Ladda ner Elevmaterial om återvinning (pdf) - Håll Sverige Rent

8
arför ska vi bära kassar
med tidningar till
återvinnings stationen?
Varför behöver vi skölja ur
gamla mjölkförpackningar? Och varför
står butiks personalen på lagret och
buntar ihop stora wellkartonger?
För att spara träd, kanske? Det är vad
de fl esta tror. Men ännu viktigare är att
spara energi.
Allt papper kommer från skogens
träd. Det är en äkta naturprodukt som vi
människor har stor glädje av. Vi kan
skriva på det och meddela oss med
varandra. Vi kan trycka böcker och
tidningar av det. Hur skulle vi annars
lära oss saker om vi inte kunde använda
papper?
Vi kan också använda papper till att
packa in och skydda olika varor. Det kan
vara torra livsmedel, eller saker som ska
fraktas över landet. Och över världen.
I vår världsdel Europa har vi kunnat
tillverka papper under de senaste
nio hundra åren.
Lite mer än hälften av Sverige är täckt
av skog, så det fi nns gott om träd att ta
av. Men skogen är inte bara en råvara till
våra tidningar och förpackningar. Här
ska vi tävla i orientering, plocka bär och
svamp och njuta av dofter, växter. Och
här bor djuren.
Det är bra för hela naturen när vi
återvinner – vi sparar energi och
hus håller med träden.
En massa fi brer
Träden som används till papperstillverkning
avverkas först, och görs till så kallat
rundvirke. Det gör man sedan massaved av.
Veden består mest av cellulosafi brer. För att
man ska kunna tillverka papper måste man
sära på fi brerna som fi nns i veden.
Ett sätt att sära på fi brerna är att mala
ner veden och lösa upp den i vatten. Då får
man en massa för papper som inte behöver
vara så starkt, till exempel tidningspapper.
För att få ett riktigt starkt och fi nt papper
behövs en kemisk massa, som man får
genom att koka träfl is och kemikalier i ett
tryckkärl. Massan blir då till något som
kallas antingen för sulfat eller sulfi t. Sulfat
används till papper för säckar och matkassar.
Sulfi t gör man bland annat smörpapper
och bakpapper av, ett tätt och tåligt
papper. ”Sulfat luktar mat, och
sulfi t luktar skit”, brukar man säga.
Fast det är tvärtom. Luktar gör det,
i alla fall.
Ingenting försvinner
Alla pappersförpackningar, tidningar, wellpapp och kartonger
som lämnas till återvinningsstationerna blir nya
tidningar eller förpackningar. Från återvinningsstationen
körs pappret till en sorteringsanläggning. Där står människor
och sorterar bort skräp som kommit fel – för hand.
Sedan pressas pappret ihop till stora balar och körs till ett
pappersbruk.
Alla pappersförpackningar som samlas in blir nya förpackningar.
Pappret kan också bli pappersyta på gipsskivor,
som används till väggar i hus. Pappret håller ihop gipset
så att det går att spika och skruva i skivan utan att den går
sönder. Gamla tidningar blir nya tidningar. De kan också bli
toalettpapper.
Papper som papper
– ta tillvara allt
Du slänger väl inte teckningar du tröttnat
på hemma? Och alla utskrifter från datorn
som blev fel – hamnar de i papperskorgen?
Skrivböckerna som du inte vill spara
– vad gör du av dem? Allt det här kan faktiskt
läggas tillsammans med tidningarna
i sorteringen. Det pappret kan bli en ny
Fantomen-tidning eller en Kamrat-Posten.
På många skolor och arbetsplatser fi nns
särskilda behållare för återvinning av vanligt
papper. Finns det på din skola?
Papper:
wellpapp &
Tidningar
Den här tidningen du håller i händerna består till
stor del av returfi brer. Gamla tidningar, helt enkelt.
Kanske har pappret ingått i en dagstidning, serietidning,
telefonkatalog?
Svenskt tidningspapper är oftast en blandning
av färska fi brer från skogen och returfi brer. Fibrerna
kan användas upp till 7 gånger innan de blir slitna.
I Sverige är vi duktiga på att återvinna våra
tidningar – förra året samlade vi in 480 000 ton.
Det blir ungefär 54 kg per person – den sparade
energin räcker till att ha på tv:n eller datorn i över
en månad!
Men pappersbruken använder en miljon ton
returtidningar, så vi måste importera papper från
andra länder också. När bruken använder returpapper
för att göra nytt papper så sparas jordens
resurser.
Skogens kretslopp
Skogen och pappret ingår i ett naturligt kretslopp
tillsammans. När träden avverkas används träets
cellulosafi brer av pappersbruken. Fibrerna är så
starka att de kan återanvändas fl era gånger, men
de blir kortare för varje gång de återanvänds.
När de inte längre kan användas till nytt papper
används de i stället som bränsle. Kanske för att
värma upp pappersbruket.
Vid förbränningen av fi brerna frigörs koldioxid.
Denna växthusgas fångas upp av växande träd,
medan gamla döende träd tvärtom avger koldioxid
och därför bidrar till växthuseffekten.
Vår skog behöver alltså förnyas, genom avverkning
och plantering, för att hålla igång kretsloppet
och rena luften.