28.09.2013 Views

Att kränga krediter - Sveriges Konsumenter

Att kränga krediter - Sveriges Konsumenter

Att kränga krediter - Sveriges Konsumenter

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Lån upp till<br />

150 000 utan<br />

säkerhet<br />

Extrapengar!<br />

Låna upp till<br />

25 000:-<br />

Låna inte mer<br />

än du behöver!<br />

Lån upp<br />

till 2 500 kr<br />

direktutlåning.<br />

1 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

<strong>Att</strong> <strong>kränga</strong><br />

<strong>krediter</strong><br />

till utsatta<br />

– en studie om<br />

snabblån<br />

2009<br />

Få din låneansökan<br />

beviljad inom ett<br />

par minuter!<br />

sms-lån<br />

– när du behöver<br />

pengar snabbt.<br />

Lös dina<br />

dyra Lån!<br />

Behöver du låna<br />

pengar och har<br />

bråttom?


1. Inledning sid 3<br />

2. Sammanfattning sid 5<br />

3. Bakgrund sid 8<br />

3.1 Den ökade skuldsättningen i samhället sid 8<br />

3.1.1 Avregleringen sid 8<br />

3.1.2 Förändrad inställning till <strong>krediter</strong> sid 8<br />

3.1.3 Allt fler skuldsatta sid 8<br />

3.1.4 Allt fler i Kronofogdens register sid 9<br />

3.1.5 Nya typer av <strong>krediter</strong> sid 9<br />

3.1.6 Sms-lån ökar skuldbördan ytterligare sid 10<br />

3.1.7 Tillgängligheten sid 10<br />

3.2 Lagstiftningen sid 11<br />

3.2.1 Förebygga överskuldsättning sid 11<br />

3.2.2 Sms-lån omfattas inte av lagen sid 12<br />

3.2.3 Krav på skärpt lagstiftning sid 12<br />

3.2.4 Konsumentkreditdirektivet sid 12<br />

3.2.5 Löser implementeringen problemen? Sid 13<br />

3.2.6 Lagom reglering bäst sid 13<br />

3.3 Oskälig kreditgivning<br />

och avrådningsskyldighet sid 14<br />

3.3.1 Konsumentskyddet förhållandevis gott sid 14<br />

3.3.2 Avslås nästan alltid i ARN sid 14<br />

3.3.3 Avrådningsskyldighet sid 15<br />

3.3.4 Bra eller dålig fordran sid 15<br />

4. Företagen och<br />

marknadsföringen sid 16<br />

4.1 Inledning sid 16<br />

4.1.1 Företagens webbplaster sid 16<br />

4.1.2 Andra typer av snabba <strong>krediter</strong> sid 16<br />

4.1.3 Intervjuer med företagen sid 17<br />

4.2 Sms-låneföretagen sid 17<br />

4.2.2 Sammanfattning sid 17<br />

4.2.3 Ett företag, flera webbsidor sid 18<br />

4.2.4 Snabbt och lätt sid 18<br />

4.2.5 Välgörenhet eller din vän sid 19<br />

4.2.6 Leva över sina tillgångar sid 20<br />

4.2.7 Varnar för sms-lånen sid 20<br />

4.2.8 Kostnader och jämförelse sid 21<br />

4.2.9 Mer om avgifterna sid 22<br />

4.2.10 Hur används lånen? sid 23<br />

4.2.11 Villkoren för att få kredit sid 24<br />

4.2.12 Kreditprövning sid 24<br />

4.2.13 Bildspråket på webbplatserna sid 25<br />

4.3 Andra kreditgivare sid 25<br />

4.3.1 Sammanfattning sid 25<br />

4.3.2 Begränsningar sid 25<br />

4.3.3 Snabba besked och drömmar sid 25<br />

4.3.4 Hjälp till den som behöver sid 26<br />

4.3.5 Den effektiva räntan sid 26<br />

4.3.6 Förändrade förutsättningar sid 27<br />

2 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

innehåll<br />

4.4 Marknadsföringen av snabba <strong>krediter</strong> sid 27<br />

4.4 1 De intervjuade företagen sid 27<br />

4.4.2 Resurser sid 28<br />

4.4.3 Den insamlade marknadsföringen sid 28<br />

4.4.4 Reklam på nätet sid 29<br />

5. Låntagarna sid 32<br />

5.1 Sms-låntagare i kronofogdens register sid 32<br />

5.1.1 Sammanfattning sid 32<br />

5.1.2 Aldrig bara en skuld sid 32<br />

5.1.3 Små lån med stor skuldsättning sid 32<br />

5.2 Intervjuer med sms-lånetagare sid 33<br />

5.2.1 Sammanfattning 33<br />

5.2.2 Metod och redovisning av de intervjuade sid 33<br />

5.2.3 Varför lånar man? sid 34<br />

5.2.4 Marknadsföringen sid 35<br />

5.2.5 Snabbt och inga frågor sid 35<br />

5.2.6 Villkoren och kostnader sid 35<br />

5.2.7 Rekommendationer och råd sid 36<br />

5.2 8 Lånens konsekvenser sid 37<br />

6. Debatten om sms-lånen sid 38<br />

6.1 Inledning sid 38<br />

6.2 Några exempel på artiklar sid 38<br />

6.3 Debatten i tidningar och på nätet sid 38<br />

6.4 Debatt i riksdagen sid 39<br />

6.5 Uppsatser sid 39<br />

6.6 Några som inte hörs i debatten sid 39<br />

6.7 De intervjuade företagen om debatten sid 40<br />

6.8 Fullt ös i debatten – inget händer i praktiken sid 41<br />

7. Möjliga lösningar sid 42<br />

7.1 Överskuldsättning sid 42<br />

7.2 Alla kan bli skuldsatta sid 42<br />

7.3 Stoppar huvudet i sanden sid 42<br />

7.4 Hjälpande hand sid 42<br />

7.5 Värmdö kommun sid 43<br />

7.6 Sociala lån sid 43<br />

7.7 Stort behov av information sid 43<br />

7.8 Andra åtgärder sid 43<br />

7.9 Tillsyn sid 44<br />

8. Förslag för att förbättra<br />

konsumentskyddet sid 45<br />

Bilagor<br />

1. Information om företagen (tabeller) sid 47<br />

1. Sms-låneföretagen sid 47<br />

2. Andra kreditgivare sid 52<br />

2. Exempel på marknadsföring från tidningar<br />

och webbplatser sid 55


<strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> har med hjälp av medel<br />

från Konsumentverket granskat hur snabba<br />

<strong>krediter</strong> marknadsförs i Sverige, vilka som tar<br />

lånen, hur lånen används och konsekvenserna<br />

av skuldsättningen. Detta mot bakgrund av<br />

problemen med överskuldsättning, särskilt<br />

bland unga konsumenter. <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong><br />

har även studerat vilka aktörer som<br />

finns på marknaden och vilka metoder som de<br />

använder.<br />

<strong>Att</strong> låna pengar var tidigare något stort och<br />

omfattande. Låneprocessen var lång och<br />

omständlig innan någon accepterades som<br />

kredittagare. I dag ser det helt annorlunda ut.<br />

I butiker erbjuds kreditköp och på nätet är<br />

ett lån inte många klick bort, det är bara att<br />

skicka ett sms så har låntagaren pengarna på<br />

kontot. <strong>Konsumenter</strong>na översköljs av reklam<br />

om snabba <strong>krediter</strong> som ska lösa våra problem<br />

eller uppfylla våra drömmar. Och det går<br />

snabbt…<br />

Vi har gått från en nästan totalt reglerad<br />

lånemarknad till en i stora delar avreglerad.<br />

Marknaden har öppnats för nya aktörer.<br />

Samhällsförändringen har inneburit mycket<br />

positivt för den enskilde konsumenten, möjligheterna<br />

att få lån har för många människor<br />

ökat. Men det finns också stora risker med det<br />

nya lånesamhället.<br />

Med anledning av den här problematiken ville<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> undersöka konsumentens<br />

förhållande till lånesamhället och den<br />

ökade marknadsföringen av lån. Hur ser själva<br />

marknadsföringen ut? Hur upplevs den av<br />

människor som tagit de snabba lånen? Hur ser<br />

de på sin situation? Hur beskriver de relationen<br />

mellan sin inkomst och livssituation och<br />

benägenheten att ta snabba lån?<br />

Det övergripande målet med projektet var att<br />

undersöka, få mer kunskap om och sprida<br />

information om lånesamhället och dess<br />

konsekvenser för konsumenterna. Syftena<br />

med projektet har varit att:<br />

• Få mer kunskap om marknaden och<br />

marknadsföring av dessa lån.<br />

• Få mer fakta om människors upplevelser<br />

och konsekvenser av lånen.<br />

3 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

1. Inledning<br />

• Presentera fakta och ge underlag till<br />

diskussion.<br />

• Skapa uppmärksamhet kring snabba lån.<br />

• Få personer att reflektera över snabba lån.<br />

Vi ville också få svar på följande frågor:<br />

• I vilka situationer tar människor snabba<br />

<strong>krediter</strong>?<br />

• Varför väljer man snabba lån framför lån<br />

med bättre villkor?<br />

• Hur tillgängliga är de snabba lånen?<br />

• I vilka medier och på vilka platser finns<br />

marknadsföringen?<br />

• Hur ser marknadsföringen ut?<br />

• Är marknadsföringen av snabba <strong>krediter</strong><br />

”aggressiv”?<br />

• Är marknadsföringen tydlig gällande<br />

villkor för snabba <strong>krediter</strong>?<br />

• Vem riktar sig marknadsföringen till?<br />

• Har inkomst betydelse för benägenheten<br />

att ta snabba lån?<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> har valt att framför<br />

allt fokusera på de så kallade sms-lånen. Det<br />

vill säga snabba <strong>krediter</strong> med små belopp,<br />

utan säkerhet, snabb handläggningstid och<br />

kort utlåningstid, där vissa av Konsumentkreditlagens<br />

regler inte gäller. Men vi har också<br />

tittat på andra typer av lån som marknadsförs<br />

under benämningen snabba <strong>krediter</strong>.<br />

Den första delen av studien utgörs av bakgrund<br />

med existerande fakta, siffror och<br />

statistik hämtade från intervjuer och andra<br />

rapporter. Den andra delen är en kartläggning<br />

av företagen och marknadsföringen av snabba<br />

<strong>krediter</strong>. Den tredje delen av studien baseras<br />

på uppgifter från Kronofogdens register och<br />

intervjuer med personer som tagit snabba<br />

<strong>krediter</strong>. På så sätt har <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong><br />

försökt att belysa problematiken kring snabba<br />

<strong>krediter</strong> utifrån olika perspektiv. <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Konsumenter</strong> har också undersökt olika typer<br />

av åtgärder och hur samhället skulle kunna<br />

förebygga skuldsättning. Studien innehåller<br />

också utdrag från debatten kring sms-lån.<br />

Sist kommer ett antal punkter med förslag på<br />

åtgärder.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> vill tacka den referensgrupp<br />

som har varit ett stort stöd för arbetet.


I referensgruppen har ingått Jan Åkerlund<br />

från Kronofogden, Therese Wieselqvist från<br />

Finansinspektionen, Göran Tersmeden från<br />

Råd & Rön, Jan-Erik Nyberg från <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Konsumenter</strong>, Elisabeth Gustafsson från<br />

<strong>Konsumenter</strong>nas bankbyrå, Daniel Carlstedt<br />

från Unga örnar och Jan Bertoft från <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Konsumenter</strong>. <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> vill<br />

också tacka de företag och de privatpersoner<br />

som tog sig tid att svara på frågorna och<br />

andra personer och organisationer som varit<br />

behjälpliga i det här arbetet.<br />

4 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> hoppas att studien<br />

ska bidra till att lyfta fram problematiken<br />

och sätta frågorna i fokus så att politiker och<br />

andra beslutsfattare tar de beslut som behövs.<br />

Allt för många människor får lida för att de<br />

rätta verktygen saknas.<br />

Stockholm i november 2009<br />

Heléne Götberg<br />

Projektledare


Kreditbeteendet i samhället har förändrats.<br />

Tidigare kunde det vara svårt att få en kredit. I<br />

dag är det annorlunda och <strong>krediter</strong>bjudanden<br />

finns i princip överallt. Den stora förändringen<br />

kom i samband med avregleringen av<br />

kreditmarknaden 1985, vilket ledde till att<br />

utlåningsverksamheten stimulerades.<br />

Det finns i dag inga tecken på att dagens sätt<br />

använda <strong>krediter</strong> skulle vara på väg bort. Nya<br />

kreditformer introduceras hela tiden och<br />

antalet aktörer på kreditmarknaden blir fler.<br />

Statistiska Centralbyråns siffror visar att de<br />

svenska hushållen blir allt mer skuldsatta.<br />

Ökningen handlar framförallt om att hushållen<br />

belånar sina bostäder, men även lån utan<br />

säkerhet växer. Samtidigt får fler svenskar<br />

svårt att betala sina skulder. Varje år tar<br />

Kronofogden emot fler ärenden.<br />

Våren 2006 lanseras det första sms-lånet<br />

i Sverige. Kronofogden varnade tidigt för<br />

att sms-lånen kunde orsaka överskuldsättning.<br />

Hösten 2006, vid myndighetens första<br />

mätning, hade 390 ansökningar kommit in.<br />

Framförallt var det ungdomar som skuldsattes<br />

och nästan 60 procent av dem som inte kunde<br />

betala hade redan registrerade skulder. Antalet<br />

ansökningar om betalningsföreläggande<br />

fortsatte att öka, helåret 2006: 1407, 2007: 20<br />

418 och 2008: 35 775. I augusti i år presenterades<br />

nya siffror, under det första halvåret<br />

hade det kommit in 23 465 ansökningar, vilket<br />

är en ökning med 35 procent jämförelse med<br />

samma period 2008.<br />

Undantagen i lagen innebär att företag som<br />

erbjuder sms-lån inte behöver göra en kreditprövning.<br />

Vid lagens tillkomst ansågs det inte<br />

finnas en risk att små <strong>krediter</strong> skulle kunna<br />

orsaka överskuldsättning. Undantaget gäller<br />

även för krav att ange den effektiva räntan och<br />

skriftlighetskrav. Kreditgivarna för sms-lån<br />

har heller inte samma informationskrav.<br />

Många sms-lån ligger under 200 euro och<br />

omfattas inte av konsumentkreditdirektivet.<br />

Men det finns inget hinder i direktivet<br />

för att inkludera att även små <strong>krediter</strong> i<br />

konsumenträttsskyddet.<br />

5 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

2. Sammanfattning<br />

Även om kreditprövningen skärps för sms-lån<br />

kommer vissa bekymmer att kvarstå. Avsaknaden<br />

av en avskräckande sanktionsregel<br />

innebär att vissa företag inte gör en tillräcklig<br />

kreditprövning. <strong>Att</strong> få krediten jämkad enligt<br />

36§ Avtalslagen på grund av oskälig kreditgivning<br />

är i princip omöjligt efter prejudikat.<br />

Skyldighet att avråda konsumenten från att<br />

ta en kredit om den inte är till nytta utifrån<br />

priset på krediten eller konsumentens ekonomiska<br />

situation är en möjlig väg.<br />

I vår studie hittade vi 30 webbplatser som<br />

erbjöd sms-lån. <strong>Att</strong> det är enkelt att låna och<br />

att låntagaren har pengarna snabbt på kontot<br />

är framträdande information på företagens<br />

sidor. ”Så här enkelt ansöker du” ”Smslån<br />

– när du behöver pengar snabbt.” ”Smslån<br />

Snabblån När du behöver pengar snabbt!”<br />

Företagens namn förstärker att det går snabbt.<br />

Expresskredit, Expresslån, Easykredit. Ett<br />

snabbt lån löser en tillfällig penningbrist och<br />

inga obehagliga frågor ställs: “Du bestämmer<br />

själv vad du ska använda pengarna<br />

till”. Företagen framställer sig som ett bättre<br />

alternativ än de vanliga bankerna och antyder<br />

i princip att de sysslar de med någon sorts<br />

välgörenhet eller är kredittagarens vän: ”Vi<br />

hjälper dig när du har ett tillfälligt behov av<br />

extra förstärkning”.<br />

Informationen om återbetalningstiden och<br />

kostnaderna är tydlig. Krediterbjudanden från<br />

500 till 1 000 kronor hittades. De vanligaste<br />

summorna låg mellan 1 000 och 4 000 kronor.<br />

<strong>Att</strong> låna 1 000 kronor kostar allt från 200 kronor<br />

till 550 kronor och nästan alltid tillkom<br />

en extra avgift för sms eller för ansökningen.<br />

Lånen är dyra, den raka räntan har beräknats<br />

från 243 procent till 541 procent (tidningen<br />

Affärsvärlden 2008). Den effektiva räntan låg<br />

från 792 procent till 18 228 procent. Vissa<br />

företag anger den effektiva räntan, men den<br />

är troligen inte korrekt eftersom formeln de<br />

använder inte är den gängse som används i<br />

Sverige.<br />

Enligt egna uppgifter gör företagen någon<br />

form av kreditprövning, Frågan är vilken typ<br />

av kreditprövning som är praktiskt att göra<br />

på den korta tid som förflyter mellan ansökan


och beviljad kredit. Val av formuleringar<br />

antyder att företagen vet att deras kunder kan<br />

få problem med att betala tillbaka.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> hittade också erbjudanden<br />

på internet på <strong>krediter</strong> upp till<br />

350 000 kronor utan säkerhet. Även de här<br />

kreditföretagen poängterar snabbhet men nu<br />

handlar det att få snabba besked. ”Lånelöfte<br />

direkt”. Dessa <strong>krediter</strong> lockar framför allt med<br />

drömmar men även brist på pengar används<br />

i marknadsföringen. Det inte alltid lätt att<br />

förstå vad lånet kommer att kosta eftersom<br />

låntagaren inte vet vilken ränta denne kommer<br />

att få. De flesta företag har en individuell<br />

ränta och den har en ganska stor spännvidd.<br />

I marknadsföringen är det oftast den lägsta<br />

procentsatsen som anges.<br />

Sms-lånen marknadsförs utifrån att det finns<br />

en brist medan de högre <strong>krediter</strong>na marknadsförs<br />

utifrån drömmar. Easykredits ”Tillfällig<br />

penningbrist” medan Haléns ”Drömmar<br />

kan bli verkliga”. Men även bland de större<br />

lånen handlar det om att pengarna inte räcker<br />

till ”Ikano Banklån – när sommaren har mer<br />

att erbjuda än plånboken.”<br />

Marknadsföringen uppfyller antagligen kraven<br />

på måttfullhet och återhållsamhet. Reglerna<br />

har antagligen en preventiv effekt. Vi kan<br />

inte dra slutsatsen att reklamen är aggressiv<br />

utifrån det som samlats in. På ett mer indirekt<br />

sätt kan det dock sägas att reklamen i stort är<br />

aggressiv eftersom konsumenter i många sammanhang<br />

utsätts för marknadsföringen. Vi har<br />

också undersökt marknadsföring på internet,<br />

bland annat olika tipssidor. Dessa innehåller<br />

ofta något slags redaktionellt material. Tonen<br />

liknar den som finns på sms-lånens webbplatser.<br />

Vem som står bakom tipssidorna är inte<br />

alltid lätt att avgöra, det kan misstänkas att<br />

det är kreditgivarna själva som är dess ägare.<br />

Det skulle i så fall vara ett sätt att öka trafiken.<br />

Frågan är om informationen på sidorna är<br />

måttfull och återhållsam.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> har undersökt över<br />

hundra personer i Kronofogdens register. De<br />

som har sms-låneskulder hos Kronofogden<br />

har nästan aldrig enbart en skuld. De har<br />

nästan aldrig bara tagit ett sms-lån, de har<br />

tagit många. I vissa fall har de nästan gått<br />

igenom hela listan av de sms-lån som vi kunde<br />

hitta när företagen studerades. Dessutom har<br />

6 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

personerna skulder på grund av utebliven<br />

betalning för hyra, postorderbeställningar, el,<br />

parkeringsböter, telefoni, köp på kontokort,<br />

andra <strong>krediter</strong> med mera. För att se hur stora<br />

skulder som vissa av personerna dragit på sig<br />

plockade vi ut 24 personer och såg hur mycket<br />

de var skyldiga till olika sms-låneföretag. Det<br />

visade sig att skulderna varierade stort, från<br />

cirka 10 000 kronor till cirka 60 000 kronor.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> också gjort intervjuer<br />

med ett antal låntagare. 17 personer har ställt<br />

upp och svarat på frågorna. De flesta av de<br />

intervjuade har tagit sms-lån, oftast i kombination<br />

med andra typer av lån. Två har inga<br />

sms-lån utan andra snabba <strong>krediter</strong>. Nästan<br />

alla har tagit lånen för att lösa någon form<br />

av krissituation och nästan alla har använt<br />

pengarna till vardagliga utgifter. De flesta har<br />

sökt aktivt på nätet för att komma i kontakt<br />

med låneföretagen. Trots att flera av dem var<br />

rejält skuldsatta fick flera av dem fortfarande<br />

e-post och sms från sms-låneföretagen med<br />

nya erbjudanden om lån.<br />

De intervjuade upplever att de fått pengarna<br />

snabbt, i princip direkt. Vissa upplever att det<br />

gått för fort och att det är en nackdel, de har<br />

inte hunnit tänker i efter. Alla som har tagit<br />

sms-lån har varit fullt på det klara med vad<br />

lånen skulle kosta dem. De vet att de är dyra,<br />

men har inte sett någon annan utväg.<br />

I princip ville ingen rekommendera någon<br />

annan att ta den här typen av lån. När det<br />

gällde råd till sig själva var de tillfrågade överlag<br />

mycket strängare mot sig själva än mot<br />

andra. Flera tyckte att de fick skylla sig själva,<br />

de hade själva valt att ta den här typen av lån.<br />

Vad har då lånen haft för konsekvenser för<br />

låntagarna? Nästan alla har hamnat hos<br />

Kronofogden. För några har lånen inte<br />

inneburit några större konsekvenser, för andra<br />

var det en dyrköpt läxa. För några har det löst<br />

sig, men det var nära att det utvecklades till<br />

en riktig katastrof. För flera har det slutat i<br />

tragedi. Så här säger en av de intervjuade: ”De<br />

här lånen har förstört mitt liv. De har begravt<br />

mig. Jag har förlorat allt, min fru och mina<br />

barn. Jag vet inte vad som hände, jag vaknade<br />

upp efter ett halvår och hade hur mycket<br />

skulder som helst. Nu ser jag klart men när<br />

det snurrade på var det som om min hjärna<br />

inte fungerade.”


Debatten om sms-lånen har väldigt intensiv<br />

de senaste åren. Alla vet väl vid det här laget<br />

vad ett sms-lån är. Trots debatten har det<br />

i princip inte hänt något när det gäller att<br />

komma till rätta med skuldsättningen. <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Konsumenter</strong> har påpekat för regeringen<br />

vad vi tycker om att lagstiftningsprocessen<br />

går långsamt och krävt flera skyndsamma<br />

åtgärder.<br />

Krediter är numera en del av vardagen men<br />

de problem som uppstår i kreditsamhällets<br />

skugga hanteras med föråldrade verktyg. För<br />

att få bukt med överskuldsättningen måste<br />

politikerna och övriga beslutsfattarna ta ett<br />

helhetsgrepp över kreditsamhället. Kunskap<br />

och bra förslag om hur samhället kommer tillrätta<br />

med problemen finns. Överskuldsättning<br />

kostar den enskilde lidande, men det kostar<br />

också samhället mellan 30 till 50 miljarder<br />

per år.<br />

· Skärp konsumentkreditlagen. Luckorna<br />

i lagen som sms-låneföretagen utnyttjar<br />

måste täppas till. Inga undantag för små<br />

<strong>krediter</strong>, all kreditgivning måste omfattas<br />

av en kreditprövning, effektiv ränta<br />

måste anges och skriftliga avtal krävas.<br />

Ställ krav på betänketid, att ta ett lån för<br />

snabbt kan vara oövertänkt. Inför krav på<br />

strängare kreditprövningar med avrådningsskyldighet<br />

om det är uppenbart att<br />

personen ifråga inte har någon återbetalningsförmåga.<br />

Inför en gräns för hur<br />

mycket en kredit får kosta.<br />

· Inför fungerande och kraftfull kontroll av<br />

företagen och utlåningsverksamheten.<br />

7 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

· Förbättra samhällets samordning för att<br />

förhindra överskuldsättning.<br />

· Se över reglerna för marknadsföring av<br />

<strong>krediter</strong>.<br />

· Ge konsumenterna mycket mer stöd,<br />

information och utbildning när det gäller<br />

finansiella frågor. Förstärk skolutbildning<br />

i privatekonomi och våga diskutera<br />

konsumtion, sparande och attityder!<br />

· Inför en skyldighet för kreditgivarna av<br />

snabba <strong>krediter</strong> med kort utlåningstid att<br />

informera om riskerna med att ta den här<br />

typen av <strong>krediter</strong>.<br />

· Skapa ett system så att företag i branschen<br />

tvingas vara med och finansiera informationskampanjer<br />

som ger motbilder.<br />

· Arbeta för att sudda bort skam- och<br />

”skyll dig själv stämpeln” som de som blir<br />

skuldsatta får.<br />

· Inför möjligheter inrätta ”sociala lån” för<br />

människor med små resurser som behöver<br />

en tillfällig förstärkning eller som<br />

behöver sanera sin ekonomi.<br />

· Satsa större resurser så att alla medborgare<br />

snabbt och enkelt får tillgång till<br />

skuld- och budgetrådgivning.<br />

· Mer resurser till organisationer som<br />

arbetar med överskuldsatta.


3.1 Den ökade skuldsättningen<br />

i samhället<br />

Det har skett en markant förändring av<br />

konsumenternas beteende och attityd vad<br />

gäller <strong>krediter</strong> i Sverige. Förr var det en stor<br />

sak att gå till banken för att få ett lån. Det var<br />

”bästa kostymen på” och dessutom tog det ett<br />

tag innan krediten beviljades. I dag är det helt<br />

annorlunda, nu finns det <strong>krediter</strong>bjudanden<br />

överallt. Det räcker att gå in i en butik för<br />

att köpa en teve så erbjuds ett kreditköp. På<br />

internet är inte en kredit många klick bort och<br />

den som är medlem i Facebook kan ständigt<br />

se annonser om snabba lån. Och numera<br />

existerar det inga väntetider, snabbt kan<br />

konsumenten ha några tusen på sitt konto.<br />

Tidigare fanns det en negativ syn på <strong>krediter</strong><br />

och många varnade för att sätta sig i skuld.<br />

I dag saknas många inlärda varningsklockor<br />

för att skuldsätta sig och det anses inte längre<br />

konstigt att konsumera på lånade pengar. Det<br />

är många som rullar en kreditskuld framför<br />

sig.<br />

3.1.1 Avregleringen<br />

Den stora förändringen kom i samband med<br />

avregleringen av kreditmarknaden 1985,<br />

vilket ledde till att utlåningsverksamheten<br />

stimulerades. Bankerna kunde låna ut utan att<br />

Riksbanken la sig i och många anser att det är<br />

den stora vändpunkten i svensk ekonomisk<br />

politik.<br />

Enligt rapporten ”Alla vill göra rätt för sig”<br />

(Kronofogden KFM Rapport 2008:1)ändrade<br />

avregleringen kreditmarknaden. Det uppstod<br />

konkurrens mellan kreditgivarna, något som<br />

dessa inledningsvis var ovana vid att hantera<br />

samtidigt som det också blev mer lönsamt att<br />

låna ut pengar. Det fanns också ett uppdämt<br />

behov efter <strong>krediter</strong> bland konsumenterna.<br />

Det innebar att efterfrågan av <strong>krediter</strong> och<br />

utbudet ökade samtidigt. Bankernas utlåning<br />

ökade dramatiskt 1985 – 1990. Utvecklingen<br />

ledde till en finansiell bubbla vilket orsakade<br />

en ekonomisk kris. Många råkade illa ut<br />

i lågkonjunkturen och det ansågs finnas<br />

ett behov att skydda konsumenterna i det<br />

nya kreditsamhället, vilket gjorde att reglerna<br />

i Konsumentkreditlagen skärptes och<br />

Skuldsaneringslagen infördes.<br />

8 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

3. Bakgrund<br />

Alla fick inte hjälp. När Råd & Rön intervjuade<br />

Budget- och Skuldrådgivare i samband<br />

med krisen i december 2008 visade det sig att<br />

många hjälpte skuldsatta från förra krisen.<br />

Många hade till och med skulder från 80-talet.<br />

3.1.2 Förändrad inställning till <strong>krediter</strong><br />

Enligt Richard Wahlund, professor på Handelshögskolan,<br />

och en av författarna till rapporten<br />

”Finansiella strategier i förändring: segment och<br />

beteenden bland svenska hushåll”, har vår attityd<br />

till <strong>krediter</strong> förändrats en hel del under de<br />

senaste åren. Under 1990-talet skedde den stora<br />

revolutionen på sparområdet, påbörjad under<br />

1980-talet. Den stora allmänheten gick då från<br />

att vara sparare till att bli finansiella aktörer.<br />

Då blev <strong>krediter</strong> en finansieringsform snarare<br />

än en upplevd skuld. I rapporten kartlägger<br />

författarna olika typer av sparare och vilka<br />

strategier de använder. De jämförs också över<br />

tid. En grupp som kallas residualsparare, vilket<br />

egentligen betyder att de bara ”sparar” vad som<br />

råkar bli över, minskade från 45 procent till 19<br />

procent från 1993 till 1999. Den här gruppen<br />

har tidigare inte sparat så mycket i jämförelse<br />

med andra grupper, men de flesta av dem<br />

ökade både sitt sparande och sin skuldsättning<br />

under dessa år, de blev ”finansiella aktörer”.<br />

Under den här tiden ersätts det lilla sparandet<br />

med att man slutar att spara helt och i större<br />

utsträckning finansierar sina köp med <strong>krediter</strong>.<br />

De resterande 19 procenten residualsparare<br />

ökade sitt sparande något, men fortsatte att ha<br />

en låg skuldsättning.<br />

3.1.3 Allt fler skuldsatta<br />

De svenska hushållen blir allt mer skuldsatta.<br />

Statistiska Centralbyråns, SCB, siffror visar att<br />

i slutet av 2006 var hushållen skyldiga banker,<br />

bostadsinstitut och kreditmarknadsbolag 1<br />

757 024 miljoner kronor. Den siffran gällde<br />

bara för de företag som står under Finansinspektionens<br />

tillsyn. Ökningen handlade<br />

framförallt om att hushållen belånar sina<br />

bostäder, men även lån utan säkerhet växer.<br />

Sedan 2001 hade den typen av lån ökat med<br />

62 procent, från 84 640 miljoner till 136 828<br />

miljoner kronor i slutet av 2006. I augusti i<br />

år är den summan uppe i 169 940 miljoner<br />

kronor och totalt är svenska hushåll skyldiga 2<br />

241 488 miljoner kronor.


Cirka 13 procent av de svenska hushållen<br />

hade under 2007 någon form av konsumtionslån,<br />

enligt rapporten ”Överskuldsättning<br />

och ekonomiska problem bland ungdomar.”<br />

(Kronofogden och Konsumentverket KFM<br />

Rapport 2008:3)<br />

Antalet aktörer på kreditmarknaden blir också<br />

fler, speciellt när det gäller konsument<strong>krediter</strong>,<br />

enligt ”Alla vill göra rätt för sig”. Inom vissa<br />

branscher tjänar företagen inte pengar på<br />

själva försäljningen utan på det som säljs på<br />

avbetalning. De traditionella bankerna har<br />

vuxit och speciella nischbanker har också<br />

etablerat sig på marknaden.<br />

Trots den allvarliga ekonomiska krisen har<br />

hushållen ökat sin skuldsättning ytterligare.<br />

Hushållens skuldsättning är nu nära smärtgränsen,<br />

enligt nättidningen E24 den 12 juni<br />

i 2009. Takten i skuldsättningen har mattas av<br />

något, men ligger fortfarande på 8 till 9 procent.<br />

Tidningen refererar till en SCB-publikation<br />

som har konstaterat att det vanliga<br />

måttet, hushållens skulder i förhållande till<br />

disponibla inkomster, har stigit till rekordhöga<br />

150 procent, vilket är betydligt över toppnivån<br />

i slutet av 1990-talet. Hushållens skulder i<br />

relation till BNP har ökat till cirka 75 procent,<br />

vilket också det är rekord.<br />

3.1.4 Allt fler i Kronofogdens register<br />

Allt fler svenskar får också svårare att betala<br />

sina skulder. Varje år tar Kronofogden emot<br />

fler ärenden. Förra året ökade antalet mål för<br />

summarisk process med 13 procent och passerade<br />

miljonstrecket. Under 2000-talet har<br />

antalet mål fördubblats.<br />

Den ekonomiska krisen har ökat ärendemängden<br />

ytterligare. Enligt Kronofogdens rapport,<br />

”Alla vill göra rätt för sig” (2008), beräknas<br />

antalet överskuldsatta i Sverige vara minst 400<br />

000 personer. I rapporten ”Överskuldsättning<br />

och ekonomiska problem bland unga” (Kronofogden<br />

och Konsumentverket 2008) är det cirka<br />

550 000 personer som har en eller flera betalningsanmärkningar<br />

hos kreditupplysningsföretag.<br />

I samma rapport redovisas att uppemot<br />

18 procent av den vuxna befolkningen har<br />

haft betalningsproblem under den senaste 12<br />

månadersperioden, vilket motsvarar cirka 1,3<br />

miljoner människor. Båda rapporterna publicerades<br />

innan den finansiella krisen.<br />

9 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

Det är också många ungdomar som blir<br />

skuldsatta. I Kronofogdens statistik ökade<br />

antalet skuldsatta 18-åringar med cirka 14<br />

procent mellan åren 2007 och 2008. Antalet<br />

ansökningar uppgick 2007 till cirka 130 000,<br />

vilket är en ökning med nästan 20 procent<br />

jämfört med år 2006. Skulderna handlar om<br />

kontokortsskulder, kommunikationsskulder,<br />

hyresskulder och banklån. Ungdomarna<br />

mellan 18 och 25 har skulder på cirka 828<br />

miljoner kronor 2008.<br />

Konsumentverket och Kronofogden fick i<br />

uppdrag av regeringen att identifiera ungdomars<br />

ekonomiska problem. Resultatet blev<br />

rapporten ”Överskuldsättning och ekonomiska<br />

problem bland ungdomar“(2008). Ungdomar<br />

har en betydlig sämre ekonomisk standard<br />

och har haft en mycket sämre ekonomisk<br />

utveckling än andra grupper. Inkomsterna<br />

för ungdomarna har inte kommit upp i de<br />

nivåer som gällde i början av 90-talet. Andelen<br />

fattiga bland unga vuxna (20 – 29 år) hade<br />

nästan fördubblats under de senaste åren och<br />

mer än var fjärde ungdom saknade år 2005 en<br />

kontantmarginal. Samtidigt har till exempel<br />

återbetalningskravet för studielånet gjorts om<br />

så att låntagarna måste börja betala tidigare.<br />

Dessutom har ungdomar ofta sämre villkor<br />

på arbetsmarknaden, otryggare och dyrare<br />

boende samt svårare ett dra nytta av bidragssystemen<br />

i samhället.<br />

Konsumtionsmönster har förändrats och<br />

utbudet av produkter har ökat. De nya<br />

konsumtionskraven har gjort de unga särskilt<br />

sårbara eftersom de har så små ekonomiska<br />

marginaler. Rapporten pekar på att ungdomar<br />

ofta söker identitet genom konsumtion. För<br />

att komma tillrätta med problemen föreslår<br />

de två myndigheterna, Konsumentverket och<br />

Kronofogden, bland annat att Ungdomsstyrelsen<br />

ska ha ett samlat ansvar för frågor som<br />

rör ekonomiska problem bland ungdomar.<br />

Dessutom ville myndigheterna att en nationell<br />

samordningsfunktion för insatser mot överskuldsättning<br />

och ekonomiska problem skulle<br />

inrättas.<br />

3.1.5 Nya typer av <strong>krediter</strong><br />

Samtidigt som de svenska hushållen blivit allt<br />

mer skuldsatta dyker det ständigt upp nya<br />

kreditfenomen. Våren 2006 lanseras det första<br />

sms-lånet i Sverige. Kreditformen fanns då


edan i Finland. I övriga Norden har sms-lån<br />

inte haft någon större framgång. I Norge har<br />

lagen om penningtvätt satt stopp för lånen.<br />

I Danmark har branschen och myndigheterna<br />

kommit överens om vissa spelregler.<br />

Baltikum har liknande problem som Sverige<br />

och Finland. I USA och England finns inga<br />

problem med sms-lån, men däremot en annan<br />

typ av kredit som kallas pay-day-loan. Det<br />

är också en kortkredit, men för att få lånet<br />

kräver kreditgivaren tillgång till låntagarens<br />

lönekonto. När löneutbetalningen kommer tar<br />

långivaren ut vad låntagaren är skyldig.<br />

Enligt Jan Åkerlund, på Kronofogdemyndigheten,<br />

är det bara en tidsfråga innan den<br />

här krediten kommer till Sverige. ”Det finns<br />

alltid företag som vill tjäna pengar på dem som<br />

saknar pengar”, säger han.<br />

Det senaste tillskottet på marknaden är möjligheten<br />

att ”hyra pengar”. Låntagaren betalar<br />

allstå ingen ränta eller avgift utan en hyra.<br />

När hyrestiden är slut betalar kredittagaren<br />

tillbaka hela lånet. <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> har<br />

inte haft möjlighet att ta reda på hur vanlig<br />

denna lånetyp är, men det är ett tecken på att<br />

kreditgivare hela tiden hittar nya marknader<br />

och metoder.<br />

3.1.6 Sms-lån ökar skuldbördan<br />

ytterligare<br />

Kronofogden gick tidigt ut och varnade för<br />

att sms-lån var en orsak till överskuldsättning.<br />

Redan hösten 2006 gjorde myndigheten en<br />

mätning som visade att 390 ansökningar om<br />

obetalda sms-lån hade kommit in. Framförallt<br />

var det ungdomar som skuldsattes, det<br />

vill säga personer i åldersgruppen 18 - 25<br />

år. Dessutom hade nästan 60 procent av de<br />

undersökta personerna redan registrerade<br />

skulder. Undersökningen omfattade tre<br />

företag, Mobillån, Ferratum och Folkia. Under<br />

helåret 2006 hade 1407 ansökningar kommit<br />

in. Två trender blev tydliga, att låneformen<br />

fått fotfäste och att det var ungdomar som inte<br />

kunde betala. 40 procent av ansökningarna<br />

om obetalda sms-lån rörde personer mellan<br />

18 och 25 år. Eftersom många redan hade<br />

registrerade skulder indikerade det att <strong>krediter</strong>na<br />

lockade en grupp som kört sin ekonomi<br />

i botten och som absolut inte borde öka sin<br />

skuldsättning. Undersökningen omfattade två<br />

bolag, Folkia och Mobillån.<br />

10 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

Skuldsättningen försätter att öka. I juni 2007<br />

har det kommit in 4 579 ansökningar, vid<br />

årets slut 20 418. Antalet företag ökade hela<br />

tiden. När myndigheten gjorde undersökningen<br />

vid halvårsskiftet 2007 omfattades sex<br />

bolag, vid helårsskiftet tjugotvå. Ungdomars<br />

andel var hög men gick ner mellan halvårsskiftet<br />

och helåret från 40 procent till 35,9<br />

procent. Andelen kvinnor som inte kunde<br />

betala sina sms-lån ökade från 37,3 till 44<br />

procent. Vid halvårsskiftet 2008 var antalet<br />

ärenden om sms-låneskulder hos Kronofogen<br />

uppe i 17 299 och vid årets utgång uppgick de<br />

till 35 775.<br />

I augusti 2009 presenterades nya siffror. Under<br />

det första halvåret hade det kommit in 23<br />

465 ansökningar, vilket är en ökning med 35<br />

procent om man jämför med samma period<br />

2008. Det positiva är att det inte längre är<br />

lika många ungdomar som hamnar i myndighetens<br />

register. Det förebyggande arbetet<br />

gentemot ungdomar som ”Koll på caschen”<br />

(Kronofogden, Konsumentverket och Finansinspektionen<br />

driver detta gemensamma projekt)<br />

kan ha haft effekt för att vända trenden.<br />

Procentuellt är ungdomar fortfarande den<br />

största gruppen med skuldsättningsproblem,<br />

vilket innebär att det fortsatta förebyggande<br />

arbetet bland ungdomar är viktigt.<br />

Det negativa är ökningen bland de äldre,<br />

störst är ökningen i åldersgrupperna 36 till<br />

65 år. Där har de obetalda sms-skulderna<br />

ökat med hela 46 procent. De unga är<br />

snabba på att plocka upp nya trender men<br />

nu sprids fenomenet till allt fler. ”Sms-lån<br />

har blivit en motorväg in i skuldfällan för hela<br />

svenska befolkningen”, säger Jan Åkerlund på<br />

Kronofogdemyndigheten.<br />

E24 beräknade att ungefär 150 000 personer<br />

skulle hamna i Kronofogdens register på<br />

grund av sms-lån innan Sverige får en ny lag,<br />

implementeringen av Konsumentkreditdirektivet,<br />

den 1 juli 2010. Tidningen räknade<br />

utifrån hur många ärenden som hittills kommit<br />

in till myndigheten.<br />

3.1.7 Tillgängligheten<br />

Niclas Andrén har doktorerat på ämnet<br />

finansiering och risker och är verksam som<br />

lektor vid Lunds universitet. Han tror inte<br />

att det är vår inställning till <strong>krediter</strong> som


har förändrats när det gäller sms-lån. Den<br />

främsta attraktionskraften är framförallt<br />

tillgängligheten för kundgrupper som inte har<br />

tillgång till annan kreditgivning. Siffrorna från<br />

Kronofogden om att många redan har skulder<br />

registrerade tyder på det. Enligt Niclas Andrén<br />

är sms-lån ett typiskt 2000-talsfenomen<br />

eftersom det är den tekniska utvecklingen som<br />

är förutsättningen. Lånen öppnar nya legala<br />

möjligheter till snabb, kortfristig och småskalig<br />

kreditgivning. Låntagare kan enkelt och<br />

snabbt få tag på relativt små summor. Det görs<br />

oftast ingen kreditkontroll, vilket just öppnar<br />

dörren för nya grupper som tidigare inte fått<br />

lån. Kreditgivningen är också anonym, man<br />

behöver inte se någon i ögonen, vilket han<br />

tror är betydelsefullt.<br />

Ur ett samhällsperspektiv är större tillgänglighet<br />

av <strong>krediter</strong> bra eftersom det ger en ökad<br />

och stabilare konsumtion. Lånen möjliggör<br />

fortsatt konsumtion även om inkomsten<br />

förändras. Niclas Andrén tycker det är svårare<br />

att se fördelar på det personliga planet<br />

eftersom det är dyra lån och personen kanske<br />

redan i utgångsläget har dålig ekonomi. Han<br />

säger: ”Om man som individ känner tillfredställelse<br />

i att kunna agera spontant, även om<br />

de finansiella resurserna saknas, är naturligtvis<br />

snabbheten i upplåningen fördelaktig. Å andra<br />

sidan är kanske spontanitet i inköpssituationen<br />

inte nödvändigtvis en fördelaktig egenskap om<br />

man har en dålig ekonomi.”<br />

3.2 Lagstiftningen<br />

<strong>Att</strong> det finns ett särskilt skyddsbehov för<br />

konsumenter när det gäller <strong>krediter</strong> har<br />

varit en utgångspunkt för lagstiftningen.<br />

Kreditgivaren har genom sin resurser och sitt<br />

kunskapsövertag vad gäller lånevillkor och<br />

avgifter större makt än konsumenten även om<br />

den enskilde förstås har större insikt i sin egen<br />

ekonomi. Det är inte alltid lätt för konsumenten<br />

att förstå kreditavtalet och konsumenten<br />

kan bli lockad av reklam som denne inte fullt<br />

ut begriper. Därför har samhället vidtagit<br />

åtgärder för att skydda konsumenten med till<br />

exempel myndigheter som ska utöva tillsyn<br />

och regler om hur <strong>krediter</strong> får marknadsföras.<br />

Dessutom finns regler om vilken information<br />

konsumenten ska ha innan avtal ingås och<br />

att kreditgivaren ska pröva om personen har<br />

återbetalningsförmåga.<br />

11 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

3.2.1 Förebygga överskuldsättning<br />

Syftet med Konsumentkreditlagen<br />

(SFS1992:830)är att skydda konsumenten mot<br />

ofördelaktiga villkor och förebygga överskuldsättning.<br />

Det vill säga att konsumenterna inte<br />

ska ta på sig fler <strong>krediter</strong> än de har återbetalningsförmåga<br />

för.<br />

Lagen kom 1993 och gäller för både fristående<br />

<strong>krediter</strong> och för kreditköp. Tidigare omfattades<br />

inte fristående <strong>krediter</strong> men eftersom<br />

bankerna inte gjorde tillräckliga kreditprövningar<br />

och konsumenter skuldsattes över sin<br />

återbetalningsförmåga gäller lagen numera<br />

även för den typen av <strong>krediter</strong>. Lagen är<br />

tvingande, vilket innebär att kreditavtalet inte<br />

är giltigt i de delar som ger sämre villkor än<br />

vad lagen föreskriver. I lagen uttrycks också att<br />

kreditgivaren ska iaktta god kreditgivningssed.<br />

Det innebär att kreditgivaren ska handla<br />

omdömesgillt och ansvarsfullt mot konsumenten<br />

innan avtalet ingås – men också under<br />

avtalstiden.<br />

Marknadsföringen av <strong>krediter</strong> ska vara<br />

”återhållsam och måttfull”, kreditgivaren<br />

får till exempel inte lyfta fram snabbhet allt<br />

för mycket. Det anses strida mot god sed att<br />

framställa krediten som en helt bekymmersfri<br />

lösning på ekonomiska bekymmer eller att få<br />

konsumenter att ta oövertänkta beslut.<br />

Regeln i Konsumentkreditlagen är civilrättslig.<br />

Marknadsföringslagen gäller för all marknadsföring.<br />

Enligt huvudregeln ska all marknadsföring<br />

vara tillbörlig och överensstämma med<br />

god marknadsföringssed.<br />

Vad som är god marknadsföringssed av<br />

<strong>krediter</strong> avgörs ytterst av Marknadsdomstolen.<br />

I ett mål från 1988:20 ansåg MD att formuleringarna<br />

“Behöver du extra pengar?” “Vill<br />

du förstärka ekonomin med en reserv?” var<br />

otillbörliga. Det var innan den nuvarande<br />

Konsumentkreditlagen trädde i kraft, men<br />

domstolen stödde sig på den överenskommelse<br />

som fanns mellan Konsumentverket och<br />

branschen. Däremot har domstolen accepterat<br />

formuleringar som ”F Card är kortet som ger<br />

dig möjligheter att själv bestämma hur du<br />

använder pengarna” och ” Vem har bestämt att<br />

lönen skall komma den 25.e?”


3.2.2 Sms-lån omfattas inte av lagen<br />

Problemet är att sms-lånen inte omfattas av<br />

de regler i Konsumentkreditlagen som skyddar<br />

konsumenterna mot ofördelaktiga villkor<br />

och överskuldsättning. Bland annat behöver<br />

kreditgivaren inte ange den effektiva räntan.<br />

Den effektiva räntan ger en bra bild av hur dyr<br />

krediten kommer att bli och ger konsumenten<br />

en möjlighet att jämföra <strong>krediter</strong> med varandra.<br />

Kreditgivarna för sms-lån har heller inte<br />

samma informationskrav som gäller för andra<br />

lån. Dessutom är sms-lånen undantagna från<br />

kravet på att avtalet ska vara skriftligt. Det<br />

kravet ger konsumenten möjlighet att tänka<br />

igenom villkoren och sänka tempot när avtalet<br />

ska ingås eftersom det tar tid att utväxla avtalet.<br />

Ett annat krav, som kanske är det viktigaste, är<br />

att det inte behövs någon kreditprövning. Det<br />

vill säga kreditgivaren måste inte kontrollera<br />

om kredittagaren har återbetalningsförmåga.<br />

Vid lagens tillkomst ansåg lagstiftaren inte att<br />

det fanns en risk att små <strong>krediter</strong> kunde orsaka<br />

överskuldsättning. Det gav möjlighet att handla<br />

på faktura utan att för den skull behöva göra<br />

en kreditprövning. När det diskuteras om att<br />

skärpa lagen är det två motsatta intressen som<br />

står mot varandra, att ha kvar möjlighet till<br />

fortsatt handel mot faktura och kreditgivning<br />

under kort löptid.<br />

3.2.3 Krav på skärpt lagstiftning<br />

Redan 2007 efterfrågade Konsumentverket en<br />

översyn av lagstiftningen angående marknadsföringen<br />

och undantagen i Konsumentkreditlagen<br />

när det gällde sms-lån. Myndigheten<br />

ville att regeringen skulle tillsätta en utredning<br />

för att komma tillrätta med de problem som<br />

myndigheten såg fanns. Verket hade märkt att<br />

det framförallt var svaga konsumentgrupper<br />

som lockades av produkten. Efterfrågan av en<br />

produkt tyder visserligen på ett behov och den<br />

enskilde har alltid ett eget ansvar. Men mot<br />

dessa förhållanden måste man väga produktens<br />

innehåll och marknadsföring. “Om varan/<br />

tjänsten är objektivt undermålig och dessutom<br />

marknadsföringen av den ofullständig kan man<br />

inte längre påstå att det är konsumenternas<br />

efterfrågan som styr marknadens utbud och att<br />

konsumenterna ensamma får ta ansvar för sina<br />

handlingar.” Ur Konsumentverkets begäran om<br />

översyn av lagstiftning som berör s.k. snabblån<br />

2007-08-31<br />

Konsumentverket ansåg sig sakna verktyg<br />

för att komma tillrätta med den aggressiva<br />

12 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

marknadsföringen och myndigheten tyckte att<br />

det var viktigt att få en ny lagstiftning. Verket<br />

ville att begreppet ”god kreditgivningssed vid<br />

kreditreklam” skulle närmare analyseras. Det<br />

fanns, enligt verket, en stor risk för en förflackning<br />

på det här området eftersom utbudet<br />

när det gäller <strong>krediter</strong> över huvud taget är så<br />

stort. Konsumentverket menade att detta på<br />

sikt kommer att bli ett samhällsproblem när<br />

konsumeter lockas att leva över sina tillgångar<br />

genom lättillgängliga, men förrädiska, <strong>krediter</strong>.<br />

Anledningen till att myndigheten ansåg att det<br />

hade skett en förflackning och att det behövdes<br />

en analys av begreppet god kreditgivningssed<br />

var att myndigheten inte fått med sig Marknadsdomstolen<br />

i två fall, där verket ansåg att<br />

kreditreklamen var alltför lockande. Till sitt<br />

stöd hade verket använt uttalanden i lagens<br />

förarbeten om måttfullhet och återhållsamhet<br />

och detaljreglering i de Allmänna råden, men<br />

de argumenten räckte inte.<br />

Konsumentverket ville att undantaget från kreditprövning<br />

togs bort. Verket ville också ha ett<br />

informationskrav om löptid och att krav på att<br />

ange den totala lånekostnaden även skulle gälla<br />

för sms-lånen. Dessutom ville myndigheten att<br />

det skulle finnas ett krav på skriftlighet .<br />

3.2.4 Konsumentkreditdirektivet<br />

Hittills har inte lagstiftningen skärpts. Justitieminister<br />

Beatrice Ask hänvisar till implementeringen<br />

av Konsumentkreditdirektivet som ska<br />

vara infört senast den 12 maj 2010, ett direktiv<br />

som EU:s ministerråd antog den 7 april 2008.<br />

Ministern har flyttat fram tidpunkten för<br />

presentation av lagförslaget.<br />

Direktivet kräver full harmonisering och det<br />

går inte för enskilda stater att ha regler som går<br />

emot direktivet. Det enskilda landet kan däremot<br />

ha lagar för områden som inte omfattas<br />

av direktivet. Direktivet kommer inte att gälla<br />

för <strong>krediter</strong> som är mindre än 200 euro eller<br />

högre än 75 000 euro, inte heller för konto<strong>krediter</strong><br />

som ska återbetalas inom en månad eller<br />

kreditavtal med obetydlig ränta och där lånet<br />

ska återbetalas inom tre månader. Många smslån<br />

ligger under 200 euro, men det finns inget<br />

hinder att även små <strong>krediter</strong> inkluderas.<br />

Enligt direktivet ska det finnas en viss standardinformation<br />

om kreditränta, kreditbelopp<br />

och löptid. Om det inte finns någon sådan


skyldighet på nationell nivå kan man istället<br />

välja att kräva att den effektiva räntan<br />

ska anges. Informationen ska ges i god tid<br />

innan avtalet ingås. Det finns speciella krav<br />

på hur ett kreditavtal ska se ut och det måste<br />

vara skriftligt. Däremot finns det inget krav<br />

på att det ska vara undertecknat. Dessutom<br />

kräver direktivet att kreditgivaren ska pröva<br />

återbetalningsförmågan, det vill säga en<br />

kreditprövning. Hur den ska se ut är upp till<br />

varje medlemsland. Det ska också finnas en<br />

ångerrätt i 14 dagar.<br />

3.2.5 Löser implementeringen<br />

problemen?<br />

I uppsatsen ”Sms-lån – Problem och lösningar”<br />

av Emma Andersson och Karin Dagsgård vid<br />

Linköpings universitet 2009 diskuteras huruvida<br />

implementeringen av konsumentkreditdirektivet<br />

kommer att lösa <strong>Sveriges</strong> problem med<br />

sms-lån. Om Sverige väljer att inkludera alla<br />

<strong>krediter</strong> under 200 euro i den nya lagstiftningen<br />

kommer det fortfarande att finnas problem.<br />

“Det nya Konsumentkreditdirektivet som träder<br />

i kraft de 12 maj 2010 tror vi inte sig kommer att<br />

leda till de förändringar som krävs för att problemen<br />

som sms-lånen medför skall försvinna.”<br />

Direktivet har till exempel lämnat det upp till<br />

de enskilda länderna att lösa hur sanktionssystemet<br />

ska se ut och hur en kreditprövning<br />

ska gå till. ”På dessa områden behövs det stiftas<br />

klarare regler för att fastställa de ramar som smslåneföretagen<br />

skall röra sig inom för att största<br />

möjliga konsumentskydd skall uppnås”. Vissa av<br />

de nya reglerna kommer heller inte ha någon<br />

betydelse för Sverige. Ångerrätten finns redan i<br />

Distans- och Hemförsäljningslagen. Kravet på<br />

att den effektiva räntan ska anges finns redan.<br />

”Dessutom tycker vi inte att ångerrätten är av<br />

betydande vikt vad gäller sms-lånen eftersom<br />

att de som får ekonomiska problem på grund<br />

av sms-lånen antagligen inte har möjlighet att<br />

återbetala det lån de erhållit för att detta redan<br />

är förbrukat”, skriver Andersson och Dagsgård.<br />

Skribenterna argumenterar också för att det<br />

inte ska finnas något undantag för kravet på att<br />

ange den effektiva räntan och att det ska finns<br />

informationsskyldighet. <strong>Att</strong> inte få tillräckligt<br />

med information leder till att konsumenten tar<br />

på sig en större ekonomisk börda än vad denne<br />

tänkt sig.<br />

Skribenterna argumenterar vidare att skriftlighetskravet<br />

ska införas även för de här små<br />

13 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

lånen och att undantaget för 200 euro inte ska<br />

gälla. Skribenterna hänvisar till en undersökning<br />

som Konsumentverket gjort vilken visade<br />

att 27 procent av de tillfrågade inte skulle ha<br />

tagit lånen om man fått ta del av alla villkor.<br />

”Ett krav på skriftlighet torde således leda till<br />

att konsumenten får en större möjlighet att<br />

uppmärksamma de villkor som har betydelse<br />

för denne.” I samma undersökning uppgav 29<br />

procent att de hade avstått från krediten om<br />

de hade fått längre betänketid.<br />

Andersson/Dagsgård hänvisar till lagens förarbeten<br />

där ett av motiven till skriftlighet och<br />

undertecknade var att konsumenten skulle få<br />

en längre betänketid och inte fatta förhastade<br />

beslut. Författarna menar också att kravet på<br />

signatur skulle innebära att man får en bättre<br />

kontroll på vem som tar krediten. En nackdel<br />

med ett signaturkrav, enligt Emma Andersson<br />

och Karin Dagsgård, är att det skulle öka kostnaden<br />

för kreditgivaren eftersom det kräver<br />

andra datasystem. Men det skulle troligen vara<br />

en övergående kostnad.<br />

Även när det gäller kreditprövningen kommer<br />

konsumentkreditdirektivet inte att lösa<br />

problemen med sms-lånen, dels på grund av<br />

att beloppen under 200 euro är undantagna,<br />

dels på att det är upp till varje medlemsstat<br />

att bestämma hur kreditprövning ska gå till.<br />

Skribenterna förespråkar att det är viktigt att<br />

konsumenten faktiskt har en reell återbetalningsförmåga.<br />

Men det är upp till kreditgivaren<br />

själv att faktiskt bedöma vilka krav denne bör<br />

ställa för att en konsument skall erhålla lånet.<br />

3.2.6 Lagom reglering bäst<br />

Enligt Annina H. Persson, professor i civilrätt<br />

vid Örebro universitet, blev konsumentkreditdirektivet<br />

ganska urvattnat och skyddet för<br />

konsumenten inte så omfattande som det var<br />

tänkt från början. Det är ett fullharmoniserat<br />

direktiv men många områden regleras inte, till<br />

exempel bostadslån, smålån och <strong>krediter</strong> som<br />

har samband med borgen. Hon anser att det<br />

behövs ett utökat skydd för konsumenterna<br />

men att man ska akta sig för att reglera för<br />

hårt eftersom det finns en risk för att de som<br />

vill låna ut pengar söker andra vägar än de<br />

lagliga. I länder där man har alltför sträng<br />

reglering har kreditgivarna sökt andra kanaler.<br />

Det finns alltid en vilja att låna ut pengar till<br />

dem som egentligen inte har råd och i alltför


eglerade samhällen kan indrivningen bli<br />

våldsam. Lagom reglering är bäst för att få<br />

en bra balans, menar Persson. Därför behövs<br />

det satsas på andra insatser som att diskutera<br />

inställningen till <strong>krediter</strong>, informera om<br />

vad en kredit innebär, göra det lättare att få<br />

skuldsanering och hitta andra verktyg för att<br />

lösa problem som uppstår i kreditsamhällets<br />

skugga.<br />

Det behövs en skärpning av lagen när det<br />

gäller sms-lånen. De bör omfattas av de regler<br />

som gäller för andra <strong>krediter</strong> som kreditprövning,<br />

informationskrav, angivande av effektiv<br />

ränta och skriftlighetskrav. Dessutom bör<br />

dessa kreditgivare stå under myndigheternas<br />

tillsyn. Samhället ska kontrollera kreditinstitut<br />

som lånar ut pengar till konsumenter. Ett sätt<br />

att komma tillrätta med överskuldsättning i<br />

samhället, det vill säga inte bara den skuldsättning<br />

som uppstår av sms-lånen, är att ställa<br />

högre krav på kreditgivarna. Ett verktyg för<br />

detta kan vara någon slags avrådningsskyldighet,<br />

det vill säga att i större utsträckning än<br />

idag avråda någon från att ta en kredit som<br />

inte kan anses vara lämplig med hänsyn till<br />

konsumentens behov, ekonomiska förhållanden<br />

eller andra omständigheter. Har kreditgivaren<br />

inte avrått personen som egentligen<br />

inte hade utrymme för den krediten blir det<br />

kreditgivarens ansvar. I dag är det samhället<br />

som får bära bördan för överskuldsättningen.<br />

Resurserna i samhället kan användas effektivare<br />

än att sopa upp efter kreditgivarnas<br />

otillräckliga kreditprövningar.<br />

3.3 Oskälig kreditgivning<br />

och avrådningsskyldighet<br />

Ett stort problem som konstaterats tidigare är<br />

att kreditgivare för sms-lån inte är skyldiga att<br />

göra någon kreditprövning. Nu uppger företagen<br />

att de gör en kreditprövning men utifrån<br />

skuldsättningen kan den inte vara tillräcklig.<br />

Om det införs krav på att kreditgivaren ska<br />

pröva konsumentens återbetalningsförmåga<br />

även när det gäller den här typen av lån<br />

kommer det att lösa en del av problemen, men<br />

vissa bekymmer kvarstår.<br />

3.3.1 Konsumentskyddet<br />

förhållandevis gott<br />

I Finansdepartementets promemoria från<br />

2005 ”Konsumentskyddet inom det finansiella<br />

området” konstateras att konsumentskyddet<br />

14 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

på det finansiella området i stort är ganska<br />

bra. Det finns både generella lagar och rörelselagar<br />

som skyddar marknaden, vilket är<br />

bra för konsumenten. Det finns tillsynsmyndigheter<br />

som bevakar området och speciallagstiftning<br />

som ger konsumenten skydd i det<br />

specifika fallet.<br />

Samtidigt finns det områden som behöver<br />

ses över, bland annat kreditprövningen. Den<br />

finns både för att skydda långivaren mot<br />

förluster och förhindra konsumenten mot<br />

överskuldsättning. Om ett företag inte gör en<br />

kreditprövning kan tillsynsmyndigheterna<br />

ingripa. Finansinspektionen kan använda<br />

näringsrättsliga åtgärder och Konsumentverket<br />

kan förelägga företaget att upphöra med<br />

att ge <strong>krediter</strong>. Båda tillsynsmyndigheterna<br />

har Allmänna råd som talar om vad som ska<br />

ingå i en kreditprövning.<br />

Idag finns ingen civilrättslig sanktionsregel<br />

för bristfällig eller utebliven kreditprövning.<br />

Däremot kan 36 § i Avtalslagen (SFS1915:218)<br />

bli tillämplig. Den innebär att om en långivare<br />

brutit mot god kreditgivningssed kan avtalet<br />

jämkas, både när det gäller betalningsskyldighet<br />

och villkor.<br />

I praktiken är det svårt att få jämkning. Hösta<br />

domstolen har i två fall, NJA 1999 s 304 och<br />

NJA 1996 s 3, kommit fram till att om en<br />

bank försummat sina skyldigheter i fråga om<br />

kreditprövning kan det endast i undantagsfall<br />

leda till att låntagaren blir fri från sin betalningsskyldighet.<br />

Med anledning av dessa två<br />

fall avslås nästan alla ärenden om jämkning i<br />

Allmänna reklamationsnämnden, ARN.<br />

3.3.2 Avslås nästan alltid i ARN<br />

Ett exempel är ARN 2008-4256, där en<br />

person som lider av psykiskt funktionshinder,<br />

depressioner och som levt på försörjningsstöd<br />

under flera år har beviljats en kredit på 20 000<br />

kronor. Hennes årsinkomst är 90 000 kronor.<br />

Annonsen var enligt henne utformad på sätt<br />

att det framstod som om kreditkontrollen<br />

var gjord. Kreditgivaren Resursbank motsatte<br />

sig yrkandet med hänvisning att hon hade<br />

bedömts kreditvärdig enligt de modeller som<br />

banken använder. Hennes begäran om jämkning<br />

avslogs av nämnden eftersom Resursbank<br />

inte haft anledning att ifrågasätta hennes<br />

kreditvärdighet.


I ett annat fall, ARN 2008-1234, avslår nämnden<br />

en begäran om avskrivning. Personen,<br />

som har en god man, har beviljats en kredit<br />

av Ikanobanken på 29 000 kronor. Personen<br />

hade redan då lån på 150 000 kronor i andra<br />

banker. På utdraget från UpplysningsCentralen<br />

om personen gick det att utläsa att det hade<br />

inkommit ett trettiotal förfrågningar under<br />

året. Den gode mannen anför att banken har<br />

fått kännedom om personens psykiska status<br />

(ADHD med mera). Banken har avstått från<br />

att spärra kreditkortet trots att den gode<br />

mannen har begärt det. Ikanobanken anför<br />

att en god man inte inskränker en persons<br />

rättshandlingsförmåga och banken får medhåll<br />

av nämnden. Nämnden är kritisk till Ikanobankens<br />

hantering, men anser inte att bankens<br />

kreditprövning skulle ha varit vårdslös. Två av<br />

ledamöterna var skiljaktiga.<br />

I ett ytterligare fall från ARN, 2009-0057, avslås<br />

en begäran om jämkning med motiveringen att<br />

personen inte lyckats visa att Entercard Sverige<br />

AB har försummat sina skyldigheter i fråga om<br />

kreditprövning i sådan grad att kredittagaren<br />

skulle befrias från betalningsskyldighet. Personen<br />

beviljas en kredit på 20 000 kronor i början<br />

av 2007. I april får personen betalningssvårigheter<br />

och blir försenad med sina betalningar.<br />

Det upprepas vid ett flertal tillfällen. Trots det<br />

beviljas personen ytterligare en kredit i oktober<br />

på 10 000 kronor. När den här krediten beviljas<br />

fanns redan tolv beviljade <strong>krediter</strong> hos nio<br />

företag på cirka 400 000 kronor. UC hade till<br />

och med hissat varningsflagg om att det fanns<br />

risk för betalningsproblem inom tolv månader.<br />

Redan 2001 hade personen fått betalningsföreläggande<br />

hos Kronofogden och under 2003<br />

hade personen svårt att betala sina skulder.<br />

Företaget har avskrivit kredithöjningen som<br />

gjordes i oktober med hänvisning till att företaget<br />

inte följt sina egna rutiner. När det gäller<br />

övriga <strong>krediter</strong> anser företaget att personen är<br />

kreditvärdig. Företaget hänvisar till att det följt<br />

Finansinspektionens Allmänna råd rörande en<br />

förenklad kreditprövning eftersom krediten<br />

uppgick till strax under ett halvt basbelopp.<br />

I början av 2007 hade personen tio beviljade<br />

<strong>krediter</strong> från åtta företag. Nämnden hänvisar<br />

till de två rättsfallen i högsta domstolen i sin<br />

motivering till avslag.<br />

3.3.3 Avrådningsskyldighet<br />

Enligt ”Konsumentskyddet inom det finansiella<br />

15 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

området” är det inte ovanligt med bristfälliga<br />

kreditprövningar. Speciellt när det gäller så<br />

kallade snabba <strong>krediter</strong>, ofta i samband med<br />

kreditköp, ”utförs kreditprövning i så begränsad<br />

form att det knappast kan anses ge en god<br />

bild av konsumentens framtida förmåga att<br />

uppfylla de förpliktelser som krediten medför<br />

för honom eller henne”.<br />

Ofta är det unga människor som skuldsätts.<br />

Avsaknaden av en tillräckligt avskräckande<br />

sanktionsregel har medfört att mindre seriösa<br />

näringsidkare brister i sin kreditprövning.<br />

”Mycket talar för att det istället behövs en<br />

regel som gör kreditgivarens rätt att få betalt<br />

för krediten beroende av att kreditgivaren gör<br />

en tillfredsställande kreditprövning”, enligt<br />

Finansdepartementets PM.<br />

Kreditgivaren har oftast ett kunskapsövertag<br />

när det gäller kreditvillkoren och därför är<br />

det inte konstigt att lägga ett större ansvar<br />

på företagen. Utredningen föreslår en avrådningsskyldighet<br />

för kreditgivaren som innebär<br />

att om krediten som företaget erbjuder inte<br />

är till nytta för konsumenten utifrån priset på<br />

krediten, konsumentens ekonomiska situation<br />

eller andra särskilda omständigheter, ska företaget<br />

avråda konsumenten från att ta krediten.<br />

Vid ett kreditköp ska också värdet beaktas på<br />

det som konsumenten köper. Har företaget<br />

inte avrått konsumenten och det finns skäl för<br />

det ska ” fordran sättas ned i den utsträckning<br />

som krävs för att krediten skall bli till rimlig<br />

nytta för konsumenten eller villkoren i övrigt av<br />

kreditavtalet jämkas i samma syfte”.<br />

Konsumenten måsta dock bära ansvar för den<br />

information som lämnas och som blir underlag<br />

för kreditprövningen.<br />

3.3.4 Bra eller dålig fordran<br />

<strong>Att</strong> Kronofogden ska låta bli att driva in<br />

fordringar, där företagen inte har gjort en tillräckligt<br />

bra kreditprövning, är en annan utväg<br />

som ofta föreslås i debatten. Den lösningen<br />

har inte fallit i god jord hos myndigheten. Jan<br />

Åkerlund på Kronofogden menar att det inte<br />

går att avgöra vad som är en ”bra” eller ”dålig”<br />

fordran. Myndigheten är verkställande och<br />

ingen domstol. ”Om myndigheten börjar göra<br />

skillnad på dem som är dumma eller snälla är<br />

man inne på en konstig väg.”


4.1 Inledning<br />

Enligt Kronofogdemyndigheten finns det när<br />

det här skrivs i november 2009 ett fyrtiotal<br />

aktörer eller företag som erbjuder så kallade<br />

sms-lån, internetlån, mobillån, etc. Marknaden<br />

är dock väldigt föränderlig, när vi började<br />

med den här granskningen i mars 2009 fanns<br />

ett trettiotal. Det som brukar känneteckna<br />

sms-lånebranschen är snabba <strong>krediter</strong> med<br />

små belopp, utan säkerhet, snabb handläggningstid<br />

och kort utlåningstid, där vissa av<br />

Konsumentkreditlagens regler inte gäller. För<br />

att Kronofogden ska känna till företaget krävs<br />

att det har lämnat in ett betalningsföreläggande<br />

när kredittagare inte kan betala. Även<br />

om företaget låter ett inkassoföretag driva<br />

in fordran istället, vilket inte är ovanligt på<br />

den här marknaden, kan myndigheten se<br />

vem avsändaren är. Säljs fordran däremot till<br />

ett annat företag syns inte de obetalda lånen<br />

lika tydligt i myndighetens statistik. <strong>Att</strong> sälja<br />

vidare är heller inte ovanligt.<br />

Marknaden för sms-lån har exploderat sedan<br />

mars 2006, då kreditgivaren Mobillån, som<br />

då hette Short Money Service Scandinavia,<br />

introducerade sina första sms-lån. Fenomenet<br />

med att erbjuda små <strong>krediter</strong> under kort tid<br />

hade startat något år tidigare i Finland.<br />

Från noll företag till fyrtio på tre och ett<br />

halvt år är en snabb utveckling. I en artikel<br />

i Svenska Dagbladet den 26 juni 2006 säger<br />

Short Money Service Scandinavias vd ”Vi<br />

har lånat ut cirka 15 miljoner kronor och har<br />

låneansökningar på 50 miljoner kronor. Det här<br />

är helt enkelt en bra affärsidé. Vi riktar oss till<br />

de som andra inte vill ha som kunder, vi har<br />

hittat en egen nisch”.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> har inte haft möjlighet<br />

att kontrollera företagens omsättning och<br />

vinst. Medierna har dock skrivit om branschens<br />

omsättning. Enligt en artikel i Expressen<br />

den 27 augusti 2009 gjorde Folkia en vinst<br />

på sex miljoner kronor under 2008, Ferratum<br />

Sweden AB 5 miljoner kronor, SMS Kredit<br />

Skandinavium AB 4,4 miljoner kronor, IPP<br />

16 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

4. Företagen och<br />

marknadsföringen<br />

Sweden AB 376 208 kronor, Easy Investment<br />

Nordic 278 000 kronor och Meddelandelån<br />

2,83 miljoner kronor. Mobillån är det enda<br />

av de redovisade företagen som gör en förlust<br />

med 12,2 miljoner kronor. Företaget har dock<br />

tillgångar på 28,3 miljoner kronor och gjorde<br />

en vinst på 5,5 miljoner kronor 2007.<br />

4.1.1 Företagens webbplatser<br />

När <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> under april och<br />

maj 2009 granskade lånemarknadsföring<br />

på nätet hittade vi trettio webbplatser som<br />

tillhandahöll små<strong>krediter</strong> som kan gå under<br />

benämningen sms-lån. Det är långt ifrån alla<br />

aktörer på marknaden och de företag som<br />

hittades får utgöra exempel på hur marknaden<br />

ser ut och hur förtagen arbetar.<br />

Vi hittade företagen genom att söka på nätet<br />

med ord som lån, <strong>krediter</strong>, snabba <strong>krediter</strong>,<br />

betalningsanmärkningar med mera. Vi<br />

använde framförallt sökmotorn Google,<br />

men vi hittade också företag på olika typer<br />

av tips- eller förslagssidor. De kommentarer<br />

och slutsatser som vi kommer fram till i den<br />

här texten härrör sig alltså från uppgifter<br />

från april och maj. I vissa fall har vi kontrollerat<br />

uppgifterna senare men det har kanske<br />

handlat om att kontrollera uppgifter som var<br />

oklara. När webbsidor skrivits ut kom inte<br />

all information med. I vissa fall hade informationen,<br />

layouten, priserna eller villkoren<br />

förändrats, i många fall var uppgifterna<br />

densamma. Marknaden är oerhört föränderlig<br />

och det som kommer fram angående specifika<br />

företagsuppgifter får betraktas som ögonblicksbilder,<br />

som stickprov. Det är inte möjligt<br />

att hela tiden uppdatera uppgifterna.<br />

4.1.2 Andra typer av snabba <strong>krediter</strong><br />

När <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> sökte på internet<br />

fann vi även andra kreditgivare som erbjöd<br />

<strong>krediter</strong> med högre belopp, ända upp till<br />

350 000 kronor utan säkerhet hittades. Vi<br />

har även tittat på den här typen av <strong>krediter</strong>,<br />

men inte lika ingående som vi granskat<br />

företagen och marknadsföringen på smslånemarknaden.<br />

Det är inte bara de små lånen


som marknadsförs under begreppet snabba<br />

<strong>krediter</strong> och det är alltså i dag möjligt för en<br />

konsument att snabbt och lätt klicka sig fram<br />

till ett inblancolån på 350 000 kronor.<br />

4.1.3 Intervjuer med företagen<br />

I samband med att <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong><br />

samlade in information och marknadsföring<br />

mailade vi också runt till de olika företagen<br />

och bad att få ställa frågor angående smslånen<br />

och snabba <strong>krediter</strong>. Samma förfrågan<br />

har också skickats till de flesta andra kreditföretag<br />

som erbjuder <strong>krediter</strong> utan säkerhet på<br />

nätet. I vissa fall ringde vi till företagen.<br />

Vi ville ställa frågor om marknadsföringen,<br />

vad lånen kostade, om företagen tyckte att<br />

de var återhållsamma och måttfulla i sin<br />

reklam, vad god kreditgivningssed betydde<br />

för dem och vad företagen tyckte om debatten<br />

med mera. En del av informationen fanns<br />

på företagens webbplatser, men för att få en<br />

bättre bild av hur kreditföretagen arbetar ville<br />

vi göra de här intervjuerna.<br />

<strong>Att</strong> komma i kontakt med företagen var emellertid<br />

lättare sagt än gjort. Det går på några<br />

minuter att få en kredit men inte att få svar på<br />

ett mail. De flesta företag har fortfarande inte<br />

svarat. Några svarade att de inte ville ställa<br />

upp, dock utan att motivera varför. Ytterligare<br />

några uppgav att de ville svara på frågorna<br />

men när det väl blev dags fick vi aldrig några<br />

svar.<br />

Av alla företag som <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong><br />

kontaktade var det bara tio företag som<br />

ställde upp, sju sms-låneföretag och tre andra<br />

kreditföretag. Sms-låneföretagen var Expresslån,<br />

Ferratum, Folkia,( som också svarade på<br />

frågor om Kredit 365), Luckyloan, Nanokredit,<br />

Netlender och Weblån. Övriga kreditföretag<br />

var Resursbank, både för privatlån och<br />

<strong>krediter</strong> i butiker men två personer intervjuades,<br />

Sevendays och Thorn. Med Thorn gjordes<br />

ingen muntlig intervju utan företaget svarade<br />

skriftligt på frågorna.<br />

De företag som tog sig tid och svarade gav ofta<br />

väldigt uttömmande svar på frågorna, många<br />

verkade engagerade och hade uppenbarligen<br />

tänkt igenom sina ståndpunkter.<br />

Intervjuerna ger en bild om vad vissa företag<br />

tycker. Sms-låneföretagens svar skiljer sig från<br />

17 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

de övriga kreditgivarnas. Företagens svar är<br />

invävda i den nedanstående texten men finns<br />

också med i andra delar av rapporten.<br />

4.2 Sms-låneföretagen<br />

4.2.2 Sammanfattning<br />

Här nedan redovisar <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> de<br />

iakttagelser som gjorts i samband med intervjuerna<br />

av företagen och när vi studerande de<br />

trettio webbplatserna. Först kommer en kort<br />

sammanfattning:<br />

• I vissa fall har företagen flera webbplatser.<br />

• Väldigt få företag ville svara på våra frågor.<br />

Få företag svarade via e-post.<br />

• Många företag har snarlika namn, vilket är<br />

förvillande på många sätt.<br />

• De flesta lyfter fram hur enkelt det går att<br />

låna och hur snabbt låntagaren har pengarna<br />

på kontot.<br />

• Många av företagen lyfter fram att ett<br />

snabbt lån kan lösa ett ekonomiskt<br />

problem.<br />

• Företagen erbjuder <strong>krediter</strong> från 500<br />

kronor till 1 000 kronor.<br />

• För att få låna måste kredittagaren nästan<br />

alltid betala en avgift. Den här avgiften<br />

skiljer sig mellan de olika lånen. <strong>Att</strong> låna<br />

1 000 kronor kan variera mellan 200 och<br />

550 kronor. Förutom en avgift tillkommer<br />

nästan alltid en ytterligare avgift för sms<br />

eller för ansökningen.<br />

• Det är svårt att jämföra lånen med<br />

varandra. En del företag uppger att de<br />

har de lägsta avgifterna men eftersom de<br />

flesta företag inte anger effektiv ränta så<br />

är det svårt att få veta. Och så länge det<br />

inte finns några krav på att den effektiva<br />

räntan måste anges kan konsumenten inte<br />

jämföra de olika lånen och därför kan man<br />

inte heller göra det bästa valet.<br />

• En del företag anger den effektiva räntan<br />

men det är svårt att se om allt är medräknat,<br />

dessutom använder vissa företag ett<br />

eget sätt att räkna ut den effektiva räntan,<br />

vilket kan bli vilseledande.<br />

• Informationen är väldigt tydligt när det<br />

gäller hur man lånar.<br />

• Företagen uppger att de inte ställer några<br />

obehagliga frågor.<br />

• Företagen framställer sig ofta som någon<br />

sorts ”vän” eller en välgörare. De uppger<br />

att de är bättre än vanliga banker.<br />

• Informationen är tydlig om återbetalningstiden<br />

och kostnader.


• Informationen är tydlig om att företagen<br />

polisanmäler alla former av bedrägerier.<br />

• Val av formuleringar antyder att företagen<br />

vet att de har att göra med människor som<br />

har svårt att betala igen.<br />

• På lite mer undangömda platser har några<br />

företag varningar om lånen.<br />

• Lånen är dyra. Tidningen Affärsvärlden<br />

gjorde 2008 en sammanställning av ett<br />

antal sms-lån och tidningen kom fram till<br />

att den raka räntan låg mellan 243 procent<br />

till 541 procent. Den effektiva räntan låg<br />

från 792 procent till 18 228 procent.<br />

• Några företag accepterar betalningsanmärkningar,<br />

men inte alla.<br />

• Alla företagen uppgav att de gjorde någon<br />

form av kreditprövning.<br />

4.2.3 Ett företag, flera webbsidor<br />

Vissa av sidorna/webbplatser som vi hittade<br />

tillhör samma företag. Folkia är ett exempel<br />

på företag som erbjuder <strong>krediter</strong> både via<br />

webbplatsen Folkia och via webbplatsen<br />

Kredit365. Förutsättningarna för att få en<br />

kredit är olika, till exempel accepterar Folkia<br />

inte betalningsanmärkningar och ställer fler<br />

krav än vad går att utläsa att Kredit365 gör.<br />

Den sistnämnda har tidigare haft en sida som<br />

gick under namnet Lilla hjälpen men den är<br />

enligt webbplatsen inte längre tillgänglig. En<br />

annan webbplats som länkar vidare till Folkia<br />

är Shakti. Den anger andra typer av summor<br />

och kostnader men för att ansöka länkas<br />

besökaren vidare till Folkia.<br />

IPP Sweden är ett annat företag som har flera<br />

webbplatser. Kundfinans, Smsfinans, lån123,<br />

Fastloan.se och Sverigelanet ägs alla av IPP<br />

Sweden AB. Smsfinans ägdes av företaget<br />

Privatfinans Norden AB, men övergick till<br />

IPP. Enligt Kronofogden hade företaget IPP<br />

Sweden AB i början ett fyrtiotal webbplatser.<br />

Företaget Mobillån, som var först på marknaden,<br />

ingår i dag i Mobilkoncernen tillsammans<br />

med Netto Finans och Sms Kredit, som<br />

alla erbjuder sms-lån.<br />

Av de företag som vi intervjuade var det bara<br />

Folkia och Expresslån som hade flera webbplatser,<br />

alla andra företag arbetade bara med en<br />

hemsida och ett företag, enligt egna uppgifter.<br />

4.2.4 Snabbt och lätt<br />

Den konsument som behöver ett litet och<br />

18 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

snabbt lån har i dag inga större problem<br />

att hitta en kreditgivare. Internet vimlar av<br />

erbjudande och den som behöver ett ”quick<br />

fix” kan låna pengar via sms, internet eller<br />

genom att ringa.<br />

Många av namnen på webbplatserna är<br />

snarlika och det är väldigt lätt att blanda ihop<br />

dem. De flesta lyfter fram att det är enkelt att<br />

låna och att man snabbt har pengarna på kontot.<br />

Om informationen skulle vara undermålig<br />

på något sätt så gäller det inte hur konsumenten<br />

går till väga för att låna, instruktionerna<br />

är väldigt tydliga och beskrivs som hur enkelt<br />

som helst, med några enkla knapptryckningar.<br />

<strong>Att</strong> det är lätt att låna går<br />

inte att ta miste på, enligt<br />

uppgifterna på webbplatserna.<br />

”Du ansöker om ett<br />

smslån i tre enkla steg”,<br />

enligt Smskontanter.<br />

”Så här enkelt ansöker<br />

du”, skriver Luckyloan.<br />

Dessutom får besökaren<br />

ofta veta att inga obehagliga<br />

frågor kommer<br />

att ställas. Nordenlanet<br />

är ett exempel på företag<br />

som poängterar att det<br />

inte ställer några jobbiga<br />

frågor. ”Vi bryr oss inte<br />

om vad du använder pengarna till”, skriver<br />

någon annan. “Du bestämmer själv vad du<br />

ska använda pengarna till” enligt Ja-låns<br />

webbplats.<br />

Visst kan det upplevas skönt för många<br />

konsumenter att ingen ställer några frågor<br />

om vad pengarna ska användas till. Men<br />

det opersonliga förfarandet, det vill säga att<br />

konsumenten inte möter kreditgivaren, gör<br />

kanske att personen inte har samma respekt<br />

för att det faktiskt är en handling som kan<br />

få konsekvenser för ekonomin. <strong>Att</strong> det är ett<br />

åtagande som konsumenten tar på sig.<br />

Snabbheten är något som ständigt lyfts fram<br />

på de webbplatserna. Många företag trycker<br />

på att ett snabbt lån kan lösa ett tillfällig<br />

ekonomisk svacka. ”När pengarna verkligen<br />

behövs, då kan du lita på Ja-lån.” eller ”Smslån<br />

eller mobillån – ett enkelt sätt att förstärka<br />

din kassa.” Smsfinans skriver: ”Smslån – när<br />

du behöver pengar snabbt.” Mobillån betonar:


”Hos Mobillån Sverige<br />

AB kan du snabbt låna<br />

pengar direkt till ditt<br />

konto.” De fortsätter<br />

med: ”Vi vet att i en<br />

snabb värld krävs<br />

snabba beslut och<br />

vi tillhandahåller<br />

därför möjligheten för<br />

dig att ta ett snabbt<br />

lån”. Företaget Pengos<br />

Minilån skriver<br />

”Minilånet som ger dig<br />

1 000, 2 000 eller 3 000<br />

kronor Låna under 30<br />

dagar, pengar betalas<br />

ut direkt.” Smsprivatkredit skriver på sin<br />

webbplats ”Smslån Snabblån När du behöver<br />

pengar snabbt!” Vissa av företagens namn och<br />

webbplaster förstärker känslan av snabbhet:<br />

Expresskredit, Expresslån, Easykredit, Fastloan<br />

– detta dämpar inte precis intrycket av att det<br />

här en verksamhet som går snabbt och lätt!<br />

Hur snabbt går det då att få ut kontanter? Alla<br />

de undersökta företagen visar på ett eller annat<br />

sätt att det går fort. Många företag skriver till<br />

exempel att låntagaren har pengarna på kontot<br />

omgående. Fastloan säger att kredittagaren<br />

har pengarna 15 minuter efter beviljande om<br />

personen ansökt före klockan 13. En del av<br />

företagen skriver att låntagaren kan komma<br />

in med ansökningar dygnet runt. Om det<br />

innebär att konsumenten också kan få ut<br />

pengarna på natten framgår inte alltid tydligt<br />

av informationen. Många företag skriver att de<br />

behandlar ansökningarna under öppettiderna.<br />

Ett förslag som har framförts i debatten för att<br />

hindra skuldsättning är att det ska finnas en<br />

viss väntetid mellan ansökning och utbetalning,<br />

en så kallad ”cooling off-period”, så att<br />

kredittagaren till exempel inte kan vara berusad<br />

eller på annat sätt inte vid sina sinnens fulla<br />

bruk när han eller hon får ut pengarna. Vissa<br />

som sitter fast i ett spelmissbruk har vittnat om<br />

att de har tagit lån när de har varit mitt uppe<br />

i sitt spelande. Om det redan finns en sådan<br />

väntetid i praktiken är alltså svårt att veta men<br />

att bromsa upp processen skulle nog hindra<br />

ett och annan skuldsättning genom att ge<br />

utrymme för betänketid.<br />

De intervjuade företagen gav olika besked om<br />

huruvida en eventuell förskjutning mellan<br />

19 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

ansökan och utbetalning skulle ha någon<br />

effekt, det vill säga dämpa lusten att låna.<br />

Några trodde att det skulle påverka, andra<br />

trodde inte skulle ha någon betydelse alls.<br />

Ferratum svarade: ”Det kommer att påverka<br />

företagen men möjligheten att låna pengar<br />

snabbt kommer alltid att finnas kvar.” Några<br />

företag hade en viss förskjutning mellan<br />

ansökan och utbetalning redan i dag eftersom<br />

de trodde att en sådan förskjutning skulle<br />

krävas i framtiden.<br />

4.2.5 Välgörenhet och din vän<br />

Ibland beskriver sig företagen som ”underdog”<br />

eller som ett mycket bättre alternativ till vanliga<br />

banker. Till exempel skriver företaget Nanokredit<br />

på sin sida ” Vi är ingen bank utan vill vara<br />

nytänkande, flexibla och kundorienterande.”<br />

Företaget skriver också att de erbjuder finansiella<br />

tjänster utan krångel och onödig administration,<br />

som det finns ett behov och som saknas<br />

på marknaden. Det ska också kännas tryggt och<br />

enkelt att vara kund hos företaget.<br />

Företagen förmedlar ibland en känsla av att de<br />

nästan sysslar med välgörenhet. Till exempel<br />

skriver Luckyloan: ”Ibland kan ett oväntat<br />

behov av pengar uppstå just då utgifterna är<br />

som störst. Då ger Lyckoloan dig en möjlighet<br />

att mot avgift få tillgång till en mindre summa<br />

under en kortare tid.” En liknande formulering<br />

har Folkia med bild på någon ansvarig i<br />

företaget som säger: ”Välkommen till Folkia!<br />

Vi finns här för att hjälpa dig med dina<br />

vardagliga ekonomiska behov.” De fortsätter<br />

texten med att företaget inte är någon vanlig<br />

bank utan att de välkomnar alla som kunder,<br />

oavsett din bakgrund eller hur mycket pengar<br />

du har. Just att använda namnet Folkia ger just<br />

associationer till att den är en vän av folket,<br />

en bank för alla. Färgerna de använder är röda<br />

och det skulle väl också kunna associeras med<br />

arbetarrörelsen och folkhemmet vilket för en<br />

del står för något som är på de svagas sida.<br />

Easycredit har ett annat exempel som förstärker<br />

känslan av välgörenhet, att företaget<br />

som flera andra företag ofta skriver: ”<strong>Att</strong> ta<br />

ett snabblån ska inte behöva vara så svårt när<br />

man behöver dryga ut månadens kassa. Det<br />

är bl.a. då Easycredits microlån kan komma<br />

väl till pass - till ett mycket förmånligt pris.”<br />

Kredit 365 erbjuder ”Smslån för alla” och<br />

Smsfinans ”Vi jobbar för dig”.


Tilltalet gör att besökaren invaggas i tron att<br />

det handlar om en kompis eller någon som kan<br />

vara en räddare i nöden. För den som kanske är<br />

i desperat behov av pengar kan ett sådant här<br />

sätt att bli tilltalad faktiskt vara lockande.<br />

Trots att produkten bara funnits en förhållandevis<br />

kort tid vill några slå mynt av att<br />

de är experter sedan länge, ungefär som en<br />

gammal trotjänare, allt för att inge förtroende.<br />

Smsfinans skriver: ”När du lånar hos oss<br />

kan du med trygghet veta att Du blir bemött<br />

av en kreditgivare med lång erfarenhet av<br />

människors behov av snabb hjälp vid tillfällig<br />

likvidbrist. Vi kan mobillån.”<br />

Mobillån som introducerade lånen skriver:<br />

”Mobillån var först i Sverige med att erbjuda<br />

konsumenter mikrolån genom sina mobiltelefoner.<br />

Vi besitter därför den bredaste<br />

erfarenheten och de djupaste kunskaper inom<br />

SMS lån. Vi har sedan 2006 förmedlat små lån<br />

till nöjda kunder och allt fler inser fördelarna<br />

med att snabbt kunna låna pengar.”<br />

4.2.6 Leva över sina tillgångar<br />

Det är inte alltid det handlar om en tillfällig<br />

ekonomisk förstärkning. Smskontanter<br />

skriver: ”Kanske vill du göra en efterlängtad<br />

resa, laga bilen eller göra en investering? Då<br />

kan vårt smslån vara lösningen för dig. Det är<br />

tryggt, snabbt och anonymt.” Ibland handlar<br />

det om att unna sig, slå till och göra det roliga.<br />

Nordenlanet har följande formulering: ”Det<br />

är den 25:e i månaden och pengarna är redan<br />

slut. Dina vänner är ute och roar sig medan du<br />

sitter hemma och ser på TV:n. Pantat stereon<br />

för att täcka hyran? Käkat nudlar i en vecka?<br />

Låter det bekant?”<br />

Den här reklamen som Nordenlandet har på<br />

sin hemsida uppmanar folk att strunta i sina<br />

trista liv och leva loppan. Inget fel med det<br />

kanske, men nyckeln kommer i nästa bildruta:<br />

”Vi har lösningen! På ett enkelt och anonymt<br />

sätt kan du låna 1 000, 2 000 eller 3 000 genom<br />

din mobiltelefon. Vi begär ingen säkerhet,<br />

och ställer inga jobbiga frågor om hur du har<br />

tänkt spendera pengarna. Vi litar på dig och<br />

tror att du kan hantera pengarna själv.”<br />

I sista bildrutan uppmanas man att skicka in<br />

sin ansökan på en gång och inom kort. Frågan<br />

20 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

är om de här formuleringarna lever upp till<br />

vad som lagen kräver. <strong>Att</strong> uppmana någon att<br />

leva över sina tillgångar för att lösa en trist<br />

situation kan knappast betraktas som återhållsamt<br />

och måttfullt.<br />

4.2.7 Varnar för sms-lånen<br />

I den framträdande informationen, det<br />

vill säga den som först möter besökaren på<br />

webbplatsen, finns inget som varnar för den<br />

här typen av <strong>krediter</strong> eller att det här är ett<br />

ekonomiskt åtagande som kan få konsekvenser.<br />

Däremot står det tydligt på många sidor<br />

att företagen polisanmäler alla former av<br />

bedrägeri.<br />

Informationen om återbetalningstiden är<br />

väldigt tydlig. På nästan alla webbplatser står<br />

det att lånet ska vara återbetalt inom trettio<br />

dagar. Det framgår också att det inte kommer<br />

att finnas någon möjlighet till uppdelning<br />

när låntagaren ska betala tillbaka. Den här<br />

informationen ger dubbla signaler, å ena<br />

sidan framhåller företagen att det är en liten<br />

summa. Å andra sidan andas informationen<br />

att det finns låntagare som kommer att få<br />

problem även med en så här liten summa.<br />

Annars skulle företagen inte ha med den här<br />

informationen. Det finns andra exempel som<br />

antyder att företagen vet att många av deras<br />

kunder kan få problem att betala tillbaka.<br />

Det handlar om val av formuleringar som<br />

företagen inte skulle använda om de inte visste<br />

att kunden inte kunde betala. Till exempel<br />

skriver Folkia under Vanliga frågor: ”Om<br />

jag betalar ett lån, hur lång tid tar det innan<br />

jag kan låna igen?” Svar: ”Registreringen av<br />

betalning tar cirka fyra dagar, vid betalning på<br />

inkasso upp till två veckor.” Ett annat exempel<br />

från Lyckoloan under Återkommande frågor:<br />

”Hej! Varför beviljades jag inget Luckyloan?”<br />

Företaget svarar: ”Ett tidigare beviljat Luckyloan<br />

är obetalt eller har ännu inte bokförts i<br />

vårt faktureringssystem.”<br />

Någonstans sänder företagen dubbla budskap.<br />

Å ena sidan bygger företagen upp bilden av att<br />

de riktar sig till någon som bara behöver en<br />

tillfällig förstärkning i kassan. Å andra sidan<br />

finns det skrivningar som gör att läsaren kan<br />

ana att man faktiskt vänder sig till sådana som<br />

kanske inte alltid kan eller vill betala i tid. För<br />

att ta bort alla misstankar om att företagen<br />

vänder sig till en grupp som inte alltid har


så bra betalningsförmåga skriver Nanokredit<br />

följande: ”Det är viktigt att poängtera att<br />

kundsegmentet inte är de betalningssvagaste,<br />

då en för produktsegmentet skräddarsydd<br />

kreditupplysning görs för att säkerhetsställa<br />

betalningskapacitet. Våra produkter riktar sig<br />

till alla som av olika orsaker är i behov av ett<br />

mindre kapital under en kortare period och<br />

som vill ha en tydlig total kostnad för detta”.<br />

Det finns dock några företag som på vissa lite<br />

mer undangömda sidor lyfter ett varnande<br />

finger för att låntagaren inte ska använda<br />

företagens <strong>krediter</strong> alltför ofta. Till exempel<br />

svarar Kundfinans på sin Fråga & Svar-sida på<br />

frågan: ”Jag vill låna men vet inte om jag kan<br />

betala tillbaka?” – ”Då skall du avstå från att<br />

ansöka om ett lån. Smslån och andra typer av<br />

snabblån kan skada din ekonomi.”<br />

Expresslån skriver på sin webbplats att Smslån<br />

inte är tänkt för att försvåra en persons<br />

privatekonomi. Ett smslån ska man ta bara<br />

man behöver ett snabbt lån tillfälligt och ska<br />

inte sökas om man vill försöka reda upp sin<br />

ekonomi. Netlender ger några goda råd om<br />

när korttidslån inte är okej och ger tips på<br />

vad man kan spara in på. Till exempel att<br />

låta bilen stå, ta med lunch till jobbet, betala<br />

räkningar i tid.<br />

Det är bra att företagen har den här typen av<br />

information, men eftersom den oftast är bland<br />

undersidorna eller undanstoppad så är den<br />

inte så synlig på webbplatsen. Risken finns<br />

också att den här typen av information ökar<br />

känslan av att företaget tar ett större ansvar än<br />

vad det faktiskt gör. Upplevelsen av att företaget<br />

är min vän och förtrogne kan förstärkas<br />

med sådana här formuleringar.<br />

4.2.8 Kostnader och jämförelse<br />

Information om kostnaderna för lånen är<br />

oftast väldigt tydlig, uppgifterna finns oftast<br />

på den första sidan på webbplatsen. Här<br />

framgår det klart och tydligt vilka summor<br />

som kreditgivaren erbjuder och vad lånen<br />

kostar under trettio dagar, vilket är den<br />

vanligaste lånetiden. <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong><br />

hittade <strong>krediter</strong>bjudanden från 500 kronor till<br />

10 000 De vanligaste summorna ligger mellan<br />

1 000 kronor och 4 000 kronor. Ofta erbjuder<br />

kreditgivarna lägre summor vid första krediten<br />

och om låntagaren sköter sig får denne<br />

21 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

låna mer. <strong>Att</strong> ha en sådan formulering tyder<br />

också på att företagen är medvetna om att de<br />

har att göra med dem som har svårt att betala<br />

tillbaka. I vissa fall får konsumenten en lägre<br />

avgift vid det lägre lånet, men inte alltid.<br />

För att få låna kräver kreditgivarna alltså en<br />

avgift och ingen ränta. Ibland specificeras<br />

avgiften och då ingår ibland en ränta. Den här<br />

avgiften skiljer sig mellan de olika företagen.<br />

Kostnaden för att låna 1 000 kronor kan<br />

variera mellan 200 kronor till 550 kronor.<br />

Förutom en avgift tillkommer nästan alltid<br />

en ytterligare avgift för sms eller för ansökningen.<br />

Den får konsumenten antagligen<br />

betala oavsett om denne beviljas ett lån eller<br />

inte. Huruvida konsumenten får betala en<br />

extra avgift framgår inte alltid av informationen.<br />

Informationen om den här avgiften är<br />

ofta skriven med liten text. Det här är första<br />

fallgropen för den som vill vara en medveten<br />

konsument och jämföra lånen med varandra.<br />

Det finns många olika webbsidor som uppger<br />

att de jämför de olika lånen mellan varandra,<br />

men som konsument vet man inte om alla<br />

kostnader är medräknade vid dessa jämförelser.<br />

En del företag skriver att de har de lägsta<br />

avgifterna men eftersom de flesta inte anger<br />

effektiv ränta så är det i princip omöjligt att få<br />

information om att det faktiskt är så.<br />

Ibland kan det se ut som att själva lånet är lågt<br />

men då kan det tillkomma kostnader. Företaget<br />

Femhundringen.nu uppger på sin webbplats<br />

att krediten nästan är gratis. Men att låna<br />

femhundra av företaget i 20 dagar innebär<br />

att låntagaren måste betala en aviavgift på 35<br />

kronor och sedan tillkommer en sms-avgift<br />

på 39 kronor. Det är en summa på 73 kronor,<br />

vilket är ganska mycket mer än gratis om man<br />

tänker på den lilla lånesumman och den korta<br />

lånetiden. På webbplatsen förklarar företaget<br />

hur lånet kan vara ”nästan gratis”. Det kan det<br />

eftersom ”Vi tjänar små summor på många<br />

lån i de administrativa delarna av reskontraprocessen”.<br />

Det här inte bara antyder att<br />

företaget är väl medvetet om att det lånar ut<br />

till dem som inte alltid kan betala tillbaka.<br />

Normalt sett måste kreditgivare alltid ange<br />

den effektiva räntan men den här typen av<br />

små lån är undantagen från det kravet. Därför<br />

behöver inte den effektiva räntan anges men<br />

några få kreditgivare gör det ändå.


Netlender, Folkia och Kredit365 är exempel<br />

på företag som har valt att ange den effektiva<br />

räntan på sin första sida, Folkia har en<br />

hänvisning från första sidan. Nästan alla IPP<br />

Swedens företag anger den effektiva räntan,<br />

men inte på första sidan och troligen är inte<br />

sms-avgiften inräknad, vilken i vissa fall är på<br />

50 kronor. När det gäller de här små lånen får<br />

även en sådan här till synes liten summa en<br />

stor betydelse på den effektiva räntans storlek.<br />

PengosMinlån anger också den effektiva<br />

räntan men inte på första sidan, utan på en<br />

undersida till kundservice. Troligen är heller<br />

inte sms-avgiften medräknad.<br />

Risicum och Smskontanter<br />

anger<br />

också den effektiva<br />

räntan, men har<br />

anammat ett annat<br />

sätt att räkna ut den<br />

effektiva räntan än<br />

den gängse metoden.<br />

I Finland har vissa<br />

företag antagit ett<br />

annat sätt att räkna.<br />

Det är förvirrande<br />

för konsumenten att<br />

använda en annan<br />

metod än den som andra företag använder<br />

och som är den vedertagna. Det försvårar för<br />

konsumenten att jämföra lånen med varandra.<br />

Frågan är om det inte till och med är direkt<br />

vilseledande att använda ett annat sätt än det<br />

vedertagna att räkna ut den effektiva räntan<br />

och ändå kalla summan för effektiv ränta.<br />

Vissa företag framför kritik mot att använda<br />

effektiv ränteberäkning på de här små lånen<br />

som löper under så kort tid, eftersom formeln<br />

för den effektiva räntan har utgått från lån<br />

som tas under längre tid. Det är möjligt att det<br />

är orättvist, men så länge det inte finns någon<br />

annan vedertaget sätt kan företagen inte<br />

uppfinna sina egna metoder.<br />

Ferratum lånar ut 500 till 10 000 kronor. Första<br />

gången man lånar får man bara låna upp<br />

till 2 000 kronor, vid andra lånet maximalt<br />

3 000 kronor. Först vid fjärde lånet får man<br />

låna 10 000 kronor. Avgifterna varierar mellan<br />

det första och fjärde lånet. <strong>Att</strong> inte låna ut<br />

det största lånet första gången och ta ut olika<br />

avgifter är inget ovanligt i branschen. Fer-<br />

22 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

ratum följer lagen när företaget inte anger den<br />

effektiva räntan för de större lånen eftersom<br />

lånetiden inte är längre än tre månader. När<br />

Ferratum lånar ut de större summorna delar<br />

företaget upp återbetalningen vid flera tillfällen<br />

(två eller tre).<br />

Sammanfattningsvis kan man säga att så länge<br />

det inte finns några krav på att den effektiva<br />

räntan ska anges så kan konsumenter inte<br />

jämföra de olika lånen med varandra och<br />

därför kan konsumenten inte heller göra det<br />

bästa valet. Som det nu ser ut så anger företagen<br />

sällan den effektiva räntan och när de<br />

gör det så använder de den på olika vis. Några<br />

företag tar inte ut en extra ansökningsavgift<br />

men i vissa fall sammanfaller det med att det<br />

kostar 9 kr/minuten att ringa till företaget.<br />

4.2.9 Mer om avgifterna<br />

Ofta framställer företagen de här lånen som<br />

billiga och ibland lyfts det fram att de är<br />

räntefria. För en liten summa får konsumenten<br />

tillgång till en liten kredit. Som ovan<br />

redovisats framställer sig många företag som<br />

välgörare. Men de här <strong>krediter</strong>na är inte<br />

förmånliga. Det räcker bara att titta på hur<br />

mycket kredittagaren får betala för att se att<br />

det inte är några billiga <strong>krediter</strong>. Kundfinans<br />

tar ut en avgift på 900 kronor, i den ingår uppläggningsavgift<br />

760 kronor, räntebelopp 100<br />

kronor och aviavgift 40 kronor, för att låna<br />

4 000 kronor. Det innebär en effektiv ränta på<br />

1 042 procent, enligt företagets egna uppgifter<br />

och då är troligen inte den extra avgiften för<br />

att söka lånet inräknad. Folkia tar ut en avgift<br />

på 475 kronor för ett lån på 4 000 kronor. Det<br />

innebär enligt företaget en effektiv ränta på<br />

144,5 procent. Folkia säger att företaget inte<br />

tar ut några extra avgifter.<br />

Tidningen Affärsvärlden gjorde 2008 en<br />

sammanställning av ett antal sms-lån, (de<br />

här uppgifterna användes sedan i en annons<br />

från Kronofogden), och kom fram till att den<br />

raka räntan låg mellan 243 procent och 541<br />

procent. Den effektiva räntan låg från 792<br />

procent till 18 228 procent.<br />

Många har under åren ifrågasatt om inte de<br />

här avgifterna är ocker. Konsumentverket<br />

anmälde Mobillåns avgifter för ocker till<br />

åklagare, som valde att inte ta upp fallet.<br />

Lagstiftningen är otydlig på området.


Oftast skyltar företagen inte med att lånen är<br />

dyra, men företaget Kundfinans skriver på sin<br />

webbplats: ”Smslån är ett dyrt lånealternativ,<br />

men en tydlig låneprodukt jämfört med<br />

bankernas.” Det här ett ytterligare exempel<br />

på att företagen vill bli betraktade som<br />

”underdog” – vi, företaget och låntagaren, mot<br />

etablissemanget.<br />

Men att företagen skulle ha något ansvar<br />

för de höga kostnaderna har avfärdats de<br />

få gånger de hörts i debatten. I en intervju i<br />

Ica-kuriren 42/08, där tidningen refererar till<br />

den höga effektiva räntan, svarar Lars Hjort,<br />

styrelseledamoten i företaget Ipp Sweden<br />

som bland annat äger Kundfinans: ”Ingen är<br />

tvingad att låna hos oss”.<br />

Ett företag har dock dåligt samvete. I samma<br />

artikel svarar Thomas Östensson som bland<br />

annat driver Femhundringen.nu: ”Ja, jag är<br />

själv skuldsatt. Jag vet alltså hur det känns och<br />

slänger inte iväg folk till Kronofogden som köttben<br />

till vargarna. Utan det är med en klump<br />

i halsen varje månad”. Det uttryckliga dåliga<br />

samvetet har dock inte hindrat företaget från<br />

fortsatt verksamhet utan det forsätter att tjäna<br />

pengar på den så kallade reskontraprocessen.<br />

Huruvida företagen faktiskt har rätt att ta ut<br />

den här avgiften har varit uppe till diskussion<br />

ända sedan lånen introducerades. Enligt<br />

Konsumentkreditlagen ska låntagaren betala<br />

en avgift utöver ränta endast om avgiften<br />

kan härledas till själva lånet. Det kan vara en<br />

uppläggningskostnad, värderingskostnader av<br />

säkerheten med mera. Vad som inte får räknas<br />

in är kostnader för allmän administration.<br />

Syftet med regeln är att begränsa möjligheten<br />

att ersätta ränta med avgifter eftersom det<br />

försvårar för konsumenten att bedöma den<br />

verkliga kostnaden. Konsumentverket har<br />

hävdat att den avgift som företagen tar ut<br />

inte har med lånen att göra. 2008 fick Konsumentverket/KO<br />

rätt mot företaget Mobillån<br />

i Marknadsdomstolen. Domstolen höll med<br />

Konsumentverket/KO och menade att de kostnader<br />

som förtaget tog ut som avgift inte var<br />

hänförliga till lånet. Domen var förenad med<br />

vite och eftersom Mobillån inte följde domen<br />

stämde KO företaget vid tingsrätt. I oktober<br />

kom tingsrätten med domen och den går<br />

helt på KO:s linje. Bolaget ska betala 750 000<br />

kronor i vite.<br />

23 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

Konsumentverket har också stämt företaget<br />

Ferratum och vill att Marknadsdomstolen förbjuder<br />

företaget att ta ut avgifter för kostnader<br />

för upplåning, fakturering, kreditprövning,<br />

lokaler med mera. Precis i slutet av arbetet<br />

med vår rapport kom domen. Marknadsdomstolen<br />

förbjuder Ferratum att ta ut avgifter<br />

som ska täcka vinst eller omkostnader om<br />

inte dessa motsvarar kostnaderna för lånet till<br />

den enskilde konsumenten. Hela marknaden<br />

för konsument<strong>krediter</strong> kommer sannolikt att<br />

påverkas av domen. Agneta Broberg, ställföreträdande<br />

KO, säger: ”Den här domen blir<br />

vägledande, inte bara för sms-lånebranschen<br />

utan för alla som lämnar konsument<strong>krediter</strong>.<br />

Det har varit svårt för konsumenten att<br />

bedöma kreditens verkliga kostnad och att göra<br />

jämförelser mellan olika <strong>krediter</strong>, domen talar<br />

om vilka kostnader en rörelse får täcka genom<br />

avgifter”.<br />

4.2.10 Hur används lånen?<br />

Vi har tidigare visat i denna rapport att företagen,<br />

enligt dem själva, vänder sig till dem<br />

som behöver en snabb, tillfällig förstärkning<br />

i kassan. Något som också tidigare fastställts<br />

är att företaget ofta uppger att de inte ställer<br />

några jobbiga frågor. På företagets webbplatser<br />

talas det heller inte ofta om vad låntagaren<br />

kan använda lånen till. Några företag har visserligen<br />

citat om vad man använder pengarna<br />

till. Netlender: ”Jag fick problem när min bil<br />

gick sönder.” ”Jag använder mig av Netlenders<br />

korttidslån när jag behöver extra pengar inför<br />

storhelger, semestrar.” De företag som erbjuder<br />

sms-lån spelar inte på drömmar i lika hög<br />

grad som andra kreditgivare gör. Företagen<br />

går väldigt rakt på sak, det är snabba pengar,<br />

rakt ner i fickan. Längre ner på webbplatserna<br />

finns det vissa antydningar om shopping, men<br />

det är inget som direkt uttrycks. Ibland är<br />

företagen tydliga som Nordenlånet då handlar<br />

det om att låna för att festa med kompisar.<br />

Precis som det står på många webbplatser<br />

så svarade sms-låneföretagen i intervjuerna<br />

att de inte ställer några frågor. Trots det har<br />

några företag gjort vissa undersökningar.<br />

Ferratum hade till exempel gjort enkäter<br />

bland sina kunder och de visade att kunderna<br />

framförallt använde lånen till livskonsumtion,<br />

restaurangbesök, semester och presenter men<br />

även köp av kapitalvaror och levnadsomkostnader<br />

som mat och andra räkningar. Folkias


undersökningar visade att <strong>krediter</strong>na framförallt<br />

används till oförutsedda utgifter som<br />

kunderna inte kunnat planera för. Mindre än<br />

5 procent använder pengarna till sådant som<br />

är roligt. Netlender svarade att ofta handlade<br />

om att man var behov av snabba lösningar.<br />

Man står mitt emellan två jobb, man har<br />

dubbla hyror, man håller på att sälja sitt hus.<br />

Det är något som dyker upp och kanske måste<br />

inhandlas eller lösas akut. Weblån har aldrig<br />

frågat sina kunder men vet att det någon gång<br />

har handlat om att försäkringskassan inte<br />

betalat ut ersättning. Expresslån har heller<br />

inte gjort någon undersökning men företaget<br />

har märkt att utlåning ökar i samband med<br />

löningen.<br />

När det gällde de kreditföretag som erbjuder<br />

högre <strong>krediter</strong> så ställde de heller inga frågor.<br />

Men företagen antog att kunderna använde<br />

lånen till konsumtion av större produkter<br />

som behövdes i hemmen, lösa andra lån och<br />

till bilköp, eventuellt också till husrenovering.<br />

När det gällde butiks<strong>krediter</strong> så användes de<br />

för att köpa butikens produkter.<br />

4.2.11 Villkoren för att få kredit<br />

Förutsättningarna för att få en kredit är olika.<br />

Villkoren framgår både på företagens förstasida<br />

på webbplatsen och bland själva villkoren.<br />

Ibland kan det finnas fler förutsättningar för<br />

en kredit bland villkoren än vad som uttrycks<br />

på första sidan. I princip alla företag kräver att<br />

låntagaren ska ha ett registrerat mobilabonnemang.<br />

Vissa företag fordrar att låntagaren har<br />

en viss inkomst (som varierar mellan 4 000<br />

kronor och 150 000 kronor), att personen är<br />

folkbokförd i Sverige sedan något år och har<br />

ett bankonto.<br />

De flesta företag godkänner inga betalningsanmärkningar,<br />

men några företag som<br />

Expresskredit, Ja-lån, Kredit365, Pengos<br />

minilån och Weblån ser inte betalningsanmärkningar<br />

som något hinder. Meddelandelån<br />

accepterar max sex betalningsanmärkningar.<br />

Femhundringen.nu tillåter både<br />

betalningsanmärkningar och skuldsaldo hos<br />

kronofogden. Kostnaden för <strong>krediter</strong> som<br />

accepterar betalningsanmärkningar var ibland<br />

dyrare än för de som inte godkände anmärkningar.<br />

Folkias <strong>krediter</strong> var dyrare än Kredit<br />

365. 1 000 kronor kostar 250 kronor hos<br />

Folkia och 300 hos Kredit 365. Men det var<br />

24 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

inte alltid som accepterandet av betalningsanmärkning<br />

påverkade priset.<br />

4.2.12 Kreditprövning<br />

Innan en kreditgivare lånar ut pengar är<br />

denne skyldig att göra en kreditprövning för<br />

att kontrollera låntagarens återbetalningsförmåga.<br />

Det här kravet finns för att undvika<br />

överskuldsättning. Regeln har två undantag.<br />

Om kreditgivaren har god kännedom om<br />

låntagaren behöver denne inte göra en sådan<br />

prövning. Handlar det om engångs<strong>krediter</strong><br />

och kredittiden är högst tre månader, beloppet<br />

ska betalas omgående eller att krediten avser<br />

mindre belopp behöver kreditgivaren heller<br />

inte kontrollera förmågan att betala tillbaka<br />

lånet.<br />

Undantagen innebär att företag som erbjuder<br />

sms-lån inte behöver göra en kreditprövning<br />

eftersom det handlar om små summor<br />

som ska betalas tillbaka direkt. <strong>Att</strong> man kan<br />

utnyttja en sådan här lucka i lagen har varit<br />

den största kritiken mot sms-lånen. Om<br />

företagen vore tvungna att göra en riktigt bra<br />

kreditprövning skulle det inte finnas något<br />

utrymme för den här typen av lån, menar<br />

kritikerna. Det skulle helt enkelt inte vara<br />

möjligt att göra en riktig kreditprövning på<br />

den korta tid som förflyter mellan ansökan<br />

och återbetalning, menar dessa.<br />

När <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> har studerat<br />

sms-låneföretagen framgår det på ett eller<br />

annat sätt att företagen gör en kreditprövning.<br />

Företagens information om kreditprövningen<br />

är inte alltid tydlig, men det nämns i lite olika<br />

sammanhang att företagen gör en prövning.<br />

När det gäller de företag som vi har intervjuat<br />

uppger alla att de gör en kreditprövning.<br />

Folkia svarar till exempel att företaget gör en<br />

sedvanlig kreditprövning, precis som de stora<br />

bankerna Företaget använder också en öppen<br />

scoring och sammanväger olika kreditrisker.<br />

Många företag uppger på sina webbplatser<br />

att de tar en kreditupplysning på låntagaren,<br />

men att denna fråga sedan inte syns för<br />

utomstående.<br />

Det innebär att redan i dag gör företagen<br />

någon form av kreditprövning. Frågan är bara<br />

vilken typ av kreditprövning som faktiskt<br />

är praktiskt att göra på den korta tid som<br />

går mellan ansökan och beviljad kredit. Hur


mycket information kan ett företag få om en<br />

persons återbetalningsförmåga på 10 minuter?<br />

Nu anger dock några företag att det tar lite<br />

längre tid att få en kredit vid första lånetillfället.<br />

En slutsats blir att någon form av skärpning<br />

troligen skulle få effekt.<br />

4.2.13 Bildspråket på webbplatserna<br />

Sms-låneföretagens webbplatser har ungefär<br />

samma utformning, budskapet är rakt på sak,<br />

här handlar det om att få människor att ta<br />

en kredit. Däremot har sidorna olika kvalitet.<br />

Folkias webbplats ger ett proffsigt intryck.<br />

Den har samma färger som den övriga<br />

marknadsföringen som är möjlig att se i olika<br />

sammanhang. Företaget verkar ha en medveten<br />

strategi och har arbetat med sin profil,<br />

inget har lämnats åt slumpen. Företagets<br />

webbplats har flera undersidor med mycket<br />

information. I andra ändan på skalan finns<br />

företaget Femhundringen som ser ut som ett<br />

hemmabygge och inte alls är lika avancerad.<br />

Den har heller inte lika mycket information,<br />

har inte heller lika många undersidor.<br />

Vissa webbplaster är väldigt formella med<br />

bara siffror, andra innehåller bilder. Människorna<br />

som förekommer på bilderna är snygga<br />

och lyckliga. På Kundfinans går ett par och<br />

håller varandra i handen i en skog. Pengos har<br />

en vacker och glad kvinna som ler glatt mot<br />

oss. Smskontanter visar hur besökaren gör när<br />

den lånar pengar med hjälp av bilder. En lycksalig<br />

kvinna håller en mobiltelefon, på nästa<br />

bild jublar en annan kvinna över beskedet<br />

och på den sista bilden kan besökaren se de<br />

underbara pengarna. På Smslån123 står fyra<br />

sorglösa tjejer. De är bekymmersfria och i sina<br />

händer håller de kassar från sin senaste shoppingtur.<br />

På Smskredit är det två lyckliga par i<br />

hemstickade tröjor som skrattar glatt mot oss.<br />

På Nettofinans är det den unga familjen som<br />

är på väg att handla. Barnen sitter i kundvagnen<br />

och föräldrarna ler i bakgrunden. Hos<br />

Ferratum möter besökaren en glad liten flicka<br />

som håller ut sina armar, bakom henne står<br />

den ännu mer belåtna mamman och håller<br />

ömt om den lilla. Smsfinans visar en person<br />

som står och drar ut fodret ur sin byxficka,<br />

under den bilden står en nöjd dam med en<br />

shoppingkasse. ”Smslån – när Du behöver<br />

pengar snabbt!”<br />

25 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

4.3 Andra kreditgivare<br />

4.3.1 Sammanfattning:<br />

Här nedan redovisar <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong><br />

de iakttagelser som gjorts i samband med<br />

studier av webbplatser som erbjuder större<br />

<strong>krediter</strong> än sms-låneföretagen. Först en kort<br />

sammanfattning:<br />

• Krediter med högre belopp lockar företagen<br />

mer med drömmar som blir möjliga<br />

att förverkliga genom ett lån. Men även när<br />

det gäller de här <strong>krediter</strong>na marknadsförs<br />

de för att avhjälpa en brist på pengar.<br />

• De flesta företag ger snabba besked.<br />

• De flesta företag anger den effektiva räntan<br />

tydligt.<br />

• I marknadsföringen används ofta den<br />

lägsta procentsatsen och den effektiva<br />

räntan och exemplen är ofta räknade på en<br />

låg eller mellanlåg nivå.<br />

4.3.2 Begränsningar<br />

När det gäller de andra kreditgivare, det vill<br />

säga företag som erbjuder <strong>krediter</strong> med högre<br />

belopp, studeras de som nämnts tidigare inte<br />

lika ingående som sms-låneföretagen. Vi har<br />

dock inte kunnat undgå de här företagens<br />

marknadsföring när vi sökte efter reklam för<br />

sms-lån. För att begränsa oss har vi bara studerat<br />

de erbjudanden som hittades på nätet.<br />

Nordea, SEB och Swedbank fanns bland de<br />

företag som erbjuder snabblån. Men de första<br />

träffarna på snabblån länkade oftast vidare till<br />

bankernas egna webbplatser där de har många<br />

typer av lån som vi inte studerat vidare.<br />

Flera av de här större långivarna erbjuder<br />

förutom privata lån också andra typer av lån<br />

som till exempel bolån. För att begränsa sig<br />

har vi inte tittat på den marknadsföringen<br />

alls. Vi har kontaktat flera av de här företagen<br />

för att ställa frågor, få av dem svarade<br />

överhuvudtaget.<br />

4.3.3 Snabba besked och drömmar<br />

Den som söker på ordet ”låna” kommer, som<br />

tidigare konstaterats, att få många träffar. På<br />

några minuter kan kredittagaren ha några<br />

tusen kronor på sitt konto, enligt marknadsföringen.<br />

Men det finns också erbjudanden med<br />

mycket högre belopp och då handlar det inte<br />

om att få pengarna snabbt på kontot utan om<br />

att få snabba besked. Lånelöfte direkt erbjuds<br />

till exempel av Ikanobanken. Wasa Kredit<br />

kreditbedömer och ger besked så snabbt som


möjligt. Vi hittade erbjudanden på <strong>krediter</strong><br />

upp till 350 000 kronor utan säkerhet.<br />

När det gäller de gäller <strong>krediter</strong> med högre<br />

belopp lockar företagen mer med drömmar<br />

som blir möjliga att förverkliga genom ett<br />

lån. Men även när det gäller de här <strong>krediter</strong>na<br />

används ordet betalningsanmärkning eller<br />

liknande formuleringar i marknadsföringen.<br />

På företagets Forex webbplats kan besökaren<br />

läsa följande: ”Med ett lån från FOREX Bank<br />

kan du förverkliga din dröm. Det kan vara allt<br />

från att genomföra drömresan till att köpa<br />

bilen du länge gått och drömt om. Du kan ta<br />

chansen att förnya dig med en helt ny ’garderob’<br />

eller om du önskar en renovering av<br />

hemmet så kan du måla, tapetsera och inreda<br />

med nya möbler.”<br />

Hos Nordea frågar företaget om du vill ”köpa<br />

bil, båt husvagn, mc eller kanske en ny soffa<br />

och behöver lån”. ”Varför låna pengar hos<br />

oss?” undrar SveaDirekt och radar upp ett<br />

flertal exempel. ”Du har hittat drömbilen och<br />

måste ge ett snabbt besked. Du måste göra en<br />

större betalning och har inte beloppet tillgängligt.<br />

Genom ett snabbt lån utan säkerhet<br />

från Svea Direkt kan pengarna finnas på ditt<br />

bankkonto två bankdagar senare”. Ikanobanken<br />

skriver på sin hemsida ”Har du stora<br />

drömmar men lite pengar?”<br />

Viss marknadsföring försöker också skapa en<br />

av att de här <strong>krediter</strong>na kommer att ge konsumenten<br />

större frihet. Pluslån visar en hjulande<br />

flicka och ovanför henne finns texten ”Amorteringsfritt<br />

första året”. Konsumentkredit har<br />

en bild med en man som ligger i gräset och<br />

ser väldigt fri och ledig ut, samtidigt kommer<br />

en text om räntan, från 5, 95 procent. Ikanobanken<br />

har en bild med en person som precis<br />

har hoppat ur ett flygplan med texten ”ränta<br />

från 4,15 procent”. Namnet Freedom Finance<br />

anspelar på frihet. Det företaget förmedlar lån.<br />

Människorna på bilderna på företagens<br />

hemsidor är ofta lyckliga. Det är vackra<br />

kvinnor eller den snygga familjen som känner<br />

stor gemenskap. Alla ler inbjudande och är i<br />

begrepp att förverkliga sina drömmar. En man<br />

sitter glad med sin gitarr, en kvinna sitter i sin<br />

nya bil. Familjen sitter tillsammans och håller<br />

om varandra.<br />

26 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

Några företag har väldigt formella webbplatser,<br />

där det inte finns några bilder. Sevendays<br />

har inga bilder men många siffror som<br />

presenteras på ett prydligt sätt. Däremot<br />

rörliga bilder men de handlar om sparande<br />

och inte lån.<br />

4.3.4 Hjälp till den som behöver<br />

Men även de här <strong>krediter</strong>na marknadsförs<br />

som en hjälpande hand till exempel för den<br />

som ha tagit på sig för många <strong>krediter</strong> eller<br />

när alla andra möjligheter att få ett lån är<br />

uttömda. Här finns det företagen som aldrig<br />

säger nej. På Forex hemsida skriver företaget:<br />

”Du kan också lösa dyra, gamla lån och<br />

kreditkortsskulder och på så vis sänka dina<br />

månadskostnader”. Swedbank skriver: ”Om<br />

du har dyra lån, lös dem hos oss”. Freedom<br />

finance: ”…kan ge dig en ny möjlighet som<br />

företagare, om du saknar fast inkomst, är<br />

pensionär, är ny i Sverige”.<br />

Men de säger sig också hjälpa den som har<br />

betalningsanmärkningar med eller utan<br />

skuldsaldo, är nyskild och behöver dubbelt<br />

boende.<br />

4.3.5 Den effektiva räntan<br />

I princip alla företag anger den effektiva räntan.<br />

Hos företagen Resursbank och 123 Kredit<br />

kunde vi inte hitta uppgifter om den effektiva<br />

räntan men eftersom vi inte har studerat de<br />

här företagen lika ingående går det inte att<br />

utesluta att uppgifterna finns någonstans på<br />

företagens webbplatser. I vilket fall var informationen<br />

inte tydlig. Möjligen är 123 Kredit<br />

en förmedling, men det framgick inte tydligt.<br />

Oavsett om företagen angett den effektiva<br />

räntan är det inte alltid lätt att förstå vad lånet<br />

faktiskt kommer att kosta, eftersom låntagaren<br />

inte vet vilken ränta denne kommer att få. De<br />

flesta företag ger individuell ränta som har en<br />

ganska stor spännvidd. I marknadsföringen är<br />

det oftast den lägsta procentsatsen som anges.<br />

En del företag erbjuder möjlighet att själv<br />

räkna ut månadskostnaden, men eftersom<br />

kunden inte vet vilken ränta som tas ut går det<br />

inte att förutse kostnaden. Vissa räkneexempel<br />

utgår ifrån att räntan är låg eller på mellannivå.<br />

Samma sak gäller den effektiva räntan,<br />

den utgår ofta ifrån låg- eller mellannivå.<br />

Den här är ett område som skulle behövas<br />

studeras mer. Det skulle vara intressant att få


svar på frågor som: Hur ofta räknar företagen<br />

med den lägsta nivån? Hur räknar företagen<br />

ut den individuella ränta som konsumenten<br />

får? Vilka nivåer är den vanligaste? Det bästa<br />

för konsumenten skulle vara att fråga runt och<br />

jämföra olika lån med varandra, men varje<br />

gång ett företag gör en förfrågan försämras<br />

konsumentens kreditvärdighet. Skulle det<br />

finnas möjlighet att skapa system där en konsument<br />

verkligen skulle kunna jämföra olika<br />

lån utan att det för den skull ger personen en<br />

sämre kreditvärdighet?<br />

4.3.6 Förändrade förutsättningar<br />

Företaget Små Krediter hamnade bland<br />

de här övriga långivarna, det var svårt att<br />

avgöra vilken grupp företaget skulle tillhöra.<br />

Små Kreidter ville inte svara på våra frågor<br />

eftersom företaget inte ansåg sig vara ett<br />

sms-låneföretag. Kredittagarna kan bara låna<br />

små belopp via internet, kredittiden är från en<br />

månad till sex månader.<br />

Även när det gäller de här företagen kan<br />

mycket ha hänt sedan vi gjorde vår undersökning<br />

på nätet under april och maj 2009.<br />

Webbplatserna kan ha förändrats, företag<br />

försvunnit och nya tillkommit. Så fort besökaren<br />

loggar ut från nätet händer det något nytt,<br />

det är i princip omöjligt att vara uppdaterad.<br />

Precis som med sms-låneföretagen får uppgifterna<br />

om de andra kreditföretagen utgöra<br />

exempel på hur marknaden ser ut. Några av<br />

exemplen på följande sidor är inhämtade<br />

under ett senare skede eftersom det inte alltid<br />

var möjligt att skriva ut material från webbplatserna.<br />

När vi skulle kontrollera uppgifter<br />

på företaget Jsm capital under arbetets gång<br />

hamnade organisationen istället hos Cash<br />

Boddy som marknadsfördes med orden ”när<br />

du behöver ett snabbt och enkelt tillskott i<br />

kassan”. Vi valde ändå att presentera Jsm Capital.<br />

Samma sak med Citibank, de har upphört<br />

med sin utlåning till privatpersoner men vi<br />

valde ändå att presentera företaget.<br />

4.4 Marknadsföringen av<br />

snabba <strong>krediter</strong><br />

Tidigare har vi redovisat vilken information<br />

och intryck som besökaren får av företagens<br />

webbsidor. Den här delen handlar med om det<br />

som man kan hitta på andra ställen och vad<br />

företagen har sagt i de intervjuer som <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Konsumenter</strong> har gjort.<br />

27 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

Vi har tillsammans med våra medlemsorganisationer<br />

samlat in olika typer av marknadsföring.<br />

Vi har hittat lånereklam i tidningar,<br />

direktreklam, radioreklam och tv-reklam.<br />

Flera människor har också berättat om sina<br />

upplevelser i samband med köp av till exempel<br />

hemelektronik. Dessutom har vi sökt på<br />

nätet för att undersöka olika aktiviteter. Företagen<br />

använder stora resurser för att få ut sin<br />

marknadsföring och det finns få motbilder.<br />

Några kortfattade observationer:<br />

• Sms-lånereklamen trycker oftast på<br />

kontantbrist medan de andra <strong>krediter</strong>na<br />

anspelar på drömmar.<br />

• Snabbhet lyft ständigt fram.<br />

• Marknadsföringen håller sig antagligen<br />

inom ramens råmärken, förmodligen har<br />

lagen en preventiv effekt, vilket är positivt.<br />

• Tipssidorna innehåller ofta något slags<br />

redaktionellt material och olika former av<br />

marknadsföring. Tonen liknar den som<br />

finns på sms-lånens webbplatser. Vem som<br />

står bakom tipssidorna är inte alltid lätt att<br />

avgöra. Det kan ifrågasättas om informationen<br />

är återhållsam och måttfull.<br />

4.4.1 De intervjuade företagen<br />

Enligt de intervjuade företagen marknadsförs<br />

<strong>krediter</strong>na via direktreklam, internet,<br />

tv-reklam, radioreklam, utomhusreklam och<br />

direktreklam. Sms-låneföretagen använder<br />

framförallt internet, men det gör även de<br />

andra kreditgivarna. Resursbank säger sig ha<br />

tre ben att stå på och när det gäller den delen<br />

som erbjuder <strong>krediter</strong> i butiker är det kreditgivarens<br />

partners som marknadsför <strong>krediter</strong>na,<br />

ofta i samband med köp. Affärskedjorna som<br />

företaget samarbetar med vill få medlemmar<br />

i sina kundklubbar och med medlemskapen<br />

följer olika erbjudanden, varav ett är <strong>krediter</strong>.<br />

Företaget Ferratum marknadsför sina <strong>krediter</strong><br />

via sökmotorer på nätet, banners på olika<br />

tidningssidor och text-tv. Företaget använder<br />

tipssidor där det finns jämförelser mellan<br />

olika sms-lån. Det finns en uppsjö av sådana,<br />

enligt företaget. När kunden har betalt sin<br />

kredit får denne en bekräftelse på att lånet<br />

är återbetalat, samtidigt skickar företaget ut<br />

ett erbjudande om att kunden kan låna igen.<br />

Exempel på radioreklam är: ”Du har alltid<br />

lånat, det började med en spade och sedan<br />

pappas bil”.


Nanokredit använder framförallt nätet för sin<br />

marknadsföring. Företaget vill inte använda<br />

tipssidor eftersom det inte anser att dessa<br />

sidor är seriösa. Nanokredit visas ändå på<br />

dessa sidor eftersom sidorna nämner företaget.<br />

Nanokredit marknadsför sig med att<br />

företaget har marknadens lägsta avgifter.<br />

Folkia använder också nätet<br />

i sin marknadsföring men<br />

även dagspress, direktreklam,<br />

utomhusreklam,<br />

tv-reklam och radioreklam.<br />

En slogan som företaget<br />

använder är: ”Låna inte mer<br />

än du behöver”. Sevensdays<br />

slogan är: ”Privatlån man<br />

kan leva med varje dag”.<br />

Resursbanks privatlån har:<br />

”<strong>Att</strong> det ska vara rakt och<br />

enkelt”. Weblån har ingen<br />

marknadsföring utöver den<br />

egna webbplatsen.<br />

4.4.2 Resurser<br />

Cirka hälften av företagen ville inte uppge<br />

hur mycket resurser de satsade på marknadsföringen.<br />

Företagen hänvisade till att detta är<br />

företagshemligheter.<br />

Andra hälften var öppna med informationen.<br />

Ferratum angav att man satsade 10 procent av<br />

omsättningen. Netlender angav några procent<br />

och Luckyloan mellan 15 och 20 procent av<br />

omsättningen. Två av företagen uppgav vad<br />

deras marknadsföring kostade. Expresslån<br />

angav att företaget använde 100 000 kronor i<br />

månaden för att marknadsföra sina <strong>krediter</strong>.<br />

Sevenday använde15 till 30 miljoner som i<br />

marknadsföringssammanhang är väldigt lite,<br />

enligt företaget.<br />

Även om vi inte har så mycket information<br />

om hur mycket resurser som företagen satsar<br />

på sin marknadsföring kan vi konstatera att<br />

om 15 till 30 miljoner betraktas som en liten<br />

summa så ger det en fingervisning om hur<br />

mycket pengar som företagen i övrigt satsar.<br />

Och läggs all marknadsföring som företagen<br />

tillsammans producerar ihop blir det en hel<br />

del. Det innebär att konsumenterna hela tiden<br />

utsätts för en hård reklampress och att det<br />

faktiskt finns väldigt få motbilder. <strong>Att</strong> hela<br />

tiden utsättas för information som uppmanar<br />

28 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

till att ta <strong>krediter</strong> utan att det finns några<br />

varningsklockor som meddelar att det kanske<br />

innebär en risk innebär naturligtvis på sikt att<br />

det beteendet normaliseras. Det ger en känsla<br />

av att alla tar <strong>krediter</strong>, att det inte är något<br />

konstigt.<br />

Så självklart påverkas konsumenterna. Om<br />

inte marknadsföringen faktiskt påverkade<br />

konsumenternas beteende skulle ju företagen<br />

inte satsa så mycket pengar för att få dem att<br />

ta <strong>krediter</strong>!<br />

4.4.3 Den insamlade marknadsföringen<br />

Det är svårt att dra generella slutsatser av den<br />

marknadsföring vi samlade in. Vi känner inte<br />

till i vilken omfattning den har spridits och<br />

hur människor som fick den uppfattade den.<br />

Det vi har tagit del av kan betraktas som stickprov.<br />

Men utifrån våra iakttagelser har vi gjort<br />

några reflektioner.<br />

När det gäller<br />

Freedom Finance<br />

har vi fått in många<br />

exempel på deras<br />

reklam så här vet vi<br />

att företaget har en<br />

intensiv marknadsföring,<br />

framförallt<br />

i dagspress och tidskrifter.<br />

(<strong>Att</strong> vi fått in<br />

många exempel från<br />

just deras kampanjer<br />

kan förstås också<br />

vara en tillfällighet.)<br />

Går det att säga att reklamen är aggressiv<br />

utifrån det som samlats in? Ja, i en mening<br />

kan den sägas vara aggressiv – eftersom konsumenter<br />

i många sammanhang utsätts för<br />

marknadsföringen, den kommer från många<br />

håll. Det blir, som Konsumentverket skriver i<br />

sitt brev till regeringen 2007, en stor risk för<br />

en förflackning på det här området eftersom<br />

utbudet när det gäller <strong>krediter</strong> över huvud<br />

taget är så stort.<br />

En slutsats <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> drar är att<br />

sms-lånen ofta marknadsför sig utifrån att<br />

det finns en kontantbrist medan företagen<br />

med de något högre <strong>krediter</strong>na ofta marknadsför<br />

utifrån drömmar eller att man ska<br />

unna sig något. Easykredits marknadsföring


29 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

i tunnel banan hade<br />

texten ”Tillfällig<br />

penningbrist” medan<br />

Ikanobankens<br />

direktreklam meddelade<br />

”Vill du unna<br />

dig något extra?”<br />

Haléns direktreklam<br />

uppger att ”Drömmar<br />

kan bli verkliga”.<br />

Men även bland de<br />

större lånen handlar<br />

det om en brist.<br />

”Ikano Banklån –<br />

när sommaren har<br />

mer att erbjuda än<br />

plånboken.”<br />

En del av marknadsföringen är väldigt informationsrik,<br />

till exempel Konsumentkredit och<br />

Sevendays direktreklam. Det ger ett proffsigt<br />

intryck när siffrorna är staplade på varandra.<br />

I vissa fall finns det ofta ett extra säljargument<br />

instoppat. Det visar vad som är det unika<br />

med det här erbjudandet. Konsumentkredit<br />

lyfter till exempel fram sin extra låga månadskostnad,<br />

som ”… sparar tusenlappar”. <strong>Att</strong> ta<br />

ett större lån kräver mer engagemang och<br />

här lägger företagen ner stor omsorg. Den<br />

effektiva räntan är angiven men för en vanlig<br />

konsument är det inte alltid lätt att förstå<br />

hur mycket månadskostnaden faktiskt blir<br />

eftersom konsumenten faktiskt inte vet vilken<br />

ränta denne får. Konsumenten skulle behöva<br />

mer stöd, kanske sitta ner tillsammans med<br />

kreditgivaren och räkna ut hur stor kostnaden<br />

blir för att inse vad krediten kommer att<br />

innebära.<br />

Snabbhet är något som<br />

återkommer i marknadsföringen:<br />

Enkla lånet från<br />

SEB – ”förmånlig ränta och<br />

snabbt besked”. ”Svar direkt<br />

när du vill låna” (Swedbank)<br />

”Behöver du låna<br />

pengar och har bråttom? –<br />

Ansök om lilla lånet!” (Svea<br />

Ekonomi) ”Pengarna sätts<br />

in direkt på ditt bankkonto.”<br />

(Thorn)<br />

Dessutom anspelar man<br />

på friheten. ”Du bestäm-<br />

mer själv vad du vill<br />

använda pengarna till.”<br />

(Thorn) Företagen<br />

lyfter också ofta fram<br />

att de inte ställer frågor.<br />

”Nu kan du ansöka om<br />

lån upp till 150 000<br />

kronor till förmånlig<br />

ränta hos Wasa Kredit –<br />

utan säkerhet och utan<br />

konstiga eller närgånga<br />

frågor.” (Wasa Kredit<br />

AB)<br />

Betalningsanmärkning, skulder eller svårt att<br />

bevisa inkomst är heller inte något hinder.<br />

”BlueStep säger JA till dig! Vanliga lån vid<br />

ovanliga situationer.”<br />

Bilderna/bildspråket som används i marknadsföringen<br />

försöker bygga upp en positiv<br />

känsla. Människorna ler ofta inbjudande<br />

och ser lyckliga ut. Det är krediten som gör<br />

dem lyckliga eller snarare pengarna de får via<br />

krediten. De kan uppfylla en dröm eller lösa en<br />

situation. Det är framförallt attraktiva kvinnor<br />

som tittar in i kameran och förmedlar känslan<br />

av att om hon kan ta ett lån och förverkliga sina<br />

drömmar så kan du också. <strong>Att</strong>raktiva personer<br />

tilltalar oss människor och vi blir lockade att ta<br />

reda på mer. Det förekommer också bilder på<br />

den lyckliga familjen där alla ler och ser glada<br />

ut. <strong>Att</strong> använda familjen är ett sätt att skapa<br />

identifikation. Om de kan låna så kan jag. Han<br />

som också har barn gör det.<br />

I den marknadsföring som vi har samlat in<br />

kunde vi inte hitta någon information om att<br />

det kan finnas risker med att ta en kredit. Visserligen<br />

framgick det ibland att man gjorde en<br />

kreditprövning och att krediten måste betala<br />

tillbaka inom en viss tid. I direktreklamen<br />

fanns information om låneskydd om något<br />

skulle hända, men för övrigt fanns det ingen<br />

information om att en kredit kan innebära<br />

en belastning för den enskildes ekonomi. Det<br />

genomgående draget i marknadsföringen är<br />

snabb lycka med hjälp av snabba pengar.<br />

4.4.4 Reklam på nätet<br />

För att ta reda på vilken typ av marknadsföring<br />

som finns på nätet har <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong><br />

helt enkelt sökt via sökmotorn Google.<br />

Vi har använt olika ord som låna, snabba lån,


att låna pengar med mera. De här sökningarna<br />

har vi gjort vid ett flertal tillfällen och vi<br />

kan konstatera att det finns gott om erbjudanden.<br />

Det är många kreditgivare som är måna<br />

om att synas. När vi den 24 juni sökte på ordet<br />

låna fick vi 4 560 000 träffar. Längst upp bland<br />

träffarna finns en länk: ”Svårt att få lån?” Har<br />

du betalningsanmärkning? Ansök hos Svea<br />

Direkt!” ”Låna utan säkerhet hos Nordea. Vi<br />

förstår dina behov.” ”Låna pengar - Enkelt<br />

här - Inget krav på säkerhet. Låna upp 15 000<br />

direkt, snabbt & enkelt.” (Jsm Capital) ”Låna<br />

pengar Konsumentkredit.” (Konsumentlånet)<br />

”Låna snabbt och enkelt utan säkerhet. Upp<br />

till 300 000 kronor. Amorteringsfritt i upp till<br />

15 år – extra låg månadskostnad. Svar direkt<br />

på skärmen.” (Lån)<br />

De här och liknade träffar fick vi vid varje söktillfälle.<br />

”Snabbt” och ”enkelt” är något som<br />

återkommer hela tiden, liksom att företagen<br />

inte ställer några jobbiga frågor.<br />

Förutom att besökaren får träffar på kreditgivare<br />

så finns det massor av tipssidor och<br />

förmedlingar. Det är inte alltid lätt att se<br />

skillnaden mellan de tre kategorierna men på<br />

tipssidor finns det information, olika typer av<br />

jämförelser, reklam och länkar till olika långivare.<br />

På förmedlingssidorna kan konsumenten<br />

ansöka om lån och sedan går förmedlingen<br />

vidare till långivaren. Förmedlingarna uppger<br />

att de undersöker företagen och låter sedan<br />

de olika kreditgivarna tävla om kunderna.<br />

Det låter ju som en bra tanke. Då har konsumenten<br />

en chans att få ett bra pris. Frågan är<br />

bara om de faktiskt är oberoende eller om de<br />

arbetar på uppdrag av ett antal kreditgivare.<br />

Exempel på förmedlingar är Credit Service<br />

och Bankbolaget. Vi har i denna undersökning<br />

inte närmare studerat de här företagen, inte<br />

heller själva fenomenet med tipssidor och kan<br />

därför inte dra några större slutsatser. Men<br />

den här typen av förmedlingar är säkert något<br />

som skulle behöva studeras närmare.<br />

På tipssidorna finns hur mycket marknadsföring<br />

som helst. Det handlar om betallänkar<br />

men även om annonser. Ofta innehåller<br />

tipssidorna något slags redaktionellt material.<br />

Tonen liknar den som finns på sms-lånens<br />

webbplatser. På sidorna förklaras till exempel<br />

vad ett lån utan säkerhet är och hur enkelt<br />

det är att få ett lån. De har ofta en text om att<br />

30 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

det förr var svårt att få lån om en person hade<br />

betalningsanmärkning men nu har dessa tider<br />

ändrats. På vissa sidor finns det information<br />

om att det kan vara riskfyllt att ta för många<br />

sms-lån. Ofta finns det jämförelser mellan<br />

lånen eller annonser vilka besökaren länkas<br />

vidare till kreditgivaren. Ibland länkas besökaren<br />

vidare till en annan tipssida.<br />

Språket kan i vissa fall vara märkligt och det<br />

kan misstänkas i vissa fall vara översatt direkt<br />

av en sökmotor eller liknade. Ett exempel<br />

är: ”Det är inte specifikt att ni kommer att<br />

få det belopp vad din kollega låntagaren har<br />

rivits”. Den här meningen fanns på ett webbforum<br />

där det bland annat fanns betallänkar<br />

till bland annat Meddelandelån. Ett annat<br />

exempel. ”Ett första steg när du funderar på<br />

att ansöka om lån är att tidigt i processen sno<br />

beslut om vilken sort av lån du vill ansöka<br />

om. Desto fordom du gör denna avgränsning<br />

desto fordom kan du filtrera lån som för dig<br />

är ointressanta.” Den här meningen hittade<br />

vi hos www.konsumentvagledning.nu . På<br />

tipssidans första sida får besökaren veta att här<br />

finns hjälp få för den som behöver lösa sina<br />

ekonomiska problem, både långsiktigt och<br />

kortsiktigt. Ovanför rubriken finns annonser<br />

för olika typer av lån. Här kan besökaren<br />

läsa artiklar av vad som uppges vara erfarna<br />

ekonomer och samhällsvetare. Stavfelen är<br />

många.<br />

<strong>Att</strong> tipssidan just använder namnet konsumentvagledning.nu<br />

känns vilseledande.<br />

G Kraft är en annan tipssida. Längst upp står<br />

det: ”Låna Res Njut – Du lever nu eller…?”<br />

”Upplev livet utan ekonomiska hinder.” Här<br />

finns länkar till olika typer av lån men också<br />

texter om att du måste leva nu, att det inre är<br />

det viktiga.<br />

På tipssidan toastol finns allt om mobillån<br />

och sms-lån. Här ska besökaren tydligen också<br />

kunna låna pengar snabbt, men det verkar<br />

ändå inte vara någon förmedling utan en vanlig<br />

tipssida. Här blandas redaktionellt material<br />

med annonser. I topp finns en annons från<br />

Folkia, sedan betallänkar till Kredit365, där<br />

besökaren kan få lån trots betalningsanmärkningar.<br />

Det finns också betallänkar från<br />

JSMcapital och Thorn. De korta artiklarna<br />

handlar om sms-lån i kristider, att i dessa


svåra kristider kan det vara bra med ett litet<br />

tillskott.<br />

Sedan finns det en mängd artiklar om<br />

betalningsanmärkningar, där artikelförfattaren<br />

bland annat frågar sig varför intresset<br />

verkar öka för att låna pengar fast man har<br />

betalningsanmärkningar. ”Vad beror detta<br />

fenomen på?” undrar skribenten och fortsätter:<br />

”Får fler och fler betalningsanmärkningar,<br />

eller är det fler och fler som vill ta lån? ”<br />

Andra exempel på tipssidor är www.laneakuten.se,<br />

www.romet.se www.laana-pengar.info,<br />

www.lanochkredit.se www.ekonomitips.nu<br />

www.cashakuten.se<br />

Det dyker hela tiden upp nya sidor och gamla<br />

försvinner. Därför är det inte säkert att de<br />

31 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

här tipssidorna finns kvar när denna rapport<br />

publiceras, men liknade sidor med ungefärligt<br />

material kommer säkert att finnas kvar. Som<br />

det står på en av tipssidorna: ”Smslånen är här<br />

för att stanna!” Det händer mycket och snabbt<br />

för sms-lånen i stort.<br />

Vem som står bakom tipssidorna, det vill<br />

säga vilka avsändarna är, är inte alltid lätt<br />

att avgöra. Det kan misstänkas att det är<br />

kreditgivarna själva som äger sidorna, allt<br />

för att öka trafiken på sina egna webbplatser.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> har inte haft utrymme<br />

att granska de här sidorna ytterligare men<br />

det finns säkert en hel del att titta vidare på<br />

både när det gäller vem som är avsändare och<br />

vilken typ av information som finns. Frågan<br />

är om de håller sig inom lagens ramar när det<br />

gäller måttfullhet och återhållsamhet.


32 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

5 Låntagarna<br />

5.1 Sms-låntagare<br />

i kronofogdens register<br />

5.1.1 Sammanfattning<br />

Sammanfattning av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong>s<br />

iakttagelser vid studier av sms-lånetagare i<br />

Kronofogdens register:<br />

• De som har sms-låneskulder hos kronofogden<br />

har nästan aldrig bara en skuld.<br />

• Den som tagit ett sms-lån har nästan aldrig<br />

bara ett sms-lån, de har många.<br />

• Förutom sms-låneskulder har låntagarna<br />

dessutom hyresskulder, postorderskulder,<br />

elskulder, telefoniskulder, trafikskulder,<br />

kontokortsskulder och andra låneskulder.<br />

• De företag som erbjöd snabba <strong>krediter</strong><br />

eller sms-lån på nätet fanns ofta i skuldregistret<br />

hos de personer vi studerade.<br />

De skuldsatta hade ofta lån från flera<br />

kreditgivare.<br />

• För att se hur stora skulder som vissa av<br />

personerna dragit på sig plockade vi ut 24<br />

personer som hade flera sms-låneskulder<br />

och såg hur mycket de var skyldiga till<br />

olika sms-låneföretag. Det visade sig att<br />

skulderna varierade stort – från cirka<br />

10000 kronor till cirka 60 000 kronor.<br />

5.1.2 Aldrig bara en skuld<br />

För att få information om sms-låntagare men<br />

framförallt för att hitta intervjupersoner har<br />

vi plockat ut över hundra personer i kronofogdens<br />

register. Vi har tittat på vilken typ av<br />

lån personerna har tagit och hur stor deras<br />

skuldsättning är. När ett levande register som<br />

Kronofogdens register studeras är det viktigt<br />

att ha i åtanke att allt är föränderligt. Den bild<br />

som ges över en persons skuldsituation är en<br />

ögonblicksbild. Vid ett senare tillfälle kan det<br />

se annorlunda ut. Sammanfattningsvis kan det<br />

konstateras att de som har sms-låneskulder hos<br />

Kronofogden nästan aldrig har bara en skuld.<br />

De gånger vi hittat personer med en enda skuld<br />

kan det betyda att personen faktiskt bara har<br />

en enstaka skuld och att det inte kommer att<br />

komma några fler sms-låneskulder eller andra<br />

obetalda <strong>krediter</strong>. Men det kan också betyda att<br />

personen i fråga befinner sig i början av sin så<br />

kallade ”skuldkarriär”. Det som kan tala för att<br />

det kommer fler skulder är att sms-lånen har<br />

så kort löptid och de därför snabbt hamnar hos<br />

Kronofogden om vederbörande inte betalar.<br />

Vi har alltså studerat över hundra personer<br />

i Kronofogdens register. Vi har i första hand<br />

tittat i det register som finns i Stockholmregionen<br />

eftersom det var enklast att bläddra i<br />

när man befinner sig i Stockholm. Men vi har<br />

också plockat ut några personer från övriga<br />

Sverige och dessa personers skuldsituation<br />

bekräftar den bild som vi fått av dem som tar<br />

sms-lån och hamnar hos Kronofogden. De<br />

som har hamnat hos Kronofogden har väldigt<br />

sällan bara en skuld och den som tagit ett<br />

sms-lån har nästan aldrig bara ett sms-lån, de<br />

har många. I vissa fall har de nästan avverkat<br />

hela listan av de sms-lån som vi kunde hitta<br />

när vi studerade företagen.<br />

Förutom sms-låneskulder har personerna<br />

dessutom hyresskulder, postorderskulder,<br />

elskulder, telefoniskulder, trafikskulder,<br />

kontokortsskulder och andra låneskulder. De<br />

företag som erbjöd snabba <strong>krediter</strong> eller smslån<br />

på nätet dök ständigt upp som en skuld<br />

hos dem vi studerade. De skuldsatta hade ofta<br />

lån från flera kreditgivare. Av dem som studerades<br />

är det bara sex personer som enbart har<br />

ett sms-lån registrerat, av dessa är det bara två<br />

som har en enstaka skuld. De övriga har ett<br />

sms-lån men även andra typer av skulder.<br />

5.1.3 Små lån med stor skuldsättning<br />

De få gånger som låneföretagen har uttalat sig<br />

i debatten om den kritik som har riktats mot<br />

företagen, det vill säga att människor hamnar<br />

ekonomisk knipa, har företagen uppgett<br />

att det handlar om små lån och inget som<br />

man blir överskuldsatt av. Till exempel säger<br />

företrädaren för IPP Sweden Aktiebolag i<br />

Expressen 27/8 2009: ”Ett lån på 3 000 kronor<br />

stjälper ingen ekonomi”.<br />

I princip har företagen rätt. De flesta blir<br />

säkert inte överskuldsatta av ett enstaka litet<br />

lån. Problemet är oftast att låntagarna har<br />

andra typer av skulder i kombination med<br />

sms-lån. Och i många fall är det sms-lånen<br />

som är den stora skuldfällan eftersom personen<br />

har tagit flera sådana lån.<br />

För att se hur stora skulder som ett antal<br />

skuldsatta dragit på sig plockade vi ut 24<br />

personer som hade flera sms-låneskulder. Det


visade sig att skulderna varierade stort från<br />

cirka 10 000 kronor till cirka 60 000 kronor.<br />

De flesta hade skulder på över 20 000 kronor.<br />

Ibland går det snabbt att bli skuldsatt, under<br />

april och maj i år hade en person dragit på sig<br />

skulder på cirka 40 000 kronor.<br />

För att göra det enkelt, utifrån de begränsade<br />

förutsättningarna som fanns, har vi inte<br />

räknat in dröjsmålsräntan utan bara lånet<br />

och den avgift som ska betalas för lånet. Det<br />

innebär att de här personerna antagligen är<br />

skyldiga mycket mer för sina sms-lån, några<br />

företag har till exempel en hög dröjsmålsränta.<br />

Vi har inte heller räknat in de avgifter som<br />

de ska betala till Kronofogden eller inkassoföretag.<br />

Ansökningsavgifter för att ta lånet<br />

är heller inte inräknat. Vissa av skulderna är<br />

också återkallade, vilket betyder att personen<br />

har betalat skulden. <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> vet<br />

ju heller inte om personerna har tagit ytterligare<br />

sms-lån som de betalat i tid och som<br />

inte hamnat i Kronofogdens register. Med de<br />

här exemplen ville vi visa att även de här små<br />

lånen i själva verket kan bli en stor summa när<br />

det finns många långivare som villigt lånar ut<br />

på samma villkor. Dessutom lånar de ut till<br />

personer som redan är skuldsatta eller har en<br />

ekonomi i obalans, vilket talar för att företagen<br />

inte gör fullständiga kreditprövningar.<br />

Enligt Kronofogdens tidiga uppgifter hade<br />

60 procent av de som hamnade i registret på<br />

grund av sms-lån redan skulder registrerade.<br />

Nu studerade vi inte andra typer av snabba<br />

<strong>krediter</strong> i registret men eftersom de oftast<br />

också dök upp så gick de inte att undvika.<br />

Med tanke på skuldsituationen kan även dessa<br />

företags kreditgivning ifrågasättas och är<br />

något som skulle behöva studeras vidare.<br />

5.2 Intervjuer med sms-<br />

lånetagare<br />

5.2.1 Sammanfattning<br />

Sammanfattning av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong>s<br />

iakttagelser vid intervjuerna:<br />

• Det var få som vill ställa upp och svara på<br />

frågor.<br />

• De har sällan tagit endast ett sms-lån. En<br />

har tagit 40 stycken. De flesta har mellan<br />

10 och 20.<br />

• Nästan alla har tagit lånen för att lösa<br />

någon form av krissituation.<br />

• Nästan alla har använt pengarna till<br />

vardagliga utgifter.<br />

33 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

• De flesta har sökt aktivt på nätet för att<br />

komma i kontakt med låneföretagen.<br />

• Trots att flera av dem var rejält skuldsatta<br />

fick flera av dem fortfarande mail och sms<br />

från sms-låneföretagen med nya erbjudanden<br />

om lån.<br />

• De som svarar upplever att de fått pengarna<br />

snabbt, i princip direkt. Vissa upplever<br />

att det gått för fort och att det är en<br />

nackdel, de har inte hunnit tänka efter.<br />

• På frågan om de tyckte villkoren för lånen<br />

var bra svarar låntagarna ”både och”.<br />

• Alla som har tagit sms-lån har varit fullt på<br />

det klara med vad lånen skulle kosta dem.<br />

De vet att de är dyra, men har inte sett<br />

någon annan utväg.<br />

• I princip ingen ville rekommendera någon<br />

annan att ta den här typen av lån.<br />

• Det vanligaste rådet som de tillfrågade<br />

skulle ge till den person som tar ett<br />

snabblån var att tänka efter före, helst<br />

skulle personen tänka över det flera gånger<br />

innan denne tog ett lån. Några föreslog att<br />

personen skulle pröva andra sätt i första<br />

hand, så långt det var möjligt skulle denne<br />

undvika den här typen av lån.<br />

• När det gällde råd till sig själva var de<br />

tillfrågade överlag mycket strängare mot<br />

sig själva än mot andra. Flera tyckte att<br />

de fick skylla sig själva, de hade själva valt<br />

att ta den här typen av lån. Flera uttryckte<br />

att de ändå inte skulle ha lyssnat på några<br />

goda råd eftersom de bara såg den här<br />

lösningen, inga varningar skulle hindra<br />

dem.<br />

• Vad har då lånen haft för konsekvenser<br />

för låntagarna? Sammanfattningsvis har<br />

ju nästan alla hamnat hos Kronofogden.<br />

För några har lånen inte haft några större<br />

konsekvenser, för andra var det en dyrköpt<br />

läxa. För några har det löst sig men att det<br />

var nära att det utvecklades till en riktig<br />

katastrof, för flera har det slutat i tragedi.<br />

5.2.2 Metod och redovisning av<br />

intervjuerna<br />

För att få en uppfattning om vilka konsekvenser<br />

sms-lånen och andra snabba <strong>krediter</strong> har<br />

för den enskilde har <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong><br />

intervjuat ett antal låntagare. Det var inte<br />

enkelt att få kontakt med låntagare. Vi har<br />

ringt upp de personer som vi plockade fram ur<br />

Kronofogdens register, de flesta gick av olika<br />

anledningar inte att nå. Oftast fungerade inte


telefonen eller så svarade inte personerna. I de<br />

fall någon svarade tackade de flesta ja till intervjuer,<br />

men när vi återkom var det många som<br />

valde att inte ställa upp. Vi ringde flera gånger<br />

och antagligen hade de bara tackat ja för att<br />

bli med intervjuaren. De som svarade var först<br />

misstänksamma och avvisande. Några la på<br />

luren med en gång. En gång svarade en släkting<br />

och meddelade att personen hade flyttat från<br />

Sverige. Några ringde upp i efterhand, när de<br />

sett numret, för att kontrollera vem som ringt.<br />

Det är inte unikt att det är svårt att hitta<br />

intervjupersoner som har skulder. I examensarbetet<br />

”Vilka ungdomar är det som tar SMS-lån<br />

och varför?”, Högskolan Skövde 2008, redogör<br />

Hayat Abdu för sina svårigheter. Av de 97 personer<br />

som fått hans enkät till var det bara fem<br />

stycken som skickade tillbaka svaren. Han hade<br />

också svårt att få tag på deras telefonnummer<br />

eftersom de inte fanns i Eniros nummerupplysning.<br />

De han fick tag på var oftast inte intresserade,<br />

ibland svarade de att de hade skickat in<br />

svaren, vilket de oftast inte hade gjort.<br />

17 personer har ställt upp och svarat på<br />

frågorna i vår undersökning. Fyra av dessa<br />

har vi fått kontakt med på andra vägar än<br />

via Kronofogdens register. De flesta har givit<br />

utförliga svar men andra har varit korthuggna<br />

och velat få intervjun snabbt överstökad. De<br />

flesta av de intervjuade har tagit sms-lån, oftast<br />

i kombination med andra typer av lån, två har<br />

inga sms-lån. Alla har ställt upp med löfte om<br />

att få vara anonyma. Om de inte hade fått den<br />

garantin hade de inte deltagit. Ingen ville skylta<br />

med sin skuldsättning. Åldern på de intervjuade<br />

är mellan 21 år och 60 år, 7 män och 10<br />

kvinnor.<br />

Bara en person av dem som har tagit sms-lån,<br />

har ett enstaka lån. Övriga har flera. En person<br />

har tagit 40 stycken, en har tagit fem. De flesta<br />

har mellan 10 och 20. Några visste inte hur<br />

många de har tagit. För en person berodde det<br />

på att hennes förra sambo också har tagit smslån<br />

i hennes namn. Två av de intervjuade har<br />

inte tagit några sms-lån alls utan har andra<br />

typer av snabblån. Den ene hade tagit ett<br />

sådant lån, den andre hade flera in blancolån.<br />

5.2.3 Varför lånar man?<br />

Orsaken till varför de intervjuade har tagit<br />

lånen är nästan alltid den samma – de saknar<br />

34 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

pengar och de behövde lösa någon form av<br />

krissituation. En person hade precis separerat<br />

och behövde ett nytt hem. Några hade dålig<br />

koll på sin ekonomi, de flesta behövde pengarna<br />

till räkningar. Några behövde pengar för<br />

att betala andra lån. Pengarna räckte inte, en<br />

person uppgav sig vara ensamstående med<br />

flera barn. En person hade två sjuka barn så<br />

båda föräldrarna kunde inte arbeta. En person<br />

fick inte sina pengar från försäkringskassan.<br />

En person uppgav att han bara hade tagit för<br />

skojs skull men när vi tittade på hans skuldsituation<br />

var den oerhört kaotisk. Frågan är<br />

om den här personen verkligen tog lånen för<br />

att det var kul. Alla övriga har uppgett att de<br />

tog pengarna för att de kände sig tvungna och<br />

de tog lånen för att betala vardagliga utgifter.<br />

En person uppgav att han också hade använt<br />

pengarna för att festa.<br />

I rapporten ”SMS-lån - En kartläggning av<br />

unga vuxnas erfarenheter” (2008) frågade<br />

Konsumentverket ungdomar i åldern 18 till<br />

25 vad de använde sms-lånen till. Enkäten<br />

gjordes på webbplatsen Playahead. Av dem<br />

som svarade använde 37 procent pengarna till<br />

konsumtion som kläder, elektronik och andra<br />

prylar. 29 procent använde lånet till att betala<br />

löpande räkningar och 28 procent använde<br />

dem till resor och nöjen. 16 procent använde<br />

pengarna för att betala andra lån.<br />

I artikeln ”De nya ockrarna” i Affärsvärlden<br />

den 2 september 2008 svarar Jan Åkerlund,<br />

Kronofogdemyndigheten, på frågan vad<br />

låntagarna använder pengarna till. Hälften<br />

använder sms-lånen för att betala räkningar<br />

eller andra lån. Snabblånen är ett sätt att klara<br />

månadens utgifter. För andra handlar det om<br />

en så kallad posititionell konsumtion, det vill<br />

säga man lånar för att kunna hävda sig inför<br />

andra. För många är det till exempel viktigt att<br />

ha de rätta kläderna.<br />

I en intervju med <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong><br />

berättar Jan Åkerlund vidare att problemet<br />

med marknadsföringen av snabba lån är att<br />

företagen låtsas vända sig till en kundkrets<br />

som de inte har. Exempelvis tv-reklam med<br />

Robert Gustavsson som köper årgångsvin.<br />

Det är en illusion att de här företagen har<br />

den här typen av kunder. Företagen försöker<br />

lyfta fram en annan publik som de inte har.<br />

När medierna frågar företagen vad låntagarna


använder pengarna till nämns tandläkarbesök<br />

eller ett nytt kylskåp som gått sönder. Men<br />

den som är kreditvärdig tar inte ett snabblån<br />

utan köper på avbetalning istället. Även hos<br />

tandläkaren kan patienten välja att avbetala<br />

skulden vid flera tillfällen. Det är vilseledande<br />

att tro att det är en kreditvärdig krets som tar<br />

de här lånen. På senare tid har Jan Åkerlund<br />

märkt en förskjutning i marknadsföringen<br />

och företagen lyfter inte fram att det är de<br />

kapitalstarka som tar <strong>krediter</strong>na.<br />

Enligt Jan Åkerlund finns det väldigt lite kunskap<br />

om vilka sms-låntagarna är eftersom det<br />

saknas oberoende undersökningar. På det här<br />

området skulle det behövas göras mer för att<br />

få en bättre uppfattning vilka som tar lånen.<br />

5.2.4 Marknadsföringen<br />

De flesta som var med i vår undersökning har<br />

sökt aktivt på nätet för att komma i kontakt<br />

med företagen. Många gånger har de först<br />

hört talas om lånen via reklam antingen på<br />

radio, sett annonser på tunnelbana eller på<br />

buss, sett på text-tv eller fått upp en annons<br />

på nätet. Efter det första lånet sökte de själva<br />

aktivt på nätet. De som hade tagit andra<br />

typer av snabba lån hade sett annonser eller<br />

fått direktreklam hem. En person hade blivit<br />

uppringd av en försäljare.<br />

På frågan om de ofta fortfarande såg marknadsföring<br />

av snabba <strong>krediter</strong> svarade nästan<br />

alla ja. De flesta såg marknadsföring av snabba<br />

<strong>krediter</strong> överallt. På frågan vad de ansåg om<br />

marknadsföringen svarade de tillfrågade<br />

varierat. Några hade ingen åsikt, andra tyckte<br />

inte att den här marknadsföringen var värre<br />

än annan marknadsföring. Vissa var mycket<br />

negativa. De tyckte att det behövdes en bättre<br />

lagstiftning eftersom reklamen lurade människor<br />

att ta dåliga lån, någon tyckte att marknadsföringen<br />

var oansvarig. Två personer var<br />

nu så negativa till lånen att de genast slog ifrån<br />

sig marknadsföringen, så att de i princip inte<br />

såg den.<br />

Trots att flera av dem var rejält skuldsatta fick<br />

flera av dem fortfarande mail och sms från<br />

sms-låneföretagen med nya erbjudanden om<br />

lån.<br />

I Konsumentverkets ovan nämnda rapport<br />

har låntagarna framförallt fått kännedom<br />

35 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

om lånen via tv, press och nätet. Av dem<br />

som har tagit lånen var också kompisar en<br />

informationskälla.<br />

5.2.5 Snabbt och inga frågor<br />

Hur lång tid tar det då innan pengarna<br />

kommer? Här kan det konstateras att företagen<br />

håller vad de lovar, det går nästan alltid<br />

snabbt. Tidsmässigt uppger de intervjuade<br />

allt från 10 minuter, en halvtimma till en dag.<br />

Ibland vet de inte hur fort det gått men upplevelsen<br />

alla har är att det går fort, i princip<br />

direkt. Några upplever att det går för fort och<br />

att det är en nackdel, de hinner inte tänka<br />

efter. När det gäller de andra snabblånen går<br />

det snabbt att få även dem, efter några dagar<br />

finns pengarna på ditt konto.<br />

Ställer företagen några krav? En person<br />

uppger att det sker en kreditprövning, några<br />

andra att låntagaren inte får ha någon betalningsanmärkning,<br />

måste ha fast anställning<br />

med en viss inkomstgräns och att personen<br />

ska ha fyllt 18 år. Andra kan inte minnas att<br />

företagen ställde några krav, möjligen att<br />

låntagaren har ett mobilnummer. När det<br />

gäller dem som har tagit andra typer av<br />

snabblån är kraven tydligare, 18 år, svensk<br />

medborgare, fast anställning och en viss<br />

inkomst per år.<br />

5.2.6 Villkoren och kostnader<br />

På frågan om de tyckte villkoren för lånen<br />

var bra svarar låntagarna ”både och”. Några<br />

ansåg att villkoren var bra, andra tyckte inte<br />

att villkoren var bra. ”Nej, villkoren är inte<br />

bra, men är man desperat tar man vad man<br />

får.” “Det sägs att lånen är räntefria men de är<br />

väldigt dyra.”<br />

I Konsumentverkets rapport var det 38 procent<br />

som avstod från att ta sms-lån för att det<br />

var för dyrt. <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong>s undersökning<br />

visar att alla som har tagit sms-lån varit<br />

fullt på det klara med vad lånen skulle kosta<br />

dem. ”Jag insåg att lånet skulle vara dyrt, men<br />

jag tänkte inte på det eller det löser sig.” “Jag<br />

var medveten om att det var vansinnigt, men<br />

det var lätt att få loss pengar.”<br />

De som har svarat nej på frågan har tagit<br />

andra snabblån, dessa lån har blivit dyrare än<br />

vad de räknade med. En person som tog den<br />

typ av snabblån var dock helt medveten om


att det skulle bli dyrt. ”Absolut, vi gick in i det<br />

här med öppna ögon.”<br />

Två som tog sms-lån säger att de förstod att<br />

det var dyrt men att de egentligen inte insåg<br />

vad det skulle få för konsekvenser för dem. ”Ja,<br />

egentligen fattade jag, men inte att det skulle<br />

skena iväg som det gjorde.” ”Jag såg summan,<br />

men jag förstod inte hur mycket den faktiskt<br />

var. Det fanns heller ingen varningstext som<br />

varnade mig för vad lånet egentligen skulle<br />

innebära.”<br />

Fyra av de tillfrågade hade inte reflekterat över<br />

ett annat sätt att låna. ”Det här är snabbt och<br />

enkelt sätt.” Övriga hade valt andra sätt. Detta<br />

gällde både för dem som hade tagit sms-lån<br />

och andra typer av snabba <strong>krediter</strong>.<br />

”Vi hade däremot inget val. Hade vi kunnat<br />

få ett bättre lån hade vi tagit det, men den<br />

möjligheten fanns inte.”<br />

”Jag hade inget annat val, visste att det var<br />

dåligt, men nöden har ingen lag.” “Om jag<br />

hade insett konsekvenserna hade jag valt ett<br />

annat sätt. Jag levde med en man som hade<br />

betalningsanmärkningar, jag tog på mig alla<br />

våra gemensamma lån.”<br />

”Jag önskade att den här möjligheten inte<br />

fanns, det är för lätt.”<br />

5.2.7 Rekommendationer och råd<br />

Det var ingen av de tillfrågade som skulle<br />

rekommendera sina barn eller sina vänner att<br />

ta den här typen av lån. ”Aldrig i livet.” ”Jag<br />

skulle inte rekommendera min värsta fiende<br />

att ta ett sms-lån.” En person ansåg att inte<br />

ens om låntagaren fick i en miljon om några<br />

dagar skulle denne ta ett sms-lån, någon<br />

tyckte dock att en låntagare kunde ta ett om<br />

denne visste att en större summa pengar var<br />

på väg in. En annan person kunde rekommendera<br />

det ”i värsta fall men bara om det var<br />

en engångsgrej”. En av dem som hade tagit ett<br />

in blancolån skulle aldrig rekommendera sina<br />

medmänniskor att ta en sådan här snabbkredit.<br />

”De här lånen är designade för att skuldsätta<br />

människor, det är bättre för företagen<br />

om man blir skuldsatt eftersom de tjänar mer<br />

om man är skuldsatt längre tid.”<br />

Det vanligaste rådet som de tillfrågade skulle<br />

ge den som tar ett snabblån var att tänka efter<br />

före, helst skulle personen tänka över det flera<br />

gånger innan denne tog ett lån. Några föreslog<br />

att personen skulle pröva andra sätt i första<br />

36 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

hand, så långt det var möjligt skulle denne<br />

undvika den här typen av lån. ”Måste man ta<br />

ett sms-lån finns det ett behov att se över sin<br />

ekonomi i stort.” ”Låna inte igen, det blir lätt<br />

en vana.”<br />

Om personen mot förmodan tog ett lån skulle<br />

denne betala tillbaka så snabbt som möjligt,<br />

personen fick inte hamna i en ond cirkel, där<br />

denne lånar för att betala andra lån. Handlade<br />

det om ett större lån skulle låntagaren helst<br />

titta igenom alla papper noga och kanske<br />

be en vän att vara med vid kontakten med<br />

långivaren.<br />

När det gällde råd till sig själva var de tillfrågade<br />

överlag mycket strängare mot sig själva<br />

än mot andra. Flera tyckte att de fick skylla<br />

sig själva, de hade själva valt att låna. Flera<br />

uttryckte att de ändå inte skulle ha lyssnat på<br />

några goda råd eftersom de bara såg den här<br />

lösningen, inga varningar skulle hindra dem.<br />

Andra uttryckte en önskan om de hade velat<br />

bli stoppade på något sätt, eftersom de inte<br />

kunde hindra sig själva, de ville att det fanns<br />

någon slags kontroll. En behövde inga råd alls,<br />

all information fanns. En person uttryckte en<br />

önskan om att få veta vad in blancolånet innebar<br />

i kronor och öre. En annan hade velat ha<br />

information om att ju fler <strong>krediter</strong> en person<br />

har desto sämre är förutsättningarna för att få<br />

ett annat bra lån.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> ställde också frågan<br />

när ett snabbt lån kan vara bra, flera svarade<br />

att det aldrig var bra med ett snabbt lån. En<br />

person hade följande formulering. ”Om du<br />

har gått om pengar kan ett sådant här lån vara<br />

bra men då behöver du inte låna, det innebär<br />

att de här lånen inte har något existensberättigande.”<br />

Några såg att det kunde finnas<br />

situationer när det kunde vara bra med ett<br />

snabbt lån, som i vissa akuta situationer och<br />

när låntagaren sitter rejält i en knipa. Om<br />

en person till exempel inte har pengar till<br />

mat eller om en person får punktering långt<br />

hemifrån och det absolut inte finns någon<br />

annan lösning. En räkning som personen<br />

inte förutsett, ansåg en var en situation då ett<br />

snabbt lån kunde vara bra.<br />

När det gällde om skyddet för konsumenter<br />

var bra, svarade de flesta nej. De sa att det<br />

upplevde att det inte fanns något skydd, det


var alldeles för lätt att få låna. Det här är en<br />

ny marknad och skyddet är inte tillräckligt<br />

utvecklat, ansåg en. Sms-lån borde bojkottas,<br />

tyckte en annan. Tre personer hade ingen<br />

uppfattning och en person tyckte att skyddet<br />

var bra. Tydlig och bra information fanns på<br />

företagens webbplatser, menade den personen.<br />

5.2.8 Lånens konsekvenser<br />

Vad har då lånen haft för konsekvenser för<br />

låntagarna? Sammanfattningsvis har ju nästan<br />

alla hamnat hos Kronofogden. För några har<br />

lånen inte inneburit några större konsekvenser,<br />

för andra var det en dyrköpt läxa. För<br />

flera har det löst sig men att det var mycket<br />

nära att skuldsituationen utvecklats till en<br />

katastrof, för några har det slutat i tragedi.<br />

Här är de intervjuades egna upplevelser om<br />

vilka konsekvenser lånen har haft för dem (en<br />

person ville inte svara på frågan):<br />

”Tråkigt att få skulder, men nu har jag betalat<br />

tillbaka, inga större konsekvenser.”<br />

”Det höll på att gå illa för mig, men det redde<br />

ut sig.”<br />

”Lånen har fått stora konsekvenser för mig,<br />

väldigt dyra, jag har fått jobba extra för att<br />

betala igen, idag är det löst.”<br />

”Jag har hamnat hos Kronofogden och inkasso.”<br />

”Jag har fått betalningsanmärkningar.”<br />

”Vi har hamnat i en ond cirkel.”<br />

”De här lånen har förstört hela min ekonomi,<br />

med hjälp av mina föräldrar håller jag på att<br />

komma igen.”<br />

”Inga konsekvenser för mig.”<br />

”Jag tappade kontrollen, försökte lösa min<br />

situation och nu är jag skuldsatt.”<br />

”I normala fall är jag en driftig person, men<br />

37 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

när det gäller mina skulder har allt bara låst<br />

sig. Jag känner en sådan enorm skam för att jag<br />

hamnat i den här situationen. Jag har ständigt<br />

ont i magen och vågar inte gå hem från jobbet<br />

eftersom jag inte vet vad som har kommit med<br />

posten. Det är alldeles för lätt att ta de här<br />

lånen. Jag hade skitlån innan, jag trodde att jag<br />

löste situationen men jag bara förvärrade den.”<br />

”Det höll på att gå väldigt illa för mig. Jag<br />

försökte rädda mig själv genom att ta de här<br />

lånen, men det förstörde situationen, skulden<br />

bara växte och jag fick ta lån för att betala<br />

gamla lån. Allt var snurrigt. Med hjälp av vänner<br />

som gick i borgen fick jag ett saneringslån.<br />

En tillfällig lösning höll på att bli en katastrof.”<br />

”Jag försökte lösa en likviditetskris med lån, nu<br />

är situationen förvärrad.”<br />

”De här lånen har förstört mitt liv. De har<br />

begravt mig. Jag har förlorat allt, min fru och<br />

mina barn. Jag vet inte vad som hände, jag<br />

vaknade upp efter ett halvår och hade hur<br />

mycket skulder som helst. Nu ser jag klart men<br />

när det snurrade på var det som om min hjärna<br />

inte fungerade.”<br />

”Inga större konsekvenser för mig, jobbar extra<br />

för att betala tillbaka.”<br />

”Lånet öppnade dörren till skuldsättning. Det<br />

har förstört mitt sociala liv. Man kan inte fungera<br />

när man inte har några pengar. Alla vill<br />

göra rätt för sig men det här var ett misstag som<br />

jag fortfarande får betala för.”<br />

”Familjen höll på att hamna i skuldfällan, men<br />

hjälp av saneringslån undvek vi det. Det var<br />

så enkelt att låna men när det blev problem så<br />

blev allt så krångligt. Jag blev betraktad som en<br />

B-människa, nej snarare en C-människa, det<br />

var som om jag mist mitt människovärde.”


38 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

6. Debatten om<br />

sms-lånen<br />

6.1 Inledning<br />

Ända sedan sms-lånen såg dagens ljus i Sverige<br />

har låneformen blivit mycket omdebatterad.<br />

<strong>Att</strong> diskussionen skulle bli så omfattande<br />

anade nog ingen när reklammelodin ”sms:a<br />

låna” först dök upp i etern. Det var nog inte<br />

många som förstod att det handlade om en ny<br />

kreditform och att fenomenet skulle få stora<br />

konsekvenser. Om man hade gjort det hade<br />

man nog inte nynnat med.<br />

Den som vill förkovra sig i ämnet snabba lån<br />

har en rik skatt att ösa ur. Varje gång det kommer<br />

nya siffror på hur många som skuldsätts<br />

på grund av lånen produceras det artiklar<br />

och notiser på löpande band. <strong>Att</strong> pressen har<br />

blivit mer benägen att skriva om skulder kan<br />

förklaras med den ekonomiska krisen. Vissa<br />

tidningar har numera sparskolor istället för<br />

aktieskolor.<br />

6.2 Några exempel på artiklar<br />

Det är inte möjligt att återge hela den rika<br />

flora av artiklar som finns men här kommer<br />

några exempel:<br />

I en artikel i tidningen Faktum, nr 78/08,<br />

frågar sig skribenten hur det kan vara lönsamt<br />

att låna ut pengar till människor som inte kan<br />

betala tillbaka. Det finns några få försvarare av<br />

sms-lånen och argumentet är den fria marknaden,<br />

det står var och en fritt att avstå från<br />

att låna. Typiskt svenskt, menar dessa, att inte<br />

acceptera fri företagsamhet på en fri marknad.<br />

Men dagens snabblåneföretag skulle inte tjäna<br />

pengar på dem som inte har en inkomst på en<br />

fri marknad. ”För detta krävs tvärtom att det<br />

finns en myndighet som gör livet besvärligt<br />

för låntagaren till dess att lånet betalats tillbaka.<br />

Det behövs en Kronofogdemyndighet.”<br />

I Icakuriren, nr 42/08, granskar tidningen<br />

två företag, SMS finans och Femhundringen.<br />

nu. Det är i praktiken två grenar av samma<br />

företag, Soriana. Ägaren är tidigare dömd för<br />

brott mot aktiebolagslagen. Skribenten frågar<br />

varifrån pengarna kommer, men det är en<br />

affärshemlighet.<br />

I Intrum Magazine, nr 1/09, synas den<br />

lukrativa och snabbväxande branschen. Här<br />

intervjuas Nadia Simeonidou om hur hon<br />

hamnade i skuldspiralen. Hon kände det som<br />

om all reklam om snabba och lätta pengar<br />

vände sig till henne. Här konstateras att av<br />

de europeiska länderna är det Finland och<br />

Sverige som har störst problem med snabblån.<br />

“Och eftersom det är så lätt att få – i Sverige<br />

krävs varken kreditkontroll eller skriftligt avtal<br />

– är det lätt att leva över sina tillgångar.”<br />

Affärsvärlden, 2/9 08, döper de nya smslåneföretagen<br />

till ”De nya ockrarna”. Skribenten<br />

menar att företagen riktar in sig på<br />

de ekonomiskt svaga och tar ut räntor på<br />

tusentals procent. Bortom kontroll från<br />

myndigheterna. ”Välkommen att studera vår<br />

tids baggbölare. Förr i världen ägnade de sig<br />

åt att lura av småbönder deras skog. Numera<br />

är målgruppen fattigt folk i största allmänhet.”<br />

I artikeln kartläggs trettiotre aktörer, bland<br />

annat Sverigelånet som marknadsförs som<br />

marknadens billigaste men har en effektiv<br />

ränta på 1746 procent.<br />

6.3 Debatten i tidningar och på nätet<br />

Ledar- och debattsidor har avhandlat smslånen.<br />

I en debattartikel med rubriken ”Ockrarna<br />

mitt bland oss” frågar sig Bo Pellenäs i<br />

UNT den 1 september 2008 om inte sms-lån<br />

är ocker. ”Jovisst, är det rent och skärt ocker och<br />

drabbar människor som sämst klarar kostnader.<br />

Varje rättskaffens människa måste finna det<br />

omoraliskt att med den här typen av vinstkalkyler<br />

driva unga människor in i kronofogdens<br />

dystra värld.”<br />

Magnus Manhammar är inne på samma spår<br />

i en debattartikel Sydöstran den 7 oktober<br />

2008: ”Det sätt som de här företagen försöker<br />

sko sig på människor som råkat illa ut ekonomiskt<br />

är osmakligt”.<br />

Åsa Petersen, på ledarplats i Aftonbladet den<br />

14 april 2009, menar att man kan tala om<br />

ockrets återkomst. Hon citerar s-politikern<br />

Ardalan Shekarabi: ”Giriga företag tjänar stora


pengar på att fattiga människor tvingas låna<br />

småsummor till höga räntor och avgifter”.<br />

Karin Rebas säger i en debattartikel i Västerbottens<br />

Kuriren den 22 januari 2008 att det är<br />

dags att stoppa ockrarna innan ännu fler råkar<br />

illa ut. ”Kronofogden har i flera månader krävt<br />

att det borde införas väntetid på sms-lånen på<br />

exempelvis ett dygn. Det är hög tid för politikerna<br />

att lyssna på det rådet – innan ännu fler<br />

råkar illa ut.”<br />

Borås tidningens ledarsida kallar lånen för<br />

”Lömska lånefällor” den 24 september 2008<br />

och tycker det behövs en etisk diskussion och<br />

bättre kontroll hos sms-låneföretagen vore<br />

minst sagt på sin plats och en fördröjning<br />

skulle heller inte skada.<br />

6.4 Debatt i riksdagen<br />

Ämnet har debatterats i riskdagen och flera<br />

riksdagsmän har skrivit motioner. Motionärerna<br />

kommer från alla riksdagspartier har<br />

bland annat krävt skärpta regler i Konsumentkreditlagen<br />

så att kravet på kreditprövning,<br />

information och skriftliga kreditavtal också<br />

ska omfatta sms-lånen.<br />

Vissa politiker har framfört krav att de företag<br />

som inte gör en ordentlig kreditprövning, det<br />

vill säga inte använder kreditupplysningsregistret,<br />

inte sedan ska kunna vända sig till<br />

Kronofogden för att driva in fordran. Andra<br />

har ställt krav om att ett sms-lån måste ha<br />

tydlig information om vilken procentsats som<br />

krediten har och om att den totala kostnaden<br />

för lånet måste anges. Först därefter skulle en<br />

avtalsbekräftelse få skickats.<br />

Några vill också ha en översyn av reglerna när<br />

det gäller skyldighet att ange effektiv ränta. En<br />

annan motionär vill att lagstiftningen tydligare<br />

bör slår vakt om att marknadsföringen av<br />

sms-lånen sker på ett ansvarsfullt sätt. Motionären<br />

ville att regeringen skyndsamt hanterar<br />

lagstiftningsprocessen för att minska risken<br />

för att korttids<strong>krediter</strong> leder in eller förvärrar<br />

en skuldfällan.<br />

Frågan har diskuterats i interpellationsdebatter.<br />

Justitieminister Beatrice Ask har hänvisat<br />

till implementeringen av EU:s Konsumentkreditdirektiv.<br />

Hon uttrycker att det är viktigt<br />

att samhället hittar åtgärder som motverkar<br />

39 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

problemen med sms-lånen, men samtidigt är<br />

det angeläget att lagstiftaren inte tar ett snabbspår<br />

som ger en dålig lagstiftning. ”Vi behöver<br />

bevara möjligheterna till en enkel och effektiv<br />

kreditgivning, men samtidigt ge ett tillräckligt<br />

konsumentskydd.” 21 mars 2009.<br />

Civilutskottet sammanfattar i betänkandet<br />

2008/09:CU25 att det finns ett behov av<br />

översyn av lagen. De aktuella bestämmelserna<br />

infördes i lagen i början av 1990-talet. Då var<br />

det enligt utskottet inte möjligt att förutse den<br />

tekniska utvecklingen som skapat förutsättningar<br />

för sms-lånen. Men trots den berättigade<br />

kritiken mot sms-lånen ville utskottet<br />

framhålla att den här typen korta <strong>krediter</strong> som<br />

håller sig inom lagens ramar kan fylla en funktion<br />

på marknaden som ett konkurrerande<br />

finansiell tjänst eller som ett komplement till<br />

bankernas traditionella låneprodukter. Vidare<br />

finns det enligt utskottet redan idag möjlighet<br />

med gällande lagstiftning ingripa mot de här<br />

lånen. Civilutskottet avslår alla motioner med<br />

anledning av att det pågår ett arbete med att<br />

se över lagstiftningen på Justitiedepartementet<br />

och att det här arbetat ska vara klart ”inom<br />

kort”.<br />

6.5 Uppsatser<br />

<strong>Att</strong> intresset för den här frågan har varit intensiv<br />

går också att utläsa av antalet uppsatser<br />

som har producerats på olika högskolor och<br />

universitet runt om i landet. ”Hade det inte<br />

kostat så mycket, hade det kanske varit enklare”<br />

heter en uppsats som handlar om studenters<br />

förhållande till sms-lån. Den är skriven vid<br />

högskolan i Halmstad av studenterna Mona<br />

Frisell och Lena Lumme. ”Reglering av snabblån<br />

mot bakgrund av klassiska <strong>krediter</strong>” av<br />

Stefanie Friberg på Luleå tekniska universitet<br />

är en annan uppsats. Det finns betydligt fler<br />

uppsatser och några har varit till stort nytta<br />

för den här rapporten eftersom flera studier<br />

har tagit upp intressanta aspekter på ämnet.<br />

6.6 Några som inte hörs inte i debatten<br />

Några röster som sällan hörs i debatten är<br />

lånegivarna och låntagarna. Vad <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong><br />

har kunnat se har varken företagen<br />

eller låntagare skrivit några debattartiklar.<br />

Företaget Folkia har vid några tillfällen svarat<br />

debattörer på sin hemsida, bland annat dem<br />

vi tidigare nämnt. Carina Moberg och Eva


Sonidsson (socialdemokrater) vill att <strong>krediter</strong>na<br />

inte ska betalas ut samma dag som man<br />

ansöker om lånet för att på så sätt skydda<br />

unga människor. Folkia svarar och undrar<br />

om skribenterna gjort sin läxa eftersom att<br />

företagets genomsnittliga kund är cirka 35 år<br />

så det skulle inte hjälpa unga däremot drabba<br />

vuxna. ”Vuxna personer som har ett behov,<br />

gör en bedömning av utbudet på marknaden<br />

och sedan fattar ett vuxet beslut.” De skriver<br />

vidare: ”Ett sätt att se på saken är alltså att<br />

vi utnyttjar de svaga. Ett annat sätt att se på<br />

saken är att vi hjälper personer som inte får<br />

hjälp någon annanstans”.<br />

I ett inlägg till Jan Ertborn med flera folkpartister<br />

svara Folkia: ”Frågan är varför just smslånen<br />

rönt så mycket uppmärksamhet. Kan<br />

det vara så att de som skriver om lånens vara<br />

eller icke vara helt enkelt inte träffat någon<br />

låntagare. För det är ju alltid lättare att tycka<br />

om saker man inte upplevt själv, fördomar<br />

brukar fenomenet kallas.”<br />

6.7 De intervjuade företagen om<br />

debatten<br />

Vad tyckte då de intervjuade företagen om<br />

debatten. Det gick en klar linje mellan smslåneföretagen<br />

och övriga kreditgivare, där det<br />

senare inte var så kritiska till debatten. Thorn<br />

ansåg till exempel att: ”aktörerna på marknaden<br />

bör bejaka en levande debatt om de olika<br />

produkter som marknadsförs”.<br />

Resursbanken tyckte att snabblåneföretagen<br />

har smutsat ner begreppet snabbt. ”Vi konkurrerar<br />

inte om samma kunder.” De här företagen<br />

har skapat en ny marknad och ger lån till<br />

dem som Resursbank aldrig skulle godkänna<br />

som låntagare. ”Men de påverkar oss på det<br />

sättet att våra kunder försöker betala sina lån<br />

som de tagit av oss och det blir en negativ spiral.<br />

Sms-låneföretagen försämrar möjligheten för de<br />

här människorna att kunna betala.”<br />

Sevenday tycker också att det är bra med<br />

debatt, men tyvärr blandas begreppen ihop.<br />

Sms-lån och privatlån är inte samma sak och<br />

företagen lånar inte ut till vem som helst. ”Det<br />

som kanske behöver diskuteras är att kreditprövningen<br />

måste bli bättre.”<br />

Sms-lånföretagen uppfattar ofta debatten som<br />

enkelspårig, ensidig och utan nyanser. Weblån<br />

40 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

anser att det finns problem med produkten<br />

men att den är ung och allt är inte negativt:<br />

”Det finns behov av den här produkten exempelvis<br />

när försäkringskassan inte betala ut, då<br />

är det här en väldigt enkel lösning”.<br />

Folkia tycker att det är bra med debatt men att<br />

man måste ha perspektiv. Företaget har låga<br />

kreditförluster i jämförelse med andra och<br />

kunderna är glada och nöjda. ”Myndigheterna<br />

vill få uppmärksamhet för att få mer anslag, det<br />

är därför de är mer fokuserade på snabba lån<br />

än andra typer av <strong>krediter</strong>.” Till exempel tyckte<br />

företaget att frågorna som <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong><br />

ställde var vinklade och därför skulle<br />

aldrig den här undersökningen bli objektiv.<br />

Expresslån tycker att det är bra med en debatt<br />

om till exempel avgifterna som ofta är oskäligt<br />

höga.<br />

Låntagarna är väldigt tysta. Vid några tillfällen<br />

dyker de upp i någon artikel, men sällan som<br />

subjekt, utan som objekt - offer. I Expressen<br />

27/8 09 måste en ensamstående mamma sälja<br />

familjens soffa på grund av sms-lånen. Mamman<br />

med de två barnen har varit tvungen<br />

att ta sms-lån när hon blev arbetslös. Hon<br />

lockades av Folkias och Ferratums reklam<br />

”Folkia- ditt stöd i vardagsekonomin” och<br />

”Enkelt och säkert – lån för alla tillfällen i<br />

vardagen.” Hon såg inga andra utvägar när<br />

hon inte fick ihop ekonomin. Hon blev nekad<br />

av de vanliga bankerna men sms-lånen gav<br />

henne kredit.”Självklart har jag det största<br />

ansvaret. Jag hade inte tagit lånen om jag inte<br />

absolut behövt. Och det är lätt att ta ett sånt<br />

lån och enkelt när man är desperat.”<br />

Samtidigt visar Expressen hur de som äger<br />

företagen lever. De tjänar miljoner och bor<br />

i lyxvillor.”Så här lever direktörerna bakom<br />

bolagen som lånar ut snabba pengar till<br />

ockerliknande räntor via sms och nätet.”<br />

Företagen försvarar sig med att: ”Ett lån på<br />

3 000 kronor stjälper ingen ekonomi”, (IPP<br />

Sweden Aktiebolag).<br />

”Vi trycker inte ner våra produkter i halsen<br />

på folk. Det finns en stor efterfrågan på våra<br />

tjänster. Vi får väldigt, väldigt fin respons från<br />

alla våra kunder. Och det är de som är vårt<br />

hjärta.” (Folkia).


6.8 Fullt ös i debatten – inget händer<br />

i praktiken<br />

Debatten om sms-lånen har varit omfattande.<br />

Det finns väl ingen som kan ha undgått<br />

den och alla vet väl vid det här laget vad ett<br />

sms-lån är. Trots debatt och aktivitet har det<br />

i princip inte hänt något när det gäller att<br />

41 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

komma till rätta med skuldsättningen och de<br />

problemen som finns kring sms-lånen.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> har vid ett antal tillfällen<br />

påpekat för regeringen vad vi tycker om att<br />

det går så långsamt och att allt fler skuldsätts.<br />

Frågan är varför det behöver ta så lång tid.


42 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

7 Möjliga lösningar<br />

7.1 Överskuldsättning<br />

<strong>Att</strong> bli överskuldsatt orsakar stort lidande för<br />

dem som drabbas. Samtidigt är överskuldsättningen<br />

kostsam för samhället. De överskuldsatta<br />

har cirka 35 procent lägre hälsovärden än<br />

normalbefolkningen, enligt rapporten ”Alla<br />

vill göra rätt för sig”. Folksjukdomar som hjärt-<br />

och kärlproblem, diabetes, cancersjukdom,<br />

allergier med mera är nio gånger vanligare<br />

bland överskuldsatta i jämförelse med normalbefolkningen.<br />

Uppskattningsvis finns det<br />

cirka 400 000 överskuldsatta personer i Sverige.<br />

Utifrån den siffran har det gjorts beräkningar<br />

att överskuldsättning kostar samhället mellan<br />

30 och 50 miljarder kronor per år.<br />

7.2 Alla kan bli skuldsatta<br />

Enligt ovan nämnda rapport kan alla hushåll<br />

bli överskuldsatta. Det som är det gemensamma<br />

för dem som har blivit överskuldsatta<br />

är att de oftast har haft för små marginaler.<br />

Det innebär att det inte bara är hushåll med<br />

svag ekonomi som ligger i riskzon utan även<br />

hushåll med goda inkomster men där familjen<br />

har tecknat in större delen av inkomsten. Det<br />

andra gemensamma för dem som hamnar i<br />

skuldfällan är att det hänt något som de inte<br />

räknat med. Undersökningar visar att de<br />

som har råkat illa ut nästan alltid drabbats<br />

av en oförutsedd händelse som arbetslöshet,<br />

sjukdom, dödsfall, skilsmässa eller en konkurs.<br />

Och eftersom hushållet saknar marginaler<br />

finns det inte längre någon möjlighet att<br />

betala alla utgifterna. Alla med små marginaler<br />

som drabbas av en plötslig förändring blir<br />

inte överskuldsatta. Om hushållet till exempel<br />

har ett nätverk runt sig som stödjer och bistår<br />

kan det göra en stor skillnad för hur det<br />

utvecklas. ”Om ett hushåll blir överskuldsatt<br />

eller inte beror i stor utsträckning på kombination<br />

av olika händelser, den egna förmågan och<br />

omgivningen. Dessa tre delar behöver läggas<br />

ihop till en helhet för att kunna bedöma risken<br />

för överskuldsättning. Den som är sårbar i alla<br />

delar löper en större risk att bli överskuldsatt.”<br />

Ur rapporten ”Alla vill göra rätt för sig”.<br />

7.3 Stoppar huvudet i sanden<br />

Den som får ekonomiska problem behöver<br />

reagera snabbt för att få överblick över situationen.<br />

Personen måste se över inkomster och<br />

utgifter, börja förhandla med fordringsägare<br />

och lägga om sina vanor. Det är viktigt att ha<br />

kunskap och förmåga att planera sin ekonomi,<br />

saknas den är det viktigt att skaffa den. Problemet<br />

är att många som är på väg in i en överskuldsättning<br />

gör precis tvärtom, många väljer<br />

att stoppa huvudet i sanden. I Konsumentverkets<br />

rapport ”Överskuldsättning omfattning,<br />

orsaker och förslag till åtgärder” skriver verket<br />

att många som hamnar i ekonomisk knipa<br />

reagerar med passivitet och resignation, vilket<br />

är allt annat än vad de behöver just då. En<br />

förklaring till att personer med ekonomiska<br />

problem hamnar i passivitet är att de känner<br />

skam. Richard Ahlström, fil Dr i psykologi vid<br />

Universitetet i Helsingfors, skriver i rapporten<br />

att: ”Skuldsättning handlar om upplevelser<br />

av skam”. Enligt ”Alla vill göra rätt för sig”<br />

uppstår skam när vi inte lyckas leva upp till<br />

våra egna värderingar. Skam uppstår när vår<br />

etiska identitet är hotad. Den som får ekonomiska<br />

problem hamnar dessutom i stress.<br />

Richard Ahlström menar att upplevelsen av<br />

att vara överskuldsatt i dagens Sverige handlar<br />

om att känna sig konstant hotad, jagad,<br />

bestraffad och helt utan möjlighet att försvara<br />

sig. Han tycker det är anmärkningsvärt hur<br />

skuldsatta blir behandlade av myndigheterna.<br />

Det är inget brott att bli överskuldsatt, men<br />

de överskuldsatta blir behandlade som om de<br />

begått ett brott. ”Jag kan inte göra mig fri från<br />

en känsla att många krafter i Sverige medvetet<br />

har, och kommer även i fortsättningen, att<br />

försöka bromsa strävandena till en förbättring<br />

av de skuldsattas situation.” Han menar att<br />

det går att förstå utifrån ett partsintresse men<br />

att det också handlar om en mentalitetsfråga i<br />

Sverige, ”nämligen föraktet för de som hamnat<br />

i skuld. Jag tycker detta genomsyrar mycket av<br />

tänkandet kring skuldsättning i stort”.<br />

7.4 Hjälpande hand<br />

Den som får ekonomiska problem ska alltså<br />

inte bara tampas med själva problemet utan<br />

också värderingar. Människor som hamnar i<br />

kris kan inte alltid se saker klart och tydligt,<br />

de tar inte alltid de bästa besluten. De får<br />

ett tunnelseende. I dessa situationer när allt<br />

rämnar, personen känner skam och personen<br />

har tappat kontrollen över sin ekonomi<br />

behöver personen en hjälpande hand. <strong>Att</strong> ta


tag i situationen tidigt gör också att personen<br />

inte hamnar så långt ner i det så kallade<br />

skuldträsket. Kommunens budget- och skuldrådgivare<br />

kan vara en sådan hjälp. Enligt lag<br />

är alla kommuner skyldiga att ha en rådgivare,<br />

men statistik från Konsumentverket visar att<br />

det inte alltid fungerar optimalt. När verket<br />

för andra året i rad gjorde en undersökning<br />

(publicerad mars 2009) visade det sig att tio<br />

kommuner helt saknade sådana rådgivare. I<br />

100 av de 280 kommunerna var väntetiden<br />

i en månad eller mer. I vissa kommuner var<br />

väntetiden upp till två år.<br />

”Det kan inte vara acceptabelt att en person<br />

som befinner sig i en svår ekonomisk situation<br />

ska behöva vänta så länge”, ansåg Konsumentverkets<br />

generaldirektör Gunnar Larsson.<br />

Dessutom upptar skuldsanering en allt större<br />

del av budget- och skuldrådgivarnas arbetstid<br />

och rådgivningsarbetet får stryka på foten. 123<br />

kommuner arbetar överhuvudtaget inte med<br />

förebyggande arbete.<br />

7.5 Värmdö kommun<br />

Värmdö kommun har valt att satsa på att<br />

förebygga överskuldsättning. Enligt Susanna<br />

Ossianson, budget- och skuldrådgivare på<br />

Värmdö, innebär det bland annat att rådgivningen<br />

samarbetar med socialförvaltningen<br />

som ofta får tidiga signaler på ekonomiska<br />

problem. Rådgivningen kommer snabbt in i<br />

processen och eftersom skuldsättningsproblematiken<br />

inte hunnit gå så långt behöver<br />

insatserna inte bli så stora, men däremot blir<br />

de effektiva. Rådgivningen har kunnat hindra<br />

vräkningar och komma överens med fordringsägarna<br />

på ett tidigt stadium. Ju tidigare<br />

rådgivningen kommer in i processen desto<br />

bättre möjligheter att finna lösningar. Människor<br />

mår dåligt och under de första mötena<br />

går tiden oftast åt till att börja öppna kuverten<br />

med kravbrev.<br />

7.6 Sociala lån<br />

I rapporten ”Överskuldsättning – omfattning,<br />

orsaker och förslag till åtgärder” radas<br />

ett antal insatser upp som kan förhindra<br />

överskuldsättning. Ett förslag som skulle<br />

kunna läggas till paletten av verktyg var just<br />

sociala lån. Dessa har införts i en rad länder,<br />

bland annat Finland. Via en stiftelse, men även<br />

via vissa kommuner, kan den överskuldsatte<br />

43 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

ansöka om ett saneringslån. När det gäller<br />

stiftelsens lån innebär deras åtagande att den<br />

går i borgen för ett lån i en vanlig bank. Med<br />

hjälp av saneringslånet betalas alla andra<br />

lån. Förutsättningar för att stiftelsen ska gå i<br />

borgen är att personen har en inkomst via lön<br />

eller via pension. Lånet ska vara betalt efter<br />

åtta år. Låntagaren betalar en ränta men den<br />

är förhållandevis låg.<br />

7.7 Stort behov av information<br />

För att förbereda medborgarna i det nya<br />

kreditsamhället är det viktigt att de är välinformerade.<br />

I SOU 2004:47 påpekade Förtroendekommissionen<br />

att konsumenten befinner<br />

sig i ett informationsunderläge i förhållande<br />

till näringsidkaren när det gäller det finansiella<br />

området i stort. Det hänger samman<br />

med att konsumenten i allt större utsträckning<br />

köper komplexa finansiella tjänster som<br />

tidigare bara utnyttjades av proffsen. I SOU<br />

2000:29 konstateras att konsumenten ligger<br />

i underläge vad gäller kunskaper. Han eller<br />

hon förstår inte alla termer och villkor som<br />

tillämpas i avtalen. Det för med sig att låntagarna<br />

många gånger inte heller förstår innebörden<br />

och konsekvenserna av sitt handlande.<br />

I Finansdepartementets promemoria från<br />

2005, ”Konsumentskydd inom det finansiella<br />

området”,, fastslås att det finns ett stort behov<br />

av utbildning och information i stort. Därför<br />

behövs det informationssatsningar.<br />

7.8 Andra åtgärder<br />

Det borde finnas en skyldighet för företagen<br />

att informera om riskerna med att ta ett<br />

snabbt lån med kort utlåningstid. Ungefär<br />

som på ett paket cigaretter skulle det stå att<br />

en kredit är ett åtagande som kan få konsekvenser<br />

för en persons ekonomi. ”Tänk efter<br />

före du tar lånet.” Branschen borde finansiera<br />

motkampanjer för att ge möjligheter till<br />

motbilder. Den här informationen kunde<br />

till exempel dyka upp på nätet när en person<br />

söker på orden snabba lån.<br />

Informationssatsningar riktade till ungdomar<br />

behövs – men också till andra riskgrupper som<br />

riskerar att skuldsätta sig över sina tillgångar.<br />

<strong>Att</strong> införa privatekonomi i skolan är det<br />

många som har krävt i debattartiklar, remisssvar<br />

etc. Bland annat har <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong><br />

vid upprepade tillfällen framför krav


på en förstärkt konsumentkunskap med<br />

privatekonomi som en central del till utbildningsministern<br />

och Skolverket. Det föreslogs<br />

också i Konsumentverkets rapport ”Överskuldsättning<br />

och ekonomiska problem bland<br />

ungdomar”. Kunskapstesten som gjordes,<br />

samtal med ungdomarna och webbenkäten<br />

visade att de unga hade begränsade kunskaper<br />

i privatekonomiska frågor. Rapporten fann<br />

också att en majoritet av ungdomarna upplevde<br />

skolans undervisning i privatekonomi<br />

som klart bristfällig.<br />

I rapporten ”Finansiella strategier i förändring:<br />

segment och beteende bland svenska hushåll”,<br />

(Richard Wahlund med flera Handelshögskolan<br />

i Stockholm 2000), redovisar forskarna ett<br />

exempel på hur stor betydelse kunskap har för<br />

vårt beteende inom det finansiella området.<br />

Under 1950-talet införde många amerikanska<br />

delstater obligatorisk undervisning i konsumentkunskap,<br />

dessutom hade man specifika<br />

förordningar om vad ämnet skulle innehålla<br />

som exempelvis konsument<strong>krediter</strong>, sparande<br />

44 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

och investeringar. Det var dock flera delstater<br />

som inte införde ämnet och därför blev detta<br />

ett naturligt experiment. Forskaren Bernheim<br />

med flera visade att de elever som fick<br />

undervisningen i finansiellt beslutfattande på<br />

1960-talet, tjugo år senare, hade en signifikant<br />

högre sparkvot än dem som inte hade fått<br />

undervisning. Slutsatsen blev att undervisningsinsatser<br />

antagligen betyder en hel del för<br />

ökat intresse och engagemang.<br />

7.9 Tillsyn<br />

I dag står sms-låneföretagen inte under<br />

Finansinspektionens tillsyn. Företagen har<br />

bara en registreringsskyldighet. Vilket i<br />

princip inte betyder mer än att företagen just<br />

bara ska registrera sig. På många företags<br />

webbplatser lyfts denna information fram, och<br />

det ser ut som att Finansinspektionen har en<br />

större insyn i företaget än vad den faktiskt har.<br />

För att förbättra konsumentskyddet borde<br />

tillsynen över utlåningsföretagen utökas,<br />

något som också framförts av många instanser,<br />

bland annat Finansinspektionen.


8. Förslag för att förbättra<br />

konsumentskyddet<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> drar ett antal slutsatser<br />

utifrån denna rapport. Ett fundamentalt,<br />

övergripande krav är att politiker och övriga<br />

beslutsfattare tar ett helhetsgrepp för att få<br />

bukt med överskuldsättningen. Krediter är<br />

numera en del av vardagen men de problem<br />

som uppstår i kreditsamhällets skugga hanteras<br />

med föråldrade verktyg. Kunskapen om<br />

vad som borde göras finns hos organisationer<br />

och myndigheter. Det finns flera rapporter<br />

med bra förslag om hur samhället kommer<br />

tillrätta med problemen. Överskuldsättning<br />

kostar den enskilde lidande men det kostar<br />

också samhället mellan 30 till 50 miljarder<br />

per år.<br />

Åtgärder är uppenbarligen på gång från<br />

regeringen, även om innehållet inte är känt<br />

när detta skrivs. Det märkliga är att det tagit<br />

så lång tid när problemen varit så uppenbart<br />

kända. Det är bara att hoppas att åtgärderna<br />

blir tillräckliga långtgående.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> framför här elva förslag<br />

på åtgärder. Många av dem har tidigare framförts<br />

av oss eller andra i debatten, men de tål<br />

att upprepas!<br />

1. Skärp Konsumentkreditlagen. Luckorna<br />

i lagen som sms-låneföretagen utnyttjar<br />

måste täppas till. Inga undantag för små<br />

<strong>krediter</strong> utan all kreditgivning måste<br />

omfattas av en kreditprövning, effektiv<br />

ränta måste anges och skriftliga avtal<br />

krävas. Ställ krav på betänketid, att ta ett<br />

lån för snabbt kan vara oövertänkt. Inför<br />

krav på strängare kreditprövningar med<br />

avrådningsskyldighet om det är uppenbart<br />

att personen ifråga inte har någon återbetalningsförmåga.<br />

Inför en gräns för hur<br />

mycket en kredit får kosta.<br />

2. Inför fungerande och kraftfull kontroll och<br />

tillsyn av företagen och utlåningsverksamheten.<br />

Exempelvis skulle Finansinspektionen<br />

eller annan lämplig myndighet kunna<br />

ha den tillsynen.<br />

45 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

3. Förbättra samordningen när det gäller<br />

insatserna för att förhindra överskuldsättning,<br />

exempelvis genom att inrätta den<br />

nationella samordningsfunktion för insatser<br />

mot överskuldsättning och ekonomiska<br />

problem, som föreslås i Konsumentverkets<br />

rapport ”Överskuldsättning och ekonomiska<br />

problem bland ungdomar.“<br />

4. Se över reglerna för marknadsföring av<br />

<strong>krediter</strong>. Snabbhet får inte lyftas fram<br />

– ändå görs det ständigt. Analysera vad<br />

återhållsamhet och måttfullhet egentligen<br />

är och skapa regler utifrån det.<br />

5. Ge konsumenterna mycket mer stöd,<br />

information och utbildning när det gäller<br />

finansiella frågor. Genomför informationssatsningar<br />

angående <strong>krediter</strong> riktade till<br />

ungdomar - men också andra grupper som<br />

riskerar att skuldsätta sig över sina tillgångar.<br />

Förstärk utbildning i privatekonomi<br />

och gör den obligatorisk både i grund- och<br />

gymnasieskolan. Våga diskutera konsumtion,<br />

sparande och attityder!<br />

6. Inför en skyldighet för kreditgivarna av<br />

snabba <strong>krediter</strong> med kort utlåningstid att<br />

informera om riskerna med att ta den här<br />

typen av <strong>krediter</strong>. Ungefär som varningarna<br />

på ett paket cigaretter skulle det kunna<br />

stå skrivet på låneföretagens webbplatser<br />

och i annan marknadsföring: ”<strong>Att</strong> ett lån är<br />

ett åtagande som kan få konsekvenser för<br />

din ekonomi. Tänk efter före du tar lånet.”<br />

7. Skapa ett system så att företag i branschen<br />

tvingas vara med och finansiera informationskampanjer<br />

som ger motbilder.<br />

8. Arbeta för att sudda bort skam- och<br />

”skyll dig själv stämpeln” som de som blir<br />

skuldsatta får. Det är inte ett lyxliv som gör<br />

att de hamnar i skuldfällan. Oförutsedda<br />

händelser tillsammans med en liten marginal<br />

gör att människor blir överskuldsatta.<br />

Skammen att inte klara av sin ekonomi är<br />

ofta en avgörande faktor som gör att män-


niskor inte tar tag i sin situation, vilket i sin<br />

tur förvärrar skuldsättningen.<br />

9. Inför möjligheter inrätta sociala lån för<br />

människor med små resurser som behöver<br />

en tillfällig förstärkning när till exempel<br />

tvättmaskinen går sönder. Ett sätt att<br />

undvika dyra lån till dem som egentligen<br />

inte har råd att låna. Men det behövs också<br />

sociala lån för att lösa in dyra lån som de<br />

överskuldsatta aldrig kan betala igen.<br />

46 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

10. Ge mer hjälp till skuldsatta och möjligheter<br />

att komma igen. Satsa större resurser så<br />

att alla medborgare snabbt och enkelt får<br />

tillgång till skuld- och budgetrådgivningen.<br />

Det är inte acceptabelt att behöva vänta två<br />

år för att få rådgivning. Satsa även på det<br />

förebyggande arbetet i kommunerna så att<br />

överskuldsättning undviks.<br />

11. Ge mer resurser till organisationer som<br />

arbetar med överskuldsatta.


Bilaga 1 (Tabeller)<br />

Information om företagen<br />

Här kommer en kort presentation av företagen<br />

som <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> hittade<br />

på nätet under april och maj månad. Först<br />

presenteras sms-låneföretagen, sedan andra<br />

kreditföretag som har lite större <strong>krediter</strong><br />

men som också marknadsför sig under<br />

benämningen snabba <strong>krediter</strong>. Som tidigare<br />

påpekats studeras dessa inte lika ingående.<br />

När det gäller sms-lånen är utlåningstiden<br />

en månad om inte annat anges. Alla smslåneföretag<br />

tar ut en avgift. Den anges som en<br />

kostnad efter själva lånesumman i tabellen.<br />

Ofta tar företagen också ut en extra avgift<br />

utöver den förut nämnda. Den kan anges som<br />

1. Sms-låneföretagen<br />

Sms-lån, mobillån, mikrolån, internetlån med mera<br />

Namn Ägare Exempel på<br />

lån(kr)/kostnad<br />

för lån(kr)<br />

per mån<br />

Easycredit.se<br />

Expresslån<br />

Expresskredit<br />

Easy<br />

Investments<br />

Nordic AB.<br />

Expresslån<br />

Sverige AB/<br />

Förmedlar<br />

lån från<br />

andra<br />

aktörer.<br />

Expresskredit<br />

Norden AB<br />

1 000/250.<br />

2 000/375.<br />

3 000/475.<br />

Avgift 25.<br />

1 000/200,<br />

2 000/400,<br />

3 000/500,<br />

4 000/600,<br />

5 000/795,<br />

Första lånet<br />

avgift 250.<br />

1 000/300.<br />

2 000/450.<br />

3 000/600.<br />

Avgift 20.<br />

47 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

Förutsättning<br />

för lån<br />

18 år. Folkbokförd<br />

i Sverige. Inga<br />

betalningsanmärkningar.<br />

Ingen skuld<br />

hos företaget. Inga<br />

inkomstkrav för<br />

1 000 kronor. För<br />

2 000 kronor krav<br />

på 50 000 kronor<br />

och 3 000 kronor<br />

100 000 kronor.<br />

20 år, svensk<br />

medborgare och<br />

mantals skriven i<br />

Sverige. Tax ink<br />

12 000 kronor, inga<br />

betalningsanmärkningar.<br />

Inte fler än<br />

två lån hos andra<br />

företag. (Inget<br />

skuldsaldo hos<br />

kronofogden.)<br />

Myndig, registrerat<br />

mobilabonnemang,Betalningsanmärkning<br />

inget<br />

hinder.<br />

sms-avgift, ansökningsavgift, aviavgift eller<br />

dylikt. Ibland framgår det tydligt vilken typ<br />

av avgift det är men inte alltid. Därför anger<br />

vi den i tabellen bara som ”avgift”, om det är<br />

något specifikt som gäller just för det lånet .<br />

På vissa webbplatser anges vissa uppgifter på<br />

en skärmsida och sedan läggs fler uppgifter till<br />

på undersidor. Vi har såvitt möjligt försökt få<br />

med alla uppgifter men kan ha missat några.<br />

Informationen på webbplatserna är inte alltid<br />

tydlig och kan lätt missförstås. Vissa uppgifter<br />

i tabellen är kompletteringar hämtade från<br />

intervjuerna med företagen. Dessa redovisas<br />

inom parentes.<br />

Kredit-<br />

prövning<br />

Tid Uppgift<br />

om effektiv<br />

ränta<br />

Ja. Ansökan behandlas<br />

inom<br />

15 minuter,<br />

pengarna senastnästkommande<br />

dag.<br />

Ja. Alla ansökningarbehandlas<br />

på<br />

24 timmar,<br />

beviljat<br />

lån betalas<br />

ut inom<br />

15 minuter.<br />

Ja. Via en bank<br />

direkt, via<br />

andra banker<br />

en bankdag.<br />

Nej.<br />

Nej.<br />

Nej.


Namn Ägare Exempel på<br />

lån(kr)/kostnad<br />

för lån(kr)<br />

per mån<br />

Fastloan.se<br />

Femhundringen.<br />

nu<br />

Ferratum<br />

IPP Sweden<br />

AB /<br />

Pixbohills<br />

AB<br />

2 000/550,<br />

3 000/550,<br />

4 000/900<br />

Avgift 50.<br />

Soriana 500 i 20 dagar,<br />

smsavgift<br />

39, aviavgift<br />

35 kronor.<br />

Säger sig<br />

tjäna pengar<br />

på reskontraprocessen.<br />

Ferratum<br />

Sweden<br />

AB<br />

Folkia Folkia AB<br />

Med­<br />

borgar­<br />

platsen 3<br />

118 26<br />

Stockholm<br />

Ja­lån 3B Kapital<br />

AB.<br />

Varberg<br />

Kredit<br />

365<br />

Finns 18 stycken<br />

olika typer<br />

av lån uppdelade<br />

på första<br />

till fjärde<br />

lånet. Exempel<br />

1:2 000/500,<br />

2:/480, 3:/460.<br />

Vid fjärde<br />

lånet kan man<br />

ex låna upp<br />

till 10 000 kronor<br />

i 90 dagar.<br />

Återbetaln.<br />

uppdelad vid<br />

tre tillfällen.<br />

1 000/250,<br />

2 000/300,<br />

3 000/375,<br />

4 000/475.<br />

(Folklånet max<br />

35 000 ingen<br />

ytter ligare<br />

redovisning)<br />

1000/350,<br />

2000/450,<br />

3000/600,<br />

4000/100,<br />

5000/100,<br />

Avgift 39 kr.<br />

Folkia AB 1 000/300,<br />

2 000/400,<br />

3 000/500<br />

48 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

Förutsättning<br />

för lån<br />

21 år, taxerad<br />

inkomst 150 000<br />

kr, mobilabonnemang,<br />

inga<br />

betalningsanmärkningar,<br />

inget<br />

skuldsaldo, svenskt<br />

bankkonto.<br />

18 år, svensk medborgare.<br />

Kan ha betalningsanmärkningar<br />

och<br />

låg inkomst.<br />

19 år, inga betalningsanmärkningar,telefonabonnemang<br />

och<br />

bankkonto. (Lägsta<br />

inkomst för de små<br />

beloppen är<br />

24 000 kronor.)<br />

20 år, inga betalningsanmärkningar,<br />

telefonnummer,<br />

taxerad inkomst<br />

25 000 kr. Folkbokförd<br />

i Sverige de<br />

senaste två åren.<br />

20 år, mantalsskriven<br />

i Sverige,<br />

inkomst 100 000<br />

kr. Betalningsanmärkningar<br />

kan<br />

godkännas, även<br />

skuldsaldo hos<br />

Kronofogden.<br />

20 år, konto hos<br />

Nordea eller mobilabonnemang.Betalningsanmärkning<br />

inget hinder.<br />

Kredit-<br />

prövning<br />

Tid Uppgift<br />

om effektiv<br />

ränta<br />

Ja. 15 minuter<br />

före kl 13 via<br />

vissa banker,<br />

via andra 24<br />

timmar om<br />

det inte är<br />

helgdag.<br />

Ja. Besked inom<br />

10 minuter.<br />

När låntagaren<br />

godkänt<br />

villkoren<br />

utbetalas<br />

pengarna<br />

under öppettiderna.<br />

Ja. 10 minuter<br />

att få besked,<br />

vid godkännande<br />

betalas<br />

pengarna<br />

ut på några<br />

minuter.<br />

Ja. Före kl 13<br />

pengarna på<br />

kontot mellan<br />

15 och 17.<br />

Efter 13 pengarna<br />

dagen<br />

efter.<br />

Ja. Tidigare kund<br />

samma dag,<br />

lån första<br />

gången<br />

två dagar.<br />

Kund ska<br />

skriva under<br />

skuldebrev.<br />

Ja. Ansökning<br />

före kl 13,<br />

pengarna på<br />

kontot samma<br />

dag mellan<br />

kl 15 till 17.<br />

Annars nästa<br />

morgon om<br />

inte det är<br />

helg.<br />

Ja, på första<br />

sidan. Men<br />

den extra<br />

avgiften<br />

ingår antagligen<br />

inte.<br />

Nej.<br />

Nej.<br />

Ja, hänvisning<br />

från<br />

första sidan.<br />

Nej.<br />

Ja, på första<br />

sidan.


Namn Ägare Exempel på<br />

lån(kr)/kostnad<br />

för lån(kr)<br />

per mån<br />

Kundfinans<br />

Lucky<br />

Loan<br />

Låneportalen<br />

Meddelandelån<br />

Nanokredit<br />

Netlender<br />

IPP Sweden<br />

AB<br />

HTO Finansiering<br />

AB<br />

Retur AB.<br />

Elektravägen<br />

15<br />

126 30<br />

Hägersten<br />

Meddelande­lån<br />

Sverige AB<br />

S:t Olofsgatan<br />

33 B<br />

753 30<br />

Uppsala.<br />

Nano<br />

Invest &<br />

Finans AB<br />

Netlender<br />

Capital of<br />

Sweden.<br />

2 000/550,<br />

3 000/590,<br />

4 000/900<br />

smsavgift 50<br />

ev, 25, via fast<br />

telefon 25,<br />

samtal kostar<br />

9 kr/min.<br />

500/175.<br />

1 000/300.<br />

2 000/450.<br />

3 000/600.<br />

Avgift 20.<br />

1 000/450,<br />

2 000/450.<br />

Avgift 50.<br />

1 000/300,<br />

2 000/450,<br />

3 000/600.<br />

Avgift 20.<br />

1 000/240, 310.<br />

2000/290, 375.<br />

3 000/350, 455.<br />

4 000/430, 560.<br />

5 000/520, 675.<br />

Antingen 30<br />

dagar eller 45<br />

dagar.<br />

1 000/125.<br />

2 000/250.<br />

3 000/375.<br />

49 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

Förutsättning<br />

för lån<br />

Inte under 24 år<br />

och inte över 65,<br />

taxerad inkomst<br />

100 000 kronor,<br />

inga betalningsanmärkningar.<br />

Svenskt bankonto.<br />

Mobilabonnemang.<br />

Myndig person<br />

utan betalningsanmärkningar.<br />

Svensk<br />

medborgare.<br />

Mobilabonnemang.(Folkbokförd<br />

i Sverige).<br />

Inte under 19<br />

inte över 65 år.<br />

Taxerad inkomst<br />

100 000 kronor för<br />

det lägsta beloppet.<br />

Folkbokförd i<br />

Sverige. Registreratmobilabonnemang.<br />

Eget bankkonto.<br />

Myndig, svenskt<br />

bankkonto, fast<br />

adress i Sverige,<br />

publikt mobilnummer.<br />

Max sex<br />

betalningsanmärkningar<br />

och taxerad<br />

inkomst 4 000 kr<br />

för dem under 20<br />

år.<br />

20 år, max 65 år.<br />

Svensk medborgare,mantalsskriven<br />

i Sverige,<br />

inga betalningsanmärkningar,<br />

har telefonnummer<br />

eller<br />

Nordea personkonto.<br />

(Informell<br />

taxerad inkomst<br />

50 000 kronor.)<br />

Mellan 20 och<br />

65 år, skriven i<br />

Sverige, taxerad<br />

inkomst 120 000<br />

kr (två år i följd).<br />

Inga betalningsförelägganden<br />

eller betalningsanmärkningar.<br />

Avtal<br />

första gången.<br />

Kredit-<br />

prövning<br />

Tid Uppgift<br />

om effektiv<br />

ränta<br />

Ja. Inom 24 timmar<br />

efter beviljad<br />

ansökan<br />

alla helgfria<br />

dagar.<br />

Ja. Inom några<br />

minuter när<br />

lånet godkänts.<br />

Ja. 30 min när<br />

företaget har<br />

öppet.<br />

Ja. Omgående<br />

efter svar<br />

under öppettider<br />

för vissa<br />

banker.<br />

Ja. Omgående.<br />

Senast<br />

dagen efter.<br />

Ja. Första gången<br />

nästa dag,<br />

andra fall<br />

samma dag.<br />

Ja, inte på<br />

första sidan<br />

men under<br />

kostnader.<br />

Ev ingår inte<br />

sms­avgiften<br />

i beräkningen.<br />

Nej.<br />

Nej.<br />

Nej.<br />

Nej.<br />

Ja och på<br />

första sidan.


Namn Ägare Exempel på<br />

lån(kr)/kostnad<br />

för lån(kr)<br />

per mån<br />

Nettofinans<br />

Mobillån<br />

Nordenlånet<br />

Privatfinans<br />

Pengos<br />

Minilån<br />

Kindara AB<br />

Box 3532<br />

103 69<br />

Stockholm.<br />

Ingår i<br />

Mobil koncernen.<br />

Mobillån<br />

Sverige AB.<br />

Mobillån<br />

koncernen.<br />

2 000/435,<br />

3 000/550. Avgift<br />

25 kronor.<br />

För att få ett<br />

smslån måste<br />

man ansöka<br />

om Mobillånkort.<br />

Årsavgift<br />

200 kr, uttags<br />

avgift 35 kr,<br />

påfyllnad 20<br />

kr sms kostnader,<br />

refill,<br />

saldo, spärr 5<br />

kronor.<br />

Mobillånkortet<br />

kan laddas<br />

med upp till<br />

150 000 kr.<br />

1000 hänvisas<br />

till Smskredit.<br />

2000, 3000 och<br />

Mobillånkort,<br />

se Nettofinans<br />

kortet kan<br />

bara laddas<br />

med 25 000<br />

kronor.<br />

Embriel AB 1 000/550,<br />

2 000/575,<br />

3 000/600.<br />

Avgift 50.<br />

Håller<br />

stängt<br />

Adacta<br />

Investment<br />

Group AB.<br />

1 000/245,<br />

2 000/445,<br />

3 000/545.<br />

Avgift 50.<br />

50 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

Förutsättning<br />

för lån<br />

18 år, inga betalningsanmärkningar.<br />

Svensk<br />

medborgare i två<br />

år. 24 000 kronor i<br />

årsinkomst.<br />

18 år. Folkbokförd<br />

i Sverige, svenskt<br />

personnummer.<br />

Förmåga att betala<br />

tillbaka.<br />

19 år inte över<br />

65 år, taxerad<br />

inkomst 100 000<br />

kronor för lägsta<br />

lånebeloppen. Mobilabonnemang.<br />

Folkbokförd i Sverige<br />

sedan två år.<br />

20 år och född<br />

efter 1943. Folkbokförd<br />

i Sverige.<br />

Betalt tidigare<br />

lån. Man kan få<br />

lån även om man<br />

har betalningsanmärkning<br />

och<br />

saknar inkomst.<br />

Kredit-<br />

prövning<br />

Tid Uppgift<br />

om effektiv<br />

ränta<br />

Ja. Några sekunder<br />

om du är<br />

kund, har betalat<br />

tillbaka<br />

alla tidigare<br />

lån och har<br />

mobillånkort.<br />

15 minuter<br />

annars.<br />

Ja. Via vissa<br />

banker 15<br />

minuter, via<br />

andra nästa<br />

dag.<br />

Ja. 30 minuter<br />

under öppettiderna.<br />

Ja. Några minuter<br />

under<br />

öppettiderna,<br />

annars nästa<br />

dag.<br />

Nej.<br />

Nej.<br />

Nej.<br />

Ja, men<br />

smskostnaden<br />

är inte<br />

medräknad.<br />

Anges inte<br />

på första<br />

sidan utan<br />

på en undersida<br />

under kundservice.


Namn Ägare Exempel på<br />

lån(kr)/kostnad<br />

för lån(kr)<br />

per mån<br />

Risicum Risicum<br />

Capital<br />

Sweden AB<br />

Frösundaviks<br />

Allé<br />

15 169 70<br />

Solna<br />

Shaktar Besökaren<br />

länkas till<br />

Folkias<br />

webbplats<br />

eller<br />

blanco 24.<br />

Smsfinans<br />

Smslån123<br />

Smskontanter<br />

Sms<br />

Kredit<br />

Smspengar<br />

IPP Sweden<br />

AB,<br />

tidigare<br />

Privatfinans<br />

Norden AB.<br />

IPP Sweden<br />

AB<br />

1 000/2 000<br />

(400),<br />

2 000/400,<br />

3 000/500,<br />

4 000/600.<br />

Avgift 25.<br />

1 000/250<br />

2 000/300<br />

3 000/375.<br />

1 000/530,<br />

2 000/550,<br />

3 000/705.<br />

Avgift 50.<br />

2 000/550<br />

anges bara<br />

i villkoren,<br />

3 000/590,<br />

4 000/900.<br />

Avgift 50.<br />

AIG AB 1 000/239,<br />

2 000/289,<br />

2 500/345.<br />

Avgift 40.<br />

Sms Kredit<br />

SkandinavienMobilkoncernen.<br />

Smspengar<br />

Norden AB<br />

Box 1306<br />

75143<br />

Uppsala.<br />

1 000/290. För<br />

lån på 2 000,<br />

3 000 och Mobillånkort,<br />

se<br />

Nettofinans.<br />

Kortet kan<br />

bara laddas<br />

med 25 000 kr.<br />

1 000/300,<br />

2 000/450,<br />

3 000/600,<br />

4 000/850.<br />

Avgift 20.<br />

51 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

Förutsättning<br />

för lån<br />

20 år, inga betalningsanmärkningar,<br />

reg mobilabonnemang,<br />

taxerad<br />

inkomst, 24 000 kr<br />

folkbokförd i Sverige<br />

sedan 2 år.<br />

21 år ej över 70 år,<br />

taxerad inkomst<br />

100 000 kr, inga<br />

betalningsanm tax<br />

ink 100 000 kronor,<br />

svenskt bankkonto.<br />

21 år inte över 65<br />

år, inga betalningsanmärkningar,<br />

betalat lån till<br />

företaget, taxerad<br />

inkomst 150 000<br />

kronor.<br />

21 år. Folkbokförd<br />

i Sverige. Registrerattelefonnummer.<br />

Tidigare lån<br />

återbetalda.<br />

Kredit-<br />

prövning<br />

Tid Uppgift<br />

om effektiv<br />

ränta<br />

Ja. Lånebesked<br />

efter 5 minuter.<br />

Pengarna<br />

kommer i<br />

”realtid” via<br />

vissa banker,<br />

andra samma<br />

dag om det<br />

har beviljats<br />

före kl 13 .<br />

15 minuter. Nej.<br />

Ja. Pengarna på<br />

kontot inom<br />

15 minuter.<br />

Ja. Under öppettiderna.<br />

Ja. Om lån beviljas<br />

före kl<br />

13 har man<br />

pengarna<br />

mellan kl<br />

15­17, efter<br />

13 på fredag,<br />

måndag.<br />

Ja, men troligen<br />

efter<br />

den finska<br />

modellen.<br />

Hänvisning<br />

på första<br />

sidan.<br />

Nej.<br />

Se Mobillån. Ja. Se Mobillån. Nej.<br />

Myndig person,<br />

ha fast adress och<br />

folkbokförd i Sverige,<br />

mobiltelefon,<br />

inget skuldsaldo<br />

hos Kronofogden,<br />

inga betalningsanmärkningar,<br />

Personer under 20<br />

år taxerad inkomst<br />

100 000 kronor.<br />

Över 20 år 25 000<br />

kr.<br />

Ja. Om lånet beviljas<br />

före kl<br />

13 sker utbetalning<br />

senast<br />

kl 17. Om det<br />

beviljas efter<br />

kl 13 sker<br />

utbetalningen<br />

nästa dag om<br />

det inte är<br />

helg. Via vissa<br />

banker efter<br />

10 minuter.<br />

Ja, inte på<br />

första sidan<br />

och eventuellt<br />

ingår<br />

inte avgiften.<br />

Ja, finska<br />

versionen.<br />

Anges inte<br />

på första<br />

sidan men<br />

under kostnader.<br />

Nej.


Namn Ägare Exempel på<br />

lån(kr)/kostnad<br />

för lån(kr)<br />

per mån<br />

Smsprivatkredit<br />

Sverigelanet<br />

Weblån.<br />

se<br />

Smsprivatkredit<br />

Box 81<br />

455 22<br />

Munkedal<br />

IPP Sweden<br />

AB<br />

CreditLink<br />

AB.<br />

2. Andra kreditgivare<br />

1 000/300,<br />

2 000/450.<br />

Avgift 50.<br />

2 000/550,<br />

3 000/590,<br />

4 000/900<br />

Avgift 50.<br />

2 000/440,<br />

Avgift 20.<br />

Namn Ägare Lån som<br />

erbjuds<br />

(anges i<br />

kronor)<br />

Banklånet.se<br />

Ikanobanken<br />

20 000 –<br />

350 000.<br />

Citibank Citibank 10000–<br />

250 000.<br />

Forex Forex Upp till<br />

200 000.<br />

52 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

Förutsättning<br />

för lån<br />

18 år, svenskt bankonto,<br />

telefon, fastadress<br />

i Sverige.<br />

Betalningsanmärkning<br />

inget hinder.<br />

21 år, yngre än<br />

65 år. Taxerad inkomst<br />

150 000 kronor,mobil­abonnemang.<br />

Svensk<br />

bank­konto. Inga<br />

betalningsanmärkningar,<br />

inga<br />

obetalda lån hos<br />

företag utom ett<br />

undantag.<br />

Myndig och folkbokförd<br />

i Sverige<br />

med fast adress,<br />

betalningsanmärkning<br />

inget hinder.<br />

Kredit-<br />

prövning<br />

Förutsättning för lån Ränta i<br />

procent<br />

18 år. Fast anställning,<br />

taxerad inkomst 120<br />

000 kr. Inga betalningsanmärkningar.<br />

20 år, inga betalningsanmärk­ningar,<br />

fast inkomst<br />

120 000 kr.<br />

Folkbokförd och skattebetalare<br />

i Sverige, ingen<br />

be­talningsanmärkning,<br />

inget skuldsaldo hos kronofogden,<br />

18 år, tillsvidareanställning,visstidsanställning/vikariat<br />

som<br />

sträcker sig minst 12 månader<br />

framåt i tiden, eller<br />

vara ålderspensionär,<br />

ha en månads­inkomst på<br />

minst 15 000 kr.<br />

Tid Uppgift<br />

om effektiv<br />

ränta<br />

Ja. Efter beviljande<br />

betalas<br />

pengarna ut<br />

under företagetsöppettider.<br />

Ja. 15 minuter via<br />

vissa banker,<br />

andra banker<br />

inom 24 timmar.<br />

Ja. Samma dag<br />

om låntagaren<br />

godkänns.<br />

4,15 –<br />

10, 95<br />

4,45 –<br />

11,99<br />

3,43 –<br />

9,99<br />

Exempel på<br />

snabbhet<br />

i information<br />

Ja, enkel<br />

och snabb<br />

ansökan.<br />

Snabbt och<br />

enkelt.<br />

Samma<br />

dag om<br />

låntagaren<br />

godkänns.<br />

Nej.<br />

Ja, dock inte<br />

på första<br />

sidan. Men<br />

där nämns<br />

inga avgifter.<br />

På sidan<br />

med avgifter<br />

kan man<br />

se effektiva<br />

räntan men<br />

troligen<br />

ingår inte<br />

ansökningsavgiften.<br />

Nej.<br />

Effektiv<br />

ränta<br />

Effektiva<br />

räntan syns<br />

tydligt.<br />

Effektiva<br />

räntan syns<br />

tydligt.<br />

Effektiva<br />

räntan syns<br />

tydligt.


Namn Ägare Lån som<br />

erbjuds<br />

(anges i<br />

kronor)<br />

Freedom<br />

finance<br />

GE<br />

Money<br />

Bank<br />

123<br />

Kredit<br />

ICA<br />

Kundlån<br />

Ikano<br />

Bank<br />

Jsm<br />

capital<br />

Haléns<br />

Privatlån<br />

Konsumentkredit<br />

Freedom<br />

finance<br />

GE Money<br />

Bank<br />

Upp till<br />

350 000.<br />

5000 –<br />

350 000.<br />

123 Kredit 25 000 –<br />

150 000<br />

(Ev. en<br />

förmedling.)<br />

ICA 20 000 –<br />

350 000.<br />

Ikanobanken<br />

20 000 –<br />

350 000.<br />

Jsm Capital 2 000 –<br />

15 000.<br />

Time<br />

Finans AB<br />

Konsumentkredit<br />

1 000 –<br />

30 000.<br />

10 000 –<br />

300 000.<br />

53 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

Förutsättning för lån Ränta i<br />

procent<br />

Är en förmedling. Från 4,45<br />

men<br />

varierar<br />

beroende<br />

på långivare.<br />

Företaget<br />

är en förmedling.<br />

18 till 65 år, inga betalningsanmärkningar,<br />

fast<br />

inkomst.<br />

20 år, inkomst<br />

120 000 kr, inga betalningsanmärkningar<br />

22 år, fast inkomst inga<br />

betalningsanmärkningar.<br />

18 år, fast årsinkomst<br />

125 000 kr, tagit del av<br />

lånevillkor, inga betalningsanmärkningar,<br />

medsökande vid belopp<br />

150 000 kronor.<br />

20 år, inget aktuellt<br />

skuldsaldo hos kronofogden,<br />

inkomst, folkbokförd.<br />

18 år, slutbetalt innan 75<br />

år, fast inkomst.<br />

20 år, årsinkomst på<br />

minst 125 000 kr i minst<br />

3 år. Inga betalningsanmärkningar.<br />

Måste betala<br />

tillbaka innan man fyllt<br />

70 år.<br />

Nordea Nordea Olika typer av lån med<br />

olika villkor.<br />

5,45<br />

­15,95.<br />

Exempel på<br />

snabbhet<br />

i information<br />

Efter<br />

godkänd<br />

kreditprövning<br />

har du<br />

pengarna<br />

i handen<br />

efter några<br />

dagar.<br />

5,95. ”Vi ger<br />

dig svar så<br />

snart som<br />

möjligt.”<br />

3,99 –<br />

8,95.<br />

Från<br />

4,15 – .<br />

Nominell<br />

årsränta<br />

29,16<br />

fördelad<br />

på saldoränta<br />

om<br />

24,36 och<br />

limitränta<br />

4,80.<br />

Från 6,95<br />

–16,95.<br />

Effektiv<br />

ränta<br />

Effektiva<br />

räntan syns<br />

tydligt.<br />

Effektiva<br />

räntan syns<br />

tydligt.<br />

Hittade<br />

inga uppgifter.<br />

Svar direkt. Effektiva<br />

räntan syns<br />

tydligt.<br />

Lånelöfte<br />

direkt.<br />

”Pengarna<br />

på kontot 2<br />

till 3 vardagar<br />

sedan<br />

vi fått<br />

besked.”<br />

Återkommer<br />

med<br />

besked<br />

nästföljande<br />

dag.<br />

Ansök<br />

direkt.<br />

Pengarna<br />

på kontot<br />

efter tre<br />

dagar.<br />

Effektiva<br />

räntan syns<br />

tydligt<br />

Effektiva<br />

räntan syns<br />

tydligt.<br />

Effektiva<br />

räntan finns<br />

bland villkoren.<br />

Effektiva<br />

räntan syns<br />

tydligt.


Namn Ägare Lån som<br />

erbjuds<br />

(anges i<br />

kronor)<br />

Pluslån Collector<br />

Credit AB<br />

Resurs<br />

Bank<br />

Resursbank<br />

AB<br />

10 000,<br />

20 000<br />

eller<br />

30 000<br />

10 000<br />

150 000.<br />

Lilla<br />

Privatlånet<br />

upp till<br />

25 000.<br />

SEB SEB Enkla<br />

lånet.<br />

Sevenday<br />

Små<br />

<strong>krediter</strong><br />

Svea<br />

ekonomi<br />

Swedbank<br />

Sevenday<br />

Finans AB<br />

Exchange<br />

Finans AB<br />

Svea<br />

ekonomi<br />

Thorn Thorn<br />

Svenska<br />

AB<br />

Wasa<br />

Kredit<br />

AB<br />

10 000 –<br />

300 000.<br />

2 000 till<br />

5 000.<br />

Direktlån<br />

upp till<br />

100 000,<br />

lilla<br />

lånet<br />

2 000 –<br />

25 000,<br />

stora<br />

lånet<br />

26 000 –<br />

100 000.<br />

Swedbank Student<br />

lån.<br />

Wasa Kredit<br />

AB<br />

5 000 –<br />

25 000.<br />

7 000 –<br />

150 000<br />

kr.<br />

54 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009<br />

Förutsättning för lån Ränta i<br />

procent<br />

20 år, inkomst före skatt<br />

120 000, inga betalningsanmärkningar.<br />

20 år, lilla lånet taxerad<br />

inkomst 100 000 kr stora<br />

lånet 120 000 kr, inga<br />

betalnings­anmärkningar.<br />

Stora lånet kräver anställning<br />

i minst sex månader.<br />

Vi har bara granskat länken<br />

uppgifter saknades.<br />

Mellan 20 och 69 år.<br />

Mantalsskriven i Sverige i<br />

3 år. Inget skuldsaldo hos<br />

Kronofogden. (Bör ha<br />

120 000 kr i inkomst.)<br />

20 år, inga betalningsanmärkningar,telefonnummer,<br />

inkomst 150 000 kr,<br />

folkbokförd i Sverige i<br />

minst två år.<br />

För lilla lånet: Minst 20<br />

max 65 år, fast inkomst<br />

150 000 kr, ha god betalningsförmåga,folkbokförd<br />

i Sverige i minst tre<br />

år.<br />

18 år och studerar på<br />

eftergymnasial nivå, inga<br />

fler uppgifter i länken.<br />

18 år, inga betalningsanmärkningar.<br />

20 år, fastanställd sedan<br />

sex månader, folkbokförd<br />

i Sverige sedan tre år,<br />

inga betalningsanmärkningar,<br />

inkomst av tjänst<br />

eller pension.<br />

Exempel på<br />

snabbhet<br />

i information<br />

22,75 ”Du ansöker<br />

direkt<br />

via vår<br />

hemsida<br />

och får svar<br />

inom ett<br />

par min.”<br />

Lilla<br />

lånet 18,<br />

stora lånet<br />

från<br />

5,88.<br />

3,95 –<br />

15,95.<br />

Uppläggningsavg.<br />

350 kr,<br />

0 kr ränta<br />

under en<br />

månad.<br />

Längre<br />

tid 20 %.<br />

Direktlån<br />

från<br />

13,45,<br />

lilla lånet<br />

från<br />

16,45,<br />

stora lånet<br />

från<br />

9,45 till<br />

16,45.<br />

Har pengarna<br />

på<br />

kontot 1–3<br />

dagar efter<br />

mottaget<br />

avtal.<br />

”Pengarna<br />

på kontot<br />

samma dag<br />

som vi får<br />

det underskrivnaskuldebrevet.”<br />

”För snabbarehantering<br />

av din<br />

låneansökan.”<br />

Ett snabbt<br />

lån med<br />

lånebesked<br />

direkt på<br />

skärmen.<br />

Från 12. Svar inom 3<br />

timmar.<br />

7,50 ­<br />

13,50.<br />

”Vi kreditbedömer<br />

och ger<br />

besked så<br />

snabbt som<br />

möjligt.”<br />

Effektiv<br />

ränta<br />

Effektiva<br />

räntan finns<br />

bland villkoren<br />

men<br />

intill kostnaderna.<br />

Hittade<br />

ingen information.<br />

Effektiva<br />

räntan syns<br />

tydligt.<br />

Effektiva<br />

räntan syns<br />

tydligt.<br />

Effektiva<br />

räntan syns<br />

tydligt.<br />

Effektiva<br />

räntan syns<br />

tydligt.<br />

Effektiva<br />

räntan syns<br />

tydligt.


2. Exempel på marknadsföring<br />

från tidningar och<br />

webbplatser<br />

55 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009


56 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009


Box 38001<br />

100 64 Stockholm<br />

BeSökSadreSS Hornsgatan 172<br />

T-bana Hornstull, buss nr 4<br />

Telefon 08-674 43 00<br />

Telefax 08-674 43 29<br />

info@sverigeskonsumenter.se<br />

www.sverigeskonsumenter.se<br />

57 <strong>Att</strong> <strong>kränga</strong> <strong>krediter</strong> till utsatta – en studie om snabblån av <strong>Sveriges</strong> <strong>Konsumenter</strong> 2009

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!