28.09.2013 Views

Ladda ner Elevmaterial om återvinning (pdf) - Håll Sverige Rent

Ladda ner Elevmaterial om återvinning (pdf) - Håll Sverige Rent

Ladda ner Elevmaterial om återvinning (pdf) - Håll Sverige Rent

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Sortera & bli en<br />

återvinnare<br />

KAMPANJEN RÄTT SAK PÅ RÄTT PLATS DRIVS AV STIFTELSEN HÅLL SVERIGE<br />

RENT I SAMARBETE MED FÖRPACKNINGS- OCH TIDNINGSINSAMLINGEN


2<br />

Utgiven september 2005<br />

Kampanjen<br />

Rätt sak på rätt plats<br />

drivs av Stiftelsen<br />

<strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong><br />

i samarbete med<br />

Förpacknings- och<br />

Tidningsinsamlingen;<br />

MetallKretsen AB<br />

Plastkretsen AB<br />

Pressretur AB<br />

Returkartong AB<br />

KAMPANJLEDARE<br />

Helena Jönsson<br />

<strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong><br />

helena.jonsson@hsr.se<br />

Tel 08-505 263 35<br />

Hej!<br />

Jag heter Kjelle,<br />

Kjell Sortera.<br />

MINA KOMPISAR KALLAR mig för Kjelle. Jag gillar att greja<br />

med plast, metall och papper och sånt. Alla sorters<br />

material, s<strong>om</strong> går att använda till coola saker.<br />

Saker s<strong>om</strong> går att använda.<br />

Jag har två yngre brorsor och vi bor med<br />

våra föräldrar i en lägenhet i stan. Tur att jag<br />

har eget rum, för det ser ut s<strong>om</strong> en riktig<br />

verkstad. När jag inte mekar där vill jag vara ute i<br />

skogen med min hund. Elvis, heter han.<br />

<strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong> och bolagen s<strong>om</strong> har hand <strong>om</strong><br />

<strong>återvinning</strong>smaterialen säger att vi är grymt bra på att<br />

sortera och ta hand <strong>om</strong> sopor i <strong>Sverige</strong>. Källsortering, s<strong>om</strong> det kallas<br />

när man delar upp materialen. Men de säger att vi behöver bli ännu bättre.<br />

För att spara på jordens resurser helt enkelt, och för att spara e<strong>ner</strong>gi. Det är ju coolt!<br />

DET GÅR ÅT MYCKET värmee<strong>ner</strong>gi till industrier och att värma upp husen vi bor i. Allt<br />

vi behöver använda k<strong>om</strong>mer från jorden och tänk <strong>om</strong> det vi behöver för att tillverka<br />

nya saker plötsligt tar slut! Hjälp, vad gör vi då i framtiden?<br />

Ja, jag tycker att alla till att börja med ska ta hand <strong>om</strong> sina sopor. Så att plast,<br />

papper och glas kan användas igen …<br />

Och vad kan du göra, då?<br />

Läs den här tidningen och lär dig lite mer <strong>om</strong> plast, papper, metall och glas. Jag<br />

följer med gen<strong>om</strong> tidningen och visar vägen. Kampanjen heter Rätt sak på rätt plats.<br />

Men sen räcker det inte att veta och snacka och bry sig i största allmänhet. Det är<br />

att sortera under diskbänken s<strong>om</strong> gäller. Eller i klädkammaren s<strong>om</strong> <strong>Sverige</strong>s<br />

miljöminister. Och att lämna grejerna till <strong>återvinning</strong>sstationen.<br />

Sååååå enkelt!<br />

Det är coolt att vara en återvinnare. Alla vill väl vara en vinnare. Eller?<br />

Ha de bra, vi ses!<br />

POSTADRESS<br />

Stiftelsen <strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong><br />

Box 4155<br />

102 64 Stockholm<br />

PRODUKTION<br />

Tidningsmakarna AB<br />

Tel 08-545 120 00<br />

Ingrid Roos, redaktör<br />

Petra Älgevik, AD<br />

och illustratör<br />

SKRIBENTER<br />

Plast – Sten Windén<br />

Metall – Sara Trus<br />

Papper, tidning, well,<br />

kartong – Rolf Almström<br />

Glas – Rune Struck<br />

Kjell Sortera<br />

TRYCK<br />

Svenska Tryckcentralen 2005<br />

Denna trycksak uppfyller<br />

kraven för Svanens miljömärkning.


Vad tycker du <strong>om</strong><br />

14<br />

6–10<br />

Lär dig återvinna!<br />

sopor och natur?<br />

Jonas <strong>om</strong> nedskräpning<br />

Laleh1. Tycker du att det är viktigt att ta<br />

vara på jordens resurser?<br />

– Ja verkligen, vi behöver det<br />

för att överleva. Men inte bara<br />

för vår egen skull. Naturen<br />

och djuren har lika stor rätt att<br />

få existera s<strong>om</strong> vi människor.<br />

12<br />

2. Hur ser det ut under din diskbänk<br />

hemma? Brukar du sortera<br />

dina sopor?<br />

– Jag är bostadslös just nu, måste flytta<br />

ut ur min andra-handslägenhet, s<strong>om</strong> jag<br />

inte hunnit stadga mig i. Jag är på turné och jobbar<br />

mest, men så fort jag fått en fast bostad ska jag<br />

sortera.<br />

3. Favoritmat/dryck s<strong>om</strong> du får<br />

många förpackningar av?<br />

– Äter mest ute eller hos vän<strong>ner</strong>, men jag älskar<br />

blåbärssoppa mest i hela världen!<br />

Sorterarfamiljen<br />

Brolle jr.<br />

1. Tycker du att det är<br />

viktigt att ta vara på<br />

jordens resurser?<br />

– Ja, det är bra att göra<br />

det. Jag är ofta ute i<br />

naturen och vill värna<br />

<strong>om</strong> den så gott jag kan.<br />

2. Hur ser det ut under<br />

din diskbänk hemma?<br />

Brukar du sortera dina sopor?<br />

– Sådär, i min lägenhet i Stockholm<br />

sorterar jag papper, resten går i en vanlig sophink. I<br />

stugan i Skellefteå lägger jag alla material i en grön<br />

box, s<strong>om</strong> sedan k<strong>om</strong>munen tar hand <strong>om</strong> och sorterar.<br />

Jag grovsorterar papper.<br />

3. Favoritmat/dryck s<strong>om</strong> du får<br />

många förpackningar av?<br />

– Jag dricker mycket nyponsoppa, minst en liter <strong>om</strong><br />

dagen. Det blir många förpackningar det, och man<br />

håller sig pigg och glad av vitami<strong>ner</strong>na.<br />

3


4<br />

Miljöhjältar<br />

i Tensta<br />

–Tensta är lite för smutsigt tycker<br />

jag. Jag brukar plocka upp skräp när<br />

jag ser det, men aldrig blåsippor.<br />

Dem får man inte plocka.<br />

– Mohamed Said, 10 år.


Papperskorgar s<strong>om</strong> lockar till släng, gör så att bl<strong>om</strong> -<br />

morna bl<strong>om</strong>mar och hela kohagen grön. Finns d<strong>om</strong>?<br />

Ja! Det var så allt började i Bussenhusskolans 4–6:a i<br />

Tensta utanför Stockholm, där eleverna i dag är riktiga<br />

sorteringsproffs. TEXT: SARA TRUS FOTO: ULF LODIN<br />

tänk <strong>om</strong> våra papperskorgar vore<br />

lite mer inbjudande. Skulle vi då<br />

tycka att det var roligare att slänga<br />

vårt skräp där?<br />

Det tror eleverna i Bussenhusskolans 4–6:a.<br />

För dem är det lika själv klart att slänga sitt<br />

skräp på rätt plats s<strong>om</strong> att det k<strong>om</strong>mer<br />

vatten ur kranen.<br />

När <strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong> för tre år sedan<br />

utlyste en tävling in<strong>om</strong> kampanjen ”Södra<br />

Järva – rent och snyggt”, gjorde eleverna<br />

verklighet av sin idé <strong>om</strong> lockande papperskorgar.<br />

– Vi var trötta på allt skräp s<strong>om</strong> ligger<br />

mellan höghusen och överallt i naturen här i<br />

Tensta, säger Karin Sahlberg s<strong>om</strong> är<br />

klassföreståndare och miljöansvarig på<br />

skolan.<br />

Det skissades och färglades på stora<br />

pappersark. Alla papperskorgar blev<br />

speciella, en fi ck till exempel en stor röd<br />

mun. Lätt att pricka och rolig att slänga i.<br />

Till sist pryddes de också med ordet papperskorg<br />

på alla möjliga språk. Och vips<br />

stod hela klassen på prispallen med ett<br />

segrande bidrag.<br />

– Bättre morot kunde vi inte få för att<br />

– Under miljöveckan här på skolan gick vi<br />

runt och plockade och sorterade skräp<br />

ihop. Sedan kunde jag förklara hur<br />

man ska sortera sina sopor hemma.<br />

Nu vet både mamma och pappa hur<br />

man gör.<br />

Lydia Akturk, 12 år.<br />

– Det är skräpigare här i Tensta än i<br />

Indien. Jag tycker att folk borde åka<br />

till Punjab och lära sig hur man ska<br />

bära sig åt.<br />

Prit Kaur, 12 år.<br />

fortsätta miljöarbetet på skolan, säger Karin.<br />

Att vara ute i naturen, samt att se och göra<br />

saker i verkligheten, är sådant s<strong>om</strong> underlättar<br />

all inlärning, tycker hon. Det här med skräp<br />

och sortering av olika material visade sig vara<br />

särskilt lyckat i undervisningen.<br />

– Nu vet vi att vi måste sortera våra sopor<br />

också, att man inte slänger allt på samma<br />

ställe, säger Prit Kaur, 12 år.<br />

– Jag och min tvillingbror har lärt våra<br />

föräldrar hur vi ska sortera våra sopor där<br />

hemma, fortsätter Prit.<br />

– Att värna <strong>om</strong> miljön borde vara grunden<br />

i allt en människa gör, säger Karin. Nedskräpning<br />

är kanske inte det allra största<br />

miljöproblemet, men det är det onödigaste.<br />

Förstår man det, förstår man nog det<br />

mesta.<br />

NÄR HÅLL SVERIGE RENT utlyste en ny tävling<br />

– ”Skräprullen 2004” för grundskolor i<br />

Spånga och Tensta stadsdelsförvaltning – var<br />

eleverna inte sena att anmäla sig. Upp draget<br />

var att göra en underhållande videofi lm <strong>om</strong><br />

nedskräpning, avfall och åter vinning.<br />

Även denna gång placerade sig klassens<br />

bidrag ”Väskryckaren” bland de bästa.<br />

– Jag lärde mig jättemycket under Stockholms<br />

miljödagar. Man måste sortera<br />

sina sopor för att ha ett rent dricks vatten<br />

och friska djur i skogen. Jag hoppas att<br />

alla konservburkar jag slänger blir en röd<br />

Toyota Celica, det är min favoritbil.<br />

Laith Ali, 13 år.<br />

– Min familj k<strong>om</strong>mer från Bangladesh.<br />

Där är det jätteskräpigt. Jag tror inte<br />

att de har papperskorgar, s<strong>om</strong> här i<br />

<strong>Sverige</strong>.<br />

Rimona Rahman, 11 år.<br />

Lena S<strong>om</strong>mestad är miljöminister i <strong>Sverige</strong>s regering<br />

och ansvarar för alla frågor s<strong>om</strong> rör miljö.<br />

Fyra frågor till miljöminister<br />

Lena S<strong>om</strong>mestad<br />

1. Är du duktig på att sortera sopor?<br />

Hur ser det ut under din diskbänk?<br />

Svar: Jag tycker att jag är ganska duktig på att<br />

sortera hemma. Men ibland kan det gå lite lång<br />

tid innan jag bär bort allt till <strong>återvinning</strong>sstationen.<br />

Jag har tre kärl under diskbänken, en för<br />

brännbart, en för k<strong>om</strong>post och en för kartonger.<br />

I min klädkammare har jag lådor för plastburkar,<br />

plåtburkar och batterier på en hylla. På golvet<br />

står en låda för glas och även för pantfl askor och<br />

tidningar. Oj då, det blir nio sorteringskärl!<br />

2. Vem bestämmer <strong>om</strong> soporna?<br />

Svar: För det mesta är det k<strong>om</strong>munen s<strong>om</strong> bestämmer<br />

var soporna ska lämnas och när och<br />

hur ofta soptunnorna ska tömmas. Och vad s<strong>om</strong><br />

ska sorteras. Det kan fungera på olika sätt i olika<br />

k<strong>om</strong>mu<strong>ner</strong>. Men även företag s<strong>om</strong> tillverkar de<br />

varor s<strong>om</strong> blir sopor bestämmer en del och har<br />

ett ansvar. Om man bor i ett hus med fl era lägenheter<br />

är det också den s<strong>om</strong> äger hyreshuset s<strong>om</strong><br />

har ett ansvar för att ordna ett rum i huset där<br />

sorterade sopor kan lämnas.<br />

3. Hur kan man få vuxna och<br />

barn att ta hand <strong>om</strong> sopor?<br />

Svar: Det viktiga är att vi lär oss att slänga och<br />

sortera rätt från början. Allt måste ju tas <strong>om</strong><br />

hand. Det s<strong>om</strong> blir en vana känns inte jobbigt,<br />

utan naturligt och självklart. Om en k<strong>om</strong>mun<br />

låter skolklasser besöka en <strong>återvinning</strong>sfabrik<br />

är det lättare att förstå hur<br />

<strong>återvinning</strong>en fungerar. Barn kan också<br />

lära sina föräldrar.<br />

4. Vad är bästa <strong>återvinning</strong>stipset?<br />

Svar: I Uppsala där jag bor samlar<br />

k<strong>om</strong>munen in matrester och annat<br />

k<strong>om</strong>postmaterial från alla hushållen.<br />

Det blir till biogas s<strong>om</strong> stadens bussar<br />

drivs med, istället för bensin.<br />

Har du en egen fråga till miljöministern? Skicka in frågan på <strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong>s hemsida www.hsr.se senast 30 september 2005. Klicka på rubriken ”Rätt sak på rätt<br />

plats” och gå in under ”Fråga miljöministern” och skriv in frågan. Där kan du också läsa svaren, från och med den 18 oktober.<br />

5


6<br />

Hårda plastförpackningar<br />

Ketchup- och schampoflaskor, plastburkar och<br />

plastdunkar är exempel på hårda förpackningar<br />

s<strong>om</strong> ska sköljas ur, källsorteras och lämnas vid en<br />

<strong>återvinning</strong>sstation. Hårda plastförpackningar återvinns till<br />

nya bl<strong>om</strong>krukor, plaströr, häststaket, nya förpackningar,<br />

möbler, byggmaterial, backar och mycket mer.<br />

Tänk på att:<br />

♣ Plast k<strong>om</strong>mer från grekiska ordet<br />

plastikos, s<strong>om</strong> betyder formbar!<br />

♣ I <strong>Sverige</strong> använder vi 155 000 ton<br />

plastförpackningar varje år, ungefär<br />

17 kilo per person.<br />

♣ En schampoflaska tar 450 år för<br />

naturen att bryta <strong>ner</strong>.<br />

♣ Plast tillverkas bland annat av olja<br />

s<strong>om</strong> tas ur jorden, därför är det bra<br />

att kunna använda plast många<br />

gånger.<br />

♣ Ett kilo plast innehåller lika mycket<br />

e<strong>ner</strong>gi s<strong>om</strong> en liter eldningsolja för<br />

uppvärmning av hus.<br />

♣ Det första plastmaterialet uppfanns<br />

i USA för nästan hundra år<br />

sedan. Det kallades för bakelit.<br />

Under senaste 30–40 åren har det<br />

uppfunnits många fler plastsorter.<br />

Lämna inte<br />

på <strong>återvinning</strong>sstationen!<br />

Cd-fodralet är av plast, men ska<br />

faktiskt läggas i sophinken under diskbänken<br />

hemma när det går sönder.<br />

Det räknas s<strong>om</strong> tillbehör till skivan.<br />

Inte heller datorer, telefo<strong>ner</strong>, tv-apparater,<br />

lampor och andra elektriska prylar<br />

kan lämnas i plastsorteringen. Allt s<strong>om</strong><br />

drivs med batterier eller har elsladd lämnas<br />

på k<strong>om</strong>munens <strong>återvinning</strong>scentral.<br />

Är det<br />

korkat att glömma<br />

ta av korken?<br />

Plast<br />

Ta av korken!<br />

n del tycker att plast bara är skräp, något billigt<br />

s<strong>om</strong> lätt går sönder. Andra ser plasten s<strong>om</strong> ett<br />

spännande material s<strong>om</strong> kan formas till nästan<br />

vad s<strong>om</strong> helst. Det är färggrant och praktiskt,<br />

och lätt att bära. Det är många s<strong>om</strong> tycker att plast är<br />

tufft, modernt och trendigt. Därför har plastföremål av<br />

kända formgivare och konstnärer börjat bli värdefulla.<br />

En vattenkanna i styrenplast har till exempel sålts för<br />

3 000 kronor!<br />

PLAST FINNS NÄSTAN i allt vi köper. I själva produkten:<br />

datorn, leksaken, tv-apparaten, täckjackan. Eller i<br />

förpackningen: i plastpåsar, i emballage, flaskor och<br />

burkar. Men också i bilarnas stötfångare, i motorcyklar, i<br />

JAS-flygplan och rymdfarkoster. I fleece-tröjan. Plast<br />

används av tandläkaren s<strong>om</strong> fyllningar i våra tänder, s<strong>om</strong><br />

konstgräs på fotbollspla<strong>ner</strong> och i hockeyklubbor. Och<br />

s<strong>om</strong> material i våra bostäder – dörrar, dörrkarmar,<br />

plastmattor, avloppsrör och mycket, mycket annat.<br />

DE VANLIGASTE PLASTERNA kan återvinnas. Därför ska de<br />

inte kastas i naturen, där de kan ligga och skräpa i<br />

hundratals år. Plast kan också skada djuren på olika sätt.<br />

Man har hittat plastpåsar i magen på sälar.<br />

I hela världen använder människorna varje år 90<br />

miljo<strong>ner</strong> ton plast. Det blir ett enormt plastberg <strong>om</strong> vi<br />

inte hjälps åt att ta rätt på plasten, så att den kan användas<br />

igen.<br />

Mjuka plastförpackningar<br />

Tandkrämstuber, plastpåsar, kassar, frigolit och ostförpackningar<br />

är exempel på mjuka förpackningar<br />

s<strong>om</strong> ska källsorteras och lämnas vid en <strong>återvinning</strong>sstation.<br />

Bor man i en k<strong>om</strong>mun s<strong>om</strong> brän<strong>ner</strong> hushållssoporna<br />

och utvin<strong>ner</strong> fjärrvärme ur dem, ska man istället kasta<br />

mjuka plastförpackningar i sophinken, tillsammans med det<br />

andra hushållsavfallet. I dessa k<strong>om</strong>mu<strong>ner</strong> finns ingen insamlingsbehållare<br />

för mjuka plastförpackningar.<br />

Ta av hårda lock och korkar på förpackningar<br />

eller flaskor och lägg dem löst i<br />

behållaren för hårda plastförpackningar.<br />

De tillverkas ofta av en annan sorts<br />

plast än den övriga förpackningen och<br />

ska därför sorteras för sig. Annars blir<br />

det besvärligt för dem s<strong>om</strong> tar hand <strong>om</strong><br />

förpackningarna på plastfabriken.<br />

Återvinningen<br />

Rätt sak på rätt plats gäller även för<br />

plast. I naturen ligger den kvar utan att<br />

förmultna. Men plasten kan fortsätta<br />

att göra nytta <strong>om</strong> vi tar hand <strong>om</strong> den<br />

och sorterar. Plastförpackningar s<strong>om</strong><br />

vi använder hemma ska först sköljas<br />

och delas upp i hårda och mjuka<br />

förpackningar var för sig. De hårda<br />

plastförpackningarna mals sedan <strong>ner</strong><br />

och plasten kan används på nytt till nya<br />

saker.<br />

De mjuka förpackningarna används<br />

s<strong>om</strong> bränsle. Antingen förbränns de i<br />

avfallsanläggningar, eller blir e<strong>ner</strong>gi för<br />

industrins fabriker.


Vad är metall?<br />

Metall är ett samlingsnamn<br />

för flera olika<br />

ämnen s<strong>om</strong> finns i vår<br />

jordskorpa. De kallas för grundämnen.<br />

Det kan till exempel vara<br />

aluminium, guld eller silver.<br />

Metall kallar man även blandningar<br />

av två eller flera metaller, så<br />

kallade legeringar. Stål, brons och<br />

mässing är exempel på legeringar.<br />

Både aluminium och stål lämpar<br />

sig bra till förpackningar. Särskilt<br />

aluminium, s<strong>om</strong> är en silvervit,<br />

<strong>om</strong>agnetisk och väldigt lätt metall.<br />

Både stål och aluminium skyddar<br />

vår mat mot lukt, fukt, bakterier<br />

och andra ämnen s<strong>om</strong> maten kan<br />

ta smak av. Det är därför Kalles<br />

kaviar bara finns i en aluminiumtub.<br />

Metallen skyddar också mot ljus och<br />

syre. Livsmedel s<strong>om</strong> är förpackade<br />

i aluminium eller stål kan förvaras<br />

under lång tid utan att behöva vare<br />

sig kylning eller konserverande<br />

tillsatser för att hålla sig fräsch.<br />

Vart tar skrotet vägen?<br />

Alla metallförpackningar s<strong>om</strong> lämnas vid våra <strong>återvinning</strong>sstatio<strong>ner</strong><br />

körs vidare till en <strong>återvinning</strong>sanläggning. Här<br />

separeras aluminium från stål gen<strong>om</strong> en stor magnet,<br />

efters<strong>om</strong> aluminium är <strong>om</strong>agnetiskt. Men ibland slängs<br />

saker på fel plats och måste sorteras bort för att metallen<br />

ska bli så ren s<strong>om</strong> möjligt. Metallskrotet skickas sedan till<br />

en <strong>om</strong>smältningsanläggning, där det blir nytt stål eller aluminium.<br />

Härifrån transporteras metallerna vidare till olika<br />

fabriker och blir nya förpackningar och andra produkter.<br />

Metall blir metall igen<br />

Kanske finns återvunnen aluminiumfolie i din mobiltelefon?<br />

Metall kan återvinnas hur många gånger s<strong>om</strong> helst<br />

utan att kvaliteten försämras. Ett kilo aluminium räcker<br />

till 70 dryckesburkar eller mer än 100 meter hushållsfolie.<br />

Aluminium kan tillsammans med andra metaller<br />

bli en diskbänk, en vägskylt, en bil eller en cykel.<br />

Mer än hälften av de insamlade stålförpackningarna<br />

är konservburkar s<strong>om</strong> tillsammans med insamlade kapsyler<br />

blir saker s<strong>om</strong> bildelar, järnvägsräls och armeringsjärn<br />

till bland annat broar.<br />

Stål eller aluminium?<br />

Aluminium är en ickemagnetisk metall. Det är bara att<br />

lägga en magnet mot metallen och se <strong>om</strong> den fäster<br />

eller inte. Fäster magneten är det stål, <strong>om</strong> den inte<br />

fäster är metallen aluminium.<br />

Metall<br />

I behållarna för metallförpackningar kan du lämna konservburkar,<br />

dryckesburkar utan pant, aluminiumfolie, sprayburkar,<br />

färgburkar s<strong>om</strong> är t<strong>om</strong>ma och torra, tuber för till<br />

exempel mjukost och kaviar, lock och kapsyler.<br />

Alla förpackningar s<strong>om</strong> lämnas till <strong>återvinning</strong> ska vara<br />

t<strong>om</strong>ma, ursköljda och torra. Ut<strong>om</strong> kaviartuben, för den ska<br />

du lämna in s<strong>om</strong> den är. Dessut<strong>om</strong> ska korken vara på, för<br />

att det inte ska lukta illa.<br />

Visste du att …<br />

… <strong>om</strong> alla lämnar in sina kapsyler till <strong>återvinning</strong> räcker<br />

stålet till 2 200 nya bilar? Varje år!<br />

… det tar 500 år för en aluminiumburk att brytas <strong>ner</strong> av<br />

naturen?<br />

… <strong>återvinning</strong> av aluminium sparar 95 procent av den<br />

e<strong>ner</strong>gi s<strong>om</strong> annars behövs för att göra ny aluminium?<br />

… man ur 15 hemdatorer eller 300 mobiltelefo<strong>ner</strong> kan<br />

utvinna tillräckligt med guld för att göra en vigselring?<br />

Lämna inte på<br />

<strong>återvinning</strong>sstationen<br />

♣ Metallförpackningar s<strong>om</strong> klassas s<strong>om</strong> farligt avfall, till<br />

exempel metallburkar s<strong>om</strong> innehåller färg- eller limrester.<br />

De lämnas till en miljöstation där farligt avfall samlas in.<br />

♣ Saker s<strong>om</strong> har sladd och/eller drivs med batteri, till<br />

exempel en brödrost i rostfritt stål, ska läggas i elektronikinsamlingen.<br />

Oftast är det på k<strong>om</strong>munens <strong>återvinning</strong>scentral.<br />

<strong>Sverige</strong> använder vi <strong>om</strong>kring<br />

50 000 ton metallförpackningar<br />

varje år. Vilket stort berg av<br />

metall! Det är metallförpackningar<br />

s<strong>om</strong> till exempel konservburkar,<br />

kapsyler, tuber, folie och sprayflaskor.<br />

Aluminium är vår vanligaste metall.<br />

Den finns överallt. I marken, luften<br />

och i mat s<strong>om</strong> te och grönsaker.<br />

Faktiskt består mer än åtta procent av hela jordskorpan av aluminium. Det betyder att<br />

av 100 kilo jord är nästan åtta kilo aluminium!<br />

Men <strong>om</strong> vår jord nu är så rik på aluminium, varför kan vi då inte bara slänga våra<br />

kaviartuber och konservburkar bland hushållssoporna och gräva upp lite ny metall?<br />

Jo, för att det krävs så enormt mycket e<strong>ner</strong>gi för att utvinna metaller ur vår jord den<br />

första gången. När vi återvin<strong>ner</strong> aluminium sparar vi varje gång 95 procent av e<strong>ner</strong>gin<br />

s<strong>om</strong> behövs vid nytillverkning, att använda onödigt mycket e<strong>ner</strong>gi sliter hårt på vår<br />

planet.<br />

STÅL ÄR OCKSÅ en vanlig metall. Återvinningen av stål sparar nästan lika mycket<br />

e<strong>ner</strong>gi s<strong>om</strong> när vi återvin<strong>ner</strong> aluminium. Stål görs av järnmalm, s<strong>om</strong> även den finns i<br />

vår jord.<br />

Metaller kan återvinnas hur många gånger s<strong>om</strong> helst. Metallskrot är alltså mycket<br />

värdefullt! När man förstått det vill man nog aldrig mer slänga gamla förpackningar<br />

vare sig bland hushållssoporna eller i naturen. Dessut<strong>om</strong> kan både djur och människor<br />

skära sig på vassa konservburkskanter och kapsyler. Trots att många metaller finns i<br />

jorden tar det väldigt lång tid för naturen att bryta <strong>ner</strong> metallskrot.<br />

Gen<strong>om</strong> att lämna dina metallförpackningar till <strong>återvinning</strong> sparar<br />

du alltså inte bara e<strong>ner</strong>gi. Du spar också på naturens resurser.<br />

Visste du att: Vi svenskar är bäst i världen på att återvinna våra metallförpackningar. Men vi kan bli bättre. I dag<br />

återvin<strong>ner</strong> vi två av tre metallförpackningar s<strong>om</strong> vi använder. Vem kastar den tredje förpackningen i soporna? Inte du, väl?<br />

7


8<br />

arför ska vi bära kassar<br />

med tidningar till<br />

<strong>återvinning</strong>s stationen?<br />

Varför behöver vi skölja ur<br />

gamla mjölkförpackningar? Och varför<br />

står butiks personalen på lagret och<br />

buntar ihop stora wellkartonger?<br />

För att spara träd, kanske? Det är vad<br />

de fl esta tror. Men ännu viktigare är att<br />

spara e<strong>ner</strong>gi.<br />

Allt papper k<strong>om</strong>mer från skogens<br />

träd. Det är en äkta naturprodukt s<strong>om</strong> vi<br />

människor har stor glädje av. Vi kan<br />

skriva på det och meddela oss med<br />

varandra. Vi kan trycka böcker och<br />

tidningar av det. Hur skulle vi annars<br />

lära oss saker <strong>om</strong> vi inte kunde använda<br />

papper?<br />

Vi kan också använda papper till att<br />

packa in och skydda olika varor. Det kan<br />

vara torra livsmedel, eller saker s<strong>om</strong> ska<br />

fraktas över landet. Och över världen.<br />

I vår världsdel Europa har vi kunnat<br />

tillverka papper under de senaste<br />

nio hundra åren.<br />

Lite mer än hälften av <strong>Sverige</strong> är täckt<br />

av skog, så det fi nns gott <strong>om</strong> träd att ta<br />

av. Men skogen är inte bara en råvara till<br />

våra tidningar och förpackningar. Här<br />

ska vi tävla i orientering, plocka bär och<br />

svamp och njuta av dofter, växter. Och<br />

här bor djuren.<br />

Det är bra för hela naturen när vi<br />

återvin<strong>ner</strong> – vi sparar e<strong>ner</strong>gi och<br />

hus håller med träden.<br />

En massa fi brer<br />

Träden s<strong>om</strong> används till papperstillverkning<br />

avverkas först, och görs till så kallat<br />

rundvirke. Det gör man sedan massaved av.<br />

Veden består mest av cellulosafi brer. För att<br />

man ska kunna tillverka papper måste man<br />

sära på fi brerna s<strong>om</strong> fi nns i veden.<br />

Ett sätt att sära på fi brerna är att mala<br />

<strong>ner</strong> veden och lösa upp den i vatten. Då får<br />

man en massa för papper s<strong>om</strong> inte behöver<br />

vara så starkt, till exempel tidningspapper.<br />

För att få ett riktigt starkt och fi nt papper<br />

behövs en kemisk massa, s<strong>om</strong> man får<br />

gen<strong>om</strong> att koka träfl is och kemikalier i ett<br />

tryckkärl. Massan blir då till något s<strong>om</strong><br />

kallas antingen för sulfat eller sulfi t. Sulfat<br />

används till papper för säckar och matkassar.<br />

Sulfi t gör man bland annat smörpapper<br />

och bakpapper av, ett tätt och tåligt<br />

papper. ”Sulfat luktar mat, och<br />

sulfi t luktar skit”, brukar man säga.<br />

Fast det är tvärt<strong>om</strong>. Luktar gör det,<br />

i alla fall.<br />

Ingenting försvin<strong>ner</strong><br />

Alla pappersförpackningar, tidningar, wellpapp och kartonger<br />

s<strong>om</strong> lämnas till <strong>återvinning</strong>sstatio<strong>ner</strong>na blir nya<br />

tidningar eller förpackningar. Från <strong>återvinning</strong>sstationen<br />

körs pappret till en sorteringsanläggning. Där står människor<br />

och sorterar bort skräp s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mit fel – för hand.<br />

Sedan pressas pappret ihop till stora balar och körs till ett<br />

pappersbruk.<br />

Alla pappersförpackningar s<strong>om</strong> samlas in blir nya förpackningar.<br />

Pappret kan också bli pappersyta på gipsskivor,<br />

s<strong>om</strong> används till väggar i hus. Pappret håller ihop gipset<br />

så att det går att spika och skruva i skivan utan att den går<br />

sönder. Gamla tidningar blir nya tidningar. De kan också bli<br />

toalettpapper.<br />

Papper s<strong>om</strong> papper<br />

– ta tillvara allt<br />

Du slänger väl inte teckningar du tröttnat<br />

på hemma? Och alla utskrifter från datorn<br />

s<strong>om</strong> blev fel – hamnar de i papperskorgen?<br />

Skrivböckerna s<strong>om</strong> du inte vill spara<br />

– vad gör du av dem? Allt det här kan faktiskt<br />

läggas tillsammans med tidningarna<br />

i sorteringen. Det pappret kan bli en ny<br />

Fant<strong>om</strong>en-tidning eller en Kamrat-Posten.<br />

På många skolor och arbetsplatser fi nns<br />

särskilda behållare för <strong>återvinning</strong> av vanligt<br />

papper. Finns det på din skola?<br />

Papper:<br />

wellpapp &<br />

Tidningar<br />

Den här tidningen du håller i händerna består till<br />

stor del av returfi brer. Gamla tidningar, helt enkelt.<br />

Kanske har pappret ingått i en dagstidning, serietidning,<br />

telefonkatalog?<br />

Svenskt tidningspapper är oftast en blandning<br />

av färska fi brer från skogen och returfi brer. Fibrerna<br />

kan användas upp till 7 gånger innan de blir slitna.<br />

I <strong>Sverige</strong> är vi duktiga på att återvinna våra<br />

tidningar – förra året samlade vi in 480 000 ton.<br />

Det blir ungefär 54 kg per person – den sparade<br />

e<strong>ner</strong>gin räcker till att ha på tv:n eller datorn i över<br />

en månad!<br />

Men pappersbruken använder en miljon ton<br />

returtidningar, så vi måste importera papper från<br />

andra länder också. När bruken använder returpapper<br />

för att göra nytt papper så sparas jordens<br />

resurser.<br />

Skogens kretslopp<br />

Skogen och pappret ingår i ett naturligt kretslopp<br />

tillsammans. När träden avverkas används träets<br />

cellulosafi brer av pappersbruken. Fibrerna är så<br />

starka att de kan återanvändas fl era gånger, men<br />

de blir kortare för varje gång de återanvänds.<br />

När de inte längre kan användas till nytt papper<br />

används de i stället s<strong>om</strong> bränsle. Kanske för att<br />

värma upp pappersbruket.<br />

Vid förbränningen av fi brerna frigörs koldioxid.<br />

Denna växthusgas fångas upp av växande träd,<br />

medan gamla döende träd tvärt<strong>om</strong> avger koldioxid<br />

och därför bidrar till växthuseffekten.<br />

Vår skog behöver alltså förnyas, gen<strong>om</strong> avverkning<br />

och plantering, för att hålla igång kretsloppet<br />

och rena luften.


Sortera pappret rätt!<br />

Papper s<strong>om</strong> papper, men det ska ändå läggas i olika behållare<br />

på <strong>återvinning</strong>sstationen. Tidningar läggs för sig, där<br />

kan det också slinka med reklamblad, kataloger och rit- och<br />

datautskriftspapper s<strong>om</strong> du har hemma. Cornfl akespaket,<br />

past akartonger, pappersrullar, mjölpåsar, sockerpåsar och<br />

liknande, liks<strong>om</strong> ursköljda mjölkförpackningar, går i en contai<strong>ner</strong><br />

för pappersförpackningar. Wellpapp från Ikea-möbler,<br />

tv:n och andra elektriska apparater, tv-spelet, läggs i samma<br />

contai<strong>ner</strong>.<br />

Var smart! Tänk på att ta loss plast s<strong>om</strong> kan sitta på<br />

pappersförpackningar – till exempel skruvkorken på vissa<br />

juicekartonger.<br />

De fl esta svenska pappersbruk säljer stor del av pappret<br />

de tillverkar till utlandet. Då försvin<strong>ner</strong> fi brerna från vårt land,<br />

men de k<strong>om</strong>mer tillbaka s<strong>om</strong> tonvis med retur papper.<br />

tidning,<br />

kartong<br />

Kartonger<br />

När du köper ett Cornfl akespaket i affären<br />

kan kartongen ha haft många liv innan den<br />

hamnade hos dig. Den kan ha varit jordgubbsfi<br />

lkartong tidigare, men den kan lika<br />

gärna varit en kartong till våffelmix. Innehållit<br />

en radiostyrd bil. Eller ett halsband.<br />

Den kan till och med ha förpackat den nya<br />

teven eller den blåa bl<strong>om</strong>vasen – även <strong>om</strong><br />

de k<strong>om</strong> i wellpapp. För allt papper är ju i<br />

grunden samma fi brer.<br />

Wellpapp<br />

Vad är egentligen skillnaden mellan<br />

wellpapp och kartong? Jo, wellpapp har<br />

ett vågigt mellanskikt s<strong>om</strong> har limmats<br />

ihop med ett eller två platta papper.<br />

Vågorna skyddar. Materialet har fått<br />

sitt namn från det tyska ordet för våg<br />

– Welle.<br />

Wellpapp är starkt och tåligt, samtidigt<br />

s<strong>om</strong> det är lätt. Det uppfanns i<br />

USA i slutet på 1800-talet. Fortfarande<br />

är det ett av de vanligaste och bästa<br />

materialen för att skydda känsliga saker<br />

under transporter. S<strong>om</strong> elektronik<br />

och porslin, till exempel.<br />

Skölj ur mjölkpaketen!<br />

Om det är mjölk kvar i förpackningen kan<br />

det bildas bakterier och mögel. Och det<br />

luktar inte så trevligt, precis. Det kan också<br />

locka till sig stora, feta råttor, vilket inte<br />

heller är så trevligt. Lukten av gammal sur<br />

mjölk är skönt att slippa för den s<strong>om</strong> ska<br />

sortera förpackningarna på sorteringsanläggningen.<br />

NÄSTAN ALL WELLPAPP återvinns. 86<br />

procent, det är mer än fyra femtedelar.<br />

Men det beror inte bara på att vi<br />

svenskar är så duktiga på att bära våra<br />

förpackningar till <strong>återvinning</strong>sstationen.<br />

Den mesta wellpappen hamnar på<br />

ställen där det är lätt att samla ihop och<br />

hämta den. Gå runt hörnet på någon<br />

stor affär i ett köpcentrum så ser du<br />

säkert en hög lastkaj. Där är det lätt att<br />

lossa varorna till affären, men också lätt<br />

att lasta wellpappförpackningar – s<strong>om</strong><br />

personalen sorterat och packat samman<br />

när de plockat upp nya varor.<br />

Tänk på att …<br />

… ordet papper k<strong>om</strong>mer från det<br />

gamla Egyptens papyrus.<br />

… förr i tiden gjordes ”papper” av tyg.<br />

… det går åt en tredjedel mindre<br />

e<strong>ner</strong>gi <strong>om</strong> vi använder returfi brer till<br />

nytt papper.<br />

… 480 miljo<strong>ner</strong> mjölk- och fi lmjölkspaket<br />

återvinns varje år.<br />

… åtta av tio svenskar sorterar och<br />

återvin<strong>ner</strong> sina tidningar. Bravo!<br />

… var tredje pappersförpackning i<br />

mat butiken är tillverkad av återvunnet<br />

papper.<br />

9


Vart tar glaset vägen?<br />

Nästan allt glas i hela landet hamnar förr eller senare hos Svensk<br />

GlasÅtervinning i Hammar, vid norra delen av sjön Vättern. Där<br />

finns <strong>Sverige</strong>s enda anläggning för att återvinna glas. Dit k<strong>om</strong>mer<br />

glas med lastbilar med <strong>om</strong>kring 400–600 ton <strong>om</strong> dagen! Glaset<br />

sorteras och kollas, både för hand och med hjälp av<br />

fototeknik och magneter längs ett rullande band.<br />

Allt främmande och orent material tas bort<br />

innan det krossas till skärvor, s<strong>om</strong> används<br />

s<strong>om</strong> ny råvara in<strong>om</strong> glasindustrin.<br />

sedan svalna till 1 100 grader.<br />

Glas<br />

10<br />

Vad är glas?<br />

Glas s<strong>om</strong> används till förpackningar<br />

består av en blandning<br />

av sand, soda (en sorts salt)<br />

och kalk. Materialen blandas<br />

och värms upp till 1 500 grader.<br />

För att man ska kunna<br />

arbeta med glasmassan måste den<br />

Färgat glas<br />

för sig – det är<br />

ju glasklart!<br />

Vad händer med<br />

det återvunna glaset?<br />

las är ett material med många bra<br />

egenskaper. Det är helt tätt och ger<br />

varken ifrån sig doft eller smak till<br />

innehållet. Lätt att skölja ur och hålla<br />

rent är det också. En annan fördel är att det går<br />

lätt att återvinna – och kan användas hur många<br />

gånger s<strong>om</strong> helst. Utan att kvaliteten blir sämre.<br />

Ibland är det en nackdel att det väger en del,<br />

förstås. En burk eller flaska av glas kan också gå<br />

sönder <strong>om</strong> man tappar dem.<br />

Glas har använts i cirka 5 000 år. Allra först i<br />

Egypten, s<strong>om</strong> pärlor, smycken och mindre saker. För två<br />

tusen år sedan lärde man sig i Syrien att göra håligheter i<br />

glaset gen<strong>om</strong> att blåsa in luft och kunde tillverka bägare och<br />

skålar.<br />

Så formas än i dag de vackraste konstföremål och prydnadssaker<br />

i glas i olika färger – skålar, vaser, dricksglas. Och svenska<br />

glasbruk har blivit kända över hela världen.<br />

Men det är bara <strong>om</strong>kring 150 år sedan man började serietillverka<br />

glasförpackningar i fabriker och använda dem i större <strong>om</strong>fattning. S<strong>om</strong><br />

syltburkar, saftflaskor, ja, till mat och dryck av många olika slag.<br />

För 130 år sedan började svenska glasbruk att köpa in ”begagnat” glas för<br />

att det var mer ekon<strong>om</strong>iskt att återanvända gammalt glas.<br />

Idag är <strong>Sverige</strong> bland de bästa länderna i världen på att samla in och återvinna<br />

glas. Vi återanvänder 96 procent av allt glas s<strong>om</strong> säljs. Det är nästan allt, kan det bli<br />

Nästan hälften av glaskrosset – mest ofärgat glas<br />

– skickas vidare till ett glasbruk söder <strong>om</strong> Borås för<br />

att bli nya flaskor och burkar.<br />

Största delen av det färgade glaskrosset blir<br />

glasull. Den används s<strong>om</strong> isoleringsmaterial<br />

i våra husväggar för att de ska bli tätare och<br />

hålla värmen. Glasullen är brandtålig,<br />

luftig och tål fukt.<br />

En del av det färgade glaskrosset<br />

säljs till glasbruk i utlandet och<br />

används till glasförpackningar.<br />

Glasflaskor och burkar<br />

formas i maski<strong>ner</strong>, med<br />

hjälp av tryckluft s<strong>om</strong><br />

blåser ut glaset i<br />

formar.<br />

bättre? Ja, lite. Och det är i alla fall viktigt att vi fortsätter att vara duktiga på att sortera<br />

och lämna tillbaka glas.<br />

Det går åt 20 procent mindre e<strong>ner</strong>gi – en femtedel – då gammalt glas används s<strong>om</strong> råvara.<br />

Dessut<strong>om</strong> minskar utsläppet av koldioxid mycket – ett av de största miljöhoten s<strong>om</strong> finns på<br />

jorden!<br />

I hela världen använder människorna varje år 90 miljo<strong>ner</strong> ton glas. Det blir ett enormt glasberg<br />

<strong>om</strong> vi inte hjälps åt att ta rätt på glaset, så att det kan användas igen.<br />

Sortera rätt!<br />

Alla behöver dra sitt strå till stacken med<br />

<strong>återvinning</strong>en. Du kan se till så att din<br />

familj alltid lägger färgat glas i en kasse<br />

och ofärgat i en annan för att sedan<br />

lämna det på en <strong>återvinning</strong>sstation. Det<br />

är viktigt att färgat glas och ofärgat stoppas<br />

i rätt behållare. Då är det lättare att<br />

återvinna det ofärgade glaset.<br />

VIN- OCH SPRITFLASKOR från Systembolaget<br />

ger inte längre pant, så de ska<br />

sorteras och återvinnas istället.<br />

Glasflaskor på 33 och 50 centiliter, läsk-<br />

och ölflaskor, lämnas in i butiker och ger<br />

pantpengar direkt i handen.<br />

MEN GLÖDLAMPOR, DÅ? De är av glas och<br />

ska inte slängas i hushållssoporna, men<br />

de hör inte heller hemma i glasinsamlingen.<br />

Alla typer av glödlampor och lysrör<br />

räknas s<strong>om</strong> elektronik och ska lämnas för<br />

sig till k<strong>om</strong>munens <strong>återvinning</strong>scentral.<br />

Tänk <strong>om</strong> …<br />

… man ställde alla glasförpackningar s<strong>om</strong><br />

samlats in under ett år på en enda lång<br />

rad. Då skulle de räcka ett helt varv runt<br />

jordklotet.<br />

Visste du att …<br />

♣ 150 000 ton glas samlas in i <strong>Sverige</strong><br />

varje år?<br />

♣ 1 kg glaskross från insamlat glas<br />

blir 1 kg nytt glas? Inget spill där, inte!


Vad blir vad?<br />

Sopor du sorterar blir till nya saker, men<br />

vad hör ihop här? Dra streck mellan övre<br />

och nedre raden – mellan en förpackning<br />

du sorterar och något s<strong>om</strong> materialet kan<br />

användas till. Visst kan du svaren när du<br />

funderat lite?<br />

Svaren fi nns på www.hsr.se, Rätt sak på<br />

rätt plats, Rätta svar<br />

TOAPAPPER NYA BILAR LEKPLATS GLASFIBER KASSAR<br />

Gömda ord<br />

Försök hitta de tio orden s<strong>om</strong><br />

gömmer sig bland alla bok -<br />

stäverna. Några är skrivna framlänges,<br />

några baklänges, några på<br />

snedden. Missar du något ord så<br />

fi nns lösningen på www.hsr.se,<br />

leta under Rätt sak på rätt plats,<br />

Rätta svar<br />

Glasfl aska<br />

Tub<br />

Konservburk<br />

Plast<br />

Natur<br />

E<strong>ner</strong>gi<br />

Tidning<br />

Kartong<br />

Papper<br />

Träd<br />

Pennställ eller minikruka?<br />

Metallburkar blir just så häftiga pennställ<br />

s<strong>om</strong> du själv gör dem till. Använd papper,<br />

paljetter, guldpenna eller glitterpapper.<br />

Limma fast bl<strong>om</strong>mor eller andra bilder du<br />

gör – eller hittar i någon tidning.<br />

Servetthållare på festen<br />

Festligt och fi nt blir det med servett hållare<br />

av toa- eller hushållsrullar. Klipp eller skär<br />

av lag<strong>om</strong> längd. Klipp till och fäst en remsa<br />

av färgat, dekorerat eller glittrigt <strong>om</strong>slagspapper<br />

runt rullen, över kanten. Använd<br />

papperslim. Mönstrad tejp och coola klistermärken<br />

är också kul att använda.<br />

Måla din egen matlåda<br />

Vems är matlådan? Ingen behöver undra<br />

<strong>om</strong> du gör din egen matlåda till utfl ykter<br />

eller fritidsaktiviteter. Rita ditt namn<br />

med blyerts på en glasslåda i plast och<br />

måla konturerna med glas- och keramikfärg,<br />

och resten av burken. Fyll sedan i<br />

namnet med vit färg.<br />

W E M Y S L O T A S T J U P O F A N T R<br />

G Y Å R M O B I U Y E T B H U J B O L C<br />

A F P A U Å X D H B O B K D M M I G A P<br />

L L D F S G O N Ö I A S A P N C K O F U<br />

Y U K N B I M I N E K O L P Å V R Å E N<br />

P T Å Y M A G N G O S K Å A Q A J A H Ö<br />

K U M A U Å U G N L F A O A L U Ä E C E<br />

A R G D A H Q S F E L A B E Y D E O P S<br />

M U I S Ä G E B Ä S F I L M N U Y R E S<br />

A G S S A R M L K G S H Y N E S Q B T O<br />

J H S Ö V K T Ö I G A B O A K U A B R Y<br />

I N Ö B D O N N G Ä L M B O K S T R A D<br />

N F U C Å P E N E R G I Y N T D E U C I<br />

A R O F K A R T O N G G M I N S Å P F E<br />

K I S Y B K A U Å N E J A A M U P Y Ä R<br />

A O Y B I G R N E P A N T S A L P O G O<br />

S R E S D E N I A Ö K E T S I E A P R K<br />

P I H Å N E O P N T A Y B D Ä U H O P E<br />

Ö L I F Å K P I Q G U P Y C F Å T O N Ö<br />

A B Ö C A E A J O T R R N U K O G R I U<br />

Y G N O R Q L U Å B O I D N O M Ä P L Y<br />

11


12<br />

Mamma Helena<br />

Lydia<br />

Familjen Norin i Masthugget i Göteborg<br />

handlar både KRAV- och rättvisemärkta<br />

varor. De är miljömedvetna och gör så<br />

mycket de orkar i vardagen.<br />

Vega<br />

"Lätt s<strong>om</strong><br />

Hemma<br />

äter vi KRAV-märkta<br />

bana<strong>ner</strong> s<strong>om</strong> inte är besprutade<br />

med kemikalier.<br />

D<strong>om</strong> skalen vill vi hellre<br />

ha i k<strong>om</strong>posten, där<br />

allt ska bli jord.<br />

en plätt att<br />

Nike<br />

sortera rätt"<br />

PappaCalle<br />

Elis<br />

Femton liter mjölk och sju liter fil. Det är<br />

bara en liten del av vad s<strong>om</strong> går åt<br />

under en vecka hos familjen Norin i<br />

Göteborg.<br />

Med barnen Elis, 2 år, Vega, 7 år,<br />

Lydia, 9 år och Nike, 11 år,<br />

plus mamma och pappa<br />

blir sorteringshinkarna<br />

under diskbänken snabbt<br />

fulla.<br />

TEXT: AGNETA SLONAWSKI<br />

FOTO: SERGIO JOSELOVSKY


Nike sköljer ur mjölkpaketen. Alla barn hjälps åt att bära ned k<strong>om</strong>posten och förpackningarna till soprummet.<br />

emma hos familjen Norin är det<br />

lite speciellt. De lyckas sortera<br />

det allra mesta av sina sopor, och<br />

får nästan inget kvar i sophinken.<br />

– Det är en jättestor del s<strong>om</strong> är förpackningar<br />

och k<strong>om</strong>post. Det blir nästan inget<br />

kvar i sophinken när vi tagit hand <strong>om</strong> det,<br />

säger Calle Norin.<br />

I det lilla skåpet under diskbänken står<br />

fyra hinkar i olika färger: I en röd skurhink<br />

ligger plastpåsar prydligt hopvikta och på<br />

insidan av dörren hänger en liten plastlåda<br />

för k<strong>om</strong>post. Längst fram står en turkos<br />

hink för alla förpackningar och bredvid en<br />

alldeles vanlig skräphink. Hinken med platta<br />

mjölkpaket och andra förpackningar brukar<br />

bli full efter ett par dagar.<br />

Det är mamma Helena och pappa Calle<br />

s<strong>om</strong> sorterar mest och har huvudansvaret<br />

för åter vinningen, men alla är med och<br />

hjälper till. Alla gör sin del.<br />

Om Nike, s<strong>om</strong> är äldst, får välja går hon<br />

helst ut med för packningarna.<br />

– Jag brukar lägga bananskalen i k<strong>om</strong> -<br />

posten, upplyser hennes lillasyster Lydia oss<br />

<strong>om</strong>. Där lägger vi matrester och skal s<strong>om</strong><br />

kan bli jord.<br />

Elis är också med och lämnar tidningar<br />

på <strong>återvinning</strong>sstationen.<br />

Den stora k<strong>om</strong>postbehållaren fi nns vis -<br />

serligen på gården, men hon tycker nog att<br />

det är lite äckligt. Och förresten vill hon<br />

ibland hellre leka med sina k<strong>om</strong> pisar än att<br />

gå till <strong>återvinning</strong>sstationen.<br />

– Men jag brukar skölja ur mjölkpaketen<br />

<strong>om</strong> jag är ensam hemma, säger hon och<br />

pekar på två t<strong>om</strong>ma paket s<strong>om</strong> står upp - och<br />

nedvända i vasken.<br />

HELENA NORIN TYCKER att det är fel att locka<br />

med pengar för att barnen ska delta mer i<br />

sorteringsarbetet.<br />

– Jag tycker att det är en naturlig del i<br />

vardagen för hela familj en, säger hon.<br />

S<strong>om</strong> tur är fi nns både soprum, k<strong>om</strong>posttrumma<br />

och <strong>återvinning</strong>sstation in<strong>om</strong> 50<br />

meter från deras fyrarumslägenhet, s<strong>om</strong><br />

ligger på andra våningen i ett hus nära<br />

Slottsskogen. I Göteborg, alltså.<br />

– Det är nära, så det känns inte besvärligt.<br />

Vi sorterar för att det är bäst för naturen<br />

och vår jord, men dessut<strong>om</strong> tjänar vår<br />

bostadsrättsförening på att vi behöver<br />

mindre sophämtning. Därför får alla<br />

lägre hyra, säger Calle.<br />

Alla tjänar på att sorteringen fungerar.<br />

Testa sopmängden!<br />

Lägg alla förpackningar ovikta i en<br />

sopsäck i klassrummet eller hemma<br />

i ditt eget kök för att se hur mycket<br />

plats det tar. Vik sedan ihop allt<br />

prydligt och jämför hur lite plats<br />

det tar. Bra va?<br />

Allt hopvikt tar mindre plats<br />

under diskbänken – och på <strong>återvinning</strong>sstationen<br />

också!<br />

Sorteringstips:<br />

♣ Skölj ur mjölkpaket och fl askor och burkar<br />

noggrant. Ställ dem upp och <strong>ner</strong> i vasken,<br />

så att vattnet rin<strong>ner</strong> ut.<br />

♣ Vik ihop och lägg alla förpackningar i en<br />

enda hink eller låda under diskbänken.<br />

♣ Sortera sedan plåt, plast, hårdpapp, tidningar<br />

och så vidare i olika kassar, antingen<br />

i köket eller direkt på <strong>återvinning</strong>splatsen.<br />

♣ Skruva av plastkorkarna!<br />

♣ Har du plats i något skåp hemma, så kan<br />

du göra ordning skokartonger för metall,<br />

batteri, elsaker och så vidare.<br />

♣ Ställ en liten hink med lock (exempelvis<br />

lingonsyltshink eller en glassburk) för att<br />

lägga matrester i. Eller sätt fast en liten<br />

plastlåda på dörren till skåpet under diskbänken.<br />

Gör så att den går att ta av när<br />

den ska tömmas.<br />

BATTERIER<br />

& ELPRYLAR<br />

FÖRPACK-<br />

NINGAR<br />

HUSHÅLLS-<br />

SOPOR<br />

Detta ska till exempel<br />

i hushållssoporna:<br />

KOMPOST<br />

♣ Matrester s<strong>om</strong> blir över (för den<br />

s<strong>om</strong> inte har k<strong>om</strong>post på gården)<br />

♣ Förpackningar s<strong>om</strong> inte är t<strong>om</strong>ma<br />

och rena (s<strong>om</strong> sminkburkar)<br />

♣ Kuvert<br />

♣ Dricksglas<br />

♣ Leksaker<br />

♣ Trasiga köksredskap<br />

Så här enkelt är det!<br />

13


14<br />

– Naturen är bästa stället!<br />

I höst är Jonas Leksell programledare för en ny serie s<strong>om</strong><br />

heter Hela köret. Då handlar det <strong>om</strong> glädjen att köra häftiga<br />

fordon.<br />

onas Leksell får spader <strong>om</strong> han inte<br />

k<strong>om</strong>mer ut i skogen lite då och då.<br />

Eller ganska ofta, förresten.<br />

– Jag måste ut och grilla, tälta eller<br />

bara sitta vid en eld, säger han. Minst varje helg.<br />

När han spelade in programmet Myror i<br />

brallan fi ck han vara i skogen ofta. Mellan tv-<br />

Vad slängs var?<br />

Du kanske vet var sakerna i labyrinten<br />

ska slängas? Skickligt, då är du<br />

redan en återvinnare. Men även<br />

<strong>om</strong> du vet, gäller det här att hitta<br />

en väg gen<strong>om</strong> labyrinten fram till<br />

de runda materialsymbolerna.<br />

Varje sak har sin rätta plats i en av<br />

behållarna. Knepigt?<br />

På www.hsr.se under Rätt sak på rätt plats, Rätta svar,<br />

Labyrinten, fi nns rätta svar för vilken sak s<strong>om</strong> ska slängas<br />

i vilken behållare.<br />

inspelningar och stadsliv lastar han in sin hund<br />

Tudor i bilen och drar ut i naturen.<br />

Det är där han kän<strong>ner</strong> sig mest hemma. Bland<br />

djuren. Samtidigt tycker han att han är gäst i<br />

deras skog. Att det känns lite högtidligt att få vara<br />

där, att man inte ska lämna människospår efter<br />

sig.<br />

– Jag kan inte förstå hur någon kan k<strong>om</strong>ma på<br />

tanken att slänga något skräp, säger han. Det ser<br />

fult ut och det gör mig först lite sur. Sedan fattar<br />

jag bara inte. Några ölburkar kan förstöra mina<br />

fantasier <strong>om</strong> skogen, att man kanske är i medeltiden<br />

och gör upp eld.<br />

Han brukar plocka upp skräp han ser s<strong>om</strong> är<br />

farligt för djur.<br />

– En gång såg jag en and s<strong>om</strong> fastnat med<br />

halsen i plastringar s<strong>om</strong> sitter runt läskburkar,<br />

berättar han.<br />

När Jonas var mellan tio och tolv år var han<br />

jämt i skogen med sina k<strong>om</strong>pisar. Det var ett<br />

enda stort även tyr och han lekte india<strong>ner</strong>, krig<br />

och massor av annat påhittat. Minsta dunge<br />

kunde bli en ur skog och ett skogsparti en<br />

djungel. Ett ställe att vara i fred på, utan<br />

vuxna. Nu när han är vuxen själv är det fort -<br />

farande hans bästa lekplats.<br />

Hur får man människor att sluta slänga skräp? Redan nu är det olagligt att skräpa <strong>ner</strong>, men<br />

alldeles för många gör det ändå. Gå in på www.hsr.se under Rätt sak på rätt plats, Förslag – skriv in ditt förslag där.<br />

– Slänga skräp på marken? Hur då? Det är ju hur konstigt<br />

s<strong>om</strong> helst, säger Jonas Leksell, s<strong>om</strong> de allra fl esta kän<strong>ner</strong><br />

igen från fl era tv-program <strong>om</strong> djur och natur.<br />

Fakta <strong>om</strong> nedskräpning<br />

♣ Omkring 900 ton skräp slängs på<br />

marken varje år i <strong>Sverige</strong>.<br />

♣ 377 miljo<strong>ner</strong> kronor av våra skattepengar<br />

kostar det att plocka upp skräp<br />

varje år.<br />

♣ Cigarettfi mpar är det vanligaste skräpet<br />

i städer. 1 200 000 vuxna svenskar röker<br />

dagligen. De slänger i snitt 1,7 fi mpar<br />

på marken varje dag.<br />

♣ Fimpar är miljöbovar s<strong>om</strong> innehåller<br />

många gifter och cancerframkallande<br />

ämnen. Till exempel tungmetallen<br />

kadmium, s<strong>om</strong> aldrig kan brytas <strong>ner</strong><br />

i naturen, utan lagras och förs vidare<br />

i marken, vattnet och in i fi skar, alger<br />

och överförs till andra djur. Och till<br />

människor.<br />

♣ Fåglar, fi skar och andra djur kan dö av<br />

fi mpar. Små barn s<strong>om</strong> får i sig fi mpar<br />

och snus kan bli sjuka.<br />

Tänk på att: Även ett litet tuggummi är skräp. Om du slutar slänga skräp ut<strong>om</strong>hus gör det skillnad, <strong>om</strong> många slutar gör det en väldigt stor skillnad.


Återbruk med tufft stuk<br />

Fantasi=det rätta instrumentet<br />

VAD GÖR MAN NÄR man vill spela musik, men inte har<br />

råd att köpa instrument?<br />

Tillverkar egna förstås.<br />

Så gjorde Bagunçaço, ett ungt band från fattigkvarteren<br />

i Bahia i Brasilien. Skräp från gatan – till exempel<br />

oljefat och en plasttank s<strong>om</strong> tidigare tjänstgjort s<strong>om</strong><br />

toalett – förvandlades till fantasifulla slagverksinstrument.<br />

Med tiden blev de riktigt avancerade.<br />

I dag är Bagunçaço ett världsberömt samba-reggaeband<br />

s<strong>om</strong> även besökt <strong>Sverige</strong> under några av sina<br />

turnéer. I dag arbetar Bagunçaço för att ungd<strong>om</strong>ar i<br />

medlemmaras barnd<strong>om</strong>skvarter inte ska hamna på<br />

gatan. Och så spelar de fortfarande på sina hemmagjorda<br />

instrument förstås!<br />

”Skräpjuveler”<br />

RINGAR AV PORSLINSSKÄRVOR och<br />

gamla prismor. Dekorativa mobiler<br />

av glasskärvor, halva örhängen, trasiga<br />

nyckelringar och allt annat man<br />

kan hitta i botten av en byrålåda. Allt<br />

detta finns på Blå gungan i Gamla<br />

Stan, i Stockholm.<br />

En liknande butik finns i Malmö,<br />

Design Mervi på Lilla torg 9. Här<br />

säljs smycken s<strong>om</strong> alla är tillverkade<br />

av återvunnet material sås<strong>om</strong><br />

cd-skivor och muffinsformar s<strong>om</strong><br />

bankats platta.<br />

Mikagus juiceväskor<br />

MIKAGU ÄR ETT kvinnligt<br />

kooperativ på Filippi<strong>ner</strong>na,<br />

mest känt för sina väskor s<strong>om</strong><br />

tillverkas av återvunna juiceförpackningar.<br />

Med åren har<br />

det även blivit inredningsdetaljer<br />

s<strong>om</strong> papperskorgar<br />

och färgglada tvättkorgar.<br />

Förra året fick Mikagu en fin<br />

designutmärkelse i Tokyo.<br />

Läs mer på:<br />

www.mikagu.c<strong>om</strong><br />

Vem är en miljöhjälte?<br />

Har du en k<strong>om</strong>pis s<strong>om</strong><br />

tänker mycket på naturen<br />

och att den ska må bra?<br />

Eller är du kanske själv en<br />

tuff miljöhjälte? Du kan<br />

utnämna vem du vill till<br />

miljöhjälte!<br />

Kanske Kjelle<br />

vill ha en sån<br />

där väska i<br />

julklapp?<br />

Här kan du klippa ut och göra egna miljömärken.<br />

Klipp ut pappersrundlarna och<br />

klistra dem på kartong, wellpapp eller en bit<br />

plast. Jämna till runt kanterna med sax. Fäst<br />

en säkerhetsnål på baksidan, eller hitta på<br />

någon annan fiffig fastsättningsanordning.<br />

Och VIPS – så har du ett märke!<br />

15


Lycka till!<br />

Hej då!<br />

Vinn coola<br />

tatueringar!<br />

Korsordet: Sätt rätt<br />

bokstav på rätt plats!<br />

HAR DU LÄST <strong>om</strong> <strong>återvinning</strong>smaterialen<br />

i tidningen? Fyll i korsordet<br />

så gott du kan och försök få fram<br />

ledorden i de gula rutorna. Skriv in<br />

ledordet senast 30 september 2005<br />

på www.hsr.se där du först klickar på<br />

rubriken Rätt sak på rätt plats, sedan<br />

på korsord. Du kan vinna en tuff<br />

låtsastatuering med <strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong><br />

<strong>Rent</strong>s symbol.<br />

Bland de rätta svaren lottas 20<br />

vinnare.<br />

Den rätta lösningen hittar du från<br />

och med den 1 oktober på samma<br />

plats på hemsidan. Där kan du också<br />

se vilka s<strong>om</strong> vunnit tatueringar.<br />

Dags att tävla!<br />

DEN HÄR TIDNINGEN är en del av en kampanj s<strong>om</strong> heter Rätt<br />

sak på rätt plats. När ni har läst tidningen, tittat på videon och<br />

gått igen<strong>om</strong> <strong>återvinning</strong>, sortering och skräp med er lärare – då<br />

är det dags att tävla!<br />

Svara på några <strong>återvinning</strong>s- och skräpfrågor och gå ut och<br />

titta hur det ser ut på skräpfronten runt er skola. Skriv en slogan<br />

<strong>om</strong> varför det är så viktigt att sortera och återvinna. Man tävlar<br />

klass för klass. Er lärare har fått ett tävlingsformulär s<strong>om</strong> ni fyller<br />

i tillsammans. <strong>Håll</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>Rent</strong> tillhanda senast 28 oktober.<br />

Vinnaren i din stad får 2 000 kr! De tre bästa klasserna i<br />

<strong>Sverige</strong> får tävla i en final med extra kluriga frågor <strong>om</strong> sortering,<br />

<strong>återvinning</strong> och nedskräpning. De får även göra ett sorteringsrace.<br />

Läraren, en tjej och en kille per klass får representera klassen<br />

i finalen. Vinnaren i hela <strong>Sverige</strong> får 20 000 kronor! Andra pris<br />

är 7 000 kronor och tredje pris 5 000. Lycka till!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!