Schyssta schemat - Kommunal

Schyssta
schemat
Praktiska råd om schemaläggning

Innehåll
TILLHÖR:
Inledning 3
Avtalet stryr 4
Arbetstid enligt lagen 6
Arbetstidens förläggning 9
Andra lagar som påverkar 13
”Inte bara schemaläggning” 14
Intervju med Jessica Waenerlund, undersköterska
Ta kommandot på din egen arbetsplats 17
Nya scheman när lagen ändrades 20
Intervju med Anna Maria Saastamoinen, schemansvarig
Att lägga scheman 23
Hur gå vidare? 30

Inledning
Arbetstiden är viktig. Den är själva förutsättningen för att du ska kunna
sköta jobbet på ett bra sätt, att bemanningen är rätt vid rätt tidpunkt
på dygnet. Självklart är arbetstiden också viktig för dig och din arbetsmiljö.
Du ska ha rimliga arbetsvillkor när du jobbar och inte jobba ensam
i utsatta lägen. Men schemat påverkar också dig som privatperson.
Arbetstiderna sätter gränserna för hur du kan hantera din egen vardag.
Därför är det viktigt att du och dina arbetskamrater är med och
påverkar hur schemat läggs. Arbetstiderna ska passa både verksamheten
och er som individer. Och det är ju du som kan det här. Du vet hur
schemat bör läggas för att fungera bra med de arbetsuppgifter ni har.
Det finns många arbetstidsmodeller att välja bland, men också flera
regler att följa. Reglerna är till för att skydda dina mest grundläggande
behov av vila och hälsa på längre sikt. Därför bör du känna till ramarna
för hur arbetstiden får hanteras på en arbetsplats.
Det finns stora risker med att ”avtala bort” reglerna. Det centrala
avtalet är en trygghet. Samtidigt är det viktigt med flexibla lösningar.
Så ge reglerna en chans. Om du lär dig mer om de formella ramarna
för schemaläggningen, så kan du lättare hitta de bästa lösningarna
tillsammans med dina arbetskamrater.
4Nöj dig inte med att bara acceptera ett schemaförslag från
arbetsgivaren. Ta upp en diskussion bland medlemmarna.
4Hur ser arbetsorganisationen ut hos er? Heltid, deltid, vikarier?
4Vad skulle ni vilja förändra?
4Hur kan ni agera för att nå dit?
Smarthet är
att…
IFRÅGASÄTTA

Smarthet är
att…
TA REDA PÅ
VAD SOM GÄLLER
Avtalet styr
Det är kollektivavtalet som styr. Så kan man sammanfatta reglerna
om hur arbetstiden ska förläggas. Visst, det är en förenkling, men i
praktiken räcker det med att du känner till vad kollektivavtalet säger
om semester och schemaläggning inom ditt avtalsområde.
Det beror på att kollektivavtalets skrivningar om arbetstiderna följer de
bestämmelser som finns i Arbetstidslagen. I de flesta avtal finns en praktisk
tolkning av bestämmelserna i lagen. Där står det också vilka avvikelser
från lagen som Kommunal och arbetsgivaren har kommit överens om.
Om just ditt kollektivavtal inte har med några regler om arbetstidsförläggningen
får du söka information i Arbetstidslagen, Semesterlagen
och andra lagar som påverkar schemaläggningen.
Om du och dina arbetskamrater vill förändra modellen för schemaläggning
på er arbetsplats är det nödvändigt att ni tillsammans går igenom
vilka möjligheter som finns i de centrala avtalen för din bransch och hur
det är formulerat i ett eventuellt lokalt avtal för just din arbetsplats.
Är förändringarna möjliga att genomföra redan i dag? Ja, då är det bara
att påbörja diskussionen med arbetsgivaren.
Kommunalarna finns överallt
Medlemmar i Kommunal är verksamma inom många olika områden.
Därför finns det också olika avtal för olika medlemsgrupper. De olika
branscherna kan ha olika överenskommelser om arbetstiden och schemaläggningen.
Det stora flertalet medlemmar som arbetar i kommunerna och landstingen
har t ex en veckoarbetstid på 37 timmar. Veckoarbetstiden för de
100.000 medlemmarna hos privata arbetsgivare varierar.
Det här är avtalsområdena inom Kommunal:
4Vård av äldre och funktionshindrade. Här arbetar cirka 250.000 med­
lemmar. Veckoarbetstiden och semesterdagar varierar om verksam­
heten drivs offentligt eller privat. 32.000 medlemmar som arbetar som
personliga assistenter och anhörigvårdare har dessutom egna avtal.
Flertalet inom vård och omsorg arbetar schemabundet, men nattarbete
förekommer också.
4Hälso- och sjukvårdsområdet. Här har Kommunal 60.000 medlemmar
med en veckoarbetstid på mellan 40 timmar och 36,33 timmar
(nattjänstgöring).
4Förskolan och skolan. På förskolor och fritidshem arbetar runt 60.000
medlemmar. Dessutom arbetar cirka 30.000 som elevassistenter,
vaktmästare, skolmåltidspersonal m fl. Framför allt är detta arbete på
dagtid, men arbete på kvällar, nätter och helger förekommer också t ex
för fritidsledare.

4Trafi kområdet. Här arbetar 20.000 medlemmar, de fl esta som bussförare.
Ett branschavtal och centrala avtal fi nns inom detta område. Flertalet
är tecknade med privata arbetsgivare. Veckoarbetstiden varierar mellan
40 och 38,25 timmar. Delade turer är vanligt.
4Jordbruk, djur och natur. Här fi nns 10.000 medlemmar som tidigare
hörde till Svenska Lantarbetareförbundet. De arbetar med jordbruk,
hästhållning, golf, m m. De fl esta har 40 timmars arbetsvecka och
djurens behov och verksamhetens art styr schemaläggningen. Många
har delade skift och två­ och treskift. 7­dagarsschema är vanligt bland
vissa djurskötare.
4Kyrkans område (t ex Svenska kyrkan, Pingstkyrkan, Missionsförbundet).
Inom kyrkan arbetar 7.500 kyrkogårdsarbetare, vaktmästare, barnskötare
m fl . Veckoarbetstiden varierar mellan 38,25 och 40 timmar och fl ertalet
anställda arbetar dagtid, ibland på helger. Vissa yrkesgrupper har även
beredskap.
4Teknikområdet. Här fi nns runt 5.000 medlemmar som arbetar utifrån
många olika avtal. Vanligaste veckoarbetstiden är mellan 38,25 och
40 timmar och förläggningen av arbetstiden skiftar. Simhallar är t ex
öppna både vardagar och helger. Många arbetar efter rullande schema
och med fl extid.
4räddningstjänsten. Runt 4.000 medlemmar arbetar i utryckningstjänst.
Veckoarbetstiden är 48 eller 42 timmar beroende på om de arbetar
hela dygnet eller delar av det. De fl esta arbetar delat dygn, där arbets
tid och jour sammanvägs.
DISKUTERA
4Hur ser det centrala kollektivavtalet för just din bransch?
4Vad sägs om arbetstiden?
KORT OM:
KOLLEKTIVAVTAL
Kollektivavtalet är en formell överenskommelse
mellan arbetsgivaren och
Kommunal. Där fi nns grunden för dina
villkor i arbetslivet uttalad som en
sorts lägsta nivå på hur du ska ha
det på jobbet, ett skydd mot att bli
utnyttjad.
Kollektivavtalet är ett golv för din
trygghet, dina arbetstider, din övertidsersättning,
din ledighet och din lön.
Kollektivavtal kan slutas på fl era
nivåer. I det centrala avtalet är det
Kommunal som central organisation
som gör upp med din arbetsgivares
centrala organisation, till exempel
Sveriges Kommuner och Landsting eller
med Församlingsförbundet för dig som
jobbar i kyrkan.
Facket och arbetsgivaren kan sedan
förhandla fram ännu bättre villkor
lokalt på din arbetsplats. Det kallas då
lokalt kollektivavtal, eller lokalt avtal.
Fördelen med kollektivavtal är
att det gäller för alla medlemmar.
Arbetsgivaren kan inte spela ut
medlemmar mot varandra. Därför är
det också viktigt att så många som
möjligt är medlemmar i facket.
5

Smarthet är
att…
VARA PÅLÄST
Arbetstiden enligt lagen
Även om det är avtalet som styr schemaläggningen på olika
arbetsplatser, är det viktigt att du känner till Arbetstidslagen (ATL).
Den är grunden för hur man handskas med arbetstiden och ger
dig bra grundkunskaper om de olika begrepp och resonemang som
man brukar använda.
Lagen beskriver arbetstiden på olika sätt utifrån vad som gäller i olika
situationer.
ArbeTSTId är den tid du som anställd står till arbetsgivarens förfogande på
din arbetsplats. Det är tid du arbetar eller kan börja arbeta om det behövs.
deN ordINArIe ArbeTSTIdeN får vara högst 40 timmar i veckan för en
heltidsanställd. Man kan också utgå från en fyraveckorsperiod. Under
den perioden får den ordinarie arbetstiden vara högst 160 timmar. I
kollektivavtalet kan man göra upp om kortare eller längre arbetstid per
vecka. I kollektivavtalet kan man också förhandla bort beräkningstiden på
en vecka eller fyra veckor och i stället välja en annan beräkningsperiod.
ÖVerTId är den tid du arbetar utöver din ordinarie tid. Övertid ska vara
beordrad av arbetsgivaren. Det går med andra ord inte att bara stanna
kvar ett par timmar för att du inte hann klart, om ni inte har gjort upp det
i förväg.
Ibland kan det krävas extra stora insatser av de anställda. Det kanske är
semestertider, ett gäng ska gå på utbildning eller så har en större olycka
hänt och alla resurser i vården måste sättas in. Övertid är med andra ord
tillåten, men den får inte vara hur stor som helst.
Lagen talar om en gräns på högst 48 timmars övertid under en
fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, alternativt
200 timmar per kalenderår och anställd.
Tanken är att övertiden inte får riskera din hälsa. Du får inte jobba så
mycket att du riskerar att bli sjuk eller råka ut för en olycka.
JourTId. Under jourtid ska du befinna dig på arbetsplatsen och stå till
arbetsgivarens förfogande när din arbetsinsats behövs. I lagen sätts
gränsen vid 48 timmars jourtid per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per
kalendermånad, men det är vanligt att man har förhandlat fram andra sätt
att beräkna jourtid i kollektivavtalet.
MerTId berör dig som arbetar deltid. Mertid är den tid du arbetar utöver
din ordinarie tid enligt anställningsavtalet. Du kan arbeta mertid när
arbetsgivaren har behov av det, men bara upp till heltid.
rAST ocH PAuS. Du kan ha olika sorters vila under arbetsdagen vilket
också påverkar schemaläggningen. Rast är ett längre avbrott, när du har
rätt att lämna din arbetsplats, t ex vid lunchen. I kollektivavtal kan man
i stället reglera att man får ta ett måltidsuppehåll, som då räknas in i

arbetstiden. Du kan också få göra kortare pauser, för att ta en kopp kaffe.
Den tiden räknas in i arbetstiden och du får då inte lämna arbetsplatsen.
NATTArbeTe är egentligen förbjudet enligt Arbetstidslagen, men om det
ändå är nödvändigt kan arbetsmarknadens parter avtala om vilka villkor
som i så fall ska gälla. Som natt räknas perioden mellan klockan tio på
kvällen och klockan sex på morgonen. Nattarbete har den som arbetar tre
timmar av sitt arbetspass under denna nattperiod.
Det är viktigt att tänka på att nattarbete kan innebära risker för hälsan.
Natten är den tid som kroppen är inställd på att sova. Att arbeta på natten
påverkar sömnen på längre sikt och kan leda till stress. Därför är det extra
viktigt hur natten schemaläggs. Den som inte är tillräckligt utvilad kan
göra allvarliga felbedömningar under sitt nattpass.¨
VILoPerIod. Alla anställda ska ha rätt till minst elva timmars
sammanhängande ledighet under dygnet, enligt Arbetstidslagen.
Dessutom fi nns det särskilda bestämmelser om veckans sammanlagda
vilotid. Vissa undantag kan göras i centrala kollektivavtal.
NÖdFALLSÖVerTId. Alla händelser kan inte förutses och schemaläggas.
Det kan inträffa en naturkatastrof, en brand eller en större trafi kolycka
som ställer helt andra krav på insatser än vad som ryms i det ordinarie
schemat. Folk behöver extrainkallas, den som skulle ha gått av sitt skift får
lov att fortsätta. Vid de tillfällena gäller särskilda regler om nödfallsövertid.
De anställda får helt enkelt arbeta så mycket övertid som situationen
kräver. Men om övertiden överstiger två dygn krävs särskilt tillstånd av
Arbetsmiljöverket.
DISKUTERA
4Vilken sorts arbetstid är aktuell på din arbetsplats?
4Hur påverkar det schemaläggningen?
7

Arbetstidens förläggning
Arbetstidslagen gäller alla, även den som har färdiga schemasystem på
datorn och även den som är nöjd med sitt nuvarande schema. Syftet är
att värna en god arbetsmiljö och att se till att alla anställda får rimliga
förutsättningar för att leva ett liv med god hälsa.
De nivåer som anges i lagen ska ses som miniminivåer. I kollektivavtal kan
man komma överens om andra nivåer och villkor, men de får som regel
aldrig vara sämre än det som anges i lagen.
I vissa situationer tillåts avvikelser och då ska de anställda ha rätt till
särskild kompensation för de försämrade villkoren.
Reglerna om hur man beräknar den sammanlagda arbetstiden, reglerna
för beräkning av dygnsvila och reglerna för beräkning av nattarbete är
viktiga byggstenar när ni funderar på ett nytt schemasystem.
§ 10 den sammanlagda arbetstiden
Lagen beskriver hur man ska beräkna arbetstiden. Grundregeln är att
ingen ska arbeta mer än i genomsnitt 48 timmar i veckan, beräknat under
en fyramånadersperiod.
Under den perioden ska du räkna in ordinarie arbetstid, övertid, nödfallsövertid,
mertid och jourtid, men inte beredskapstid, annat än om du
bryter den för att arbeta. Till arbetstiden hör också semestertid under
perioden och eventuell sjukfrånvaro, kort sagt all tid du ska vara på jobbet.
Taket på 48 timmar går inte att förhandla bort. Det gäller som veckoarbetsmått
för alla. Ingen får jobba mer än så. Däremot går det att förhandla
fram en annan beräkningsperiod än fyra månader. I centrala kollektivavtal
kan beräkningsperioden förlängas till ett år.
Veckoarbetsmåttet på 48 timmar bör inte medföra några problem ute
på arbetsplatserna. OBS! Detta är ingen arbetstidsförlängning utan bara
ett tak för hur mycket du får jobba per vecka. Den ordinarie arbetstiden
regleras i kollektivavtalet.
§ 13 dygnsvila
Reglerna säger att du och alla andra arbetstagare ska ha en sammanhängande
dygnsvila på minst elva timmar under varje 24­timmarsperiod.
Man kan få avvika från regeln om det händer något särskilt som arbetsgivaren
inte hade kunnat förutse. Men då ska arbetstagaren också få motsvarande
kompensationsledighet i direkt anslutning till nästkommande arbetspass.
Man kan göra upp om en annan kompensation i lokala kollektivavtal.
Dygnsvilan får inte läggas när som helst, till exempel mitt på dagen.
Den ska enligt grundregeln infalla mellan midnatt och klockan 05.00 på
morgonen om inte allmänhetens behov eller särskilda omständigheter
kräver något annat.
KoMMuNAL SÄGer...
Arbetstidslagen är en skyddslag som
ska se till att din arbetsmiljö är bra
och att din hälsa inte äventyras.
Det är viktigt att reglera rätten
till ledighet. Vissa branscher och
verksamheter kräver avvikelse
från reglerna. Om de villkoren inte
åsidosätter medlemmarnas hälsa
kan Kommunal komma överens
med arbetsgivaren om vad som
då ska gälla och föra in detta i ett
kollektivavtal.
oM deT INTe FINNS
NÅGoT AVTAL
Om det inte finns något kollektivavtal
mellan parterna på ditt
avtalsområde är det Arbetsmiljöverket
som bedömer om det är
tillåtet att avvika från reglerna
i Arbetstidslagen. Arbetsmiljöverket
är tillsynsmyndighet och
ska se till att Arbetstidslagen och
föreskrifterna som hänger ihop
med lagen följs.

10
beredSKAP
exeMPeL:
En person arbetar till klockan 20.00
och fortsätter sedan med beredskap
mellan klockan 20.00 och 07.00.
Om hon under den beredskapen
arbetar mellan klockan 05.00 och
07.00 ska hon ha en förlängd vila
i anslutning till nästkommande
arbetspass. I detta fall ska en extra
vila utgå med två timmar.
NATTArbeTe
du KAN TÄNKA SÅ HÄr:
Beräkningsperioden är fyra månader,
till exempel januari till och med april.
Det innebär 120 dagar. Från det räknar
du bort 18 dagar, dvs 24 timmar för
varje sjudagarsperiod. Då får du kvar
102 dagar under perioden. Eftersom
man får jobba åtta timmar natt varje
24­timmarsperiod innebär det att du
som mest får arbeta 102 dagar x 8
timmar under fyramånadersperioden.
Hur många timmar man får arbeta
olika nätter sägs inte, vilket kan
betyda att du arbetar sex timmar ena
passet och tolv timmar nästa pass, så
länge du inte överskrider det totala
antalet tillåtna nattimmar, det villsäga
816 timmar.
Villkoren för arbetstider och schemaläggning vid nattarbete måste regleras
på ett tydligt sätt. Om man vill göra avvikelser från lagens regler
om elva timmars sammanhängande dygnsvila under natten måste arbetsgivaren
och facket komma överens om detta i ett centralt avtal eller efter
godkännande av Kommunal centralt.
Hur gör man vid beredskap?
Många yrkesgrupper har också beredskap. Man måste inte finnas tillgänglig
på jobbet, men ska vara beredd att rycka in om något inträffar.
Den faktiskt arbetade tiden som bryter dygnsvilan ska enligt lagen
kompenseras med motsvarande vila i direkt anslutning till nästkommande
arbetspass.
§ 13 a Nattarbete
Inom Kommunals avtalsområden finns det många verksamheter som
kräver nattarbete. Det gäller bland annat kollektivtrafiken, brandförsvaret
och vården. Där är det en utmaning att hitta olika schemalösningar som
följer lagens regler, fungerar praktiskt för verksamheten och även ger
rimliga arbetsvillkor för Kommunals medlemmar.
Själva definitionen av nattarbete ser ut så här:
Som natt räknas perioden mellan klockan 22.00 och 06.00.
Med nattarbete menar man att en person arbetar tre timmar
av sitt arbetspass under denna nattperiod.
Men man får inte jobba natt hur mycket som helst. I genomsnitt får
nattarbetet pågå under högst åtta timmar av varje 24­timmarsperiod. För
att räkna ut genomsnittet utgår man från en beräkningsperiod på fyra
månader. Under den tiden räknar man semester och sjukfrånvaro som
fullgjord arbetstid. Man räknar också bort 24 timmar från varje påbörjad
period om sju dagar.
Det betyder i praktiken att vissa skift enligt schemat kan vara längre än
åtta timmar.
Om nattarbetet innebär särskilda risker eller om jobbet är mycket
fysiskt eller mentalt ansträngande får man inte jämna ut på det sättet. Då
gäller åttatimmarsgränsen strikt. Avvikelser från detta får bara göras om
det inträffar något som arbetsgivaren inte hade kunnat förutse.
Vad ”särskilda risker” eller ”stor ansträngning” betyder i praktiken
kan man inte läsa ut av förarbetena till Arbetstidslagen. Det får visa sig i
rättspraxis.
Vilka som ska arbeta efter de striktare reglerna om högst åtta timmar
natt per 24­timmarsperiod och vilka som ska jobba i genomsnitt åtta
timmar per natt bestäms i en lokal förhandling.
Vill du veta mer om detaljerna för just din arbetsplats kan du vända dig
till sektionen.

DISKUTERA
4Bjud in någon från sektionen för att berätta om Arbetstidslagen,
centrala och lokala kollektivavtal och hur reglerna påverkar arbetet
och schemaläggningen hos just er.
4Hur mycket får man arbeta natt enligt de nya reglerna?
4Gör det skillnad vilket sorts nattarbete man har?
Smarthet är
att…
TA REDA PÅ MER
11

Andra lagar som påverkar
Förutom Arbetstidslagen finns det andra lagar som påverkar
förläggningen av arbetstiden. Det här är några av de viktigaste:
Jämställdhetslagen
Jämställdhetslagen handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter
när det gäller arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter.
De ska bland annat ha lika anställnings- och arbetsvillkor, dvs lika lön,
lika arbetstid, lika rätt att begära heltid. Det är naturligtvis en fråga man
bör vara särskilt uppmärksam på när man lägger ut arbetstiden.
Lagen tar också upp kvinnors och mäns lika rätt till utvecklingsmöjligheter
på jobbet. Det gäller framför allt möjligheterna att vidareutbilda sig.
I Jämställdhetslagen finns också förbud mot direkt och indirekt
diskriminering. Direkt diskriminering kan vara att en man och en kvinna
utför samma jobb men kvinnan har lägre lön. Indirekt diskriminering
kan handla om att en regel på arbetet verkar vara neutral men i praktiken
missgynnar det ena könet.
Semesterlagen.
Semesterlagen säger hur och hur länge anställda har rätt till semester.
Grundregeln är att alla anställda har rätt till fem veckors semester varje år,
oavsett om du är fast anställd eller vikarie, men många kollektivavtal ger
bättre villkor. Semesterrätten gäller redan under första anställningsåret,
fast då är den obetald.
Det går att spara semesterdagar för att ta ut en längre ledighet vid ett
senare tillfälle. Man får spara upp till en vecka om året under fem år, men
man måste ta ut minst 20 semesterdagar per år.
Arbetsgivaren är skyldig att förhandla med facket om hur semestern ska
läggas ut under året.
I regel räknas vardagar, men inte helgdagar som semesterdagar. För
dem som arbetar helger kan det se annorlunda ut.
Man kan besluta om andra semestervillkor i centrala avtal.
Föräldraledighetslagen
Den som är arbetstagare och förälder har rätt att vara ledig från sin
anställning för att vårda sitt barn. Rätten att vara ledig gäller till dess att
barnet har fyllt ett och ett halvt år.
Dessutom har föräldern rätt att förkorta sin arbetstid fram till dess
att barnet är åtta år. Man kan vara ledig upp till 1/4-del av sin normala
arbetstid och man har rätt att själv få styra hur ledigheten ska förläggas.
13

1
Att bo så nära att hon kunde cykla till jobbet gav Jessica möjlighet att i lugn och ro kunna hämta barnen på dagis.
Inte bara schemaläggning
Att många har svårt att få tiden att räcka till är inget nytt. Speciellt om familjens behov krockar med
arbetets krav. Särskilt utsatta är förstås småbarnsföräldrarna. Barnsjukdomar vill sällan inordna sig i
schemat och tiden med familjen kanske känns alldeles för kort.
För andra kan det handla om att få med de åldrande föräldrarna i livspusslet. Lite vill man kunna
ge tillbaka och i perioder kanske det handlar om att ge stöd och praktisk hjälp flera gånger i veckan.
För någon annan kan det viktiga vid sidan av jobbet
vara att få ägna sig åt studier, frivilligt arbete
eller att sjunga i kör. Schemaläggning handlar
också om allt detta. Det är också ett tillfälle att
se över möjligheten att gå upp till heltid för den
som vill. Den tid vi arbetar ska fungera med livet
i övrigt och då är det naturligtvis guld värt om
du har en schemamodell som tillåter att du som
anställd kan vara med och påverka arbetstidens
förläggning.
För Jessica Waenerlund, 35 år, är det så. Hon
jobbar som undersköterska på Björkbackens
äldrecentrum i Tyresö kommun. Som ensamstående
med två barn på elva och sju år är möjligheten
att styra arbetstiden en förutsättning för att
få ihop allt.

Framför allt är det tiden med barnen som hon
vill prioritera när hon lägger in sin önskemål i den
Time care­modell som man använder på Björkbacken.
– De veckor som jag har barnen vill jag inte
jobba kvällar och helger, säger hon. Men när jag
inte har barnen jobbar jag gärna mer.
”Alla har olika behov, men det brukar fungera
att få ihop schemat. Man får anpassa sig lite
och jag tycker att det går jättebra. Time Care
gör att jag kan styra mitt liv lite mer.”
Jessica, barnen och katten Wilma bor i en snyggt
inredd 3:a intill Tyresö Centrum. Inredning är
lite av en hobby för Jessica och stolarna i köket har
hon klätt om själv.
Björkbacken ligger bara fem minuters cykelväg
från hemmet och just närheten till jobbet är extra
viktig för att hela familjen ska må bra, menar hon.
– Tidigare jobbade jag i Västerhaninge och
hade långa restider. Jag gick hemifrån kvart i
sju och kom hem klockan fem. Det stora barnet
fick ta jättestort ansvar och hämta och lämna sin
lillasyster nästan alla dagar. Det var fruktansvärt
stressigt och kändes inte bra. Men det är helt
borta nu. Nu kan jag arbeta korta dagar när jag
har barnen och hämta min sjuåring på fritis
klockan två eller tre och gå hem och laga mat i
lugn och ro.
Att få lugn och ro i vardagen är viktigt för
henne och så är det nu. Hon trivs jättebra på
sitt nya jobb, barnen har rimliga tider och själv
hinner hon med sitt stora intresse för träning och
simning.
– Jag vill ju också försöka hinna träffa vänner,
mina syskon och min mamma. Men de flesta
andra är ju lediga när det är helg medan jag
jobbar ganska ofta. Det trivs jag inte med. Om
jag kunde få lägga ett drömschema skulle det inte
finnas med helgjobb.
De veckor som hon inte har barnen ser helt
annorlunda ut. Dagarna på jobbet blir längre och
hon hoppar gärna in om det blir ett kortare eller
längre vikariat ledigt. Hon är oftast bara ledig en
dag i veckan.
Jessica Waenerlund arbetar 75 procent, men
skulle helst vilja ha heltid för att klara ekonomin.
Tillsammans med sina kolleger lämnar hon i
början av varje sexveckorsperiod in önskemål
om när hon vill jobba. Alla vet grundförutsättningarna,
på dagtid måste de vara fyra på plats
och på kvällen behövs tre.
Björkbacken är ett korttidsboende för patienter
som ska rehabiliteras efter hjärt/kärlsjukdom
eller en stroke och har också öppet på helgerna.
Det betyder att personalen i genomsnitt måste
jobba varannan helg. Nattpersonalen har ett eget
schema.
– Vi som jobbar på Björkbacken är mellan 25
och 60 år och befinner oss i olika skeden i livet,
säger Jessica Waenerlund. Alla har olika behov,
men det brukar fungera att få ihop schemat.
Man får anpassa sig lite och jag tycker att det går
jättebra. Time Care gör att jag kan styra mitt liv
lite mer.
När Jessica Waenerlund tänker på framtiden
är det inte säkert att hon kommer att finnas kvar
inom vården.
– Jag tycker att det är väldigt kul att plugga
och har funderat på att läsa vidare, säger hon.
Jag har inte funderat klart – det är en ekonomisk
fråga – men jag kanske kan jobba samtidigt
som jag läser på högskolan. Egentligen vill jag
arbeta med personalfrågor. Om jag vore miljonär
skulle jag läsa vidare. Samtidigt trivs jag jättebra
som undersköterska och jag tycker att vi gör ett
jättebra jobb.
Vi befinner oss i olika skeden i livet, säger Jessica Waenerlund.
Alla har olika behov, men det brukar fungera att få ihop schemat.
15

Ta kommandot på din
egen arbetsplats
Rent formellt är det arbetsgivarens ansvar att se till att det finns
ett fungerande schema för din arbetsplats. Men eftersom arbetstiderna
är en så viktig del i din arbetsmiljö är det smart att du och
dina arbetskamrater engagerar er och tar kommandot över hur
arbetstiderna förläggs.
Om ni är med på ett tidigt stadium har ni stora möjligheter att påverka hur
tiden läggs ut. De erfarenheter ni har av vilka insatser som behövs under
olika delar av dagen är ovärderlig information och hjälper arbetsgivaren
och er själva att hushålla med de resurser som finns.
När man diskuterar arbetstiden är det många frågor som finns i luften
samtidigt. En del är viktiga på kort sikt, andra på längre sikt. Ni kanske
måste lösa vikariesituationen över sommaren eller faktiskt hitta en helt ny
modell för schemaläggning som en del av en omorganisation som har gett
er nya arbetsuppgifter och ansvarsområden.
Några frågor kan vara oerhört viktiga för dig som individ. Högst konkret
kanske det handlar om att din sambo har bytt jobb och att ni måste få
ihop familjepusslet på ett nytt sätt, samtidigt som du äntligen har kommit
in på en kurs som du gärna vill gå.
Det kan också handla om nya villkor för hela verksamheten. Politikerna
i kommunen har bestämt sig för att miljöanpassa sophanteringen samtidigt
som renhållningen får mandat att ta nya uppdrag från industrin. Nya bilar,
nya rutter, ändrade tjänster och nya tider.
Kanske är ni på väg att lägga om rutinerna helt på det äldreboende där
du jobbar.
Oavsett hur skälen ser ut, är det viktigt att du behåller din fackligt kloka
blick när ni diskuterar förändringarna. Är syftet med förändringen klart, t
ex är det frågan om en besparing? Tänker ni utvärdera förändringen efter
en tid? Det här är några bra saker att tänka på i det arbetet:
LÄS PÅ. Att diskutera schemaläggning kräver att du är påläst och har
en tydlig idé om hur ni kan arbeta. Sätt dig in i de regler som gäller
i Arbetstidslagen och framför allt det centrala kollektivavtal och
eventuellt lokala avtal som gäller på din arbetsplats. Titta även på de
protokollsanteckningar som följer avtalet. Vilka förändringar är möjliga att
göra? Hur har andra gjort?
VAr uTe I God TId. Tänk på att samtal och diskussioner tar tid. Du kan
inte nå alla medlemmar med kort varsel och begära att de omedelbart ska
ha en åsikt när det gäller schemaläggningen. Man behöver smälta förslag
och tid att sätta sig in i vilka konsekvenser olika modeller kan få.
Ta en grundläggande diskussion. Arbetstider och schemaläggningen
påverkar väldigt tydligt alla medlemmars vardag. Samtidigt får man inte
Smarthet är
att…
VARA UTE I GOD TID
17

1
glömma bort de stora viktiga principerna som bör styra. Därför är det
viktigt att ta en grundläggande diskussion på arbetsplatsen om vad som är
viktigt.
KoNTAKTA SeKTIoNeN. Schemaläggning kan vara ett knepigt ämne att få
grepp om. Det är en viktig facklig fråga som mycket tydligt hänger ihop
med kollektivavtalet. Därför är det bra om du och dina arbetskamrater
kontaktar sektionen för att få råd om hur ni ska föra diskussionerna med
arbetsgivaren på bästa sätt. På så sätt slipper ni kanske onödigt arbete och
kan dra nytta av erfarenheter som andra har gjort före er.
rÄKNA PLuS ocH MINuS. Schemaläggning och arbetstider är hårdvaluta
när det gäller din arbetsdag och din trivsel på jobbet. Här gäller det
att inte sälja ut en förmån i den gamla överenskommelsen, om ni inte
får en motsvarande förmån i de nya reglerna. Ni kanske vill byta
övertidsersättning mot ett generellt lönepåslag på 1200 kronor i månaden.
Risken är att det påslaget inte syns i kommande löneförhandlingar. Efter
några år har påslaget ”ätits upp”. Ni närmar er successivt era kolleger på
andra arbetsplatser och ligger inte längre 1200 kronor över, som tanken
var. Om ni vill göra den typen av byte är det viktigt att tidsbegränsa
överenskommelsen och sedan utvärdera hur det har fungerat, till exempel
efter ett år eller två.

Hur PÅVerKAS ArbeTSMILJÖN? När ni tänker på schemaläggningen är det
viktigt med den fackliga örnblicken. Vad betyder den modell ni skulle vilja
ha utifrån olika fackliga strategier, till exempel när det gäller arbetsmiljön?
Innebär det nya schemat att Lisa eller Kalle får arbeta ensam någon av
helgerna? Vad betyder schemat sett utifrån patienternas säkerhet eller hur
ni hanterar extra riskfyllda moment i jobbet?
TÄNK LÅNGSIKTIGT. Även om ni nu är ense om en bra förläggning av arbetstiden,
ska schemat fungera över längre tid. Hur påverkas bemanningen?
Är de nya villkoren rimliga för en nyanställd? Är det någon som vill ta
över riktigt långa helgpass i utbyte mot fl era lediga dagar mitt i veckan,
om ett sådant pass blir ledigt?
SAMLA ArGuMeNT. När ni så småningom tar diskussionen med arbetsgivaren
är det klokt att ha samlat på bra argument, gärna redovisade utifrån
verksamhetens behov. ”Med den här modellen får vi gladare barn, nöjdare
patienter, bättre ekonomi och en personal som mår bättre”, eller hur ni nu
ser fördelarna.
SKAPA eNIGHeT. Alla tycker inte om förändringar, särskilt inte förändringar
som vänder upp och ned på de rutiner man har byggt upp i sin privata
värld. Men det är viktigt att ni lyckas skapa enighet när det gäller schemaläggningen.
Glöm bara inte att det faktiskt är arbetsgivaren som fattar
beslutet om hur schemat förläggs.
beSLuT PÅ rÄTT NIVÅ. Arbetsgivaren ska alltså fatta beslutet om ny schemaläggning
i samråd med facket och utifrån gällande regler i lagar och
avtal. Avtal om avvikelser från reglerna ombesörjs av ombudsmannen på
avdelningen. Som också tar hand om tvister för brott mot det centrala kollektivavtalet.
SAMTALA OM
Börja gärna med ett inledande samtal om hur schemat fungerar.
4Hur fungerar det i dag?
4Vad vill ni ändra på?
4Gör ni rätt saker vid rätt tidpunkt?
4Kommer verksamheten att ställa nya krav på bemanningen?
1

20
Schemaläggning kan vara pilligt och krångligt men det handlar om att göra det bästa för alla.
Nya scheman när lagen ändrades
Det nya schemat blev inte toppen, men acceptabelt, även om det leder till sämre service för de
boende. Så kan man sammanfatta konsekvenserna av de nya reglerna i Arbetstidslagen för de
anställda på fem gruppboenden i Kortedala utanför Göteborg.
– Nu måste vi jobba fler helger och valfriheten är mindre, konstaterar Anna Maria Saastamoinen,
schemaansvarig på sektionen i Kortedala. Tidigare behövde vi bara jobba var tredje helg. Nu måste
vi jobba tre helger av sex på mitt gruppboende Fjällbopark 18–20.
Det är många arbetsplatser i kommuner och
landsting som har kämpat för att hinna ändra
sina scheman i tid till årsskiftet 2006/2007.
Gruppboendena för funktionshindrade i
Kortedala hör till dem som gick i mål som det
var tänkt. Från och med den första januari 2007
jobbar personalen efter de nya reglerna.
– Men det var inte lätt att få till det nya
schemat, konstaterar Anna Maria Saastamoinen.
Och trots att jag har varit med på två
informationsmöten och har stor erfarenhet av
schemaläggning händer det att jag gör fel.
Det är hon som har varit fackets vakande
öga när det gäller de nya arbetstiderna. Många
scheman har passerat hennes ögon.
Men hon har inte varit ensam. En särskild
schemagrupp bestående av de schemaansvariga
på fem gruppboenden för funktionshindrade har
tillsammans försökt att få ihop de nya reglerna
med de behov som de boende och verksamheten
har. Och naturligtvis personalens eget behov av
att få en fungerande privat vardag, trots de nya
arbetstiderna.
Anna Maria berättar om gruppens arbete och
konsekvenserna för verksamheten tillsammans
med Carina, Natalie, Cattis, Marlen och Rigmor,

som är samordningsansvarig för de olika boendena.
Till en början har schemagruppen arbetat fram
ett grundschema.
– Valfriheten har vi väntat med. Vi måste först
få basschemat att fungera, säger Anna Maria.
Tack vare att arbetsgivaren var ute i god tid,
kom också diskussionerna i sektionen igång
relativt tidigt under hösten.
– Arbetsgivaren har haft en schemaexpert som
har åkt runt och pratat med olika arbetsplatser
för att underlätta arbetet, fortsätter hon. Det är
ju också arbetsgivaren som bestämmer schemat.
Många tror att det är facket. Så är det alltså inte,
men vi får naturligtvis ha synpunkter och lägga
fram förslag. Bra scheman gör att det blir mindre
gnissel på arbetsplatserna.
En viktig fråga har varit hur man bestämmer
”brytpunkten”, d v s det klockslag som man sätter
för att kunna beräkna dygnsvilan. Det påverkar
alla beräkningar under schemaperioden.
– Vi har fått pröva oss fram och har just nu
hamnat i ett läge där schemat passar verksamheten,
men då det är svårt för mig som fackligt
förtroendevald att få in facklig tid, säger Anna­
Maria. Men det löser vi.
– Med de nya reglerna är det också svårt att
få tid för arbetsplatsträffar, säger hon. Ett förslag
från arbetsgivaren är att vi ska ha ett heldagsmöte
varannan månad och sedan två tvåtimmarsmöten,
men det har vi inte diskuterat klart.
Hur fungerade det att arbeta fram nya scheman?
– De olika boendena har olika verksamhet
och det gällde att ta hänsyn till det när vi
konstruerade deras olika scheman, säger Rigmor.
Fjällängeln måste till exempel ha nattvak, medan
verksamheten här på Fjällbogården 18–20 har
sovande jour. Det påverkar i sin tur hur många
helger i månaden personalen måste jobba.
Hon betonar att det är viktigt att man känner
till verksamhetens behov när man lägger schemat.
De andra i schemagruppen accepterar läget,
men ser klara försämringar när det gäller
arbetstiden, både för egen del och när det gäller
verksamheten.
– Tidigare har vi arbetat i sexveckorsschema
och haft stor frihet att lägga in våra önskemål,
säger Carina. Vi har också kunnat byta med var­
andra. Om jag har velat och det har fungerat för
de andra har jag kunnat arbeta två helger i rad för
att sedan vara ledig i fyra helger.
Flexibiliteten har gjort det möjligt för de
anställda att till exempel gå ganska tidskrävande
utbildningar och ha privata aktiviteter vid sidan av
jobbet.
– De gamla reglerna gjorde det lättare, säger
Natalie.
Nu blir det betydligt krångligare och svårare
med de egna önskemålen. Marlen får till exempel
göra avkall på en del av sitt resande. För andra
blir det mindre tid för vänner och familjen.
”Arbetsgivaren har haft en schemaexpert
om har åkt runt och pratat med olika arbetsplatser
för att underlätta arbete.
Det är ju också arbetsgivaren som bestämmer
schemat. Många tror att det är facket.
Så är det alltså inte”
Men störst problem är ändå att flexibiliteten för
verksamheten försvinner med de nya reglerna,
menar deltagarna i schemagruppen. Det blir inte
lika lätt att jobba extra ett par timmar om någon
boende till exempel skadar en tand och akut
måste få hjälp att ta sig till tandläkaren. Det kan
förskjuta schematiderna helt och göra att man inte
kan gå på sitt ordinarie schema dagen efter.
Med de nya arbetstiderna kan också det också
bli svårt att ordna de sociala aktiviteterna utanför
gruppboendet, det som är en så viktig del i verksamheten,
menar de.
Arbetstiderna som gäller så här i början av året
är ett försöksschema och nästa period är det dags
att ta hänsyn även till de personliga önskemålen.
Det blir pilligt och krångligt, men det handlar om
att göra det bästa även om de nya arbetstiderna
helt klart innebär försämringar, menar gruppen.
– Samtidigt har jag hört att en del anställda
inom äldreomsorgen faktiskt har fått ett bättre
schema med de nya reglerna, säger Anna Maria
Saastamoinen. De kan jobba längre pass på helgerna
och får en mer sammanhängande ledighet
jämfört med tidigare.
21

Att lägga scheman
Kortedala är ett exempel bland många på hur man har valt att styra
schemaläggningen lokalt. Det gamla systemet har arbetats om så att
det ska fungera med de nya reglerna i Arbetstidslagen.
Det gäller naturligtvis för alla andra också. Även färdiga schemamodeller
måste anpassas efter de nya reglerna.
Det finns många datorprogram man kan välja bland när man ska införa
en ny schemamodell. Klokt är att du och dina arbetskamrater börjar med
att diskutera hur ni själva skulle vilja lägga era scheman, vad verksamheten
behöver och vilka särskilda krav som arbetsgivaren har. Därefter är det
dags att se efter om ni kan få hjälp av några befintliga program eller om
ni kan inspireras av hur andra har arbetat. Kanske ni kan rucka på några
av era krav om modellen i övrigt verkar bra. Kanske ni i stället ska be om
hjälp att konstruera ett eget system.
Det är viktigt att era behov lokalt styr vilken arbetstidsmodell ni väljer.
Men ni måste se till att följa de grundläggande trygghetskraven som finns i
centrala och lokala avtal. Om ni vill ändra de grundläggande förutsättningarna
är det viktigt att arbeta tillsammans med ombudsmännen på
avdelningen. Det är bara de som har rätt att sluta avtal med arbetsgivaren
om nya villkor, d v s om avsteg från det centrala kollektivavtalet.
Olika mOdeller för schemaläggning/arbetstidsmOdeller
Det finns många spännande sätt att lägga scheman som passar både verksamheten
och anställda. Uppfinningsrikedomen är stor lokalt och det finns många etablerade
schemasystem som kan användas. De olika modellerna kan rymma flera aspekter av
arbetstiden, som arbetstidens längd, förläggning och sysselsättningsgraden.
Gemensamt för många av modellerna är att de är flexibla både när det gäller
de anställdas önskemål och när det gäller verksamhetens behov av olika
bemanning vid olika tider på dygnet. De ger ofta arbetstagarna ett stort
inflytande över arbetstiden och också en större chans till heltidstjänster.
Fördelarna med de olika arbetstidsmodellerna är uppenbara. Förutom
att de anställda får bättre inflytande, kan man se positiva effekter på
arbetsmiljön och att hälsan blir bättre. Samtidigt bör man fundera på
eventuella risker och problem. Från utvärderingar av olika modeller vet
man att långsiktigheten och stabiliteten i verksamheten kan bli lidande.
Det finns även en risk att grundbemanningen blir för låg. Det är klokt att
fundera på frihetens avigsidor för enskilda arbetstagare. Å ena sidan kan
man påverka när man är ledig och när man jobbar och på så sätt lättare
få ihop arbetsschemat med livsschemat i övrigt. Å andra sidan kan en del
uppfatta möjligheterna som otrygghet. Man vet aldrig vad som gäller och
schemat ändrar sig hela tiden. Om man arbetar efter ett poängsystem, där
arbetspass som är mindre attraktiva ger högre poäng, finns också risken
att en del anställda arbetar mycket och länge på obekväma arbetstider.
Vilket i längden kan vara stressande och ohälsosamt.
Smarthet är
att…
DISKUTERA MED FLERA
2

2
KoMMuNALS
ArbeTSTIdSPoLITISKA
MÅL
Heltidsarbete en rättighet – deltidsarbete
en möjlighet.
Anställningar ska vara tillsvidareanställningar
Arbetsorganisationen ska möjliggöra
heltidsarbete.
Arbetsvillkor, reell bemanning och
arbetstyngd ska utformas så att
medlemmarna kan välja att arbeta
heltid. Dessutom måste fördelningen
av det obetalda hemarbetet mellan
män och kvinnor möjliggöra heltidsarbete
Kommunal ska främja lokala arbetstidslösningar
som inom ramen för
trygga kollektivavtal gör det möjligt
för medlemmarna att ha inflytande
över sin arbetstid, dess förläggning,
längd och omfattning.
Läs mer i Hela tiden, som godkändes
av Kommunals förbundsmöte 200 .
Så här fungerar några av de vanligaste modellerna. Självklart måste de anpassas
efter de nya reglerna i Arbetstidslagen som gäller från och med den 1
januari 2007. En längre beskrivning av modellerna och lokala erfarenheter
av att använda dem finns i Kommunals skrift ”Att förlägga sin tid” från 2006.
Individuellt förlagd arbetstid
Det finns många olika tekniska lösningar som gör att personalen på ett
demokratiskt sätt kan få vara med och påverka sin arbetstid. Säkert har du
hört talas om Time Care, Frida, Medvind och Palett. De är olika system
för egenplanering av arbetstiden och har använts de senaste tio åren.
Grundtanken är att året är indelat i olika schemaperioder och inför varje
ny period gör personalen ett nytt schema. Ingen har förtur till något av
arbetspassen utan bemanningen görs från grunden varje ny period. Ofta
går det till så att de anställda skriver in sina önskemål och sedan är det en
liten arbetsgrupp som ställer samman önskemålen och jämkar ihop dem.
Den här sortens schemamodeller är vanligast inom äldreomsorgen och
hälso­ och sjukvården. Framför allt är det undersköterskor, vårdbiträden,
skötare, personliga assistenter och barnsköterskor som arbetar på detta sätt.
På vissa håll har man lagt in friskvård, tid för kompetensutveckling,
årsarbetstider och flextider i de olika systemen.
Fördelarna är många. Det visar inte minst de lokala erfarenheterna. I
Kommunals redovisning av de olika modellerna är det tydligt att de arbetsplatser
som har lagt upp schemat på detta sätt har fått mycket lättare
att bemanna arbetspass som tidigare varit oattraktiva, som vissa nattpass
(se rapporten ”Att förlägga sin tid”).
Att själv kunna påverka sin arbetstid har också skapat stor delaktighet i
verksamheten. Man ändrade rutiner så att schemaläggningen bättre passade
verksamhetens behov och på så sätt blev arbetsmiljön bättre. Den stora
vinsten för de anställda var också att arbetstiden lättare gick att förena
med fritiden och familjens behov. Att alla jobbade med alla ledde också till
en djupare gemenskap i arbetsgruppen.

För arbetsgivaren var fördelarna jämnare bemanning. Det blev lättare att
täcka upp för planerad frånvaro och bevilja ledighet. Kostnaden för
vikarier minskade tydligt. Nackdelen för arbetsgivaren är att själva schemaläggningen
inför varje period tar tid och därmed kostar pengar, att valet
av olika pass kan skapa konflikter i arbetsgruppen och att cheferna kan
uppleva att de har mindre kontroll och makt över medarbetarna.
Den mest kritiska punkten är ändå själva nivån för grundbemanning.
Risken är att den sätts för lågt vilket leder till ett mycket stressigare arbete,
där det till och med kan vara svårt att ta ut sin rast.
Poängmodeller
Inom hälso­ och sjukvården är det också vanligt med olika poängmodeller,
där arbetspassen är olika mycket värda beroende på hur attraktiva de är.
Som anställd kan man till exempel välja att jobba på nätter och storhelger.
På så sätt kan man tjäna mer för samma arbetad tid.
Fördelarna är att de anställda kan påverka både lönen och arbetstiderna.
Nackdelar kan visa sig om arbetsgivaren inte tar in ersättare om bemanningen
minskar. För en del kan schemasystemet kanske bli en ekonomisk
fälla med behov av hög lön, vilket leder till att man åtar sig fler oattraktiva
arbetspass, upplever stress och dålig arbetsmiljö.
De lokala erfarenheterna av att arbeta med olika poängmodeller skiftar
och hänger bland annat ihop med hur modellen är konstruerad. Erfarenheterna
av modeller som är relaterade till lön är sämre än för modeller
som är relaterade till tid.
Om schemamodellen knyts till lönen, blir varje arbetad timme värd
olika mycket i pengar beroende på hur attraktivt arbetspasset är. Genom
att arbeta på obekväma tider kan de anställda kvittera ut högre lön.
25

2
cITAT ur HeLA TIdeN
oM FLyTANde TId:
Avtal som innehåller så kallad flytande
tid, det vill säga arbetstid som
inte är schemalagd, kan innebära
problem för personer som arbetar
deltid. I dessa fall står personerna
inte till arbetsmarknadens förfogande
utan till den enskilde arbetsgivarens
förfogande. Resultatet blir att dessa
personer inte har rätt till ersättning
från a-kassan när arbetsgivaren inte
kan erbjuda önskad sysselsättningsgrad.
Förändringar i sysselsättningsgraden
påverkar även den sjukpenningsgrundande
inkomsten (SGI) som
ligger till grund för ersättning vid
sjukdom samt vid vård av barn och
föräldraledighet.
Den andra varianten kopplar arbetspassen till tid. Den anställde ska
varje vecka samla ihop ett visst antal poäng som motsvarar sysselsättningsgraden.
Ett attraktivt dagpass mitt i veckan kan då vara värt mindre tidpoäng
jämfört med ett oattraktivt pass på nyårsafton.
I en del fall har poängmodellen som är kopplad till tid blivit dyrare för
arbetsgivaren. I ett fall uppfattade både ledning och personal att arbetstiden
kapats för mycket, samtidigt som det har varit svårt att styra bemanningen.
Modellen uppfattades inte ha någon effekt på vare sig rekrytering,
personalomsättning eller frånvaro. Dessutom har själva bemanningen enligt
arbetsgivaren tagit mycket tid och lett till konflikter i arbetsgruppen.
I ett annat fall var erfarenheterna betydligt bättre. Personalen uppfattade
att schemamodellen ledde till bättre framförhållning för verksamhetsplaneringen,
minskade behovet av externa vikarier och gav en jämnare
bemanning under hela dygnet.
De lokala erfarenheterna av poängmodellen relaterad till lönen är ändå
att modellen sammantaget har fler nackdelar än fördelar. Den har medfört
att tid för kompetensutveckling, möten, raster och överlappningstid har
minskat markant. Kontinuiteten har minskat när arbetslag har brutits upp
och personalen har arbetet i nya konstellationer.
Erfarenheterna av att i stället arbeta med en poängmodell som är relaterad
till tid är betydligt bättre. Personalen talar om bättre inflytande och
bättre arbetsmiljö. De tycker att framförhållningen i planeringen har blivit
mycket bättre, att stressen har minskat och att fler är engagerade i verksamhetsplaneringen.
En nackdel med att lägga schemat med hjälp av en poängmodeller är
ändå att systemet tar för lång tid att administrera.
Poängmodeller är framför allt vanliga bland undersköterskor och barnsköterskor.
3-3-modellen
Det här är en populär arbetstidsmodell som används i både offentlig och
privat verksamhet, framför allt inom äldreomsorg och hälso­ och sjukvård.
Det finns numera olika varianter av 3­3­modellen, som går ut på att
man arbetar tre dagar och sedan är ledig tre dagar, oavsett om det är helg
eller inte. Dessutom förfogar arbetsgivaren över ytterligare ett antal dagar
där personalen kan schemaläggas. Denna tid kan vara olika lång på olika
arbetsplatser och variera mellan 15 och 21 dagar. De extra dagarna kan till
exempel användas vid korttidsfrånvaro, ökad vårdtyngd och kompetensutveckling.
Ibland avviker 3­3­modellen från reglerna i det centrala avtalet. Avvikelserna
finns då framförhandlade i det lokala avtalet. Det kan till exempel
handla om längre schemaläggningsperioder.
Överlag har modellen många fördelar. De tre lediga dagarna gör att man
hinner vila ut mellan passen, vilket troligen kan leda till lägre sjukfrånvaro.
Nackdelar kan vara att man arbetar fler helgpass än med ett vanligt schema
och att man som anställd inte har kontroll över den flytande tiden.

För arbetsgivaren är fördelarna uppenbara. Personalen är mer nöjd och
upplever att den orkar mer, sjukfrånvaron sjunker ofta och bemanningen
är jämnare. Den arbetsgivare som vill kan bygga upp vikariepooler och
fler i den ordinarie personalen kan rycka in vid sjukskrivningar och på helger.
Nackdelen är till en början högre kostnader på grund av den kortare
arbetstiden.
Många som prövat 3­3­modellen lokalt har valt att göra det för att förbättra
personalens hälsa, genom bättre återhämtning mellan arbetspassen.
Tanken har också varit att personalens delaktighet ska öka och att bemanningen
ska bli jämnare över veckans dagar. Det i sin tur ska leda till en
bättre kvalitet i verksamheten. Förhoppningen har också varit att man
inte ska behöva kalla in så många vikarier och att det ska vara lättare att
rekrytera ny personal.
3­3­modellerna verkar ha gett bra resultat. Många anställda berättar
att värk i axlar, rygg och nacke har minskat. Sömnen har blivit bättre. Det
har i sin tur lett till att personalen tycker att arbetsmiljön har blivit bättre.
Man orkar mer både på jobbet och fritiden och balansen mellan de båda
världarna har blivit bättre.
Dessutom har stressen minskat och personalen uppskattar de fasta arbetslag
som blivit följden av den nya schemamodellen. Och när det behövs
vikarier är det erfaren och känd personal som kommer in.
För verksamheten har systemet blivit dyrare och för personalen finns
det trots allt nackdelar. Man träffar inte längre alla sina arbetskamrater.
Schemat leder också till att man jobbar många helger, vilket gör jobbet tungt.
Det blir svårare att umgås med familjen och vänner. En annan nackdel är
att deltidsanställda måste arbeta samma antal dagar som heltidare.
Olika 3­3­modeller används framför allt av personalgrupper som vårdbiträden,
undersköterskor, mentalskötare och barnsköterskor.
27

2
Årsarbetstid
Att lägga schemat utifrån den samlade årsarbetstiden är inget nytt. Det
har gjorts sedan ett tiotal år och ofta används modellen tillsammans med
individuellt förlagd arbetstid, timbank och flextidsavtal. Det är inte ovanligt
att man väljer att använda schematekniska planeringsprogram som
Time Care, Frida och Palett.
Modellen används hos både offentliga och privata arbetsgivare och går
ut på att varje anställd har en timbank för året med plus­ och minustid.
Schemat läggs utifrån personalens önskemål och verksamhetens krav
under en period i taget, d v s ett bestämt antal veckor. Med jämna mellanrum
stäms vars och ens timmar av.
Fördelarna är att personalen kan styra sin tid. Det finns utrymme för
sammanhållen ledighet och skapar också större sammanhållning i arbetsgruppen.
Lokalt har syftet varit att ge personalen ökade möjligheter att styra över
sin tid och de utvärderingar som har gjorts har också visat att flexibiliteten
uppskattas av personalen. Den gör det möjligt att utnyttja den arbetsfria
tiden bättre och många småbarnsföräldrar anser att den förenklar till­varon.
Årsarbetstidsmodellen har dessutom ofta lett till en större rotation på
arbetspass och arbetsuppgifter, vilket skapar större förståelse inom personalgruppen.
På så sätt höjs också kompetensen hos personalen och effektiviteten
blir bättre.
Timbanksmodellen
Den som arbetar efter en timbanksmodell kan välja att jobba hårdare en
period för att ta ut en större ledighet under en annan period. Man kan
med andra ord – inom en viss gräns – samla på sig plus­ och minustid i
schemat genom att förlägga arbetstiden på olika sätt.

Nu fi nns det många variationer av timbanksmodellen, men de fl esta har
en gräns för hur stor den överskjutande och underskjutande arbetstiden
får vara. Den tid som kan användas på kontot gäller ofta en begränsad del
av arbetstiden och vissa varianter har också en lägsta gräns när lönen inte
påverkas av ställningen på arbetstidskontot.
Ofta används timbanksmodellen tillsammans med en annan arbetstidsmodell,
till exempel årsarbetstid eller önskeschema av något slag. Ibland
fungerar timbankskontot för att höja sysselsättningsgraden.
Ett av de viktigaste motiven för timbanksmodellen har varit att man
behöver kunna anpassa bemanningen efter arbetsintensiteten, att kunna
kalla in eller skicka hem personal. Men också att ge personalen större
infl ytande över arbetstidens förläggning och sysselsättningsgrad.
Erfarenheterna av hur det har fungerat i praktiken har varit blandade.
På vissa håll upplever personalen mera delaktighet och de anställdas
sysselsättningsgrad har kunnat ökas. På andra håll upplevs systemet som
stressigt och osäkert. I Malmö önskar personalen en bättre fram­förhållning
så att de ska veta mer när arbetstidsmodellen ska tillämpas.
På fl era ställen fungerar timbanksmodellen som en vikariepool. Det har
lett till att kostnaderna för vikarier, mertid och övertid delvis har sjunkit.
Personalpool, interna bemanningsföretag och fl exteam
En del verksamheter i kommuner och landsting använder sig av personalpooler,
interna bemanningsföretag och fl exteam. Ofta anställs personal direkt
till personalpoolen, men poolen kan också ingå som en del i ett större
projekt med årsarbetstid, timbank och så vidare. Personalpoolen kan vara
ett sätt att utöka arbetstiden för den som har deltid.
Överlag är erfarenheterna av att jobba på detta sätt goda. Poolerna
fungerar som en intern vikarieorganisation och förutsätter därför att de
som ingår kan jobba inom fl era verksamheter. De kan därmed delvis
själva styra över arbetstiderna och variationen i arbetsuppgifter känns
utvecklande, personalen har breddat sin kompetens. För verksamheten är
det också bra att det är erfaren personal som kommer när det behövs en
vikarie.
En nackdel är ändå att det kan vara svårt att hela tiden anpassa sig till
nya rutiner och att det ibland inte ges någon tid för introduktion på de nya
arbetsplatser man kommer till. Till en del kan det också kännas otryggt att
hela tiden byta arbetsplats, visar de praktiska erfarenheterna.
DISKUTERA
4Diskutera fördelarna och nackdelarna med din nuvarande schemamodell.
Vad fungerar bra och vad fungerar mindre bra?
4Är modellen tillräckligt fl exibel?
4Finns det några andra schemamodeller, till exempel bland dem som
har presenterats här, som du tror skulle fungera bättre?
2

0
brA ATT LÄSA
Hela tiden (Kommunal 200 )
Att förlägga sin tid (Kommunal 200 )
Tiden på jobbet (Kommunal 200 )
Arbetstidslagen
Hur går vi vidare?
Du har nu läst om hur man kan vara med och påverka schemaläggningen.
Kanske har du och dina kolleger precis börjat diskutera
arbetstiderna, kanske ni redan är mitt uppe i en förändring.
Arbetstiderna brukar vara en fråga som engagerar och det är inte konstigt
om diskussionen dyker upp när man får en stund över, vid kaffebordet, på
väg till och från jobbet, när arbetsuppgifterna tillåter en liten paus. Om
ni verkligen vill förändra schemaläggningen är det viktigt att också lyfta
in samtalet på arbetsplatsträffarna. Då får alla en chans att vara med och
säga sin mening. Och då kan ni tillsammans lägga upp en strategi för hur
ni ska gå vidare.
Ni kan få hjälp av Kommunals sektion för att reda ut vad som gäller. Om
diskussionen landar i att ni skulle vilja ha nya villkor i kollektivavtalet är
det ombudsmannen på avdelningen som ska sköta förhandlingarna med
arbetsgivaren. En sektionsföreträdare kan också sköta förhandlingarna
efter delegering från avdelningen.
Kanske vill ni också fördjupa kunskapen genom att se hur andra har
gjort.
Ta gärna chansen och lägg redan nu upp en första handlingsplan för hur
ni ska arbeta vidare.
Schyssta schemat, ett studiematerial från Kommunal
FÖRFATTARE: Sara Bergqvist Månson
PRODUKTION: Kommunals medlemsutvecklingsenhet,
Hemma Annonsbyrå och Jupiter Reklam
FOTO: Jerker Andersson, Maskot, Matton och Scanpix
TRycK: Första tryckningen, maj 2007
ISBN 7 1 71 1 72

Min handlingsplan för schemaläggning

Alla medlemmar vill kunna påverka sina arbetstider, men bara hälften
kan göra det i dag. Därför är det viktigt att du som medlem och fackligt
förtroendevald driver frågan.
I den här skriften kan du läsa mer om de regler som styr schemaläggningen
och vad som kan avtalas bort i lokala avtal. Du får en kort
sammanfattning av vad den nya EU­anpassningen av Arbetstidslagen innebär och hur
det påverkar schemat på din arbetsplats.
Här får du också många goda råd om vad som är bra att tänka på när ni diskuterar
nya sätt att hantera arbetstiden för att anpassa schemat enligt förändringarna i Arbetstidslagen
eller om ni av något annat skäl vill lägga om schemat.
ISBN 978 91 7141 726 8. Maj 2007