Ladda ner Elevmaterial om återvinning (pdf) - Håll Sverige Rent

Nike sköljer ur mjölkpaketen. Alla barn hjälps åt att bära ned komposten och förpackningarna till soprummet.
emma hos familjen Norin är det
lite speciellt. De lyckas sortera
det allra mesta av sina sopor, och
får nästan inget kvar i sophinken.
– Det är en jättestor del som är förpackningar
och kompost. Det blir nästan inget
kvar i sophinken när vi tagit hand om det,
säger Calle Norin.
I det lilla skåpet under diskbänken står
fyra hinkar i olika färger: I en röd skurhink
ligger plastpåsar prydligt hopvikta och på
insidan av dörren hänger en liten plastlåda
för kompost. Längst fram står en turkos
hink för alla förpackningar och bredvid en
alldeles vanlig skräphink. Hinken med platta
mjölkpaket och andra förpackningar brukar
bli full efter ett par dagar.
Det är mamma Helena och pappa Calle
som sorterar mest och har huvudansvaret
för åter vinningen, men alla är med och
hjälper till. Alla gör sin del.
Om Nike, som är äldst, får välja går hon
helst ut med för packningarna.
– Jag brukar lägga bananskalen i kom -
posten, upplyser hennes lillasyster Lydia oss
om. Där lägger vi matrester och skal som
kan bli jord.
Elis är också med och lämnar tidningar
på återvinningsstationen.
Den stora kompostbehållaren fi nns vis -
serligen på gården, men hon tycker nog att
det är lite äckligt. Och förresten vill hon
ibland hellre leka med sina kom pisar än att
gå till återvinningsstationen.
– Men jag brukar skölja ur mjölkpaketen
om jag är ensam hemma, säger hon och
pekar på två tomma paket som står upp - och
nedvända i vasken.
HELENA NORIN TYCKER att det är fel att locka
med pengar för att barnen ska delta mer i
sorteringsarbetet.
– Jag tycker att det är en naturlig del i
vardagen för hela familj en, säger hon.
Som tur är fi nns både soprum, komposttrumma
och återvinningsstation inom 50
meter från deras fyrarumslägenhet, som
ligger på andra våningen i ett hus nära
Slottsskogen. I Göteborg, alltså.
– Det är nära, så det känns inte besvärligt.
Vi sorterar för att det är bäst för naturen
och vår jord, men dessutom tjänar vår
bostadsrättsförening på att vi behöver
mindre sophämtning. Därför får alla
lägre hyra, säger Calle.
Alla tjänar på att sorteringen fungerar.
Testa sopmängden!
Lägg alla förpackningar ovikta i en
sopsäck i klassrummet eller hemma
i ditt eget kök för att se hur mycket
plats det tar. Vik sedan ihop allt
prydligt och jämför hur lite plats
det tar. Bra va?
Allt hopvikt tar mindre plats
under diskbänken – och på återvinningsstationen
också!
Sorteringstips:
♣ Skölj ur mjölkpaket och fl askor och burkar
noggrant. Ställ dem upp och ner i vasken,
så att vattnet rinner ut.
♣ Vik ihop och lägg alla förpackningar i en
enda hink eller låda under diskbänken.
♣ Sortera sedan plåt, plast, hårdpapp, tidningar
och så vidare i olika kassar, antingen
i köket eller direkt på återvinningsplatsen.
♣ Skruva av plastkorkarna!
♣ Har du plats i något skåp hemma, så kan
du göra ordning skokartonger för metall,
batteri, elsaker och så vidare.
♣ Ställ en liten hink med lock (exempelvis
lingonsyltshink eller en glassburk) för att
lägga matrester i. Eller sätt fast en liten
plastlåda på dörren till skåpet under diskbänken.
Gör så att den går att ta av när
den ska tömmas.
BATTERIER
& ELPRYLAR
FÖRPACK-
NINGAR
HUSHÅLLS-
SOPOR
Detta ska till exempel
i hushållssoporna:
KOMPOST
♣ Matrester som blir över (för den
som inte har kompost på gården)
♣ Förpackningar som inte är tomma
och rena (som sminkburkar)
♣ Kuvert
♣ Dricksglas
♣ Leksaker
♣ Trasiga köksredskap
Så här enkelt är det!
13