 -11% -548,9 36,7 -7% 

Rullstolstaxi -328,6 -298,4 10% -311,0 -17,6 6% 

Övrig trafik -75,8 -75,1 1% -76,2 0,4 -1% 

Produktionskostnad -916,6 -950,5 -4% -936,1 19,5 -2% 

Kostnaderna för färdtjänsttrafiken utgör 76 procent av färdtjänstverksamhetens kostnader. 

Kostnaderna understiger budgeten med 19,5 mkr eller 2 procent. Avvikelsen mot budget 

speglar förändringar i volym och pris. Antalet färdtjänstresor är 58 000 färre än budgeterat. 

Kostnaden per resa ligger något under budgeterad nivå. Minskningen mot 2011 är 33,9 mkr 

och 20 000 resor. Kostnaden per resa har minskat med 3 procent. 

Färdtjänstresor med taxi. Kostnaderna för färdtjänstresor med taxi understiger budget med 

36,7 mkr eller 7 procent. Den genomsnittliga kostnaden per resa är 217 kr mot budgeterade 

220 kr. Antalet taxiresor, totalt 2 359 000 resor, understiger budgeten med 141 000 eller 6 

procent. Minskningen mot 2011 är 64,8 mkr och 94 000 resor. Kostnaden per resa har minskat 

med 8 procent. 

Färdtjänstresor med rullstolstaxi/specialfordon. Kostnaderna för färdtjänstresor med rullstolstaxi 

är 17,6 mkr eller 6 procent högre än budget. Antalet resor uppgår till 783 000, en 

ökning mot budget med 83 000 resor eller 12 procent. Kostnaden per resa är 420 kr jämfört 

med budgeterat 444 kr per resa. Ökningen mot 2011 är 30,2 mkr och 74 000 resor. Kostnaden 

per resa är oförändrad. 

13




Köp av övrig trafikverksamhet. Kostnaderna för köp av övrig trafikverksamhet 75,8 mkr avser 

närtrafiken 42,7 mkr, avgift till SL för färdtjänstresenärernas nyttjande av kollektivtrafiken 

i länet 31,6 mkr, Arlanda Express 1,0 mkr och båttaxi 0,5 mkr. Kostnaderna för övrig trafik 

avviker obetydligt från såväl budget som utfallet föregående år. En översyn av närtrafikens 

struktur pågår och inga nya linjer har startats under året. 

Antalet färdtjänstresenärer är 2 procent färre än budgeterat. Det genomsnittliga resandet per 

resenär har i jämförelse med budget minskat med 4 procent för taxiresenärerna och ökat med 

17 procent för rullstolstaxiresenärerna. Förändringarna är likartade vid en jämförelse med 

utfallet 2011 (-1 respektive +15 procent). Den ökade resebenägenheten för rullstolstaxi bedöms 

bero på god tillgänglighet till beställning och ett ökat utbud av transporter för rullstolsburna. 

Kostnadsminskningarna per resa hänför sig till ett nytt taxiavtal som ger lägre priser än 

tidigare samt ett kompletterande avtal för rullstolstaxi utan kundval som verkar i samma riktning. 

Sjukresor 

Sjukresor utförs med taxi och rullstolstaxi. Kostnaderna för sjukresor uppgår till 237,4 mkr. 

Det är en ökning med 11,5 mkr eller 5 procent jämfört med budget. Antalet sjukresor uppgår 

till 767 000, en ökning mot budget med 52 000 resor eller 7 procent. Kostnaden per resa har 

minskat från budgeterade 279 kr till 277 kr. Ökningen mot 2011 är 0,5 mkr och 32 000 resor. 

Kostnaden per resa har minskat med 3 procent. 

Tjänsteresor 

Kostnaderna för tjänsteresor uppgår till 10,4 mkr, vilket är 1,8 mkr eller 15 procent lägre än 

budgeterat. Antalet resor uppgår till 55 000 och har minskat med 5 000 resor eller 8 procent i 

förhållande till budgeten. Genomsnittskostnaden per resa har minskat till 188 kr mot budgeterade 

204 kr. Jämfört med 2011 minskar kostnaderna med 1,2 mkr medan antalet resor minskar 

med 1 000. Kostnaden per resa har minskat med 9 procent. 

7.1.3 Övriga kostnadsslag, avskrivningar och finansnetto 

Övriga driftkostnader består främst av kostnader för förvaltning och utveckling av IT-stödet 

till färdtjänstverksamheten samt därutöver kostnader för färdtjänstverksamhetens ekonomiadministration 

och informationsproduktion. Kostnaderna uppgår till 45,5 mkr, vilket överstiger 

budget med 9,1 mkr eller 25 procent. Avvikelsen avser ej budgeterade kostnader för 

kundförluster, nedskrivning av gamla kundfordringar samt högre IT-kostnader än budget. 

Jämfört med 2011 ökar kostnaden med 6,8 mkr av samma anledningar. Budgeten för övriga 

kostnader är 6 procent lägre än helårsbokslutet 2011. 

Kapitalkostnader. Årets utfall för avskrivningar och finansnetto är 0,7 mkr mot budgeterade 

0,5 mkr. Utfallet föregående år var 0,9 mkr. 


Det ekonomiska resultatet för färdtjänstverksamheten, ett överskott på 9,4 mkr, balanseras 

enligt gällande regelverk för resultatenheter inom landstinget i ny räkning i avvaktan på överföring 

till koncernfinansiering. 

14





Färdtjänstverksamheten har ej gjort några investeringar under året. Investeringsbudgeten uppgår 

till 0,3 mkr. 



Bokslut 


Bokslut 

2011 

Förändring 

Mkr 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 

Omsättningstillgångar 113,4 50,3 63,1 

varav kassa och bank 46,3 0,0 46,3 

Summa tillgångar 113,4 50,3 63,1 

Eget kapital 57,1 -44,1 101,2 


Skulder 

0,0 0,0 0,0 

Långsfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 

Kortfristiga skulder 56,3 94,4 -38,1 

Summa skulder och eget kapital 113,4 50,3 63,1 

Tillgångarnas liksom det egna kapitalets förändring förklaras av utvecklingen av årets resultat 

från ett underskott på 91,7 mkr år 2011 till ett överskott på 9,4 mkr vid slutet av 2012. 

Skuldsättningen avser leverantörsskulder och upplupna kostnader för köpt trafik. I 2011 års 

skuldbelopp ingår också utnyttjad checkräkningskredit. 

8 Medarbetare 

Färdtjänstverksamheten är en del av SL:s organisation och har ingen egen personal. Se vidare 

SL:s förvaltningsberättelse. 

9 Miljö 

Färdtjänstverksamheten ingår i SLs miljöledningssystem. All miljöredovisning återfinns därmed 

i SL:s förvaltningsberättelse och dess bilagor. 


Se SL:s bilaga F Funktionsnedsättning till förvaltningsberättelsen. Där redovisas SL:s åtgärder 

för att följa Stockholms läns landstings program 2011-2015 för delaktighet för personer 

med funktionsnedsättning 


Se SL:s förvaltningsberättelse. 

15





SL svarar för upphandlingen av färdtjänster. Färdtjänstverksamheten ingår därmed i det 

frågeformulär avseende uppföljning av landstingets upphandling och inköp som besvarats 

av SL och som lämnas som bilaga till SL:s förvaltningsberättelse. 

13 Övrigt 



Inom färdtjänstverksamheten följs utvecklingen av resandet och dess ekonomiska konsekvenser 

noga. Utvecklingen rapporteras regelbundet till SL:s ledning och till trafiknämnden och 

dess beredning för tillgänglighets- och färdtjänstfrågor för att åtgärder ska kunna beslutas vid 

en ogynnsam utveckling. 

Denna förvaltningsberättelse för januari - december 2012 behandlas av trafiknämnden den 

11 februari 2013. 



Verkställande direktör 

Bilagor: 

A Produktivitet 

H Finanspolicy 

16



Rapporterande enhet : Färdtjänstverksamhet (2550) och 

Färdtjänstnämnden (2540) 



Uppgiftslämnare: Lena Östlund 

Telefon: 08-686 1679 

Datum: 2013-01-29 




1. Totalkostnad enligt Controller (enligt def. sida 3) 

2. Jämförelsestörande kostnader (enligt 12 nedan) 

1 199 950 1 165 147 -2,9% 

3. Justerad totalkostnad, löpande priser (=1.-2.) 1 199 950 1 165 147 -2,9% 


5. Justerad totalkostnad, fasta priser 2012 (=3.*4.) 1 162 752 1 165 147 0,2% 


6. Antal resor (tusental) 3 953 3 964 0,3% 

7. Antal färdtjänstresenärer (tusental) 71,4 69,7 -2,4% 

8. Antal resor/ antal färdtjänstresenärer 55,4 56,9 2,7% 


9. Just. totalkostnad(3.)/ antal resor (kr/resa) 303 554 293 932 -3,2% 


10. Antal resor/justerad totalkostnad(3.),(resor/tkr) 3,29 3,40 3,3% 


11. Antal resor/justerad totalkostnad(5.),(resor/tkr) 3,40 3,40 0,1% 




A. T ex personalkostnader/övr kostnader 

B. 

C. 

D. 

E. 

12. Summa (skrivs in vid punkt 2 ovan samt till 0 0 

relevanta delar även vid punkt 14 nästa sida) 



Bilaga A






1. Totalkostnad enligt Controller (enligt def. sida 3) 1 199 950 1 165 147 -2,9% 

13. Kapitalkostnader Controller (enligt def. sida 3) 

14. Jämförelsestörande kostnader (enligt 12 ovan) 

1 551 694 -55,3% 

15. Just. totalkostnad exkl. kapitalkostnader * 1 198 399 1 164 453 -2,8% 


17. Just. tot.kostnad exkl. kapitalk. i fasta priser ** 1 161 249 1 164 453 0,3% 

*) Rad 14. = 1.-13.-14. 

**) Rad 17 = 15.*16. 



Bilaga A 


Finns jämförelsestörande poster (netto minst 1% av beräkningsunderlaget): X 

Finns jämförelsestörande förändringar för verksamhetstal (minst 1% av total): X 

Om ja-kryss preciseras kostnaderna i tabellen jämförelsestörande poster på föregående sida. Om den 

jämförelsestörande förändringarna avseer verksamhetstal kan de redovisas i kommentarfältet nedan. 

Kommentarer om utvecklingen av produktivitetstalen samt övrigt: 

Definitioner och mätmetoder preciseras nedan









kostnader 







Bilaga A 








Justerad totalkostnad = Totalkostnad med avdrag för relevanta jämförelsestörande kostnader 


Definitioner Färdtjänstnämnden 

Antal resor = Förflyttning av en resenär inklusive ledsagare, barn, medresenärer och passagerare 

från en adress till en annan. Resor i SL- och närtrafik ingår ej och därmed ej kostnaden för dessa. 

Antal färdtjänstresenärer = Antal personer med tillstånd att använda särskild kollektivtrafik 

Mätmetoder Färdtjänstnämnden 

Antal resor mäts kontinuerligt i fordon och från beställningssystemet och samlas i databasen "Lagret". 

Enligt färdtjänsten finns ingen mätosäkerhet för denna del av verksamheten. Antal resor i SL-trafiken 

och i närtrafiken mäts ännu inte direkt utan uppskattas och ingår ej nämndens redovisade 

verksamhetstal. 

Antal färdtjänstresenärer mäts dagligen och summeras månatligen, halvårsvis och årsvis samt 

hittills under innevarande år. Mätning görs också den sista i varje månad. Uppgifterna samlas i databasen 

"Lagret".



SLL EEkonomi 

ochh 

finans 








25500 

Färdtjännstverksam 

mheten 

Dettaa 





besvaara 

om enheten 



någoon 

av frågorna 

nedan har 

en avvikeelse 


ev. jaa-svar, 

förkllara 


Dettaa 




avvikkelse 


skett underr 





(maarkera 

Ja eeller 


Om jja, 




med d 

resppektive 

konnto 


konto vid d 


Svar: 

Ja 


innstitut: 

Konttonummer: 

Syftee 

med kontoot: 

Saldoo: 


innstitut: 

Konttonummer: 

Syftee 

med kontoot: 

Saldoo: 

Etc 

Nej 

X 

Stockkholms 


Box 222550 

104 222 

Stockholm 

ÅRSBOKS SLUT - FINANSPOLICY 



25 00 0 

Fax: 08-7737 

44 28 


@sll.se 

Besökk 




Års sbokslut 20012 

För rvaltningsberättelse 

Bila aga H 

Sääte: 

Stockholm 

OOrg.nr: 

232100 0-0016 

wwww.sll.se 

1 (2) )


2012-12- -12 




Svar: 

Nej 




? 

Svar: 

Nej 




sammråd 

med AAB 




viaa 



Svar: 

Nej 





? 





Svar: 

Nej 


örbindelseer 




e? 

Svar: 

Nej 

Föreekommer 



av 

godkkänd 

kvaliitet 



ratinng 

motsvaarande 



Svar: 

Nej 

Finnns 

kontrakkt 




Svar: 

Nej 




Svar: 

Nej 

2 (2) 

Årsbok kslut 2012 


Bilaga H

Waaxholms 

Ångfart tygs AB 

. 

Föörvaltnningsberätteelse 

20 012 


F 

NGSBERÄTTELSE Diarienumme 

D 

er 

2012-354 2

Inneehållsförteeckning 

1. 

1.1 

1.2 

2. 

3. 

3.1 

3.1.1 

3.1.2 

3.2 

3.3 

4. 

4.1 

5. 

5.1 

5.2 

5.3 

5.4 

6. Uppföljjning 

verksamhet 

........ ................... ................... ................... .... 17 


.... ................... ................... ................... .... 17 

6.2 Verksamhetsförän 

ndringar ..... ................... ................... ................... .... 17 

6.3 Verksamhetens 

pr roduktion/leeveranser 

.. ................... ................... ... 22 

6.4 Verksamhetstal 

... ................... ................... ................... ................... ... 23 

6.4.11 

Trafikkkonsumtion 

n .................. ................... ................... ................... ... 23 

6.4.22 

Övrig pproduktion 

................... ................... ................... ................... ... 24 

6.4.33 

Produkktivitet 

....... ................... ................... ................... ................... ... 24 

6.4.44 

Produkktion 

ur ett jämställdhe 

j etsperspekti iv ............... ................... ... 24 

7. 

7.1 

7.1.1 

7.1.2 

7.1.3 


F 



2 

Sammaanfattning 

2012 2 och förrväntad 

utv veckling 201 13 ................ ..... 4 

Sammaanfattning 

2012 2 ........... ................... ................... ................... ..... 4 

Förvänntad 

utveckling 

2013 .... ................... ................... ................... ..... 9 

Verksamhetsfakta 

.................. ................... ................... ................... .... 12 

Uppföljjning 

av må ål ................ ................... ................... ................... .... 12 

Uppföljjning 

av lan ndstingsfullmäktiges 

lå ångsiktiga mål m .............. .... 12 

Förbätttrad 

tillförli itlighet i kolllektivtrafik 

ken ............. ................... .... 12 

En ekonomi 

i balans 

.............. ................... ................... ................... .... 13 

Kvaliteetsredovisni 

ing .............. ................... ................... ................... .... 13 

Nämnddens/Styrels 

sens mål .... ................... ................... ................... .... 14 

Uppföljjning 

av uppdrag 

......... ................... ................... ................... .... 14 

Uppdraag 

givna i bu udget 2012 .................. ................... ................... .... 14 

Uppföljjning 

av sty yrdokumentt 

................. ................... ................... .... 15 

Specifikka 

ägardirektiv 

............ ................... ................... ................... .... 15 

Följsammhet 

finansp policy ......... ................... ................... ................... .... 16 

Övriga policyer, ha andlingsplaaner, 

regelve erk ............. ................... .... 16 

Intern kkontroll 

.... ................... ................... ................... ................... .... 16 

Verksamhetens 

ek konomiska rresultat 

...... ................... ................... .... 25 

Årets reesultat 

....... ................... ................... ................... ................... .... 25 

Resultaat 

per verksamhetsgrenn 

................. ................... ................... ... 26 

Personal 

............... ................... ................... ................... ................... .... 27 

Köpt trrafik 

........... ................... ................... ................... ................... ... 28 

2 (40)

7.1.4 

7.1.5 

7.1.6 

7.1.7 

7.2 

7.3 

7.4 

8. 

9. 

9.1 

10. 

11. 

12. 

13. 

14. 

Reparaationer 

– un nderhåll – ddriftkostnad 

der fartyg ... ................... ... 28 

Övriga kostnader . ................... ................... ................... ................... ... 28 

Kapitallkostnader 

. ................... ................... ................... ................... ... 29 

Realisaationsvinst/ 

/förlust ....... ................... ................... ................... ... 29 

Resultaatdisposition 

................ ................... ................... ................... ... 29 

Investeeringar 

....... ................... ................... ................... ................... ... 29 

Balansrräkning 

..... ................... ................... ................... ................... .... 31 

Medarbbetare 

........ ................... ................... ................... ................... .... 31 

Miljö .. .................. ................... ................... ................... ................... ... 34 

Miljö SSteg 

5 ......... ................... ................... ................... ................... .... 35 

Funktioonsnedsättn 

ning ............ ................... ................... ................... ... 38 

Folkhällsoarbetet 

. ................... ................... ................... ................... ... 38 

Upphanndling 

och inköp i ......... ................... ................... ................... ... 39 

Övrigt . .................. ................... ................... ................... ................... ... 39 

Ledninngens 

åtgärd der .............. ................... ................... ................... ... 39 


E 20122-354 

3 (40)

1. SSammannfattning 

g 2012 ooch 

förvä äntad ut tvecklinng 

22013 

1.1 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

-2 

-4 

-6 

Sammmanfattni 

ing 2012 

Jan Feb 

Resultat Waxxholmsbolaget 

(Mkr) ( 

Mar Apr 

Maj Ju Jun Jul 

Utfaall 

2012 Utf fall 2011 Perriodiserad 

budget 

Aug Sep 

Månadens prognos 



Okt Nov 

Föregående månads prognos 

Sammmanfattnning 

2012 - Resultat 

Omsättning 

för året uppgår r till 364 mkkr 

en öknin ng med 21 mkr m dvs. 6 % jämfört 

med årsbokslut 2011. Verks samhetens rresultat 

justerat 

för erh hållen nettoo 

komppensation 

fö för AFA och pensioner uuppgår 

till 7,3 7 mkr jäm mfört med bbudgeterat 

nollrresultat. 

Verrksamheten 

ns resultat eexklusive 

erh hållen netto okompensattion 

är 5,9 

mkr. Det positivva 

resultatet t förklaras ffrämst 

av re eavinst från försäljningg 

av fartyg 

samtt 

lägre kapittalkostnade 

er. 

Biljetttintäkternaa 

är lägre än n budget påå 

grund av minskat m resa ande såväl i 

skärggårds- 

som i hamntrafi iken. Taxornna 

i skärgår rdstrafiken har varit offörändrade 

undeer 

året, meddan 

en höjni ing av kontaanttaxan 

med m 5 kronor r i hamntraffiken 

genoomfördes 

deen 

1 januari. . Effekten aav 

taxehöjni ingen utgör 2,8 mkr i öökade 

intäkkter. 

Lägre bbiljettintäkt 

ter uppvägss 

av högre in ntäkter från n försäljningg 

av 

bränsle 

och frakkttjänster. 

Den D budgeteerade 

kostnadsutveckli 

ingen om 3, ,9 % har 

hållitts. 

Inom rammen 

kompe enseras höggre 

bränslek kostnader oc ch andra traafiknära 

kostnnader 

av läggre 

kostnad der för köptaa 

IT-tjänste er och övriga a administrrativa 

kostnnader. 

Jämffört 

med förregående 

år r är resultattet, 

justerat för erhållen n nettokomp mpensation 

för AAFA 

och pennsioner, 

7,2 mkr högre, , vilket främ mst är hänfö örligt till reaavinst 

och 

lägree 

kapitalkosstnader 

men n också ett bbättre 

utgån ngsläge för finansiering 

f g av driftoch 

kkapitalkostnnader 

jämfö ört med 20111, 

då bolage et ålades ett t besparingssbeting 

om 115 

mkr, vikeet 

infriades. Produktivitteten 

har minskat m med d 6,5 % och 

totalkkostnadernna 

i fasta pri iser har ökaat 

med 2,4 % inklusive kapitalkosttnader 

och 

1,9 % exklusive kkapitalkostnader 

mellaan 

2011 och h 2012. Orsa ak till den föörsämrade 

prodduktiviteten 

är det mins skade resanndet 

i den tidtabellsatta 

a trafiken. 

Dec 

4 (40)




2012 - Ställningg 

Balannsomslutningen 

utgjor rde 488,2 mmkr 

och ökade 

med 1,8 mkr jämförrt 

med 

föreggående 

år, vvilket 

beror på att anlägggningstillg 

gångarna ök kat i takt meed 

fler 

invessteringar. 

OOmsättnings 

stillgångarnna 

är i stort sett oföränd drade jämföört 

med 

föreggående 

år. KKassa 

och ba ank uppgickk 

till 43,6 mkr m varav de elar avsåg uupplåning 

för kkommande 

uutgifter 

för investering 

i gar. Det egna 

kapitalet var v oföränddrat 

43,1 

mkr inklusive årrets 

resultat t och dispossitioner 

inom 

koncerne en LISAB. 

Långgfristiga 

skuulder 

är i hu uvudsak oförändrade 

oc ch nya lån kompensera 

k as av 

amorrteringar 

föör 

befintliga lån. 


2012 - Investeriingar 

Invessteringarnaa 

uppgick un nder året tilll 

40 mkr oc ch avsåg i hu uvudsak farrtyg. 

Tidiggareläggninng 

2011 av åt tgärder i tvåå 

av V-farty ygen och för rskjutning aav 

åtgärder 

i anlääggningar 

ssamt 

utgift för f nya betaalsystemet 

till t 2013 gör r att investeeringarna 

var 441 

mkr lägree 

än budget. 

Avskrivninngar 

uppgic ck till 37,6 mkr, m varav 334,9 

mkr 

avsågg 

fartyg. 


2012 - Nyckeltal al 

Skatttefinansieriingsgraden 

var, efter bookslutsdispositioner 

oc ch lämnat 

konccernbidrag, 

64 % jämfö ört med 63 % föregåend de år och 1 % lägre än bbudget. 

Avvikkelsen 

mot budget förk klaras av åreets 

positiva a resultat. 

Antaal 

passageraare 

per utbu udstimme i hhamntrafike 

en minskad de med 46 ooch 

beror 

på attt 

antalet resenärer 

min nskat med ddrygt 

7 % jä ämfört med föregåendee 

år. Antal 

passaagerare 

perr 

utbudstimm me i skärgåårdstrafiken 

n minskade med 2 och bberor 

på 

att anntalet 

resennärer 

minsk kat med nästtan 

4 %. 

Vid åårets 

utgångg 

var antalet 

årsarbetarre 

29, vilket t är 1 årsarb betare högree 

jämfört 

med föregåendee 

år och 1 år rsarbetare läägre 

än bud dget, vilket beror b på attt 

vakanser 

ännuu 

ej är tillsattta. 


2012 - Politiskaa 

beslut 

Trafiiknämnden 

har i februa ari och junii 

2012 uppd dragit åt SL och Waxhoolms 

bolagget 

att se övver 

möjlighe eten till snaabba 

och eff fektiva förbi indelser på 

Stockkholms 

inree 

vattenväga ar. Resultattet 

av arbete et ska inarbetas 

i 

komppletteringarr 

av trafikfö örsörjningspprogramme 

et som ska vara v klart tilll 

juni 

20133. 

Analyser ooch 

övrig ut tredning av v trafik och tillstånd t gör rs under vinntern 

20122-2013. 

En utredning 

omm 

pendelbåtslinjer 

har gjorts i SL: :s regi och beslut b har faattats 

att 

penddelbåtstrafikken 

på sträc ckan Frihammnen-Lidingö-Nacka 

st trand-Nybrroplan 

kommmer 

att forttsätta 

under r 2013. 

Ett föörsök 

medeen 

ny trafikl linje i hamnntrafiken 

på ågår under perioden p auugusti 


– febbruari 

2013. . Därefter kommer k en uutvärdering 

g att ske. 


fick inför 2011 2 uppdraaget 

att upphandla 

ett helhetsansv 

h var för 

skärggårdstrafikeen. 

Genomf förande av uuppdraget 

startade s 201 11 med en uutredning 

av skkärgårdstraffiken 

och fo ortsatte medd 

en RFI (R Request For Informationn) 

i början 

av 20012. 

Under hösten slutförde 

Waxhholmsbolage 

et arbetet med m att ta frram 

förfrågningsundderlag 

och i december sskedde 

annonsering 

av v dessa 

upphhandlingar. 

5 (40)

I novvember 


fattade trafiknämndeen 

beslut om m att utreda a och presenntera 

förslaag 

till hur een 

överförin ng av Waxhoolmsbolaget 

ts verksamh het till 

trafikkförvaltninggen 

bör gen nomföras. 




2012 - Verksammhet 

Uppphandling 

Undeer 

året genoomfördes 

fle era upphandlingar 

blan nd annat renovering 

avv 

Djurggården 

11. DDenna 

upph handling övverprövades 

s och förvalt tningsrättenn 

avgjorde 

i januuari 

2013 frrågan 

till Waxholmsbol 

W 

lagets förde el. Ärendet har h överpröövats 

ytterrligare 

till KKammarrätte 

en och utslaag 

har ännu u inte erhållits. 

Upphanndling 

har 

ävenn 

gjorts avseeende 

godsfä ärjor och avvtal 

har teck knats för år 2013 med mmöjlighet 

till föörlängning. 

Waxhholmsbolagget 

har upph handlat ochh 

installerat hjärtstartare 

på alla eggna 

fartyg. 

Undeer 

året har WWaxholmsb 

bolaget infört 

ett webba aserat upph handlingssyystem 

(Tenndsign) 

och alla upphan ndlingar inoom 

bolaget med m annonseringsplikt 

kt hanteras 

numera 

i detta ssystem. 

En webbaserad 

w d avtalsdata abas införde es under åreet 

i syfte 

att fåå 

kontroll occh 

översikt över befintlliga 

och gällande 

avtal. 

Arbetet meed 

att 

kvaliitetssäkra 

innnehållet 

i databasen d ppåbörjades 

under u höste en och beräkknas 

vara 

klartt 

våren 20133. 

En spendanalys 

är geenomförd 

och o baseras på åren 20110-2011. 

I 

ansluutning 

härtiill 

har avtal och leveranntörer 

kateg goriserats. 

Förvvaltning 

aav 

tonnage 

Det oomfattande 

renovering gsprojektet aavseende 

Västan V har sl lutförts medd 

gott 

resulltat, 

inom givna 

budget tramar. Äveen 

investeri ingsprogram mmet för dee 

fem ”V- 

båtarrna” 

har sluutförts 

unde er 2012. De två sista far rtygen återlevererades 

under 1:a 

kvarttalet. 

I ansluutning 

till dessa d investteringsproje 

ekt har värm mepumpar ttillförts 

i 

syftee 

att i första hand reduc cera bränsleeförbruknin 

ngen för upp pvärmning av 

vinteerupplagda 

fartyg. 

Projeektering 

harr 

påbörjats avseende liivstidsförlän 

ngning av äl ldre tonnagge, 

snabbbåtarna 

Skäärgården 

oc ch Roslagenn 

respektive e de isgåend de Waxholmm 

I och 

Waxhholm 

II. Livvstidsförlän 

ngning av deessa 

fartyg bedöms, b me ed hänsyn tiill 

trafikkbehov 

och teknisk sta atus, som nöödvändig 

om m inte mede el avsätts föör 

nytt 

tonnnage 

som erssättning. 

En n särskild sttudie 

har i anslutning a till t förprojekkteringen 

genoomförts 

avseeende 

gasdr rift av skärggårdsfartyg. 

Tekniska fö örutsättninngar, 

kostnnadsnivåer, 

, infrastrukt tur och den begränsade e aktionstid den för gasddrivna 

fartyyg 

i aktuell sstorlek 

innebär 

att koncceptet 

inte lämpar l sig för f skärgårddstrafiken. 

För hhamntrafik 

kan teknike en övervägaas 

ytterligar re om föruts sättningar fö för en 

utbygggd 

infrastuuktur 

härför r bedöms vaara 

realistis ska. 

Mot bbakgrund 

aav 

en tidigar re genomförrd 

studie av v dieselelekt triskt maski kineri i ett 

av dee 

större, isgående 

farty ygen, inriktaas 

livstidsförlängningen 

n av Waxhoolm 

I nu på 

den ttypen 

av maaskineri. 

Trots 

en hög iinvesterings 

skostnad för 

ett sådantt 

maskkineri 

finns fördelar öv ver fartygetss 

livslängd rörande r avg gasemissionner 

och 

kostnnadsdrivandde 

slitage på 

motorer, sspeciellt 

vid d isgång. Ko onceptet harr 

nu med 

gott rresultat 

proovats 

i mind dre skala i pprojektet 

”Vä ästans beva arande”. 

Undeer 

vintern 22012 

slutfördes 

de undeer 

2011 påb började och mycket anggelägna 

och oomfattande 

renovering gsarbetena aav 

såväl skr rov som huv vudmaskineen 

i 

ångfaartyget 

Storrskär. 

6 (40)



På ånngfartyget 

NNorrskär 

på åbörjades effter 

seglatio onssäsongen n Etapp 1 avv 

ett större 

renovveringsproggram 

som omfattar o skrrovet, 

huvud dsakligen ak kterskeppett 

och 

ångmmaskinen. 

I januuari 

såldes enligt plan fartyget Raamsö 

efter nyinvesterin 

n ng i modernnare 

vinteertonnage 

år 

2010. 

Brygggor 

Allmmänt 

sett hålller 

skärgård dsbryggornna 

numera en e god stand dard. Nybygggnation 

och oomfattande 

reparationer 

innebär hhöga 

kostna ader för de enskilda 

bryggghållarna 

saamtidigt 

som m möjligheeterna 

till bi idrag från sa amhället iddag 

är 

ytterrst 

begränsaade. 

Detta har h Waxholmmsbolaget 

tidigare 

påta alat för såvääl 

Trafiikverket, 

som 

Länsstyr relsen och laandstinget, 

eftersom de enna infrasttruktur 

frågaa 

inte inrymms 

i Waxholm msbolagets uppdrag oc ch således in nte heller innom 

den 

finannsiering 

somm 

bolaget er rhåller från landstinget t. Det är av avgörande betydelse 

att dee 

bryggor soom 

trafikeras 

kan erbjuuda 

en godt tagbar säkerhet 

för såvväl 

passaagerare 

somm 

besättning gar och farttyg. 

Waxhol lmsbolagets s normer/rik iktlinjer 

för nnya 

trafikbryyggor, 

som utarbetats u i samråd me ed Trafikverket 

och 

handdikapporgannisationer 

har h under 20012 

omarbe etats och utv vecklats, 

huvuudsakligen 

vvad 

gäller di imensionerrande 

belast tningar rela aterade till ddet 

modeerna 

tonnagget 

och krav v på tillgängglighet. 

Rikt tlinjerna tillhandahållss 

bryggghållare 

ochh 

entrepren nadföretag mmed 

flera på å begäran. 

Undeer 


Waxholms sbolaget meedverkat 

i et tt antal nya bryggprojekkt 

som 

remiissinstans, 

bbland 

annat t Grenadjärbbryggan, 

Sö ödra Grinda a, Höganäs, Styrsvik, 

Mor Annas Bryggga, 

Svanho olmsparken, 

Gatan med d flera. 

Övriiga 

anlägggningar 

Undeer 


betydande resurser avvsattas 

för projektering 

p g och övrig 

handdläggning 

avvseende 

nya a terminalerr 

och färjelä ägen vid All lmänna Gräänd 

och 

Slusssen, 

ny termminal 

för skä ärgårdstrafi fiken på Strö ömkajen, Vä ärmdö kommmuns 

projeekt 

ny hamnnanläggning 

g i Stavsnäss 

samt slutfö örande av bunkeranläg 

b ggningen 

vid SStrömkajen. 

. 

Den omfattandee 

ombyggna aden av Ströömkajen 

har 

inneburit medverkann 

från 


bland an nnat vid färddigställande 

e och intrim mning av 

bunkkeranläggningen 

och de en nya termminalbyggna 

aden. Inflytt tning i nya 

termminalen 

påböörjades 

i december. 

I bbörjan 

av 20 013 färdigstä älls installat ationer, 

inforrmationsskyyltar 

mm i och o intill terrminalbyggnaden. 


2012 - Trafikplaanering 

Den planerade ppassagerar 

och godstrrafiken 

mots svarade i hu uvudsak 20111 

års 

utbud. 

De trafikkförbättring 

gar som genomfördes 

ri iktade sig både 

till bofaastas 

och 

fritiddsboendes 

rresebehov. 

Till T skillnadd 

från de två å föregående e vintrarna blev 

vinteern 

2012 miild 

med end dast lättare iisläggning 

med m början omkring 1 ffebruari. 

Dettaa 

innebar attt 

den komp pletterande linjetrafike en med taxib båtar kundee 

upprrätthållas 

enn 

stor del av v vintern. 

Kommpletteringsttrafiken 

me ed helikopteer 

minskade e därmed oc ckså i omfatttning. 

Waxhholmsbolaggets 

egna isb brytande farrtyg 

omdisp ponerades något n för attt 

kunna 

mötaa 

svår isbilddning 

i norra a skärgårdeen, 

i område et utanför Furusund. F FFartyget 

Gällnnö 

hölls i beeredskap 

för r ändamålet et, men behö övde aldrig sättas in. 

I januuari 

2012 innleddes 

en omdisponer 

o ring av vissa 

fartygsom mlopp i skärg rgårds- 

trafikken. 

Anlednningen 

är en n ny vilotidsslag 

som inn nebär en minskning 

avv 

7 (40)

dygnnsarbetstideens 

längd för 

den sjögåeende 

person nalen. Omd disponeringgen 

innebbär 

möjlighheter 

till viss sa rationalisseringar 

i tr rafiken, sam mtidigt som i första 

handd 

det snabbggående 

tonn naget kan uutnyttjas 

effe ektivare och h i ett par ommråden 

erbjuuda 

kortare restid. Blan nd annat haar 

en rundtu ur vardagar i området GGällnö 

Möjaa-Finnhamnn-Ingmarsö 

ö omändratss 

till snabbt tur, där vissa 

resande kkan 

få upp 

till 1, ,5 timmes kkortare 

resti id. 

I söddra 

skärgårdden 

får Ekholmen 

österr 

om Nämd dö trafik, sed dan en ny brrygga 

bygggts 

under vååren. 

Utökad d trafik skerr 

till den åte eruppbyggd da trafikbrygggan 

Grennadjärbrygggan 

vid det nya n bostadssområdet 

på å östra Rind dö. 

Frånn 

och med våårtidtabelle 

en 2012 har trafiken via a replipunkt ten Boda påå 

traden 

till Svvartsö 

och IIngmarsö-H 

Husarö utökkats 

att gälla a även veck kosluten, allaa 

årstider. 

Anlööpen 

vid Bodda 

är, utöve er en viktig kknutpunkt 

för f den bofa asta befolknningen, 

ävenn 

ett alternattiv 

till den direkta d resaan 

från Stoc ckholm, Nac cka, Lidingöö 

och 

Vaxhholm. 

SL-buuss 

ansluter r till alla båttturer. 

Efterr 

beslut i Trrafiknämnde 

en inleddess 

den 10 aug gusti en förs sökstrafik frrån 

Slusssen 

till Fotoografiska 

i Stadsgården 

S n. Trafiken, som upprät tthålls med en färja 

dagliigen 

kl 11-199, 

anlöper även ä Skeppssholmen 

väs stra och påg går i sex måånader. 

Cindderellabåtarnnas 

turer mot m Grinda, Svartsö, Fin nnhamn, Möja M och Sanndhamn 

ingårr 

åter i Waxxholmsbolag 

gets tidtabeeller. 

Waxho olmsbolaget ts periodkorrt 

och 

båtluuffarkort 

gälller 

för resa a utöver ö-kkortet. 


2012 - Marknaddsföring 

och 

kommu unikation 

Ett aarbete 

med aatt 

se över och o utvecklaa 

säljproces ssen har påg gått under 22012 

som 

ett leed 

i arbetet med komm mande försälljningsstrategier 

och in nförande av v nytt 

betallsystem. 

Hemmsidan 

anpaassades 

under 

2012 för alla mobile er. Waxholm msbolaget hhar 

succeessivt 

satsatt 

på flera ka analer för exxtern 

inform mation – he emsida, Faccebook 

och 

Myneewsdesk. 

Viid 

publiceri ing via en kaanal 

sker au utomatisk och o manuelll 

integgrering 

och länkning til ll andra kannaler. 


har ingått 

i ett arbette 

med att genomföra g en e förstudiee 

avseende 

föruttsättningar, 

, gemensam mma mål ochh 

prioriterin ngar för en utveckling aav 

Stockkholms 

skärrgård. 

Först tudien är nuu 

klar. Proje ektets parte er är eniga oom 

att det 

finnss 

stora möjligheter 

att driva d utveckklingen 

vida are utifrån hur h det ser ut idag. 

En övversyn 

av bbolagets 

sam mlade marknnadsförings 

sinsatser på ågår som ettt 

led i 

arbettet 

med att ta fram en marknadsp 

m plan för 2013 3. 


2012 - Samarbeete 

med SL L 

Samaarbetet 

medd 

SL fortgår r och har inttensifierats. 

Exempel på p samarbettsområden 

SStrategi 

(förrsäljningsstr 

rategi, strattegisk 

karta, 

kommunik kation, 

styrdokument) 

TTrafikförsörj 

rjningsprogr ram 

BBetalsystemm, 

zonindeln ning/taxor 

TTrafikinformmation 

UUpphandlinng 

MMiljöarbete 

RRedovisningg 

och rapportering 

LLedningsgruuppsarbete 



8 (40)

1.2 

Den nya kollektiivtrafiklage 

en gäller förr 

kollektivtra afik på vatte en från och h med 1 

auguusti 

2012. BBeslut 

om allmän 

trafikkplikt 

ska ta as i trafikförsörjnings 

programmet 

innnan 

den 1 au ugusti 20133. 

Upphandl lingar som inte i omfattaas 

av 

allmään 

trafikplikkt 

får göras under föruutsättning 

at tt upphandl lingarna staartade 

innann 

den 1 auggusti 

2012 och 

att tilldeelning 

sker innan i 1 okto ober 2013. PPågående 

trafikkupphandliingar 

omfattas 

således inte av begr reppet ”allm män trafikpllikt”. 

I sammband 

med avreglering gen av kolleektivtrafiken 

n har Samtr rafiken – förr 

att 

uppfy fylla lagstiftarens 

krav - tagit fram m ett system för gemens sam Förvänttad 

utvecckling 

2013 – Upphand dling. 

Upphhandlingarnna 

av trafike en kommerr 

att pågå un nder stor de el av 2013. DDe 

områåden 

som hiittills 

annon nserats avseer 

hamntraf fiken (djurg gårdsfärjornna) 

samt 

melleersta, 

södraa 

och norra skärgårdenn. 

Avtal plan neras att tec cknas underr 

hösten 

20133 

och trafiksstart 

är berä äknad till appril 

2014. 

Undeer 

2013 kommmer 

ytterli igare ett anntal 

trafikup pphandlinga ar att genommföras 

såsomm 

komplettteringstrafik 

k samt cirkaa 

fem stycke en mindre trafikområd 

t den. 

Tillddelning 

och aavtalsstart 

för f dessa koommer 

att ske s vartefter r de befintliiga 

avtalen 

inomm 

respektivee 

trafikområ åde löper utt. 


avser att t under 20133 

utreda ha anteringen av a gods. Syft ftet är att 

få ettt 

helhetsgreepp 

om hela a godskedjann 

där ansva ar och rutiner 

tydliggörrs. 

När 

dennna 

utredningg 

är klar och h erforderliiga 

beslut är r tagna kom mmer upphaandling 

att 

ske. 

Undeer 

2013 avseer 

Waxholm msbolaget uupphandla 

entreprenad 

e d för uppförrande 

av 

om-/ /nybyggnatiion 

vid Allm männa gränd. 

Arbeetet 

med att införa riktl linjer och ruutiner 

för in nköp och up pphandling ffortsätter 

undeer 

2013. Inföörande 

sker r av standarrdiserade 

be eställnings-blanketter, 

offerrtförfrågningar 

etc. för de fall där ddirektuppha 

andlingar (i inköp av vaaror 

och 

tjänsster 

till lågt värde och utan u krav påå 

annonseri ing) kan anv vändas. Dettta 

i syfte 

att påå 

ett bättre sätt dokum mentera inkööpen. 

Fler varor v och tjä änster ska 

upphhandlas 

på aaffärsmässig 

grund ochh 

inom ramen 

för LOU U under 20133. 


kommer r att – i sammarbete 

med d SL – upph handla gemeensam 

kunddtjänst 

medd 

tillhörande e kunddialoogplattform. 

Förvväntad 

utvveckling 

2013 

- Förvvaltning 

av v tonnage och övrig g 

infraastruktur 

Omfaattande 

reinnvesteringa 

ar i befintliggt, 

äldre tonnage 

krävs för att långssiktigt 

säkerrställa 

sjöväärdighet, 

ar rbetsmiljö, ddrifttillgäng 

glighet samt t kravuppfyl yllnad 

avseeende 

miljö ooch 

tillgäng glighet för fuunktionshin 

ndrade. Und der 2012 haar 

studier 

genoomförts 

och framtagnin ng av underl rlag för dess sa reinvester ringar påböörjats. 

Upphhandlingar 

bereds/inle eds under 2013. 

Aktuel lla projekt: 

 

 

 

Förvänntad 

utveckling 

22013 

Skärgårdden/Roslagen 

Waxholmm 

I/Waxhol lm II 

Saxaren 



9 (40)



Etapp 

1 av omfaattande 

skro ov- och masskinarbeten 

i ångfartyg get Norrskärr 

slutförs 

undeer 

våren 20113, 

varefter nästa etappp 

detaljplan neras för eve entuellt påbbörjande 

undeer 

hösten. PProgrammet 

ts etapp 1 kaan 

genomfö öras efter om mprioriterinngar 

i 

budgget 

2013 meellan 

Storskär 

och Norrrskär. 

Ett kklart 

behov aav 

investeri ing i nytt tonnnage 

har identifierats 

s. Under 20012 

har 

därföör 

ett såväl ttekniskt 

som m ekonomisskt 

beslutsu underlag rör rande 1 – 2 mindre, 

enklaare 

och grunndgående 

åretruntfarty 

å yg redovisa ats. Vid polit tisk beredniing 

av 

slutliig 

budget föör 

2013 slop pades dock iinvesteringa 

ar i nya fart tyg. I förslagg 

till 

invessteringsbuddget 

för 2014 4-2018 återrupptas 

inve esteringen med m inriktnning 

på 

anskkaffningsbesslut 

lunder 2013. 2 

Entreeprenörernnas 

incitame ent för att uttveckla 

sitt eget tonnag ge har undeer 

2012 i 

princcip 

saknats. . Anledning gen till dettaa 

är den råd dande avtals ssituationenn. 

Flertalet 

avtall 

löper ut innom 

kort och h osäkerhetter 

råder på å marknaden n på grund av 

pågåående 

trafikuupphandlin 

ngar. Underr 

större dele en av 2013 kommer k sammma 

situaation 

att rådda. 

Mot året ts slut kan mman 

genom de nya traf fikavtalen pååräkna 

godaa 

förutsättniingar 

för på åbörjad utveeckling 

av det d externa 

entreeprenörstonnnaget. 

Undeer 

2013 avraapporteras 

Waxholmsbbolagets 

påg gående stud die avseendde 

elhybbriddrift 

av Djurgårdsf färjor. 

Införr 

planerad iinvestering 

i ny terminal 

vid Allmä änna Gränd d, för 

Djurggårdsfärjorrna, 

har kom mpletteringaar 

av uppha andlingsund derlaget gennomförts 

undeer 

2012. Buddget 

och inv vesteringspllan 

2013 ha ar anpassats s till nya ekoonomiska 

föruttsättningar 

och anskaff fningsbesluut 

tidigt 2013 3 har berett ts, för genommförande 

från tredje kvarttalet 

2013. 

Ombbyggnaden 

aav 

Slussen innebär 

ny tterminal 

och h nytt färjel läge för 

Djurggårdsfärjann, 

längre nor rrut på Skepppsbron, 

in nkluderande e ett provisoorium 

undeer 

byggtidenn 

(3-4 år). Waxholmsbo 

W olaget har därför d under 

2012 fortssatt 

medvverkan 

i Sluussen-projek 

ktets delproojekt 

”Vatte en”. Under 2013 2 slutproojekteras 

och aanskaffas 

deet 

provisoriska 

färjelägget. 

Värmmdö 

kommuuns 

pågåend de projekterring 

av ny hamnanlägg 

h gning i Stavs vsnäs 

Vinteerhamn 

harr 

fortsatt un nder 2012 occh 

inneburi it Waxholm msbolagets mmedverkan 

som kravställaree 

och remissinstans. 

Arrbetet 

komm mer att fort tsätta underr 

2013. 

Nobeelstiftelsenss 

planer på ett e Nobel-CCenter 

på Bl lasieholmen n kommer mmed 

stor 

sannnolikhet 

att iinnebära 

at tt Waxholmmsbolagets 

se erviceförråd d och depå fför 

Djurggårdsfärjorrna 

inte kan ligga kvar. Det råder för f närvaran nde även 

tvekssamheter 

krring 

möjligh heterna att aanvända 

Ny ybrokajen fö ör uppläggnning 

och 

serviice 

av skärgårdsbåtarna 

a i nuvarannde 

omfattni ing. Under 2013 inledss 

sondderingar 

krinng 

alternati iva lokaliserringar 

för dessa 

funktio oner. 

Förvväntad 

utvveckling 

2013 

- Trafi fikplanerin ng 

I sammband 

med Stockholms 

stads ombbyggnad 

av Slussen må åste det i fraamtiden 

möjliiggöras 

att ssjötrafik 

kan 

vara en ddel 

av en väl fungerande e kollektivtrrafik 

enligt 

direkktiv 

från SLL. 

2013 gör rs arbete meed 

att slutlig gt kravställa a och ta framm 

ett 

förslaag 

till ett prrovisoriskt 

färjeläge. f Paarallellt 

planeras 

för de et permanennta 

läget 

cirkaa 

75 meter nnorr 

om befi fintligt. 

10 (40)




har i februa ari och junii 

2012 uppd dragit åt SL och Waxhoolms 

bolagget 

att se övver 

möjlighe eten till snaabba 

och eff fektiva förbi indelser på 

Stockkholms 

inree 

vattenväga ar. Resultattet 

av arbete et ska inarbetas 

i 

komppletteringarr 

av trafikfö örsörjningspprogramme 

et som ska vara v klart tilll 

juni 

20133. 

Analyser ooch 

övrig ut tredning av v trafik och tillstånd t gör rs under vinntern 

20122-2013. 

Upphhandling 

avv 

”Sjövägen” ” Nybrokajeen 

– Nacka – Lidingö – Frihamneen 

pågår 

för nnärvarande 

vvia 

SL. Bedö ömd trafiksstart 

april 2013. 

Paralle ellt pågår 

upphhandling 

av Djurgårdsf färjans trafiik, 

där avtal lstiden koor rdineras meed 

Sjöväägen, 

för attt 

i nästa steg 

kunna inggå 

i en samo ordnad upp phandling avv 

hamnntrafiken. 

Förvväntad 

utvveckling 

2013 

– Marrknadsför 

ring, komm munikatioon 

För aatt 

öka den sjöburna trafikens 

attrraktionskraf 

ft än mer är r kommunikkation 

ett 

viktiggt 

medel/sttrategi. 

Ett inslag i i dettta 

arbete är att det alltid 

ska finnass 

en 

kommmunikationnsplan 

som följs vid vikktiga 

händel lser och nyh heter med bbäring 

mot 

kundd 

och externna 

intressen nter. 


har besluta at att Waxhoolmsbolage 

et ska införa a ett nytt bilj ljettsystem 

baserrat 

på SL:s biljettsystem m Access. EEtt 

införand de av Access s genomförss 

som ett 

led i att ytterligaare 

samordn na kollektivvtrafiken 

i hela h Stockho olms län oavvsett 

trafikkslag. 

Skärggårdstrafike 

en ska dock fortsättningsvis 

ha egn na taxeregleer. 


samarbe etar med SLL 

och utgår från f befintli iga lösningaar 

samttidigt 

som een 

översyn sker s av Waxxholmsbolag 

gets behov. SL och Waxxholms 

bolagget 

har skildda 

förutsätt tningar, somm 

skillnad i trafik och skillnad s i anndel 

sällannresenärer. 

. Waxholms sbolaget harr 

även en hö ögintensiv sommartraf 

s fik jämfört 

med övrig tid. EEn 

förstudie e pågår till jaanuari 

2013 3. Ett test sk ker ombord d på M/S 

Sanddhamn 

där eett 

antal pas ssagerare föör 

första gån ngen köper ett WÅAB- 

perioodkort 

laddaat 

på en SL-maskin 

i Stavsnäs 

(en n motsvaran nde maskin som finns 

hos SSL:s 

ombudd) 

och däreft fter användeer 

det som bevis b vid om mbordstigniing 

på 

båtenn 

på sammaa 

sätt som i en SL-busss. 

Efter först tudien bör Waxholmsb 

W bolaget 

veta vilka övergrripande 

lösningar 

somm 

fungerar och 

är önskv värda. Förstt 

därefter 

finnss 

en tidplann 

på när lösn ningen ellerr 

lösningarn na baserade på SL Acceess 

kan 

vara införda i trafiken 

och hur h det ska se ut. Rent övergripan nde arbetar 


för närva arande mott 

ett byte un nder vintern n 2013/20144. 

Undeer 

2013 kommmer 

en up ppdaterad occh 

moderni iserad grafis sk profil attt 

tas fram 

jämte 

en varumärkesstrategi. 

Överrföring 

avv 

bolagets verksamhhet 

till traf fikförvaltn ningen 

Besluut 

har fattatts 

om att utreda 

överfööring 

av Waxholmsbola 

agets verksaamhet 

till 

trafikkförvaltninggen. 

I ett första 

skede sska 

bolagets s kontorsverksamhet 

fllyttas 

till 

trafikkförvaltninggens 

lokaler r på Lindhaagensgatan 

i slutet av 2013. 

I sambband 

med 

planeeringen 

av fflytten 

har en e inventeriing 

har gjor rts av Waxh holmsbolageets 

IT- 

miljöö 

i syfte att gge 

underlag g för beslut oom 

tester, fortsatt f tidp plan och proocess. 

Efterr 

beslut om val av entre eprenörer i skärgårdsu upphandling gen kommeer 

berörd 

persoonal 

att erbjjudas 

att fö ölja med – så 

kallad ver rksamhetsövergång 

sannnolikt 

vid 

årsskkiftet 

2013/ /2014. 

11 (40)

2. VVerksammhetsfak 

kta 


moderf företag är Laandstingshu 

uset i Stockholm 

AB vaars 

modeerföretag 

ärr 

Stockholm ms läns landdsting. 

Waxh holmsbolag get är delägaare 

i 

Samttrafiken 

i Svverige 

AB med m 2,12 % mmotsvarand 

de en aktiep post om 30 aaktier 

á 

1 0000 

kronor, tootalt 

30 000 0 kronor. 

Den politiska leddningen 

utg görs av trafi fiknämnden n, trafiknäm mndens bereedning 

för 

sjötrafik 

samt sttyrelsen. 

Bo olagets VD äär 

gemensam m för de ino om trafiknäämnden 

verkssamma 

enhheterna. 

3. UUppföljnning 

av mål 

3.1 

Alla iinvånare 

i SStockholms 

län ska ha rätt till en kollektivtraf 

k fik som är ppålitlig, 

tryggg 

och prisväärd. 

Två av de d långsiktiiga 

målen fö ör landsting get och 


för 2012 är 

Förbättrrad 

tillförlitl lighet i kolleektivtrafike 

en 

En ekonomi 

i balans 

SLL Lånngsiktiga 

Mål Dimension/param meter 

Förbätttrad 

tillförlitlighet i kollektivtrafiken 

Tidspassning/Punktlighet 

Ekonommi 

i balans 

Uppfööljning 

av v landstiingsfullm 

mäktiges långsikttiga 

mål 

Årets resultat mkr r 

Uppfyllt 

mål? 

3.1.11 

Förbbättrad 

tillförlitligheet 

i kollekt tivtrafiken n 



Tillföörlitlighetenn 

mäts geno om tidspasssning 

vid de e fyra knutpu unkterna 

Strömmkajen, 

Vaxxholm, 

Stav vsnäs och Saandhamn. 

Mätningen M avser a avgånngar 

och 

ankoomster 

i rättt 

tid för sam mtliga fartygg 

som går i skärgårdstr 

s afiken. En ddifferens 

på +33 

minuter aaccepteras 

vid v avgångarr 

och +/-5 minuter m acc cepteras frånn 

angiven 

ankoomsttid. 

Under 

2012 ha ar en tidtabeell 

med snä ävare tidsram mar gällt, bbland 

annaat 

som en fööljd 

av den nya n vilotidsllagen. 

Detta a har inneburit 

att 

tidsppassningen 

uunder 

högsäsong 

blivitt 

något säm mre men med d bibehållenn 

trafikkintensitet. 

Utfalllet 

för 20122 

är 88 %, vilket v är 1 prrocentenhet 

t högre än föregående f åår 

och 5 

proceentenheter 

högre än målvärdet. m MMålet 

om 83 3 % har uppnåtts. 

För een 

tillförlitliig 

trafik, me ed få tekniskka 

haverier r och avvikelser 

mot tiddtabell, 

krävss 

att flottann 

är i gott sk kick. Kvaliteetssäkring 

av v fartygen pågår p fortlöp öpande. 

Genoom 

nära sammarbete 

me ed entreprennörerna, 

up ppföljning av v underhålllsbehov, 

Ja 

Ja 

Bokslut 


88 

7 

Mål 


83 

0 

Bokslut 

2011 

87 

0 

12 (40)

förbäättring 

och nnyinstallation 

av tekniiska 

system, , modern oc ch funktionssanpassad 

säkerrhetsutrustnning 

samt åtgärder å förr 

att reducer ra negativ miljöpåverka 

m kan 

optimmeras 

infrasstrukturen/ 

/fartygen uttifrån 

omvä ärldskrav. Detta 

bidrar på ett 

avgörande 

sätt ttill 

att verks samheten drrivs 

med ett t minimum av driftstörrningar. 

Genoom 

samplannering 

av åtgärder 

i farrtygen 

skapa as kostnads seffektivitet. 

Tillföörlitlighetenn 

i trafiken påverkas p i öövrigt 

av väderförhållanden, 

passaagerartillstrrömning, 

go odshanterinng 

och tidtab bellers interagering. 

Kommfort 

och tilllgänglighets 

sanpassningg 

utvecklas löpande och h bidrar tilll 

ökad 

kvaliitet. 

För att ytterligare systematiseera 

och ratio onalisera de et förebyggaande 

fartyygsunderhålllet 

och möt ta nya mynddighetskrav 

v på egenkon ntroll har ettt 

nytt, 

webbbaserat 

undderhållssyste 

em anskaffaats. 

3.1.22 

En ekkonomi 

i balans b 

Åretss 

resultat övverträffar 

fu ullmäktiges resultatkra av om 0 mkr r med 7,3 mmkr. 

Resuultatet 

inkluuderar 

erhål llen nettokoompensation 

n om 1,4 mk kr för effektt 

av 

ändrrad 

pensionsskuldsberä 

äkning och fförsäkrings 

spremier. Re esultatet exxklusive 

erhålllen 

nettokoompensatio 

on är 5,9 mkkr. 

Fullmäkt tiges mål ha ar uppnåtts. 

Resuultatet 

har uuppnåtts 

gen nom försäljnning 

av fart tyg som gen nererade reaavinst 

samtt 

lägre kapittalkostnade 

er som en fööljd 

av försk kjutna investeringar 

ochh 

lägre 

ränteenivåer 

för bbefintliga 

in nvesteringsllån. 

Verksamhetens 

intäkter 

har iinte 

uppnnått 

budgeteerad 

nivå pg ga. minskatt 

resande medan m verksa amhetens kkostnader 

är i nnivå 

med buudget. 

3.2 

Kvaliteetsredov 

visning 

SLL Korrtsiktiga 

Mål Dimension/param meter 

Förbätttrad 

kvalitet i kolleektivtrafiken 


Uppfyllt 

mål? 



Kunddenkäter 

göörs 

fyra gång ger per år ppå 

egna och entreprenö örers fartyg i 


Från 2012 

har ävenn 

enkäter gjo orts i hamn ntrafiken. Annalyserna 

är geenus- 

och ålldersfördela 

ade och syfttar 

till att ka artlägga rese enärernas nnöjdhet. 

Resuultatet 

analyyseras 

utifrå ån aspekternna/variable 

erna kön och h ålder. Femmton 

parammetrar 

unddersöks 

och resultaten mmynnar 

i en n åtgärdsma atris som annvänds 

i 

förbäättringsarbeetet. 

Waxho olmsbolagetts 

inriktning g är att följa a utvecklinggen 

av hur 

mätnningarna 

utffaller, 

att vi idta de åtgäärder 

som gå år att göra på p egen hannd 

och att 

påtalla 

utvecklinngsbehov 

för r ägaren avsseende 

de parametrar 

p som ligger uutanför 


direkta åtgärdsmöjjlighet. 

Wax xholmsbola agets målsätttning 

är 

att kuundnöjdhetten 

varaktig gt hålls på ooförändrad 

nivå n 91 %. 

Bland 

de kvaliteetsfrågor 

som m ges högstt 

betyg, dvs s över 90 %, är tryggheet, 

säkerrhet, 

att farrtyget 

är välskött 

samt aatt 

det är en nkelt att kliv va av/på occh 

att köpa 

biljettt. 

Parametrrar 

att förbä ättra, dvs mmed 

lägst betyg 

52-69 %, % är tidtabeellens 

övereensstämmeelse 

med beh hov, samt pprisvärd 

resa a. Dessa par rametrar ärr 

dock 

svåraa 

att påverkka 

då fullmä äktige besluttar 

om taxo orna och finansiering 

av 

verkssamheten 

sttyr 

utbudet. 

Ja 

Bokslut 


92 

Mål 


91 

Bokslut 

2011 

91 

13 (40)

Kunddnöjdheten 

uppvisar mycket m högaa 

tal. Det sam mmantagna a resultatet för 


och entreprenörerss 

fartyg är 92 9 % nöjda resenärer, vvilket 

är 1 

proceentenhet 

höögre 

än före egående år. Bl a har förbättring 

nå åtts för paraametrarna 

”enkelt 

att få infformation” 

och ”enkeltt 

att köpa bi iljett” meda an försämrinng 

skett 

för pparametrarnna 

”tidtabell l stämmer mmed 

behov” ” och ”bra ut tbud i cafeteeria”. 

Den 

kvaliitetsfråga 

soom 

rangordnades 

högsst 

var trygg/ /säker som nådde n 96 % %. Målet på 

91 % har nåtts. 

Frånn 

och med 2012 

mäts ku undnöjdhetten 

i hamntrafiken 

separat. 

Detta eftersom 

andeelen 

sällanreesenärer, 

so om har sinaa 

specifika krav, k är hög jämfört meed 



kvalitet tsarbete i övvrigt 

omfatt tar följande 

 

 

 

 


anses till lhöra de fräämsta 

i bran nschen beträffande 

tilläämpning 

av mmodern 

teknik, 

miljöhän nsyn och tilllgänglighet 

t för funktio onshindradee. 

Jämte 

ett syystematiskt 

och kvalite etssäkrat förrebyggande 

e underhåll läggs l grundden 

för rätt 

kvaliité 

på verksaamheten. 

Resuultatet 

av kvvalitetsarbet 

tet avseendee 

upphandl lade entrepr renörers egnna 

fartyg 

är beeroende 

av ddessa 

fartyg gsägares invvesteringsm 

möjligheter. Kravställninng 

sker 

genoom 

avtalen, dialog och uppföljning 

u g. Detta har resultat i en n rad förbätttringar, 

såväll 

vad gäller fartygsstan ndard som mmiljöanpassning 

(mode erna motoreer) 

som 


3.3 

Sammmanställninng 

av styrko ort för Waxhholmsbolag 

get, se bilaga a O Styrkortt. 


av uppdragg 

4.1 

målrelatterat 

arbete utifrån frånn 

fullmäktig ges övergrip pande mål 

avseendee 

trafikarbe etet 

kvalitetsskrav 

vid up pphandling ooch 

tecknan nde av trafik kavtal 

kvalitetssarbete 

som m rör investeeringar/rein 

nvesteringar r och 

underhåållsarbete 

kvalitetssarbete 

som m förbättrar ttillgängligh 

heten för 

funktionnshindrade 

Nämndens/Sty 

yrelsens mål 

Uppdrrag 

givna a i budgeet 




I 20112 

års budgeet 

lämnas uppdrag u till Trafiknämn nden att utr reda möjlighheten 

att 

genoom 

en mer fl flexibel taxa a i skärgårdsstrafiken 

möjliggöra 

et tt bättre kappacitets 

utnytttjande 

av bbefintliga 

bå åtar under vvår 

och höst t samt att fo ortsätta att uutreda 

behoovet 

av båttrrafik 

på Stockholms 

inrre 

vatten ge enom att utv veckla försöök 

med 

nya ppendelbåtslinjer. 

Uppd draget att föörändra 

taxo orna kommer 

att behanndlas 

i det 

nya bbetalsystemm 

som är und der utveckliing. 

14 (40)


av styrdoku kument 

5.1 


följer de specifika äggardirektiv 

som gäller för bolaget jämte den 

av fuullmäktige 

aantagna 

bola agsordningeen. 

Enliggt 

de av landdstingsfullm 

mäktige år 22010 

beslutade 

specifik ka ägardireektiven 

för 


har bolaget 

följandee 

uppdrag: 

- Bolaget skall kontin nuerligt gennomföra 

de e åtgärder som s beslutaats 

av trafikknämnden 

vad v avser uutveckling 

av a passager rar- och 

godstraffik 

i skärgården 

för fasstboende, 

fritidsboend 

fr de och andraa 

besökaree. 

Se avsnitt t om trafikpplanering 

1. 1, 1.2 samt 6. 

- 

- 

- 

- 

- 

Speciffika 

ägardirektiv 

Bolaget skall även kontinuerlig 

k igt genomfö öra de åtgär rder som 

beslutatss 

av trafikn nämnden vaad 

avser utv veckling av v arbetsresoor 

och resoor 

för besöka are i hamnttrafiken. 

Ett E försök med 

trafikeriing 

till Fotoggrafiska 

mu useet pågår uunder 

perio oden august ti 2012 – 

februari 2013. Waxh holmsbolagget 

deltar i arbete a tillsammans 

medd 

SL 

att se över 

möjlighe eten till snabbba 

och effe ektiva förbin ndelser på 

Stockhollms 

inre vat ttenvägar. I övrigt se av vsnitt om upphandlingg 

i 

1.1, 1.2 och 

6. 

Bolaget skall verka a aktivt för aatt 

utveckla a eget och entreprenörrers 

tonnagee 

vad beträff ffar tillgängglighet, 

kva alitet, miljö, säkerhet occh 

komfort. 

Ett gott un nderhåll skaall 

syfta till l hög driftti illgängligheet 

samt bibbehållna 

värden 

och sttandard. 

De etta styrs i första f hand 

genom kklausuler 

i tr rafikavtalenn 

och uppfö öljning av kv valitet. En rrad 

åtgärderr 

har genom mförts underr 

året på ens skilda fartyg 

– se avsniitt 

om förvaaltning 

av to onnage i 1.11, 

1.2 6 och 7. 7 

Det särsskilda 

ansva ar SLL tagiit 

för det kulturhistoris 

ska tonnageet 

(Storskäär, 

Norrskär 

och Västaan) 

skall för rvaltas väl. Kontinuerlligt 

underhååll 

sker och fartygen f gårr 

i reguljär linjetrafik l sommartid. 

s 

Se 

avsnitt oom 

förvaltni ing av tonnaage 

i 1.1, 1.2 2 6 och 7. 

Bolaget skall aktivt t verka för aatt 

vidareutveckla 

de affärsmässi 

a iga 

relationeerna 

med anlitade a enttreprenörer 

r för person- 

och 

godstrannsporter. 

Sä ärskild upppmärksamh 

het skall ägn nas åt 

uppföljnning 

av ingå ångna avtaal 

med entre eprenörer. Täta T kontakkter 

förekommmer 

främst t med manaagers. 

Se avs snitt om upphandling 

i 1.1, 

1.2 och 66. 

Bolaget skall sträva a efter att fi finna lämpli iga incitam mentsystem fför 

anlitadee 

entreprenö örer. Sedann 

tidigare ha ar incitamen nt funnits vvad 

avser blaand 

annat caféverksammhet 

och viss 

hantering g av 

passagerrarnas 

gods ombord. I övrigt se av vsnitt om upphandlingg 

i 6. 



15 (40)

- 

- 

- 

- 

5.2 

Inga avsteg frånn 

landstinge ets finanspoolicy 

har gjo orts. 

5.3 


följer i ti illämpliga ddelar 

de poli icyer som fu ullmäktige eeller 

annat 

centrralt 

organ bbeslutat 

om. . 

5.4 

Bolaget skall bedriv va en aktiv dialog med d faktiska och 

potentieella 

resenäreer 

för att få å dessa att bbesöka 

skär rgården och h resa med 

Waxholmmsbolaget 

och o som ett led i detta regelbunde et bl a 

genomfööra 

olika typ per av reseenärs-, 

kund d- och mark knadsanalyyser 

i 

syfte att t öka effektivitet 

och sääkerhet 

inom m kollektivt trafiksystemmet. 

Årligen ggenomförs 

fyra f kundunndersökningar 

och sam marbete skerr 

regelbunndet 

med många m aktöreer 

som marknadsför 

sk kärgården. 

Bolaget ddeltar 

i arbe etet med attt 

utveckla besöksnärin 

b gen. I övriggt 

se 

avsnitt oom 

marknad dsföring ochh 

informatio on i 1.1, 1.2 och 6. 

Bolaget skall i enlig ghet med traafiknämnd 

dens beslut samverka s mmed 

externa intressenter 

såsom skäärgårdskom 

mmunerna, , Trafikverkket, 

SJ, Länssstyrelsen 

i Stockholmss 

län samt Skärgårdss 

S stiftelsen. 

Samarbeete 

sker rege elbundet mmed 

skärgård dskommune erna, 

Länsstyrrelsen 

samt Skärgårdssstiftelsen. 

I samband med m RFI inföör 

kommannde 

skärgårdsupphanddling 

genom mfördes informationsmööten 

med ett sstort 

antal intressenter 

i r. En resa ge enomfördes s i skärgårdden 

med traffiklandsting 

gsrådet. 

Bolaget skall i sin verksamhet 

v t eftersträva a hög kostnadseffektivvitet 

samt beddriva 

sin ve erksamhet aaffärsmässi 

igt och med d beaktandee 

av 

samhällssekonomisk 

ka bedömniingar. 

Se av vsnitt om pr roduktivitett 

och 

ekonomii 

i 6.4.3 och h 7. 

Landstiggets 

ekonom miska krav ppå 

bolaget fastställs f årligen 

av 

landstinngsfullmäkti 

ige i sambaand 

med bes slut om näs stkommandde 

års budgget. 

Följsamhet 

fin nanspoliccy 

Övriga a policye er, handllingsplan 

ner, rege elverk 

Internn 

kontrol ll 



Styreelsen 

besluttade 

i decem mber 2012 oom 

intern ko ontrollplan för 2012. RRisker 

enliggt 

denna plaan 

är identif fierade vid lledningens 

genomgång g. Riskerna har tagits 

framm 

genom karrtläggning 

och o har värdderats 

enligt t principen effekt multtiplicerat 

med sannolikheet. 

De risker r som av förretagslednin 

ngen fått hö ögst riskvärdde 

har 

sammmanställts 

i Intern Kon ntrollplan 2012. 

I interna 

kontrollp planen angees 

förebbyggande 

occh 

avvärjande 

åtgärderr 

jämte ansv varig. Uppfö öljning och 

rapportering 

tilll 

styrelse/tr rafiknämnd d görs i samb band med årsbokslut. å HHantering 

av reespektive 

rissk 

under åre et görs genoom 

vd:s upp pdrag och enligt 

ansvarr 

i 

dokuumentet. 

Upppföljning 

och o rapporteering 

sker månatligen m vid v ledninggens 

möteen. 

16 (40)

Någrra 

av de höggst 

värderad de riskerna avser avtal och situatio onen kring 

trafikkavtalen. 

Unnder 

året ha ar ett arbetee 

genomför rts för att förebygga 

ochh 

avvärja 

dessaa 

risker. Deels 

genom ad dministrativva 

rutiner och o dels gen nom arbetett 

med ett 

förfrågningsundderlag 

inför nyupphanddlingar 

av skärgårdstra 

afiken och 

hamnntrafiken. 

BBristande 

ru utiner kringg 

intäktssäkr ring bedöm ms avvärjas i samband 

med införande aav 

ett nytt betalsystem. 

b . Arbete har r pågått und der 2012 och ch 

beräkknas 

slutförras 

årsskifte et 2013/20114. 

Risker i samband med m att 

nyckkelpersoner 

pensionera as har handllagts 

genom m kompeten nsöversyn occh 

rekryyteringsplannering. 

Gen nomförandee 

sker successivt. 


ver rksamheet 

6.1 

En organisationnsöversyn 

ha ar genomföörts 

under året 

i syfte at tt identifierra 

komppetensbehoov 

på kort oc ch lång siktt. 

Härutöver r har organi isationsplannen 

justeerats; 

en staab 

har inrätt tats och en ffunktion 

för 

strategisk utveckling. . 

6.2 

Organnisationsf 

förändriingar 

Verksaamhetsfö 

örändrinngar 



Verkksamhetsfförändringar 

- Upphhandling 

Besluut 

om ”Skärrgårdsupphandling” 

fatttades 

av trafiknämnde 

en under vååren 

2012. 

Förfrrågningsundderlag 

färdi igställdes i nnovember 

2012. 2 Avtal beräknas kuunna 

tecknnas 

med vinnnande 

leve erantör/leveerantörer 

so ommaren 20 013 enligt ppreliminär 

tidspplan. 

Trafiksstart 

för de nya avtalenn 

beräknas ske s våren 20 014. 

En ammbition 

meed 

”Skärgård dsupphanddlingen” 

är att a attrahera a en bredd aav 

tänkbbara 

anbuddsgivare 

som m innefattarr 

både störr re nationella a och internnationella 

rederrier 

och skäärgårdens 

lo okala rederiier. 

En vikti ig del är att erbjuda en avtalstid 

och kkommersiellla 

villkor so om främjar långsiktigh het och trygg gar eventueella 


occh 

långsiktig g planering för alla akt törer. 

De trre 

upphandllingarna 

av v skärgårdsttrafiken 

utgår 

från en geografisk g uuppdelning 

och hhar 

olika tiddtabelltimm 

mar årligen MMellersta-N 

Norra-Södra a). Den fjärdde 

upphhandlingen 

avser hamn ntrafiken (DDjurgårdsfär 

rjorna) mellan 

Slussenn 

och 

Allmmänna 

Grändd 

på Djurgå ården. 

Utifrrån 

det överrgripande 

politiska 

mållet 

om en ef ffektiv och utvecklad u 

kolleektivtrafik 

bbygger 

upph handlingarnna 

på två öve ergripande målsättninggar, 

nämlligen 

Utvecklaa 

skärgårdst trafiken för att förbättr ra förutsättn ningarna attt 

bo och 

verka i skkärgården 

och o för att ffrämja 

ett ök kat användande 

av skäärgårds 

trafiken för samtliga a resenärskkategorier 

in nklusive frit tidsboende och 

turister 

Utvecklaa 

underhåll av tonnage e och optime era tonnage eanvändningg 

för att 

uppnå koostnadsbesp 

paringar occh 

en minsk kad miljöbel lastning. 

I huvvudsak 

utgåår 

ersättning g i form av een 

fast trafi ikersättning g, som baserras 

på 

antall 

utförda tiddtabellstimm 

mar. Därtilll 

kommer en n rörlig inci itamentsbasserad 

ersätttning 

omfaattande 

optimering 

av ttrafikutbud 

(reduktion av antalet 

17 (40)



tidtaabellstimmaar), 

ökning av a antalet reesenärer 

oc ch ökning av v genomsnitttlig 

biljetttintäkt 

per resenär. 

Kvarrstår 

upphanndling 

av ko ompletterinngstrafik 

sam mt cirka fem m mindre 

trafikkområden. 

AArbete 

med d att skapa fförfrågnings 

sunderlag för 

dessa haar 

påböörjats. 

Tilldeelning 

och trafikstart t föör 

dessa kom mmer att sk ke i takt meed 

att 

befinntliga, 

gällannde 

avtal ut tgår. 

Undeer 


upphandlin ng skett avsseende 

färjo or för godstr rafik. Ett koortare 

avtall 

har slutits i väntan på å arbetet meed 

att skapa a en helhetssyn 

på hanttering 

av 

gods. 

Därefter kkommer 

en ny upphanddling 

komm mer att ske. 

Arbeetet 

med att fastställa en 

strategiskk 

plan för up pphandling gar och inkööp 

i 


fortsatte e under 20122 

och inneb bär ständig förbättring f genom 

implementeringg 

av rutiner och riktlinjjer 

för inköp p och uppha andling. Syfftet 

är att 

förbäättra 

och förrenkla 

för medarbetare 

m e att kunna utföra sina a arbetsuppggifter 

inomm 

detta områåde 

med de e befogenhet eter som följ jer med resp pektive tjännst. 

Samt 

att WWaxholmsboolaget, 

som är en upphhandlande 

enhet, 

ska fö ölja LOU påå 

ett 

tillfreedsställandde 

sätt. 

En sppendanalys 

baserad på å åren 2010-2011 

är gen nomförd. Analysen 

visaar 

att ca 

85 % av inköpenn 

ligger und der gränsen för direktu upphandling g. En konsollidering 

av 

inköppen 

till färrre 

leverantörer 

skulle mmedföra 

stor rdriftsförde elar, vilket i sin tur 

kan iinnebära 

attt 

antalet up pphandlingaar, 

som ham mnar över gr ränsen för 

direkktupphandliingar, 

och därmed d blirr 

annonserin ngspliktiga, kommer attt 

öka. 

Genoomförande 

av spendan nalys planeraas 

att ske år rligen i syfte e att ge bätttre 

undeerlag 

för upppföljning 

av v inköpsvärden/ 

uppha andlingar. 

I arbbetet 

med sppendanalyse 

en har avtall 

och leverantörer 

kateg goriserats ooch 

införts 

i en aavtalsdatabas. 

Arbete pågår p med aatt 

fylla avta alsdatabasen 

med aktuuella 

och 

gällaande 

avtal. 


har geno omfört en inntern 

utbild dning i offen ntlighet och sekretess 

undeer 

året för alll 

personal. 


- Förvvaltning 

av v tonnage 

Inomm 

området fförvaltning 

och o utvecklling 

av eget tonnage ha ar under 20112 

ansvarsfördelninngen 

mellan n operatöreer 

av fartyge en och Waxh holmsbolagget 

som 

ägaree 

vidareutveecklats 

mot t den inriktnning 

som ko ommer att gälla g i framttida 

trafikkavtal. 

Operratörerna 

hanterar h ochh 

beställer det d löpande, , periodiskaa 

undeerhållet 

somm 

fastställs av a Waxholmmsbolaget 

i budget b och i ett nyanskkaffat 

undeerhållssystem, 

där även n tillsyns- occh 

underhå ållsåtgärder reglerade aav 

tillsyynsmyndighheten 

Transp portstyrelseen 

ingår. Vi id behov avr ropar operaatörerna 

tills vvidare 

kvaliificerat 

tekn nikstöd frånn 

Waxholms sbolagets teknikavdelni 

ning, t ex 

vad aavser 

kartlääggning 

av tekniska 

prooblem 

som underlag u för 

tekniska 

speciifikationer 

ooch 

beställn ningar. Waxxholmsbolag 

get hanterar 

försäkringgsärenden, 

dvs ttekniska 

dellar 

i haverie er samt upppgraderingar, 

ombyggn nader, och 

livstiidsförlängniingar 

av far rtygen, i närra 

dialog me ed operatör rerna. 

Det kkulturhistorriska 

motor rfartyget Västan 

har åte erlevererade es i juni efteer 

omfaattande 

renooveringsarb 

beten. Upphhandling 

och h avtal för detta d tecknaades 

under 

2011. 

Med det ddieselelektriska 

maskinneriet, 

avgas srening, värmeåtervinnning, 

värmmepump 

etc är Västan nu n skärgårddsflottans 

miljövänligas 

m ste fartyg. 

18 (40)

Upphhandling 

avv 

renovering g och ombygggnad 

av fä ärjan Djurgå ården 10 haar 

genoomförts. 

Farrtygets 

återl levererades under 1:a kvartalet k 20 012. Motsvaarande 

upphhandling 

avsseende 

Djurgården 

11 hhar 

genomf förts men har 

överprövvats. 

Motoorbyten 

ochh 

andra livst tidsförlängaande 

renove eringsåtgärd der på de feem 

V- 

båtarrna 

har sluttförts 

genom m återleveraanserna 

av Väddö V och Viberö. V 

Förpprojekteringg 

av livstidsf förlängninggar 

av Skärg gården, Rosl lagen, Waxhholm 

I och 

Waxhholm 

II harr 

genomfört ts respektivee 

påbörjats. 

Motoorbyte 

och uuppgraderin 

ng av Saxareen 

har projekterats 

för r genomföraande 

vinteern 

2013/20014. 

Försääljning 

av rreservfartyget, 

den gammla 

trotjänar ren Ramsö, slutfördes under 

förstta 

kvartalet. Reservtonn nage vinterttid 

är säker rställt genom m de under 2011 

genoomförda, 

driiftsäkerhets 

shöjande åtggärderna 

på å Waxholm I och ett mmonterbart, 

anpaassat 

landgåångssystem 

på Djurgårrden 

9. Det senare, s i kombination 

mmed 

ett 

nytt ffartcertifikaat 

för E-område 

medföör 

möjlighet ter att vid be ehov sätta iin 

Djurggården 

9 i vvintertrafike 

en i Vaxholmmsområdet 

t (Ramsösun nd). Härigeenom 

kan 

då ettt 

kraftigaree 

och mer ka apacitetsstaarkt, 

isgåend de fartyg fri igöras för trrafik 

där 

issituuationen 

är svårare. Pr rov-verksammhet 

med tr rafik på Foto ografiska mmuseet 

undeer 

2012 och vintern 201 13 har innebburit 

anska affningsbeho ov av ytterliigare 

ett 

landggångssystemm 

till Djurgårdsfärjornna, 

för att sä äkerställa re eservtonnagget 

vinteertid 

enligt oovan. 

Störrre 

investerinngar/reinve 

esteringar eeller 

särskild da satsninga ar under 20011 

har 

utgjoorts 

av: 

 

 

 

 

 

Slutförannde 

av uppg gradering ooch 

livstidsfö örlängning av ”V-båtarr” 

Fortsatt renovering och ombygggnad 

av Djurgårdsfärjor 

Omfattande 

livstids sförlängandde 

investerin ng i motorfa artyget Västtan 

(”historiiskt 

tonnage e”) 

Påbörjannde 

av program 

för milljöinvesterin 

ngar i form av 

värmepuumpar, 

syfta ande till bräänslebespar 

ringar då far rtygen liggeer 

vinteruppplagda. 

Fortsattaa 

ombyggna ader av fartyygens 

värm mesystem, fö ör att tillvaraata 

värme frrån 

framdriv vningsmotoorena 

och därmed 

redu ucera 

värmepaannornas 

br ränsleförbruukning. 



De ommfattande 

mmaskin- 

och h skrovarbeeten 

som inl letts under 2011 på ånggfartygen 

Norrrskär 

och Sttorskär 

har fortsatt f undder 

2012. Åt tgärderna är ä av störstaa 

betydelse 

för attt 

säkerställla 

fartygens s fortlevnadd. 

Under 2011 

har ett tid digare isgåeende 

entreeprenörsfarrtyg 

i det no orra trafikommrådet 

av ägaren 

tagits s ur trafik ppå 

grund 

av ålder 

och tekknisk 

status. . Farledsdjuup 

inom akt tuellt trafiko område meddger 

inte 

att något 

befintlligt 

fartyg kan 

sättas inn 

som ersätt tning om tra afiken ska kkunna 

utveccklas 

eller eens 

upprätth hållas fullt uut. 

Svävarlö ösningar kan n delvis tillggripas 

men begränsas aav 

kapacitet t, tillgängligghet 

och för rmåga att fo orcera isrännnor, 


i Furusunds sleden. Dettta 

har lett ti ill en förpro ojektering avv 

en 

minddre, 

enklaree 

fartygstyp för åretrunnttrafik. 

Fart tygstypen kan k vara lämmplig 

även 

inomm 

andra traffikområden, 

, bl a för RUUFS-trafik. 

Investering gen utgick ddock 

i ett 

sent skede ur deen 

beslutade e budgeten för 2013. 

19 (40)




- Teknnikutveckl 

ling 

En säärskild 

studdie 

har geno omförts undder 

2012 avs seende gasd drift av skärrgårds 

fartyyg. 

Förutomm 

de omfatta ande investeeringar 

i inf frastruktur som är nöddvändiga, 

så innebär 

gasdrrift 

en inves steringskosttnad 

för ett t nytt fartyg som ligger ca 30 % 

över ett fartyg mmed 

konventionell 

frammdrivningsteknik. 

För ett e befintliggt 

fartyg är 

den rrelativa 

kosstnaden 

bety ydligt högree. 

Enbart maskinkostn 

m aden är ca 1100 

% 

högre 

än fallet mmed 

dieseld drift. Härtill kommer hö ögre driftko ostnader, bl l a 

beroeende 

på bemmanningsbe 

ehov/-krav. . Den begrä änsade aktio onstiden förr 

gasdrivna 

fartyyg 

i aktuell sstorlek 

innebär 

att koncceptet 

inte lämpar l sig för f skärgårddstrafiken. 

Specciellt 

för hammntrafik 

kan n dock el-hyybriddrift 

vara v intressa ant för frammtiden. 

Undeer 


därför en studie s påbörrjats 

avseen nde el-drift av Djurgårddsfärjor 

genoom 

marin annpassning 

av a fordonsteeknik 

som bygger b på sn nabbladdninng 

vid kaj 

av baatterier. 

Driifttillgänglig 

gheten säkeerställs 

med d kompletter rande dieseelelverk 

omboord. 

Det uunder 

2012 provade dieselelektrisska 

maskine eriet i Västan 

har visat sig såväl 

driftssäkert 

som miljövänlig gt och teknikken 

studera as vidare inf för framtidaa 

uppggraderingar 

av det isgående 

tonnaaget. 


- Anlääggningar 

Införr 

planerad iinvestering 

i ny terminal 

vid Allmä änna Gränd d, för 

Djurggårdsfärjorrna, 

har kom mpletteringaar 

av uppha andlingsund derlaget gennomförts 

undeer 

2012. Buddget 

och inv vesteringspllan 

2013 ha ar anpassats s till nya ekoonomiska 

föruttsättningar 

och anskaff fningsbesluut 

tidigt 2013 3 har berett ts, för genommförande 

från tredje kvarttalet 

2013. 

Ombbyggnaden 

aav 

Slussen innebär 

ny tterminal 

och h nytt färjel läge för 

Djurggårdsfärjann, 

längre nor rrut på Skepppsbron, 

in nkluderande e ett provisoorium 

undeer 

byggtidenn 

(3-4 år). Waxholmsbo 

W olaget har därför d under 

2012 fortssatt 

medvverkan 

i Sluussenprojek 

ktets delprojjekt 

”Vatten n”. 

Undeer 


den omfatt tande ombyyggnaden 

av v Strömkaje en inneburitt 

medvverkan 

frånn 

Waxholms sbolaget bl a vid färdigs ställande oc ch intrimninng 

av 

bunkkeranläggningen 

och de en nya termminalbyggna 

aden. Inflytt tning i nya 

termminalen 

påböörjades 

i december. 

Värmmdö 

kommuuns 

pågåend de projekterring 

av ny hamnanlägg 

h gning i Stavs vsnäs 

Vinteerhamn 

harr 

fortsatt un nder 2012 occh 

inneburi it Waxholm msbolagets mmedverkan 

som kravställaree 

och remissinstans. 


- Trafi fikplanerin ng 

Trafiikverksamhheten 

har fungerat 

myck cket bra und der året och fortsätter aatt 

utveccklas. 

Cirkaa 

trettio traf fikavtal medd 

löptider fr ram till våre en 2014, då nya avtal 

trädeer 

i kraft i hhela 

skärgården, 

ombessörjer 

skärg gårdens kollektivtrafik. 

Trannsportarbeteet 

utförs me ed fyra säsoongsbundna 

a tidtabeller som grundd 

och 

utförrs 

nästan heelt 

utan inst tällda turer. . Bastrafiken 

införs suc ccessivt enliigt 

gällaande 

regionpplan 

RUFS 2010. 

Helikkoptertrafikk 

betjänar bofasta b på öaar 

utan regu uljär båttraf fik vid isbilddning 

i 

skärggården. 

Dennna 

service har till skilllnad 

från de e hårda isvi intrarna 20110 

och 

2011, 

utnyttjats i betydligt mindre m omffattning 

den n milda vint tern 2012. 

Helikkoptertrafikkens 

replipu unkter på faastlandet 

är i allmänhet 

landningssplatser 

nära kommunceentra. 

20 (40)



I januuari 

2012 innleddes 

en omdisponer 

o ring av vissa 

fartygsom mlopp i skärg rgårds- 

trafikken. 

Anlednningen 

är en n ny vilotidsslag 

som inn nebär en minskning 

avv 

dygnnsarbetstideens 

längd för 

den sjögåeende 

person nalen. Omd disponeringgen 

innebbär 

möjlighheter 

till viss sa rationalisseringar 

i tr rafiken, sam mtidigt som i första 

handd 

det snabbggående 

tonn naget kan uutnyttjas 

effe ektivare och h i ett par ommråden 

erbjuuda 

kortare restid. Blan nd annat haar 

en rundtu ur vardagar i området GGällnö 

Möjaa-Finnhamnn-Ingmarsö 

ö omändratss 

till snabbt tur, där vissa 

resande kkan 

få upp 

till 1, ,5 timmes kkortare 

resti id. Det långgsammare 

men m kapacitetsstarka 

toonnaget 

för hhelårstrafik 

uutnyttjas 

i så s hög utstrräckning 

som m möjligt på 

kortare tuurer 

och 

för avvgångar 

meed 

många re esande till ooch 

från rela ativt få, stor ra bryggor. Dessa 

åtgärrder 

har fråån 

våren 201 12 även möjjliggjort 

and dra förbättr ringar i mell llersta 

skärggården, 

bl a genom en ökning av vveckoslutstr 

rafiken vår, sommar occh 

höst 

från replipunkteen 

Boda mo ot områdenaa 

Gällnö - Svartsö S - Ing gmarsö. 

Ansvvaret 

för bussslinje 

489 på Möja, soom 

vintertid d upprätthåller 

trafikenn 

på ön 

från båttrafikenns 

vinterbryg gga Möjastrröm, 

överto ogs vintern 2012 2 av SL. Trafiken 

planeeras 

av Waxxholmsbola 

aget. 

Nya bbryggor 

ochh 

återuppby yggda brygggor 

har öppn nats under våren, v Mor Annas 

bryggga 

på Lidinggö, 

som främst 

nyttjas av de boen nde på närlig ggande Storrholmen, 

Södrra 

Grinda, soom 

upphan ndlats av Skäärgårdsstift 

telsen där sä ärskilt tillgäänglighet 

för fuunktionshinndrade 

har beaktats b sammt 

Grenadj djärbryggan vid Oskar 

Freddriksborg. 

Linjeen 

Ropsten-Tranholme 

en-Storholmmen, 

som fic ck ökad traf fik fr o m vååren 

2011, 

har ppå 

prov trafi fikerats även n under deccember 

och helgerna fr ram t.o.m. 6 januari. 

Utökkningen 

harr 

uppskattat ts både av aarbetspendla 

are och friti idsboende. 

Cindderella-båtarrnas 

turer mot m Grinda, , Svartsö, Fi innhamn, Möja M och Saandhamn 

ingårr 

åter i Waxxholmsbolag 

gets tidtabeeller. 

Waxho olmsbolaget ts periodkorrt 

och 

båtluuffarkort 

gälller 

för resa a utöver ö-kkortet. 

Hammntrafiken 

mmed 

Djurgår rdsfärjan påå 

linjen Slussen-Skepp 

psholmen-DDjurgården 

är enn 

betydelseffull 

del av St tockholms kkollektivtra 

afik. Den tra afikökning ssom 

genoomfördes 

vaardagar 

som mmaren 20110 

med extra afärjor under 

sommar- 

månaaderna 

för aatt 

minska trängsel t ochh 

förbättra säkerhet s oc ch trygghet oombord, 

har ssedan 

dess bbehållits 

un nder högsommmaren 

och h bidrar till ett högt ressande. 

Efterr 

beslut i Trrafiknämnde 

en inleddess 

den 10 aug gusti en förs sökstrafik frrån 

Slusssen 

till Fotoografiska 

i Stadsgården 

S n. Trafiken, som upprät tthålls med en färja 

dagliigen 

kl 11-199, 

anlöper även ä Skeppssholmen 

väs stra och påg går i sex måånader. 

Boknning 

och sammordning 

av 

skärgårdsstrafikens 

godstransporter 

övertoggs 

vid 

årsskkiftet 

2011/112 

av MediC Carrier SLLL 

Transport, , som på Wa axholmsbollagets 

uppddrag 

även annsvarar 

för landtransporter 

av god ds till replip punkter i skkärgården. 

Tidttabellsmässiig 

samordning 

finns mmellan 

Waxh holmsbolage ets trafik vidd 

replipunkter 

därr 

omstignin ng sker melllan 

kollektiv vtrafik på la and och på vvatten. 

I 


tidtabel ller annonseeras 

all plan nerad trafik ksamordninng 

för att 

undeerlätta 

skärggårdsresor 

som s delvis ssker 

med bu uss eller lok kaltåg. 


- Markknadsförin 

ng och kom mmunikaation 


nuvaran nde betalsys ystem ska ut trangeras oc ch utgångsppunkten 

är 

att SLL 

Access utgör 

grunden n för ett förr 

SL och Wa axholmsbola aget gemennsamt 

biljettt- 

och betalsystem. 

Ar rbetet fortskkrider 

och i en första st tudie har määtning 

genoomförts 

av rresandeström 

mmar och vviseringsmö 

öjligheter i hamntrafike 

h en. 

21 (40)

Möjlighet 

att annvända 

SMS S-biljetter i hhamntrafik 

ken har inför rts. Under 22012 

har 

gemeensam 

upphhandling 

av v mobila tjännster 

(SMS-biljetter/E-handel) 

skkett 

tillsaammans 

meed 

SL. Ett pi ilotprojekt i skärgårdst trafiken gen nomförs på linjen 

mellaan 

Stavsnäss 

och Sandh hamn underr 

hösten 201 12 med syftet 

att testa 

utrusstningen 

occh 

kommunikationen 

i skärgården n innan fulls skalig utrulllning 

kan 

ske. EErfarenheteerna 

är så här h långt godda 

av pilotv verksamhete en. En föruttsättning 

för attt 

kunna infföra 

Reskas ssan i Waxhholmsbolage 

ets trafik är att nuvarannde 

taxesstruktur 

änddras. 

En tax xestrukturuutredning 

ha ar genomför rts under 20012 

och är 

i sitt slutskede. MMålet 

är att t SL Access ska vara i full fu drift den n 1 januari 22014. 

Undeer 


arbete bedrivits 

avseeende 

försäljn ningsstrateg gi tillsammaans 

med 

SL ommfattande 

ttre 

delar, nä ämligen kannalstrategi, 

biljettsortim ment samt bbiljett- 

och 

betallsystem. 

Tilllsammans 

med m SL harr 

också harm monisering skett av diggital 

trafikkinformatioon 

– destina ationsskyltaar 

och realti idsinformat tion. 

Undeer 


insatser inom 

PR och sociala med dier utveckl lats. Ett digi gitalt 

presssrum 

som kkontinuerlig 

gt uppdateraas 

med aktu uell informa ation har staartats 

upp 

och ppressmeddeelanden 

skic ckas ut fortllöpande 

för r att på så sä ätt synliggööra 

bolaget, 

styraa 

den allmännna 

bilden av a Waxholmmsbolaget 

samt 

att arbeta 

för trannsparens 

och uutvecklad 

koommunikat 

tion. Detsammma 

har leg gat till grun nden för åreets 

satsnning 

inom sociala 

medi ier där bolaaget 

har utve ecklat sin närvaro 

på soociala 

nätveerkssajten 

FFacebook. 

Sidan S uppdaateras 

nu ko ontinuerligt t med blandd 

annat 

nyheeter, 

trafikinnformation 

och tips. Sidan 

är ocks så öppen för r att använddare 

ska 

kunnna 

generera material oc ch publiceraa 

där. Sidan n drivs för att 

förstärkaa 

möjliigheterna 

tiill 

goda rela ationer till, ooch 

en öppe en dialog med, 

resenärrer 

och 

intreessenter. 

Deessutom 

utg gör sajten yttterligare 

en n kanal för att a nå potenntiella 

kundder 

och för iintressenter 

r att kunna nå bolaget. 

Den mobilapplikkation 

som utveckladees 

för Iphone 

under 201 11 lanseradees 

i ny 

versiion 

under hösten 

och blev b därmedd 

kompatibe el även för Android-mo 

A obiler. 

Vissaa 

nya funktiioner, 

till ex xempel möjlligheten 

att t fälla en dig gital semafoor, 

tillkom 

i dennna 

version. . 

I deccember 

20111 

beslutade åtta skärgåårdskommu 

uner, Stockh holms stad, 

Länssstyrelsen 

i SStockholms 

s län, SLL, WWaxholmsb 

bolaget, Skärgårds-stifttelsen, 

Öppeen 

Skärgårdd 

och SIKO att genomfö föra en först tudie avseen nde förutsätttningar, 

gemeensamma 

mmål 

och prio oriteringar fför 

en utvec ckling av Sto ockholms skkärgård. 

Försttudien 

är nuu 

klar. Proje ektets parteer 

är eniga om o att det fi inns stora 

möjliigheter 

att ddriva 

utveck klingen vidaare 

utifrån hur h det ser ut idag. Måålet 

är att 

öka bbesöksnärinngen 

med 50 0 % till år 22020. 

6.3 

Verksaamhetstal 

Utbuddstimmar 

‐ varavv 

skärgårdstrafik 

‐ varavv 

hamntrafik 

Verksaamheten 

ns produuktion/leveranser 

r 

Bokslut B 

BBokslut 

Fö örändring 


68 752 

57 907 

10 845 

Prodduktionen 

upppgår 

samm manlagt till 68 752 timmar 

och är 5 % dvs. 2 9945 

timmmar 

högre änn 

utbudet 2011 2 och 5 % dvs. 2 952 2 timmar hö ögre än budgget. 

2011 

65 807 

56 270 

9 537 

% 

4,5% 

2,9% 

13,7% 



Budget 


65 800 

56 300 

9 500 

Avvik 

% 

4,5% 

2,9% 

14,2% 

22 (40)

Föräändringen 

mmellan 

åren för skärgårddstrafiken 

beror b på att t utfallet 2011 

prägllades 

av en hård isvinter 

och att uutbudstimm 

marna därför r var färre. 

Föräändring 

i hammntrafiken 

beror främmst 

på utöka ad försökstrafik 

mellan n augusti – 

decemmber 

med ffärjan 

mella an Slussen-FFotografisk 

ka-Skeppsho olmen, vilkeet 

inte var 

budggeterat. 

6.4 

6.4.11 

Trafiikkonsum 

mtion 


Passaggerare 

1000‐tal 

‐ varavv 

skärgårdstrafik 

‐ varavv 

hamntrafik 

Verksaamhetsta 

al 

Antaal 

passageraare 

visar traf fikkonsumttionen. 

Anta al passagera are är sammmanlagt 

3 7944 

000 och äär 

6 % dvs. 233 2 000 färrre 

än 2011. Minskning g har skett ssåväl 

i 

skärggårdstrafikeen 

som i ham mntrafiken n med 4 % dv vs. 61 000 respektive r 7 % dvs. 

172 0000 

passageerare. 

Den budgeterade 

b e resandeök kningen bas seras på ett 

genoomsnittligt 

rresandeutfa 

all under de fem senast te åren plus en antagenn 

resanndeökning 

i skärgårdst trafiken meed 

2,5 %. Bu udgeten har inte infriatts. 

Inga 

speciifika 

orsakeer 

har identi ifierats till rresandemin 

nskningen. Stora S svänggningar 

förekkommer 

- reesandet 

201 11 ökade jämmfört 

med 2010 2 i samm ma grad somm 

resandet 


minskade jjämfört 

med 

2011. Av ddet 

minskad de antalet resenärer 

uttgör 

andeelen 

kontantt 

betalande 63 % och aandelen 

beta alande med SL-kort 377 

%. Den 

utebllivna 

ökningen 

för kon ntant betalannde 

resenär rer medförd de uteblivnaa 

intäkter 

med drygt 2 mkkr. 

Sässong 

DDec 

Jan n Feb 

Bokslut B 

BBokslut 

Fö örändring 


3 794 

1 621 

2 173 

2011 

20007‐08 

60 900 41 082 0 43 4668 

57 259 9 76 412 

20008‐09 

53 240 43 422 4 43 1444 

47 973 3 104 338 

20009‐10 

59 609 50 971 

46 3339 

56 413 3 82 206 

20110‐11 

47 354 50 078 0 42 2330 

55 627 7 108 451 

20111‐12 

60 154 45 876 8 42 4110 

57 622 2 83 462 

Resaandet 

i skärggårdstrafike 

en under vinntersäsonge 

en ökar sett t i ett längree 

tidspperspektiv. 

OOvan 

visas resandeutve 

r ecklingen under u vinter rperioden dde 

senaste 

fem ååren. 

Sett i femårsperspektivet 

haar 

resandet under u perio oden januarri 

- mars 

ökat med 3 % occh 

perioden n december – april med d 4 %. Beroe ende på närr 

påsken 

infalller 

har betyydelse 

för re esandeutfalllet 

i respekt tive period. Ett lägre 

resanndeutfall 

i ddecember-ja 

anuari berorr 

oftast på variationer 

v med snö occh 

is i 

skärggården 

somm 

försvårar resandet r ochh 

vintervist telser i fritid dshus. 

4 027 

1 682 

2 345 

Mars 

% 

‐5,8% 

‐3,6% 

‐7,3% 



April 

Budget 


3 920 

1 676 

2 244 

Totalt 

Jan‐Mar 

141 809 

134 539 

153 723 

147 935 

145 908 

Avvik 

% 

‐3,2% 

‐3,3% 

‐3,2% 

Totalt 

Dec‐Apr r 

279 121 1 

292 117 7 

295 538 8 

303 740 0 

289 524 4 

23 (40)

6.4.22 

Övrigg 

produkti ion 


Gods 

Antaal 

ton gods uutgör 

Waxholmsbolageets 

frakthan ntering i skä ärgården. Anntal 

ton 

gods är 6 606 viilket 

är 1 % dvs. 75 ton lägre än 20 011 och 2 % dvs. 106 tonn 

högre än 

budgget. 

Godset uutgörs 

i huv vudsak av bbyggmateria 

al och livsmedel. 

6.4.33 

Prodduktivitet 

Bokslut B 

Bokkslut 

Förändring 

Budg get Avvvik 


% 

6 606 6 681 

Efterr 

indexupprräkning 

av 2011 2 års totaala 

kostnad der, med ett index där 

bränsleprisets 

uutveckling 

in ngår och är en viktig på åverkansfak ktor, visar uutfallet 

en 

total kostnadsökkning 

i fasta a priser medd 

2,4 %. Exk klusive kapitalkostnadderna 

utgör 

kostnnadsökninggen 

1,9 % me ellan 2011 ooch 

2012. Si iffran kan jä ämföras meed 

den 

allmäänna 

kostnaadsökninge 

en i Sverige under 2012 2 som var 0, ,9 % (KPI). 

Antaalet 

passagerare 

har mi inskat med 55,8 

% och antal a passag gerartimmarr 

har 

minsskat 

med 4,33 

%. Produk ktivitetstaleen 

i fasta priser 

visar en n minskningg 

av 

prodduktiviteten 

räknat i pa assagerartimmmar 

med 6,5 6 % och rä äknat i utbuudstimmar 

en ökkning 

med 22,1 

% mellan 

2011 och 2012. 

Orsaaken 

till utveecklingen 

är r ökade kosstnader 

för nya n trafikav vtal med korrta 

löptider 

samtidiigt 

som resa andeutveckllingen 

för hamn- h och skärgårdstra 

s afiken 

sammmantaget 

haar 

minskat med m 5,8 %. 

Konkklusionen 

blir 

att utbud det har ökatt 

till en rimlig 

kostnad medan 

nyttjandet/konssumtionen 

minskat. m 

6.4.44 

Prodduktion 

ur r ett jämstäälldhetspe 

erspektiv 



201 12 % 


arbetar kontinuerlig 

k gt med att utveckla u nor rmer och geenomföra 

åtgärrder 

för att underlätta för f funktionnshindrade 

i skärgårds s- och hamnntrafiken. 

Samaarbete 

sker med bl.a. med m Skärgårrdsstiftelsen 

n, handikap pporganisattioner, 

SL 

och ffärdtjänstenn. 

Tillgängli ighetsinformmation 

finns 

på den gemensammaa 

resepplaneraren 

ooch 

av tidta abellerna fraamgår 

farty ygens tillgän nglighet för 

passaagerare 

medd 

rörelsehin nder. I särskkilda 

inform mationsrapp porter redovvisas 

även 


för 

passagera are med synnnedsättning 

g och brygg gors tillgängglighet. 

Entreeprenörers 

ombordans ställda samtt 

terminalpersonal 

är utbildade u i 

bemöötande 

medd 

fokus på passagerare 

p 

med olika typer t av fun nktionshindder. 

‐1,1% 

6 500 

1,6% 

24 (40)

7. VVerksammhetens 

ekonommiska 

re esultat 

Resultaaträkning 

(Mkr) 

Tillskott 

fr SLL/Landstingsbidrag 

Biljettinntäkter/Resenärsavvgifter 

Övriga intäkter 

Verksamhetens 

intäkter 

Personaalkostnader 

Köpt traafik 

Reparation, 

underhåll 

Driftkosstnader 

fartyg 

Övriga kostnader 

Verksamhetens 

kostnadeer 

Avskrivvningar 

Finansnnetto 

Resultaat 

före boksluts‐disspositioner 

och 

skatt 

Erhållen 

kompensation AFFA/Pension 

Resultaat 

*) 

*) Avsser 

Resultat fööre 

bokslutsdis spositioner occh 

skatt justera at för erhållen n 

nettokkompensationn 

för AFA och pensionskostn 

p 

nader 

7.1 

Årets rresultat 

Bokslut 


235,3 

101,8 

26,8 

363,9 

‐19,2 

‐205,0 

‐14,4 

‐48,4 

‐21,6 

‐308,7 

‐37,6 

‐11,7 

5,9 

1,4 

7,3 

Bokslut 

2011 

215,3 

106,2 

21,5 

343,0 

‐17,7 

‐198,5 

‐14,8 

‐46,0 

‐20,1 

‐297,2 

‐35,6 

‐10,2 


F 



2 

Resuultatet 

inkluusive 

justering 

för erhålllen 

nettoko ompensation 

1,4 mkr uuppgår 

till 

7,3 mmkr, 

vilket äär 

7,2 mkr högre h än förregående 

år samt 7,3 mkr m högre änn 

budggeterat 

nollrresultat. 

Jus sterat för jäämförelsestö 

örande post ter respektivve 

år är 

resulltatet 

7,7 mkkr 

högre än n 2011. Verkksamhetens 

resultat exk klusive erhåållen 

nettookompensattion 

är 5,9 mkr. m 

Avvikkelsen 

mot helårsbudg get förklarass 

av reavins st från försäljning 

av faartyg, 

lägre 

persoonalkostnadder 

pga vak kanser, högrre 

kostnader r för trafik och o bränslee 

samt 

lägree 

kapitalkosstnader 

som m en följd avv 

förskjutna investering gar och lägrre 


för bbefintliga 

in nvesteringsllån. 

Åretss 

intäktsutfa fall är 363,9 mkr att jämmföra 

mot budgeten b på å 362,2 mkrr. 

Positiv 

avvikkelse 

bestårr 

av reavinst t, högre intääkt 

från förs säljning av varor från 

skepppshandel 

saamt 

bränsle e och högre intäkt från godstrafike en i skärgårdden. 

Negaativ 

avvikelsse 

avser lägr re biljettinttäkter 

såväl i hamn- som m i skärgårddstrafiken 

beroeende 

på minnskat 

resan nde. Biljettinntäkterna 

i hamntrafik ken har ökatt 

med 2,8 

mkr från höjd taaxa 

1 januar ri 2012. 

Den budgeteradde 

intäktsök kningen i jämmförelse 

me ed helårsbo okslut 2011 äär 

5,6 %. 

Utfalllet 

uppgår till 6,1 %. Förändringeen 

förklaras av lägre bil ljettintäkterr 

pga 

minsskat 

resandee, 

högre intäkt 

från goddstrafiken 

samt s reavinst. 

0,1 

0,1 

Förändring 

% 

9% 

‐4% 

25% 

6% 

8% 

3% 

‐3% 

5% 

8% 

4% 

6% 

15% 

Budget 


235,3 

107,6 

19,3 

362,2 

‐22,5 

‐201,9 

‐15,1 

‐46,9 

‐22,3 

‐308,7 

‐40,6 

‐12,9 

0,0 

0,0 

Avvikelse 

Mkr 

0,0 

‐5,8 

7,5 

1,7 

3,3 

‐3,1 

0,6 

‐1,5 

0,7 

0,0 

3,0 

1,2 

5,9 

7,3 

Avvikelse 

% 

0% 

‐5% 

39% 

0% 

‐15% 

2% 

‐4% 

3% 

‐3% 

0% 

‐7% 

‐9% 

25 ( 40)

Jämfförelsestöraande 

poster 2011 utgörss 

av 3,1 mkr r för biljetti intäkter avsseende 

värdeekort. 

Jämfförelsestöra 

ande poster 2012 utgör rs av övriga intäkter 2,55 

mkr för 

reaviinst 

från förrsäljning 

av v fartyg sammt 

0,4 mkr fö ör återbetal lning av preemie 

avseeende 

AFA föör 

åren 200 07 och 20088. 

Personalk kostnaderna a har belasttats 

med 

0,3 mmkr 

för löneeskatt 

på eff fekten av änndrad 

pensi ionsskuldsb beräkning occh 

finannsnettot 

harr 

försämrats s med 1,4 mmkr 

för ränta a på nämnd da pension- 

skulddsberäkningg. 

Kompens sation har eerhållits 

med d 1,4 mkr. 

Textkoommentar 

Lägre biljettintäkter 

Högre intäkt försäljning 

varor tjänster 

Reavinnst 

försäljning farrtyg 

Lägre personalkostnadd 

Högre kostnad köpt traafik 

Högre kostnad drivmedel 

mm 

Lägre avskrivningskosttnader 

Lägre kapitalkostnaderr 

Ev ej aanalyserad 

restpoost 

S:a avvvikelse 

Åretss 

kostnadsuutfall 

är 308 8,7 mkr att jjämföra 

mo ot budgeten på 308,7 mmkr. 

Positiv 

avvikkelse 

bestårr 

av lägre pe ersonalkostnnader 

pga ej e tillsatta va akanser, läggre 

admiinistrativa 

kkostnader 

bl b a IT, lägree 

avskrivnin ngskostnade er pga förskj kjutna 


för 

bl a nytt betalsystem 

b 

samt lägre räntekostn nader för 

invessteringslån. 

. Justerat fö ör ränta på ppensionssku 

uldsberäkni ingen är finnansnettot 

i nivåå 

med 2011. 

Negativ av vvikelse avser 

högre tra afikkostnad der för nya tr trafikavtal 

med korta löptidder 

samt hö ögre bränsleekostnader. 


ökningen n för verksammhetens 

ko ostnader i jä ämförelse mmed 

helårrsbokslut 

20011 

är 3,9 %. % Utfallet övverensstäm 

mmer med den d budgeteerade 

utveccklingen. 

7.1.11 

Resuultat 

per ve erksamheetsgren 

Kollekktivtrafiken 

på vaatten 

(mkr) 

Hamnttrafik 

Skärgåårdstrafik 

Produktionskostnad 

Utfall 


17,9 

‐ ‐247,3 

‐ ‐229,4 

Resuultatet 

för haamntrafiken 

n är 0,8 mkkr 

lägre jämfört 

med bu udget. Avvikkelsen 

berorr 

på högre kkapitalkostn 

nader i sammband 

med ökade ö inves steringar i faartygen. 

Jämffört 

med 20011 

är result tatet 5 % läggre, 

vilket beror 

på hög gre kapitalko kostnader. 

Resuultatet 

för skkärgårdstrafiken 

är 1,7 mkr bättre e än budget. Avvikelsenn 

beror på 

högre 

övriga inttäkter. 

Jämf fört med 20011 

är result tatet 5,7 pro ocent högre, , vilket 

berorr 

på högre ttrafikkostna 

ader. 

1, ,7 

Budg get Avvike else 


Utf ‐Budget 

18,7 

‐0,8 

‐248,9 

1,7 

‐230,2 

0,8 



Intäkt Kostnad Resultaat 

Beslut av 

LF/LS/HS SN/T 

Avvikelse bokslu ut‐ Avvikelse bokslut‐ 

Avvikelse bookslut‐ 

N 

budget budget budgeet 

(Belopp) 

‐5, ,8 

‐5,8 0,0 

4, ,6 

4,6 

2, ,5 

2,5 

3,2 

3,2 

‐3,1 

‐3,1 

‐1,5 

‐1,5 

3,0 

3,0 

1,2 

1,2 

0, ,4 

1,4 

1,8 

4,2 

Utfaall 

20111 

5,9 

18,8 

‐234,0 

‐215,2 

0,0 

Föränd dring 

utfall 12‐11 1 

% 

‐5,0% 

5,7% 

6,6% 

26 (40)

7.1.22 

Persoonal 

Bemannningskostnaderr 

(Mkr) 

Summa 

personalkostnaader 

varavv 

förändring sem‐ ‐ och löneskuld 

varavv 

lönekostnad 

varavv 

pensionskostnadd 

Inhyrdd 

personal 

Summma 

bemanningskoostnad 

Sjukfråånvaromått 

Procenntuell 

sjukfrånvarro 

Bemanningskosstnaden 

är 19,6 1 mkr jämmfört 

med budgeterad 

b kostnad 222,8 

mkr. 


bemannin ngskostnaddsförändring 

gen var 27 %. % Avvikelseen 

mot 

budgget 

utgör -144 

% varav lö önekostnadeerna 

står fö ör den störst ta avvikelseen 

med 3,2 

mkr. Detta beroor 

dels på att 

kostnaderrna 

för föret tagets VD in nte belastarr 


samt del ls på ej tillsaatta 

vakanser. 

I budget ten planeraddes 

för 

rekryytering 

av ppersonal, 

i enlighet 

medd 

en plan fö ör verksamh hetsutveckliing 

jämte 

arbettet 

med gennerationsski 

ifte. I sambaand 

med pl lanering av arbetet medd 

nya 

upphhandlingar 

kkonstaterad 

des resursbeehov 

inom upphandlin 

u ngsområdet. . Med 

anleddning 

av deetta 

har två personer p annställts 

under 

viss tid som 

stöd vidd 

genoomförandet 

av upphand dlingar. Avvvikelsen 

för r pensionsko ostnad härrrör 

från 

kostnnad 

för löneeskatt 

avsee ende ränteföörändringen 

n på pensionsskulden. 

Effekter 

av föörändrad 

disskonterings 

sränta redovvisas 

som fi inansiell kostnad 

och 

komppensation 

eerhålls 

från SLL. 

Inhyyrd 

personall 

utgörs av administrat 

a tiv personal l som semes sterersättarre 

och stöd 

vid aarbetstopparr. 

Kostnade en är oföränndrad 

jämfö ört med bud dget och årsbbokslut 

2011. 

Behovet ärr 

årligen åte erkommandde. 

Ingenn 

sjukfrånvvaro 

har bud dgeterats. Sjjukfrånvaro 

on 2012 har r ökat med 1100 

timmmar 

jämfört med 2011. Ökningen äär 

jämnt för rdelad mella an kvinnor ooch 

män. 

Siffraan 

ska ses mmot 

bakgrun nd av total aarbetstid 

om m 58 000 timmar. 

Personnalkostnadsföränndring 

(%) 

Total ppersonalkostnadsförändring 

varavv 

avtalsenlig löneeökning 

varavv 

så kallad löneglidning 

varavv 

volymförändrinng 

varavv 

pensionskostnaadsförändring 

Bookslut 

22012 

19,3 

0,0 

12,3 

2,7 

0,3 

19,6 

Bookslut 



jjmf 

bokslut 2011 1 

Bo okslut Förändr 

Budget Avvik 

2011 2 

% 2012 % 

17,7 9% 222,5 

‐14% 

0,0 ##### ### 00,0 

######## 

11,7 5% 5 

144,8 

‐17% 

1,7 65 5% 11,9 

40% 

0,3 0% 00,3 

11% 

18,0 9% 222,8 

‐14% 

Bo okslut Förändr 

Budget Avvik 

2011 2 %‐en nh 2012 %‐enh 

1 12% 

0 ######## 

Persoonalkostnaddsförändrin 

ngen mellann 

åren bestå år i huvudsa ak av ökade 

penssionskostnadder. 

Löneko ostnaderna, , vilka utgör r den största 

delkompoonenten 

av 

persoonalkostnadderna 

är i huvudsak 

ofö förändrade jämfört j med d årsboksluut 

2011. 

Löneekostnadsökkningen 

bes står av en lööneökning 

på p 2 % och volymföränd 

v dring 

motssvarande 

4 % %. 

1 

8,7% 8 

2,0% 2 

0,0% 0 

4,0% 4 

51 1,9% 



Bokslut 

2011 

jmf bokslut 

2010 

‐18,0% 

2,0% 

0,0% 

0,0% 

‐33,0% 

Budget 201 12 

jmf bokslut 20 011 

27,0% 

3,5% 

0,0% 

7,1% 

17,5% 

27 (40)

Helårssarbete 

närvaro/ffrånvaro 

exkl 

extratiid 

Totalt snitt helårsarbette 

Antaal 

helårsarbeetare 

är lägr re än budgeet 

men har ökat ö med en n person jämmfört 

med 

årsbookslut 

2011. 

Jämfört med m budget kkvarstår 

for rtfarande tv vå vakanser, , medan 

utfalllet 

innehålller 

två tidsb begränsade aanställning 

gar för upph handlingsarbbete 

under 

del aav 

året. Avviikelsen 

i ant tal helårsarb rbete får äve en en positiv v konsekvenns 

för 

lönekkostnadsutvvecklingen 

jämfört j medd 

budget. 

7.1.33 

Köptt 

trafik 

Åretss 

utfall för kköpt 

trafik är ä 205 mkr att jämföra a mot budge eten på 201, ,9 mkr. 

Avvikkelsen 

förkllaras 

av hög gre trafiknäära 

kostnade er i samband 

med nytt 

betallsystem 

sammt 

projekter ring av ny teerminal 

vid Allmänna Gränd. G Höggre 

kostnnader 

för nyya 

dyrare tr rafikavtal mmed 

korta löp ptider, som hänger sammman 

med 

de koommande 

skärgårdsup 

pphandlingaarna 

under 2013 kompenseras 

av llägre 

kostnnad 

för mannagementav 

vtalen. 


kostnadsö ökningen i jjämförelse 

med helårsb bokslut 20111 

är 1,7 %. 

Kostnnadsökninggen 

uppgår till 3,3 %. AAvvikelsen 

förklaras f av högre trafikknära 

kostnnader, 

se ovvan. 

7.1.44 

Repaarationer 

– underhååll 

– driftk kostnader fartyg 

Åretss 

utfall för rreparationer 

och underrhåll 

är 14,4 4 mkr att jäm mföra mot bbudgeten 

på 155 

mkr. Avvikkelsen 

förkl laras av ej uutfört 

under rhåll avseen nde inredninng 

i fartyg. 




är 1,2 %. 

Kostnnadsminsknningen 

uppgår 

till 2,7 % %. Avvikelsen 

förklaras s av ersättnning 

för ett 

tidigare 

haveri. 

Åretss 

utfall för ddriftkostnad 

der fartyg ärr 

48,4 mkr att jämföra mot budget eten på 

46,9 mkr. Avvikkelsen 

förkla aras av högrre 

bränslepris. 




är 2 %. 



förklaras f av stigande 

bränslepriser 

unnder 

2011 med m i genommsnitt 

13 % efter e det att t budgeten llagts. 

7.1.55 

Övrigga 

kostnad der 

Bokslut 


Bokslut 

2011 

299 

28 

Förändr 

% 



Bu udget 


Åretss 

utfall för öövriga 

kostn nader är 21, 6 mkr att jä ämföra mot budgeten ppå 

22,3 

mkr. Avvikelsenn 

förklaras av a lägre IT-kkostnader. 




är 

10,9 %. Kostnaddsökningen 

uppgår till 7,5 %. Avvikelsen 

förkl laras av ej ggenomförd 

IT-uttveckling. 

4% 

30 

LF/LLS/HSN 

beeslut 

(Ja/ /Nej) 

28 (40)

7.1.66 

Kapitalkostnad 

der 

Åretss 

utfall för aavskrivningar 

är 37,6 mmkr 

att jämf föra mot bu udgeten på 440,6 

mkr. 

Avvikkelsen 

förkllaras 

av förs skjuten inveestering 

av betalsystem m samt 

markkanläggninggar. 




är 14 %. 



beror b på färre 

genomföörda 

invessteringar. 

Åretss 

utfall för ffinansnettot 

t är 11,7 mkkr 

att jämför ra mot budg geten på 12, ,9 mkr. 

Avvikkelsen 

förkllaras 

av lägr re nivåer föör 

rörliga rän ntor. 




är 

26,5 %. Kostnaddsökningen 

uppgår till 14,7 %. Avv vikelsen ber ror på lägre 


sammt 

förskjutning 

av tidpuunkt 

för upp ptagande av v investerinngslån. 

7.1.77 

Realiisationsvinst/förlusst 

Åretss 

reavinst hhärrör 

från försäljning f aav 

fartyg 2,5 5 mkr. 

7.2 

Förr 


Till åårsstämmanns 

förfogan nde står följaande 

vinstm medel: 

Balaanserad 

vinsst 

Erhåållna 

aktieäägartillskott 

Åretts 

förlust 

Kronnor 

7.3 

Investeeringar 

(Mkr) 


‐ varavv 

maskiner / inventtarier 

/ IT 

Reinvessteringar 

‐ varavv 

biljettsystem 

‐ varavv 

trafik 

‐ varavv 

anläggning 

Myndigghetsinvesteringarr 

Totalt iinvesteringar 

Resulttatdispos 

sition 

Investteringar 

Boks slut 

201 12 



Nuvarande 

status 

0 Pågående 

0 

40 Pågående 

2 

34 

4 

0 Ej E utförda 

40 

333 

049 932 

131 000 

- 131 237 

333 

049 695 

Invessteringarnaa 

budgeterad des sammannlagt 

till 81 mkr år 201 12. För fartyyg 

genom 

reinvvesteringar 

i V-båtar, säkerhetsinvvesteringar 

såsom livrä äddningssysstem 

samt 

helreenovering 

avv 

det histor riska fartygeet 

Västan. För F maskine er och invenntarier 

genoom 

ett nytt bbetalsystem 

m samt IT-syystem. 

För anläggninga 

a ar genom nyybyggnad 

0 

Budget LF 


9 

9 

69 9 

14 

46 6 

10 0 

3 

81 1 

29 (40)



av teerminalanläggning 

vid färjeläget f AAllmänna 

Gr ränd, ombyggnad 

av Sttrömkajen 

samtt 

ny bunkeraanläggning 

i Strömkajeen. 

Den sammanlaggda 

invester ringsutgifteen 

uppgick till t 40 mkr en e avvikelsee 

jämfört 

med budget medd 

41 mkr. Orsaken O är ddels 

tidigare eläggning av v investerinngsutgift 

för VV-båtarna 

unnder 

2011 samt 

senarelläggning 

av v utgifter för r betalsystemmet 

och 

åtgärrder 

i samband 

med St trömkajens ombyggnad d samt ny te erminalanlääggningen 

vid AAllmänna 

Grränd. 

”V-båtar” 

Undeer 

1:a kvartaalet 

2012 slutfördes 

eftter 

optionsu utlösning om mfattande bbyte 

av 

frammdrivningsmmaskineri 

i Väddö V och VViberö 

samt t omfattand de renoverinng 

av 

skrovv, 

överbyggnader 

och inredningarr. 

Samtidigt t kompletter rades den tiidigare 

uppggraderade 

VVaxö 

med ny y inredning för besättn ningen. Icke e tidigare käända, 

omfaattande 

fukttskador 

upp pdagades dåå 

stora delar r av de gam mla inredninngarna 

fick 

rivass 

och bytas uut, 

vilket ha ar medfört ttilläggsbestä 

ällningar so om belastat resultatet 


Djurggårdsfärjorr 

Djurggården 

10 ååterleverera 

ades i mars 22012 

efter helrenoverin 

h ng av huvuddmotor 

och vväxlar, 

byte av livräddn ningssystemm, 

läns- och brandlarmsystem, 

ommbyggnad 

av stävar 

mm. 

Upphhandling 

avvseende 

mot tsvarande uuppgraderin 

ng av Djurgå ården 11 har ar inte 

kunnnat 

fullföljass 

på grund av a ännu ickke 

avdömd överprövnin 

ö ng. 

Västaan 

Undeer 

2012 avsllutades 

den n mycket ommfattande 

re enoveringen n och livstidds 

förläängningen 

aav 

det gamla a motorfartyyget 

Västan n (byggd 190 00). Slutbettalning 

har 

skettt 

inom givnaa 

budgetram mar. 

Miljööinvesteringgar 

De mmiljöinvesterringar 

som gjorts undeer 

2012 omf fattar huvud dsakligen innstallation 

av väärmepumpaar 

i Västan, Väddö, Vibberö 

och Vax xö. Värmepumparna 

haar 

bokfööringsmässsigt 

inte separerats 

frånn 

fartygsinv vesteringarn na. 

Invessteringar 

mmyndighetsk 

krav 

Nya llivräddninggssystem 

(flottar 

och ”sslides”) 

har installerats s på Västan, , Väddö, 

Viberrö 

och Djurrgården 

10. Dessa invessteringar 

ha ar bokföring gsmässigt innte 

separrerats 

från ffartygsinves 

steringarnaa. 

I rapporte ering av investeringsutf 

tfall i 

bilagga 

4 har dessa 

investeri ingar redovi visats under rubriken myndighetsk 

m krav. 

Nytt underhållssystem, 

fart tygsunderhhåll 

Ett oombordbaseerat, 

datoris serat systemm 

anskaffade es under 20 011 för det 

förebbyggande, 

pperiodiska 

underhållet 

u och för åtgä ärder enligt t Transportsstyrelsens 

tillsyynslistor 

Sysstemet 

har under u 20122 

börjat tillämpas 

i större 

omfattniing. 

Kostnnader 

för immplementer 

ringen och ddriften 

har bokföringsm 

b mässigt 


bbelastat 

drif ftkostnaderr 

för Waxholmsbolagets 

s manager 

Stockkholms 

Sjöttrafik 

AB. 

30 (40)

Anläggningsinveesteringar 

Anskkaffning 

av bbunkersyste 

em ”Tapnett” 

i Stavsnäs s har inte sk kett under 22012 

i 

avvakktan 

på att ett tidigare installerat system på Strömkajen 

S blir helt drriftsäkert. 

”Skärrgårdsplaceerad 

info-sk kylt” har intte 

anskaffats s under 201 11. Beslut i 


ledning gsgrupp att aavvakta 

utv vecklingen och o samordnning 

med 

SL:s skylt-/infossystem. 

7.4 

Balanssräkning 

g 

Balanssräkning 

(Mkr) 

Tillgånngar 

Anlägggningstillgångar 

Omsätttningstillgångar 

varavv 

kassa och bank 

Summma 

tillgångar 

Eget kkapital 

Avsätttningar 

(samt ev MMinoritetsintresse 

e) 

Skuldeer 

Långsffristiga 

skulder 

Kortfriistiga 

skulder 

Summma 

skulder och egget 

kapital 

Tillgåångarnas 

ökkning 

förkla aras av högrre 

anläggningstillgånga 

ar efter reinnvestering 

i farttyg 

och djurrgårdsfärja. 

Reinvesterringar 

har fi inansierats med egna mmedel 

medaan 

livstidsföörlängande 

upprustninngsinvesteri 

ingar i V-far rtyg har bellånats. 

En mmindre 

ökning 

av skuld dsättningen har skett. Nya N lån för finansiering 

f g av 


i ffartygen 

har r kompenseerats 

genom m amortering g av befintliiga 

lån. 

Det eegna 

kapitallet 

är oförän ndrat. 

8. MMedarbetare 

Bokslut 


och ommstruktur 

reringar 

I syftte 

att effektiivisera 

Wax xholmsbolaggets 

organis sation geno omfördes unnder 

2010 

en övversyn 

för aatt 

tydliggör ra bolagets bbeställarroll. 

Översynen 

resulteradde 

i en ny 

linjeoorganisation, 

som besl lutades av sttyrelsen. 

I samband med m översynnen 

konsstaterades 

bbehov 

av res sursförstärkkning 

inom IT och kund d/marknadd. 

Linjeeorganisatioonen 

har un nder 2012 juusterats 

gen nom att funk ktionen 

kundd/marknad 

har inordna ats inom traafikfunktion 

nen och en ny funktionn, 

Strattegisk 

utvecckling, 

har tillkommit. 

Dessutom har en stabsfunktion 

innrättats. 


har, i samb band med kkommande 

upphandlin 

u gar av 

skärggårdstrafikeen, 

beslutat att effektivvisering 

av Waxholmsb 

W bolagets orgganisation, 

linjennät, 

samorddning 

och dess d egna farrtyg 

ska ske e genom att beställarroollen 

tydligggörs. 

Vad ggäller 

opera ativa delar ssåsom 

exem mpelvis kund dtjänst och 

biljetttförsäljningg 

ges ett utö ökat ansvarr 

till markna adsaktörer. Detta kan kkomma 

att 

innebbära 

föränddring 

för del lar av Waxhholmsbolage 

ets persona al i sambandd 

med att 

nya ttrafikavtal 

ttecknas. 

31 1 

2012-12- 



413,4 

74,8 

43,6 

488,2 

43,1 

11,3 

344,0 

89,8 

488,2 

Bokslut 

2011-12-31 

410,9 

75,5 

44,8 

486,4 

43,1 

9,2 

344,7 

89,5 

486,4 

Förän ndring 

Mkr 

2,4 

-0,7 

-1,2 

1,7 

0,0 

2,2 

-0,6 

0,3 

1,8 

31 (40)




har gett vd d i uppdrag aatt 

utreda och o presente era förslag ttill 

hur en 

överfföring 

av WWaxholmsbo 

olagets verkssamhet 

till trafiknämn 

t den bör gennomföras. 

I ett första skedee 

utreds sam mlokaliserinng 

med traf fik-förvaltni ingen. 

Perssonal- 

ochh 

kompeten nsförsörjnning 


har 22 fa ast anställdaa 

fördelade på huvudkontor, 

förrååd 

och 

trafikkterminalerr. 

Fördelnin ngen mellann 

kvinnor oc ch män är 45/55 

%. På 

helårrsbasis 

skerr 

en ökning av antalet aanställda 

med 

anlednin ng av att bollaget 

undeer 

sommareen 

anställer säsongsperrsonal, 

cirka a 20 person ner, för att bbemanna 

trafikkupplysninggen 

och förs stärka bemaanningen 

på 

terminale erna. Dennaa 

personal- 

kateggori 

arbetarr 

i skift alla dagar i veckkan. 

För administrativt 

t arbete harr 

bolaget 

en innhyrd 

person 

på heltid under högssäsong. 

Vid åårsskiftet 

tilllträdde 

en ny n vd, Andeers 

Lindströ öm, även so om vd för Sttockholms 

Lokaaltrafik. 

Sexx 

personer har h nyanställlts 

varav fy yra personer r på viss tid under 6- 

12 mmånader 

för att förstärk ka arbetet mmed 

skärgård dsupphandl lingen, uppparbeta 

riktliinjer 

och ruutiner 

för inf formation ooch 

kommu unikation samt 

sköta 

recepptionsarbetet. 

Två pers soner har sllutat 

sin ans ställning och h rekryterinng 

av 

ersätttare 

har gennomförts. 

En organisationnsöversyn 

gj jordes av KPPMG 

under r första kvar rtalet 2012. Detta för 

att uttreda 

företaagets 

kultur r och kompeetensbehov 

i samband med generaations 

skifteesarbetet 

occh 

inför kom mmande förrändring 

so om har sin grund g i upphhandling 

av skkärgårdstraffiken. 

Övers synen visadde 

resurs- oc ch kompete ensbehov inoom 

funkttionerna 

jurridik, 

upphandling 

ochh 

ekonomi. Resurser ha ar tillsats uttom 

för 

ekonnomi, 

där reekrytering 

kommer k att genomföras s. Vid övers synen år 20110 

konsstaterades 

bbehov 

av res surser inomm 

IT och kun nd/marknad d. Vakanserr 

inom 

dessaa 

områden kkvarstår. 

Medeelåldern 

i fööretaget 

är hög h i flera kkompetensk 

kategorier och 

generatiions 

skifteesarbete 

haar 

genomför rts för att däämpa 

effekt ter av detta. Inom en koommande 

femåårsperiod 

beeräknas 

sex personer uuppnå 

pensi ionsåldern. Huvuddeleen 

av 

geneerationsskifttet 

planeras s att kunna ggenomföras 

s via intern 

komppetensutvecckling. 

Cheff- 

och ledaarskap 


ledning gsgrupp besstår 

förutom m av vd av fy yra personerr. 

Lednningsgruppeen 

träffas en n gång i vecckan. 

En fas st agenda fin nns med puunkter 

för 

VD-iinformationn, 

aktuella beslutsärend 

b den, avdelningschefsin 

nformation ssamt 

en 

gångg 

per månadd 

uppföljnin ng av intern kontrollpla an och 

revissionsrekommmendatione 

er. 

En sttabsfunktioon 

har inrätt tats som stööd 

för vd:s arbete a inom m företaget. 

Stabsschefen 

inggår 

i vd:s led dningsgruppp 

inom Stor rstockholms s Lokaltrafikk 

dvs. den 

nya ttrafikförvalttningen. 

En n funktion föör 

strategisk k utveckling g har inrättaats 

under 

året fför 

att ansvvara 

för ledn ning och sammordning 

av 

verksamh hetsövergrippande 

utveccklingsfrågoor 

och säker rställa att ddet 

strategisk ka arbetet bedrivs b somm 

en 

helheet. 

Undeer 

året har een 

ny delega ationsordniing 

tagits fr ram med syf ftet att fastsställa 

ansvarsfördelninngen 

inom Waxholmsbbolaget 

från n vd och ner r i organisattionen 

vad 

avserr 

rätt och skkyldighet 

at tt fatta besluut. 

Med beslut 

avses frä ämst sådanna 

beslut 

som får ekonommiska 

konsek kvenser ochh 

beslut, gen nom vilka Waxholmsbo 

W olaget får 

rättiggheter 

eller skyldighete er gentemott 

annan par rt. Den del av a verksamhheten 

som 

32 (40)

ymss 

inom deleggationen 

sk kall planerass 

genom t ex x verksamh hetsplan, 

invessteringsplann, 

aktivitete er och budgeet. 

Hälssofrämjannde 

arbets smiljö 


har teckn nat ett avtall 

med företa agshälsovår rden som innnebär 

att 

alla aanställda 

kaan 

anlita den nna för bådde 

fysisk och h psykisk hä älsa samt i 

arbettsmiljöfrågoor. 

All fast anställd a perrsonal 

har erbjudits e fris skvård i form rm av 

enklaare 

motion genom ekon nomiskt biddrag 

till kos stnaden för träningskorrt 

upp till 

ett viisst 

belopp. 

Medaarbetarindeex 

för 2012 sattes till 711 

och målet är att index x 2013 ska ööka 

till 72. 

Utfalllet 

för år 20012 

uppgick k till 66. Ettt 

arbete har r påbörjats för f att utvecckla 

de 

förbäättringsomrråden 

som enkätsvaren 

e n pekar på. Respektive avdelningscchef 

har 

fått i uppdrag attt 

se över sin na resultat och föreslå åtgärder. Bland B omedeelbara 

åtgärrder 

är genoomförande 

av personligga 

utvecklin ngssamtal med m alla ansställda 

samtt 

åtgärder föör 

att förbät ttra informaation 

och ko ommunikat tion. Ett ledd 

i detta 

arbette 

är gemennsamma 

fru ukostmöten, , inbjudan till t och delta agande i VDD 

s 

persoonalinformaation 

på SL L samt separrata 

avdelni ingsmöten för f informat ation från 

ledniingsmöten. 

Efter föreb bild från SL prövar Wax xholmsbolaget 

”temmperaturmättning”, 

som m ett sätt för r ledningen att ställa frå ågor och få svar från 

medaarbetarna 

aanonymt 

via a ett webbasserat 

frågefo ormulär. 


verkar fö ör att landsttingets 

över rgripande mål m nås avseeende 

både 

arbettsmiljö 

och jämställdhe et. Inom förretaget 

pågå år kontinue erligt ett utvvecklings 

arbette 

för att förrbättra 

de in nterna proccesserna 

vid d till exempel 

rekryterinng, 

introoduktion 

ochh 

arbetsmilj ljöarbete. Exxempel 

på sådant s utvecklingsarbeete 

är 

införrandet 

av ettt 

4 veckors introduktioonsprogram 

m för nyanst tällda. 

I arbbetet 

med attt 

utveckla medarbetarf 

m rfrågorna ingår 

också att 

genomförra 

medaarbetarsammtal 

på ett sy ystematiskt sätt. I nove ember 2012 har samtligga 

medaarbetare 

haaft 

ett medar rbetarsamtaal 

med ett uppföljnings 

u ssamtal i mmaj 

2013. 

Sepaarat 

lönesammtal 

genomf förs i septemmber/oktob 

ber. 

Sjukkfrånvaro 

Sjukffrånvaron 

hhar 

ökat någ got från 1,2 till 1,3 % jämfört 

med årsbokslut 2011. 

Sjukffrånvaron 

hhar 

varit av korttidskarraktär. 

Ca 45 5 % av sjukf frånvaron aavser 

säsonngsanställdd 

timavlönad d personal. Vid behov genomförs g insatser i förr 

att stödja 

rehabbilitering 

occh 

för att minska m sjukffrånvaron. 

Sjukffrånvaromått 

Genommsnittligt 

ant sjjukdgr 

per anstä älld 

Sjukfr frånvaro i procennt 

av ord arbeta ad tid 



1/1 - 31/12 3 2012 

1/1 - 31/1 12 2011 

KKvinnor 

Män To otalt Kvinnnor 

Mä än Totaalt 

7 

2 

4 

6 

1 

4 

1,7% 0,8% 1,3% 1,7% 0,6% 11,2% 

Jämmställdhet 

och mång gfald 


har en jä ämställdhettssamordna 

are. Under året å har en pperson 

i 

förettagets 

ledninng 

genomfö ört SLL:s ceertifierade 

jä ämställdhet tsutbildningg. 

Bolaget 

är representeratt 

i SLL:s nät tverk för jämmställdhets 

sfrågor. Se även ä bilaga 

”Funnktionsnedssättning”. 

Inomm 

företaget ffinns 

29 års sarbetare vaarav 

16 är kv vinnor och 13 är män. JJämfört 

med föregåendee 

år är öknin ngen fördelaad 

lika på kvinnor k och män. I föreetagets 

ledniing 

finns 2 kkvinnor 

och h 3 män. 

33 (40)

9. MMiljö 




är branschledande 

i miljöanpassning 

och arbetar aktiivt 

med 

att mminska 

miljööpåverkan 

och o för att fi finna hållbara 

alternativ. 

Arbetet fo fortsätter 


med 

att söka efter alternnativa 

bräns slen, inklusi ive lösningaar 

med 

höginnblandningg 

av förnyba ara komponnenter 

i fossi il diesel. På å längre siktt 

bedöms 

synteetisk 

diesel vara ett intressant 

alteernativ 

förutsatt 

att nuv varande 

kostnnadsdrivandde 

hinder på 

grund av skatteregler 

kan överb bryggas. 

Måleet 

50 % förnnybara 

drivm medel kommmer 

ännu in nte att nås med m hänsynn 

till 

tillgåång 

av dessaa 

drivmedel l. Inom stocckholmsregi 

ionen finns kommersieellt 

tillgäänglig 

diesell 

miljöklass s 1 med ett iinnehåll 

av omkring 20 0 % förnybaar 

råvara 

men det är inte tillgängligt för fartyg äännu 

på grund 

av begrä änsad 

prodduktionskappacitet 

och gällande g skaatteregler. 

Det D är idag identifierat 

i 

som ett av 

de bäästa 

alternaativen 

och st tändig dialoog 

förs med d leverantöre er. Höga miiljökrav 

ställss 

också på bbolagets 

traf fikleverantöörer 

med eg gna fartyg. 


följer akt tivt utveckliingen 

av dr rivmedel. Bl land annat hhar 

man 

prövat 

syntetetisk 

diesel ba aserad på naaturgas 

och h diesel base erat på animmaliska 

och vvegetabiliskka 

fetter. De etta försök aavbröts 

av hållbarhetss 

h skäl eftersomm 

bränslet 

innehhöll 

palmolj lja. Arbetet fortsätter ooch 

man und dersöker mö öjligheten aatt 

prova 

andrra 

bränslen med stor in nblandning av förnybar ra kompone enter. Samaarbete 

sker 

blandd 

annat gennom 

energig gruppen inoom 

landstin ngets miljöav vdelning. 

Tydliiga 

krav finns 

från ägar ren att forddon 

i landsti ingets verks samheter, tiill 

vilka 

ävenn 

fartyg räknnas, 

i ökad utsträckning 

u g och så sm måningom he elt ska drivaas 

med 

fossillfria 

bränsleen. 

Sådana bränslen föör 

sjöfart fin nns idag inte 

kommersiiellt 

tillgäängliga 

på mmarknaden. 

Internationnella 

konventioner, 

sta andarder occh 

natioonella 

föreskkrifter 

styr vilka v krav ooch 

egenska aper ett farty ygsbränsle sska 

uppfy fylla. Härtilll 

kommer sk katteregler som innebä är att tillgän ngliga, förnyybara 

bränslen 

kan meedföra 

en fö ördubblad kkostnad 

per r volymsenh het vid ett evventuellt 

frammtida 

införannde. 

Miljödiesel 

med föörnybar 

inb blandning (R RME) använnds 

sedan 

ett anntal 

år i Waaxholmsbola 

agets fartygg. 

Detta brän nsle beräknas 

innehållaa 

en högre 

halt fförnybar 

inbblandning 

framöver. f 

Gasddrift 

av fartyyg 

kan i fram mtiden kommma 

att aktu ualiseras, be eroende på tillgång 

till raationell 

infrrastruktur 

och o gas sammt 

anpassade e regelverk. Ett sådant projekt 

kan eeventuellt 

inntegreras 

med m reinvesttering 

i något 

av de äld dre, större faartygen. 

Lämppligt 

projekkt 

kan vara livstidsförlä 

l ängningen av a Waxholm m I, där bioggas 

elekttriskt 

maskiineri 

komm mer att studeeras 

som ett t alternativ. För hamnttrafiken 

bedööms 

förutsätttningarna 

för f biogasdrift 

vara bät ttre än för skärgårdstra 

s afiken 

beroeende 

på behhovet 

av akt tionstid/-diistans 

mella an bunkring gar. Skrymmmande 

gastaankar, 

säkerrhetszoner 

med m mera uutgör 

begränsningar 

på å mindre farrtyg. 

Åtgärder 

som boolaget 

arbet tar med är mminskning 

av a bränslefö örbrukningeen 

genom 

anpaassad 

körninng, 

lägre brä änsleförbruukning 

geno om utveckla ad skrov- och ch 

motoorteknik, 

eftterbehandli 

ing av avgasser 

för att minska m utslä äpp av kväveeoxider 

och ppartiklar 

sammt 

att aktiv vt främja ochh 

följa utvecklingen 

av v alternativaa 

bränslen. 

Nya pprogram 

soom 

beslutats s är inriktadde 

på en minskning 

av oljeanvänddningen 

för 

uppvvärmning 

occh 

på en ene ergieffektivvare 

belysnin ng av fartyg gen. 

Samttliga 

egna faartyg 

drivs av a diesel miiljöklass 

1 med m en inbla andning av 5 % RME 

(rapssmetylester). 

Samtliga entreprenöörsfartyg, 

ut tom ett fåtal l som endasst 

i 

34 (40)

egräänsad 

omfaattning 

kör i Waxholmssbolagets 

lin njenät, driv vs med dieseel 

miljööklass 

1. 


är certifi ierat i enlighhet 

med ISO O 14001. Ce ertifikatet ärr 

ett kvitto 

på attt 

bolaget arrbetar 

syste ematiskt meed 

miljöfråg gorna. 

Vid sstörre 

investeringar 

gen nomförs enn 

bedömning g av miljöko onsekvenseer 

enligt 

den mmodell 

somm 

utarbetats av LSF milj ljö. Dessa re edovisas sed dan i bolageets 

budget. 

Områden 

där mmiljöbelastni 

ingen bedömms 

som vikt tig att beakt ta hanteras genom 

miljööledningssyystemets 

ver rksamhetsruutiner. 

Arbeete 

har gjortts 

för att gör ra miljölednningssystem 

met enklare att ta till sigg. 

Alla 

inomm 

Waxholmssbolaget 

har 

fått utbilddning 

om sy ystemet och dess använndning. 

9.1 

Miljö SSteg 

5 

Nedaan 

redovisas 

Waxholmsbolagets 

uuppfyllelse 

enligt e specif fikationsdokkumentet 

för MMiljö 

steg 5. 

Trannsporter: 

2012 utför rs minst hhälften 

av landstinge ets personn- 

och varutranssporter 

me ed förnybara 

drivm medel 

Motoorer 

och bräänslen 

för fa artyg är regl glerade geno om internationella 

konv nventioner. 

I prinncip 

tillåts eendast 

diese elmotorer ooch 

dieselolj ja. Det finns 

regelverk för 

gasdrrivna 

fartygg 

men dessa a kan bara tiillämpas 

vid d nybyggna ation och annvänds 

geneerellt 

för drift 

med natu urgas som errsättning 

fö ör tjockolja. Att bygga nnya 

fartyg 

för bbiogasdrift 

äär 

möjligt men m svårt attt 

tillämpa på 

grund av tillgång, loggistik 

och 

tekniiska 

lösninggar. 

Waxhol lmsbolaget har därför förnybar f sy yntetisk diessel 

som 

huvuudalternativv 

i sökandet efter förnyb ybart bränsle. 

Om eett 

nytt brännsle 

ska kun nna använddas 

i stor om mfattning kr rävs att det uuppfyller 

de sääkerhetskraav 

och bräns slenormer fa fartygens motorer 

är by yggda efter - eller 

tillveerkaren 

kann 

acceptera. Inget av dee 

syntetiska bränslen so om hittills hhar 

studeerats 

uppfylller 

det euro opeiska bräänsledirektiv 

vet och stan ndarden ENN 

590. På 

flera håll tillverkkas 

nu andr ra generatioonens 

biobränslen 

geno om hydrerinng 

av 

vegettabiliska 

occh 

animalisk ka oljor. Hööginblandning 

i miljökl lass 1 diesel l gör att 

EN 5590 

klaras ooch 

en förny ybar andel oom 

30-40 % kan uppnå ås. Som en 

konsservens 

av ddetta 

synes man m nu lämmna 

äldre br ränslen såso om RME. Ettt 

nytt 

bränsle 

måste också 

uppfyl lla krav på ssocial 

hållba arhet. Bräns slen som upppfyller 

dessaa 

krav finnss 

på markna aden men enndast 

i min ndre omfattn ning och intte 

som 

skatttebefriat 

farrtygsbränsle 

e. Undantagg 

från skatte eregler har inte heller mmedgetts. 


kan enda ast uppvisa en margine ell del förny ybara drivmmedel. 

Trannsporter: 

2012 är ut tsläpp av ppartiklar 

och o kväveo oxider är 

krafftigt 

reduccerade 




arbetar sedan s 20033 

aktivt med d reduktion av partiklarr 

och 

kvävveoxider. 

Reesultat 

har uppnåtts u gennom 

exemp pelvis program 

för sparrsam 

körnning, 

renare bränslen, bättre b motorrteknik 

och h katalytisk efterbehand 

e dling av 

avgasserna. 

Att uuppnå 

ytterl ligare kraftiiga 

reduktio oner av utsläppen 

kräve ver ny och 

bättrre 

teknik. Påågående 

för rsök med seelektiv 

katal lytisk rening g visar myckket 

posittiva 

resultatt 

men av utr rymmesskääl 

blir utrust tningen svår 

att installeera 

i 

35 (40)

efinntliga 

fartygg. 

2016 inför rs genom IMMO 

mycket hårda emis ssionskrav i 

Norddamerika. 

SSannolikt 

inf förs motsvaarande 

krav v även i Öste ersjön men det är 

ännuu 

inte ansökkt 

om, eller beslutat b av IMO. När dessa d nya re egler träder i kraft 

kommmer 

mindree 

och mer lä ättinstalleraad 

utrustnin ng att utveck klas då ävenn 

befinntliga 

fartygg 

omfattas (v vid installattion 

av nya motorer). 

Kemmikalier 

occh 

kemisk ka produktter: 

2012 har h 25 % av a kemikallier 

och kemiska pprodukter 

r som idenntifierats 

som s utfasn ningsämne nen 

fasaats 

ut 

Inga utfasningsäämnen 

anvä änds i Waxhholmsbolag 

gets verksam mhet. 

Proddukter: 

20012 

priorit teras resuurssnålhet 

t och 

krettsloppsanppassning 

vid v upphanndling 

och h inköp 


arbetar med m minsknning 

av resu ursförbrukn ning genom 

identtifiering 

av de områden n där miljöppåverkan 

är r störst. För rbrukning av fossila 

bränslen 

och oljjor 

är målsa atta områdeen 

där konti inuerligt arb bete pågår. Ett 

exemmpel 

är valett 

av nya mo otorer till V-fartygen 

dä är teknik- oc ch motorvaal 

medger 

mer än fördubbllade 

service eintervaller och därmed d en avsevä ärd minskniing 

av 

oljeföörbrukningen. 

Arbetet med uppväärmning 

och h belysning g av fartygenn 

är 

ytterrligare 

exemmpel. 

Proddukter: 

20012 

har ink köp av varror 

och för rbrukning gsartiklar 

somm 

innehålleer 

landstin ngets utfassningsämnen 

upphört 

Inga utfasningsäämnen 

anvä änds i Waxhholmsbolag 

gets verksam mhet. 

Proddukter: 

20012 

är 25 % av landsstingets 

måltider m ba aserade påå 

ekollogiskt 

fraamställda 

produkter 

p r 


har utret tt av möjlighheterna 

att införa ekologiska 

varoor 

eller 

alternativ 

i fartyygens 

server ringar enliggt 

landstinge ets kostpoli icy. Förändrringar 

kan 

emelllertid 

genommföras 

förs st vid förnyeelse 

av trafik kavtalen. 

Miljöledning: 

2012 fort tsätter allaa 

landsting gets verks samheter aatt 

ha mmiljöledninngssystem 

m som är mmiljöcertif 

fierade enlig 

ISO 140001 

och som styr ssåväl 

mot landstinggets 

övergr ripande mål m som moot 

lokaala 

miljömmål 


miljöled dningssysteem 

certifiera ades första gången 20003. 

Uppfföljande 

revvision 

genom mfördes i seeptember 

20 012. Inga av vvikelser kvvarstår. 


2012 är miljölednin 

m ngssystem men integr rerade i 

ordiinarie 

verkksamhetss 

styrning 


har inget t övergripannde 

ledning gssystem. Områden O därr 

miljööbelastningeen 

bedöms som viktig att beakta hanteras h gen nom 

miljööledningssyystemets 

ver rksamhetsruutiner. 


2012 ingå år miljöhäänsyn 

som m en naturl lig del i 

besllutsprocesssen 



36 (40)

Vid sstörre 

investeringar 

gen nomför Waaxholmsbola 

aget en bedö ömning av 

miljöökonsekvennser 

enligt den d modell ssom 

utarbet tats av LSF miljö. Desssa 

redovvisas 

sedann 

i bolagets budget. b Ommråden 

där miljöbelastn 

m ningen bedööms 

som 

viktigg 

att beaktaa 

hanteras genom g miljööledningssy 

ystemets ver rksamhetsruutiner. 

Uppphandling: 

: 2012 gen nomförs allla 

miljöpr rioriterade 

upphhandlingaar 

och best tällningarr 

med rele evanta milj jökrav somm 

följss 

upp 




följer cen ntrala ramaavtal 

där såd dana finns. Vid egen 

upphhandling 

av varor eller tjänster finnns 

verksam mhetsrutiner r avseende mmiljökrav. 

Uppfföljning 

av sställda 

miljö ökrav vid uppphandling 

g av trafik sk ker genom 

inrappportering 

ffrån 

entrepr renörer sammt 

egna besi iktningar. En E ökad konntroll 

är 

önskkvärd 

men bbegränsas 

fö ör närvarannde 

av tillgän ngliga resur rser. 

Miljöutmaninng 

2016 

Resuultat 

med avvseende 

på målen m i Milj ljöutmaning g 2016, utifr rån uppgifteer 

som 

efterfrågas 

enliggt 

det så kal llade specifiikations-dok 

kumentet fö ör Miljö Steeg 

5 (LS 

08122-1170) 

redoovisas 

i sepa arat bilaga L Miljöredo ovisning. 


arbetar för f att bidraa 

till att mål len i SLL:s miljöprogra 

m am 


22016 

uppnå ås. Intentionnerna 

i prog grammet in nnebär blandd 

annat 

att 755 

% av kolleektivtrafiken 

n ska gå på förnybara bränslen b år 2016. Miljööutmaning 

20166 

innebär occkså 

nya sat tsningar förr 

minskad miljöpåverka 

m an från läkeemedel, 

utfassning 

av farlliga 

kemika alier, grön ITT 

och insam mling av ma atavfall. 

Miljööprogrammmet 

omfattar r tre målommråden; 

klim mateffektivt, , resurseffekktivt 

och 

hälsoofrämjande 

miljöarbete e. Inom varj rje målområ åde har SLL L satt upp ammbitiösa 

mål fför 

att kunnna 

minska miljöpåverka 

m an från land dstingets olika 

verksammheter. 


miljöarb bete under 2012, relate erat till milj jöutmaningg 

2016, har 

beståått 

i följande 

åtgärder: 

Måloområde 

KKlimateffek 

ktivt 

För aatt 

effektivissera 

energia användninggen 

har infö örande av vä ärmepumpaar 

i 

fartyygen 

fortsattt. 

Samtliga så kallade VV-båtar 

och motorfarty yget Västan är nu 

förseedda 

med vaattenvärmepumpar 

förr 

att reducer ra oljeförbrukningen 

uunder 

vinteeruppläggniing. 

Vidare har fortsattt 

införande av värmeåtervinning 

fr från 

fartyygens 

framddrivningsmo 

otorer skett. . Således ha ar under åre et motorfarttygen 

Vädddö, 

Viberö, SSandhamn 

och Västan n utrustats med m värmeå återvinningsssystem. 

Införrande 

av ettt 

för skärgår rdstrafiken helt nytt, diesel-elektr 

d riskt 

frammdrivningssyystem 

i m/s s Västan harr 

reducerat fartygets br ränsleförbruukning 

med över 50 %. 

Måloområde 

RResurseffek 

ktivt 

I ansslutning 

till pågående upphandling 

u g av skärgår rdstrafiken har en utveecklings 

strategi 

för tonnnaget 

tagits fram där krretsloppstän 

nkandet bel lyses. Här fö föreskrivs 

som exempel beeaktande 

av v återvinninggsmöjlighet 

ter vid val av a skrovmatterial 

i 

frammtida 

fartygssanskaffning 

gar. 

37 (40)

Undeer 


m/s Västan n försetts mmed 

ett nytt avloppssyst tem som, i llikhet 

med 

de tvvå 

senast levvererade 

far rtygen, tar hhand 

om all lt avloppsva atten i en seeptictank, 

det vvill 

säga såvääl 

grå- som svartvattenn. 

Måloområde 

HHälsofrämj 

jande 

Projeektet 

livstiddsförlängnin 

ng av de så kkallade 

V-båtarna 

har avslutats a geenom 

återleverans 

av ffartygen 

Vä äddö och Vibberö. 

Därm med har sam mtliga dessa fartyg 

modeerna, 

lågemmissionsmot 

torer och eff ffektiva avga asljuddämp pare. Även VVästans 

maskkineri 

har föörsetts 

med d moderna låågemissions-motorer 

och o effektivva 

ljudddämpare. 

HHuvuddieseln 

n har utrusttats 

med av vgasefterbeh handling geenom 

katallytisk 

reningg 

med så ka allade SCR-ssystem. 

Sam mtliga dessa a fartyg har r mycket 

låga bbullernivåeer 

inombord ds. Specielltt 

i Västan är r bullerredu ucerande åtggärder 

av 

stor bbetydelse, 

eeftersom 

int ternbullret ttidigare 

var rit problem ur såväl arbbetsmiljö- 

som komfortsynnpunkt. 

10. FFunktioonsnedsä 

ättning 

Ett frrågeformuläär 

avseende e uppföljninng 

av landst tingets prog gram avseennde 


har besvarats b occh 

avlämnas s som bilaga a till 

förvaaltningsberäättelsen. 

11. FFolkhälssoarbete 

et 

Har fförvaltningeen/bolaget 

en handlinggsplan 

för genomföran 

g nde av landsstingets 

folkhhälsopolicy 

och landstin ngets handllingsplan 

fö ör hälsa? 

Jaa 

Neej 

X 

Kom mmentar 


ansvarig/saamordnare 

för arbete med m 

folkhhälsopolicynn? 

Jaa 

Neej 

X 

Kom mmentar 


under året fattat beslu ut som stödjer 

landstinggets 

folkhhälsopolicy 

eller på ann nat sätt verkkat 

för att genomföra 

policyn? p 

Jaa 

Neej 

X 

Kom mmentar - Om ja, ge gärna exe empel 

Angee 

om förvalttningen/bol 

laget utför aannat 

folkhälsoarbete 

utöver u det ssom 

nämnnts 

i frågann 

ovan? 

Jaa 

X 

Neej 

Ko ommentarr 

- Om ja, ge gärna exempel e ppå 

sådant arbete 

Särskkilda 

mål föör 

folkhälsop policyn harr 

inte definie erats då må ålen ska omf mfatta 

kärnvverksamhetten. 

Folkhälsomålet 

kaan 

i väsentli iga delar anses 

inbyggt t i 



38 (40)

verkssamheten. 

GGenom 

att utveckla u skäärgårdstrafi 

iken och därmed 

kunnna 

ge 

männniskor 

möjllighet 

till rö örlig aktiviteet 

ökas livsk kvalitet och välmåendee. 

I enliighet 

med hhandlingsplanen 

Handdling 

för hälsa 

erbjuds alla a anställdda 

friskvvårdsbidragg. 

Ingen tob baksreklam förekomme er ombord på p Waxholmmsbolagets 

fartyyg. 

Kostpoliccyns 

intenti ioner har inntegrerats 

i tillämpliga t delar i 


verksam mhet. 

12. UUpphanndling 

oc ch inköpp 

Ett frrågeformuläär 

avseende e uppföljninng 

av landst tingets upph handling occh 

inköp 

har bbesvarats 

occh 

avlämnat ts som bilagga 

till förval ltningsberättelsen 

enliggt 

anvissningarna. 

13. ÖÖvrigt 

Frånn 

och med 2012 

har tillä ämpningen n för redovis sning av kon ncernbidragg 

ändrats. 

I övrrigt 

har sammma 

redovis sningsprinciiper 

använt ts som i senaste 

årsredoovisning. 

Efterr 

samråd meed 

bolagets revisorer ggenomförde 

es år 2011 en n förändradd 

rutin för 

värdeering 

av förrsäljning 

av s.k. värdekkort 

innebär rande att int täkter äldree 

än fem år 

resulltatförs. 

14. LLedninggens 

åtgärder 

För aatt 

nå ekonoomi 

i balans s har kostnaadsutvecklin 

ngen följts noggrant n unnder 

året. 

I vänntan 

på slutlligt 

beslut om o trafikuppphandlinga 

arna i skärgå ården tecknnades 

ett 

antall 

trafikavtall 

med kort löptid. 

Dettaa 

har bidrag git till en hö ögre kostnadds 

utvecckling 

än pllanerats. 

Un nder år 20111 

genomfördes 

ett spar rprogram 

innebbärande 

blaand 

annat en 

förskjutnning 

av unde erhåll till 20 012. Detta uunderhåll 

har ggenomförts 

under 2012 2. 

De i bbudgeten 

iddentifierade 

e riskerna rääntenivå 

oc ch bränsleko ostnader haar 

under 

året ddelvis 

elimiinerat 

varan ndra. En läggre 

ränteniv vå än budgeterat 

har mmedfört 

en 

posittiv 

budgetavvvikelse 

me edan ett höggre 

bränslep pris har inne eburit en neegativ 

avvikkelse 

jämförrt 

med budg get. 

Dennna 

förvaltningsberättel 

lse för helårret 

januari- december 2012 2 har 

nämnndbehandlaats 

2013-02 2-11. 

Datuum 

Andeers 

Lindströöm 



39 (40)

Bilaagor: 

Bilagga 

A Produkktivitet 

Bilagga 

C Investeeringar 

traf afik 2012 

Bilagga 

D Personnalbilagor 

Bilagga 

E Löner och Arvode en (Controlller) 

Bilagga 

F Funktiionsnedsätt 

tning 

Bilagga 

G Upphaandling 

och h inköp 

Bilagga 

H Landsstingets 

fina anspolicy 

Bilagga 

I Policyeer 

och övrig ga styrdokuument 

Bilagga 

J Repressentation 

Bilagga 

L Miljöreedovisning 

Bilagga 

O Styrkoort 

Bilagga 

P Intern kontroll 

Bilagga 

Q Särreddovisning 

Hamn- H och sskärgård 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE F 


2 

40 ( 40)


Bilaga. Produktivitetsuppföljning i årsbokslut 2012, sida 1 

Rapporterande enhet : Waxholms Ångfartygs AB (8030) 



Uppgiftslämnare: Kristina Boström 

Telefon: 08 614 64 70 

Datum: 2013-01-02 




1. Totalkostnad enligt Controller (enligt def. sida 3) 

2. Jämförelsestörande kostnader (enligt 12 nedan) 

342 901 358 031 4,4% 

3. Justerad totalkostnad, löpande priser (=1.-2.) 342 901 358 031 4,4% 


5. Justerad totalkostnad, fasta priser 2012 (=3.*4.) 349 553 358 031 2,4% 


6. Antal passagerare (tusental) 4 027 3 794 -5,8% 

7. Antal passagerartimmar (tusental) 2 302 2 204 -4,3% 

8. Antal utbudstimmar (tusental) 65,8 68,8 4,6% 


9a. Just. totalkostnad(3.)/ passagerartim. (kr/tim) 149,0 162,4 9,1% 

9b. Just. totalkostnad(3.)/ utbudstimmar (kr/tim) 5 211 5 204 -0,1% 


10a. Passagerartim./just. totalkostnad(3.) (tim/tkr) 6,7 6,2 -8,3% 

10b. Utbudstimmar/ just. totalkostnad(3.) (tim/mkr) 192 192 0,1% 


11a. Passagerartim./just. totalkostnad(5.) (tim/tkr) 6,6 6,2 -6,5% 

11b. Utbudstimmar/ just. totalkostnad(5.) (tim/mkr) 188 192 2,1% 




A. 

B. 

C. 

D. 

E. 

12. Summa (skrivs in vid punkt 2 ovan samt till 0 0 

relevanta delar även vid punkt 14 nästa sida) 

WÅAB Bilaga_A_Årsprod_WAAB_12.xls 

WÅAB 

1 (3)


Bilaga. Produktivitetsuppföljning i årsbokslut 2012, sida 2 




1. Totalkostnad enligt Controller (enligt def. sida 3) 342 901 358 031 4,4% 

13. Kapitalkostnader Controller (enligt def. sida 3) 

14. Jämförelsestörande kostnader (enligt 12 ovan) 

45 735 49 283 7,8% 

15. Just. totalkostnad exkl. kapitalkostnader * 297 166 308 748 3,9% 


17. Just. tot.kostnad exkl. kapitalk. i fasta priser ** 302 931 308 748 1,9% 

*) Rad 15. = 1.-13.-14. 

**) Rad 17 = 15.*16. 


Finns jämförelsestörande kostnader (netto minst 1% av beräkningsunderlaget): X 

Finns jämförelsestörande förändringar för verksamhetstal (minst 1% av total): X 

Om ja-kryss: precisera kostnaderna i tabellen jämförelsestörande kostnader på föregående sida. Om den 

jämförelsestörande förändringen avser verksamhetstal kan den redovisas i kommentarfältet nedan. 

Kommentarer om utvecklingen av produktivitetstalen och övrigt: 

Efter indexuppräkning av 2011 års totala kostnader, med ett index där bränsleprisets utveckling ingår och är 

en viktig påverkansfaktor, visar utfallet en total kostnadsökning i fasta priser med 2,4 procent. 

Exklusive kapitalkostnaderna utgör kostnadsökningen 1,9 procent mellan 2011 och 2012 

Siffran kan jämföras med den allmänna kostnadsökningen i Sverige under 2012 som var 0,9 procent (KPI). 

Antalet passagerare har minskat med 5,8 procent och antal passagerartimmar har minskat med 4,3 procent. 

Produktivitetstalen i fasta priser visar en minskning av produktiviteten räknat i passagerartimmar med 6,5 

procent och räknat i utbudstimmar en ökning med 2,1 procent mellan 2011 och 2012. 

Orsaken till utvecklingen är ökade kostnader för nya trafikavtal med korta löptider samtidigt som 

resandeutvecklingen för hamn- och skärgårdstrafiken sammantaget har minskat med 5,8 procent. 

Konklusionen blir att utbudet har ökat till en rimlig kostnad medan nyttjandet minskat. 

Definitioner och mätmetoder preciseras nedan 


WÅAB 

2 (3)









kostnader 












Justerad totalkostnad = Totalkostnad med avdrag för relevanta jämförelsestörande kostnader 


Definitioner WÅAB 

Antal passagerare = Antal påstigande passagerare i hamn- och skärgårdstrafik 

Antal passagerartimmar = Antal timmar som passagerare reser i de olika trafikzonerna 

Antal utbudstimmar = utbudstimmar enligt WÅAB:s tidtabeller från systemet Rebus 

Mätmetoder WÅAB 

Antal passagerartimmar: Antal passagerare som reser i respektive zoner multiplicerat med den tid 

det tar att resa i respektive zoner. 

Antal utbudstimmar hämtas från trafikplaneringssystemet Rebus. Uppgifter i Rebus grundas på 

samtliga turer i tidtabellen. 


WÅAB 

3 (3)


Investeringsutfall 2012 trafikbolag 

Waxholmsbolaget 8030 

Kommentar 

Fastställd Ackumulerad Budget Bokfört Avvikelse Förklaring 

produktionskostnad förbrukning 2012 2012 BU-BO till 

mkr enligt LF beslut t o m 2012-12-31 enligt LF beslut avvikelse 



Sjötrafik 


Sjötrafik 

Västan 23 23 15 12 3 Tidigarelagda utgifter 2011 

Skärgården 20 

Roslagen 20 

Waxholm II 30 

Söderarm 26 

Waxholm I 30 

Biljettsystem 40 1 14 2 12 

Försening i projektet, utgift 

förskjuts till 2013 


Nyinvesteringar (maskiner, inventarier) 9 0 8 Inställt it-telefonisystem 

Reinvesteringar 41 26 15 

- varav fartyg 31 22 9 Tidigarelagda utgifter 2011 

- varav anläggning 

10 4 6 

Myndighetskrav 3 0 3 

- varav säkerhetsinvestering 3 0 3 

S:a investeringsutgifter 81 40 41 

Statsbidrag 

Utgivn-dag 2012-12-20 130103 

WÅAB_Bilaga_C_Trafikinvesteringar_2012.xls 

Trafikanläggningar 

Total kostnad (mkr) Investeringsutgifter (mkr) 

Anläggningar Strömkajen, 

Allmänna Gränd, utgift 

förskjuts till 2013 


Bilaga C3 

1 (1)


Bolag/Förv: 

8030 Waxholms Ångfartygs AB 

PA-STATISTIK 2012-12-31 

AVSER koncernenheterna Locum och WÅAB 



Bilaga K 4 Antal 

Totalt 

Antal anställda 2012-12-31 

2011-12-31 

Antal anställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 

heltid 

12 

12 

24 

10 

12 22 

deltid 

1 

1 

Summa 

13 12 

25 10 

12 22 

Tim 

Årsarbetare 

Totalt 


Åldersstruktur 


2011-12-31 

Ålder Kvinnor Män 

Totalt 

Kvinnor 

Män 

Totalt 

- 19 år 

0 

20 - 29 år 

2 

0 

2 

30 - 39 år 

2 1 

3 

1 

1 

2 

40 - 49 år 

2 

3 

5 

4 

3 

7 

50 - 59 år 

4 

4 

8 

1 

6 

7 

60 - år 

5 4 

9 

4 2 

6 

Medelålder 

49,9 53,75 51,6 52,6 

51,9 52,2 

Antal anställda i de tio största yrkesgrupperna 


Yrkesgrupp 

Kvinnor Män 

Administrativ personal 12 

8 

Terminalpersonal 

3 

4 

2 

2 

16,4 13 29,4 15,6 

12,6 28,2 

Kvinnor 

2011-12-31 

Män Totalt 

8 

8 16 

2 4 6 

Medellön i bolaget för män respektive kvinnor 

2012-12-31 2011-12-31 


Medellön 34 482 37 946 36 145 33 908 

35 770 34 884 

Totalt 

20 

7 

S:\SLs Ledning\Stab\Staben\Trafiknämnden 2013\Studieresa 11-12 

febr\Förvaltningsberättelse2012\WÅAB\WÅAB_Bilaga_ D1_Personalbilagor_121231.xls

2012-10-17 Bilaga D2 till Förvaltningsberättelse 2012 

Personal-och kompetensförsörjningsplan 


SLL Personal chefer, adm samt övrig 

Förvaltning/bolag: 8030 Waxholms Ångfartygs AB 

Handläggare: Madeleine Ljunggren 

Fråga 1 

Balans mellan tillgång och efterfrågan 

Ange balansen mellan efterfrågan och tillgång per yrken/specialitet på den femgradiga 

skalan nedan. 

På skalan anger 

1 - att efterfrågan är mycket större än tillgången 

3 - balans mellan efterfrågan och tillgång 

5 - tillgången är mycket större än efterfrågan 


Chefer 

1.a linjens chef 

Övriga nivåer av chefer 

Efterfrågan - Tillgång 

1 2 3 4 5 


Ekonomi X 

Upphandling X 

HR 

Jurist 

Annan: X 

Medicinsk sekreterare 

IT X 

Medicinteknisk ingenjör 

Projektledare (ange gärna inrikt.)

2012-10-17 Bilaga D2 till Förvaltningsberättelse 2012 

Personal-och kompetensförsörjningsplan 


SLL Personal chefer, adm samt övrig 

Förvaltning/bolag: 8030 Waxholms Ångfartygs AB 

Handläggare: Madeleine Ljunggren 

Fråga 2 

Uppskattning om utvecklingen av antalet anställda (räkna inte med verksamhet som ni 

vet omfattas av privatisering/försäljning etc.) 

1 år 3 år 

Yrkesgrupp/specialitet Minska Oför. Ökar Minska Oför Öka 

Chef (enl SLLs chefs indelning) 

1.a linjens chef(C-nivå) 

Mellanchefer (BA, BB, BC) 

Högsta chefsnivå (AA) 

X X 


Ekonomi X X 

Upphandling 

HR 

Jurist 

X X 

Annan: X X 

Medicinsk sekreterare 

IT X X 

Medicinteknisk ingenjör 

Projektledare (ange gärna inrikt.)



SLL PPersonal 

Perrsonal 

- och ko ompetennsförsö 

örjnings splan 

I enliighet 

med bbudgetdirek 

ktiven för 20012 

ska förv valtningar och o bolag lämmna 

in enn 

personal- ooch 

kompet tensförsörjnningsplan. 

Målet M är att, 

utifrån 

dagslläge 

samt föörväntande 

förändringgar, 

kartlägg ga rekryterings 

- och 

komppetensförsöörjningsbehov. 

Åtgärdeer 

för att överbrygga 

de e mest 

kritisska/angeläggna 

kompet tensgapen sska 

också be eskrivas liks som behoveet 

av 

samoordnade/övvergripande 

åtgärder. 

Kommpetennsanalys 

BILAGA B D2 TILL T 


F 



WAXHOLMS 

W 

ÅNGFARTYGGS 

AB 


2 

Rekrryteringslläget 

Fyll i Excel bilaggan 

- obs fle era flikar meed 

olika yrk kesgrupper 

Varjee 

flik har tvåå 

frågor: 

1) Annge 

nulägeet 

i balansen n mellan tilllgång 

och efterfrågan e på p en 5-graddig 

skalaa. 

2) Uttvecklingenn 

av antalet anställda påå 

1 respektive 

3 års sikt t. 

Kommpetensbeehov 

och kompetens 

k sgap 

o Beskkriv 

balans mmellan 

efter rfrågan och tillgång mo ot bakgrund d av 

redovvisningen 

i bilaga till Anvisninga 

A ar för Personal 

-och 

komppetensförsöörjningsplan. 

Finns dett 

kompeten nsgap, (skillnad 

mellan n 

befinntlig 

kompetens 

och ko ompetensbeehov), 

som är ä särskilt kritiska? k 

o Beskkriv 

kompetensgapen 

utifrån: u 

Hur kkompetenssammansät 

ttningen serr 

ut (t ex för rdelning av roller och 

arbettsuppgifter 

inom och mellan m yrkessgrupper. 

) 

Kommpetensnivå 

(t.ex. kunsk kap och erfa farenhet) 

o Beskkriv 

kompetensgap, 

som m ni uppfatttar 

som särskilt 

kritisk ka tom 20155, 

med hänsyn till: : 

Strukkturella 

föräändringar, 

t ex Framtiddens 

hälso - och sjukvå ård 

Att vverksamheteen 

får nya eller e förändrrade 

uppdra ag 

Nya aarbetssätt 

Mediicinsk 

och/eeller 

teknisk k utvecklingg 

1 (2)

Waxhholms 

Ångfartygs 

AB 

Plann 

för persoonal- 

och kompeten 

k nsförsörjning 

o Redoovisa 

pågåeende 

och pla anerade akttiviteter 

och h åtgärder fö ör att säkra 

komppetensgap 

ssom 

är, eller r kommer aatt 

bli, särsk kilt kritiska. 

Mål 

Aktivitete A er 

Gennerationsskkifte 

Ekonnomiavd. 

Rekryterin 

R ng 

Kvaliificerade 

ekkonomer 

kommer 

att ppensioneras 

under 2013 3-2015 och 

åtgärrder 

vidtas i god tid för r att undvikka 

kompeten nstapp och erfarenhets 

e sgap 

genoom 

nyrekryttering 

under r våren 20113. 

Inhyyrd 

personnal 

o I vilkken 

omfattnning 

använd ds bemanninngstjänster. 

. Ge exempe el och om 

möjliigt 

kostnad(och 

timma ar) per yrke? ? 

o Vidtaas 

åtgärder för att mins ska använddningen? 

Yrkee 

Ekonnom 

Undeer 

semesterpeerioden 

hyrs s ekonom in fför 

redovisni ing av bolage ets intäkter. CCirka 

70 prrocent 

av intääkterna 

erhå ålls under sässongsperiode 

en juni-augusti 

och hanteering 

måstee 

ske kontinuuerligt. 

Unde er sjukdom, lledighet 

och arbetstoppar 

hyrs personnal 

in förr 

receptionsaarbete 

och all lmänt kontorrs- 

och ekonomiarbete. 

Sammordnade/ 

/övergripa ande åtgärrder 

Vilkaa 

behov av ssamordnade 

e och/eller SSLL-övergr 

ripande akti iviteter och 

åtgärrder 

finns föör 

att möta förväntade personalbe ehov och kompetensgapp? 

Kommpetensgaap-/behov 

Juriidisk 

komppetens 

upphandl. 

HR--kompetenns 

Timmar T 

1000 1 

BILAGA B D2 TILL T 


F 



WAXHOLMS 

W 

ÅNGFARTYGGS 

AB 


2 

Tidplan 

Våren 2013 

Kostna ad 

350 00 00 kr 

Förslag ti ill åtgärd 

Samarbet te med TF 

(Trafikför rvaltninge en) 

Samarbet te med TF 

I sammband 

med översyn 

våren n 2012 konstaaterades 

bris st på kompet tens inom 

upphhandlingsjuriidik 

och HR. Utökad juriddisk 

kompete ens krävs me ed anledningg 

av 

stora upphandlingar. 

En perso on med HR-kkompetens 

slutade s under 

2012 och hhar 

inte eersatts. 

Utreddning 

pågår om o bolagets samordning g med Trafikf förvaltningenn. 

Vid eett 

samgåendde 

kan befintl liga kompeteenser 

inom fö örvaltningen n nyttjas. Ingaa 

nyrekkryteringar 

ggörs 

därför i nuläget. n 

2 (2)




LSF KKansli 

Meer 

än bbara 

tr rösklarr 

Stocckholms 



20 011 – 201 15 för 

delaaktighet 

fför 



I proogrammet 

(llättläst) 


ge beslutade 

den 16 maars 

20100 

beskrivs hur 




beemötande, 

kommunika 




”Att ggöra 



att göra 





mynddighetens 

innformation 


film och 

möteen.” 

”Att ggöra 

lokalerrna 






deltaa 




a för 

persooner 



”Iblaand 


inom 



standdarder, 

regller 




riktlinjerna. 

” 

Läs mmer 

i Riktlinnjer 


hindren n 

Frågga: 




möjliighet. 

Svarr: 

Inga. 

Frågga 

Är deen 

webbaseerade 

utbildningen 

Dinn 


inomm 


Svarr: 

Nej. 

Stockkholms 


Box 222550 

104 222 

Stockholm 


25 00 0 

Fax: 08-7737 

41 09 


@sll.se 


Diarienumme 

D 

er 


2 

LS L 1203-0382 

Bilaga B F ÅB 22012 

Besökk 



Sääte: 

Stockholm 

OOrg.nr: 

232100 0-0016 

wwww.sll.se 

1 (6) )

Måål 

1 Bemmötand 

de 

1. Villka 

åtgärder 




entrepren nörer och al allmänhet (u utbildning till 

personall, 

komppetenshöjniing, 

samarb bete med funktionshind 

derorganisa ationerna). VVisa 

de kvvantitativa 

ooch 

kvalitat tiva resultatten 

av åtgär rderna. 

Svarr: 

1. 

Avsnitt oom 

bemötan nde ingår i WWaxholmsb 

bolagets trafikavtal. 

Entrepreenörers 

omb bordanställlda 

samt ter rminalperso onal är 

utbildadde 

i bemötan nde med fokkus 

på passagerare 

med 

olika typeer 

av 

funktionnshinder. 

22. 

Mätninggar 

görs fyra a gånger perr 

år genom kundenkäte er. 

2. Huur 

många aavtal 



bemöötande. 

Hurr 





Svarr: 

1. 

Avsnitt oom 

bemötan nde ingår i WWaxholmsb 

bolagets trafikavtal. 

22. 

Mätninggar 


år genom kundenkäte er ombord ppå 

fartygen. 

Parameter r för besättnningens 

upp pträdande visar v ett värrde 

på 92%. 

33. 

Inga ekoonomiska 

re egleringar hhar 

genomfö örts. 

3. Viilka 

åtgärdeer 



ska kkunna 

anstäällas. 

Har pe ersoner medd 

funktions snedsättning g anställts 

undeer 

året. 

Svarr: 

1. 


har h tidigare avlägsnat fysiska fy hind der för 

anställniing 

av perso oner med fuunktionsned 

dsättning. 

22. 

Ingen peerson 

med funktionsne 

f edsättning har h anställts s under årett. 

2 (6) 


Diarienumme 

D 

er 


2 


Bilaga B F ÅB 22012

Måål 

2 Kommmuni 


glighet 


mmenas 


och 

mottaggaren 




= ggöra 

gemennsam, 


1. Villka 

åtgärder 



tillgängligg 

hetenn. 

Visa de kkvantitativa 

och kvalitat ativa resulta aten av åtgär rderna. 

Svarr: 

1. 

Tillgängllighetsinfor 

rmation finnns 

på resepl laneraren. Av A tidtabelllerna 

framgår fartygens ti illgängligheet 

för passag gerare med rörelsehindder. 

I särskildda 

broschyr rer redovisaas 

bryggors tillgängligh het och 

tillgängliighet 

för pa assagerare mmed 

synned dsättning. 

22. 


har h påbörjatt 

ett arbete med att ta fram f riktlinj njer 

för bättrre 

skyltning av fartygenn 

för person ner med synnedsättningg. 

Dessa rikktlinjer 

kom mmer att förrmedlas 

till entreprenö örer och 

medarbeetare. 

Arbet te med nya rriktlinjer 

fö ör bryggor pågår. p 

33. 

Inga kvaantitativa 

ell ler kvalitatiiva 

mätning gar har gjort ts. 

2. Huur 

många aavtal 



kommmunikativ 




kommmunikativ 




Svarr: 

11. 

Waxholmmsbolagets 

trafikavtal iinnehåller 

avsnitt a om kommunika 

k ation 

via fartyggens 

högtal laranläggninngar. 

22. 

Mätninggar 


år genom kundenkäte er ombord ppå 

fartygen. 

Parameter r för högtalaarinformati 

ionen ombo ord fungerarr 

bra/hörss 

bra och tydligt 

visar eett 

värde me ellan 74-80%. 

33. 




3. Uppplever 

perrsoner 






3 (6) 


Diarienumme 

D 

er 


2 



Svarr: 

1. 

Ingen säärskild 

mätn ning för perrsoner 

med funktionsne edsättning hhar 

gjorts, mmen 

i kundenkäterna 

haar 

värdet fö ör parameter 

för 

informattion 

om resor 

förbättraats 

från 79 till t 80%. 

22. 

Informattion 

söks i allt a högre grrad 

på resep planeraren. 

4. Uppplever 

perrsoner 



deltaa 




Svarr: 

1. 

Ingen koommentar. 

4 (6) 


Diarienumme 

D 

er 


2 



Måål 

3 Fyssisk 


1. Huur 

många avvtal 



fysiskka 




fysiskka 




Svarr: 

1. 


trafikavtal iinnehåller 

avsnitt a om fysisk f 

tillgängliighet. 

Krav ställs på ommbordstigni 

ing, toalette er och vistellse 

ombord – ute och in nne. 

22. 

Kundenkkäter 

genom mförs fyra ggånger 

per år. å Värdena för 

paramettrarna 

enkel lt att kliva aav 

och på sa amt trygg oc ch säker ressa 

visar 91% % respektive e 96%. 

33. 


har h under årret 

ökat kra aven och påt tryckningarr 

vid 

byggnatiion 

av brygg gor och kajeer. 

44. 




2. Skker 

samverkkan 



Svarr: 

1. 


har h i samarbbete 

med Sk kärgårdsstif ftelsen tagitt 

fram infoormationsb 

broschyren ” ”Skärgård för f alla”. En informatioon 

om resorr 

och besöksmål 

för rörrelsehindra 

ade. 

22. 

Samverkkan 

har inle etts med Vissit 

Skärgård den i projekt tet ”Öppen 

Skärgårdd”. 

33. 

Övriga samarbetspa 

artners är hhandikappor 

rganisationer, 

SL och 

Färdtjännsten. 

3. Viilka 

anpassnningar 



har kkunnat 

ansttällas. 

Svarr: 

5 (6) 


Diarienumme 

D 

er 


2 




Diarienumme 

D 

er 


2 



1. 


kontor är aanpassat 

för r personer med m 

funktionnshinder 

och h samtliga ffunktioner 

nås. n Hiss ha ar installeraats 

och särskkild 

entré fi inns för funnktionshind 

drade. 

6 (6)


förvaltning 


Datum: 2013-01-10 

WÅAB Bilaga_G_Upphandling 2012.docx 

1 (9) 



Bilaga G 







Waxholms Ångfartygs Mats Zackrisson 

08-614 64 34 

AB 

Mats.zackrisson@w 

axholmsbolaget.sll.s 

e 



där tilldelningsbeslut fattats. Avrop, beställning och förnyad 

konkurrensutsättning på föregående års ramavtal tas inte med. 







att utföra. 






totalt 


Samordnad 

upphandling 


(Mkr) 

4 108,5 




% 

Ange om det 

är beräknat 

eller bedömt 

utfall


förvaltning 



Upphandling 


2 (9) 



Bilaga G 




Eventuella kommentarer till fråga 1.1: 


dessa. 


Upphandling 

Mellan 50 000 kr och 284 631 




skäl 


Antal 


Totalt 


(Mkr) 

9 1,4 



över 2000 000 kr för LOU och LUF. Detta gäller främst serviceavtal och avtal 



nåtts. 



prisjusterats 



föregående år


förvaltning 




3 (9) 



Bilaga G 







totalt 


Samordnad upphandling 

Uppdrag till SLL Upphandling 











totalt 







totalt


förvaltning 




Vilken uppförandekod har använts? 



aa) Om det lett till åtgärd, beskriv denna: 

4. Avtal 



Alltid 

Ofta 

Sällan 

Aldrig 

Om svar ”sällan” eller ”aldrig”, ange orsak: 


Ja 

Nej 


Clock Work 

Annat 


4 (9) 



Bilaga G


förvaltning 


Om annat ange vad: 


Ja 

Nej 


5 (9) 



Bilaga G 

Kommentar : 

Wåab söker efter lämpligt system som passar för verksamheten, avvaktar dock för 

närvarande för att se om och när en överflyttning till trafikförvaltningen och avvaktar 

vad det får för konsekvenser och vilka möjligheter det kan ge. 







som följs? 


Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej 

Eventuella kommentarer till fråga 6.1: WÅAB har under 2012 kommit en bra bit på 

väg att uppdatera sin lokala upphandlingspolicy samt upphandlingsprocess. Detta har 

dock inte hunnit slutföras men arbetet fortskrider 2013.


förvaltning 




6 (9) 



Bilaga G 





Samordnad 

upphandling 


Upphandling 

Eventuella kommentarer till 7.1: 



Antal med 


dokumenterad 


2 



dokumenterad 




avtal? 

Ja 


Nej


förvaltning 



7 (9) 



Bilaga G 


Personalomsättning samt ej fullföljd omorganisation har försenat processen 


avtalsperiod? 

Ja 

Nej 


Kontroller göra när nya avtal skrivs, WÅAB har inte haft behovet att göra detta 

fortlöpande då WÅAB arbetar i nära samarbete med trafikutövarna 


avtalsperiod? 

Ja 

Nej 







och LUF 











ekonomiskt 




med högre värde än


förvaltning 








avtalet 


8 (9) 



Bilaga G 



avtalet 





Ja 


2 



Nej 

Ange varför : 






Upphandlare 

Inköpare 



Antal 0,5-0,75 1,5


förvaltning 


Heltidstjänster : 


9 (9) 



Bilaga G 


En projektanställning av 1 upphandlare som arbetar 80% anställdes 1/7 2012, 

anställningen löper ut 30/6 2013 vilket gör att befintlig upphandlingsspecialist arbetar 

ca 0,5- 0, 75% med upphandlingar och övrig tid med startegiskt inköps/ 

upphandlingsarbete. Förhoppningsvis frigörs resurser så att den projektanställde får 

förlängt till årsskifte 2013/2014 








Antal: - - - 







Antal: - - 

Eventuella kommentarer till fråga 11:



SLL EEkonomi 

ochh 

finans 








Waxxholms 

Ånngfartygs 

AB A (8030) ) 

Dettaa 





besvaara 

om enheten 



någoon 

av frågorna 

nedan har 

en avvikeelse 


ev. jaa-svar, 

förkllara 


Dettaa 




avvikkelse 


skett underr 





(maarkera 

Ja eeller 


Om jja, 




med d 

resppektive 

konnto 


konto vid d 


Svar: 

Ja 


innstitut: 

Konttonummer: 

Syftee 

med kontoot: 

Saldoo: 


innstitut: 

Konttonummer: 

Syftee 

med kontoot: 

Saldoo: 

Etc 

Nej 

X 

Stockkholms 


Box 222550 

104 222 

Stockholm 


25 00 0 

Fax: 08-7737 

44 28 


@sll.se 

ÅRSBOKSLUT 

Å 



2 

Besökk 




Sääte: 

Stockholm 

OOrg.nr: 

232100 0-0016 

wwww.sll.se 

1 (2)

ÅRSBOKSLUT 

Å 



2 




Svar: 

Nej 




? 

Svar: 

Nej 




sammråd 

med AAB 




viaa 



Svar: 

Nej 





? 





Svar: 

Nej 


örbindelseer 




e? 

Svar: 

Nej 

Föreekommer 



av 

godkkänd 

kvaliitet 



ratinng 

motsvaarande 



Svar: 

Nej 

Finnns 

kontrakkt 




Svar: 

Nej 




Svar: 

Nej 

2 (2)


förvaltning 



Årssbokslut 



Poolicyer 

20112 

WAXHOLMMS 

ÅNGFARTYGGS 

AB (8030) 

Neddan 

kommenteraas 


efterllevnad 






med rrelevant 

status. 

Kommmentarer 


lämmnas 





verkksamhet 











i bilaagan 






Stocckholms 


Telefoon: 

08-737 25 00 

Box 222550 

Fax: 008-737 

44 28 

104 222 

Stockholm 

E-postt: 


ÅRSBOKSLUT 

- POL LICYER 

20112-12-20 

Besök 




Buss 1 och 56 


Org.nr: 2321000-0016 

www.sll.se 

1 (5)


Följer 

helt 

Finanspolicy 


LS 1109-1166 


LF 2005-06-077, 

LS 0403-0592 

HBT-policy 

LF 2011-12-006 


LF 2002, LS 0205-0220 


LF 2011-12-006, 

LS 0910-0859 


för inttern 

kontroll 

LF 2005-12-113, 

LS 0508-13533 

X 

X 

X 

X 

Följer 

delvis 

X 

ÅRSBOKSLUT 

- POL LICYER 

20112-12-20 

Följer 

ej 

Kommentar 

K rer 

I ti illämpliga delar 


2 (5)


Följer 

helt 

IT-policy 


LS 1109-1224 


LF 2006-06-113, 

LS 0501-0052 


LF 2004-06-008, 

LS 0404-0775 

Miljöpolicy 





LF 2008-10-077, 

LS 0808-0742 


– policy- 


LF 2000-02-008, 

LS 9912-0722 

X 

Följer 

delvis 

X 

X 

X 

ÅRSBOKSLUT 

- POL LICYER 

20112-12-20 

Följer 

ej 

Kommentar 

K rer 

Bo olaget följer Diskkrimineringslageen 

(2008:567) och 

i tillämpliga ddelar 

SL LLs jämställdhetspolicy 

I ti illämpliga delar 

Se miljöpolitiskt pprogram 

I ti illämpliga delar utifrån ett bestäällaransvar 

och arbetsgivaransva 

a 

ar. 


3 (5)


Följer 

helt 


LF 2010-06-211, 

LS 0909-0750 


LF 2004-02-100, 

LS 0309-2339 


LF 1994-02-222, 

LS 9205-0886 


LF 2005-12-133, 

LS 0411-2055 


LF 2011-05-033, 

LS 1102-0181 


hälso- och 

sjukvården 

LF 2002-06-188, 

LS 0205-0254 

X 

X 

X 

X 

X 

Följer 

delvis 

ÅRSBOKSLUT 

- POL LICYER 

20112-12-20 

Följer 

ej 

Kommentar 

K rer 

An ntagen egen policy 

med utgångspunkt rån SLLs gällande policy 


4 (5)


Följer 

helt 



ägarpolicy 

LF 2008-02-112, 

LS 0710-1046 


som beerör 


tex 


och 


Vänligen 




X 

Följer 

delvis 

ÅRSBOKSLUT 

- POL LICYER 

20112-12-20 

Följer 

ej 

Kommentar 

K rer 

5 (5) 

Sty yrdokument för Waxholmsbolagget: 

Bo olagsordning, Geenerella 

och speccifika 

ägardirekt tiv, Alkohol- ochh 

drogpolitiskt 

program, 

Handikappprogram, 

Handli ingsplan 

ba arnkonventionenn, 

Koncerngemennsam 

IT-strateg gi, 

Ko ommunikationssstrategi, 

Krishannteringsplan, 

Miljöutmaning 

20116, 

Program 

mot hot ooch 

våld i arbetssmiljön, 

Skärgår rdspolitiskt proggram



SLL EEkonomi 

ochh 

finans 



ION 20012 

Uppggifter 

om ledningens 

och 



r 




- varrav 

anordnnad 

av ledniing 

- varrav 

anordnnad 

av övrigg 

personal 


sentation 2) 

n 3) 

- varrav 

anordnnad 

av ledni 

- varrav 

anordnnad 

av övrigg 

personal 

Summ 

ma repreesentation 

Frånn 

2012 redovvisas 

all ej avdragsgill a rrepresentation 

som led dningens 

repreesentation. 

1) AAvser 



2) SSumma 





3) SSumma 





4) MMed 

ledninng 



bolagscheefer 

ssamt 







anställlda, 



person nal 

Närmmare 

beskrivvning 





Stockkholms 


Box 222550 

104 222 

Stockholm 

Waxh holms Ångfa fartygs AB (8 8030) 

ing 4) 

4) 5) 


belopp tkr 


25 00 0 

Fax: 08-7737 

44 28 


@sll.se 

ÅRSBOKSLUT 

Å 

T – 

REPRESENTA 

R 

ATION BILAGGA 

J 


2 

Besökk 




1) 

99 

73 

26 

88 

87 

1 

187 

2011 1) 

belopp tkr 

87 

14 

73 

36 

10 

26 

123 

Sääte: 

Stockholm 

OOrg.nr: 

232100 0-0016 

wwww.sll.se 

1 (1)

WAXHOLMS ÅNGFARTYGS AB (8030) BILAGA L 

FÖRVALTN 

Utsläpp per personkilometer 2012 

Siffrorna baserar sig på verkliga passagerartal och en beräknad medelresa som baseras på försålda biljetter 2004. Inge 

arbete såsom transport av gods, post, tidningar och annat liknande. 

De klassiska och de externa fartygens arbete utförs till stora delar under högsäsong och visar därför bättre värden än ge 

för åretruntfartygen och de egna snabbgående fartygen där stora delar av arbetet utförs under lågsäsong. 

Fartyg Passantal Medelresa (km) Pkm totalt Utsläpp (ton) 

CO2 NOx HC 

Norrskär 36558 466,9 0,4 

Storskär 55918 723 0,6 

Västan 14599 56 0,6 

Klassiska fartyg 107075 20,6 2205745 1245,9 0,0 

Waxholm I 24689 466,9 4,7 0,2 

Waxholm II 60040 888,5 8,5 0,4 

Vindöga 19929 312,1 5,6 0,2 

Solöga 37532 309,5 5,6 0,2 

Söderarm 65550 1061,8 14,8 0,6 

Sandhamn 119714 1445,9 14,5 0,6 

Dalarö 87350 1229,9 12,3 0,5 

Nämdö 42066 723 7,3 0,3 

Gällnö 49891 624,3 6,3 0,3 

Åretrunt fartyg 506761 20,6 10439276,6 7061,9 79,6 3,3 

Skärgården 38269 469,5 6,6 0,3 

Roslagen 53998 573,6 5,8 0,3 

Värmdö 50266 645,6 6,5 0,3 

Vånö 68058 760,3 7,6 0,3 

Väddö 64224 795 8 0,3 

Viberö 66366 792,3 8 0,3 

Vaxö 65135 891 8,9 0,4 

Saxaren 34928 509,5 7,1 0,3 

Snabbgående fartyg 441244 20,6 9089626,4 5436,8 58,5 2,5 

Djurgården 8 633837 234,7 3,1 0,1 

Djurgården 9 350811 170,4 1,6 0,1 

Djurgården 10 517821 145,3 1,9 0,1 

Djurgården 11 676470 198,4 1,9 0,1 

Hamnfärjor 2178939 1,5 3268408,5 748,8 8,5 0,4 

Medel egna fartyg 3234019 14493,4 146,6 6,2 

Medel externa fartyg 657090 20,6 13536054 5750 69,7 2,9 

Medel alla fartyg 3891109 38 539 111 20243,4 216,3 9,1

INGSBERÄTTELSE 2012 

n hänsyn är tagen till övrigt 

enomsnittet. Motsatt gäller 

Utsläpp (g/pkm) 

PM CO2 NOx HC PM 

0,0 565 0,0 0,0 0,0 

0,1 

0,2 

0,3 

0,3 

0,3 

0,4 

0,4 

0,2 

0,2 

2,4 676 7,6 0,3 0,2 

0,1 

0,2 

0,2 

0,2 

0,2 

0,2 

0,3 

0,2 

1,6 598 6,4 0,3 0,2 

0,1 

0 

0 

0,1 

0,2 229 2,6 0,1 0,1 

4,2 580 5,9 0,2 0,2 

2,3 425 5,1 0,2 0,2 

6,5 525 5,6 0,2 0,2

BILAGA O 

ÅRSBOKSLUT 2012 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Bilaga Q Styrkort för Waxholmsbolaget 

Målområde/perspektiv Uppfyllt 

mål 

Kund 

Övergripande mål 

Fler och mer nöjda kunder 

Förbättrad tillförlitlighet 

Utvecklingsmål 

Kundnöjdhet skärgårdstrafiken, % 

Kundnöjdhet hamntrafiken, % 

Tidspassning, % 1 

Ja 

Ja 

Leverantör 


Affärsmässig beställare 


Leverantörsindex x) 

Medarbetare 


Motiverade och kompetenta 

medarbetare 


Medarbetarindex 

Nej 

Samhälle 


Minskade utsläpp till luft från fartyg 

som WÅAB äger 

Minska svallvågor 


Antal fartyg med SCR-rening 

Ja 

Reducerad högfart V-båtar, knop Ja 

Andel av fartygen utrustade med Ja 

värmepump, % 

”Konceptfartyg” som möter målen, 

% 

Ägare 




Årets resultat, mkr 

Ja 

Skattefinansieringsgrad, % 

Ja 

Nettokostnad/personkm, kronor 

Bokslut 


92 

88 

66 

2 

-2 

25 

Mål 


91 

- 

83 

71 

2 

-2 

25 

Bokslut 

2011 

1 

Översyn av mätmetod har gjorts under 2012. Uppgifterna är omräknade efter ny mätmetod 

x) Målvärde ska utredas under 2013 

= Inget nytt mål 

7,3 

64 

0 

66 

91 

- 

87 

70 

1 

0 

3 

0,1 

63

ÅÅRSBOKSLUT 


UUppföljningg 

av 

Intern 

Konttrollplan2012 

Waxholms Ångfartygs AB 

BBILAGA 

P 

FFÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅÅRSBOKSLUT 


1.1 

4.1.2 

4.1.4 

4.1.5 

Risk 

Bränslepriseer 

Fluktuerar i takt 

med världsmmarknad 

Avtalsrisker 

Bristande ruutiner 

och kontroll 

Avtalssituation 

trafikavtal 

De flesta avtalen 

upphör inomm 

1-3 år 

Avtalsföränddringar 

Begränsad mmarknad 

trafik 

Få anbud 

Risk kartellbbildning 

Risk 

värde 

9 

9 

9 

6 

Beskrivning av befintliga 

rutiner occh 

Förebyggand de och avvärjande åtgärder 

kontrollmoment 

Bevakning av brännslepris 

görs två 

ggr/månad 

Diskussioner har fförts 

med bank och 

säkring kan ske 

Införande och tillämmpning 

av riktlinjer 

och rutiner för inkööp 

och upphandling 

Påbörja arbete förr 

att anskaffa en 

avtals- och dokumment- 

databas 

Kvalitetssäkring vid 

behov av extern 

juridisk kompetenss 

Klargör behov av uupphandling 

Tillse att politiska bbeslut 

fattas i god tid 

Tillsätt resurser för 

upphandling 

Påbörja upphandling 

i god tid 

BBILAGA 

P 

FFÖRVALTNINGSSBERÄTTELSE 

Ansvarig avde elningschef bevakarr 

bränslepriset två 

ggr/månad o rapporterar r till ekonomiansvarig 

för 

budgetuppföljning. 

Bevakning ske er att avtalade rabaatter 

ingår i pris. 

En bankkonta akt finns upparbetadd 

om beslut fattas omm 

säkring av pris set. 

En webbasera ad avtalsdatabas ärr 

under uppbyggnadd 

samtidigt som m kvalitetssäkring skker 

av avtal och 

leverantörer som s samlas i databaasen. 

Ett webbasera at upphandlingssysttem 

(Tendsign) har 

införts. 

Framtagande av en strategisk plaan 

för upphandlingaar 

och inköp påg går och rutiner och rriktlinjer 

för inköp occh 

upphandling implementeras 

kontinuerligt. 

Personalen ha ar utbildats i offentlighet 

och sekretess. 

Landstingsfullmäktige 

uppdrog till 

Trafiknämnden attt 

upphandla skä ärgårdstrafiken. En utredning och RFI 

genomfördes och beslut att genoomföra 

upphandlingaar 

fattades i maj 2012. 

Förfrågningsu underlag har annonsserats 

angående 

skärgårds- oc ch hamntrafik. Tilldelningsbeslut 

planeraas 

sommaren 20 013 för trafikstart vårren 

2014. 

Resurser med d olika kompetenserr 

har tillsatts. 

Vidta konkurrensbbefrämjande 

åtgärdeer 

I pågående tra afikupphandlingar hhar 

”paketering” av 

Upphandla "paket" " med olika typ av 

sammansättning 

olika områden n skett. 

Uppföljning, rapportering 

r 

Intern uppföljn ning sker via 

ledningsrappo ortering. 

Uppföljning oc ch rapportering 

till styrelse och h nämnd i 

samband med d periodiska 

bokslut och pr rognoser 

Rapportering av a förbättrade 

rutiner sker till styrelse och 

nämnd i samb band med 

periodisk rapp portering. 




sker till styrels se och nämnd. 

Beslut om nya a upphandlingar 

fattas av styrelse 

och nämnd. 

Rapportering i övrigt sker 

enligt gängse 

upphandlingsf förfarande 



Avstämning sk ker med juridisk 

specialist. 

Ansvar 

Tom 

Thureborg 

Mats 

Zackrisson 

Christine 

Leppänen 

(Gunnar 

Friberg) 

Christine 

Leppänen 

(Gunnar 

Friberg)

ÅÅRSBOKSLUT 


4.3.1 

4.4.1 

4.4.2 

4.4.3 

5.1 

5.2 

Risk 

Intäktssäkrinng 

Bristande ruutiner 

Generationssväxling 

Nyckelpersooner 

pensionerass 

Organisationns 

förändring 

Politiska besslut 

Systemförvaaltning 

6 

Vakans 

Regelverk sjjöfart 

Ändrade reggelverk 

Kassaregisteer 

Dispens t o m 2012 

Risk- 

värde 

9 

6 

9 

6 

6 

Beskrivning av befintliga 

rutiner occh 

Förebyggand de och avvärjande åtgärder 

kontrollmoment 

Förbättra försäljninngskanaler 

Utveckla system föör 

förköp av biljetterr 

Minska kontanthanntering 

Införande av nytt bbetalsystem 

Utvärdera behov aav 

ersättande 

kompetens och geenomför 

rekrytering i 

rätt tid och med räätt 

kompetens 

Reservera medel fför 

dubbelbemanninng 

Upprätthåll goda kkontakter 

med 

politiska beslutsfatttare. 

Skapa rutiner för innformation 

till 

personalen 

Ta fram en systemmkarta 

Kartlägg systemäggares 

behov av stödd 

Genomför rekryterring 

Följ utvecklingen kkontinuerligt 

Genomför utbildninng 

vid behov 

Skaffa t ex webblöösning 

för juridisk 

information 

Gör en översyn i ssamband 

med 

införandet av nytt betalsystem 

BBILAGA 

P 

FFÖRVALTNINGSSBERÄTTELSE 

En avsiktsförk klaring har träffats aatt 

nyttja samma 

försäljningska analer som Trafikförvvaltningen. 

SMS-biljetter och ny typ av valideering 

av SL-kort harr 

införts i hamntrafiken. 

Test pågår av v SL Accesskort i skkärgårdstrafiken 

på 

linjen Stavsnä äs-Sandhamn. 

Arbetet med nytt n betalsystem påggår 

och planeras 

införas årsskif ftet 2013/2014. 

En kompetens söversyn har genommförts 

och planer 

finns för rekry ytering av ersättare. 

Medel i budge et har reserverats föör 

dubbelbemanningg. 

VD har kontinuerliga 

kontakter mmed 

styrelsens 

ordförande oc ch presidium jämte nnämndens 

medlemmar och o övriga beslutsfatttande 

tjänstemän 

inom landsting gets förvaltning. 

Information till 

personalen sker viid 

obligatoriska 

samlingar var tredje vecka samt ppå 

avdelningsmötenn. 

Systemkarta har h tagits fram med riskanalys och 

hanteringsordning. 

Ingen rekryter ring har genomförts. 

Samarbete sker 

fortsatt med DataCom D och A Axi Datakonsult. 

Utvecklingen följs genom prenummeration 

på 

författningssamling. 

Krav på leverantörer 

ställs i 

avtalen i samb band med upphandlingar. 

Ingen webbas serad informationslöösning 

har ännu 

anskaffats. 

Dispensen gic ck ut 2012-12-31 occh 

ansökan om ny 

dispens för fem 

år framåt har bevviljats 

av 

Länsstyrelsen n. 

Risken behan ndlas inom ramen föör 

projektet Nytt 

betalsystem. 

Uppföljning, rapportering 

r 





Inom projektet t för 

betalsystemet sker kontinuerlig 

avrapportering g till styrgrupp. 











Rapportering till t leverantörer o 

internt görs via a Sharepoint. 



Ansvar 

Christine 

Leppänen 

Anders 

Lindström 

(Madeleine 

Raukas) 

Anders 

Lindström 

(Madeleine 

Raukas) 

Anders 

Lindström 

(Madeleine 

Raukas) 

Margus 

Pöldma 

(Indrek 

Pöldma) 

Christine 

Leppänen

Resultat Trafikslagsindelad sammanställning 2012 


Bilaga Q 

Förvaltningsberättelse 2012 

Utfall Budget Utfall Utfall Budget Utfall Utfall Budget Utfall 

Skärgård 2012 Skärgård 2012 Skärgård 2011 Hamn 2012 Hamn 2012 Hamn 2011 Totalt 2012 Totalt 2012 Totalt 2011 

Intäkter 78 932 70 088 78 127 49 710 48 877 49 585 128 642 126 907 127 712 

Driftkostnader ‐283 207 ‐279 755 ‐271 898 ‐25 541 ‐25 579 ‐25 268 ‐308 748 ‐308 716 ‐297 166 

Avskrivningar ‐33 396 ‐30 980 ‐31 789 ‐4 161 ‐3 042 ‐3 762 ‐37 557 ‐40 570 ‐35 551 

Finansnetto ‐9 614 ‐8 290 ‐8 473 ‐2 113 ‐1 554 ‐1 711 ‐11 727 ‐12 921 ‐10 184 

Resultat ‐247 285 ‐248 937 ‐234 033 17 895 18 702 18 844 ‐229 390 ‐235 300 ‐215 189 

Tillskott från SLL 235 296 235 300 215 304 

Årets resultat 5 906 0 115

FÄRDTJÄNSTAVDELNINGEN 

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 




TN 1301-XXXX




TN 1301-XXXX 

1 SAMMANFATTNING 2012 OCH FÖRVÄNTAD UTVECKLING 2013 ............................................. 3 

1.1 Sammanfattning 2012 .................................................................................................. 3 

1.2 Förväntad utveckling 2013 .......................................................................................... 4 

2 VERKSAMHETSFAKTA .......................................................................................................................... 4 

3 UPPFÖLJNING AV MÅL .......................................................................................................................... 5 

3.1 Uppföljning av landstingsfullmäktiges långsiktiga mål .............................................. 5 

3.2 Uppföljning av landstingsfullmäktiges kortsiktiga mål ............................................... 5 

3.3 Kvalitetsredovisning .................................................................................................... 6 

4 UPPFÖLJNING AV UPPDRAG ................................................................................................................ 7 

4.1 Uppdrag givna i budget 2012 eller under 2012 ........................................................... 7 

4.2 Uppföljning av särskilda mål/förutsättningar nämnd/styrelse ..................................... 7 

5 UPPFÖLJNING AV STYRDOKUMENT ................................................................................................. 8 

5.1 Specifika ägardirektiv .................................................................................................. 8 

5.2 Följsamhet finanspolicy ............................................................................................... 8 

5.3 Övriga policyer, handlingsplaner, regelverk ............................................................... 8 

5.4 Intern kontroll .............................................................................................................. 8 

6 UPPFÖLJNING VERKSAMHET ............................................................................................................. 9 

6.1 Organisationsförändringar ........................................................................................... 9 

6.2 Verksamhetsförändringar ............................................................................................ 9 

6.3 Verksamhetstal, produktion, konsumtion .................................................................. 10 

6.3.1 Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv .......................................................... 11 

7 VERKSAMHETENS EKONOMISKA RESULTAT ............................................................................. 13 

7.1 Årets resultat .............................................................................................................. 13 

7.1.1 Personal .............................................................................................................. 14 

7.1.2 Övriga kostnadsslag, avskrivningar och finansnetto .......................................... 15 

7.2 Resultatdisposition ..................................................................................................... 16 

7.3 Investeringar .............................................................................................................. 16 

7.4 Balansräkning ............................................................................................................ 16 

8 MEDARBETARE ...................................................................................................................................... 16 

8.1 Verksamhetsförändringar och omstruktureringar ...................................................... 17 

8.2 Personal och kompetensförsörjning ........................................................................... 17 

8.3 Chef- och ledarskap ................................................................................................... 17 

8.4 Hälsofrämjande arbetsmiljö ....................................................................................... 18 

8.5 Sjukfrånvaro .............................................................................................................. 19 

8.6 Jämställdhet och mångfald ........................................................................................ 19 

9 MILJÖ ........................................................................................................................................................ 20 

10 FUNKTIONSNEDSÄTTNING ................................................................................................................ 20 

11 FOLKHÄLSOARBETET ......................................................................................................................... 20 

12 UPPHANDLING OCH INKÖP ............................................................................................................... 21 

1




13 ÖVRIGT ..................................................................................................................................................... 21 

14 LEDNINGENS ÅTGÄRDER ................................................................................................................... 21 

2




Förvaltningsberättelse för färdtjänstavdelningen 2012 

Färdtjänstavdelningen handlägger prövning av färdtjänsttillstånd och tilldelning av färdtjänstresor 

på tjänstemannanivå. Trafiknämndens färdtjänstutskott är beslutande i dessa ärenden. 

Landstinget ansvarar enligt avtal med länets kommuner för bland annat myndighetsutövning i 

form av tillståndsprövning och tilldelning av resor enligt lag om färdtjänst. Färdtjänstavdelningen 

tillhör organisatoriskt trafikförvaltningen, och ingår i trafiknämndens ansvarsområde 

tillsammans med AB Storstockholms Lokaltrafik, Waxholms Ångfartygs AB och färdtjänstverksamheten. 

Avdelningen svarar som del av trafikförvaltningen för budget och redovisning 

av trafiknämndens arvoden och omkostnader. 



5,0 

0,0 

-5,0 

-10,0 

-15,0 

-20,0 

0,3 0,2 0,4 0,2 0,4 0,1 0,2 0,4 0,4 0,8 1,2 1,2 0,9 0,8 0,5 

-1,7 

Resultat färdtjänstavdelningen (Mkr) 

-3,7 

-5,7 

-6,8 

-6,5 

-7,2 

-10,7 -11,2 

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

Utfall 2012 Utfall 2011 Periodiserad budget = 0 Föregående månads prognos 

Årsbokslutet för färdtjänstavdelningen visar ett underskott på 15,9 mkr. Intäkterna uppgår till 

24,3 mkr och kostnaderna till 40,2 mkr. Årets resultat understiger det budgeterade nollresultatet 

med 15,9 mkr, vilket visats i verksamhetens prognos under året, där resultatet varierat mellan 

-14,0 mkr och -20,0 mkr sedan april månad. Bokslutet för 2011 redovisar ett överskott på 

0,5 mkr. 

Budgetavvikelsen orsakas av att kostnaderna för trafiknämndens förvaltning från och med år 

2012 redovisas hos färdtjänstavdelningen utan att någon budget för ändamålet tillförts avdelningen. 

Dessa kostnader uppgår till 18,6 mkr. 

Färdtjänstavdelningens intäkter överstiger budget med 0,7 mkr. Kostnaderna understiger budget 

med 2,0 mkr frånsett trafikförvaltningen. Personalkostnaderna är 2,8 mkr lägre än budgeterat 

medan övriga kostnader överstiger budget med 0,8 mkr. 

Avdelningen visar en god måluppfyllelse beträffande tillförlitlighet och når delvis uppsatta 

mål för kvalitet. Målet om ekonomi i balans nås ej. 

-15,9 

3 

-14





En ny förvaltningsorganisation för trafiknämnden tas i drift den 1 januari 2013. Organisationen 

omfattar till en början all personal som tidigare varit anställd i AB SL samt färdtjänstavdelningens 

personal och verksamhet. Färdtjänstavdelningen får namnet Färdtjänsttillstånd, en 

grupp som organisatoriskt kommer att tillhöra sektion Produktionsservice under Trafikavdelningen. 

Färdtjänstavdelningen utgör från och med 2013 därmed en liten del av den totala trafikförvaltningen 

och kommer att ingå i budget och redovisning för denna. 

Färdtjänstavdelningens resultat för 2013 har budgeterats till noll. Budgetomslutningen uppgår 

till 24,0 mkr. Antalet färdtjänstresenärer beräknas till 71 200. Resetilldelningen för 2013 uppgår 

sedan år 2010 till 198 resor per resenär och år. Avdelningen ska som tidigare ge en god 

och effektiv service med hög kvalitet, korta handläggningstider och god tillgänglighet. 

Färdtjänstens utvecklingsidé är att fler resor ska göras i en alltmer tillgänglig SL-trafik och i 

närtrafiken. Möjligheten till ett friare resande ökar, samtidigt som resurserna används mer 

kostnadseffektivt och belastningen på miljön minskar. Fortsatt tillgänglighetsarbete i den allmänna 

kollektivtrafiken ska ge ett fortsatt minskat färdtjänstberoende och beaktas vid tillståndsprövning 

och resetilldelning. 

Avdelningen planerar att under året arbeta vidare med tillgänglighet tillsammans med kommunernas 

utredare, till exempel genom nätverksträffar och gemensamma utbildningsdagar. 

Färdtjänstens webbportal används tillsammans med e-learning för att öka kompetensen hos de 

kommunala utredarna och ge dem verktyg för utredningsprocessen. Projektet med webbaserad 

färdtjänstansökan fortsätter med tester av webbaserad ansökan från medborgarna och digital 

fotohantering. Avdelningens kontorsdatorer byts ut 2012-2013. En revidering av avdelningens 

ärendehanteringssystem SeKund har påbörjats och planeras vara klar år 2014. 


Handläggning av myndighetsutövning i färdtjänstfrågor har samlats hos färdtjänstavdelningen, 

som prövar om färdtjänstbehov föreligger, under hur lång tid och med vilket färdmedel. 

Den enskilde ansöker om färdtjänsttillstånd hos sin hemkommun. Färdtjänstavdelningens 

prövning görs utifrån underlag från kommunen. Avdelningen prövar även om extra resetilldelning 

ska ges utöver den generella resetilldelning som landstingsfullmäktige och färdtjänstutskottet 

beslutat om. Besluten fattas av trafiknämndens färdtjänstutskott enligt lag om färdtjänst 

och utifrån fastställda riktlinjer. Berättigad till färdtjänst är den som på grund av långvarig 

eller bestående funktionsnedsättning har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen 

hand eller resa med allmänna kommunikationer. 

Färdtjänstavdelningen flyttades den 1 januari 2012 organisatoriskt från landstingsstyrelsens 

förvaltning till att utgöra ett första steg i uppbyggnaden av trafiknämndens förvaltning. Avdelningen 

hyr lokaler och utrustade arbetsplatser av SL och ingår i SL:s miljöledningssystem 

samt replierar enligt avtal på SL avseende IT, information, juridik, ekonomiadministration 

med mera. 

4

3 Uppföljning av mål 





Landstingsfullmäktiges huvudmål avser tillförlitlighet, kvalitet och en ekonomi i balans. Färdtjänstavdelningen 

ansvarar för att myndighetsutövningen inom färdtjänsten fungerar effektivt 

och för att ge en god service med hög kvalitet och tillgänglighet till den enskilde färdtjänstresenären. 

Utvecklingsidén är att fler resor ska göras i en tillgänglig SL-trafik och i närtrafiken. 

SLL 

huvudmål Dimension/parameter 

Tillförlitlighet i kollektivtrafiken 


Ja 

Uppfyllt 

mål? 

Bokslut 


Mål 


Bokslut 

2011 

Nej -15,9 mkr 0 mkr 0,5 mkr 

Tillförlitlighet 

Tillförlitlighet mäts för färdtjänstavdelningens del som god följsamhet till lagstiftarens intentioner 

med färdtjänstlagen och en rättssäker bedömning av färdtjänstansökan. För att säkerställa 

tillförlitligheten följer avdelningen noga utfallet av de överklagningar som går vidare till 

förvaltningsdomstolarna. Av de ny- och förlängningsansökningar som inkom till avdelningen 

2012 avslogs 13 procent av vilka 43 procent överklagades. Förvaltningsrätten har under 2012 

fattat beslut i enlighet med avdelningens förslag i 94 procent av fallen, vilket får anses visa på 

en god följsamhet till lagstiftarens intentioner med färdtjänstlagen. Av detta kan slutsatsen 

dras att avdelningen har en hög rättssäkerhet och god kunskap om rättspraxis. 


Ekonomin är ej i balans. Budgeten överskrids med 15,9 mkr. Överskridandet beror på att 

kostnaderna för trafiknämndens förvaltning från och med år 2012 redovisas hos färdtjänstavdelningen 

utan att någon budget tillförts avdelningen. Avdelningen har ej möjlighet att själv 

påverka de ökade kostnaderna, utan förutsätter att kostnaden ryms inom trafiknämndens samlade 

ekonomiska ram. Den bristande ekonomiska balansen är tillfällig. Ekonomiska resurser 

omfördelas från AB SL i samband med att en ny organisation för trafikförvaltningen tas i drift 

från och med 2013 

3.2 Uppföljning av landstingsfullmäktiges kortsiktiga mål 

För att styra landstingets verksamheter mot de långsiktiga målen finns följande kortsiktiga 

mål. 







Likvärdig behandling av alla invånare 

5




Färdtjänstavdelningen fokuserar främst på målen Nöjda medborgare, Nöjda resenärer, Stolta 

medarbetare och Likvärdig behandling av alla invånare samt Ekonomi i balans. 

Nöjda medborgare mäts genom indikatorn för en effektiv handläggning av ansökan – andel 

färdtjänstansökningar handlagda inom sju dagar och andel reseansökningar handlagda inom 

en vecka. Se vidare under avsnittet 3.3 Kvalitetsredovisning. Nöjda resenärer mäts genom 

kontinuerliga kundnöjdhetsundersökningar. Måluppfyllelsen beträffande Stolta medarbetare 

mäts i landstingets årliga medarbetarenkät som avdelningen deltar i och följer upp. Se avsnitt 

8 Medarbetare. Tillståndsprövningen analyseras årligen ur ett jämställdhetsperspektiv för uppföljning 

av målet om en likvärdig behandling av alla invånare. Färdtjänstavdelningen har tillgång 

till könsuppdelad produktionsstatistik i färdtjänstens datalager. Se avsnitt 6.3.1 Produktion 

ur ett jämställdhetsperspektiv. Indikator för en ekonomi i balans är ett redovisat resultat 

som överensstämmer med eller är bättre än budget. 


Uppfyllt 

mål? 

Bokslut 


Mål 


Bokslut 

2011 

Kvalitetsmål 

Kvalitet 

Dimension/parameter 

Färdtjänstansökningar handlagda inom 7 dagar Nej 63% 80% 86% 

Reseansökningar handlagda inom en vecka Ja 82% 80% 78% 

Färdtjänstavdelningen ansvarar för att myndighetsutövningen inom den särskilda kollektivtrafiken 

fungerar effektivt och att god service ges med hög kvalitet och tillgänglighet för den 

enskilde färdtjänstresenären. Måluppfyllelsen gällande avdelningens kvalitetsnyckeltal om 

tillgänglighet och tidseffektivitet redovisas ovan. 

Mätetalet för kvalitet är handläggningstider för färdtjänstansökningar och ansökningar om 

resetilldelning. Andelen färdtjänstansökningar som handlagts inom sju dagar uppgår till 63 

procent. Andelen har minskat med 23 procentenheter jämfört med föregående år och understiger 

målvärdet med 17 procentenheter. Den bristande måluppfyllelsen berör främst andra halvåret. 

Orsaken är frånvaro på handläggarsidan samt personalomsättning med kompetensbortfall 

och tidskrävande introduktionsarbete som följd. Andelen reseansökningar som handlagts 

inom en vecka har ökat sedan föregående år och överträffar det uppsatta målet med 2 procentenheter. 

Avdelningen genomför även kvalitetskontroller beträffande fattade tillståndsbeslut genom att 

tre gånger per år slumpvis välja ut tio beslut om bifall. Syftet är att säkerställa att handläggningen 

har gått korrekt till och att avdelningens handläggare bedömer ansökningar lika. Vidare 

bedöms alla avslag både av en handläggare samt ställföreträdande avdelningschef. Beslut 

om reseansökningar kvalitetssäkras på likartat sätt. Resultatet av kvalitetskontrollen omsätts 

direkt i åtgärder 

En annan viktig del av kvaliteten i myndighetsutövandet är att prövningen sker på ett rättssäkert 

sätt. Att så sker redovisas i avsnittet om uppföljning av landstingets långsiktiga mål ovan. 

I avdelningens arbete ingår att erbjuda utbildning till de kommunala utredarna. Under året har 

fem utbildningar genomförts. Utvärderingarna ger utbildningen överlag ett mycket högt be- 

6




tyg. Ett test har genomförts i samband med utbildningen som 80 procent av deltagarna klarade. 

Färdtjänsten deltar i Svensk Kollektivtrafiks kvalitetsbarometer för betygssättning av olika 

aspekter av resan (ANBARO). Dagligen intervjuas tolv färdtjänstresenärer och tre sjukresenärer 

om kvaliteten på den senaste resan. Resultaten kan jämföras över tid och med andra färdtjänsthuvudmän. 


4.1 Uppdrag givna i budget 2012 eller under 2012 

Landstingsfullmäktige uppdrog den 18 september 2012 åt trafiknämnden att i samarbete med 

AB SL fortsätta förberedelsen att överföra AB SL:s verksamhet till trafiknämnden i enlighet 

med landstingsfullmäktiges beslut den 6 december 2011. 

Landstingsfullmäktige uppdrog den 4 december 2012 åt trafiknämnden och AB SL att träffa 

erforderliga avtal samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att ombesörja och 

slutföra överföring av verksamhet från AB SL till trafiknämnden. 

Kostnader för att utföra uppdraget, framför allt konsultinsatser, har belastat färdtjänstavdelningens 

bokslut, då avdelningen utgjort trafiknämndens förvaltning under 2012. 


Landstingets budget innehåller följande riktlinjer avseende färdtjänstavdelningen. 

Eftersträva korta handläggningstider och en fullgod service både när det gäller beslut 

om färdtjänsttillstånd och extra resetilldelning. 

Utveckla mer effektiva metoder för handläggning och kundkontakt i dialog med 

kommunerna i Stockholms län. 

Färdtjänsten ska upplevas som tillgänglig och effektiv. 

Regelverket avseende resetilldelning ska vara enkelt att förstå. 

En översyn beträffande tillståndsstrukturen påbörjas i syfte att modernisera och anpassa 

tillståndsgivningen till den ökade tillgängligheten. 

Fler resor skall göras i en tillgänglig kollektivtrafik. Landstinget skall verka för ett 

minskat färdtjänstberoende. 

Färdtjänstavdelningen följer de angivna riktlinjerna. Handläggningstider har följts upp ovan 

under avsnittet 3.3 Kvalitetsredovisning. Några pågående och genomförda verksamhetsförändringar 

i övrigt redovisas nedan. 

Färdtjänstavdelningen har ett omfattande och nära samarbete med kommunerna. Nätverksgrupper 

med färdtjänstutredare från ett 20-tal kommuner och stadsdelar träffas två gånger per 

år och diskuterar handläggningsrutiner, bedömningar, regler m.m. som används vid utredning 

och bedömning av rätten till färdtjänst. E-learning används för att tillsammans med nätverksarbetet 

öka kvaliteten i de kommunala färdtjänstutredningarna och ge förutsättningar för en 

likvärdig bedömning. Studiebesök har gjorts hos de kommunala utredarna. 

7




Under året har arbetet med webbaserad ansökningsprocess fortsatt. Ett tiotal kommuner har 

infört digital utredning och ansökan och flera är på väg. En e-tjänst med digital ansökningsblankett 

för medborgaren har skapats och kommer att testas under våren 2013 liksom möjligheterna 

att skicka in foto digitalt till färdtjänstavdelningen. 

Uppdraget att se över riktlinjerna för färdtjänsten i Stockholms län, främst språkligt, samt 

utforma en kortversion är avslutat och har avrapporterats till färdtjänstutskottet i juni. Uppdraget 

om en översyn av tillståndsstrukturen är komplext och kräver vidare utredning och 

avgränsning innan det kan påbörjas. En revidering av avdelningens ärendehanteringssystem 

SeKund har påbörjats och planeras vara klart år 2014. 

Samarbete med SL gällande tillgänglighetsarbetet i allmän kollektivtrafik är av största vikt för 

att uppnå målet med minskat färdtjänstberoende. Genom senareläggning av färdtjänstbehovet 

kan resurser frigöras till dem som mest behöver färdtjänst. Ansvariga tjänstemän på SL träffar 

regelbundet färdtjänstavdelningen för ömsesidig information kring tillgänglighetsarbetet i den 

allmänna kollektivtrafiken. 

Under hösten har ett arbete med resecoachning startat för att beskriva senare års tillgänglighetsarbete 

för primärt äldre resenärer med syftet att stimulera ett kollektivt resande. Representanter 

från SL/Färdtjänsten besöker exempelvis pensionärsorganisationer och informerar om 

tillgänglighetsåtgärder, resemöjligheter, reseplanerare och trygghet/säkerhet. Deltagande i 

Stockholms stads projekt E-adept ingår i projektet. E-adept tar fram digitala hjälpmedel för att 

hitta och förflytta sig tryggt i stadstrafik, exempelvis med kollektivtrafik. 



Färdtjänstavdelningen har inga specifika ägardirektiv, utan följer landstingets reglemente. 


Färdtjänstavdelningen följer landstingets finanspolicy. Se bilaga H Finanspolicy. 


För uppföljning av färdtjänstavdelningens följsamhet till landstingets olika policyer i övrigt 

hänvisas till redovisningen i bilaga I Policyer. Avdelningen följer landstingets policyer, 

handlingsplaner och regelverk som är relevanta för verksamheten. 


Enligt landstingets policy för intern kontroll ska nämnder och bolag upprätta interna kontrollplaner. 

En kartläggning och riskanalys har gjorts inom färdtjänstavdelningen med utgångspunkt 

från beslut som fattats och de avtal som reglerar verksamheten. Prioriterade områden 

har varit ekonomiska och administrativa rutiner mellan färdtjänstavdelningen och AB SL, 

kvalitet i färdtjänstbedömningar samt arkivfrågor för trafiknämndens verksamhet. Färdtjänstutskottet 

godkände färdtjänstavdelningens interna kontrollplan för 2012 den 14 december 

2011. En muntlig uppföljning av planen gjordes på färdtjänstutskottets sammanträde den 14 

juni 2012. Planen har vidarebefordrats till AB SL för ett fortsatt arbete med en samlad intern 

8




kontrollplan för trafiknämndens samtliga verksamheter. Protokoll från uppföljningen i juni 

bifogas som bilaga P Intern kontroll. 



Färdtjänstavdelningen överfördes den 1 januari 2012 organisatoriskt från landstingsstyrelsens 

förvaltning till att utgöra ett första steg i uppbyggnaden av trafiknämndens förvaltning. Arvoden 

och omkostnader för den nya trafiknämnden, dess utskott och beredningar har under året 

redovisats på färdtjänstavdelningen liksom utredningskostnader hänförliga till trafikförvaltningen. 

Trafiknämndens postöppning, registratur och arkiv har under året överförts till AB 

SL. 

Trafiknämnden har i slutet av året beslutat om en ny förvaltningsorganisation för trafiknämndens 

verksamheter. All personal i AB SL överförs till trafikförvaltningen från och med 2013. 

Färdtjänstavdelningen integreras i den nya organisationen och knyts till Trafikavdelningens 

sektion Produktionsservice och får namnet Färdtjänsttillstånd. 


Färdtjänstutskottet har beslutat om en oförändrad resetilldelning på 198 resor per person och 

år för färdtjänstresenärerna år 2012. 

Färdtjänstavdelningen leder ett projekt med resecoachning, som startade i september 2012 och 

drivs tillsammans med färdtjänstverksamheten. Syftet är att stimulera ett kollektivt resande 

för äldre resenärer och resenärer med funktionsnedsättning. Projektet omfattar också deltagande 

i Stockholms stads samarbetsprojekt E-adept, med syfte att skapa digitala tjänster som 

kan öka tillgängligheten i samhället för målgruppen. 

9

6.3 Verksamhetstal, produktion, konsumtion 

Produktionsredovisning 

Bokslut 


Förändring utfall 





Budget 


Avvikelse helår 

Utfall-budget 

Antal resenärer/tillstånd 31 dec 69 665 71 387 -1 722 -2% 71 200 -1 535 -2% 

-avseende taxi 57 189 58 429 -1 240 -2% 58 200 -1 011 -2% 

-avseende rullstolstaxi och taxi 12 476 12 958 -482 -4% 13 000 -524 -4% 

Antal personer med färdtjänsttillstånd 

under året 81 271 82 458 -1 187 -1% 82 000 -729 -1% 

Tillståndsärenden totalt 25 225 28 445 -3 220 -11% 29 000 -3 775 -13% 

- nya och förlängda tillstånd 

samt återansökningar 18 848 21 625 -2 777 -13% 22 500 -3 652 -16% 

- övriga 6 377 6 820 -443 -6% 6 500 -123 -2% 

Avslag, nya och förlängda tillstånd 

samt återansökningar 2 282 2 522 -240 -10% 2 500 -218 -9% 

.. .. .. 

Antal tilldelningsbeslut 2 246 1 856 390 21% 

Antal överklagningar 1 096 1 167 -71 -6% .. .. .. 

Antal färdtjänstresor (1 000tal)* 

3 142 3 162 -20 -1% 3 200 -58 -2% 

- med taxi 2 359 2 453 -94 -4% 2 500 -141 -6% 

- med rullstolstaxi 783 709 74 10% 700 83 12% 

Antal resor per person 45,1 44,3 0,8 2% 44,9 0,2 0% 

* Avser färdtjänstverksamhetens produktion 

Antalet resenärer har varit i stort sett oförändrat sedan 2008. År 2012 har antalet resenärer 

minskat såväl jämfört med 2011 som med budgeten för 2012. Både taxiresenärer och resenärer 

med behov av rullstolstaxi har minskat. Andelen av befolkningen som har färdtjänsttillstånd 

uppgår till 3,29 procent vid slutet av 2012 mot budgeterade 3,37 procent och 2011 års 

3,41 procent. 

Under 2012 har 25 225 ansökningar om färdtjänsttillstånd behandlats av avdelningen, vilket 

är en minskning med 11 procent jämfört med 2011. Minskningen gäller alla typer av tillståndsansökningar 

och beror till viss del på redovisade förlängda handläggningstider. 13 procent 

av ansökningarna har lett till avslag 2012 jämfört med 12 procent 2011. 

Som ett mått på färdtjänstavdelningens produktion redovisas och följs också antal fattade tilldelningsbeslut 

om extra resor och antalet överklagningar av avdelningens beslut. Antalet tilldelningsbeslut 

har ökat medan antalet överklagningar minskat. Överklagningarna har dock 

inte minskat lika mycket som besluten om färdtjänsttillstånd gjort. 

Resevolymen på 3 142 000 färdtjänstresor ligger 58 000 resor lägre än budgeterat. Taxiresorna 

understiger budget med 141 000 resor eller 6 procent. Rullstolstaxiresorna överstiger 

budget med 83 000 eller 12 procent. Jämfört med föregående år har antalet resor minskat med 

20 000. Taxiresorna har minskat med 94 000 resor medan resorna med rullstolstaxi har ökat 

10




med 74 000 resor. Volymförändringarna speglar resenärsminskningen, den relativt milda vintern, 

tillgänglighetssatsningarna i den allmänna kollektivtrafiken samt den fortsatt stora efterfrågan 

på rullstolstaxi som resform. 

Tilldelningen av resor som alla färdtjänstresenärer får tillgång till har 2008-2010 ökat från 

140 till 198 resor. Därefter har ingen ökning skett. Resenärsutvecklingen har tillsammans med 

resetilldelningen stor betydelse för resevolymernas utveckling och följs löpande. 

Färdtjänstens resenärer 2011 och 2012 redovisas nedan fördelade på åldrar och funktionskoder. 

Det finns nio olika funktionskoder, varav de fyra största redovisas. Det kan konstateras 

att antalet färdtjänstresenärer minskar i alla åldersgrupper utom i gruppen över 100 år och i 

alla funktionskodsgrupper. Skador i rörelseapparaten den funktionsnedsättning som är vanligast 

bland färdtjänstresenärerna, men det är också den funktionsnedsättning som minskat mest 

mellan 2011 och 2012. 


Ålder Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 

0-19 år 810 1 198 2 008 840 1 220 2 060 

20-59 år 6 065 5 168 11 233 6 209 5 232 11 441 

60-79 år 12 261 7 736 19 997 12 727 7 913 20 640 

80-99 år 26 108 9 906 36 014 26 845 10 016 36 861 

100- år 354 59 413 324 61 385 

Totalt 45 598 24 067 69 665 46 945 24 442 71 387 

Funktionskod Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 

Skador i rörelseapparaten 15 645 4 402 20 047 16 459 4 533 20 992 

Neurologiska skador 7 910 7 013 14 923 7 999 7 113 15 112 

Orienteringshinder 6 808 4 741 11 549 6 813 4 756 11 569 

Cirkulationssystemets 

sjukdomar 

6 369 2 872 9 241 6 592 2 934 9 526 


Vid årsskiftet 2011 hade 69 665 personer i Stockholms län färdtjänst - en minskning med 

1 722 personer jämfört med 2011 – 1 347 kvinnor och 375 män. Könsfördelningen har förändrats 

marginellt, 65 procent är kvinnor och 35 procent är män. 

Färdtjänstavdelningen har beslutat i 25 225 tillståndsärenden samt därutöver om tilldelning av 

resor. Fördelningen på kvinnor och män av beslut och avslag i färdtjänstärenden har inte förändrats 

nämnvärt de senaste åren utan är stabil. Detsamma gäller könsfördelningen för färdtjänstresenärer 

med tillstånd att resa med rullstolstaxi liksom för resenärer med tillstånd för 

taxi. Ungefär 5 procent av färdtjänstresenärerna undantas av medicinska skäl från samplanerat 

resande. Av dessa är 58 procent kvinnor och 42 procent män. 

11

Antal resenärer totalt 

Beviljades färdtjänst 

Avslag på färdtjänst 

Tillstånd enbart taxi 

Tillstånd för rullstolstaxi 

Tilldelning av extra resor, beslut om bifall 

Tilldelning av extra resor, avslagsbeslut 


Kvinnor % Män % 

65 35 

62 38 

67 33 

66 34 

61 39 

68 32 

66 34 




2011 

Kvinnor % Män % 

66 34 

61 39 

68 32 

67 33 

62 38 

68 32 

71 29 

Det är fler kvinnor än män som reser i färdtjänsten liksom i den övriga kollektivtrafiken. 

Kvinnor nyttjar fler taxiresor än män och reser oftare tillsammans med andra resenärer - samplaneras 

eller använder närtrafiken i högre grad än männen. Männen gör fler längre och därmed 

dyrare resor. 

Vid förändring av resetilldelningen påverkas kvinnor mest, eftersom kvinnor utgör den övervägande 

delen av färdtjänstresenärerna. De förbättrade möjligheterna att resa i tillgänglig SLtrafik 

och att göra lokala resor i närtrafiken är till mest nytta för kvinnor, som ofta reser mera 

lokalt än männen. Med ett fortsatt och utökat tillgänglighetsarbete i SL-trafiken och beträffande 

vägarna till och från allmänna kommunikationer minskas färdtjänstberoendet och alla 

blir vinnare. 

För att färdtjänstresenärerna ska känna sig nöjda är trygghet, service, hjälp och respekt det 

viktigaste tillsammans med ett gott bemötande. Utöver kön har enligt gjorda undersökningar 

resenärens ålder och typ av funktionsnedsättning betydelse för bemötandet och servicen. 

Dessa faktorer måste således beaktas och i möjligaste mån finnas med och vägas in i utrednings- 

och beslutsprocessen, i övrig informationshantering och vid utförandet av resor. 

12



Bokslut 


Bokslut 

2011 

Förändr 

% 

Budget 





Landstingsbidrag 23,5 20,6 14% 23,5 0,0 0% 

Övriga intäkter 0,8 0,1 700% 0,1 0,7 700% 

Verksamhetens intäkter 24,3 20,7 17% 23,6 0,7 3% 

Personalkostnader -14,7 -14,3 3% -17,5 2,8 -16% 

Lokalkostnader -1,6 -1,6 0% -1,6 0,0 0% 

Övriga kostnader -5,3 -4,4 20% -4,5 -0,8 18% 

Trafikförvaltningskostnader -18,6 0,0 - 0,0 -18,6 - 

Verksamhetens kostnader -40,2 -20,3 98% -23,6 -16,6 70% 

Avskrivningar 0,0 0,0 0% 0,0 0,0 0% 

Finansnetto 0,0 0,1 -100% 0,0 0,0 100% 

Avvik 

mkr 

Resultat -15,9 0,5 0,0 -15,9 


Färdtjänstavdelningens resultat för år 2012 är ett underskott på 15,9 mkr att jämföra med ett 

budgeterat nollresultat. Avvikelsen hänför sig huvudsakligen till kostnader för trafiknämndens 

förvaltning som från och med 2012 redovisas hos färdtjänstavdelningen utan att någon budget 

för ändamålet tillförts avdelningen. Dessa kostnader uppgår till 18,6 mkr. 

Årets resultat är 16,4 mkr sämre än föregående år. Resultatförsämringen har samma orsaker 

som budgetöverskridandet. 

Avvikelser mot budget 

Årets intäkter överstiger budgeten med 0,7 mkr eller 3 procent. Kostnaderna överstiger budgeten 

med 16,6 mkr eller 70 procent. Avvikelserna specificeras nedan. 

Intäkt 

Avvikelse 

bokslut-budget 

Kostna d 

Avvikelse 


Resultat 

Avvikelse 


Textkommentar 

Ej budgeterade projektmedel från Kommunförb. 0,7 0,7 

Lägre personalkostnader än budgeterat 2,8 2,8 

Högre kostnader för IT-projekt än budgeterat 

Ej budgeterade kostnader för trafiknämndens 

-0,8 -0,8 

förvaltning -18,6 -18,6 

Avvik 

% 

B eslut av 

LF/LS/TN 

(Belopp) 

S:a avvikelse 0,7 -16,6 -15,9 0,0 

Intäkter 

De totala intäkterna för året uppgår till 24,3 mkr att jämföra med budgeten på 23,6 mkr. Jämfört 

med utfallet 2011 ökar intäkterna med 17 procent motsvarande 3,6 mkr. Den budgeterade 

intäktsökningen är 2,9 mkr. 

13




Avvikelsen mot budget på 0,7 mkr avser en delfinansiering från Kommunförbundet Stockholm 

län av avdelningens arbete med att införa ett system för webbaserad färdtjänstansökan. 

Avdelningens intäkter i övrigt utgörs av landstingsbidraget. Landstingsbidraget har ökat med 

2,9 mkr eller 14 procent jämfört med 2011. 

Kostnader 

Kostnaderna för året uppgår till 40,2 mkr inklusive avskrivningar och finansnetto att jämföra 

med budgeten på 23,6 mkr. En jämförelse per kostnadsslag visar lägre personalkostnader än 

budget och högre övriga kostnader, framför allt konsultkostnader. Jämfört med utfallet 2011 

ökar kostnaderna med 19,9 mkr eller 98 procent. Nedan preciseras och analyseras årets kostnader 

närmare. 


Bemanningskostnader (Mkr) 

Bokslut 

2012 Bokslut 2011 

Förändr 

% 

Budget 


Avvik 

% 

Summa personalkostnader -14,7 -14,3 3% -17,5 -16% 

varav förändring sem.skuld -0,2 -0,2 0% 0,0 100% 

varav lönekostnad -10,0 -9,7 3% -11,3 -12% 

varav pensionskostnad 0,0 0,0 0,0 0% 

varav sociala avgifter -4,3 -4,0 8% -4,8 -10% 

Inhyrd personal 0,0 0,0 0% 0,0 0% 

Summa bemanningskostnad -14,7 -14,3 3% -17,5 -16% 

Antal årsarbetare DiDiver 30 28 7% 28 7% 

Bokslut 

Förändr Budget Avvik 


2012 Bokslut 2011 %-enh 2012 %-enh 

Procentuell sjukfrånvaro 14,5% 12,8% 0,0 4,5% 10% 

Årets personalkostnadsutfall på 14,7 mkr understiger budgeten med 2,8 mkr. Den lägre kostnaden 

fördelar sig med 1,6 mkr på lönekostnader och sociala kostnader och med 1,2 mkr på 

övriga personalkostnader. 

Avvikelsen beträffande lönekostnader förklaras av vakanser, sjukfrånvaro, deltidstjänstgöring 

och tjänstledigheter som ej vikarietäckts fullt ut. Medel för utbildning, konferenser och vissa 

personalfömåner har ej tagits i anspråk som budgeterats. 

Jämfört med föregående år har personalkostnaderna ökat med 0,4 mkr eller 3 procent. Lönekostnaderna 

inklusive sociala avgifter har ökat med 0,6 mkr eller 4 procent, medan övriga 

personalkostnader minskat med 0,2 mkr. Lönerevisionen ökade lönenivån med 2,6 procent. 

Resterande lönekostnadsökning hänför sig till en ökning av PO-pålägget med 2,2 procentenheter 

motsvarande en höjning av lönenivån med 1,5 procent och en ökning av antalet helårsarbeten 

med två. 

14




Bokslut 2012 Bokslut 2011 Budget 2012 

Personalkostnadsförändring (%) 

jmf bokslut 2011 jmf bokslut 2010 jmf bokslut 2011 

Total personalkostnadsförändring 2,5% 11,7% 22,4% 

varav avtalsenlig löneökning 2,6% 1,7% 2,0% 

varav så kallad löneglidning Uppgift saknas Uppgift saknas Uppgift saknas 

varav volymförändring (helårsarbeten) 7,5% 3,7% 1,3% 

varav förändring av PO-pålägg 1,5% -1,9% 1,5% 

De stora personalkostnadsförändringarna i tabellen ovan förklaras av att från och med år 2011 

bokfördes trafiknämndens arvoden och personalomkostnader hos färdtjänstavdelningen. År 

2012 tillfördes avdelningen budget för ändamålet genom omfördelning av landstingsbidrag 

från AB SL och Wåab. 

Antalet helårsarbeten uppgår till 30, vilket är en ökning med två såväl jämfört med budget 

som med utfallet 2011. Sjukfrånvaron på 14,5 procent är högre än 2011 och avsevärt högre än 

det landstingsövergripande målet på 4,5 procent. Den största delen av sjukfrånvaron är långtidsfrånvaro. 

Viss del av långtidssjukfrånvaron är arbetsrelaterad. Med långtidsfrånvaron borträknad 

är sjukfrånvaron 3,5 procent. 

Diagram över antal helårsarbeten och deras fördelning på närvarotid och frånvarotid 

7.1.2 Övriga kostnadsslag, avskrivningar och finansnetto 

Årets utfall för övriga kostnader är 25,5 mkr. Av dessa avser 18,6 mkr kostnader för trafiknämndens 

förvaltning, som redovisas hos färdtjänstavdelningen och som saknar budget. En 

samlad trafikförvaltning har utretts och byggts upp under året. Kostnaderna avser konsultinsatser 

för detta arbete samt insatser för att lösa fullmäktiges uppdrag år 2011 till trafiknämnden 

att upphandla ett helhetsansvar för skärgårdstrafiken. 

Resterande utfall för övriga kostnader avser färdtjänstavdelningen och uppgår till 6,9 mkr, 

vilket överstiger budgeten med 0,9 mkr. Överskridandet hänför sig till utvecklingen av en 

webbaserad ansökningsprocess och kompenseras i huvudsak av ett bidrag från Kommunförbundet 

Stockholms län. Kostnaderna för läkarkonsulter överstiger budget, medan kostnader 

för porto och för kundundersökningar ej når budget. I övriga kostnader ingår också lokalhyra 

15




och hyra för utrustade arbetsplatser och arbetsplatsservice, telefoni samt ett antal mindre kostnadsposter. 

Jämfört med föregående ökar de övriga kostnaderna med 0,9 mkr. Ökningen avser främst ITkostnader 

och kostnader för läkarkonsulter. Kostnaderna för telefoni och porto minskar. 

Kapitalkostnader. Årets utfall för avskrivningar och finansnetto är i det närmaste noll, vilket 

överensstämmer med budget. Utfallet föregående år var 0,1 mkr. 


Det ekonomiska resultatet för färdtjänstavdelningen, ett underskott på 15,9 mkr, balanseras 

enligt gällande regelverk för resultatenheter inom landstinget i ny räkning i avvaktan på överföring 

till koncernfinansiering. 


Färdtjänstavdelningen har inköpt kontorsdatorer för 67 tkr. Investeringsbudgeten uppgår till 

70 tkr. 

Bokslut Budget LF 

Investeringar (Mkr) 

2012 2012 

Inköp av kontorsdatorer 0,1 0,1 

Totalt investeringar 0,1 0,1 



Bokslut 

2011 

Bokslut 

2010 

Förändring 

Mkr 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 0,1 0,0 0,1 

Omsättningstillgångar 1,7 7,1 -5,4 

varav kassa och bank 0,0 6,5 -6,5 

Summa tillgångar 1,8 7,1 -5,3 

Eget kapital -14,9 1,5 -16,4 


Skulder 

0,0 0,0 0,0 

Långsfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 

Kortfristiga skulder 16,7 5,6 11,1 

Summa skulder och eget kapital 1,8 7,1 -5,3 

Tillgångarnas liksom det egna kapitalets förändring förklaras av utvecklingen av årets resultat 

från ett överskott på 0,5 mkr år 2011 till ett underskott på 15,9 vid slutet av 2012. Skuldsättningen 

avser leverantörsskulder, utnyttjad checkkredit, semesterskuld och upplupna kostnader. 

8 Medarbetare 

Färdtjänstavdelningen arbetar sedan tidigare för ständiga förbättringar, vilket innebär att utvecklings- 

och effektiviseringsarbetet fortsätter. De anställdas insats är en nyckelfaktor för 

förändringsarbetets möjligheter och resultat. Landstingets personalpolicy är väl implementerad 

i verksamheten. Färdtjänstavdelningen deltar i landstingets koncerngemensamma medarbetarundersökning. 

16




8.1 Verksamhetsförändringar och omstruktureringar 

I slutet av 2011 beslutades att färdtjänstavdelningen skulle överföras från landstingsstyrelsens 

förvaltning till att utgöra ett första del av en samlad trafikförvaltning. Färdtjänstavdelningen 

har under året arbetat med att infoga avdelningens verksamhet i trafiknämndens förvaltning. 

Avdelningens ansvar för trafiknämndens registratur och det landstingsgemensamma dokumenthanteringssystemet 

Edit (Elektronisk Dokumenthantering) samt postöppning och arkiv 

har överförts till AB SL. 

Under hösten 2012 beslutades att personalen i AB SL överförs till trafikförvaltningen från och 

med 2013. Färdtjänstavdelningen kommer därvid organisatoriskt utgöra en grupp med namnet 

Färdtjänsttillstånd under Trafikavdelningens sektion Produktionsservice. Avdelningens införlivande 

i en samlad trafikförvaltning kommer att innebära ett förändrat arbetsgivar- och medarbetarperspektiv 

samt nya rutiner, arbetsordningar etc. 

8.2 Personal och kompetensförsörjning 

Färdtjänstavdelningen omfattar 26 befattningar. En person finns kvar från organisationen före 

verksamhetsövergången till SL år 2009 - en central facklig förtroendeman. Alla anställda är 

administrativ personal fördelade på en avdelningschef, handläggare och administratörer. Sju 

personer är anställda på vikariat på grund av sjukdom, barnledighet och tjänstledighet. Tre 

personer är timanställda, en som personligt arbetsbiträde och två för kontinuerliga kundnöjdhetsmätningar. 

En befattning är vakant. 

Anställning Antal anställda 2012-12-31 Antal anställda 2011-12-31 


Tillsvidareanställda 22 4 26 23 5 28 

Tidsbegränsad anställning 5 2 7 3 - 3 

Totalt 27 6 33 26 5 31 

Deltid 2 - 2 2 - 2 

Timanställda 2 1 3 1 - 1 

Sysselsättningsgrad (medel) % 94,8 100 95,8 96,2 100 96,8 

Inhyrd personal har inte anlitats under året och inga skolungdomar har haft feriearbete. Avdelningens 

två deltidsanställda har själva valt att gå ned i arbetstid. En person har beviljats 

fortsatt stöd till personligt biträde från arbetsförmedlingen. Kostnadsökningen för den individuella 

och differentierade lönerevisionen 2012 uppgår till 2,6 procent. Färdtjänstavdelningens 

personaluppgifter redovisas från och med 2013 integrerat i trafikförvaltningen. Avdelningen 

ingår därmed i den personal- och kompetensplan som utarbetas och redovisas av AB SL för 

trafikförvaltningen. 

8.3 Chef- och ledarskap 

Färdtjänstavdelningens ledarskap följer landstingets personalpolitiska ambitioner med ett tydligt 

ledarskap med skriftlig arbetsdelegering och kontinuerlig uppföljning. Ledaren skapar 

möjligheter till personlig utveckling för medarbetarna och tillvaratar kompetens, erfarenheter 

och intresse för arbetet. Individuella kompetensutvecklingsplaner följs upp vid utvecklings- 

17




samtalen varje år. Arbetsplatsträffarna är ett viktigt forum i detta arbete. Ledarskapsindexet 

från medarbetaruppföljningarna 2012 har ökat från 80 år 2011 till 84 år 2012. Då avdelningschefen 

slutat under hösten har endast ledarskapsindexet för ställföreträdande avdelningschef 

kunnat mätas. Avdelningen har inte arbetat med chefsförsörjning under året. 

8.4 Hälsofrämjande arbetsmiljö 

Färdtjänstavdelningen deltar sedan 2010 i landstingets koncerngemensamma medarbetarundersökning 

med mycket gott resultat. Uppföljningsinsatser har genomförts varje år med betoning 

på kompetensutveckling och kommunikation. Även dialogverktyget FAS–arbetsliv har 

använts för att stärka dialog och reflektioner på arbetsplatsen. 2012 års medarbetarundersökning 

visar ett totalt medarbetarindex på 81. 

Arbetsmiljöarbetet är integrerat i färdtjänstavdelningens verksamhet. Det praktiska arbetet 

sker i samverkan mellan arbetsledning, medarbetare och arbetstagarorganisationerna utifrån 

den enskilda arbetsplatsens arbetsuppgifter och förutsättningar. Eftersom organisationen är 

liten har arbetsmiljöarbetet integrerats i samverkansgruppen och arbetsplatsträffarna. De 

tidigare arbetsmiljöronderna två gånger per år har avskaffats och skyddsombud deltar i avdelningens 

samverkansgrupp. 

Avdelningen gör regelbundet bedömningar angående risker i avdelningens arbetsmiljö. Exempelvis 

finns en klar policy och handlingsplan mot hot och våld, trakasserier och kränkande 

särbehandling på avdelningen. Medarbetarenkäten 2012 ger inget utslag i dessa frågor. 

Samtliga anställda vid färdtjänstavdelningen har flexibel arbetstid vilket ger möjlighet för 

medarbetarna att forma sin egen arbetstid. En flexibel arbetstid ökar förutsättningarna för en 

bra arbetsmiljö både för yngre, småbarnsföräldrar och äldre. 

Färdtjänstavdelningen använder företagshälsovården för enskilda stödsamtal i förebyggande 

arbetsmiljösyfte. Tre arbetsrelaterade insatser eller rehabiliteringsinsatser har varit nödvändiga 

under året. 

Färdtjänstavdelningen ska vara en hälsofrämjande arbetsplats med fokus på förebyggande 

hälsoåtgärder. Avdelningen har ett hälsoombud som är utbildad hälsoinspiratör. Hälsoombudet 

har intresse av att motivera och inspirera andra till förändringar och hjälper kollegorna 

med råd kring hälsofrågor och friskvårdsaktiviteter. En aktiveringsplan, som erbjuder föreläsningar 

och aktiviteter, upprättas varje år. Avdelningen har en egen idrottsförening som ingår i 

SLIF (Stockholms landstings idrottsförbund). 

Avdelningen subventionerar fysiska friskvårdsaktiviteter i ordnade former med 1 800 kronor 

per anställd och år. Åtta personer har utnyttjat subventionen 2012. Avdelningen har gratis 

tillgång till SL:s välutrustade gym, vilket kan förklara att så få utnyttjar subventionen. All 

personal kan delta i friskvårdsaktiviteter en timme i veckan på betald arbetstid. Friskvårdstimmen 

är inte schemalagd. All personal erbjuds massage i avdelningens lokaler till ett subventionerat 

pris. SL erbjuder all personal frukt varje dag. Avdelningen subventionerar medarbetarnas 

lunch med rikskuponger. 

18




Från och med 2013 kommer färdtjänstavdelningen inordnas i den samlade trafikförvaltningen 

som, när det gäller personalpolitiska frågor, följer SL:s tidigare policy. 

8.5 Sjukfrånvaro 

Färdtjänstavdelningen har som mål att den genomsnittliga sjukfrånvaron skall vara högst 5 

procent per anställd 2012, vilket överensstämmer med landstingets övergripande mål. Avdelningen 

har inte nått detta mål. 


1/1 – 31/12 2012 1/1 – 31/12 2011 

Administrativ personal 

Genomsnittligt antal sjuk- 


dagar per anställd 

Sjukfrånvaro i procent av 

56 3 45 46 3 39 

ordinarie arbetad tid 16,9 1,6 14,5 15 1,5 12,8 

Avdelningens sjukfrånvaro har ökat 2012. Avdelningens personal har under året haft fyra 

långvariga sjukdomsperioder. Två av sjukdomsperioderna kommer att fortsätta in i 2013, en i 

väntan på operation och en i avvaktan på arbetsrehabilitering. Två sjukskrivningar har 

dessvärre varit arbetsrelaterade, men bör kunna avslutas i början av 2013. Totalt 78 procent 

av avdelningens sjukfrånvaro har varit längre än 60 sjukdagar. De långa sjukdomsperioderna 

får ett stort genomslag i sjukfrånvarostatistiken för en liten avdelning med 33 anställda. Om 

långtidsfrånvaron räknas bort blir den genomsnittliga sjukfrånvaron 10 dagar eller 3,5 procent. 

En kvinna har högriskskydd från försäkringskassan. 

Beträffande frisknärvaro har 18 procent av de anställda på avdelningen inte varit sjukfrånvarande 

alls under 2012 och 42 procent haft ingen eller högst 5 dagars sjukfrånvaro. 

Uppföljning av avdelningens sjukfrånvaro redovisas i tertial/delårs/årsboksluten. 

8.6 Jämställdhet och mångfald 

En rejäl kvinnodominans, som är svår att bryta, råder på färdtjänstavdelningen sedan flera år. 

Av avdelningens anställda är 82 procent kvinnor och 18 procent män. 18 procent av avdelningens 

anställda har utländsk bakgrund. 

Avdelningens chefer har tidigare gått Näringslivets ledarskapsakademis jämställdhetsutbildning 

för chefer inom landstinget. Avdelningens mål är att alla handläggare ska genomgå jämställdhetscertifiering 

i genuskunskap, vilken erbjuds av landstingsstyrelsens förvaltning. Sju 

handläggare har i dagsläget gått utbildningen. 

Avdelningen har deltagit i styr- och arbetsgruppen för EU-projektet ”Din kompetens – vår 

möjlighet” som Stockholms läns landsting drivit med målet att öka möjligheten för landstinget 

att vara en attraktiv arbetsgivare för alla oavsett funktionsförmåga. Projektet avslutades 

i juni 2012. Två av avdelningens medarbetare har utsetts till ambassadörer för webbsidan 

”Tillgänglig arbetsplats”. 

19




9 Miljö 

Färdtjänstavdelningen omfattas sedan 1 januari 2010 av SL:s miljöledningssystem, som är 

certifierat enligt ISO 14001: 2006, och dess rutiner. Avdelningen representeras liksom tidigare 

i SL:s hållbarhetsstyrgrupp samt i Ledningens genomgång. Avdelningen hänvisar därmed 

till SL:s redovisning av status för miljömålsarbetet. 


En uppföljning av Stockholms läns landstings program 2011-2015 för delaktighet för personer 

med funktionsnedsättning görs i bilaga F Funktionsnedsättning. Programmet är ett av de viktigaste 

styrande dokumenten för färdtjänstavdelningen, eftersom personer med funktionsnedsättning 

är färdtjänstens målgrupp. 


Har färdtjänstavdelningen en handlingsplan för genomförande av landstingets folkhälsopolicy 

och landstingets handlingsplan för hälsa? 


X Avdelningen ska vara en hälsofrämjande arbetsplats med fokus på 

förebyggande hälsovård. 

Har förvaltningen ansvarig/samordnare för arbete med folkhälsopolicyn? 


X Avdelningens administrativa sekreterare och hälsoombud är ansvarig. 

Har förvaltningen under året fattat beslut som stödjer landstingets folkhälsopolicy eller på 

annat sätt verkat för att genomföra policyn? 


X Fortsatt utveckling av färdtjänstens hemsida med fokus på kommunikation 

och information till handläggare i kommuner och till 

färdtjänstkunderna 

Språklig förenkling av färdtjänstens riktlinjer samt en kortversion. 

Avtalet med kommunerna framhåller vikten av tillgänglighetsarbete 

och kortare handläggningsprocesser 

Tillgänglighetsarbete och trafikutveckling i samarbete med SL 

och kommunerna bidrar till god miljö och goda livsvillkor 

20




Ange om förvaltningen utför ytterligare/annat folkhälsoarbete. 


X Friskvårdsbidrag 1 800 kronor per anställd och år samt en friskvårdstimme 

per vecka på betald arbetstid. Massage på arbetsplatsen 

subventioneras. Egen idrottsförening. Medlem i SLIF. 

Flexibel arbetstid. Subvention av rikskuponger. 

Prenumeration på Folkhälsoguiden – seminarier 


Färdtjänstavdelningen har ej gjort några upphandlingar under 2012. Se bilaga G Upphandlingar 

och inköp. Konsultinköp för trafikförvaltningens räkning har gjorts av SL och redovisas 

i SL:s bilaga G. 

13 Övrigt 



Avdelningens ledning följer verksamhetens utveckling och rapporterar regelbundet till förvaltningsledningen, 

färdtjänstutskottet och trafiknämnden för att åtgärder ska kunna vidtas om 

något inträffar som förväntas påverka utfallet negativt. Utvecklingen av resevolymer och resornas 

kvalitet följs och rapporteras också. 

Denna förvaltningsberättelse för januari - december 2012 behandlas av trafiknämnden den 

11 februari 2013. 



Förvaltningschef 

Bilagor: 

C Investeringar 

D Hälsobokslut 

E Löner och arvoden Rapporteras enbart i Cognos Controller 

F Funktionsnedsättning 

G Upphandling och inköp 

H Finanspolicy 

I Policyer 

J Representation 

P Intern kontroll 

21


Investeringsutfall 2012. Maskiner, inventarier och IT. 2540 Färdtjänstavdelningen 

(fyll i färgade celler) 



Objekt 1 

Objekt 2 

etc 


Objekt 1 

Objekt 2 

etc 


Objekt 1 

Objekt 2 

etc 

Investeringsutgifter (mkr) Kommentar 

Budget Bokfört Avvikelse Förklaring 

2012 2012 BU-BO till 

enligt LF beslut avvikelse 



Reinvesteringar 0,1 0,1 0 


S:a investeringsutgifter 0,1 0,1 0 

Utgivn-dag 2012-12-20 

2540 Bilaga C Investeringsutfal 2012.xlsx 

Maskiner och inventarier 



Bilaga C 

1 (1)


Bolag/Förvaltning: 2540 Färdtjänstavdelningen 

De uppgifter som lämnas till hälsobokslutet finns för närvarande inte 

tillgängliga i befintliga system. 

Alla uppgifter ska vara könsuppdelade så långt som möjligt. 

Personalkostnader (Tkr) 


12 419 11 823 

Personalkostnader: enligt ekonomisystemet, lönekostnader, pensionskostnader , arbetsgivaravgifter 

Investering i kompetensutveckling (Tkr) 



39 9 48 59 20 79 

Investering i kompetensutveckling; kostnader för extern utbildning, kurskostnader samt lönekostnader inkl PO-pålägg. 



Bilaga D Hälsobokslut 

Friskvård (Tkr) Tillämpas friskvårdstimme? 


x Ja 

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Nej 

12 4 32 6 1 13 Om ja, är den schemalagd? 

Som friskvård definieras här arbetsgivarens subvention av motionskort för 

Ja 

gym, qigong, spinning, kostrådgivning etc.(exkl. lokalkostnader). 

x Nej 

Företagshälsovård (Tkr) 


Förebygg. Efterhjälp. Totalt Förebygg. Efterhjälp. Totalt 

15 15 6 6 

Investering i företagshälsovård(köp av extern företagshälsovård. Investeringen i företagshälsovård redovisas uppdelad i förebyggande 

(stödinsatser för att förebygga ohälsa och sjukfrånvaro för grupp eller individ) samt efterhjälpande 

(vård-/rehabiliteringsinsatser för arbetsrelaterad ohälsa). 

Rehabilitering - antal anställda i åtgärd 



3 0 3 0 

Antalet anställda som varit föremål för arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd under året. 

Rehabilitering - antal som återgått i arbete 



2 2 0 

Hur många av de som varit förmål för arbetslivsinriktad rehabilitering har under året återgått i arbete 

på egen eller annan enhet. 


febr\Förvaltningsberättelse2012\Färdtjänstavd\2540 Bilaga D Hälsobokslut 2012.xls


Bolag/Förvaltning: 2540 Färdtjänstavdelningen 

Rapportera antal anmälda skador per skadegrupp. 


Skadegrupp * Kvinnor Män Totalt Med anledning av ny skadegruppsindelning 

Fallolyckor 

Belastningsskador 

Våld och hot 

Stick-/skärskador 

Smitta 

Psykiska/sociala 

Fysiska 

Övrigt 

kan jämförelse bakåt i tiden inte göras 

Totalt 0 0 0 

Med arbetsskador menas här anmälda arbetsskador, både arbetsolyckor och arbetssjukdomar inkl så kallade nollolyckor dvs olyckor 

utan sjukfrånvaro. (OBS ej tillbud) 

De enheter som använder arbetsmiljöprocessen i Händelsevis kan hämta sina uppgifter där. 

* Definitioner avseende skadegrupp och uppgifter i Händelsevis se flik "Definitioner". 


febr\Förvaltningsberättelse2012\Färdtjänstavd\2540 Bilaga D Hälsobokslut 2012.xls 



Bilaga D Hälsobokslut




LSF KKansli 

Meer 

än bbara 

tr rösklarr 

Stocckholms 



20 011 – 201 15 för 

delaaktighet 

fför 



I proogrammet 

(llättläst) 


ge beslutade 

den 16 maars 

20100 

beskrivs hur 




beemötande, 

kommunika 




”Att ggöra 



att göra 





mynddighetens 

innformation 


film och 

möteen.” 

”Att ggöra 

lokalerrna 






deltaa 




a för 

persooner 



”Iblaand 


inom 



standdarder, 

regller 




riktlinjerna. 

” 

Läs mmer 

i Riktlinnjer 


hindren n 

Frågga: 




möjliighet. 

Svarr: 

Alla - aavdelnings 

schef , stf aavdelningschef 

sam mt 

admministrativv 

sekretera are 

Frågga 

Är deen 

webbaseerade 

utbildningen 

Dinn 


inomm 


Svarr: 

Ja , Färddtjänstavd 

delningenss 

medarbe etare med dverkade i 

utfoormningenn. 

Stockkholms 


Box 222550 

104 222 

Stockholm 


25 00 0 

Fax: 08-7737 

41 09 


@sll.se 

MER ÄN Ä BARA TRÖ ÖSKLAR 


Diarienummer 

LS 1203-0382 

Besökk 



Årsboks slut 2012 

Förvaltn ningsberätttelse 

Bilaga F 

Sääte: 

Stockholm 

OOrg.nr: 

232100 0-0016 

wwww.sll.se 

1 (4) )

Måål 

1 Bemmötand 

de 

1. Villka 

åtgärder 




entrepren nörer och al allmänhet (t t ex utbildni ing till 

persoonal, 

kompeetenshöjnin 

ng, samarbeete 

med 

funkttionshinderrorganisatio 

onerna). 

Visa de kvantitaativa 

och kvalitativa 

ressultaten 

av åtgärderna. 

å . 

Svarr: 

Avdelninngen 

har del ltagit i styr- 

och arbets sgruppen för 

EU-projekktet 

”Din kompetenss-vår 

möjlig ghet” som Sttockholms 

läns l landsti ing drivit mmed 

måleet 

att öka mööjligheterna 

a för landstiinget 

att vara 

en attrak ktiv 

arbettsgivare 

förr 

alla oavsett t funktionsfförmåga. 

Pr rojektet avslutades 

i junni 


Två av avddelningens 

medarbetarre 

har utset tts till amba assadörer föör 

webbbsidan 

”Tillggänglig 

arbetsplats” 

2. Huur 

många aavtal 



bemöötande. 

Hurr 





Svarr: 

I avdelniingens 

konsultläkaravt 

vtal 

3. Viilka 

åtgärdeer 



ska kkunna 

anstäällas. 

Har ppersoner 

mmed 

funktion nsnedsättning 

anställts s under året t. 

Svarr: 

Nej 


Diarienummer 

LS 1203-0382 

2 (4) 



Bilaga F

Måål 

2 Kommmuni 


glighet 


mmenas 


och 

mottaggaren 




= ggöra 

gemennsam, 


1. Villka 

åtgärder 




Visa de kv vantitativa ooch 

kvalitati iva resultate en av 

åtgärrderna. 

Svarr: 

En språkklig 

förenkl ling av färdttjänstens 

rik ktlinjer har gjorts 

samtt 

en kortverrsion 

av den nna som liggger 

på färdtj jänstens he emsida 

2. Huur 

många aavtal 



kommmunikativ 




kommmunikativ 




Svarr: 

I avdelninngens 

konsu ultläkaravtaal 

3. Uppplever 

perrsoner 






Svarr: 

- 

4. Uppplever 

perrsoner 



deltaa 




Svarr: 

- 


Diarienummer 

LS 1203-0382 

3 (4) 



Bilaga F

Måål 

3 Fyssisk 



Diarienummer 

LS 1203-0382 

1. Huur 

många avvtal 



fysiskka 




fysiskka 




Svarr: 

En genommgång 

har gjorts g av avddelningens 

lokaler . De en fysiska 


bedöms som 

bra. 

2. Skker 

samverkkan 



Svarr: 

Stockholmms 

läns land dstings program 

2011-2015 

för de elaktighet föör 

persooner 


dsättning ärr 

ett av det viktigaste v st tyrande 

dokuumenten 

förr 

färdtjänste en och desss 

myndighet tsorganisati ion, eftersomm 

funkttionshindraade 

persone er är färdtjäänstens 

dom minerande målgrupp. m 

Se viidare 

avdelnningens 

verk ksamhetsbeerättelse. 

Samvverkansgruppper 

och re esursgruppeer 

med handikapporga 

anisationernna 

finnss 

på SL. Se vvidare 

SL:s tillgänglighhetsarbete. 

3. Viilka 

anpassnningar 



har kkunnat 

ansttällas. 

Svarr: 

Den fysisska 

arbetsm miljön är braa. 

Avdelning gen har och har haft 

anstäällda 

sedan tidigare me ed funktionnsnedsättnin 

ng. 

4 (4) 



Bilaga F


förvaltning 


Datum: 2013-01-29 

2540 Bilaga G Upphandling 2012.docx 

1 (9) 



Bilaga G 







2540 Lena Östlund Lena.ostlund@sll.se 08-686 1679 



där tilldelningsbeslut tagits och avtal tecknats. Avrop, beställning och 

förnyad konkurrensutsättning på föregående års ramavtal tas inte med. 







att utföra. 






totalt 


Samordnad 

upphandling 


Upphandling 

0 

0 

0 


(Mkr) 




% 

Ange om det 

är beräknat 

eller bedömt 

utfall


förvaltning 



2 (9) 



Bilaga G 






dessa. 


Upphandling 

Mellan 50 000 kr och 284 631 




skäl 


Antal 


0 

0 

Totalt 


(Mkr) 



över 2 000 000 kr för LOU och LUF. Detta gäller främst serviceavtal och avtal 



nåtts. 



prisjusterats 

0 



föregående år


förvaltning 




3 (9) 



Bilaga G 







totalt 


Samordnad upphandling 0 

Uppdrag till SLL Upphandling 0 








totalt 









totalt 




Vilken uppförandekod har använts?


förvaltning 




aa) Om det lett till åtgärd, beskriv denna: 

4. Avtal 



Alltid 

Ofta 

Sällan 

Aldrig X 

Om svar ”sällan” eller ”aldrig”, ange orsak: Ej relevant 


Ja 

Nej X 


Clock Work 

Annat 

Om annat ange vad: 


4 (9) 



Bilaga G


förvaltning 



Ja 

Nej X 

Kommentar : 

Ny organisation 1 jan 2013. Avdelningen blir del av en samlad 

trafikförvaltning . 



5 (9) 



Bilaga G 






som följs? 


Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej 

Eventuella kommentarer till fråga 6.1: Färdtjänstavdelningen har ingen egen 

upphandlingspolicy eller upphandlingsprocess eftersom man inte gör den 

typen av upphandlingar själva utan replierar på LSF Upphandling som har 

policyar och processer.


förvaltning 




6 (9) 



Bilaga G 





Samordnad 

upphandling 


Upphandling 

Eventuella kommentarer till 7.1: 



Antal med 


dokumenterad 


0 

0 

0 



dokumenterad 




avtal? 

Ja X 


Träffar regelbundet de upphandlade parterna och utvärderar deras arbete. 

Nej 



avtalsperiod?


förvaltning 


Ja X 

Nej 



7 (9) 



Bilaga G 


avtalsperiod? 

Ja X 

Nej 


Följer upp levererad verksamhet, kvalitet. 






och LUF 













ekonomiskt 

0 0 






avtalet 





avtalet 

0 0 0


förvaltning 




8 (9) 



Bilaga G 





Ja 




Nej X 

Ange varför : 

Inga upphandlingar gjorda under året. 






Upphandlare 

Inköpare 



Antal 

Heltidstjänster : 0 0 0 0 



förvaltning 




9 (9) 



Bilaga G 







Antal: - 0 - 0 - 0 







Antal: - 0 - 0 




SLL EEkonomi 

ochh 

finans 








25400 

Färdtjännstavdelni 

ingen 

Dettaa 





besvaara 

om enheten 



någoon 

av frågorna 

nedan har 

en avvikeelse 


ev. jaa-svar, 

förkllara 


Dettaa 




avvikkelse 


skett underr 





(maarkera 

Ja eeller 


Om jja, 




med d 

resppektive 

konnto 


konto vid d 


Svar: 

Ja 


innstitut: 

Konttonummer: 

Syftee 

med kontoot: 

Saldoo: 


innstitut: 

Konttonummer: 

Syftee 

med kontoot: 

Saldoo: 

Etc 

Nej 

X 

Stockkholms 


Box 222550 

104 222 

Stockholm 




25 00 0 

Fax: 08-7737 

44 28 


@sll.se 

Besökk 






Bila aga H 

Sääte: 

Stockholm 

OOrg.nr: 

232100 0-0016 

wwww.sll.se 

1 (2) )


2012-12- -12 




Svar: 

Nej 




? 

Svar: 

Nej 




sammråd 

med AAB 




viaa 



Svar: 

Nej 





? 





Svar: 

Nej 


örbindelseer 




e? 

Svar: 

Nej 

Föreekommer 



av 

godkkänd 

kvaliitet 



ratinng 

motsvaarande 



Svar: 

Nej 

Finnns 

kontrakkt 




Svar: 

Nej 




Svar: 

Nej 

2 (2) 



Bilaga H


förvaltning 



Årssbokslut 



Poolicyer 

20112 

2540 Färdtjjänstavdelningeen 

Neddan 

kommenteraas 


efterllevnad 






med rrelevant 

status. 

Kommmentarer 


lämmnas 





verkksamhet 











i bilaagan 






Stocckholms 


Telefoon: 

08-737 25 00 

Box 222550 

Fax: 008-737 

44 28 

104 222 

Stockholm 

E-postt: 


ÅRSBOKSLUT 

- POL LICYER 

20112-12-20 

Besök 




Buss 1 och 56 


Org.nr: 2321000-0016 

www.sll.se 

1 (5) 

Årrsbokslut 


Föörvaltningsberättelse 

Bilaga 

I


Följer 

helt 

Finanspolicy 


LS 1109-1166 


LF 2005-06-077, 

LS 0403-0592 

HBT-policy 

LF 2011-12-006 


LF 2002, LS 0205-0220 


LF 2011-12-006, 

LS 0910-0859 


för inttern 

kontroll 

LF 2005-12-113, 

LS 0508-13533 

X 

X 

X 

X 

X 

X 

Följer 

delvis 

ÅRSSBOKSLUT 

- POLICYER 


Följer 

ej 

Kommentar 

K rer 

Seförvaltningsberrättelse 



2 (5) 

Årsbokslut 20 012 

Förvaltningsb berättelse 

Bilaga I


Följer 

helt 

IT-policy 


LS 1109-1224 


LF 2006-06-113, 

LS 0501-0052 


LF 2004-06-008, 

LS 0404-0775 

Miljöpolicy 





LF 2008-10-077, 

LS 0808-0742 


– policy- 


LF 2000-02-008, 

LS 9912-0722 

X 

X 

X 

X 

X 

Följer 

delvis 

ÅRSSBOKSLUT 

- POLICYER 


Följer 

ej 

Kommentar 

K rer 


Se förvaltningsberrättelse 


3 (5) 



Bilaga I


Följer 

helt 


LF 2010-06-211, 

LS 0909-0750 


LF 2004-02-100, 

LS 0309-2339 


LF 1994-02-222, 

LS 9205-0886 


LF 2005-12-133, 

LS 0411-2055 


LF 2011-05-033, 

LS 1102-0181 


hälso- och 

sjukvården 

LF 2002-06-188, 

LS 0205-0254 

X 

X 

X 

X 

Följer 

delvis 

ÅRSSBOKSLUT 

- POLICYER 


Följer 

ej 

Kommentar 

K rer 



4 (5) 



Bilaga I


Följer 

helt 



ägarpolicy 

LF 2008-02-112, 

LS 0710-1046 


som beerör 


tex 


och 


Vänligen 




X 

Följer 

delvis 

ÅRSSBOKSLUT 

- POLICYER 


Följer 

ej 

Kommentar 

K rer 


5 (5) 



Bilaga I

Landsstingsstyrelsens 

förvaltning 

SLL EEkonomi 

och finans 

Konceernredovisning 


ION 20012 

Uppggifter 

om ledningens 

och 



r 



sentation 2) ) 


4) 5) 

- varrav 

anordnnad 

av ledniing 

- varrav 

anordnnad 

av övrigg 

personal 


- varrav 

anordnnad 

av ledniing 

- varrav 

anordnnad 

av övrig 

4) 

g personal 

n 3) 

Summ 

ma representation 

1) AAvser 



2) SSumma 





3) SSumma 





4) MMed 

ledninng 



bolagscheefer 

ssamt 







anställlda, 



person nal 

Närmmare 

beskrivvning 





Stockkholms 


Box 222550 

104 222 

Stockholm 

2540 Färdtjänstaavdelningen 

n 


25 00 0 

Fax: 08-7737 

44 28 


@sll.se 

ÅR RSBOKSLUT - 

REPRESENTAT 

TION 

20 012-12-12 


beloppp 

tkr 

Besökk 




1) 

15 

9 

6 

0 

0 

0 

15 

2011 1) 

belopp tkr 

15 

4 

11 

4 

1 

3 

19 



Bila aga J 

Sääte: 

Stockholm 

OOrg.nr: 

232100 0-0016 

wwww.sll.se 

1 (1) )

Trafiknämndens 

färdtjänstutskott 

Protokoll 

Sammanträdesdatum 



Förvaltningberättelse 

Bilaga P 

Paragraf 

14-21 

PLATS Färdtjänstavdelningen 

Lindhagensterassen 1 plan 5 

Lokal: Pluto 

NÄRVARANDE 

Ordförande Carl Grufman (m) 

Ledamöter Olov Lindquist (fp) 

Anita Johansson (s) 

M-kansliet Jonas Lilleberg-Eriksson 

S-kansliet Kathrin Österlund 

Färdtjänstavdelningen Åsa Enrot 

Marie Sillén 

JUSTERING 

Ordförande …………………………. 

Carl Grufman (m) 

………………………….. 

Anita Johansson (s) 

Sekreterare …………………………. 

Marie Sillén 

Justeringsdatum …………………………. 

Protokollet expedierat …….…………………….. 

Sid. 

1 (4)



§ 14 

Val av justerare 

Protokoll 



Paragraf 

14-17 

Sid. 

2 (4) 

Färdtjänstutskottet utsåg ordföranden Carl Grufman (m) och Anita Johansson (s) 

att justera dagens protokoll. 

§ 15 

DEMO- Digitalt ansökningsförfarande 

Ciber demonstrerade den nya digitala ansökningsblanketten för färdtjänst. 

Blanketten är ännu inte helt klar men påvisar hur den ska fyllas i och hur 

tekniken ska fungera. Idag använder Lidingö kommun den digitala 

utredningsblanketten. Botkyrka och Sollentuna kommun står i tur att gå in 

i den digitala tekniken. 

§ 16 

Information om den interna kontrollen på färdtjänstavdelningen 

Åsa Enrot informerade om resultatet av den interna kontrollen för första halvåret 

2012. Kontroll av trafiknämndens diarium har utgått. Kvalitetsuppföljningen av 

slumpmässigt uttagna färdtjänst- och tilldelningsbeslut har varit tillfylles. 

Färdtjänstavdelningen bedömer sig ha en god kontroll över riskerna. 

§ 17 

Revisionsrapport över löpande granskning 2011 färdtjänstavdelningen 

Åsa Enrot informerade om färdtjänstavdelningens svar på revisionsrapporten 

och konstaterade att avdelningens svar ingår i ett gemensamt ärende för SL och 

Vaxholmsbolaget. Ärendet tas upp på Trafiknämndens sammanträde den 19 juni 

2012.



Protokoll 



Paragraf 

18-19 

§ 18 

Språklig översyn av färdtjänstens riktlinjer i Stockholms län samt ny 

lättversion med frågor och svar om färdtjänsten 

Beslutsunderlag 

Färdtjänstavdelningens tjänsteutlåtande 4/2012 

TN 1205-0134 

samt förslag på riktlinjer och lättversion 

Åsa Enrot informerade vad som framkommit vid samverkan med handikapporganisationerna 

angående översynen. 

Beslut 

Färdtjänstutskottet beslutade 

Sid. 

3 (4) 

att ordet tillgänglig tas bort i kapitel 3.10 Ö-tillstånd i båda punkterna 

Lydelsen efter ändring 

närmaste brygga med båt- eller vägförbindelse 

närmaste affär om vägen dit är kortare än till närmaste brygga med båt- 

eller vägförbindelse 

att ersätta daghem med pedagogisk omsorg i kapitel 3.14 obegränsade resor 

tredje punkten 

Lydelsen efter ändring 

Resor till barnets förskola och pedagogisk omsorg 

att godkänna översynen av ”Riktlinjer om färdtjänsten i Stockholms län” efter 

ändringarna samt 

att godkänna den nya lättversionen av riktlinjerna 

§ 19 

Anmälan av inkomna ärenden för kännedom 


Anmälan lades utan erinran till handlingarna.



Protokoll 



§ 20 

Anmälan av inkomna ärenden fattade med stöd av delegation 


Anmälan lades utan erinran till handlingarna. 

§ 21 

Övriga ärenden 

Då inga övriga ärenden förelåg förklarades mötet avslutat. 

Paragraf 

20-21 

Sid. 

4 (4)

Förvaltningsberättelse TN 2012 - Stockholms läns landsting

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?