Ett steg till – evidensbaserad praktik i en lärande organisation

More documents

Recommendations

Info

inom socialtjänsten under Kerstin Wigzells ledning samt i samband med utvecklingen av de regionala plattformarna. Medarbetare vid verksamheten har också medverkat i nationella och internationella publikationer där olika aspekter på vad relationen mellan FoU-miljöer och kunskapsbaserad praktik kan innebära har belysts; om att FoU-projekt måste designas i förhållande till lokala och kontextuella förutsättningar bland annat ifråga om den kända kunskapsbasen inom området och traditioner för lärande och utveckling för att vara ”nyttiga”. En bristande anpassning förlorar lätt nyttovärdet (Forkby, 2009). FoU-verksamheten i Sverige har unika möjligheter att bistå praktiken i kunskapsutvecklingsarbetet genom att man ägs av regionala välfärdsaktörer och finns integrerade i eller nära det praktiska utövandet av det sociala arbetet. Internationellt sett är detta en ovanlig konstruktion. FoU-projekten genomförs i samverkan mellan forskare och praktiskt verksamma utifrån angelägna frågor som finns lokalt och regionalt för att stärka lärandet (K. Alexanderson, m. fl., 2009). FoU-verksamheten har en flexibilitet och kompetens för att kunna anta olika roller med skilda arbetsformer för att gynna utvecklingen av en evidensbaserad praktik i förhållande till exempelvis nationella aktörer och universitet (K Alexanderson, m. fl., 2010). De diskussioner, konkreta projekt och annat engagemang som funnits i princip sedan starten 1999 inom FoU i Väst/GR uppfattade vi samtidigt saknade en viktig beståndsdel. Vi hade inte funnit former där vi tillsammans med kommunerna arbetade i någorlunda långsiktiga och verksamhetsnära utvecklingsarbete. Det var heller inte klart för oss om det var eller borde vara en del av vårt uppdrag, om det fanns intresse från kommunerna för ett sådant samarbete och framförallt inte hur vi kunde gå tillväga. En sak var vi dock övertygade om; Det skulle vara märkligt om vi som verksamhet med ett tydligt uppdrag att medverka till kunskaps- och kvalitetsutveckling ställde oss vid sidan av eller på annat sätt avstod från att försöka prova former för ett sådant mer verksamhetsnära utvecklingsarbete. Med andra ord upplevde vi att vi pratat och diskuterat mycket kring vad evidensbaserat arbete kan och bör vara, men vi hade inte riktigt brottats med frågorna på allvar – så dags för verkstad! Några utgångspunkter När vi planerade för detta mer utvecklingsnära engagemang vägleddes vi av några idéer: 1. Använda en FoU-arbetsform. Vi skulle använda en för oss känd modell för utvecklingsarbete. Detta skulle ge en någorlunda trygghet kring ramfaktorer (lokaler, fika, ekonomi), pedagogik (samspel mellan oss gruppledare och deltagare på olika sätt) och deltagarnas självständiga bidrag (frågor som utgick från lokala utvecklingsbehov, presentationer, hemuppgifter, utbyte av varandra och diskussionsvilja). 2. Mellanchefer har en viktig position för utveckling. Vi skulle vända oss till personer i chefsställning i organisationerna. Helst i mellanchefsposition då dessa har såväl kontakt med övergripande ledning (policynivå) och verksamheten (operativ nivå). Mellancheferna uppfattade vi ha en nyckelposition i organisationerna om evidensbaserad praktik verkligen ska innebära något i praktiken, och inte minst för att kritiskt relatera evidensfrågan i tvärsnittet mellan policy och den vardagliga verksamheten. 3. FoU-kompetens. Vi avsåg också att i använda personer knutna till FoU i Väst/GR som föreläsare för att på så sätt dels undersöka vad vi med egna resurser kunde åstadkomma och då samtidigt bygga upp en egen kompetens inom området i verksamheten. 4. Använda befintliga material. Vi önskade också pröva material som tagits fram bland annat från Socialstyrelsen för att se hur detta fungerade i gruppen, samt ge gruppen möjlighet att själva sätta sig in i skriftligt material av olika slag. 5. Öppenhet för olika perspektiv. Vi ville ha en självständig plattform när vi diskuterade evidensbaserad praktik. Denna kom att innebära att vi var noga med att inte propagera för den 2
ena eller andra ståndpunkten, utan lade oss vinn vid att presentera och låta deltagarna diskutera kring olika perspektiv i frågan. 6. Nyttiggörande: utveckling och förbättring av det sociala arbetet för berörda personer det centrala. Även om vi försökte att inte positionera oss i endera lägret ifråga om evidensprojektet var tre grundläggande tankefigurer viktiga: a) Evidensbaserat arbete handlar om att utveckla och förbättra det praktiska sociala arbetet. Men om det ska göra så måste de som agerar för denna utveckling förstå och ta hänsyn till hur det praktiska sociala arbetet ser ut, dess förutsättningar, traditioner och rutiner för att verkligen göra skillnad. Att försöka trycka ned en och samma färdiga modell nedåt i olika sorters verksamheter är i bästa fall naivt. b) Utvecklingen av en evidensbaserad praktik kan ses inom ramen för utvecklingen av en lärande organisation. De flesta delar av det sociala arbetet präglas av fundamental osäkerhet rörande orsaksförhållande och effekter. Det är med andra ord ofta långt till dess att man kan säga att verksamheten bedrivs enligt en evidensbaserad modell om man att med någorlunda säkerhet kunna prognosticera ett visst utfall. Denna förutsättning skapar samtidigt stora behov av att utveckla olika former för lärande i organisationen. Ett utvecklingsarbete måste därför omfatta en bredd av frågor. c) Det viktigaste i en evidensbaserad praktik är möjligheten och viljan till att ställa frågor kring sin verksamhet (dess funktion, innehåll och konsekvenser) samt att på ett noggrant och öppet sätt söka svar. Därefter översätta till den egna verksamheten och anpassa stöd till ”svaret”. I steget därefter handlar det om att ställa förnyade frågor – i en process som kan förstås som en lärandecirkel för ett evidensbaserat arbete. Det handlar alltså idag inte (och sannolikt inte inom lång tid framöver) om att följa några fasta policy, eller metodrekommendationer. Ej heller om att välja ut en mindre del av det sociala arbetet som får symbolisera evidensbaserad praktik. Det är istället en långsiktig utveckling som omfattar helheten av det system det sociala arbetet är inbäddat i på olika nivåer från direktmötet mellan socialarbetare och klient, över till när kollegor eller brukare diskuterar sinsemellan, till hur politiker och chefer gör ställningstaganden kring vårdinriktningar och policy över till hur denna praktik länkas samman med andra verksamheter, till forsknings- och utvecklingsverksamheter och till olika nationella organ. Och med detta synsätt är vi bara i början på en utveckling. En början där vi mot bakgrund av det sociala arbetets karaktär kan säga att vi kanske aldrig ser slutet av. Men, detta är inget nytt – så har det alltid varit. Med dessa utgångspunkter valde vi alltså att pröva FoU-cirkeln som arbetsform. Med cirkeln som utgångspunkt har vi därefter arrangerat en kurs i evidensbaserad praktik som också vände sig till chefer inom socialtjänsten. Uppläggen på de båda projekten var likartade varför vi här väljer att koncentrera presentationen på cirkeln. Skillnaden mellan kursen och cirkeln var att kursen enbart vände sig till chefer inom Göteborgs Stad, hade drygt trettio anmälda och var upplagd på heldagar istället för halvdagar. Tanken med att lägga ut kursen på heldagar var att ge chefer möjlighet till fördjupande diskussioner kring det aktuella temat tillsammans med kollegor och möjliggöra eget fördjupningsarbete. Det är av erfarenhet annars svårt att få chefer att prioritera tid för denna sorts aktivitet. Arbetsformen – FoU‐cirkel FoU-cirklar är en av de arbetsformer som använts flitigast vid FoU i Väst/GR i syfte att åstadkomma ett verksamhetsnära utvecklingsarbete och stimulera till lärande med utgångspunkt i verksamhetsrelevanta spörsmål. Ett förhållande till att FoU-cirkeln ofta har lockat deltagare kan vara att arbetsformen inte alls är revolutionerande eller på något sätt 3
Page 1: Elisabeth Beijer Torbjörn Forkby 2
Page 5 and 6: I nedanstående bild förtecknas i
Page 7 and 8: Figur 2 Tre vägar mot utvecklingen
Page 9 and 10: Två av deltagarna har kontinuerlig
Page 11 and 12: fall mer tveksamt och väcker säll

Ett steg till – evidensbaserad praktik i en lärande organisation

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?