Kompletterande handling KF 2012-06-19 FÖP_Höganäs_120522
Share Embed Flag
Download ePaper

Kompletterande handling KF 2012-06-19 FÖP_Höganäs_120522

Kompletterande handling KF 2012-06-19 FÖP_Höganäs_120522 Kompletterande handling KF 2012-06-19 FÖP_Höganäs_120522

hoganas.se
28.09.2013 Views

Trafikrörelser till och från viktiga målpunkter utgör en stor del av det som ger liv åt staden. De största arbetsplatserna och inrättningarna med centrala funktioner är exempel på målpunkter som genererar många trafikrörelser. I kartan redovisas närmsta koppling mellan huvudgata och respektive målpunkts parkering. hänvisas onödigt mycket biltrafik till väg 111, genom att inga alternativa gator finns. Ett liknande problem för en framtida utbyggnad norröver är den ringa integrationen mellan väg 112 och Höganäs tätort, framför allt Storgatan. För att motverka en framtida barriäreffekt så måste gaturummet längs väg 112 omgestaltas. Vid stadens utbyggnad framstår områden som domineras av återvändsgator som barriärer vilket hindrar kommunikation mellan nya utbyggnadsområden och den befintliga staden. För att uppnå en helhetslösning krävs dels åtgärder inom det befintliga trafiksystemet och dels utvidgning av MÅLPUNKT KOPPLING TILL MÅLPUNKT HUVUDGATA GATA 0 250 500 1000 METER det befintliga stadstrafiknätet. Följande rekommendationer bör ligga till grund för förändringar av trafiksystemet i Höganäs. Målsättningen är att höja stadens attraktionskraft och möjliggör en nära integrering av befintliga och nya stadsdelar. • Omvandling av väg 111 från “motorväg” genom stad till en stadsgata. • Väg 111 förstärks som kollektivtrafikstråk, flytta fokus från biltrafik till kollektivtrafik. • Tätare maskvidd i huvudgatunätet, genomsilning av trafik för att avlasta väg 111 och väg 112. • Återskapa historiska kopplingar mellan olika stadsdelar som skiljts åt av nuvarande trafikstruktur. • Samla istället för att sprida. Skapa gemensamma rum för olika trafikslag i attraktiva kommunikationsstråk för att stötta ett rikare stadsliv. • Lokalisera målpunkter utmed attraktiva stråk, huvudgator, istället för placering i anslutning till lokalgator i storkvarterens/stadsdelarnas inre. Antagandehandling 120522 Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Stadens struktur 39

Trafikrörelser till och från viktiga målpunkter utgör en stor<br />

del av det som ger liv åt staden. De största arbetsplatserna<br />

och inrättningarna med centrala funktioner är exempel på<br />

målpunkter som genererar många trafikrörelser. I kartan<br />

redovisas närmsta koppling mellan huvudgata och respektive<br />

målpunkts parkering.<br />

hänvisas onödigt mycket biltrafik till<br />

väg 111, genom att inga alternativa gator<br />

finns. Ett liknande problem för en<br />

framtida utbyggnad norröver är den<br />

ringa integrationen mellan väg 112 och<br />

<strong>Höganäs</strong> tätort, framför allt Storgatan.<br />

För att motverka en framtida barriäreffekt<br />

så måste gaturummet längs<br />

väg 112 omgestaltas.<br />

Vid stadens utbyggnad framstår<br />

områden som domineras av återvändsgator<br />

som barriärer vilket hindrar<br />

kommunikation mellan nya utbyggnadsområden<br />

och den befintliga<br />

staden. För att uppnå en helhetslösning<br />

krävs dels åtgärder inom det befintliga<br />

trafiksystemet och dels utvidgning av<br />

MÅLPUNKT<br />

KOPPLING TILL MÅLPUNKT<br />

HUVUDGATA<br />

GATA<br />

0 250 500 1000 METER<br />

det befintliga stadstrafiknätet.<br />

Följande rekommendationer bör<br />

ligga till grund för förändringar av<br />

trafiksystemet i <strong>Höganäs</strong>. Målsättningen<br />

är att höja stadens attraktionskraft<br />

och möjliggör en nära integrering av<br />

befintliga och nya stadsdelar.<br />

• Omvandling av väg 111 från “motorväg”<br />

genom stad till en stadsgata.<br />

• Väg 111 förstärks som kollektivtrafikstråk,<br />

flytta fokus från biltrafik<br />

till kollektivtrafik.<br />

• Tätare maskvidd i huvudgatunätet,<br />

genomsilning av trafik för att avlasta<br />

väg 111 och väg 112.<br />

• Återskapa historiska kopplingar<br />

mellan olika stadsdelar som skiljts<br />

åt av nuvarande trafikstruktur.<br />

• Samla istället för att sprida. Skapa<br />

gemensamma rum för olika trafikslag<br />

i attraktiva kommunikationsstråk<br />

för att stötta ett rikare stadsliv.<br />

• Lokalisera målpunkter utmed attraktiva<br />

stråk, huvudgator, istället<br />

för placering i anslutning till lokalgator<br />

i storkvarterens/stadsdelarnas<br />

inre.<br />

Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong> Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby // Stadens struktur 39

TORG OCH PLATSER<br />

Torg och platser är ett grundläggande<br />

stadsbyggnadselement. Vissa torg och<br />

platser har vuxit fram naturligt medan<br />

andra har varit föremål för noggranna<br />

överväganden innan de anlades. För<br />

vissa torg och platser är formen viktigare<br />

än användningen, för andra är det<br />

tvärtom. Gemensamt för de flesta torg<br />

och platser är att de är allmänt tillgäng<br />

liga, att de kan användas på många<br />

olika sätt, att de är viktiga för orienterbarheten<br />

i staden och att de ofta<br />

speglar stadens identitet.<br />

<strong>Höganäs</strong> uppvisar en stor variation<br />

av platser och torg. Hamnplanen är<br />

en plats som snarare domieras av sin<br />

användning än sin form. Det visar sig<br />

bland annat i det faktum att det är svårt<br />

att definiera gränserna för platsens utbredning.<br />

Sundstorget är ett medvetet<br />

anlagt torg i samband med att näringsfriheten<br />

gjorde att fiskesam hället utvecklades.<br />

Formmässigt har torget fått<br />

anpassa sig efter den befintliga bebyggelsen,<br />

varför torget inte har någon<br />

strikt geometri. Strikt geometri har<br />

däremot Gruvtorget som är anlagt som<br />

ett torg omslutet av bebyggelse. Här<br />

är det snarare formen än användningen<br />

som dominerar. Bebyggelsen som<br />

kringgärdar torget hade tidigare stora<br />

symbolvärde i form av huvud kontor,<br />

stadshotell etc. Kyrkplatsen har också<br />

en strikt geometri och domineras<br />

dess utom av en monumentalbygg nad,<br />

Himmelsfridskyrkan. Förutom de<br />

medvetet gestaltade torgen Gruvtorget,<br />

Sundstorget och Kyrkplatsen, finns<br />

mindre platser som Nymbergs plats,<br />

Sundsplan, Kvarnplatsen, Olof Palmes<br />

plats, Arnbergs plats samt namnlösa<br />

platser framför offentliga byggnader<br />

som exempelvis Stationshuset och<br />

Brukshallen.<br />

Efterkrigstidens stadsbyggande i<br />

<strong>Höganäs</strong> har inte resulterat i anläggandet<br />

av nya platser och torg. Undantaget<br />

är kanske de cirkulationsplatser som<br />

trafikomläggningar längs väg 111 och<br />

väg 112 har krävt. Om detta höghastighetens<br />

trafiklandskap ska förändras i<br />

framtiden kan anläggandet av mo derna<br />

platser i strategiska punkter vara en intressant<br />

strategi. En sekvens av platsbildningar<br />

längs med väg 111 och väg<br />

112 skulle bidra till att bryta vägarnas<br />

nuvarande barriärverkan och förändra<br />

deras karaktär från genomfartsgator<br />

till vistelserum, även för fotgängare.<br />

En platsbildning i korsningen Långarödsvägen<br />

och väg 111 skulle dessutom<br />

kunna annonsera entréen till<br />

<strong>Höganäs</strong>. En platsbildning vid banvallens<br />

korsning med väg 111 skulle kunna<br />

markera en eventuell ny bytespunkt, se<br />

vidare under kommunikationer i kapitelet<br />

planeringsförutsättningar. Nya<br />

platser skulle också kunna övervägas i<br />

anslutning till byggnaderna Tre Kronor<br />

och Blå hallen, med anledning av<br />

deras betydelse för att spegla <strong>Höganäs</strong><br />

kulturarv som industristad. Form och<br />

användning behöver definieras.<br />

SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER<br />

• <strong>Höganäs</strong> har en stor variation av<br />

torg och platser.<br />

• Form eller funktion är bestämmande<br />

för torgens ursprung.<br />

• Ryggraderna i <strong>Höganäs</strong> gatunät,<br />

väg 111 och väg 112, saknar helt<br />

platsbildningar.<br />

• Platsbildningar kan bidra till att<br />

skapa en trivsammare gatumiljö<br />

och bryta barriärer.<br />

• Nya platser kan övervägas för att<br />

spegla <strong>Höganäs</strong> kulturarv som industristad.<br />

• Namnsätt namnlösa platser framför<br />

offentliga byggnader.<br />

Sundstorget<br />

Byggnader indragna från gatan skapar platsbildning.<br />

Gruvtorget<br />

Platsbildning i mötet mellan två gator.<br />

Kyrkplanen i Väsby.<br />

40 Stadens struktur // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong>

HAMNPLAN<br />

SUNDSTORGET<br />

TORG/PLATSBILDNING<br />

HUVUDGATA<br />

GATA<br />

CYKELVÄG<br />

PLANERAD CYKELVÄG<br />

0 250 500 1000 METER<br />

ARNBERGS PLATS<br />

KYRKPLATSEN<br />

OLOF PALMES PLATS<br />

VÄG 111<br />

LÅNGARÖDSVÄGEN<br />

GRUVTORGET<br />

Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong> Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby // Stadens struktur 41<br />

VÄG 112

Mölle<br />

Mölle<br />

Kattegatt<br />

Kattegatt<br />

Öresund<br />

Öresund<br />

Kullaberg Kullaberg Kullaberg Kullaberg Kullaberg Kullaberg Kullaberg<br />

<br />

Lerhamn Lerhamn Lerhamn<br />

Lerhamn<br />

0 500 1000 meter<br />

<strong>Höganäs</strong><br />

<strong>Höganäs</strong><br />

Björkeröd<br />

Björkeröd<br />

Nyhamnsläge<br />

Nyhamnsläge<br />

Strandbaden<br />

Strandbaden<br />

Kockenhus<br />

Kockenhus<br />

Möllehässle<br />

Möllehässle<br />

Krapperup<br />

Krapperup<br />

Bräcke<br />

Bräcke<br />

Lerberget<br />

Lerberget<br />

Himmelstorp<br />

Himmelstorp<br />

Svanebäck<br />

Svanebäck<br />

Smedstorp<br />

Smedstorp<br />

G<br />

<strong>Höganäs</strong> <strong>Höganäs</strong> flygfält flygfält flygfält<br />

flygfält<br />

Brännan Brännan Brännan<br />

Brännan<br />

Arild Arild<br />

Arild<br />

Brunnby<br />

Brunnby<br />

50 50 kV<br />

kV<br />

Rågåkra<br />

Rågåkra<br />

50 50 kV kV<br />

kV<br />

Äsperöd Äsperöd Äsperöd<br />

Äsperöd<br />

Nabben<br />

Nabben<br />

Fjälastorp<br />

Fjälastorp<br />

Gösarp<br />

Gösarp<br />

Väsby<br />

Väsby<br />

Hustofta Hustofta<br />

Hustofta<br />

Buskeröd<br />

Buskeröd<br />

GG<br />

130 130 kV kV kV<br />

kV<br />

Skäret<br />

Skäret<br />

Bölsåkra Bölsåkra<br />

Bölsåkra<br />

Brandstorp<br />

Brandstorp<br />

Tranekärr Tranekärr Tranekärr<br />

Tranekärr<br />

Glimminge<br />

Glimminge<br />

Rögla<br />

Rögla<br />

Ornakärr<br />

Ornakärr<br />

Klappe<br />

Klappe<br />

G<br />

Södåkra Södåkra<br />

Södåkra<br />

Ingelsträde Ingelsträde<br />

Ingelsträde<br />

U<br />

D<br />

Södra Södra Ingelsträ Ingelsträ Ingelsträ<br />

Ingelsträ

Skälderviken<br />

Skälderviken<br />

nnarp<br />

nnarp<br />

Danhult<br />

Danhult anhult<br />

Görslöv<br />

Görslöv<br />

GG<br />

130 130 kV<br />

kV<br />

Svanshall<br />

Svanshall<br />

Rekekroken<br />

Rekekroken<br />

Karlsfält<br />

Karlsfält<br />

Jonstorp<br />

Jonstorp<br />

Gunnestorp<br />

Gunnestorp<br />

Mjöhult<br />

Mjöhult Mjöhult<br />

G<br />

Farhultsbaden<br />

Farhultsbaden<br />

Lönnhult<br />

Lönnhult<br />

Farhult Farhult Farhult<br />

Farhult Farhult<br />

Häljaröd Häljaröd<br />

Häljaröd Häljaröd<br />

N. N. Häljaröd<br />

Häljaröd<br />

Juridiska gränser<br />

Riksintressen - Miljöbalken 3 kap<br />

Riksintressen - Miljöbalken 4 kap<br />

de<br />

de<br />

4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN<br />

Täppeshusen<br />

Täppeshusen<br />

Övrigt<br />

Detaljplanelagt område<br />

Naturreservat, Miljöbalken 7 kap<br />

Skyddsområde vattentäkt, Miljöbalken 7 kap<br />

Strandskydd, Miljöbalken 7 kap<br />

Friluftsliv och fritidsfiske, Miljöbalken 3 kap<br />

Kulturmiljövård, Miljöbalken 3 kap<br />

Naturvård, Miljöbalken 3 kap<br />

Sjöfart, Miljöbalken 3 kap<br />

Yrkesfiske<br />

Rörligt friluftsliv och turism, Miljöbalken 4 kap<br />

Kustzon, Miljöbalken 4 kap<br />

Natura 2000, habitatdirektivet<br />

Natura 2000, fågeldirektivet<br />

Kraftledning, 50 kV - 130 kV,<br />

skyddsavstånd cirka 50 meter<br />

Huvudgasledning,<br />

skyddsavstånd cirka 100 meter<br />

Lokalisering av vindkraft<br />

För separat redovisning av respektive riksintresse etc. se rapport<br />

För byggnation utmed allmäna vägar utanför detaljplanelagt område<br />

gäller för väg 111, , söder om väg 112, samt för väg 112 byggnadsförbud<br />

30 meter från vägen. För övriga allmäna vägar gäller 12 meters<br />

byggnadsförbud.<br />

I DETTA KAPTEL REDOVISAS VILKA STÄLLNINGSTAGANDEN SOM GJORTS TILL HÖGANÄS<br />

OCH VÄSBY UTVECKLING I DEN KOMMUNOMFATTANDE ÖVERSIKTSPLANEN.<br />

ÄVEN STÄLLNINGSTAGANDEN TILL OLIKA OMRÅDEN AV RIKSINTRESSEN ÅTERGES.<br />

Översiktsplan för <strong>Höganäs</strong> kommun<br />

ÖP 2002<br />

REGLERINGSKARTA

KOMMUNOMFATTANDE ÖVERSIKTSPLAN<br />

Ett syfte med en övergripande<br />

planeringen är att skapa möjligheter<br />

för framtiden genom att föreslå<br />

utbygg nadsområden för olika ändamål<br />

och ett tillfredställande vägnät som<br />

kan försörja dessa. Nya vägar och förbifarter<br />

har under lång tid varit svaret<br />

på tillväxt och ökad trafik i städer.<br />

<strong>Höganäs</strong> skiljer sig inte här från andra<br />

kommuner. År <strong>19</strong>65 föreställde man<br />

sig en expansiv utveckling med stora<br />

utbyggnader, se karta 1 på vidstående<br />

sida.<br />

ÖVERSIKTSPLAN <strong>19</strong>93<br />

År <strong>19</strong>93 gjordes den första översiktsplanen<br />

för <strong>Höganäs</strong> kommun enligt<br />

Plan­ och bygglagen, se karta 2 och 3<br />

på vidstående sida. Redan ÖP <strong>19</strong>93 var<br />

mer återhållsam än utvecklings planen<br />

från <strong>19</strong>65 i fråga om expansion av tätorten.<br />

Utbyggnadsområden skisseras<br />

dock både söder, öster och norrut.<br />

Flera nya vägdragningar skisseras i<br />

nord­sydlig riktning, bland annat en<br />

förbifart öster om Väsby.<br />

ÖVERSIKTSPLAN 2002<br />

Den nu gällande kommun omfattande<br />

översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige<br />

den 17 oktober 2002 och<br />

aktualiserades den 15 december 2005<br />

och den 16 september 2010.<br />

ÖP 2002 är ytterligare lite mer<br />

återhållsam än vad ÖP <strong>19</strong>93 var, se karta<br />

4 och 5 på vidstående sida. Områden<br />

som <strong>19</strong>93 utpekades som verksamhetsområden<br />

har i mindre utsträckning<br />

blivit utbyggda och föreslås istället utgå<br />

eller användas för bostadsbebyggelse i<br />

ÖP 2002. Föreslagna utbyggnadsområden<br />

för bostäder har också i viss mån<br />

minskat, framför allt norr om väg 112.<br />

Föreslagna vägdragningar är färre i ÖP<br />

2002 jmf med ÖP <strong>19</strong>93. De i ÖP <strong>19</strong>93<br />

föreslagna parallella förbifarterna har<br />

ersatts av en förbifart, vilken föreslås få<br />

en sträckning väster om Väsby. Förbifarten<br />

i ÖP 2002 är en del av en kom­<br />

munövergripande strategi som handlar<br />

om att avlasta tätorterna i väster från<br />

genomfartstrafik. Genomförandet av<br />

denna strategi har påbörjats i andra<br />

delar av kommunen genom förbifart<br />

Viken, vilken färdigställdes 2008, finansierad<br />

av dåvarande Vägverket, förskotterad<br />

av <strong>Höganäs</strong> kommun.<br />

I den kommunomfattande översikts<br />

planen lyfts också <strong>Höganäs</strong> roll<br />

som kommunens centralort fram och<br />

man pekar på att arbetet med att stärka<br />

cen tral orten ska intensifieras, vilket<br />

också har skett under senare år genom<br />

komp letteringar av bostäder och service<br />

samt upprustning av gaturum och<br />

torg. Vidare påtalar man att sambandet<br />

med havet, badet och hamnen ska<br />

förstärkas och utvecklas samt tydliggöras<br />

som inslag i en stark och dynamisk<br />

centralort. Även detta arbete är<br />

pågående bland annat genom upprättandet<br />

av planprogram för hamnområdet.<br />

Den kommunonfattande översiktsplanen<br />

anger också att det fortsatta<br />

arbetet för tätorten bör grunda sig på<br />

en fördjupning av översiktsplanen.<br />

Allmänna inriktningar handlar om<br />

att den bebyggda miljön ska värnas och<br />

utvecklas för att stärka centralorten<br />

som bostads­, service­ och arbetsort.<br />

Verksamheters behov av skyddsavstånd<br />

ska beaktas. Gällande detaljplaners yttre<br />

gräns utgör gräns för den bebyggda<br />

miljön i dagsläget.<br />

Beträffande ny bostadsbebyggelse<br />

möjliggörs detta i centrala delarna<br />

och i övrigt främst norr om väg 112<br />

samt söder och öster om Långarödsområdet.<br />

Ett antal utredningsområden<br />

pekas ut. Före detta smärgelfabrikens<br />

område i norra <strong>Höganäs</strong> är<br />

idag bevuxet och fungerar som närrekreationsområde,<br />

men pekas ut som<br />

utredningsområde för att klargöra i<br />

vilken omfattning området kan användas<br />

för ny bebyggelse. Området berörs<br />

av <strong>Höganäs</strong> AB:s skyddszon. Området<br />

mellan väg 111 och Ärtan och Bönan<br />

föreslås utredas med avsikt att klarlägga<br />

hur området kan användas i ett<br />

långsiktigt perspektiv. I södra delen av<br />

delområde Strandbaden föreslås också<br />

ett utredningsområde öster om Kullagatan<br />

och norr om Skjutbanevägen.<br />

Beträffande verksamhetsområden<br />

pekar den kommunomfattande översiktsplanen<br />

på det faktum att <strong>Höganäs</strong>bolagets<br />

område är kommunens<br />

mest betydande verksamhetsområde.<br />

En allmän väg med kapacitet för tung<br />

trafik bör på sikt anläggas till hamnområdet.<br />

För Tjörröds verksamhetsområde<br />

anges att detta ska rymma<br />

allsidiga möjligheter för verksamhetsetablering.<br />

Långsiktiga utvecklingsmöjlighet<br />

för detta område uppges finnas<br />

både norr­ och österut. För Steglinge<br />

verksamhets område, längs med<br />

väg 112, skisseras en möjlig utökning<br />

åt söder och för Pålstorp anges att en<br />

möjlig utökning kan finnas i den norra<br />

delen.<br />

Ett antal tärortsnära grönområden<br />

markeras samt grönstråk inom befintlig<br />

tätort. Även förbifart öster om<br />

tätorten redovisas med två alternativa<br />

sträckningar. Norr om väg 112 skisseras<br />

ett alternativ för fortsättningen på<br />

föreslagen förbifart norrut.<br />

Befintliga cykelvägar redovisas och<br />

och kompletteringar föreslås.<br />

Befintlig camping vid Lerbergsskogen<br />

bekräftas.<br />

För Väsby föreslås ett par utbyggnadsområden<br />

för ny bostadsbebyggelse i<br />

nordväst och nordost om nuvarande<br />

byn. Även här pekas tätortnära grönstruktur<br />

ut i form av skogsdungen strax<br />

söder om byn.<br />

44 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong>

Karta 1. Utvecklingsplan för <strong>Höganäs</strong> kommunblock <strong>19</strong>67<br />

Karta 2. Föreslagna vägsträckningar enligt ÖP <strong>19</strong>93<br />

Karta 4. Föreslagna vägsträckningar enligt ÖP 2002.<br />

Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong><br />

Karta 3. Framtida markanvändning enligt ÖP<strong>19</strong>93. Bostäder i gult, verksamheter i lila och<br />

nya vägar med streckad linje.<br />

Karta 5. Framtida markanvändning enligt ÖP2002.<br />

Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby // Planeringsförutsättningar<br />

45

RIKSINTRESSEN<br />

Riksintressen regleras i Miljöbalkens 3<br />

och 4 kapitel. Två typer av riksint ressen<br />

kan urskiljas, dels verksamhetsanknutna<br />

riksintressen dels geografiska<br />

områden med särskilda hushållningsbestämmelser.<br />

<strong>Höganäs</strong> kommun är berörd av<br />

båda typerna, så även fördjupningens<br />

planområd. Planområdet berörs<br />

av område av riksintresse för kulturmiljövården,<br />

friluftslivet och sjöfarten.<br />

Även riksintresset kustzonen är<br />

berört.<br />

Riksintresse för kulturmiljövården,<br />

<strong>Höganäs</strong><br />

Riksintressen för kulturmiljövården<br />

regleras i MB 3 kap 6 §. Motiveringen<br />

till utpekandet anges till följande:<br />

Gruvmiljö och brukssamhälle som i<br />

bebyggelse och planering speglar den<br />

skånska stenkolsbrytningen sedan<br />

1700­talets slut och den fortsatta industriella<br />

utvecklingen med manufaktur<br />

och keramisk industri samt det<br />

samhälle detta skapat. Centrum för<br />

ler­ och stengodstillverkning i Sverige.<br />

Uttryck för riksintresset: Gruvtorget<br />

med omgivande välbevarad bebyggelse<br />

i <strong>Höganäs</strong> Övre. Planmönster<br />

och byggnader från 1700­talets slut till<br />

tidigt <strong>19</strong>00­tal, som visar verksamheter<br />

och levnadsförhållanden vid bruket,<br />

bl.a. bruksgård, äldre apotek, lancasterskola,<br />

mejeri och bostadsbebyggelse<br />

för olika sociala skikt.<br />

Kommunens ställningstagande:<br />

Bevarandeinriktade detaljplaner skyddar<br />

Gruvtorgsmiljön, Villervallan och<br />

Hultabo. Vidare detaljplanering bör<br />

ske för att säkerställa riksintresset.<br />

Särskilt angeläget är detta för Tivolivången<br />

och Kyrkplatsen. Tätortens<br />

identitet och särprägel ska fortlöpande<br />

beaktas vid förändringsarbeten.<br />

Riksintresse för friluftslivet,<br />

Öresundskusten<br />

Riksintressen för friluftsliv regleras i<br />

MB 3 kap 6 §. Riksintresset utgörs av<br />

spetsen på Kullahalvön norr om en<br />

linje Lerhamn­Svanshall samt hela<br />

Öresundskusten söderut och in i Helsingborgs<br />

kommun. Havet är en viktig<br />

resurs för fritid och rekreation.<br />

Öresundskusten är av riksintresse för<br />

fritidsfisket. Fritidsfiske kan vara ett<br />

komplement till andra friluftsaktivi<br />

te ter som båtliv, semesterresa och<br />

camping och utgör därmed en viktig<br />

del i förutsättningarna för en utökad<br />

turism. Från Viken i söder till Lerhamn<br />

i norr finns fina sandstränder.<br />

Andra fritidssysselsättningar inom<br />

kommunen är skytte, sportflyg och<br />

segelflyg, jakt, bergsklättring och fågelskådning.<br />

Campingplats finns i södra<br />

planområdet vid Lerbergsskogen,<br />

vandrarhem i norra delen vid Margreteberg.<br />

Därutöver finns serviceutbud<br />

och målpunkter även inom <strong>Höganäs</strong><br />

tätort.<br />

Kommunens ställningstagande:<br />

Markområden tillgängliga för friluftsliv<br />

bör utvecklas främst i tätortsnära lägen.<br />

Ny bebyggelse i områden använda<br />

eller lämpade för friluftsliv bör endast<br />

uppföras om inte friluftslivet påverkas<br />

negativt. Gröna stråk bör skapas i<br />

landskapet. Anläggningar som främjar<br />

friluftslivet bör värnas och utvecklas.<br />

Riksintresse för sjöfart.<br />

Riksintresset regleras i MB 3 kap 8 §.<br />

Riksintresset för farledsförträngning<br />

sträcker sig utmed Öresundskusten.<br />

Öresund intar en särställning vad<br />

gäller internationell sjöfart. Enligt ett<br />

traktat från 1850­talet är Öresund ett<br />

”internationellt” vatten i folkrättslig<br />

mening på så sätt att alla nationer har<br />

rätt till fri genomfart. Eftersom Öresund<br />

är ett så livligt trafikerat farvatten<br />

sker separering av den nord­ sydgående<br />

trafiken. Sjöfartsverket anser<br />

att det angivna området med trafiksepareringssystem<br />

är av riksintresse för<br />

sjöfarten. Till <strong>Höganäs</strong> hamn leder en<br />

allmän farled. Hamnen är av betydelse<br />

för handelssjöfarten.<br />

Kommunens ställningstagande:<br />

Åtgärder som kan utgöra en påtaglig<br />

skada på riksintresset ska inte tillåtas.<br />

Kustzonen<br />

Riksintresset kustzonen regleras i MB<br />

4 kap 1 och 4 §§. Riksintresset innefattar<br />

bl a hela Skånes kust och är främst<br />

kopplat till de värdefulla natur­ och<br />

kulturmiljöer samt rekreationsvärden<br />

som finns längs kusten. Riksintresset<br />

utgör inte hinder för utvecklingen av<br />

befintliga tätorter eller av det lokala<br />

näringslivet eller för utförandet av anläggningar<br />

som behövs för totalförsvaret.<br />

Enligt Länsstyrelsens i Skånes rapport,<br />

Skånes kustområden – ett nationallandskap,<br />

ingår kuststräckan inom<br />

planområden i två olika kustty per, dels<br />

kusten mellan Hallandsgränsen och<br />

<strong>Höganäs</strong> dels kusten mellan <strong>Höganäs</strong><br />

och Landskrona. Rapporten beskriver<br />

dock inte den urbaniserade karaktär<br />

som kuststräckan inom planområdet<br />

karakteriseras av. Denna präglas av en<br />

lång kontinuitet av mänsk lig aktivitet.<br />

I de allra mest strandnära områden i<br />

de norra delarna finns långa utblickar<br />

mot Kullaberg och Kattegatt. Befintliga<br />

industriområden upptar områden<br />

söder därom. <strong>Höganäs</strong> hamn med<br />

Kvickbadet är populära rekreationsmiljöer<br />

året runt. Söder om dessa<br />

vidtar en mer naturlik strandzon som<br />

även den innehåller stora rekreationsvärden.<br />

I södra delen av planområdet<br />

återfinns Lerbergsskogen, och söder<br />

därom Lerbergets camping.<br />

Kommunens ställningstagande:<br />

Oexploaterade områden i den direkta<br />

kustzonen bör så långt möjligt inte<br />

tas i anspråk för bebyggelse. Kullahalvöns<br />

landskap är en viktig resurs<br />

som ska tas tillvara i framtida boendet.<br />

Förutsättningarna för yrkes­ och<br />

fritids fiske ska kunna utvecklas. Inom<br />

och “innanför” befintlig tätortsområde<br />

ska tätorterna kunna utvecklas<br />

och förädlas, inklusive anläggningar<br />

46 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong>

RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN<br />

RIKSINTRESSE FÖR SJÖFARTEN<br />

RIKSINTRESSE FÖR FRILUFTSLIVET<br />

RIKSINTRESSE FÖR KUSTZONEN<br />

HAV, VATTENDRAG OCH SMÅVATTEN<br />

för fri tids sysselsättningar och turism.<br />

Goda förhållanden för badlivet ska<br />

bestå och utvecklas. Strövstråk längs<br />

kusterna ska iordningställas.<br />

Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong><br />

Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby // Planeringsförutsättningar<br />

47

I DETTA KAPTEL REDOVISAS PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR SOM HAR BETYDELSE FÖR<br />

HÖGANÄS OCH VÄSBY. REDOVISNINGARNA HAR FLERA SYFTEN. DELS SKA DE UTGÖRA<br />

ETT BESLUTSUNDERLAG FÖR DE FÖRSLAG SOM LÄMNAS I DENNA FÖRDJUPNING AV<br />

ÖVERSIKTSPLANEN, DELS SKA DE KUNNA UTGÖRA KUNSKAPSUNDERLAG FÖR FRAMTIDA<br />

PRÖVNINGAR.<br />

FÖR VARJE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNING REDOVISAS KORTFATTAT VAD ANDRA SEKTORS­<br />

PLANER OCH PROGRAM INNEHÅLLER. FÖR FLERA AV PLANERINSFÖRUTSÄTTNINGARNA<br />

ANGES OCKSÅ FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER. DESSA ÅTGÄRDER KAN VARA FÖRSLAG TILL ATT<br />

UTARBETA FÖRDJUPADE KUNSKAPSUNDERLAG, ATT UPPDATERA BEFINTLIGA KUNSKAPS­<br />

UNDERLAG ELLER ATT SÄKERSTÄLLA VISSA VÄRDEN I DETALJPLANER ETC.<br />

5. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

UTBLICK<br />

FARM<br />

TENDENS: STADSODLING<br />

Interaktionen mellan odling och stad<br />

bär på outforskade möjligheter för en<br />

hållbar stadsutveckling. Positiva effekter<br />

för klimat, hälsa, integration,<br />

småföretagande och stadsmiljö kan<br />

skönjas. Stadsodling kan också utgöra<br />

ett förnyelseverktyg för städer och inte<br />

minst deras samspel med omlandet.<br />

Detta gör att stadsodling är små åtgärder<br />

som kan få stort genomslag för<br />

upplevelsen av, och funktionaliteten<br />

hos, våra städer.<br />

Stadsodling kan betyda många<br />

olika saker. Det kan innefatta småskalig<br />

kommersiell odling, men det kan<br />

också innefatta privat fritidsodling.<br />

Odlingen har också en betydelse för<br />

att främja social gemenskap. Odlingen<br />

kan ske på marken, men den kan också<br />

ske i inglasade miljöer eller vertikalt i<br />

anslutning till bostäder eller verksamhetslokaler.<br />

Oavsett vilket uttryck odlingen<br />

tar finns det positiva värden<br />

som är gemensamma. Odlingen kan<br />

bidra till att skapa ett bättre klimat<br />

genom avdunstning och beskuggning<br />

under sommaren. Vegetationen<br />

kan, rätt placerad, skapa bättre vindförhållanden.<br />

Vegetationen kan också<br />

ta hand om stadens näringsöverskott.<br />

Slutligen innebär en urban småskalig<br />

odling en beredskap för att öka den<br />

lokalt producerade maten genom att<br />

markens produktiva förmåga bibehålls<br />

och genom att kunskaper om odling<br />

bibehålls och sprids.<br />

Att aktivt arbeta med stadsodling<br />

innebär också en medvetenhet om<br />

stadens olika system och hur de samspelar.<br />

Hållbar stadsutveckling handlar<br />

bland annat om att studera dessa<br />

system och söka finna synnergieffekter<br />

dem emellan. Restprodukter i ett system<br />

kan vara råvara i ett annat.<br />

<strong>Höganäs</strong> är en stad som har en<br />

nära relation till den omkringliggande<br />

jordbruksmarken. Om stadsodling<br />

är något som kommer att efterfrågas i<br />

staden kanske återstår att se. Odlingskulturen<br />

är samtidigt en del av stadens<br />

och kommunens kulturarv, vilket kan<br />

vara viktigt att vidareutveckla. Samspelet<br />

mellan staden och den stadsnära<br />

odlingen bör åtminstone beaktas i det<br />

fortsatta arbetet.<br />

INFILLBOSTAD AV MORPHOSIS INFILLBOSTAD AV<br />

DALY GENIK ARCHITECTS<br />

INFILLBOSTAD AV KORTNIE STU<br />

EXEMPEL PÅ OUTNYTTJAD<br />

TOMTMARK I VILLASAMHÄLLE<br />

TENDENS: INFILL<br />

Infill skall ses som en arkitektonisk<br />

strategi för att omvandla monofunk tionella<br />

och utglesade bostadsområden.<br />

Infill kan vara en bostad som kompletterar<br />

enfamiljshuset genom uppförandet<br />

av nya boendetyper. Infill kan också<br />

vara lokaler för andra ändamål, där<br />

ökad tillgång till små och billiga lokaler<br />

ökar de sociala och kulturella inslagen<br />

i ensartade bostadsområden. Exempel<br />

på infill är familjedrivna seniorboenden,<br />

småskalig barnomsorg, förädling<br />

och utveckling av hobbyverksamheter<br />

samt lokal hantering och distribution<br />

av dagligvaror. En viktig princip för<br />

infillbyggnaden är dess relation till<br />

huvudbyggnaden. Genom att infillbyggnaden<br />

underordnar sig huvudbyggnaden<br />

samt placeras på fastighetens<br />

baksida så minimeras dess visuella<br />

påverkan av gaturummet.<br />

Infillbyggnaden kan betraktas som<br />

en något större variant av den svenska<br />

friggeboden. Det som skiljer är tillgång<br />

till vatten och avlopp.<br />

Infillbyggnaden tillför intressanta<br />

kvaliteter till en stad. Den ringa skalan<br />

och de små kostnaderna som är förknippade<br />

med gestaltning och bygg­<br />

50 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong><br />

INFILLBOSTADEN KAN FÖ<br />

IN<br />

TILL FÖRTÄTADE STADRU<br />

INFILLSCENARIO, UTGÅNGSLÄG<br />

INFILLSCENARIO, +10 ÅR

INFILLBOSTAD AV<br />

DALY GENIK ARCHITECTS<br />

EXEMPEL PÅ OUTNYTTJAD<br />

OMTMARK I VILLASAMHÄLLE<br />

INFILLBOSTAD AV KORTNIE STUHLMACHER INFILLBOSTAD AV SHIM - SUTCLIFFE ARCHITECTS<br />

INFILLBOSTADEN KAN FÖRÄDLA OUTNYTTJAD TOMTMARK I VILLAOMRÅDEN OCH PÅ SÅ SÄTT BIDRA<br />

INFILL<br />

TILL FÖRTÄTADE STADRUM, FUNKTIONSBLANDNING SAMT NYA EKONOMIER<br />

INFILLSCENARIO, UTGÅNGSLÄGE INFILLSCENARIO, +5 ÅR<br />

INFILLSCENARIO, +10 ÅR INFILLSCENARIO, +15 ÅR<br />

nation av infillbyggnader (t.ex. låga,<br />

eller inga, markkostnader) öppnar<br />

upp en ny marknad för bygg­, inrednings­<br />

och fastighetsbranschen. Ur ett<br />

stadsbyggnadsperspektiv så tillför infillbyggnaden<br />

exempelvis en ökad befolkningstäthet,<br />

vilket underlättar för<br />

utbyggnad av kollektivtrafik och service<br />

samt håller tillbaka en utglesning av<br />

staden.<br />

<strong>Höganäs</strong> är en villastad med relativt<br />

små tomter, men infillbyggnation<br />

kanske ändå kan vara värd att pröva i<br />

vissa lägen. Fördelarna kanske främst<br />

skulle handla om att få till stånd en<br />

ökad funktionsblandning och därmed<br />

en ökad trygghet genom att områden<br />

blir befolkade både dag­ och nattetid.<br />

Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong><br />

LOFTBOENDE AV AD REINHARDT OCH EVA HESSE<br />

ÅTERBRUK AV GARAGE<br />

NYBYGGNATION AV LOFT<br />

ÅTERBRUK AV VINDSUTRYMME<br />

Nya boendeformer och kreativitet har präglat<br />

omvandlingen av övergivna industribyggnader<br />

i flertalet städer, här exemplifierat med<br />

dansstycket “SoHo Fire Escape Dance” av<br />

“Marilyn Wood and the Celebration Group”<br />

från <strong>19</strong>72.<br />

TENDENS: LOFT<br />

Loftet är både en bostadstypologi och<br />

en byggnadstyp, dvs det kan uppträda<br />

både som en ombyggnad av en befintlig<br />

byggnad och som en ny byggnad. Det<br />

kan hävdas att loftet utvecklades till<br />

en bostadstypologi på <strong>19</strong>50­talet när<br />

konstnärer som Robert Rauschenberg,<br />

Eva Hesse och Jasper Johns började<br />

att ianspråkta övergiv na industrilokaler<br />

med syfte att bo och arbeta på<br />

samma plats. Målsättningen att finna<br />

ett utrymme som stöttar en blandning<br />

av olika funktioner är den grundläggande<br />

egenskapen för loftet. Denna<br />

målsättning utmanade efterkrigstidens<br />

planeringsideal, vilka förespråkade<br />

funktionsseparering.<br />

Under <strong>19</strong>80­ och 90­talet blev<br />

loftet till en succé på fastighetsmarknaden.<br />

Genom den rumsliga flexibiliteten<br />

samt förmågan att stötta omvandlingen<br />

av uttjänta byggnader och<br />

nedgångna stadskvarter, utvecklades<br />

loftet till en bygg nadstyp. Detta skedde<br />

i kölvattnet av de ekonomiska omstruktureringarna<br />

som präglade det sena<br />

<strong>19</strong>00­talet, när städer allt mer började<br />

arbeta med stadsförnyelse av övergivna<br />

och ofta centralt belägna industriom­<br />

LOFT P. I MALMÖ<br />

LOFTET ÄR ETT LIVSRUM SOM STÖTTAR<br />

BLANDNINGEN AV BOENDE, ARBETE,<br />

UMGÄNGE OCH KONTEMPLATION.<br />

LOFT<br />

råden. Idag, när planeringsidealen<br />

förespråkar ett blandat stadsbyggande,<br />

erbjuder loftet ett intressant alternativ<br />

till de mer traditionella bostadstypologierna<br />

såsom villa, radhus eller<br />

flerbostadshus. I ett samhälle som i allt<br />

större grad karakteriseras av ökad flexibilitet<br />

samt upplösta gränser mellan<br />

fritid, arbete och social samvaro, erbjuder<br />

loftet ett nytt ”livsrum” som kan<br />

stötta de nycker, karriärsskiften och<br />

varierande familjekonstellationer som<br />

präglar den moderna medborgarens<br />

livsföring. Loftet kan kanske också vara<br />

en typlogi som erbjuder rum för ny­<br />

och småföretagande.<br />

Man kan hävda att loftet lämpar<br />

sig bäst för en urban livsföring, där<br />

kreativa verksamheter kan dela lokaler<br />

med bostäder och barnomsorg. För<br />

<strong>Höganäs</strong> del kan loftet också vara ett<br />

alternativ, kanske främst i samband<br />

med förtätning och förädling av befintliga<br />

områden. Loftet kanske kan<br />

vara ett sätt att ta tillvara den kreativitet<br />

som brukar hävdas finnas i orten<br />

och kanske också stimulera till ett ökat<br />

småföretagande.<br />

Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby // Planeringsförutsättningar<br />

51

HÖGANÄS OCH VÄSBY I REGIONEN<br />

SAMVERKAN TÄTORT / KOMMUN / REGION<br />

<strong>Höganäs</strong> tätort är kommunens central<br />

ort. Som sådan fungerar den som en<br />

nod för de omkringliggande mindre<br />

orterna med ett bredare serviceutbud<br />

och bättre kommunikationer. Det är<br />

också här satsningarna på bostadsutbyggnad<br />

prioriteras. Jonstorp och Nyhamnsläge<br />

kompletterar <strong>Höganäs</strong> som<br />

samlande orter i ett mer finmaskigt<br />

eller underordnat nät. På ett mellankommunalt<br />

plan kan Helsingborg<br />

beskrivas som ett center för nordvästra<br />

Skåne, medan Malmö måste beatraktas<br />

som Skånes nod och Köpenhamn som<br />

Öresundsregionens.<br />

En viktigt utgångspunkt för<br />

förståelsen av <strong>Höganäs</strong> roll i regionen<br />

är Region Skånes arbete med Strukturbild<br />

Skåne. Målet med strukturbildsarbetet<br />

är att nå en samverkan<br />

inom den fysiska planeringen för att<br />

utveckla energieffek tiva och hållbara<br />

fysiska strukturer. Andra utgångspunkter<br />

för struktur bilds arbetet är att<br />

infrastruktur, bostäder och arbetsplatser<br />

ska planeras med en hushållning<br />

av den goda åkermarken och ett be varan<br />

de av grönytor samtidigt som den<br />

fysiska planeringen behöver utveckla<br />

Hierarki av skånska orter.<br />

attraktiva livsmiljöer och platser där<br />

människor vill leva och bo.<br />

MÄNNISKOR<br />

Skånes befolkning är i stark tillväxt<br />

och har så varit under relativt lång<br />

tid. Främst är det de största städerna,<br />

Malmö, Lund och Helsingborg<br />

som antas växa mest i faktiska tal.<br />

Folkökningen beror främst på inflyttning<br />

till Skåne, både från andra regioner<br />

i Sverige och från utlandet. Majoriteten<br />

av dem som flyttar till Skåne<br />

är unga vuxna och Skånes befolkning,<br />

har enligt strukturbild Skåne, en lägre<br />

genomsnittlig ålder än den svenska<br />

gene rellt sett. Här skiljer sig <strong>Höganäs</strong><br />

kommun åt med en något högre medelålder<br />

än genomsnittet i Sverige.<br />

Skåningarnas utbildningsnivå är i<br />

genomsnitt relativt hög enligt strukturbild<br />

Skåne. Inom Skåne är skillnaderna<br />

dock stora. I Malmö, Lund,<br />

i orterna runt dessa städer och utmed<br />

Öresundskusten samt i Helsingborg,<br />

Hässleholm och Kristianstad är<br />

befolkningens utbildningsnivå hög,<br />

medan den är lägre i ett antal orter<br />

öster om Helsingborg och i östra<br />

Skåne. <strong>Höganäs</strong> kommun ligger strax<br />

över länssnittet i fråga om utbildningsnivå<br />

för alla nivåer utom den förgymnasiala<br />

där kommunen har en något<br />

lägre siffra.<br />

BOSTADSMARKNAD<br />

Länsstyrelsen i Skåne redovisar i sin<br />

årliga bostadsmarknadsanalys att befolkningsökningen<br />

under de senaste<br />

åren har inneburit ett ökat tryck<br />

på bostadsmarknaden samtidigt som<br />

bostadsbyggandet minskat och befolkningssammansättningenförändrats.<br />

Förutsättningarna varierar<br />

kraftigt i Skånes kommuner med högt<br />

befolkningstryck i västra Skåne och<br />

mindre tryck i de östra delarna. 25<br />

kommuner av länets 33 rapporterar<br />

bostadsbrist i kommunen som helhet,<br />

och 29 kommuner rapportera brist på<br />

hyresrätter. De hinder kommunerna<br />

ser för ökat bostadsbyggande generellt<br />

är framförallt höga produktionskostnader<br />

samt brist på detaljplanelagd<br />

mark i attraktiva lägen.<br />

<strong>Höganäs</strong> kommun har redovisat en<br />

brist på bostäder både i kommunen<br />

som helhet och i centralorten, dvs<br />

<strong>Höganäs</strong> tätort. Kommunen anger<br />

ett förväntat bostadsbyggande under<br />

Kartbild från Strukturbild Skåne Kartbild från Strukturbild Skåne<br />

52 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong>

2011 till ett par hundra bostäder. Detta<br />

motsvarar 1,6­3,0 bostäder per 1000<br />

invånare. Jämfört med andra kommuner<br />

längs Öresundskusten ligger<br />

denna uppskattning lågt.<br />

I bostadsmarknadsanalysen för medlas<br />

också ett antal utmaningar. Särs kilt<br />

relevant för arbetet med föreliggande<br />

fördjupning av översikts planen är att<br />

bygga fler bostäder med varierade upplåtelseformer<br />

för att inte tillväxten<br />

och människors valmöjligheter på<br />

bostadsmarknaden ska hämmas. Vidare<br />

att stärka sambandet mellan infrastruktur<br />

och bostadsbyggande.<br />

NÄRINGSLIV<br />

Precis som stora delar av världen genomgår<br />

Skåne en strukturomvandling;<br />

successivt förflyttas tyngdpunkten i<br />

samhällsekonomin från tillverkningsindustri<br />

till service­ och kunskapsbaserade<br />

näringar. Det postindustriella<br />

samhällets präglas av en ökad<br />

rörlighet hos människor och företag<br />

och en av de främsta produktionsfaktorerna<br />

är humankapital. Företagen<br />

lockas till de regioner där det finns en<br />

god tillgång till kompetent arbetskraft.<br />

Detta ställer krav på kommunerna att<br />

kunna erbjuda goda livsmiljöer som<br />

attraherar de människor som företagen<br />

efterfrågar.<br />

Bostadsmarknadsläget i huvudorten<br />

Kartbild frånBostadsmarknadsanalysen.<br />

Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong><br />

Enligt strukturbild för Skåne har<br />

Nordvästra Skåne en varierande sammansättning<br />

av branscher. Handel och<br />

logistik sticker dock ut som särskilt viktiga.<br />

Tillväxten anges vara stark inom<br />

partihandel och handel med hem­ och<br />

fritidsvaror. Området omfattar även<br />

logistikcentrum och tillverkningsindustrier.<br />

<strong>Höganäs</strong> näringslivsstruktur överensstämmer<br />

inte riktigt med den bild<br />

som skisseras för Nordvästra Skåne.<br />

Kommunen präglas fortfarande av<br />

många arbetstillfällen inom tillverkning<br />

och utvinning. Här skiljer sig<br />

kommunen markant åt jämfört med<br />

riket i övrigt. Män utgör en majoritet<br />

av de som är anställda inom denna<br />

näringsgren. Samma sak gäller för<br />

jordbruk, skogsbruk och fiske. Även<br />

här är betydligt fler anställda i kommunen<br />

än riket i övrigt och den övervägande<br />

delen är män. Vård och omsorg<br />

är den näringsgren som sysselsätter<br />

flest kvinnor i kommunen. Andelen<br />

överensstämmer relativt väl med riket<br />

i övrigt. Utbildning är en näringsgren<br />

som också sysselsätter många kvinnor<br />

i kommunen. Här finns en skillnad<br />

mot riket i övrigt då kommunen har<br />

en större andel sysselsatta inom denna<br />

näringsgren. Handel och företagstjänster<br />

samt civila myndigheter och förs­<br />

var är näringsgrenar som sysselsätter<br />

påtagligt färre i kommunen än riket i<br />

genomsnitt. Andra sådana näringsgrenar<br />

är information och kommunikation<br />

respektive transportsektorn.<br />

PENDLING<br />

Strukturbild Skåne pekar på regionens<br />

unika tillgänglighet – avståndet mellan<br />

orterna är korta och kollektivtrafiksystemet<br />

är väl utbyggt. Kollektivtrafikens<br />

utveckling anges också vara en<br />

förutsättning för den regionförstoring<br />

som har skett i Skåne det senaste decenniet.<br />

Inom Skåne finns utpräglade<br />

utpendlings­ respektive inpendlingsorter.<br />

Vidstående kartor visar att <strong>Höganäs</strong><br />

är en utpräglad utpendlingsort.<br />

De lokala arbetsmarknadsregionerna<br />

vidgas och Skåne är idag uppdelat i<br />

tre lokala arbetsmarknader där västra<br />

Skåne utgör en. Tätorterna har de<br />

största arbetsmarknaderna, men uppvisar<br />

också den högsta arbetslösheten.<br />

Detta anges bland annat bero på att de<br />

nya jobben ofta går till personer som<br />

bor utanför kommunen och på att befolkningen<br />

i tätorterna i många fall<br />

ökar snabbare än vad nya jobb skapas.<br />

Kartbild från Strukturbild Skåne Kartbild från Strukturbild Skåne<br />

Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby // Planeringsförutsättningar<br />

53

NATURVÅRD<br />

<strong>Höganäs</strong> och Väsby ingår i Kullabyggden<br />

och den naturgeografiska zonen<br />

som kallas Skånes sediment­ och<br />

horst område. Kustzonen kring <strong>Höganäs</strong><br />

präglas av en bebyggd miljö av<br />

bostäder och verksamhet. Trots detta<br />

finns det flera områden med höga<br />

naturvärden eller områden som är viktiga<br />

för rekreation och friluftsliv.<br />

Enligt miljöbalkens 7 kap 11 § omfattas<br />

mindre mark­ eller vattenområden<br />

som utgör livsmiljö för hotade<br />

djur­ eller växtarter av biotopskydd.<br />

Sådana mark­ eller vattenområden kan<br />

vara alléer, småvatten och våtmarker,<br />

odlingsrösen, pilevallar, stenmurar<br />

och åkerholmar. I jordbrukslandskapet<br />

som kringgärdar <strong>Höganäs</strong> och Väsby<br />

finns en rik förekomst av biotoper som<br />

omfattas av biotopskydd.<br />

Sedan den 1 januari 2008 gäller<br />

också en ny Artskyddsförordning<br />

(2007:845). Artskyddsförordningen<br />

syftar till att skydda arten och dess livsmiljö<br />

så att förutsättningarna bibehålls<br />

för att arten ska uppnå en gynnsam<br />

bevarandestatus i sitt naturliga utbredningsområde.<br />

Av områdesredovisning<br />

en nedan framgår i vilken mån<br />

hotade arter förekommer inom<br />

skydds värda områden. Det kan dock<br />

inte uteslutas att även andra områden<br />

kan vara berörda av artskyddsförordningen.<br />

Viken-Svanebäck-Lerberget<br />

Det strandnära området Viken­<br />

Svanebäck­Lerberget är utpekat av<br />

Länsstyrelsen och Region Skåne<br />

som förslag till tätortsnära områden<br />

som bör skyddas för friluftsliv och<br />

naturvård. Programmet, som omfattar<br />

hela Skåne, avser en 10­års period<br />

under vilken upptagna områden bör<br />

skyddas. Viken­Svanebäck­Lerberget<br />

beskrivs som ett grönstråk längs kusten<br />

söder om <strong>Höganäs</strong>. Vidare att det är en<br />

kusthed av stor betydelse för friluftslivet.<br />

Stråket passerar tärorterna Viken<br />

och Lerberget och slutar i <strong>Höganäs</strong>.<br />

Både strandområdet och vattnet utanför,<br />

som används för bad­ och båtliv<br />

mm, är intressanta för friluftsliv.<br />

Flera områden finns också utpekade<br />

i Länsstyrelsens Naturvårdsprogram<br />

fastställt i december <strong>19</strong>96.<br />

Tre klasser anges, klass 1 motsvarar särskilt<br />

höga naturvärden, klass 2 mycket<br />

höga naturvärden och klass 3 höga<br />

naturvärden. För områdena inom och<br />

i anslutning till <strong>Höganäs</strong> anges följande:<br />

Ärtan och Bönan<br />

Omfattar 9 hektar och är utpekat som<br />

klass 3 för sina rekreativa värden. Området<br />

beskrivs som kulligt, bestående<br />

av gamla slagghögar och tidigare åkermark.<br />

Vegetationen är varierad med<br />

blandlövskog av framför allt björk<br />

men även ek, bok och alm, buskmark<br />

och öppna gräsytor. Några fuktigare<br />

partier har lämnats till fri utveckling.<br />

Området har utvecklats till ett omtyckt<br />

närrekreationsområde med ett rikt fågelliv.<br />

Området ingår också i kommunens<br />

naturvårdsplan antagen av kommunfullmäktige<br />

<strong>19</strong>97. Hotade arter inom<br />

området är skogsknipprot och borstskölding.<br />

Framtida sträckningar av väg<br />

111 befaras enligt Naturvårdsplanen<br />

utgöra ett hot.<br />

Kusten mellan <strong>Höganäs</strong> och Viken<br />

Omfattar knappt 50 hektar och är utpekat<br />

som klass 2 för sina värden som<br />

kuststräcka, naturtyp och rekreativa<br />

värden. Kusten mellan <strong>Höganäs</strong> och<br />

Viken utgör rester av de i äldre tid mer<br />

utbredda kusthedarna längs den norra<br />

Öresundskusten. Parallellt med stranden<br />

löper här en fyra meter hög vall,<br />

vilken härrör från en tidigare kustlinje,<br />

(Litorinavallen). Kustheden karakteriseras<br />

av bl a ljung, kråkris och mer<br />

eller mindre sluten gräshedsvegetation.<br />

På några platser växer martorn. Längs<br />

nästan hela kuststräckan förekommer<br />

även viss dynbildning med karakteristisk<br />

vegetation. De grunda vattenom­<br />

rådena utanför stranden är blockrika<br />

och på några platser finns låga revbildningar.<br />

På dessa häckar regelbundet<br />

småtärna, t ex på Långarödsrevet. Hela<br />

kuststräckan är estetiskt tilltalande och<br />

har stor betydelse för rekreation och<br />

friluftsliv, särskilt bad.<br />

Området ingår också i kommunens<br />

naturvårdsplan, vilket sträcker sig ytterligare<br />

norrut till <strong>Höganäs</strong> hamn.<br />

Hotade arter inom området är småtärna,<br />

fisktärna och hedblomster.<br />

Äsperödsskogen<br />

Omfattar knappt 5 hektar och ingår<br />

i klass 2 pga att området hyser ädellövsskog<br />

samt innehar en värdefull flora.<br />

Örtrik ädellövskogsdunge med lång<br />

kontinuitet bakåt i tiden. Området har<br />

troligen tidigare varit en stubbskottäng.<br />

Ask dominerar trädskiktet som i<br />

övrigt utgörs av alm, al, lönn och hassel.<br />

Floran är mycket rik med en del<br />

mindre vanliga arter. Flera mindre<br />

vanliga svamparter förekommer. Fågellivet<br />

är rikt och varierat. Skogen är<br />

ett omtyckt utflyktsmål på våren, inte<br />

minst av skolklasser.<br />

Området ingår också i kommunens<br />

naturvårdsplan. Hotade arter<br />

inom området är tvåblad, brunnäva<br />

och skogs duva. Något omedelbart<br />

skydds behov tycks inte finnas utöver de<br />

allmänna hänsynsreglerna som finns i<br />

Skogsvårdslagen.<br />

Grundområdet längs norra Öresund<br />

Grundområdena omfattar ett system<br />

av grund och rev ut till ca 2 km från<br />

stranden. De hyser en rik algflora och<br />

utgör tillhåll för bland annat fiskyngel.<br />

De är ofta också av betydelse för såväl<br />

häckande som rastande sjöfåglar.<br />

Ytterligare områden<br />

Den kommunala naturvårdsplanen<br />

anger, utöver de ovan redovisade områdena,<br />

ett antal objekt inom eller i<br />

anslutning till <strong>Höganäs</strong>. Dessa är:<br />

• Ängs­ och hagmark NO <strong>Höganäs</strong><br />

Flygfält. Inga hotade arter.<br />

54 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong>

GRUNDOMRÅDET LÄNGS NORRA ÖRESUND<br />

STRANDSKYDD<br />

REGIONALT NATURVÅRDSPROGRAM<br />

TÄTORTSNÄRA OMRÅDE FÖR FRILUFTSLIV OCH NATURVÅRD<br />

OMRÅDE UTPEKAT I KOMMUNAL NATURVÅRDSPLAN<br />

HAV, VATTENDRAG OCH SMÅVATTEN<br />

• Lerbergskogen. Hotade arter är<br />

getrams, blockticka, svamparna<br />

Lachnellula ppseudofarinacea och<br />

Trichodiscus pinicola.<br />

• Ädellövsskog vid Tjörröd. Ett par<br />

arter orkidéer anges som hotade.<br />

• Sumpskog vid Måarp­Tjörröd.<br />

Hotade arter inom området är<br />

ett par arter orkidéer, klotpyrola,<br />

ringmusseron och svampen<br />

Otidea alutacea.<br />

• Ängs­ och hagmark vid Tjörröd.<br />

Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong><br />

STRANDHED OCH VÅTMARK VID MARGRETEBERG<br />

VIKEN-SVANEBÄCK-LERBERGET<br />

ÄNGS- OCH HAGMARK VID TJÖRRÖD<br />

LERBERGSKOGEN<br />

Inga kända arter är hotade.<br />

• Strandhed och våtmark vid Margreteberg.<br />

Hotade arter inom området<br />

är mindre strandpipare,<br />

gullviva och dikesveronika.<br />

• Enligt Länsstyrelsens naturvårdsenhet<br />

finns en observation av<br />

större vattensalamander någonstans<br />

i Tjörrödsområdet. Större<br />

vattensalamander har födosök<br />

och fortplantningslokaler i<br />

stillastående vatten som är rent<br />

SUMPSKOG VID MÅARP-TJÖRRÖD<br />

ÄDELLÖVSSKOG VID TJÖRRÖD<br />

ÄRTAN OCH BÖNAN<br />

ÄSPERÖDSSKOGEN<br />

ÄNGS- OCH HAGMARK<br />

NO HÖGANÄS FLYGFÄLT<br />

och fritt från fisk. Under höst och<br />

vinter lever den på land, i skog och<br />

fuktig ängsmiljö. Salamandern<br />

kan röra sig ett par kilometer från<br />

vatten till övervintringslokalen.<br />

Frågan kommer behöva utredas<br />

vid detaljplanelägg ning och/eller<br />

exploatering. Arten har ett starkt<br />

skydd och stor restriktivitet råder<br />

kring eventuell dispens.<br />

Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby // Planeringsförutsättningar<br />

55

LUFT, VATTEN, MARK<br />

Vattendelar längs med Öresundskusten samt förslag till ny dagvatten/vårmarkspark.<br />

LUFT<br />

Från och med sommaren 2003 finns<br />

miljökvalitetsnormer för sex typer av<br />

ämnen i luft. De är kvävedioxider och<br />

kväveoxider, partiklar (PM10), bensen,<br />

svaveldioxid, bly och kolmonoxid.<br />

<strong>Höganäs</strong> kommuns miljökontor<br />

har 2002 – 2005 och 2009 genomfört<br />

mätningar av luftens kvalitet<br />

vid mätpunkt i <strong>Höganäs</strong> centralort.<br />

<strong>Kompletterande</strong> mätningar finns från<br />

Kullaberg avseende kväve­ och svaveldioxid.<br />

Genomförda mätningar i <strong>Höganäs</strong><br />

kommun visar värden för kväveoxid,<br />

svaveldioxid och bensen som inte<br />

överskrider miljökvalitetsnormerna.<br />

För bly och kolmonoxid är värdena<br />

generellt långt under normen. Värdet<br />

för partiklar i luft överskrider inte<br />

normen enligt mätningar från 2009.<br />

Planförslaget bedöms inte påverka<br />

luftkvaliteten i den utsträckningen att<br />

några åtgärder behöver vidtas.<br />

Jordartsklassificering<br />

VATTEN<br />

<strong>Höganäs</strong> grundvatten uppfyller idag de<br />

kvalitetskrav enligt statusklassificering<br />

för grundvatten.<br />

<strong>Höganäs</strong> ingår i Västerhavets vattendistrikt<br />

och ytvattnet från området<br />

ingår i Görslövsåns avrinningsområde.<br />

Huvudvattendelaren går i nord­sydlig<br />

riktning mycket nära Öresunds kust.<br />

Dagvattenhanteringen för centrala<br />

<strong>Höganäs</strong> består av tre principiellt olika<br />

hanteringar:<br />

• Självfallssystem till Öresund.<br />

• Självfallssystem till Görslövsån<br />

•<br />

med biflöden respektive övriga<br />

vattendrag.<br />

Själfallssystem till Öresund som<br />

backas upp med pumpstationer<br />

som kan lyfta ut dagvattnet till<br />

Öresund. Dagvattnet leds till utloppsledningen<br />

från <strong>Höganäs</strong> avloppsreningsverk.<br />

Miljökvalitetsnormer finns för vattenkvalitet.<br />

Görslövsån uppfyller idag<br />

inte de kvalitetskrav som innebär ”god<br />

ekologisk status”, något som den enligt<br />

vattendirektivet ska leva upp till senast<br />

år 2021. Görslövsån uppfyller idag<br />

målet som eftersträvas för den kemiska<br />

ytvattenstatusen. För att förhindra att<br />

skadliga ämnen når till Görslövsån och<br />

grundvattnet tillämpas löpande lokalt<br />

omhändertagande av dagvatten.<br />

Den tekniska infrastrukturen som<br />

leder dagvatten från tätorten ut till<br />

Öresund har i princip nått sitt kapacitetstak.<br />

Alternativ till att bygga ut<br />

denna är att tillskapa ett större våtmarksområde,<br />

vilket kan ta emot dagvatten<br />

från tätorten. Ett sådant område<br />

föreslås lokaliseras till de naturliga<br />

lågpunkerna i östra delen av tätorten.<br />

Förutom att utföra denna ekosystemtjänst<br />

kan ett sådant område också bli<br />

en stor tillgång för närrekreation och<br />

56 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong>

iologisk mångfald. Naturliga småvatten<br />

och sjöar saknas nästan helt i kommunen.<br />

I jordbrukslandskapet kring<br />

tätorterna finns dock flera, av människan<br />

skapade småvatten. Dessa omfattas<br />

av biotopsskydd, se vidare i avsnittet<br />

naturvård.<br />

MARK<br />

Berggrunden kring <strong>Höganäs</strong> och Väsby<br />

består av sedimentär bergarter, främst<br />

i form av triassiska och jurassiska bergarter.<br />

Dessa är mycket varierade och<br />

består av leror, sand­, silt­ och lerstenar<br />

samt kolflöster. I vissa lager är<br />

kornen löst sammanhållna medan de i<br />

de andra är hårdare sammanbundna.<br />

De jurassisiak bergarterna finner man<br />

främst runt <strong>Höganäs</strong>, medan den triassiska<br />

bergarten återfinns i ett bälte<br />

norr om Väsby och <strong>Höganäs</strong>.<br />

Bergarterna har varit en<br />

förutsättning för den kolbrytning som<br />

tog sin början under 1700­talet i <strong>Höganäs</strong>.<br />

I ett första skede tillkom dagbrott<br />

vid Tjörröd, men vid 1800­talets<br />

mitt förekom även gruvschakt på bland<br />

annat Övre och vid Brors Backe. Det<br />

sista schaktet stängde på <strong>19</strong>60­talet<br />

och gruvgångarna är i dag vattenfyllda.<br />

En utredning kring lokaliseringen<br />

av gruvorter i <strong>Höganäs</strong> har genomförts<br />

av Lars Dahlbon vid Stawfordska sällskapet.<br />

Utredningen har sammanläst<br />

moderna kartor med gruvkartor från<br />

tidigt 1800­tal och framåt. Vistående<br />

kartor och föjande redovisning är<br />

hämtade ur utredningen.<br />

Kartbild 1 visar var i gamla gruvan<br />

man kan förvänta orter på ett djup understigande<br />

10 meter. Dessa områden<br />

har markerats med rött. Områdena A<br />

och B markerar var den undre flötsen<br />

ligger 10 – 0 meter under markytan<br />

och område C är motsvarande för den<br />

övre flötsen. Eftersom kolbrytningen<br />

följde dessa flötser kan man förvänta<br />

sig orter här som ligger på motsvarande<br />

djup. I kartan har schakt

KLIMATFÖRÄNDRINGAR<br />

Klimatförändringarna kommer att<br />

påverka <strong>Höganäs</strong> på många olika sätt.<br />

Framförallt handlar det om mer vatten<br />

och högre temperaturer. Mera regn,<br />

mer omfattande erosion samt stigande<br />

havs­ och grundvattennivåer.<br />

Jordens medeltemperatur har stigit<br />

med 0,74 grader under de senaste<br />

100 åren, och sedan <strong>19</strong>50­talet och<br />

framåt har temperaturen ökat dubbelt<br />

så snabbt jämfört med perioden i sin<br />

helhet. Majoriteten av dagens forskare<br />

är överens om att detta till stor del är<br />

en följd av människans ökade utsläpp<br />

av växthusgaser. I synnerhet koldioxid<br />

från förbränning av kol, olja och gas,<br />

men även skövling av skogar och utsläpp<br />

av andra växthusgaser. Hur mycket klimatet<br />

kommer att förändras i framtiden<br />

beror till stor del på hur mycket<br />

växthusgaser vi kommer att släppa ut.<br />

De klimatscenarier som SMHI<br />

tagit fram för Skåne pekar på att årsmedeltemperaturen<br />

kommer att öka<br />

med +4­5°C fram till år 2100. Temperaturhöjningen<br />

beräknas bli störst<br />

under vintern. Antalet värmeböljor<br />

förväntas öka och likaså längden på<br />

dessa. Till följd av detta väntas årsmedelnederbörden<br />

i Skåne öka med<br />

15 %. Vinternederbörden är den som<br />

kommer att öka mest. Sommarnederbörden<br />

i Skåne förväntas minska. Till<br />

Återkomsttid 2 år<br />

50 % sannolikhet<br />

varje år<br />

2011<br />

Medelvatten 5 cm<br />

2035<br />

Medelvatten 15 cm<br />

2050<br />

Medelvatten 26 cm<br />

2100<br />

Medelvatten 89 cm<br />

116 cm<br />

109-124<br />

127 cm<br />

120-134<br />

137 cm<br />

130-145<br />

2,0 m<br />

1,9-2,1<br />

följd av ökad temperatur kommer en<br />

del av den ökade nederbörden försvinna<br />

genom avdunstning. Antalet dagar<br />

med extrem nederbörd väntas också<br />

öka, såväl sommar­ som vintertid. Totalt<br />

sett under sommaren kommer det<br />

att regna mindre, men när det väl regnar<br />

kommer det att vara kraftiga skurar.<br />

STIGANDE HAVSNIVÅER<br />

Den globala uppvärmningen medför<br />

att haven stiger. Uppvärmningen av<br />

haven gör att vattnet expanderar och att<br />

glaciärerna och inlandsisarna smälter.<br />

Havsnivån förväntas stiga upp till en<br />

meter de kommande 100 åren (SMHI,<br />

2010:55). Eftersom klimatförändringarna<br />

kommer att ha lokala variationer<br />

förväntas medelvattenståndet i norra<br />

Öresund stiga 89 cm fram till år 2100.<br />

Samtidigt kommer högvattenstånden<br />

bli mer omfattande och frekventa. I<br />

tabellen nedan presenteras dagens och<br />

förväntade höga vattenstånd för mätstationen<br />

i Viken. Högvatten i kommunen<br />

är vanligast på hösten och vintern<br />

vid nordvästliga vindar. Dagens<br />

och uppskattat framtida medelvattenstånd<br />

sammantaget med högvatten<br />

med 100 års återkomsttid, vinduppstuvning,<br />

dynamisk vinduppstuvning<br />

och vågor kan innebära att havsnivån<br />

vid extremfall kan komma att bli +252<br />

10 år<br />

10 % sannolikhet<br />

varje år<br />

145 cm<br />

135-162<br />

155 cm<br />

146-172<br />

166 cm<br />

157-183<br />

2,3 m<br />

2,2-2,5<br />

25 år<br />

4%sannolikhet<br />

varje år<br />

157 cm<br />

145-181<br />

167 cm<br />

156-<strong>19</strong>1<br />

178 cm<br />

166-202<br />

2,4 m<br />

2,3-2,6<br />

cm idag, +262 cm år 2035, +273 cm år<br />

2050 respektive +336 cm år 2100, se<br />

diagram på motstående sida.<br />

RISKER OCH SÅRBARHETER<br />

En höjd medelvattennivå innebär inget<br />

omfattande problem för <strong>Höganäs</strong>,<br />

utan problem uppstår först vid extrema<br />

händelser när vattenståndet kortvarigt<br />

är högt. Det som främst översvämmas<br />

är Görslövsån med biflöden. Ån har<br />

rätats ut vid ett flertal tillfällen och<br />

ligger lågt. När havsvattnet står högt i<br />

Skälderviken dämmer det upp i ån. Om<br />

en händelse med kraftig nederbörd inträffar<br />

samtidigt kan konsekvenserna<br />

bli omfattande då Görslövsån avvattnar<br />

stora delar av kommunen. Modellering<br />

över terrängen (se karta) indikerar<br />

att delar av östra <strong>Höganäs</strong> översvämmas<br />

av havsvatten när vattenståndet<br />

uppgår till +2,5 meter. Risken att detta<br />

inträffar anses vara låg, eftersom man<br />

i ett tidigt skede kommer att skydda<br />

östra <strong>Höganäs</strong> genom att styra flödet<br />

i Görslövsån med dämmen, pumpar,<br />

utjämningsmagasin och våtmarker.<br />

Terrängmodellen pekar dock på att<br />

dessa delar av <strong>Höganäs</strong> ligger lågt och<br />

risken för översvämning vid kraftfulla<br />

regn eller höga grundvatten kvarstår.<br />

Dessa områden anses därmed vara sårbara<br />

och tas med i vidare analyser.<br />

50 år<br />

2 % sannolikhet<br />

varje år<br />

165 cm<br />

151-<strong>19</strong>7<br />

175 cm<br />

162-207<br />

186 cm<br />

172-218<br />

2,5 m<br />

2,3-2,8<br />

100 år<br />

1 % sannolikhet<br />

varje år<br />

172 cm<br />

156-214<br />

182 cm<br />

167-224<br />

<strong>19</strong>3 cm<br />

177-235<br />

2,6 m<br />

2,4-3,0<br />

Tabell. Beräknade extrema havsvattenstånd för olika återkomsttider för dagens och framtidens klimat angivet i cm i RH 2000. Det 95 %-iga konfidensintervallet visas som kursiverade siffror.<br />

Osäkerheten ökar med ökande återkomsttid. De nivåer som idag har en återkomsttid på 100 år kommer ha en tätare återkomsttid om 100 år när extremväder blir vanligare. Källa: Rapport<br />

nr. 2010-55, Framtida vattennivåer för Helsingborg, SMHI 2010.<br />

58 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong>

0<br />

TECKENFÖRKLARING<br />

-1—0<br />

0—0,5<br />

0,5—1<br />

1—1,5<br />

1,5—2<br />

2—2,5<br />

2,5—3<br />

3—3,5<br />

BOSTAD<br />

INDUSTRIBYGGNAD<br />

OFFENTLIG<br />

© <strong>Höganäs</strong> kommun<br />

Samhällsbyggnadsförvaltningen<br />

2011-12<br />

100 200<br />

400 METER<br />

Karta. Angivelse av nuvarande mark- och vattenområdens höjd över havet i meter.<br />

Diagram. Dagens och uppskattat framtida medelvattenstånd<br />

sammantaget med högvatten med 100 års återkomsttid,<br />

vinduppstuvning, dynamisk vinduppstuvning och vågor.<br />

Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong><br />

Havsnivå i RH2000 (cm)<br />

400<br />

350<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

0<br />

Medelvatten Högvatten med återkomsttid 100 år Vinduppstuvning Dynamisk vinduppstuvning Vågor<br />

+45<br />

+15<br />

+20<br />

+167<br />

5<br />

+45<br />

+15<br />

+20<br />

+167<br />

15<br />

2010 2035 2050 2100<br />

Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby // Planeringsförutsättningar<br />

+45<br />

+15<br />

+20<br />

+167<br />

26<br />

+45<br />

+15<br />

+20<br />

+167<br />

89<br />

59<br />

´

Hamnen i <strong>Höganäs</strong> med både industrier,<br />

bostadsbebyggelse och andra<br />

verksamheter riskerar att översvämmas<br />

som en direkt följd av att havet stiger.<br />

Här ligger bland annat reningsverket.<br />

Dammarna som ligger i anslutning till<br />

detta riskerar att översvämmas. Byggnaden<br />

som förser reningsverket med<br />

el riskerar att översvämmas och slås ut,<br />

vilket kan resultera i att vattenreningen<br />

också slås ut. I östra <strong>Höganäs</strong> översvämmas<br />

främst bostadsbebyggelse och<br />

infrastruktur, men även flera skolor,<br />

vårdinrättningar, industrier, offentliga<br />

och privata verksamheter. Delar<br />

av den kulturhistoriskt viktiga bebyggelsen<br />

riskerar också att påverkas. Det<br />

finns ett antal områden med förorenad<br />

mark och miljöfarliga verksamheter<br />

som riskerar att översvämmas, vilket<br />

kan innebära att farliga ämnen sprids.<br />

Väsby ligger högre och riskerar<br />

inte att översvämmas till följd av högre<br />

havsnivå. Det går inte att utesluta<br />

översvämning till följd av högt grundvatten<br />

eller stora nederbördsmängder.<br />

HÖGRE GRUNDVATTENNIVÅER<br />

Stigande havsnivåer och ökade nederbördsmängder<br />

kan medföra höjda<br />

grundvattennivåer. När havet konstant<br />

ligger på en högre nivå medför det att<br />

grundvattennivån närmast kusten i<br />

sedimentära bergarter och vissa jordarter<br />

samt där topografin är måttlig<br />

stiger till samma nivå. <strong>Höganäs</strong> och<br />

Väsby består av sedimentär berggrund<br />

och topografin är måttlig.<br />

I nuläget saknas tillräckliga utredningar<br />

för att kunna redovisa var det<br />

finns riskområden för stigande grundvatten.<br />

Vad som kan konstateras är att<br />

i centrala <strong>Höganäs</strong> har grundvattnet<br />

stigit, men orsaken är okänd. Delar av<br />

bebyggelsen i <strong>Höganäs</strong> har idag problem<br />

med höga grundvattennivåer vilket<br />

har lett till fuktskador i källare. En<br />

grundvattenutredning för delar av den<br />

centrala tätorten håller i nuläget på att<br />

tas fram men det finns behov av vidare<br />

utredning.<br />

ÖVERSVÄMNINGAR<br />

Mer nederbörd innebär ökad översvämningsrisk<br />

för framförallt bebyggelse,<br />

vägar och VA­system. Översvämningar<br />

i källare, skador på<br />

infrastruktur, igensatta avlopp, behov<br />

av att brädda avloppsvatten osv. Dricksvattenförsörjningen<br />

riskerar att slås ut<br />

genom förorening av vattentäkter eller<br />

genom ledningsbrott. Förutom risken<br />

för översvämning kan kraftigare nederbörd<br />

förhöja grundvattennivåerna<br />

och öka flödena i vattendragen. Ökad<br />

nederbörd och häftigare regn innebär<br />

också att jorden kan få försämrad stabilitet.<br />

I dagsläget saknas tillräckliga utredningar<br />

för att kunna dra några slutsatser<br />

kring vilka risker och sårbarheter<br />

som ökade nederbördsmängder innebär<br />

för kommunen. Man kan dock<br />

konstatera att det finns ett antal lågpunkter<br />

i tätorten och att man redan<br />

idag har måttliga problem i händelse<br />

av extrem nederbörd. Vid Steglinge<br />

finns en lågpunkt som i planförslaget<br />

är utpekat som ett lämpligt område för<br />

en dagvattenpark som kan ta hand om<br />

tillkommande dagvatten vid nyexploatering.<br />

EROSION<br />

Kusten utanför <strong>Höganäs</strong> stad är i stort<br />

sett oförändrad sedan <strong>19</strong>40­talet,<br />

vilket kan bero på att den till stora<br />

delar består av utfyllnadsmaterial. En<br />

kortare sträcka längs med den södra<br />

delen av kusten eroderar något och på<br />

Långören pågår en viss påbyggnad av<br />

finare material. Utfyllnaden vid <strong>Höganäs</strong><br />

hamn kan ha påverkat strömmar<br />

och erosionsprocesser, men i vilken<br />

omfattning är svårt att tyda. Vid sydvästlig<br />

vind skulle utfyllnaden kunna<br />

ha en dämpande effekt på strömmar<br />

och vågor.<br />

Erosionsskydd finns norr om <strong>Höganäs</strong><br />

hamn där kommunen tillsammans<br />

med <strong>Höganäs</strong> AB har gjort en<br />

invallning med fyllnadsmassor som har<br />

säkrats med fiberduk, natursten och en<br />

gång­ och cykelväg i grus. Kvickbadet i<br />

<strong>Höganäs</strong> har förstärkts med plantering<br />

av strandråg för att förhindra sandspridning<br />

inåt land.<br />

De naturliga faktorer som påverkar<br />

erosionen längs kuster, kan förändras<br />

och förstärkas på grund av klimatförändringarna,<br />

då vattennivåer, vågor<br />

och vindar är direkt kopplade till klimatförändringarna.<br />

Dessa påverkar<br />

också successivt topografi, batymetri<br />

och morfologi. Beroende på hur de tre<br />

förstnämnda förändras kan det i framtiden<br />

uppstå erosion på områden som<br />

idag är opåverkade.<br />

Förändringar av kraftiga vindar<br />

och stormar till följd av klimatförändringarna<br />

är inte helt klarlagda ännu<br />

och det är svårt att dra några slutsatser<br />

kring framtida erosion. Om vindförhållandena<br />

förblir oförändrade de<br />

kommande 100 åren kan man anta<br />

att erosionen kommer fortsätta i de<br />

områden som är drabbade idag. Vid<br />

förändrade vind­ och stormförhållanden<br />

kan även erosionsprocesserna<br />

förändras.<br />

Länsstyrelsen i Skåne rekommenderar<br />

att man utgår ifrån att en<br />

höjning av vattenytan med en meter<br />

påverkar ett område ca 100 meter<br />

från strandlinjen. Detta eftersom<br />

sandjordar eroderar upp till en meter<br />

för var centimeter medelhavsnivån<br />

stiger. Detta är beroende av de fysiska<br />

förutsättningarna på platsen och kan<br />

variera mycket. Kusten utanför <strong>Höganäs</strong><br />

består främst av mellansandgrovsand,<br />

vilket är en erosionsbenägen<br />

jordart så det finns risk för en mer<br />

omfattande erosion. Det är därför viktigt<br />

att kommunen beaktar och kontinuerligt<br />

följer erosionens utveckling.<br />

Risken för ras och skred längs med<br />

kusten i <strong>Höganäs</strong> anses vara låg.<br />

HÄLSOASPEKTER<br />

Ett varmare klimat påverkar människors<br />

hälsa och kan få konsekvenser<br />

för bland annat den biologiska<br />

mångfalden, jordbruket och vatten­<br />

60 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong>

kvaliteten. I det klimatarbetet som<br />

nyligen gjorts i kommunen har dessa<br />

frågor tagits upp, men inga särskilt<br />

sårbara områden har pekats ut.<br />

NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL<br />

2007 tog Länsstyrelsen i Skåne och<br />

Blekinge fram rapporten Stigande<br />

havsnivå – konsekvenser för fysisk<br />

planering, en utredning som<br />

syftade till att identifiera problem till<br />

följd av klimatförändringar. 2010<br />

beslutade Länsstyrelsen i Skåne om<br />

sex stycken regionala delmål under<br />

miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan”.<br />

Som en del av dessa<br />

delmål ska alla kommuner i Skåne senast<br />

år 2015 ha identifierat och analyserat<br />

riskerna för översvämningar, ras,<br />

skred och erosion, för att sedan kunna<br />

beakta dessa i den fysiska planeringen.<br />

I nya PBL (2010:900) som började<br />

gälla 2 maj 2011 skärptes miljökraven<br />

ytterligare, och det infördes bestämmelser<br />

som förtydligar att hänsyn<br />

måste tas till miljö­ och klimataspekter<br />

vid planläggning och annan prövning.<br />

Det är därför viktigt att identifiera<br />

sårbara områden med hänsyn till<br />

förändrat klimat som ett underlag<br />

till översiktsplaner och detaljplaner.<br />

Översiktsplaner bör peka ut områden<br />

med risk för översvämningar, erosion<br />

eller olyckor, samt innehålla ställningstagande<br />

kring dessa frågor.<br />

I det klimatarbete som gjorts i kommunen<br />

har områden som riskerar att<br />

översvämmas till följd av höga havsvattennivåer<br />

utretts. Inför den kommunomfattande<br />

översiktsplanen behövs<br />

kompletterande utredningar kring<br />

grundvattnet och dess förändringar i<br />

tid i förhållande till havsvattnets fluktuation<br />

och ökade nederbördsmängder.<br />

Det behövs även vidare utredning<br />

kring var i kommunen det finns sårbara<br />

punkter vid ökade nederbördsmängder.<br />

En översiktlig inventering kring<br />

pågående erosion har genomfört, men<br />

vidare studier kring hur det förändrade<br />

klimatet påverkar erosionen krävs.<br />

Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong><br />

OFÖRÄNDRAT<br />

PÅBYGGNAD<br />

EROSION<br />

EROSIONSBENÄGENHET<br />

EROSIONSSKYDD<br />

Först när man har ett mer heltäckande<br />

underlagsmaterial kring klimatförändringarnas<br />

effekter kan kommunen<br />

ta fram åtgärdsförslag, <strong>handling</strong>splan<br />

samt reservera mark i översiktsplan för<br />

skyddsåtgärder.<br />

ÅTGÄRDER<br />

• Genomföra nödvändiga utredningar<br />

för att identifiera de i<br />

dags läget mest sårbara punkterna<br />

i och med klimatförändringarna.<br />

Särskilt viktigt är utredningar gällande:<br />

grundvattennivåer, ökad<br />

nederbörd samt erosion.<br />

• Planering av bebyggelse och infrastruktur<br />

under +3,5 meter skall<br />

föregås av mer detaljerade studier<br />

gällande risken för översvämning<br />

och erosion.<br />

Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby // Planeringsförutsättningar<br />

61

AREELLA NÄRINGAR<br />

Klassificering av jordbruksmarkens produktionsförmåga.<br />

JORDBRUK<br />

<strong>Höganäs</strong> och Väsby är belägna i ett<br />

jordbrukslandskap. Landskapet utanför<br />

tätorten karakteriseras av de öppna<br />

uppodlade fälten med bebyggelsen<br />

utspridd längs vägar eller uppförd i<br />

anslutning till träddungar och läplanteringar.<br />

Jordbruket är en basnäring<br />

i Kullabygden. Jordbruksmarken i<br />

Skåne har ett högt produktionsvärde<br />

och på den tio­gradiga skalan som<br />

används, klassificeras marken kring<br />

<strong>Höganäs</strong> och Väsby till mellan fem<br />

och åtta. Den mest värdefulla marken<br />

återfinns i detta avsnitt en bit in från<br />

kusten.<br />

FISKE<br />

Visst yrkesfiske bedrivs i <strong>Höganäs</strong><br />

hamn.<br />

62 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong>

TEKNISK INFRASTRUKTUR<br />

DAGVATTEN<br />

Befintligt dagvattennät i <strong>Höganäs</strong> tätort<br />

och Väsby saknar kapacitet för<br />

påkoppling av ytterligare ytor. Anslutning<br />

av mer dagvatten vid förtätning av<br />

befintlig bebyggelse och utbyggnad av<br />

nya bostäder och verksamheter är därför<br />

inte möjlig utan fördröjning eller<br />

förstärkning av ledningsnätet.<br />

Kraven på rening av dagvatten<br />

kommer med stor sannolikhet att öka i<br />

framtiden. Detta får till följd att öppna<br />

fördröjningsmagasin, som våtmarker<br />

och dammar, kan bli nödvändiga inslag<br />

i stadsmiljön inte enbart för att lösa<br />

kapacitetsbrist i befintligt ledningsnät<br />

utan även ur reningssynpunkt.<br />

Uppdämningsnivån för dagvatten<br />

är marknivån, vilket innebär att vattennivån<br />

i dagvattensystemet tillåts stiga<br />

upp till markytan vid kraftiga regn.<br />

En praktisk konsekvens av detta är att<br />

t ex vatten från husgrundsdräneringar<br />

i nya bostadsområden måste pumpas<br />

för att kunna anslutas till befintligt<br />

dagvattennät.<br />

Det övergripande målet för ny bebyggelse<br />

bör vara att regn med återkomsttiden<br />

100 år ska kunna tas om<br />

hand i systemet utan att allvarliga vattenskador<br />

uppstår på bebyggelsen.<br />

Dessutom är det, i samband med utbyggnaden<br />

av nya stadsdelar, viktigt att<br />

undersöka möjligheten till lokalt omhändertagande<br />

av dagvatten, utnytt ja<br />

s.k. mångfunktionella ytor som t ex<br />

grönytor för tillfällig uppdämning av<br />

dagvatten vid stora regn samt att höjdsätta<br />

områden så att dagvatten kan avledas<br />

ytledes vid kraftiga regn utan att<br />

skada bebyggelsen.<br />

För att lösa dagvattenhanteringen i<br />

<strong>Höganäs</strong> tätort och Väsby i framtiden<br />

föreslås två kompletterande lösningar<br />

för dagvattenavledning. Den så kallade<br />

västra lösningen avser hanteringen<br />

av dagvatten främst från västra delen<br />

av området norr om väg 112, delar av<br />

Tjörröds industriområde samt avlast­<br />

Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong><br />

ning av befintligt ledningssystem i den<br />

västra delen av <strong>Höganäs</strong>. Avledning<br />

för detta område sker lämpligen i en<br />

ny dagvattenledning med större dimension<br />

som anläggs i samband med<br />

utbyggnaden av den nya Hamnleden<br />

och med Öresund som recipient. Ledningsförläggningen<br />

är förenad med<br />

stora kostnader. Fördröjning krävs<br />

även innan avledning till den nya dagvattenledningen.<br />

Ett möjligt område<br />

för denna fördröjning är söder om<br />

Ärtan & Bönan, där markens beskaffenhet<br />

gör det mindre lämpligt för<br />

byggnation. Ett öppet fördröjningsmagasin<br />

kan i anslutning till Ärtan &<br />

Bönan möjliggöra ett större sammanhängande<br />

rekreationsområde.<br />

Den östra lösningen avser hantering<br />

av dagvatten från den östra delen av<br />

området norr om väg 112, nya verksamheter<br />

utmed väg 112 samt avlastning<br />

från befintlig bebyggelse i Väsby och<br />

den östra delen av <strong>Höganäs</strong>. Avledning<br />

för detta område sker lämpligen<br />

till ett våtmarksområde som anläggs i<br />

en naturlig lågpunkt i de östra delarna<br />

av <strong>Höganäs</strong> med vidare avrinning till<br />

Görslövsån och till Skälderviken. Ytterligare<br />

utredning krävs för avledning<br />

av dagvatten till Görslövsån.<br />

SPILLVATTEN<br />

Kapaciteten på befintligt spillvattennätet<br />

i <strong>Höganäs</strong> tätort är begräsad och<br />

behöver utredas ytterligare.<br />

I samband med utbyggnad av den nya<br />

Hamnleden anläggs en ny spillvattenledning<br />

till reningsverket. Denna ledning<br />

kommer dels förstärka befintligt<br />

spillvattennät i tätorten och dels avleda<br />

spillvatten från Trädgårdsstaden.<br />

DRICKSVATTEN<br />

Vattenledningsnätet i <strong>Höganäs</strong> tätort<br />

har bra kapacitet. Ledningsnätet<br />

förstärks dessutom med en ny huvudvattenledning<br />

från Mjöhult 2011 och<br />

tätorten har därefter matning av vat­<br />

ten både söder­ och österifrån. Vid<br />

framtida utbyggnad av ny väg genom<br />

Trädgårdsstaden norrut anläggs en ny<br />

vattenledning för förstärkning av vattenledningsnätet<br />

norrut.<br />

ALLMÄNT<br />

Vid planering av framtida spårbunden<br />

trafik till <strong>Höganäs</strong> tätort måste hänsyn<br />

tas till omläggning av befintliga vattenledningar.<br />

Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby // Planeringsförutsättningar<br />

63

KOMMUNIKATIONER<br />

RESVANOR<br />

<strong>Höganäs</strong> är en pendlingsort. Ungefär<br />

45% av det totala resandet sker<br />

till målpunkter utanför kommunen.<br />

Huvuddelen går söderut, 61% mot<br />

Helsingborg, 12% längre söderut mot<br />

Landskrona, Lund, Malmö. Utbytet<br />

med Ängelholm motsvarar 12%, mot<br />

Åstorp och vidare österut 9%. Resterande<br />

6% går norrut. Bilen är det<br />

dominerande transportmedlet. 2/3 av<br />

det totala resandet sker med bil. <strong>Höganäs</strong><br />

ser ut att vara en bilstad. Men<br />

22%, mer än var femte, använder bussen<br />

vid pendlingsresan. Inom främst<br />

tätorterna går och cyklar var tredje.<br />

GÅNGTRAFIK<br />

Fotgängaren prioriterar genhet mycket<br />

starkt, vilket syns i de stigar som många<br />

gånger trampas upp på gräsmattor och<br />

grönytor. De vardagliga förflyttningarna<br />

är ofta en del av en resa med annat<br />

färdmedel, ibland handlar det om<br />

motion eller rekreation. Nätet består<br />

av gångbanor, gång­och cykelvägar,<br />

ibland av lokalgator eller vägrenar.<br />

Genhet, lutningar och orienterbarhet<br />

är viktigt, likaså säkerhet och trygghet.<br />

Möjligheterna att passera en gata eller<br />

röra sig längs en gata begränsar ofta tillgängligheten,<br />

inte minst för barn och<br />

äldre. Låga hastigheter och små flöden<br />

ökar fotgängarens rörelsemöjligheter.<br />

Den som går upplever staden och stadslivet<br />

på ett närmare och tydligare sätt.<br />

Kvaliteter som bidrar till upplevelsen<br />

kan vara särskilt viktiga att upprätthålla<br />

i stadens centrala delar. Sammanhängande<br />

områden och trivsamma miljöer<br />

gynnar både möjligheterna att röra sig<br />

till fots och stadslivet som sådant.<br />

Studerar man ett antal målpunkter i<br />

centrala staden ser man att dessa hänger<br />

ihop. Från gästhamnen till Triangelplatsen<br />

är det bara en kilometer. Från<br />

Köpmansgatan till Gruvtorget ungefär<br />

1½. Däremot blir det lite längre ner<br />

till nya badet och sportcentret . Dit får<br />

man kanske ta cykeln.<br />

Det kan också finnas hinder på vägen.<br />

Biltrafiken är ett sådant. Stora<br />

bilflöden och hög fart gör det svårare<br />

för de som går att passera över en gata.<br />

Man pratar om barriäreffekt. För en<br />

vuxen börjar det bli svårt då hastigheten<br />

är 50 km/tim och trafikflödet uppgår<br />

till mer än 8000 bilar per dygn.<br />

Sjunker farten till 30 km/tim så klarar<br />

man mer. För ett barn i lågstadiet behövs<br />

både 30 km/tim och lägre flöden,<br />

helst inte mer än ca 2000 bilar per<br />

dygn. Väg 111 blir därför en barriär –<br />

ett hinder – för de som vill röra sig till<br />

fots mellan stadens olika delar. Omvänt<br />

kommer åtgärder som underlättar<br />

för de gående att bli ett hinder för<br />

bussar och bilar längs vägen. Det finns<br />

intressanta och viktiga målpunkter<br />

öster om väg 111 redan idag, dessutom<br />

stora utbyggnadspotentialer. Förhållandena<br />

aktualiserar behovet av att avlasta<br />

stråket längs nuvarande väg 111 genom<br />

en ny sträckning utanför staden.<br />

CYKELTRAFIK<br />

Även cyklisten behöver gena förbindelser,<br />

vilket erbjuds i ett tätt nät. Generellt<br />

sett bör gångnätet vara tätare än<br />

cykelnätet som i sin tur bör vara tätare<br />

än bilnätet. Cykeln har en större räckvidd<br />

än foten. Cykeln är attraktiv upp<br />

till drygt 5 km, därefter tar bussen eller<br />

bilen över. Med andra ord är avståndet<br />

inget hinder inom stadsområdet, vare<br />

sig på längden eller tvären. Däremot<br />

får cyklisten i stort sett samma problem<br />

som den gående när det gäller att<br />

passera väg 111. Även i detta fall finns<br />

det skäl att pröva möjligheterna att<br />

avlasta vägen exempelvis genom en ny<br />

förbifart utanför stadsområdet.<br />

Cykelnätets standard har också stor<br />

betydelse. Behovet varierar beroende<br />

på om man cyklar till jobbet eller<br />

skolan eller om man är ute på en cykelutflykt.<br />

Vardagens mer eller mindre<br />

regelbundna cykelturer kräver vanligen<br />

lite bättre standard. På fritiden eller<br />

under semestern väljer man ofta andra<br />

vägar och har inte lika bråttom. Detta<br />

leder fram till en struktur som skulle<br />

kunna innehålla tre typer av stråk, ett<br />

för vardagen, ett för fritiden och ett för<br />

turister. Inget hindrar förstås att man<br />

även till vardags cyklar längs kusten.<br />

Vardagens stråk illustreras i bilden<br />

bredvid som ett plus, ett stråk i nordsydlig<br />

riktning som följer väg 111, ett<br />

annat i väst­östlig riktning längs den<br />

gamla banvallen. Cykelnätet kan behöva<br />

fler viktiga vardagsstråk. Detta får<br />

prövas i det fortsatta arbetet beroende<br />

på var det tillkommer ny bebyggelse<br />

och nya målpunkter.<br />

För de mer frekventa vardagsstråken,<br />

kanske också längs kusten, kan det<br />

finnas skäl att tänka lite nytt när det<br />

gäller utformning, vägvisning, service<br />

och ”samåkning”. Bilderna nederst på<br />

motstående sida är hämtade från ett<br />

projekt som är under genomförande i<br />

Köpenhamn.<br />

Tabellen visar exempel hämtade från Trafikverkets projekt<br />

Den Goda Staden.<br />

64 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong>

Exempel på gångavstånd.<br />

Bilden illustrerar grovt hur avståndet påverkar valet av<br />

färdmedel.<br />

Moderna kommunikationer gör det möjligt att cykla tillsammans,<br />

tryggare och trevligare.<br />

Plats för cykelservice under tak.<br />

Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong><br />

Cykelbana med snabbfil för omkörning (enkelriktad bana i<br />

bilden).<br />

Den gröna remsan innehåller information om hur lång tid<br />

det tar att cykla till närmaste målpunkt och ledljus i färg som<br />

hjälper till att visa vägen.<br />

Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby // Planeringsförutsättningar<br />

65

LINJE 1 - FLEXLINJEN<br />

LINJE 220<br />

LINJE 225<br />

LINJE 227<br />

LINJE 222, 223<br />

400 M FRÅN<br />

BUSSHÅLLPLATS<br />

Busshållplatser och linjesträckningar för dagens kollektivtrafiknät.<br />

66 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong>

KOLLEKTIVTRAFIK<br />

<strong>Höganäs</strong> betjänas idag av 6 regionala<br />

linjer och en lokal flexlinje. Snabbusslinjen<br />

220 är ryggraden i systemet<br />

med tre stora hållplatser inom stadsområdet.<br />

Stadshusets hållplats har i<br />

dagsläget 750 påstigande per dag och<br />

Kullagymnasiet 390 påstigande. Linje<br />

220 går var 15:e minut dagtid under<br />

högtrafik morgon och eftermiddag var<br />

10:e minut. Linjen förlängs vissa tider<br />

mot Mölle respektive Arild så att man<br />

får direkttrafik till och från Helsingborg.<br />

Linje 225 går via Jonstorp mot<br />

Ängelholm, linje 227 går mot Ingelsträde,<br />

Mjöhult och Hjälmshult, där<br />

det numera finns fortsättning med<br />

Helsingborgs stadsbusslinje 5. Hur ska<br />

busslinjenätet se ut då det blir spårvagn<br />

till staden? Det kan vara svårt<br />

nog att argumentera för en förlängning<br />

mot Mölle och knappast rimligt att<br />

tänka sig en delning mot Arild. Därför<br />

kommer det att krävas kompletterande<br />

busstrafik för omgivande tätorter i<br />

framtiden, gärna så att ungdomar kan<br />

nå Kullagymnasiet med direktbussar.<br />

Terminalen ligger idag vid Stationshuset.<br />

Med tanke på stadens fortsatta<br />

tillväxt och utbredning norrut och<br />

kanske mot Väsby så kan det finnas skäl<br />

att pröva en alternativ lokalisering,<br />

förslagsvis där den gamla banvallen<br />

och gc­stråket passerar planskilt över<br />

väg 111.<br />

GATUNÄT<br />

Diskussionen om gång­, cykel­ och<br />

busstrafikens utvecklingsmöjligheter<br />

pekar på en motsättning mellan biltrafiken<br />

längs väg 111 och de övriga<br />

trafikslagen. Trafikflödena är höga året<br />

runt, med 10 000­11 500 fordon per<br />

dygn. Tidvis under sommaren är siffrorna<br />

än högre. Höga siffror är förvisso<br />

inte enbart av ondo. Det tyder<br />

på att stråket har ett bra och effektivt<br />

läge samt att det bidrar till turisterna<br />

uppmärksammar staden och kanske<br />

lockas till stadens begivenheter på ett<br />

annat sätt.<br />

Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong><br />

VÄG 111<br />

BRUKSGATAN<br />

CENTRALGATAN<br />

LERBERGSVÄGEN<br />

MÅARPSVÄGEN<br />

Stadens och kommunens tillväxt<br />

innebär att biltrafiken ökar, vilket ytterligare<br />

försvårar utvecklingen av de<br />

andra trafikslagen. Till detta kommer<br />

behoven för näringslivets transporter,<br />

inte minst de tunga transporterna<br />

till och från <strong>Höganäs</strong>bolaget. En grov<br />

bedömning med utgångspunkt från<br />

resvaneundersökningen 2007 tyder<br />

på att genomfartstrafiken längs väg 111<br />

från områdena norr om staden uppgår<br />

till 2500­ 3000 bilar per dygn på<br />

avsnittet närmast norr om rondellen<br />

vid väg 112. Resten är trafik som ska till<br />

VÄG 111<br />

STORGATAN<br />

VÄG 112<br />

LÅNGARÖDSVÄGEN<br />

BRÄNNERIGATAN<br />

Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby // Planeringsförutsättningar<br />

ALLÉGATAN<br />

S:T ANDREAS VÄG<br />

staden eller som genereras i de norra<br />

delarna av stadsområdet.<br />

Bilnätet innehåller två övergripande<br />

nivåer, blått visar riksvägarna<br />

vilka är huvudgator med en mer övergripande<br />

funktion inom stadsområdet<br />

och även fungerar som infarter utifrån,<br />

samt grönt som är huvudgator<br />

med mer uppsamlande funktion inom<br />

olika delar av staden. Huvudgatorna<br />

ska tillsammans bilda ett nätverk som<br />

fördelar ut trafiken och bidrar till att<br />

öka den lokala tillgängligheten.<br />

67

RISK­ OCH SÅRBARHETS FRÅGOR<br />

Samhällets sårbarhet är en fråga som<br />

allt mer uppmärksammas. Ett ökat<br />

teknikberoende samtidigt som naturens<br />

påfrestningar på samhället stundom<br />

blir allt allvarligare ställer frågan<br />

på sin spets. Sårbarhetshänsyn handlar<br />

om att bygga ett långsiktigt robust<br />

samhälle. Hur detta samhälle organiseras<br />

får stor betydelse för hur människor<br />

kan leva sina vardagsliv och<br />

hur verksamheter kan utvecklas med<br />

tillförsikt.<br />

HÄNSYN I PLANERINGEN<br />

Efterkrigstidens storskaliga stadsbyggande<br />

löste alla konflikter med tillräckligt<br />

stora avstånd. De mätbara<br />

värdena av riskhänsynen fick ett ensidigt<br />

genomslag utan avvägningar till<br />

andra värden. Resultatet blev ett utglesat<br />

stadsbyggande där bostäder, arbetsplatser<br />

och fritidsanläggningar hållits<br />

PERSTORP AB HÖGANÄS HAMN, 1000M<br />

BYGGNADSFRI HÖJD +87 M ÖH / +52 M ÖH<br />

GENERELLT SKYDDSAVSTÅND<br />

SÄRSKILT KÄNSLIGA STRANDPARTIER OCH STRANDTYPER<br />

HAV, VATTENDRAG OCH SMÅVATTEN<br />

HÖGANÄS HETVATTENCENTRAL 1, 100M<br />

CALDERYS NORDIC AB, 200M<br />

HÖGANÄS AVLOPPSRENINGSVERK, 500M<br />

HÖGANÄS AB, 500M<br />

åtskiljda åt av en anonym grönska och<br />

en bitvis överdimensionerad trafikapparat.<br />

Bilberoende och ett ökat socialt<br />

utanförskap har blivit oönskade konsekvenser<br />

av denna planeringsideologin.<br />

Idag har stadsbyggandet ambitioner<br />

om att stötta en hållbar stadsutveckling.<br />

Blandstaden lyfts fram som en<br />

hållbar stadsmodell, där funktioner<br />

och människor blandas på lika villkor.<br />

Avvägningarna mellan å ena sidan<br />

verksamheters omgivningspåverkan<br />

och utvecklingsmöjligheter och å andra<br />

sidan samhällets önskan att utveckla<br />

nya bostäder är svår. Lättast är att<br />

göra som efterkrigstidens stadsbyggnadsideologi<br />

och ta till med största<br />

möjliga avstånd. Men, det skapar ingen<br />

attraktiv stad och alla får långt till<br />

allt. Bättre är att fördjupa kunskapen<br />

om verksamheternas störningar och att<br />

studera vilka åtgärder som man enskilt<br />

TJÖRRÖDS ÅTERVINNINGSANLÄGGNING, 500M<br />

MATERIA COMPACTA AB, 200M<br />

LITTALA AB, 200M<br />

HEMEFA,FABRIKS AB, 300M<br />

HÖGANÄS SALTGLASERAT AB, 200M<br />

TRELLEBORG BUILDING SYSTEMS AB, 500M<br />

RECIP AB, 500M<br />

LED FÖR TRANSPORTER<br />

AV FARLIGT GODS<br />

Generella skyddsavstånd enligt Länsstyrelsen i Skåne läns register över miljöfarliga verksamheter.<br />

LED FÖR TRANSPORTER<br />

AV FARLIGT GODS<br />

HÖGANÄS FLYGKLUBB<br />

KREMATORIET I HÖGANÄS<br />

100M<br />

eller gemensamt kan vidta för att begränsa<br />

dessa. Ett fördjupat kunskapsunderlag<br />

om befintliga verksamheters<br />

omgivningspåverkan har därför tagits<br />

fram inför det fortsatta arbetet.<br />

MILJÖFALIGA VERKSAMHETER<br />

Hantering av risker är kopplad till<br />

den fysiska planeringen genom att<br />

det i plan­ och bygglagen (PBL) och<br />

miljöbalken (MB) finns omnämnt att<br />

risker för människors hälsa och säkerhet<br />

ska beaktas. De generella skyddsavstånd<br />

som finns listade i Boverkets<br />

rapport ”Bättre plats för arbete” innehåller<br />

ett sammanlagt avstånd som<br />

tar i beaktande både risken för olyckor<br />

och störningar i form av buller eller<br />

utsläpp till luft, vatten etc. På kartan<br />

nedan till vänster redovisas de generella<br />

skyddsavstånd som kan identifieras<br />

utifrån Länsstyrelsen i Skåne läns register<br />

över miljöfarliga verksamheter.<br />

Utöver dessa kan andra anläggningar<br />

förekomma inom tätorter na, vilka<br />

kräver uppmärksamhet med anledning<br />

av deras omgivningspåverkan eller<br />

riskpåverkan, exempelvis bensinstationer.<br />

I <strong>Höganäs</strong> huserar idag ett antal industrier<br />

och verksamheter, med olika<br />

sorters störningar för eventuell framtida<br />

intilliggande bebyggelse. I arbetet<br />

med fördjupningen av översiktsplanen<br />

har en modell för bedömningar av<br />

olycksrisk samt miljöstörning använts.<br />

Modellen har i sin nuvarande form<br />

utvecklats av Tyréns inom ett uppdrag<br />

åt Helsingborgs stad och använts inom<br />

arbetet med <strong>FÖP</strong> H+. Modellen bygger<br />

på att det bör finnas flera utredningsavstånd<br />

beroende på vilken typ av<br />

bebyggelse som planeras. Genom att<br />

nyansera bedömningarna efter olika<br />

grad av risk och störning är det tänkt<br />

att högre flexibilitet ska erhållas i den<br />

fortsatta planeringen.<br />

Denna nyansering medger en indelning<br />

i fyra kategorier av störnings­<br />

68 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong><br />

KULLAPLAST AB<br />

200 M

Vägnät<br />

Byggnad<br />

Minimalt skyddsavstånd<br />

enligt utredning<br />

Maximalt skyddsavstånd<br />

enligt utredning<br />

Sammanfattande kartbild av den utredning som Tyréns gjorde avseende översiktliga bedömningar av vissa verksamheters omgivningspåverkan i <strong>Höganäs</strong>. Notera att det endast är de verksamheter<br />

som behandlas i riskutredningen som visas.Utöver dessa verksamheter kan andra anläggningar förekomma inom tätorten, vilket också framgår av kartan på motstående sida. Notera också att<br />

ovanstående avstånd ska tillämpas för studerade verksamheter och inte de generella avstånd som redovisas i kartan på motstående sida.<br />

känslig bebyggelse, som kan reglera vad<br />

som anses vara lämplig markanvändning.<br />

I vidstående tabell redovisas den<br />

resulterande zonindelningen av nyanserade<br />

utredningsavstånd (3 stycken)<br />

med förslag på hur innebörden av denna<br />

zonindelning ska tolkas och omformas<br />

i kommande planeringsrikt linjer.<br />

De utredningsavstånd som<br />

bedömningarna enligt den använda<br />

modellen redovisar, se karta ovan,<br />

skiljer sig mycket från de skyddsavstånd<br />

som miljökonsekvensbeskrivningen till<br />

samrådsförslaget för den fördjupade<br />

översiktsplanen presenterade. Utred­<br />

Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong><br />

Verksamhetsområde<br />

HÖGANÄS AB,<br />

INKL INDUSTRIHAMNEN OCH TRANSPORTVÄGEN UPP TILL BOLAGET.<br />

CALDERYS NORDIC AB<br />

AVLOPPSRENINGSVERKET<br />

MATAKI<br />

(TRELLEBORG WATERPROOFING AB)<br />

RECIPHARMA HÖGANÄS AB<br />

Tabellen redovisar hur de olika utredningsavstånden (de vita kolumnerna mellan de färgade<br />

kolumnerna) delar in omgivningen i olika zoner, och hur denna zonindelning skall tolkas i termer<br />

av påverkan, lämplig bebyggelse och rekommenderad markanvändning. Versalerna i ”rekommenderad<br />

markanvändning” ansluter till planbeteckningarna (J – verksamhet/industri, U –<br />

lager, K – kontor & hotell, H – handel, C – centrum, B – bostäder, V – vård, S – skola/<br />

utbildning, Y – idrottsanläggning).<br />

Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby // Planeringsförutsättningar<br />

69

ningsavstånden är kortare, i flera fall<br />

betydligt kortare, och bebyggelse kan<br />

därmed tillåtas närmare verksamheterna.<br />

FARLIGT GODS<br />

Den preliminära riskanalysen som<br />

Tyréns har ufört för <strong>Höganäs</strong> omfattar<br />

också farligt gods. Två leder inom<br />

<strong>Höganäs</strong> tätort är i dags läget utpekade<br />

som rekommen derade vägar för<br />

transporter av farligt gods, väg 111 och<br />

väg 112. Storstads länen Skåne, Västra<br />

Götaland och Stockholm har gett<br />

ut rekommendationer för hantering<br />

av farligt gods i fysisk planering.<br />

Rekommendatio nerna bygger på att<br />

man alltid beaktar riskerna inom ett<br />

150 meters avstånd. Utifrån lokala<br />

förutsättningar såsom topografi, meteorologi,<br />

bebyggelsens placering samt<br />

dess yttre och inre utformning avgörs<br />

vilken mark användning som kan vara<br />

lämplig, se illustration nedan. Persontäthet<br />

och exploateringsgrad är andra<br />

faktorer som påverkar risknivån, precis<br />

som ålderssammansättning, nedsatt<br />

rörelseförmåga, språksvårigheter,<br />

lokal kännedom, medvetenhet om<br />

olycka etc.<br />

Den preliminära riskanalysen anger<br />

att det enligt statistik från Räddningsverket<br />

för år 20<strong>06</strong>, passerade mellan<br />

100 ton och 33000 ton per månad<br />

de utpekade lederna. Transport­<br />

erna skedde nästan uteslutande på<br />

väg 111. Upplösningen från underlaget<br />

hos Räddningsverket (nuvarande<br />

Myndigheten för Samhällsskydd och<br />

Beredskap) är dock begränsad och det<br />

är, enligt riskanalysen, inte möjligt<br />

att följa hur transporterna sedan sker<br />

inom tätorten. Det finns anledning att<br />

miss tänka att transporterna på Bruksgatan<br />

är i det närmaste samma som för<br />

väg 111 och väg 112, eftersom merparterna<br />

av industrierna är belägna kring<br />

denna.<br />

Farligt gods är indelade i olika<br />

ADR­klasser beroende på ämnenas<br />

och föremålens egenskaper. Klasserna<br />

som transporterades inom <strong>Höganäs</strong><br />

var (Räddningsverket, 20<strong>06</strong>):<br />

• klass 2.2 ”icke brandfarliga,<br />

icke giftiga gaser” (0­4400<br />

ton/månad),<br />

• klass 3 ”brandfarliga vätskor”<br />

(100­16500 ton/månad),<br />

• klass 5.1 ”oxiderande ämnen”<br />

(0­490 ton/månad),<br />

• klass 6.1 ”giftiga ämnen” (0­90<br />

ton/månad),<br />

• klass 8 ”frätande ämnen” (0­<br />

11600 ton/månad),<br />

• klass 9 ”övriga farliga ämnen<br />

och föremål” (0­11500 ton/<br />

månad).<br />

Med ledning av intervallen konsta terar<br />

riskanalysen att klass 3, klass 8 och<br />

klass 9 troligen dominerar transport­<br />

Illustration från RIKTSAM-rapporten visar zonindelning för riskpolicyns riskhanteringsavstånd.<br />

Zonerna representerar möjlig markanvändning i förhållande till transportled för farligt gods –<br />

väg och järnväg. Zonerna har inga fasta gränser, utan riskbilden för det aktuella planområdet är<br />

avgörande för markanvändningens placering. En och samma markanvändning kan därigenom<br />

tillhöra olika zoner.<br />

erna. Klass 3 innefattar bland annat<br />

bensin, etanol och diesel. Riskerna för<br />

denna klass är starkt sammankopplade<br />

med bränder och explosioner. Klass 8<br />

innefattar bland annat ättiksyra, saltsyra<br />

och svavelsyra. Klass 9 innefattar<br />

bland annat miljöfarliga ämnen.<br />

Riskerna för klass 8 och klass 9 är mer<br />

mångfacetterade och kan handla om<br />

både giftighet, miljörisker och skador<br />

vid direktkontakt.<br />

Med hänvisning till tidigare riskutredningar<br />

kring farligt gods redovisar<br />

riskanalysen följande kartläggningar<br />

kring hur olika olycksscenarion<br />

för respektive ADR­klass kan gestalta<br />

sig. Dessa kartläggningar presenterar<br />

ett dimensionerande avstånd, för<br />

olika scenarion och olika ADR­klasser.<br />

Dimensionerande avstånd avser ett<br />

avstånd som vid en given olycka understigs<br />

i 80 % av fallen. För klass 3<br />

uppgår detta avstånd till 50 meter. För<br />

klass 8 uppgår detta avstånd till 20 meter.<br />

För klass 9 uppgår det endast till<br />

en väldigt lokal påverkan.<br />

Vid ett nyligen genomfört detaljplanearbete<br />

i vägarnas närområde har<br />

en detaljerad riskbedömning gjorts.<br />

Riskbedömningen uppger att transporterna<br />

nästan uteslutande utgörs av<br />

brandfarliga vätskor. Mindre mängder<br />

gaser transporteras också, samt<br />

försvinnande små andelar oxiderande<br />

ämne, organiska peroxider samt övriga<br />

farliga ämnen och föremål. Riskbedömningen<br />

visar att ett byggnadsfritt<br />

avstånd på 20 meter från vägarna<br />

i samverkan med vissa riskreducerande<br />

åtgärder utgör en acceptabel risknivå.<br />

NATURGASLEDNING<br />

Längs med väg 112 och in till tätorten<br />

<strong>Höganäs</strong> löper en mindre naturgasledning<br />

(4 bar) tillhörande EON Gas AB.<br />

Den omfattas av Energigasnormens<br />

(EGN 2011) regler som bland annat<br />

anger att minsta skyddsavstånd mellan<br />

ledning och byggnad inom tätbebyggelse<br />

är 2 meter och utom tätbebyggelse<br />

12 meter. Vidare finns en del<br />

restriktioner gällande grävning, plan­<br />

70 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong>

tering och liknande, som är viktiga att<br />

känna till vid planering av bebyggelse.<br />

Ungefär 2500 meter från centrala<br />

tätorten <strong>Höganäs</strong> övergår ledningen i<br />

en större och betydligt högre trycksatt<br />

ledning. Detta sker uppskattningsvis<br />

200 meter till 300 meter öster<br />

om Väsby. För denna grövre ledning<br />

gäller särskilda föreskrifter (MS­<br />

BFS 2009:7) om ledningssystem för<br />

naturgas. Föreskrifterna arbetar med<br />

en zonindelning kring ledningsnätet<br />

inom vilken bebyggelse regleras. Ett<br />

exakt fastställande av på vilket avstånd<br />

denna grövre ledning är placerad i<br />

förhållande till Väsby och planerad<br />

framtida bebyggelse skulle vara nödvändig,<br />

för att utesluta konflikter.<br />

Riskerna kring naturgasledningen<br />

härstammar från faktumet att naturgasen<br />

är en blandning av gaser med<br />

goda förbränningsegenskaper och vidare<br />

att ledningen är trycksatt. En<br />

skada på ledningen, oavsiktlig genom<br />

sättningar i marken eller oaktsamt genom<br />

pågrävning, medför ett snabbt<br />

utflöde. Konsekvenserna av ett läckage<br />

kan bli stora.<br />

FLYGPLATSEN<br />

<strong>Höganäs</strong> flygplats är en mindre flygplats,<br />

där verksamheten härrör till<br />

sportflyg och privatflyg. Den är belägen<br />

strax söder om tätorten. Kring en<br />

flygplats behöver hindersfria områden<br />

iakttagas. För <strong>Höganäs</strong> flygklubb finns<br />

två områden definierade i vilka bebyggelse<br />

eller andra anläggningar inte<br />

får överskrida 52 respektive 87 meter<br />

över havet, se karta på föregående sida.<br />

Riskerna, sett ur ett olycksriskperspektiv,<br />

härstammar framförallt från<br />

lagringen av brandfarliga och explosiva<br />

varor. Framförallt handlar det om<br />

olika sorters flygbränslen eller motsvarande.<br />

Flygplatsen är i dagsläget placerad<br />

på betryggande avstånd från bebyggelse<br />

med avseende på merparten av<br />

miljöpåverkan och riskpåverkan. Närliggande<br />

områden är dock intressanta<br />

ur expansionssynpunkt och det är tro­<br />

Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong><br />

KONSTATERAD FÖRORENING<br />

POTENTIELL FÖRORENING<br />

OKÄND STATUS<br />

SANERAD MARK<br />

RENA MASSOR<br />

DEPONIER<br />

Förorenad mark i <strong>Höganäs</strong> tätort.<br />

ligt att bebyggelse kommer att önskas<br />

närmare flygplatsen. Därför anses att<br />

en utredning kring bullersituationen<br />

över <strong>Höganäs</strong> till följd av start och<br />

landningar samt i närområdet av flygplatsen<br />

är nödvändig inför etablering<br />

av ny bebyggelse.<br />

FÖRORENAD MARK<br />

Av kartan på denna sida framgår en<br />

inventering av förorenad mark. Frågan<br />

får uppmärksammas närmre i varje<br />

enskild detaljplan.<br />

ÅTGÄRDER<br />

• Komplettera underlag för att<br />

nyansera och revidera skyddsavstånd.<br />

• Precisera om möjligt punktkällorna<br />

som ger upphov till störningar,<br />

för mer nyanserade skyddsavstånd<br />

och möjligheten att eventuellt<br />

kunna komma bort från generella<br />

skyddsavstånd från tomtgränser.<br />

• Långsiktigt etablera kontakt och<br />

samarbete med verksamheterna<br />

för att kunna tillgodoses lämpliga<br />

underlag.<br />

• Väcka frågan om huruvida<br />

verksamheters tillstånd är möjligt<br />

att förändra efter dagens verksamhet<br />

eller att undersöka huruvida<br />

verksamheterna planerar att utnyttja<br />

tillstånden i större utsträckning<br />

inför framtiden och justera<br />

bedömningar därefter.<br />

• Överväga möjligheten att genomföra<br />

fördjupande bedömningar<br />

över transporter av farligt gods,<br />

naturgasledningarna och flygplatsen.<br />

• Utreda möjligheterna att väg 111<br />

upphör som utpekad led för transporter<br />

av farligt gods.<br />

Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby // Planeringsförutsättningar<br />

71

HANDEL OCH SERVICE<br />

HANDEL<br />

<strong>Höganäs</strong> kommun har under 2010<br />

tagit fram en handelsutredning i syfte<br />

att belysa kommunens handelsplatser<br />

och handelsförutsättningar som ligger<br />

till grund för vision för handeln<br />

år 2015. Visionen har arbetats fram av<br />

en grupp bestående av företrädare för<br />

handel, fastighetsägare och <strong>Höganäs</strong><br />

kommun. En fortsättning och till delar<br />

fördjupad beskrivning, förklaring<br />

och analys av den tidigare genomförda<br />

handelsutredningen har tagits fram<br />

under 2011, inom arbetet med fördjupning<br />

av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong><br />

och Väsby.<br />

Av framtagna utredningar framgår<br />

<strong>Höganäs</strong> kommun har ett lågt handelsindex,<br />

på 24, för sällanköpsvaror.<br />

För dagligvaror är index idag 69. Ett<br />

handelsindex på 100 visar statistiskt att<br />

invånarna inom området köper allt av<br />

denna varugrupp lokalt. I beräkningen<br />

av dagligvaruindex har det gjorts en tydlig<br />

justering för den ”grå marknaden”.<br />

Med grå marknad avses den andel<br />

av invånarnas konsumtion som idag<br />

beräknas tillfalla andra säljkanaler än<br />

de traditionella butikerna. Indextalen<br />

för <strong>Höganäs</strong> visar tydligt att närheten<br />

till starka konkurrenter i regionen<br />

kraftfullt påverkar förutsättningarna i<br />

den egna kommunen.<br />

VISION FÖR HANDELNS FRAMTID<br />

Några punkter ur visionen för handeln<br />

2015 är:<br />

• <strong>Höganäs</strong> skall om fem år ha utvecklats<br />

till en attraktiv och modern<br />

handelsplats med utbud anpassat<br />

till dagens konsumenter.<br />

Köpmansgatan­Storgatan är fortfarande<br />

navet i Handelsplats <strong>Höganäs</strong><br />

som utvecklats till en ”onestop­shopping”­destination<br />

med<br />

ett brett utbud inom butikskategorierna<br />

livsmedel, stormarknad,<br />

specialbutiker och outlethandel.<br />

• Handelsplats <strong>Höganäs</strong> har blivit<br />

bättre på att attrahera sina tre<br />

målgrupper, de boende i staden<br />

<strong>Höganäs</strong>, de boende i övriga kommunen<br />

och turister/besökare.<br />

• Som varumärke har <strong>Höganäs</strong> ompositionerats<br />

till att bli en mötesplats<br />

med ny attraktivitet genom<br />

förtätning och modernisering i<br />

stadskärnan med anknytning till<br />

bad, hamn och hav.<br />

HANDELNS NUVARANDE SITUATION<br />

Handels förutsättningar i <strong>Höganäs</strong> är i<br />

hög grad beroende av de grannar som<br />

finns i och den roll som kommunen har<br />

i ett regionalt perspektiv. <strong>Höganäs</strong> är<br />

omgiven av fyra stora shoppingresmål<br />

som alla kan nås inom en halvtimmes<br />

bilresa; Väla centrum, Helsingborgs<br />

centrum, Ängelholms centrum och<br />

Hyllinge köpcentrum. <strong>Höganäs</strong> är också<br />

en turistort där befolkningen under<br />

sommarmånaderna ökar betydligt.<br />

Ortens roll som centrum för keramik<br />

skapar också speciella förutsättningar<br />

för handel och turism. Här finns en<br />

av tradition uppbyggd handel i form<br />

av designinriktning. Sex olika koncentrationer<br />

av handel definieras inom<br />

<strong>Höganäs</strong>: centrum med fokus på Storgatan<br />

och Köpmansgatan, <strong>Höganäs</strong><br />

design Outlet som är en del av Tjörröds<br />

verksamhetsområde, utmed den<br />

del av Storgatan som är belägen på <strong>Höganäs</strong><br />

Övre, i hamnområdet, vid City<br />

Gross utmed väg 112 samt vid Pålstorps<br />

verksamhetsområde i stadens södra del<br />

dit ICA nyligen etablerade en ny butik.<br />

I det sistnämnda området finns<br />

expansionsmöjligheter samt utrymme<br />

för nya etableringar.<br />

HANDELNS UTVECKLING<br />

I området vid <strong>Höganäs</strong> Design Outlet<br />

har handeln utvecklats från fabriksförsäljning,<br />

låga priser, ett begränsat<br />

utbud och en tydlig målgrupp till att allt<br />

mer innehålla en ”high­end” strategi<br />

Köpmansgatan med traditionell centrumhandel.<br />

Butikslokaler på <strong>Höganäs</strong> Övre.<br />

City Gross längs med väg 112.<br />

<strong>Höganäs</strong> design Outlet är också centrum för keramiken.<br />

Hamnen är ett besöksmål i tätorten.<br />

72 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong>

BEFINTLIGA HANDELSETABLERINGAR<br />

IDROTT OCH FRITID<br />

KULTUR<br />

MÖTESPLATS ELLER SERVICE FÖR ÄLDRE<br />

SKOLVERKSAMHET<br />

BEFINTLIG & PLANERAD CYKELVÄG<br />

med ett breddat utbud och ett utvecklat<br />

kvalitetsbegrepp. Detta innebär att en<br />

typ av handel som vi tidigare hittade i<br />

stads­ och centrumkärnor nu placerats<br />

i outletområdet. Förutsätt ningarna<br />

för handeln vid <strong>Höganäs</strong> Design Outlet<br />

är att utbudet fortsätter att utvecklas<br />

attraktivt för besökaren och att man<br />

förhåller sig med sin verksamhet till<br />

etableringarna i Väla Centrum och<br />

Hyllinge.<br />

Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong><br />

BRUKSSKOLAN, FÖRSKOLOR, SAGA-<br />

BIOGRAFEN, BIBLIOTEK & CAFÉ AMANDA<br />

MONTESORRIFÖRSKOLA<br />

TELLUS HULTA<br />

TELLUS MONTESSORISKOLA<br />

OCH SPORTHALL<br />

LJUNGHAGA VÅRDBOENDE<br />

MOTIONSSLINGA<br />

FÖRSAMLINGSHEM<br />

JULIVALLEN<br />

SÄLGENS VÅRDBOENDE<br />

TIVOLIHUSET & TRÄFFPUNKT BRORSBACKE<br />

KULLASKOLAN<br />

SKATEBOARDPARK<br />

TORNLYCKESKOLAN<br />

VUXENUTBILDNING<br />

PETERSVENSKOLAN<br />

HÖGANÄS SPORTCENTER<br />

GOLFKLUBB<br />

För <strong>Höganäs</strong> stads centrumhandel<br />

kan det finnas en motsättning i att<br />

traditionella centrumbutiker placeras<br />

utanför innerstaden. Det medför att<br />

centrumutvecklingen kommer att behöva<br />

ges en tydligare inriktning mot<br />

exempelvis restaurang, kultur, evenemang<br />

och service. Om kvaliteterna i<br />

centrum, som mötesplats för kommunens<br />

invånare, tas till vara kommer<br />

det alltid att finnas ett utrymme för<br />

HÖGANÄS MUSEUM & ÖPPNA FÖRSKOLAN<br />

ERIC RUUTH KULTURHUS<br />

FLYGKLUBB<br />

VÄSBY FÖRSKOLA<br />

VÄSBYHEMMET<br />

detaljhandel av såväl dagligvaruhandel<br />

och framförallt sällanköpshandel.<br />

NYA ETABLERINGAR<br />

En förstärkning av dagligvaruutbytet i<br />

<strong>Höganäs</strong> kan skapa en indexnivå som<br />

redovisas i andra jämförbara kommuner.<br />

Detta skulle då innebära att<br />

försörjningsandelen med en förstärkt<br />

handel och gynnsamma omvärldsfak­<br />

Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby // Planeringsförutsättningar<br />

73

torer kan uppgå till cirka 90 %. För<br />

sällanköpsvaror är möjligheterna mindre<br />

när det gäller att öka köptroheten<br />

till den egna kommunen. En utbyggnad<br />

av unik handel i <strong>Höganäs</strong> Design<br />

Outlet kan göra att försörjningsandelen<br />

i bästa fall kan skattas till cirka<br />

40 %.<br />

Beräkningar av försäljningsunderlaget<br />

i kommunen tar även hänsyn till<br />

en ökning av befolkningsmängden.<br />

Denna prognostiseras att öka med<br />

5,5 % till år 2015 och 2,4 % under<br />

perioden 2016­2020, vilket innebär<br />

en ökning om totalt cirka 2000 invånare<br />

till 2020. Marknaden växer i<br />

befolkningsmängd och påverkas positivt<br />

av invånarnas konsumtionsvanor,<br />

och detaljhandels beräknas växa under<br />

kommande år.<br />

<strong>Höganäs</strong> kommuns handelsytor kan<br />

utvecklas och utökas med hänsyn tagen<br />

till ökad köptrohet, befolkningstillväxt<br />

och konsumtionsutveckling.<br />

Möjliga tillkommande handelsytor<br />

för den kommande tioårsperioden,<br />

till år 2020, beräknas till cirka 4500<br />

kvadratmeter för dagligvaror samt cirka<br />

13800 kvadratmeter för sällanköpsvaror.<br />

Det blir cirka 18500 kvadratmeter<br />

och gäller totalt för hela kommunen.<br />

LOKALISERINGSPRINCIPER<br />

Lokaliseringsprinciper för ny handel<br />

är:<br />

• Det finns utrymme för detaljhandelsutbyggnad<br />

i <strong>Höganäs</strong> kommun<br />

med hänsyn tagen till konkurrenssituation<br />

och beräknad tillväxt<br />

avseende befolkningsökning och<br />

konsumtionsförändring.<br />

• <strong>Höganäs</strong> som centralort spelar en<br />

viktig roll för handelns utveckling,<br />

tack vare närheten till en mer betydandebefolkningskoncentration<br />

samt en uppbyggd tradition av<br />

handel med designinriktning.<br />

• Handelsområden i <strong>Höganäs</strong> bör<br />

var för sig utvecklas med olika inriktningar<br />

och ha en tydlig egen<br />

profil. Orten är för liten för att<br />

kunna bära flera handelsområden<br />

med likartad inriktning, som dessutom<br />

bedöms kunna bli svåra att<br />

binda samman.<br />

KOMMUNAL SERVICE<br />

Lokaler för såväl barnomsorg som<br />

äldre omsorg är en viktig planeringsförutsättning<br />

för den fördjupade översiktsplanen.<br />

Det framtida, långsiktiga<br />

lokalbehovet grundar sig lämpligen på<br />

en befolkningsprognos. I avvaktan på<br />

att en sådan upprättas i samband med<br />

översynen av den kommunomfattande<br />

översiktsplanen får ställningstaganden<br />

göras utifrån kunskapen om den nuvarande<br />

situationen.<br />

BARNOMSORG<br />

Beträffande lokaler för barnomsorg<br />

och grundskola finns det i dagläget en<br />

brist i fråga om lokaler för förskola,<br />

men en god kapacitet i fråga om skollokaler.<br />

Lokaler för ytterligare två förskoleavdelningar<br />

i <strong>Höganäs</strong> bedöms behövas<br />

inom något år. Viss överkapacitet<br />

finns på de två kommunala grundskolorna<br />

i tätorten, Bruksskolan och<br />

Tornlycke skolan. Utöver de två kommunala<br />

grund skolorna finns också två<br />

fristående skolor inom centralorten.<br />

Kullagymnasiet har tidigare beräknats<br />

få ett ökat elevantal fram till år 2011.<br />

De tillfälliga topparna har föreslagits<br />

lösas med tillfälliga lokaler.<br />

ÄLDREOMSORG<br />

<strong>Höganäs</strong> har tidigare haft en något<br />

äldre befolkning än riket i genomsnitt.<br />

Detta förhållande förstärks under<br />

som mar månaderna. Tidigare<br />

upprättad befolkningsprognos har<br />

pekat på oför änd rade antal personer<br />

i åldersgrupperna över 75 år. För befolkningsgruppen<br />

65­74 år prognostiseras<br />

en kontinuerlig ökning med<br />

ca 100 personer per år fram till 2013.<br />

I det längre tidsperspektivet, 20 år,<br />

anger SCB att åldersgruppen 80­84<br />

kommer att öka, en ökning som antas<br />

pågå under 10 års tid.<br />

Biblioteket är en mötesplats för alla.<br />

Klättervägg i hamnen är en plats för spontanidrott<br />

<strong>Höganäs</strong> sportcenter med brett idrottsutbud.<br />

Eric Ruuth Kulturhus med undervisningslokaler, replokaler,<br />

konsertsalar, inspelningsstudio, café, fotolabb, liten biograf,<br />

teatersal, bildsal, m.m.<br />

74 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong>

Hälften av de som är över 85 år<br />

bor i <strong>Höganäs</strong> och Väsby. Två tredjedelar<br />

av de som bor på vårdboendena<br />

är 85 år och äldre. Inriktningen<br />

på kommunens äldreomsorg är den<br />

så kallade kvarboendeprincipen. En<br />

bättre tillgång till lämpliga bostäder,<br />

seniorboende och bostadsanpassning<br />

betyder att äldre kan klara sig själva<br />

längre. Samhälls planeringen kan bidra<br />

till ett ökat kvarboende genom att<br />

tillämpa närhets principer till butiker,<br />

primärvård och kommunikationer.<br />

Trygghet, tillgänglighet i hemmet och<br />

i den offentliga miljön, grannkontakter<br />

och mötesplatser är andra viktiga<br />

förutsättningar för kvarboende. Ett<br />

50­60 tal vårdplatser bedöms, trots<br />

kvarboendeprincipen, att behövas på<br />

längre sikt.<br />

FRITIDSUTBUD<br />

Idrottens roll för folkhälsan, integrationen<br />

och jämställdheten är av yttersta<br />

vikt. Idrottsrörelsen är den kanske<br />

mest livskraftiga folkrörelsen i landet,<br />

och idrotten är den tredje viktigaste<br />

uppväxtmiljön för barn och unga, efter<br />

hemmet och skolan. Tillgänglighet<br />

i form av lokalisering, öppethållande<br />

och synsätt är väsentligt för att de<br />

kommunala satsningarna ska ge en god<br />

samhällsnytta.<br />

Mycket av <strong>Höganäs</strong> sportutbud är<br />

koncentrerat till Lerberget. Här finns<br />

<strong>Höganäs</strong> sportcenter med bollhallar,<br />

simhall, bowlinghall och rackethall.<br />

En utbyggnad av sportcentrat har färdigställts<br />

under 2010. I området finns<br />

dessutom golfklubb, flygklubb samt<br />

motionsslingor.<br />

Koncentrationen till Lerberget<br />

har stora samordningsvinster, både<br />

ekonomiska och personella, och nya<br />

idrottslokaler eller anläggningar föreslås<br />

fortsatt lokaliseras hit. En sådan<br />

förändringar som kvarstår att genomföra<br />

är omlokaliseringen av fotboll och<br />

friidrott från Julivallen till sportcentrats<br />

närområde.<br />

Hamnområdet, och framfört allt<br />

områdena kring Kvickbadet har ut­<br />

Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong><br />

vecklats med lekplatser, grillplatser,<br />

klättervägg etc. Det kan vara viktigt att<br />

fortsätta stärka området som en viktig<br />

plats i tätorten för spontanidrott. Som<br />

ett komplement till sportcentrats organiserade<br />

idrottsutövning, kan man<br />

överväga var andra lämpliga platser för<br />

spontanidrott kan stöttas.<br />

KULTURUTBUD<br />

Beträffande lokaler för kultur är dessa<br />

främst lokaliserade till <strong>Höganäs</strong> Övre<br />

och <strong>Höganäs</strong> Nedre. Tivolihuset, biblioteket<br />

och Café Amanda med hörsal<br />

är befintliga lokaler för kultur. Även<br />

Sagabiografen och <strong>Höganäs</strong> museum<br />

är viktiga verksamheter. Museet har<br />

utbyggnadsmöjligheter i gällande detaljplan.<br />

För att behålla och förstärka<br />

bilden av <strong>Höganäs</strong> som keramikbygdens<br />

naturliga centrum föreslås ett<br />

keramiskt centrum att skapas. Alternativa<br />

lokaliseringar av Kermikens hus<br />

är under diskussion, men tanken är att<br />

både keramiker runt om i kommunen<br />

och utbudet i centrala <strong>Höganäs</strong> kan dra<br />

nytta av detta nya ”nav” för keramikbyggden.<br />

ÅTGÄRDER<br />

• Lokalisering av nya förskoleavdelningar<br />

studeras.<br />

• Lokalisering av nytt vårdboende<br />

studeras.<br />

• Julivallen upphör som idrottsplats.<br />

• Synergieffekter eller samutnyttjande<br />

mellan olika slags kommunala<br />

lokaler och utemiljöer<br />

övervägs.<br />

Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby // Planeringsförutsättningar<br />

75

KULTURMILJÖVÅRD <strong>Höganäs</strong> och Väsbys historiska framväxt<br />

beskrivs i det inledande kapitlet,<br />

Historik. I detta avsnitt redogörs för<br />

de områden och objekt som utpekats i<br />

nationella, regionala och lokala bevarandeprogram<br />

eller motsvarande.<br />

Entréen till Folkets Park<br />

Prästgården i Väsby<br />

Entréparti till bostadsfastighet på <strong>Höganäs</strong> Nedre<br />

Sagabiografen<br />

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN<br />

<strong>Höganäs</strong> tätort utgör riksintresse<br />

för kulturmiljövården. Riksintresset<br />

regleras i miljöbalkens 3 kap 6 §. Motiven<br />

för utpekandet av <strong>Höganäs</strong> är<br />

gruvmiljön och brukssamhället som<br />

i bebyggelse och planering speglar<br />

den skånska stenkolsbrytningen sedan<br />

1700­talets slut och den fortsatta<br />

industriella utvecklingen med manufaktur<br />

och keramisk industri samt det<br />

samhälle detta skapat. Även ortens<br />

position som centrum för ler­ och<br />

stengodstillverkning i Sverige. Riksintresset<br />

tar sig uttryck i Gruvtorget<br />

med omgivande välbevarad bebyggelse<br />

i <strong>Höganäs</strong> Övre. Planmönster och<br />

bygg nader från 1700­talets slut till tidigt<br />

<strong>19</strong>00­tal, som visar verksamheter<br />

och levnadsförhållanden vid bruket,<br />

bl.a. bruksgård, äldre apotek, lancasterskola,<br />

mejeri och bostadsbebyggelse<br />

för olika sociala skikt.<br />

Bevarandeplaner med varsamhetsoch<br />

skyddsbestämmelser har fortlöpande<br />

utarbetats för riksintressets<br />

värdekärna. Områden som kvarstår att<br />

skydda är Tivolivången och Hultabo.<br />

REGIONALT KULTURMILJÖPROGRAM<br />

<strong>Höganäs</strong> ingår i det regionala kulturmiljöprogrammet<br />

från 20<strong>06</strong>. Som<br />

motiv för bevarande hänvisas till att<br />

<strong>Höganäs</strong> visar på utvecklingen från<br />

fiskeläge över brukssamhälle till modern<br />

industrisamhälle. Viktiga inslag<br />

i miljön är de olika centrumbildningarna<br />

med tillhörande bebyggelse samt<br />

stadsplanerna i de olika områdena.<br />

Ett speciellt intresse är knutet till<br />

bostadshusen för de vid bruket anställda,<br />

omspännande ett flertal olika ut­<br />

vecklingsskeden och med ett socialhistoriskt<br />

intresse. Av betydelse för staden<br />

är kyrkan, Tivolihuset, stadshuset och<br />

stationsbyggnaden. Folkets park och<br />

den intilliggande idrottsplatsen är<br />

viktiga miljöer i <strong>Höganäs</strong> som visar på<br />

folkrörelsernas betydelse för staden.<br />

Biograf Saga är en av de äldsta biograferna<br />

i landet som fortfarande är i<br />

bruk.<br />

Även Väsby ingår i det regionala<br />

kulturmiljöprogrammet. Motiv för<br />

bevarandet av Väsby är en väl samlad<br />

bymiljö med flera välbevarade byggnader<br />

och strukturer. Det för kyrkbyar<br />

traditionella mönstret med kyrka och<br />

närliggande prästgård är väl utvecklat<br />

i Väsby. Ett speciellt intresse är knutet<br />

till prästgården såsom ett välbevarat<br />

exempel på 1800­talets av högreståndsarkitektur<br />

påverkade prästgårdsanläggningar.<br />

Alströmerschaktet är ett industriminne<br />

över den för Kullabygden<br />

kännetecknande stenkolsbrytningen.<br />

Den så kallade Per Albin­linjen uppfördes<br />

längs Skånes kust i samband<br />

med andra världskriget. Anläggningen<br />

utgjorde ett försvarssystem i form av<br />

betongbunkrar och värn. Per Albinlinjen<br />

ingår också i det regionala kulturmiljöprogrammet.<br />

LOKALT KULTURMILJÖPROGRAM<br />

Kulturmiljöplanen för <strong>Höganäs</strong> kommun,<br />

fastställd <strong>19</strong>93, sammanfaller<br />

i stora delar med de nationella och<br />

regionala intressena. Kulturmiljöplanen<br />

antogs politiskt i samband<br />

med kommunens första översiktsplan,<br />

har möjliggjort och möjliggör<br />

fortsättningsvis ett långsiktigt och<br />

kontinuerligt tillvaratagande av kulturmiljöerna<br />

inom <strong>Höganäs</strong>. <strong>Höganäs</strong><br />

Övre och Hultabo har en något vidare<br />

utbredning i det lokala intresset jämfört<br />

med riksintresset. Därutöver preciseras<br />

fyra lokala intressemiljöer; Villervallan,<br />

Kyrkplatsen, <strong>Höganäs</strong> Nedre<br />

och Sandflyget. Flera av områdena har<br />

76 Planeringsförutsättningar // Fördjupning av översiktsplanen för <strong>Höganäs</strong> och Väsby Antagande<strong>handling</strong> <strong>120522</strong>

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!