Minnesanteckningar - Knutpunkt Slussen

Minnesanteckningar
Citybanan i Stockholm
Tid: den 25 januari 2008, kl. 11.00 – 12.15
Plats: Länsstyrelsen i Stockholms Län, Hantverkargatan 29, Stockholm
Närvarande: Länsstyrelsen Medborgare
Claes Halling Olle Markstedt
Om mötet: Mötet hade efterfrågats av Olle Markstedt i syfte att reda ut hur besluten med Projekt Citybanan,
nedan kallat Projektet, skall processas och vad vi som medborgare förväntas kunna påverka.
1 Presentation av mötesdeltagare
Olle Markstedt presenterade sig som medborgare och akustiker som under många år följt, och på uppdrag av SL,
arbetat med planeringen av Citybanans kravspecifikation för stationsutformningar.
Claes Halling presenterade sig som handläggare av Länsstyrelsens granskning av infrastrukturutredningar och
planer som underlag för tillåtlighet och beslut om fastställelse. Claes berättade om alla de arbetsuppgifter som
Länsstyrelsens tjänstemän har att bevaka, bla de stora infrastrukturprojekten Nord-Sydlig förbindelse, Norra
länken och spår genom Stockholm.
2 Mötets innehåll
Mötet inleddes med diskussioner i allmänhet om kostnader med olika infrastrukturprojekt bla Norra Länken och
dess kostnadsfördyringar. Claes nämnde Norra Länkens kostnadsfördyringar på 1.8 Miljarder där Regeringen nu
har att ta ställning till om Vägverket skall få extra medel eller om dom skall få klara sig på den ramen som
budgeterad och då förlänga projektet två år fram i tiden.
Vi var överens om att alla projekt alltid drabbas av oförutsedda händelser och därmed kostnadsfördyringar. Olle
nämnde att om man studerar hittills genomförda projekt kan man konstatera att ett bra mått är att ta Förstudiens
kostnadskalkyl och multiplicera med en faktor π så kommer man i närheten av den verkliga slutkostnaden.
Anledningen är att tidiga kalkyler är svåra att göra och är dessutom upprättade för att kunna få igenom projekten
politiskt.
Claes tyckte detta verkade vettigt och nämnde att Regeringen har gett både Banverket och Vägverket i uppdrag
att granska sina kostnader och inte överskrida de ramar man fått tilldelat. Risken menar Claes är att
kostnadsbesparingar till följd av tidigare ej kända tekniska problem innebär att de stora infrastrukturprojekten
riskerar att bli sämre och att det är bla miljöhänsyn som Verken sänker ambitionsnivån för.
Diskussionen övergick därefter till det som var huvudämnet för dagen, nämligen järnvägstrafik genom
Stockholm och då främst ökning av kapaciteten över Getingmidjan. Vi var överens om att det är mycket
komplext att bedöma stora projekt. Olle hävdade att det egentligen inte är någon större skillnad på att bygga ett
privat hus än att bygga infrastruktur, det är bara lite fler nollor. I stora infrastrukturprojekt bör det inte vara
någon skillnad utan lagen ska väl gälla även där. Olle undrar därför om hur processen vid byggandet av
infrastruktur går till och ville då ta Projekt Citybanan som belysande exempel
Olle Markstedt
Postvägen 1, 139 54 VÄRMDÖ, Tel 08-571 624 27, mob. 070-516 24 27
Sidan 1/6

Olle berättar att han har ställt fyra frågor till Projektet om Miljö (Gestaltning), Energi (Klimatpåverkan),
Pålitlighet, och Kapacitet som tillsänts berörda förtroendevalda Politiker, Banverket som myndighet och
Projektet. Frågorna har vid ett flertal tillfällen översänts som mejl, brev och som synpunkter i processen men
dessvärre inte i besvarats förrän vid ett möte i år. Dessvärre har dessa frågor av någon anledning inte kommit
med som synpunkter på järnvägsplanen för Citybanan i samband med utställningen.
Olle frågade om Länsstyrelsen kände till dessa frågor men fick till svar att det enda Länsstyrelsen har fått sig
tillsända är de handlingar som ingår i processen, dvs Projekt Citybanans PM efter utställelse.
Olle frågade om Banverkets roll för olika delar av Verket. Claes förklarade att Projekt Citybanan är den
affärsdrivande delen av Banverket som tar fram tekniskt underlag, miljökonsekvensbeskrivning och gör
ekonomiska kalkyler, ungefär som en konsultfirma. Projektet sammanställer i en PM även synpunkterna från
allmänheten efter utställelse och tillsänder dessa Länsstyrelsen för yttrande. Därefter skickas järnvägsplanen,
allmänhetens synpunkter på Projektets svar på tidigare synpunkter och Länsstyrelsens yttrande till Myndigheten
Banverket för fastställelse av järnvägsplanen.
Vi var därmed överens om att Banverket består av två helt skilda delar där Projektet tar fram underlag och
Myndigheten fastställer järnvägsplanen. Vi enades också om att särskilja nomenklaturen och benämna Projekt
Citybanan för ”Projektet” och Myndigheten Banverket för ”Banverket”.
Olle berättade att han som representant för 82 Medborgare har framfört önskemål till Banverket att muntligen
framföra synpunkter på järnvägsplanen, och speciellt de bilagda fyra frågorna och Projektets svar. Detta
eftersom vi efter mötet den 14 januari 2008 med Projektet av svaren att döma, har insett att Projektets konsulter
inte har förstått frågorna och därmed inte kan lämna några svar.
Olle påtalade att vi som Medborgare ser oss som kvalitetssäkrare av Projektet genom att vi med allmänhetens
samlade kompetens lämnar våra synpunkter. De svar som Projektets konsulter lämnar i PM efter utställelse och i
minnesanteckningar från mötet gör oss är mycket förvånade. Istället för att ge svar på sakfrågor hänvisar
Projektet ett ofta till att Länsstyrelsen redan har godkänt MKB. Olle påtalade vikten av att hela processen måste
vara riktigt handlagd. Claes hade inget att invända.
Olle berättade därefter om mötet den 14 januari mellan Projektet och Medborgarna, och gick sedan igenom och
förklarade de fyra frågorna och berättade vad Projektet hade svarat.
I frågan om att vi kommit in med synpunkter som inte direkt hänför sig till järnvägsplanen ansåg Claes att det
var inte Medborgarnas skyldighet att veta var i processen man bör framföra vilka synpunkter utan svaren bör
Projektet kunna redovisa under alla omständigheter
Olle Markstedt
Postvägen 1, 139 54 VÄRMDÖ, Tel 08-571 624 27, mob. 070-516 24 27
Sidan 2/6

Miljö, Gestaltning
Olle visade tre fotografier över St Eriksbron, Slussen respektive Odenplan och ställde frågor hur Projektet
bedömer att intrycken av syn, lukt, känsel, smak och hörsel kommer att förändras på respektive plats med
utbyggd Citybanan. Olle förtydligade att förändringen gällde från dagens situation till färdig anläggning, dvs
utan hänsyn tagen till ca 10 års byggtid.
2.1 St Eriksbron
Projektet ansåg att med Citybanan kommer endast hörseln att
påverkas, genom att det med pendeltågen i tunnel kommer att
bli tystare på Kungsholmen.
2.2 Slussen
Projektet såg att med Citybanan kommer endast hörseln att
påverkas, genom att det med pendeltågen i tunnel kommer att
bli tystare vid Slussen.
2.3 Odenplan
Projektet ansåg att i och med att Citybanan gör ingrepp och
sedan återställer miljön finns alla möjligheter att göra den
visuella gestaltningen bättre, varför uppfattningen var att
synintrycket kommer att bli vackrare. Övriga sinnen anser
Projektet inte kommer att påverkas av Citybanan.
Olle berättade om sin upprördhet över Projektets svar som trots att vi som Medborgare och akustiker påtalat en
annan uppfattning i synpunkter på Ytspårsutredningen, järnvägsplanen och på Projektets PM efter utställelse.
Claes höll med om att våra synpunkter att det blir bullermässigt oförändrat på Kungsholmen och Slussen samt att
det blir mer buller vid Odenplan. Claes noterade att detta är en brist i projektets MKB.
Olle Markstedt
Postvägen 1, 139 54 VÄRMDÖ, Tel 08-571 624 27, mob. 070-516 24 27
Sidan 3/6

Energi, Klimatpåverkan
Olle berättade kort att Medborgare och Projektet är helt överens om att ett tunnelalternativ är mer
energikrävande än spår på ytan, men att Projektet hade påtalat att Citybanan är ett långsiktigt hållbart och
energisnålt kollektivtrafiksystem genom Stockholm. Citybanan ger dessutom en förbättring i järnvägsnätet
nationellt, vilket är en förutsättning för att kunna flytta mer transporter till den mer energisnåla järnvägen.
Claes hade ingen avvikande uppfattning. Olle förklarade att vi fortfarande saknar LCA (Livscykelanalys) som
visar på att tunnelalternativet är långsiktigt hållbart och en förklaring av Projektet om hur partiklar i tunneln skall
omhändertas.
Pålitlighet
Olle redovisade konsekvenser för hur kapaciteten förändras vid ett fel, för en lösning med tre parallella spår
kontra för 2 + 2 spår som är lösningen med Stambanan på befintliga två spår och pendeltågen på två spår i en
tunnel och att Projektet inget hade att invända mot detta.
Olle förklarade att vi fortfarande saknar den utredning som beskriver logistiken för resenärer vid ett fel.
Kapacitet
Olle gick igenom samma redovisning som för Projektet.
Olle undrar var i utredningsmaterialet för järnvägsutredningen det finns redovisat hur många människor som
åker över Getingmidjans två spår idag och hur fyllnadsgraden ser ut i tågen. Projektet hade lovat undersöka detta
och återkomma med besked.
Olle redovisade att kapaciteten har ökat 23 % i och med att tågtypen X10 under 2007 har ersatts med X60.
Projektet hade inte något att invända.
Olle redovisade att X60 har utrustats med speciell kopplingsautomatik för att förenkla rangering. Projektet hade
inte något att invända.
Olle redovisade att Regeringens förlag om gemensam huvudman för både Pendeltåg och Regionaltåg sannolikt
kommer att påverka båda trafikslagens fyllnadsgrad och därmed positivt kommer att öka kapaciteten. Projektet
hade inte något att invända.
Projektet och medborgarna är därmed överens om att det är avsevärt fler personer som norrut färdas in mot
Centralen under morgontimmarna än söderut från Centralen och vice versa på eftermiddagen.
Projektet och medborgarna är även överens om att kapacitetsbehovet är störst ca två timmar under morgonen och
ungefär lika lång tid under eftermiddagen. 20 timmar av dygnet är det därmed överkapacitet.
Olle redovisade hur kapaciteten över Getingmidjan under 2007 har ökats från 24 tåg/timme till 28 tåg/timme i
och med att växlarna vid Tegelbacken har bytts ut. Kostnad för kapacitetsökningen är redovisad till nästan en
Miljard kronor. Om dagens 14 Pendeltågen/timme flyttas till Citybanans tunnel, skapas därmed en överkapacitet
på Stambanan. Projektet påtalade att detta var en medveten intention för att kunna växa i framtiden. Olle
påtalade då att prognosen under planeringsperioden fram till 2030 pekar på en 80%-ig ökning vilket därmed
skulle innebära 18 tåg som mest per timme och att investeringarna vid Tegelbacken för att öka kapaciteten på
Stambanan därmed inte blir nödvändiga. Projektet hade inte något att invända.
Olle redovisade att Citybanan etapp 1 endast medger 20 tåg/timme främst beroende på plattformskapaciteten vid
Odenplan, Södra Station och Årstaberg och att behovet 2030 är 26 tåg/timme. Projektet hade inte något att
invända.
Medborgarna drog därmed slutsatsen att Citybanan etapp 2 måste byggas långt innan planeringsperiodens slut
2030. Projektet hade inte något att invända.
Olle redovisade Banverkets järnvägsutredningar från 1992 och 1996 där det står beskrivet att man med
asymmetriskt flöde (fler tåg i en riktning) kan öka kapaciteten med 3 parallella spår till det dubbla i
huvudriktningen jämfört med 2 spår. Vilket skulle innebära 56 tåg per timme i prioriterad riktning vid högtrafik.
Olle Markstedt
Postvägen 1, 139 54 VÄRMDÖ, Tel 08-571 624 27, mob. 070-516 24 27
Sidan 4/6

Det framgår även av tidigare järnvägsutredningar att med tre parallella spår är möjligt att bedriva
underhållsarbete under lågtrafik vilket inte är möjligt med 2-spårssystem.
Projektet hade påtalat att detta förvisso var sant men att asymmetriska flöden även är möjligt med Citybanan.
Olle frågade hur detta är teoretiskt och praktiskt möjligt men Projektet avböjde att svara med hänvisning till att
kompetensen för kapacitetsutredning inte fanns med vid mötet. Olle vidhöll att detta är en viktig parameter och
ville att Projektet redovisar en kapacitetsutredning tillhörande järnvägsutredningen som visar att det med
Citybanan går att öka kapaciteten genom asymmetriska flöden.
Olle redovisade historien om hur Socialdemokraterna 1995 genom Miljöminister Anna Lind upphävde
detaljplanen för Tredje Spåret över Riddarholmen och därigenom politiskt stoppade fortsatt utbyggnad av Ytspår
till tre parallella spår. Olle frågade Projektet om man höll med Carl Cederschiöld om att man 1995 borde ha
byggt det Tredje Spåret. Projektets tystnad tolkades av medborgarna som att Projektet håller med Carl
Cederschiöld.
Medborgarna tolkade detta som om Projektet anser att Tysta Spår 1 som innehåller det Västra Ytspåret därmed är
ett rimligt alternativ till Citybanan och att detta därmed borde ingå i Miljökonsekvensbeskrivningen i enlighet
med Miljöbalkens 6 kap. 12§.
Olle kompletterade genomgången med att för Claes förklara att det finns ytterligare möjlighet att öka kapaciteten
genom att införa tidsdifferentierad prissättning för att minska behovet under peaktid. Claes hade inget att
invända.
Olle påtalade att skälet för att inte bygga Tredje spåret har i järnvägsutredningen för Citybanan ändrats från att
vara politiskt omöjligt i och med att Anna Lind upphävde detaljplanen 1995-05-19 till att vara en fråga om
kapacitet. Detta utan att det finns närmare redovisat i järnvägsutredningen.
Övrigt
Olle gick därefter igenom hur ett ytterligare ytspår skulle öka kapaciteten, förbättra pålitligheten, minska
energibehovet och förbättra miljön. Olle beskrev kortfattat hur en PIFF-analys kan användas för att skapa en
positiv förändringsfaktor. Olle beskrev också kortfattat Tysta spår som skulle kunna bli det rimliga alternativ
som Miljöbalken kap 6 §12 föreskriver. Claes nämnde att både Länsstyrelsen och Banverket påtalade detta men
att den dåvarande socialdemokratiska Regeringen vid den tidpunkten tog mer hänsyn till Riksantikvarieämbetet
än behovet av ökad kapacitet. Olle påtalade att det egentligen inte är någon som gjort något fel utan att varje
beslut som tagits har varit rätt vid den tidpunkten.
Olle berättade en inofficiell historia om hur Ytspårsutredningen kom till och varför resultatet blev ett fortsatt
mandat för Citybanan. Claes höll med om att resultatet verkade vara ett beställningsuppdrag eftersom det inte
fanns möjlighet att vinna majoritet i Riksdagen där många hade varit med om att tidigare var med att fatta beslut
att bygga Citybanan.
Olle berättade om den situation som nu uppkommit där Projektet har ställt krav på alla företag som har uppdrag
för Banverket bör för sin egen existens säga upp alla avtal med Olle Markstedt. Olle beskriver detta faktum att
bli bannlyst från arbete med infrastruktur som ytterst pressande, speciellt som Olle själv anser att det enda han
gjort är att delgivit omgivningen synpunkter i enlighet med sin kompetens och dessutom har det som genuint
intresse.
1 Tysta spår är en vidareutveckling av det Tredje Spåret där större hänsyn har tagits till miljön. Mer finns att läsa
om förslaget på www.KnutpunktSlussen.se
Olle Markstedt
Postvägen 1, 139 54 VÄRMDÖ, Tel 08-571 624 27, mob. 070-516 24 27
Sidan 5/6

Claes berättade att Länsstyrelsen vid årsskiftet omorganiserats från att varit en politiskt styrd organisation till att
numer styras av Landshövdingen som till sitt stöd har ett råd av kompetenta personer.
• Kommunalrådet Erik Langby, Nacka Kommun
• Borgarrådet Carin Jämtin, Stockholm Stad
• F.d. landshövding Ingrid Dahlberg
• Rektor Harriet Wallberg-Henriksson, Karolinska Institutet
• Direktör Peter Egardt, Stockholms Handelskammare
• Företagare Henri Tengwall, Möja
• Generaldirektör Minoo Akhtarzand, Banverket
• Ordförande Anna Ekström, SACO
Claes tyckte att Olles frågor var så intressanta att man borde borra lite mer i dessa och att det är viktigt att
Banverket i Borlänge får kunskap om de fakta som vid detta möte har blivit presenterat. Finner Banverket att det
fordras kompletteringar kommer naturligtvis Länsstyrelsen att lämna kompletteringsyttrande över
järnvägsplanen. Olle påtalade att Landshövdingens råd kanske borde informeras för att därmed få sakfrågorna
belysta ur ett Medborgarperspektiv.
Olle berättade om hur infrastrukturen i Stockholm kan ses som lösa länkar som skulle kunna förbättras väsentligt
genom att skapa Knutpunkter som förbinder dessa där Knutpunkt Slussen är ett första steg.
Olle berättade därefter om sina erfarenheter från Arlandas terminalutbyggnad där den ursprungliga planen att
göra en alliansanpassad flygplats stoppades till förmån för en betydligt mer blygsam utbyggnad av befintligt
terminalsystem. Olle kunde därmed med sina tidigare erfarenheter dra vissa liknelser med Citybanan och
konstatera att mycket beror på att tekniskt komplicerade projekt inte presenteras tillräckligt enkelt för att dom
som bestämmer ska förstå dess konsekvenser.
Claes höll med och fyllde i att ett stort ansvar ligger på Länsstyrelsen och andra myndigheter att kritiskt granska
projekten och fordra en mer populärvetenskaplig konsekvensbeskrivning. Claes ansåg även att Olles presentation
verkade väl genomtänkt vilket inte alltid är fallet vad gäller medborgarnas synpunkter
Mötet avslutades med en allmän diskussion om framtida infrastrukturssystem.
Antecknat vid mötet
Medborgare
Olle Markstedt
Mobil 070-516 24 27
olle.markstedt@telia.com
Olle Markstedt
Postvägen 1, 139 54 VÄRMDÖ, Tel 08-571 624 27, mob. 070-516 24 27
Sidan 6/6