Ladda ner Elevmaterial om återvinning (pdf) - Håll Sverige Rent

Sortera & bli en
återvinnare
KAMPANJEN RÄTT SAK PÅ RÄTT PLATS DRIVS AV STIFTELSEN HÅLL SVERIGE
RENT I SAMARBETE MED FÖRPACKNINGS- OCH TIDNINGSINSAMLINGEN

2
Utgiven september 2005
Kampanjen
Rätt sak på rätt plats
drivs av Stiftelsen
Håll Sverige Rent
i samarbete med
Förpacknings- och
Tidningsinsamlingen;
MetallKretsen AB
Plastkretsen AB
Pressretur AB
Returkartong AB
KAMPANJLEDARE
Helena Jönsson
Håll Sverige Rent
helena.jonsson@hsr.se
Tel 08-505 263 35
Hej!
Jag heter Kjelle,
Kjell Sortera.
MINA KOMPISAR KALLAR mig för Kjelle. Jag gillar att greja
med plast, metall och papper och sånt. Alla sorters
material, som går att använda till coola saker.
Saker som går att använda.
Jag har två yngre brorsor och vi bor med
våra föräldrar i en lägenhet i stan. Tur att jag
har eget rum, för det ser ut som en riktig
verkstad. När jag inte mekar där vill jag vara ute i
skogen med min hund. Elvis, heter han.
Håll Sverige Rent och bolagen som har hand om
återvinningsmaterialen säger att vi är grymt bra på att
sortera och ta hand om sopor i Sverige. Källsortering, som det kallas
när man delar upp materialen. Men de säger att vi behöver bli ännu bättre.
För att spara på jordens resurser helt enkelt, och för att spara energi. Det är ju coolt!
DET GÅR ÅT MYCKET värmeenergi till industrier och att värma upp husen vi bor i. Allt
vi behöver använda kommer från jorden och tänk om det vi behöver för att tillverka
nya saker plötsligt tar slut! Hjälp, vad gör vi då i framtiden?
Ja, jag tycker att alla till att börja med ska ta hand om sina sopor. Så att plast,
papper och glas kan användas igen …
Och vad kan du göra, då?
Läs den här tidningen och lär dig lite mer om plast, papper, metall och glas. Jag
följer med genom tidningen och visar vägen. Kampanjen heter Rätt sak på rätt plats.
Men sen räcker det inte att veta och snacka och bry sig i största allmänhet. Det är
att sortera under diskbänken som gäller. Eller i klädkammaren som Sveriges
miljöminister. Och att lämna grejerna till återvinningsstationen.
Sååååå enkelt!
Det är coolt att vara en återvinnare. Alla vill väl vara en vinnare. Eller?
Ha de bra, vi ses!
POSTADRESS
Stiftelsen Håll Sverige Rent
Box 4155
102 64 Stockholm
PRODUKTION
Tidningsmakarna AB
Tel 08-545 120 00
Ingrid Roos, redaktör
Petra Älgevik, AD
och illustratör
SKRIBENTER
Plast – Sten Windén
Metall – Sara Trus
Papper, tidning, well,
kartong – Rolf Almström
Glas – Rune Struck
Kjell Sortera
TRYCK
Svenska Tryckcentralen 2005
Denna trycksak uppfyller
kraven för Svanens miljömärkning.

Vad tycker du om
14
6–10
Lär dig återvinna!
sopor och natur?
Jonas om nedskräpning
Laleh1. Tycker du att det är viktigt att ta
vara på jordens resurser?
– Ja verkligen, vi behöver det
för att överleva. Men inte bara
för vår egen skull. Naturen
och djuren har lika stor rätt att
få existera som vi människor.
12
2. Hur ser det ut under din diskbänk
hemma? Brukar du sortera
dina sopor?
– Jag är bostadslös just nu, måste flytta
ut ur min andra-handslägenhet, som jag
inte hunnit stadga mig i. Jag är på turné och jobbar
mest, men så fort jag fått en fast bostad ska jag
sortera.
3. Favoritmat/dryck som du får
många förpackningar av?
– Äter mest ute eller hos vänner, men jag älskar
blåbärssoppa mest i hela världen!
Sorterarfamiljen
Brolle jr.
1. Tycker du att det är
viktigt att ta vara på
jordens resurser?
– Ja, det är bra att göra
det. Jag är ofta ute i
naturen och vill värna
om den så gott jag kan.
2. Hur ser det ut under
din diskbänk hemma?
Brukar du sortera dina sopor?
– Sådär, i min lägenhet i Stockholm
sorterar jag papper, resten går i en vanlig sophink. I
stugan i Skellefteå lägger jag alla material i en grön
box, som sedan kommunen tar hand om och sorterar.
Jag grovsorterar papper.
3. Favoritmat/dryck som du får
många förpackningar av?
– Jag dricker mycket nyponsoppa, minst en liter om
dagen. Det blir många förpackningar det, och man
håller sig pigg och glad av vitaminerna.
3

4
Miljöhjältar
i Tensta
–Tensta är lite för smutsigt tycker
jag. Jag brukar plocka upp skräp när
jag ser det, men aldrig blåsippor.
Dem får man inte plocka.
– Mohamed Said, 10 år.

Papperskorgar som lockar till släng, gör så att blom -
morna blommar och hela kohagen grön. Finns dom?
Ja! Det var så allt började i Bussenhusskolans 4–6:a i
Tensta utanför Stockholm, där eleverna i dag är riktiga
sorteringsproffs. TEXT: SARA TRUS FOTO: ULF LODIN
tänk om våra papperskorgar vore
lite mer inbjudande. Skulle vi då
tycka att det var roligare att slänga
vårt skräp där?
Det tror eleverna i Bussenhusskolans 4–6:a.
För dem är det lika själv klart att slänga sitt
skräp på rätt plats som att det kommer
vatten ur kranen.
När Håll Sverige Rent för tre år sedan
utlyste en tävling inom kampanjen ”Södra
Järva – rent och snyggt”, gjorde eleverna
verklighet av sin idé om lockande papperskorgar.
– Vi var trötta på allt skräp som ligger
mellan höghusen och överallt i naturen här i
Tensta, säger Karin Sahlberg som är
klassföreståndare och miljöansvarig på
skolan.
Det skissades och färglades på stora
pappersark. Alla papperskorgar blev
speciella, en fi ck till exempel en stor röd
mun. Lätt att pricka och rolig att slänga i.
Till sist pryddes de också med ordet papperskorg
på alla möjliga språk. Och vips
stod hela klassen på prispallen med ett
segrande bidrag.
– Bättre morot kunde vi inte få för att
– Under miljöveckan här på skolan gick vi
runt och plockade och sorterade skräp
ihop. Sedan kunde jag förklara hur
man ska sortera sina sopor hemma.
Nu vet både mamma och pappa hur
man gör.
Lydia Akturk, 12 år.
– Det är skräpigare här i Tensta än i
Indien. Jag tycker att folk borde åka
till Punjab och lära sig hur man ska
bära sig åt.
Prit Kaur, 12 år.
fortsätta miljöarbetet på skolan, säger Karin.
Att vara ute i naturen, samt att se och göra
saker i verkligheten, är sådant som underlättar
all inlärning, tycker hon. Det här med skräp
och sortering av olika material visade sig vara
särskilt lyckat i undervisningen.
– Nu vet vi att vi måste sortera våra sopor
också, att man inte slänger allt på samma
ställe, säger Prit Kaur, 12 år.
– Jag och min tvillingbror har lärt våra
föräldrar hur vi ska sortera våra sopor där
hemma, fortsätter Prit.
– Att värna om miljön borde vara grunden
i allt en människa gör, säger Karin. Nedskräpning
är kanske inte det allra största
miljöproblemet, men det är det onödigaste.
Förstår man det, förstår man nog det
mesta.
NÄR HÅLL SVERIGE RENT utlyste en ny tävling
– ”Skräprullen 2004” för grundskolor i
Spånga och Tensta stadsdelsförvaltning – var
eleverna inte sena att anmäla sig. Upp draget
var att göra en underhållande videofi lm om
nedskräpning, avfall och åter vinning.
Även denna gång placerade sig klassens
bidrag ”Väskryckaren” bland de bästa.
– Jag lärde mig jättemycket under Stockholms
miljödagar. Man måste sortera
sina sopor för att ha ett rent dricks vatten
och friska djur i skogen. Jag hoppas att
alla konservburkar jag slänger blir en röd
Toyota Celica, det är min favoritbil.
Laith Ali, 13 år.
– Min familj kommer från Bangladesh.
Där är det jätteskräpigt. Jag tror inte
att de har papperskorgar, som här i
Sverige.
Rimona Rahman, 11 år.
Lena Sommestad är miljöminister i Sveriges regering
och ansvarar för alla frågor som rör miljö.
Fyra frågor till miljöminister
Lena Sommestad
1. Är du duktig på att sortera sopor?
Hur ser det ut under din diskbänk?
Svar: Jag tycker att jag är ganska duktig på att
sortera hemma. Men ibland kan det gå lite lång
tid innan jag bär bort allt till återvinningsstationen.
Jag har tre kärl under diskbänken, en för
brännbart, en för kompost och en för kartonger.
I min klädkammare har jag lådor för plastburkar,
plåtburkar och batterier på en hylla. På golvet
står en låda för glas och även för pantfl askor och
tidningar. Oj då, det blir nio sorteringskärl!
2. Vem bestämmer om soporna?
Svar: För det mesta är det kommunen som bestämmer
var soporna ska lämnas och när och
hur ofta soptunnorna ska tömmas. Och vad som
ska sorteras. Det kan fungera på olika sätt i olika
kommuner. Men även företag som tillverkar de
varor som blir sopor bestämmer en del och har
ett ansvar. Om man bor i ett hus med fl era lägenheter
är det också den som äger hyreshuset som
har ett ansvar för att ordna ett rum i huset där
sorterade sopor kan lämnas.
3. Hur kan man få vuxna och
barn att ta hand om sopor?
Svar: Det viktiga är att vi lär oss att slänga och
sortera rätt från början. Allt måste ju tas om
hand. Det som blir en vana känns inte jobbigt,
utan naturligt och självklart. Om en kommun
låter skolklasser besöka en återvinningsfabrik
är det lättare att förstå hur
återvinningen fungerar. Barn kan också
lära sina föräldrar.
4. Vad är bästa återvinningstipset?
Svar: I Uppsala där jag bor samlar
kommunen in matrester och annat
kompostmaterial från alla hushållen.
Det blir till biogas som stadens bussar
drivs med, istället för bensin.
Har du en egen fråga till miljöministern? Skicka in frågan på Håll Sverige Rents hemsida www.hsr.se senast 30 september 2005. Klicka på rubriken ”Rätt sak på rätt
plats” och gå in under ”Fråga miljöministern” och skriv in frågan. Där kan du också läsa svaren, från och med den 18 oktober.
5

6
Hårda plastförpackningar
Ketchup- och schampoflaskor, plastburkar och
plastdunkar är exempel på hårda förpackningar
som ska sköljas ur, källsorteras och lämnas vid en
återvinningsstation. Hårda plastförpackningar återvinns till
nya blomkrukor, plaströr, häststaket, nya förpackningar,
möbler, byggmaterial, backar och mycket mer.
Tänk på att:
♣ Plast kommer från grekiska ordet
plastikos, som betyder formbar!
♣ I Sverige använder vi 155 000 ton
plastförpackningar varje år, ungefär
17 kilo per person.
♣ En schampoflaska tar 450 år för
naturen att bryta ner.
♣ Plast tillverkas bland annat av olja
som tas ur jorden, därför är det bra
att kunna använda plast många
gånger.
♣ Ett kilo plast innehåller lika mycket
energi som en liter eldningsolja för
uppvärmning av hus.
♣ Det första plastmaterialet uppfanns
i USA för nästan hundra år
sedan. Det kallades för bakelit.
Under senaste 30–40 åren har det
uppfunnits många fler plastsorter.
Lämna inte
på återvinningsstationen!
Cd-fodralet är av plast, men ska
faktiskt läggas i sophinken under diskbänken
hemma när det går sönder.
Det räknas som tillbehör till skivan.
Inte heller datorer, telefoner, tv-apparater,
lampor och andra elektriska prylar
kan lämnas i plastsorteringen. Allt som
drivs med batterier eller har elsladd lämnas
på kommunens återvinningscentral.
Är det
korkat att glömma
ta av korken?
Plast
Ta av korken!
n del tycker att plast bara är skräp, något billigt
som lätt går sönder. Andra ser plasten som ett
spännande material som kan formas till nästan
vad som helst. Det är färggrant och praktiskt,
och lätt att bära. Det är många som tycker att plast är
tufft, modernt och trendigt. Därför har plastföremål av
kända formgivare och konstnärer börjat bli värdefulla.
En vattenkanna i styrenplast har till exempel sålts för
3 000 kronor!
PLAST FINNS NÄSTAN i allt vi köper. I själva produkten:
datorn, leksaken, tv-apparaten, täckjackan. Eller i
förpackningen: i plastpåsar, i emballage, flaskor och
burkar. Men också i bilarnas stötfångare, i motorcyklar, i
JAS-flygplan och rymdfarkoster. I fleece-tröjan. Plast
används av tandläkaren som fyllningar i våra tänder, som
konstgräs på fotbollsplaner och i hockeyklubbor. Och
som material i våra bostäder – dörrar, dörrkarmar,
plastmattor, avloppsrör och mycket, mycket annat.
DE VANLIGASTE PLASTERNA kan återvinnas. Därför ska de
inte kastas i naturen, där de kan ligga och skräpa i
hundratals år. Plast kan också skada djuren på olika sätt.
Man har hittat plastpåsar i magen på sälar.
I hela världen använder människorna varje år 90
miljoner ton plast. Det blir ett enormt plastberg om vi
inte hjälps åt att ta rätt på plasten, så att den kan användas
igen.
Mjuka plastförpackningar
Tandkrämstuber, plastpåsar, kassar, frigolit och ostförpackningar
är exempel på mjuka förpackningar
som ska källsorteras och lämnas vid en återvinningsstation.
Bor man i en kommun som bränner hushållssoporna
och utvinner fjärrvärme ur dem, ska man istället kasta
mjuka plastförpackningar i sophinken, tillsammans med det
andra hushållsavfallet. I dessa kommuner finns ingen insamlingsbehållare
för mjuka plastförpackningar.
Ta av hårda lock och korkar på förpackningar
eller flaskor och lägg dem löst i
behållaren för hårda plastförpackningar.
De tillverkas ofta av en annan sorts
plast än den övriga förpackningen och
ska därför sorteras för sig. Annars blir
det besvärligt för dem som tar hand om
förpackningarna på plastfabriken.
Återvinningen
Rätt sak på rätt plats gäller även för
plast. I naturen ligger den kvar utan att
förmultna. Men plasten kan fortsätta
att göra nytta om vi tar hand om den
och sorterar. Plastförpackningar som
vi använder hemma ska först sköljas
och delas upp i hårda och mjuka
förpackningar var för sig. De hårda
plastförpackningarna mals sedan ner
och plasten kan används på nytt till nya
saker.
De mjuka förpackningarna används
som bränsle. Antingen förbränns de i
avfallsanläggningar, eller blir energi för
industrins fabriker.

Vad är metall?
Metall är ett samlingsnamn
för flera olika
ämnen som finns i vår
jordskorpa. De kallas för grundämnen.
Det kan till exempel vara
aluminium, guld eller silver.
Metall kallar man även blandningar
av två eller flera metaller, så
kallade legeringar. Stål, brons och
mässing är exempel på legeringar.
Både aluminium och stål lämpar
sig bra till förpackningar. Särskilt
aluminium, som är en silvervit,
omagnetisk och väldigt lätt metall.
Både stål och aluminium skyddar
vår mat mot lukt, fukt, bakterier
och andra ämnen som maten kan
ta smak av. Det är därför Kalles
kaviar bara finns i en aluminiumtub.
Metallen skyddar också mot ljus och
syre. Livsmedel som är förpackade
i aluminium eller stål kan förvaras
under lång tid utan att behöva vare
sig kylning eller konserverande
tillsatser för att hålla sig fräsch.
Vart tar skrotet vägen?
Alla metallförpackningar som lämnas vid våra återvinningsstationer
körs vidare till en återvinningsanläggning. Här
separeras aluminium från stål genom en stor magnet,
eftersom aluminium är omagnetiskt. Men ibland slängs
saker på fel plats och måste sorteras bort för att metallen
ska bli så ren som möjligt. Metallskrotet skickas sedan till
en omsmältningsanläggning, där det blir nytt stål eller aluminium.
Härifrån transporteras metallerna vidare till olika
fabriker och blir nya förpackningar och andra produkter.
Metall blir metall igen
Kanske finns återvunnen aluminiumfolie i din mobiltelefon?
Metall kan återvinnas hur många gånger som helst
utan att kvaliteten försämras. Ett kilo aluminium räcker
till 70 dryckesburkar eller mer än 100 meter hushållsfolie.
Aluminium kan tillsammans med andra metaller
bli en diskbänk, en vägskylt, en bil eller en cykel.
Mer än hälften av de insamlade stålförpackningarna
är konservburkar som tillsammans med insamlade kapsyler
blir saker som bildelar, järnvägsräls och armeringsjärn
till bland annat broar.
Stål eller aluminium?
Aluminium är en ickemagnetisk metall. Det är bara att
lägga en magnet mot metallen och se om den fäster
eller inte. Fäster magneten är det stål, om den inte
fäster är metallen aluminium.
Metall
I behållarna för metallförpackningar kan du lämna konservburkar,
dryckesburkar utan pant, aluminiumfolie, sprayburkar,
färgburkar som är tomma och torra, tuber för till
exempel mjukost och kaviar, lock och kapsyler.
Alla förpackningar som lämnas till återvinning ska vara
tomma, ursköljda och torra. Utom kaviartuben, för den ska
du lämna in som den är. Dessutom ska korken vara på, för
att det inte ska lukta illa.
Visste du att …
… om alla lämnar in sina kapsyler till återvinning räcker
stålet till 2 200 nya bilar? Varje år!
… det tar 500 år för en aluminiumburk att brytas ner av
naturen?
… återvinning av aluminium sparar 95 procent av den
energi som annars behövs för att göra ny aluminium?
… man ur 15 hemdatorer eller 300 mobiltelefoner kan
utvinna tillräckligt med guld för att göra en vigselring?
Lämna inte på
återvinningsstationen
♣ Metallförpackningar som klassas som farligt avfall, till
exempel metallburkar som innehåller färg- eller limrester.
De lämnas till en miljöstation där farligt avfall samlas in.
♣ Saker som har sladd och/eller drivs med batteri, till
exempel en brödrost i rostfritt stål, ska läggas i elektronikinsamlingen.
Oftast är det på kommunens återvinningscentral.
Sverige använder vi omkring
50 000 ton metallförpackningar
varje år. Vilket stort berg av
metall! Det är metallförpackningar
som till exempel konservburkar,
kapsyler, tuber, folie och sprayflaskor.
Aluminium är vår vanligaste metall.
Den finns överallt. I marken, luften
och i mat som te och grönsaker.
Faktiskt består mer än åtta procent av hela jordskorpan av aluminium. Det betyder att
av 100 kilo jord är nästan åtta kilo aluminium!
Men om vår jord nu är så rik på aluminium, varför kan vi då inte bara slänga våra
kaviartuber och konservburkar bland hushållssoporna och gräva upp lite ny metall?
Jo, för att det krävs så enormt mycket energi för att utvinna metaller ur vår jord den
första gången. När vi återvinner aluminium sparar vi varje gång 95 procent av energin
som behövs vid nytillverkning, att använda onödigt mycket energi sliter hårt på vår
planet.
STÅL ÄR OCKSÅ en vanlig metall. Återvinningen av stål sparar nästan lika mycket
energi som när vi återvinner aluminium. Stål görs av järnmalm, som även den finns i
vår jord.
Metaller kan återvinnas hur många gånger som helst. Metallskrot är alltså mycket
värdefullt! När man förstått det vill man nog aldrig mer slänga gamla förpackningar
vare sig bland hushållssoporna eller i naturen. Dessutom kan både djur och människor
skära sig på vassa konservburkskanter och kapsyler. Trots att många metaller finns i
jorden tar det väldigt lång tid för naturen att bryta ner metallskrot.
Genom att lämna dina metallförpackningar till återvinning sparar
du alltså inte bara energi. Du spar också på naturens resurser.
Visste du att: Vi svenskar är bäst i världen på att återvinna våra metallförpackningar. Men vi kan bli bättre. I dag
återvinner vi två av tre metallförpackningar som vi använder. Vem kastar den tredje förpackningen i soporna? Inte du, väl?
7

8
arför ska vi bära kassar
med tidningar till
återvinnings stationen?
Varför behöver vi skölja ur
gamla mjölkförpackningar? Och varför
står butiks personalen på lagret och
buntar ihop stora wellkartonger?
För att spara träd, kanske? Det är vad
de fl esta tror. Men ännu viktigare är att
spara energi.
Allt papper kommer från skogens
träd. Det är en äkta naturprodukt som vi
människor har stor glädje av. Vi kan
skriva på det och meddela oss med
varandra. Vi kan trycka böcker och
tidningar av det. Hur skulle vi annars
lära oss saker om vi inte kunde använda
papper?
Vi kan också använda papper till att
packa in och skydda olika varor. Det kan
vara torra livsmedel, eller saker som ska
fraktas över landet. Och över världen.
I vår världsdel Europa har vi kunnat
tillverka papper under de senaste
nio hundra åren.
Lite mer än hälften av Sverige är täckt
av skog, så det fi nns gott om träd att ta
av. Men skogen är inte bara en råvara till
våra tidningar och förpackningar. Här
ska vi tävla i orientering, plocka bär och
svamp och njuta av dofter, växter. Och
här bor djuren.
Det är bra för hela naturen när vi
återvinner – vi sparar energi och
hus håller med träden.
En massa fi brer
Träden som används till papperstillverkning
avverkas först, och görs till så kallat
rundvirke. Det gör man sedan massaved av.
Veden består mest av cellulosafi brer. För att
man ska kunna tillverka papper måste man
sära på fi brerna som fi nns i veden.
Ett sätt att sära på fi brerna är att mala
ner veden och lösa upp den i vatten. Då får
man en massa för papper som inte behöver
vara så starkt, till exempel tidningspapper.
För att få ett riktigt starkt och fi nt papper
behövs en kemisk massa, som man får
genom att koka träfl is och kemikalier i ett
tryckkärl. Massan blir då till något som
kallas antingen för sulfat eller sulfi t. Sulfat
används till papper för säckar och matkassar.
Sulfi t gör man bland annat smörpapper
och bakpapper av, ett tätt och tåligt
papper. ”Sulfat luktar mat, och
sulfi t luktar skit”, brukar man säga.
Fast det är tvärtom. Luktar gör det,
i alla fall.
Ingenting försvinner
Alla pappersförpackningar, tidningar, wellpapp och kartonger
som lämnas till återvinningsstationerna blir nya
tidningar eller förpackningar. Från återvinningsstationen
körs pappret till en sorteringsanläggning. Där står människor
och sorterar bort skräp som kommit fel – för hand.
Sedan pressas pappret ihop till stora balar och körs till ett
pappersbruk.
Alla pappersförpackningar som samlas in blir nya förpackningar.
Pappret kan också bli pappersyta på gipsskivor,
som används till väggar i hus. Pappret håller ihop gipset
så att det går att spika och skruva i skivan utan att den går
sönder. Gamla tidningar blir nya tidningar. De kan också bli
toalettpapper.
Papper som papper
– ta tillvara allt
Du slänger väl inte teckningar du tröttnat
på hemma? Och alla utskrifter från datorn
som blev fel – hamnar de i papperskorgen?
Skrivböckerna som du inte vill spara
– vad gör du av dem? Allt det här kan faktiskt
läggas tillsammans med tidningarna
i sorteringen. Det pappret kan bli en ny
Fantomen-tidning eller en Kamrat-Posten.
På många skolor och arbetsplatser fi nns
särskilda behållare för återvinning av vanligt
papper. Finns det på din skola?
Papper:
wellpapp &
Tidningar
Den här tidningen du håller i händerna består till
stor del av returfi brer. Gamla tidningar, helt enkelt.
Kanske har pappret ingått i en dagstidning, serietidning,
telefonkatalog?
Svenskt tidningspapper är oftast en blandning
av färska fi brer från skogen och returfi brer. Fibrerna
kan användas upp till 7 gånger innan de blir slitna.
I Sverige är vi duktiga på att återvinna våra
tidningar – förra året samlade vi in 480 000 ton.
Det blir ungefär 54 kg per person – den sparade
energin räcker till att ha på tv:n eller datorn i över
en månad!
Men pappersbruken använder en miljon ton
returtidningar, så vi måste importera papper från
andra länder också. När bruken använder returpapper
för att göra nytt papper så sparas jordens
resurser.
Skogens kretslopp
Skogen och pappret ingår i ett naturligt kretslopp
tillsammans. När träden avverkas används träets
cellulosafi brer av pappersbruken. Fibrerna är så
starka att de kan återanvändas fl era gånger, men
de blir kortare för varje gång de återanvänds.
När de inte längre kan användas till nytt papper
används de i stället som bränsle. Kanske för att
värma upp pappersbruket.
Vid förbränningen av fi brerna frigörs koldioxid.
Denna växthusgas fångas upp av växande träd,
medan gamla döende träd tvärtom avger koldioxid
och därför bidrar till växthuseffekten.
Vår skog behöver alltså förnyas, genom avverkning
och plantering, för att hålla igång kretsloppet
och rena luften.

Sortera pappret rätt!
Papper som papper, men det ska ändå läggas i olika behållare
på återvinningsstationen. Tidningar läggs för sig, där
kan det också slinka med reklamblad, kataloger och rit- och
datautskriftspapper som du har hemma. Cornfl akespaket,
past akartonger, pappersrullar, mjölpåsar, sockerpåsar och
liknande, liksom ursköljda mjölkförpackningar, går i en container
för pappersförpackningar. Wellpapp från Ikea-möbler,
tv:n och andra elektriska apparater, tv-spelet, läggs i samma
container.
Var smart! Tänk på att ta loss plast som kan sitta på
pappersförpackningar – till exempel skruvkorken på vissa
juicekartonger.
De fl esta svenska pappersbruk säljer stor del av pappret
de tillverkar till utlandet. Då försvinner fi brerna från vårt land,
men de kommer tillbaka som tonvis med retur papper.
tidning,
kartong
Kartonger
När du köper ett Cornfl akespaket i affären
kan kartongen ha haft många liv innan den
hamnade hos dig. Den kan ha varit jordgubbsfi
lkartong tidigare, men den kan lika
gärna varit en kartong till våffelmix. Innehållit
en radiostyrd bil. Eller ett halsband.
Den kan till och med ha förpackat den nya
teven eller den blåa blomvasen – även om
de kom i wellpapp. För allt papper är ju i
grunden samma fi brer.
Wellpapp
Vad är egentligen skillnaden mellan
wellpapp och kartong? Jo, wellpapp har
ett vågigt mellanskikt som har limmats
ihop med ett eller två platta papper.
Vågorna skyddar. Materialet har fått
sitt namn från det tyska ordet för våg
– Welle.
Wellpapp är starkt och tåligt, samtidigt
som det är lätt. Det uppfanns i
USA i slutet på 1800-talet. Fortfarande
är det ett av de vanligaste och bästa
materialen för att skydda känsliga saker
under transporter. Som elektronik
och porslin, till exempel.
Skölj ur mjölkpaketen!
Om det är mjölk kvar i förpackningen kan
det bildas bakterier och mögel. Och det
luktar inte så trevligt, precis. Det kan också
locka till sig stora, feta råttor, vilket inte
heller är så trevligt. Lukten av gammal sur
mjölk är skönt att slippa för den som ska
sortera förpackningarna på sorteringsanläggningen.
NÄSTAN ALL WELLPAPP återvinns. 86
procent, det är mer än fyra femtedelar.
Men det beror inte bara på att vi
svenskar är så duktiga på att bära våra
förpackningar till återvinningsstationen.
Den mesta wellpappen hamnar på
ställen där det är lätt att samla ihop och
hämta den. Gå runt hörnet på någon
stor affär i ett köpcentrum så ser du
säkert en hög lastkaj. Där är det lätt att
lossa varorna till affären, men också lätt
att lasta wellpappförpackningar – som
personalen sorterat och packat samman
när de plockat upp nya varor.
Tänk på att …
… ordet papper kommer från det
gamla Egyptens papyrus.
… förr i tiden gjordes ”papper” av tyg.
… det går åt en tredjedel mindre
energi om vi använder returfi brer till
nytt papper.
… 480 miljoner mjölk- och fi lmjölkspaket
återvinns varje år.
… åtta av tio svenskar sorterar och
återvinner sina tidningar. Bravo!
… var tredje pappersförpackning i
mat butiken är tillverkad av återvunnet
papper.
9

Vart tar glaset vägen?
Nästan allt glas i hela landet hamnar förr eller senare hos Svensk
GlasÅtervinning i Hammar, vid norra delen av sjön Vättern. Där
finns Sveriges enda anläggning för att återvinna glas. Dit kommer
glas med lastbilar med omkring 400–600 ton om dagen! Glaset
sorteras och kollas, både för hand och med hjälp av
fototeknik och magneter längs ett rullande band.
Allt främmande och orent material tas bort
innan det krossas till skärvor, som används
som ny råvara inom glasindustrin.
sedan svalna till 1 100 grader.
Glas
10
Vad är glas?
Glas som används till förpackningar
består av en blandning
av sand, soda (en sorts salt)
och kalk. Materialen blandas
och värms upp till 1 500 grader.
För att man ska kunna
arbeta med glasmassan måste den
Färgat glas
för sig – det är
ju glasklart!
Vad händer med
det återvunna glaset?
las är ett material med många bra
egenskaper. Det är helt tätt och ger
varken ifrån sig doft eller smak till
innehållet. Lätt att skölja ur och hålla
rent är det också. En annan fördel är att det går
lätt att återvinna – och kan användas hur många
gånger som helst. Utan att kvaliteten blir sämre.
Ibland är det en nackdel att det väger en del,
förstås. En burk eller flaska av glas kan också gå
sönder om man tappar dem.
Glas har använts i cirka 5 000 år. Allra först i
Egypten, som pärlor, smycken och mindre saker. För två
tusen år sedan lärde man sig i Syrien att göra håligheter i
glaset genom att blåsa in luft och kunde tillverka bägare och
skålar.
Så formas än i dag de vackraste konstföremål och prydnadssaker
i glas i olika färger – skålar, vaser, dricksglas. Och svenska
glasbruk har blivit kända över hela världen.
Men det är bara omkring 150 år sedan man började serietillverka
glasförpackningar i fabriker och använda dem i större omfattning. Som
syltburkar, saftflaskor, ja, till mat och dryck av många olika slag.
För 130 år sedan började svenska glasbruk att köpa in ”begagnat” glas för
att det var mer ekonomiskt att återanvända gammalt glas.
Idag är Sverige bland de bästa länderna i världen på att samla in och återvinna
glas. Vi återanvänder 96 procent av allt glas som säljs. Det är nästan allt, kan det bli
Nästan hälften av glaskrosset – mest ofärgat glas
– skickas vidare till ett glasbruk söder om Borås för
att bli nya flaskor och burkar.
Största delen av det färgade glaskrosset blir
glasull. Den används som isoleringsmaterial
i våra husväggar för att de ska bli tätare och
hålla värmen. Glasullen är brandtålig,
luftig och tål fukt.
En del av det färgade glaskrosset
säljs till glasbruk i utlandet och
används till glasförpackningar.
Glasflaskor och burkar
formas i maskiner, med
hjälp av tryckluft som
blåser ut glaset i
formar.
bättre? Ja, lite. Och det är i alla fall viktigt att vi fortsätter att vara duktiga på att sortera
och lämna tillbaka glas.
Det går åt 20 procent mindre energi – en femtedel – då gammalt glas används som råvara.
Dessutom minskar utsläppet av koldioxid mycket – ett av de största miljöhoten som finns på
jorden!
I hela världen använder människorna varje år 90 miljoner ton glas. Det blir ett enormt glasberg
om vi inte hjälps åt att ta rätt på glaset, så att det kan användas igen.
Sortera rätt!
Alla behöver dra sitt strå till stacken med
återvinningen. Du kan se till så att din
familj alltid lägger färgat glas i en kasse
och ofärgat i en annan för att sedan
lämna det på en återvinningsstation. Det
är viktigt att färgat glas och ofärgat stoppas
i rätt behållare. Då är det lättare att
återvinna det ofärgade glaset.
VIN- OCH SPRITFLASKOR från Systembolaget
ger inte längre pant, så de ska
sorteras och återvinnas istället.
Glasflaskor på 33 och 50 centiliter, läsk-
och ölflaskor, lämnas in i butiker och ger
pantpengar direkt i handen.
MEN GLÖDLAMPOR, DÅ? De är av glas och
ska inte slängas i hushållssoporna, men
de hör inte heller hemma i glasinsamlingen.
Alla typer av glödlampor och lysrör
räknas som elektronik och ska lämnas för
sig till kommunens återvinningscentral.
Tänk om …
… man ställde alla glasförpackningar som
samlats in under ett år på en enda lång
rad. Då skulle de räcka ett helt varv runt
jordklotet.
Visste du att …
♣ 150 000 ton glas samlas in i Sverige
varje år?
♣ 1 kg glaskross från insamlat glas
blir 1 kg nytt glas? Inget spill där, inte!

Vad blir vad?
Sopor du sorterar blir till nya saker, men
vad hör ihop här? Dra streck mellan övre
och nedre raden – mellan en förpackning
du sorterar och något som materialet kan
användas till. Visst kan du svaren när du
funderat lite?
Svaren fi nns på www.hsr.se, Rätt sak på
rätt plats, Rätta svar
TOAPAPPER NYA BILAR LEKPLATS GLASFIBER KASSAR
Gömda ord
Försök hitta de tio orden som
gömmer sig bland alla bok -
stäverna. Några är skrivna framlänges,
några baklänges, några på
snedden. Missar du något ord så
fi nns lösningen på www.hsr.se,
leta under Rätt sak på rätt plats,
Rätta svar
Glasfl aska
Tub
Konservburk
Plast
Natur
Energi
Tidning
Kartong
Papper
Träd
Pennställ eller minikruka?
Metallburkar blir just så häftiga pennställ
som du själv gör dem till. Använd papper,
paljetter, guldpenna eller glitterpapper.
Limma fast blommor eller andra bilder du
gör – eller hittar i någon tidning.
Servetthållare på festen
Festligt och fi nt blir det med servett hållare
av toa- eller hushållsrullar. Klipp eller skär
av lagom längd. Klipp till och fäst en remsa
av färgat, dekorerat eller glittrigt omslagspapper
runt rullen, över kanten. Använd
papperslim. Mönstrad tejp och coola klistermärken
är också kul att använda.
Måla din egen matlåda
Vems är matlådan? Ingen behöver undra
om du gör din egen matlåda till utfl ykter
eller fritidsaktiviteter. Rita ditt namn
med blyerts på en glasslåda i plast och
måla konturerna med glas- och keramikfärg,
och resten av burken. Fyll sedan i
namnet med vit färg.
W E M Y S L O T A S T J U P O F A N T R
G Y Å R M O B I U Y E T B H U J B O L C
A F P A U Å X D H B O B K D M M I G A P
L L D F S G O N Ö I A S A P N C K O F U
Y U K N B I M I N E K O L P Å V R Å E N
P T Å Y M A G N G O S K Å A Q A J A H Ö
K U M A U Å U G N L F A O A L U Ä E C E
A R G D A H Q S F E L A B E Y D E O P S
M U I S Ä G E B Ä S F I L M N U Y R E S
A G S S A R M L K G S H Y N E S Q B T O
J H S Ö V K T Ö I G A B O A K U A B R Y
I N Ö B D O N N G Ä L M B O K S T R A D
N F U C Å P E N E R G I Y N T D E U C I
A R O F K A R T O N G G M I N S Å P F E
K I S Y B K A U Å N E J A A M U P Y Ä R
A O Y B I G R N E P A N T S A L P O G O
S R E S D E N I A Ö K E T S I E A P R K
P I H Å N E O P N T A Y B D Ä U H O P E
Ö L I F Å K P I Q G U P Y C F Å T O N Ö
A B Ö C A E A J O T R R N U K O G R I U
Y G N O R Q L U Å B O I D N O M Ä P L Y
11

12
Mamma Helena
Lydia
Familjen Norin i Masthugget i Göteborg
handlar både KRAV- och rättvisemärkta
varor. De är miljömedvetna och gör så
mycket de orkar i vardagen.
Vega
"Lätt som
Hemma
äter vi KRAV-märkta
bananer som inte är besprutade
med kemikalier.
Dom skalen vill vi hellre
ha i komposten, där
allt ska bli jord.
en plätt att
Nike
sortera rätt"
PappaCalle
Elis
Femton liter mjölk och sju liter fil. Det är
bara en liten del av vad som går åt
under en vecka hos familjen Norin i
Göteborg.
Med barnen Elis, 2 år, Vega, 7 år,
Lydia, 9 år och Nike, 11 år,
plus mamma och pappa
blir sorteringshinkarna
under diskbänken snabbt
fulla.
TEXT: AGNETA SLONAWSKI
FOTO: SERGIO JOSELOVSKY

Nike sköljer ur mjölkpaketen. Alla barn hjälps åt att bära ned komposten och förpackningarna till soprummet.
emma hos familjen Norin är det
lite speciellt. De lyckas sortera
det allra mesta av sina sopor, och
får nästan inget kvar i sophinken.
– Det är en jättestor del som är förpackningar
och kompost. Det blir nästan inget
kvar i sophinken när vi tagit hand om det,
säger Calle Norin.
I det lilla skåpet under diskbänken står
fyra hinkar i olika färger: I en röd skurhink
ligger plastpåsar prydligt hopvikta och på
insidan av dörren hänger en liten plastlåda
för kompost. Längst fram står en turkos
hink för alla förpackningar och bredvid en
alldeles vanlig skräphink. Hinken med platta
mjölkpaket och andra förpackningar brukar
bli full efter ett par dagar.
Det är mamma Helena och pappa Calle
som sorterar mest och har huvudansvaret
för åter vinningen, men alla är med och
hjälper till. Alla gör sin del.
Om Nike, som är äldst, får välja går hon
helst ut med för packningarna.
– Jag brukar lägga bananskalen i kom -
posten, upplyser hennes lillasyster Lydia oss
om. Där lägger vi matrester och skal som
kan bli jord.
Elis är också med och lämnar tidningar
på återvinningsstationen.
Den stora kompostbehållaren fi nns vis -
serligen på gården, men hon tycker nog att
det är lite äckligt. Och förresten vill hon
ibland hellre leka med sina kom pisar än att
gå till återvinningsstationen.
– Men jag brukar skölja ur mjölkpaketen
om jag är ensam hemma, säger hon och
pekar på två tomma paket som står upp - och
nedvända i vasken.
HELENA NORIN TYCKER att det är fel att locka
med pengar för att barnen ska delta mer i
sorteringsarbetet.
– Jag tycker att det är en naturlig del i
vardagen för hela familj en, säger hon.
Som tur är fi nns både soprum, komposttrumma
och återvinningsstation inom 50
meter från deras fyrarumslägenhet, som
ligger på andra våningen i ett hus nära
Slottsskogen. I Göteborg, alltså.
– Det är nära, så det känns inte besvärligt.
Vi sorterar för att det är bäst för naturen
och vår jord, men dessutom tjänar vår
bostadsrättsförening på att vi behöver
mindre sophämtning. Därför får alla
lägre hyra, säger Calle.
Alla tjänar på att sorteringen fungerar.
Testa sopmängden!
Lägg alla förpackningar ovikta i en
sopsäck i klassrummet eller hemma
i ditt eget kök för att se hur mycket
plats det tar. Vik sedan ihop allt
prydligt och jämför hur lite plats
det tar. Bra va?
Allt hopvikt tar mindre plats
under diskbänken – och på återvinningsstationen
också!
Sorteringstips:
♣ Skölj ur mjölkpaket och fl askor och burkar
noggrant. Ställ dem upp och ner i vasken,
så att vattnet rinner ut.
♣ Vik ihop och lägg alla förpackningar i en
enda hink eller låda under diskbänken.
♣ Sortera sedan plåt, plast, hårdpapp, tidningar
och så vidare i olika kassar, antingen
i köket eller direkt på återvinningsplatsen.
♣ Skruva av plastkorkarna!
♣ Har du plats i något skåp hemma, så kan
du göra ordning skokartonger för metall,
batteri, elsaker och så vidare.
♣ Ställ en liten hink med lock (exempelvis
lingonsyltshink eller en glassburk) för att
lägga matrester i. Eller sätt fast en liten
plastlåda på dörren till skåpet under diskbänken.
Gör så att den går att ta av när
den ska tömmas.
BATTERIER
& ELPRYLAR
FÖRPACK-
NINGAR
HUSHÅLLS-
SOPOR
Detta ska till exempel
i hushållssoporna:
KOMPOST
♣ Matrester som blir över (för den
som inte har kompost på gården)
♣ Förpackningar som inte är tomma
och rena (som sminkburkar)
♣ Kuvert
♣ Dricksglas
♣ Leksaker
♣ Trasiga köksredskap
Så här enkelt är det!
13

14
– Naturen är bästa stället!
I höst är Jonas Leksell programledare för en ny serie som
heter Hela köret. Då handlar det om glädjen att köra häftiga
fordon.
onas Leksell får spader om han inte
kommer ut i skogen lite då och då.
Eller ganska ofta, förresten.
– Jag måste ut och grilla, tälta eller
bara sitta vid en eld, säger han. Minst varje helg.
När han spelade in programmet Myror i
brallan fi ck han vara i skogen ofta. Mellan tv-
Vad slängs var?
Du kanske vet var sakerna i labyrinten
ska slängas? Skickligt, då är du
redan en återvinnare. Men även
om du vet, gäller det här att hitta
en väg genom labyrinten fram till
de runda materialsymbolerna.
Varje sak har sin rätta plats i en av
behållarna. Knepigt?
På www.hsr.se under Rätt sak på rätt plats, Rätta svar,
Labyrinten, fi nns rätta svar för vilken sak som ska slängas
i vilken behållare.
inspelningar och stadsliv lastar han in sin hund
Tudor i bilen och drar ut i naturen.
Det är där han känner sig mest hemma. Bland
djuren. Samtidigt tycker han att han är gäst i
deras skog. Att det känns lite högtidligt att få vara
där, att man inte ska lämna människospår efter
sig.
– Jag kan inte förstå hur någon kan komma på
tanken att slänga något skräp, säger han. Det ser
fult ut och det gör mig först lite sur. Sedan fattar
jag bara inte. Några ölburkar kan förstöra mina
fantasier om skogen, att man kanske är i medeltiden
och gör upp eld.
Han brukar plocka upp skräp han ser som är
farligt för djur.
– En gång såg jag en and som fastnat med
halsen i plastringar som sitter runt läskburkar,
berättar han.
När Jonas var mellan tio och tolv år var han
jämt i skogen med sina kompisar. Det var ett
enda stort även tyr och han lekte indianer, krig
och massor av annat påhittat. Minsta dunge
kunde bli en ur skog och ett skogsparti en
djungel. Ett ställe att vara i fred på, utan
vuxna. Nu när han är vuxen själv är det fort -
farande hans bästa lekplats.
Hur får man människor att sluta slänga skräp? Redan nu är det olagligt att skräpa ner, men
alldeles för många gör det ändå. Gå in på www.hsr.se under Rätt sak på rätt plats, Förslag – skriv in ditt förslag där.
– Slänga skräp på marken? Hur då? Det är ju hur konstigt
som helst, säger Jonas Leksell, som de allra fl esta känner
igen från fl era tv-program om djur och natur.
Fakta om nedskräpning
♣ Omkring 900 ton skräp slängs på
marken varje år i Sverige.
♣ 377 miljoner kronor av våra skattepengar
kostar det att plocka upp skräp
varje år.
♣ Cigarettfi mpar är det vanligaste skräpet
i städer. 1 200 000 vuxna svenskar röker
dagligen. De slänger i snitt 1,7 fi mpar
på marken varje dag.
♣ Fimpar är miljöbovar som innehåller
många gifter och cancerframkallande
ämnen. Till exempel tungmetallen
kadmium, som aldrig kan brytas ner
i naturen, utan lagras och förs vidare
i marken, vattnet och in i fi skar, alger
och överförs till andra djur. Och till
människor.
♣ Fåglar, fi skar och andra djur kan dö av
fi mpar. Små barn som får i sig fi mpar
och snus kan bli sjuka.
Tänk på att: Även ett litet tuggummi är skräp. Om du slutar slänga skräp utomhus gör det skillnad, om många slutar gör det en väldigt stor skillnad.

Återbruk med tufft stuk
Fantasi=det rätta instrumentet
VAD GÖR MAN NÄR man vill spela musik, men inte har
råd att köpa instrument?
Tillverkar egna förstås.
Så gjorde Bagunçaço, ett ungt band från fattigkvarteren
i Bahia i Brasilien. Skräp från gatan – till exempel
oljefat och en plasttank som tidigare tjänstgjort som
toalett – förvandlades till fantasifulla slagverksinstrument.
Med tiden blev de riktigt avancerade.
I dag är Bagunçaço ett världsberömt samba-reggaeband
som även besökt Sverige under några av sina
turnéer. I dag arbetar Bagunçaço för att ungdomar i
medlemmaras barndomskvarter inte ska hamna på
gatan. Och så spelar de fortfarande på sina hemmagjorda
instrument förstås!
”Skräpjuveler”
RINGAR AV PORSLINSSKÄRVOR och
gamla prismor. Dekorativa mobiler
av glasskärvor, halva örhängen, trasiga
nyckelringar och allt annat man
kan hitta i botten av en byrålåda. Allt
detta finns på Blå gungan i Gamla
Stan, i Stockholm.
En liknande butik finns i Malmö,
Design Mervi på Lilla torg 9. Här
säljs smycken som alla är tillverkade
av återvunnet material såsom
cd-skivor och muffinsformar som
bankats platta.
Mikagus juiceväskor
MIKAGU ÄR ETT kvinnligt
kooperativ på Filippinerna,
mest känt för sina väskor som
tillverkas av återvunna juiceförpackningar.
Med åren har
det även blivit inredningsdetaljer
som papperskorgar
och färgglada tvättkorgar.
Förra året fick Mikagu en fin
designutmärkelse i Tokyo.
Läs mer på:
www.mikagu.com
Vem är en miljöhjälte?
Har du en kompis som
tänker mycket på naturen
och att den ska må bra?
Eller är du kanske själv en
tuff miljöhjälte? Du kan
utnämna vem du vill till
miljöhjälte!
Kanske Kjelle
vill ha en sån
där väska i
julklapp?
Här kan du klippa ut och göra egna miljömärken.
Klipp ut pappersrundlarna och
klistra dem på kartong, wellpapp eller en bit
plast. Jämna till runt kanterna med sax. Fäst
en säkerhetsnål på baksidan, eller hitta på
någon annan fiffig fastsättningsanordning.
Och VIPS – så har du ett märke!
15

Lycka till!
Hej då!
Vinn coola
tatueringar!
Korsordet: Sätt rätt
bokstav på rätt plats!
HAR DU LÄST om återvinningsmaterialen
i tidningen? Fyll i korsordet
så gott du kan och försök få fram
ledorden i de gula rutorna. Skriv in
ledordet senast 30 september 2005
på www.hsr.se där du först klickar på
rubriken Rätt sak på rätt plats, sedan
på korsord. Du kan vinna en tuff
låtsastatuering med Håll Sverige
Rents symbol.
Bland de rätta svaren lottas 20
vinnare.
Den rätta lösningen hittar du från
och med den 1 oktober på samma
plats på hemsidan. Där kan du också
se vilka som vunnit tatueringar.
Dags att tävla!
DEN HÄR TIDNINGEN är en del av en kampanj som heter Rätt
sak på rätt plats. När ni har läst tidningen, tittat på videon och
gått igenom återvinning, sortering och skräp med er lärare – då
är det dags att tävla!
Svara på några återvinnings- och skräpfrågor och gå ut och
titta hur det ser ut på skräpfronten runt er skola. Skriv en slogan
om varför det är så viktigt att sortera och återvinna. Man tävlar
klass för klass. Er lärare har fått ett tävlingsformulär som ni fyller
i tillsammans. Håll Sverige Rent tillhanda senast 28 oktober.
Vinnaren i din stad får 2 000 kr! De tre bästa klasserna i
Sverige får tävla i en final med extra kluriga frågor om sortering,
återvinning och nedskräpning. De får även göra ett sorteringsrace.
Läraren, en tjej och en kille per klass får representera klassen
i finalen. Vinnaren i hela Sverige får 20 000 kronor! Andra pris
är 7 000 kronor och tredje pris 5 000. Lycka till!