Västerbottens kaptener sammanfattar SDF-SM…

Västerbottens kaptener sammanfattar SDF-SM…
P17 - Sammanfattning av SM
Som en av länslagets kaptener så tänkte jag ge min syn på årets SDF-SM för 17 åringar. När jag och
Jonathan valde att ta hand om killarna så bestämde vi oss för att få spelarna att verkligen tro på
framgång för Västerbotten. Vi visste att årgången 91-92 skulle vara stark och ville då se till att ge laget
de bästa förutsättningar de kunde få för att lyckas nere i Nyköping. Alla vet vid detta laget hur det
gick, vi åkte ur gruppen i sista omgången mot Värmland. Alla vet dock inte att vi ledare är oerhört
stolta över vad killarna presterade på plats!
Västerbotten har alltid haft det tufft resultatmässigt i SDF och när vi hade våra första träffar i höstas så
trodde alla spelare att så skulle det bli även i år. Nu fick de i sak rätt men det som var den största
skillnaden på flera år var att vi inför den sista matchen hade allt i egna händer och framför allt, VI
trodde på oss själva, VI visste att vi var bra. VI visade dessutom alla andra hur bra vi kan vara!
Vi behövde en poäng i vår sista match mot Värmland men vi kunde också ta oss vidare om Småland
tog poäng mot Göteborg. Vi förlorade tyvärr vår match och när Småland, trots desperata försök och
mirakulösa missar inte lyckade kvittera i sin match, var turneringen över. Just på grund utav att vi nu
var så nära, och så värda att gå vidare!, blev förlusten och det faktum att vi var borta så enormt jobbigt
för alla inblandade. Det tog tid att smälta…
Jag är ändå enormt nöjd och framför allt stolt över de spelare som representerade Västerbotten i år.
Även om mycket av minnena och tankarna läggs på sista matchen så skall vi komma ihåg att vi spela
en innebandy som imponerade på alla som såg oss, allt från motståndare till förbundskaptener. Vi var i
”brygga” mot både Småland och Göteborg men visade en grym inställning gentemot varandra. Vi
skulle reda ut dessa underlägen vilket vi också gjorde. Vi gjorde det tillsammans! Alla spelare tog för
sig på planen och att få arbeta med spelare som är så målmedvetna som P17 var i år är något som jag
tränare verkligen inspirerades av. Vi hade en enorm ”lagenergi” och kanske även bästa
sammanhållning jag varit med om i ett lag, helt makalöst.
För vissa var detta sista gången man spelar i ett länslag och till er vill jag bara skicka med ett stort tack
för att ni verkligen ville något med den resa vi gjorde. Ni satte en hög nivå på vad som krävs av en
spelare i ett länslag, vilket ni som är födda 92 nu skall se till att upprätthålla vid nästa års SM. Vidare
hoppas jag att alla inblandade tar med sig en sak hem till sin klubb.
Vill man något med sitt innebandyspel och jobbar hårt varje träning och match så blir innebandy
det roligaste som finns. Det finns inga genvägar och det är först när man kombinerar sin talang
med ett oerhört slit som man kan prestera som bäst.
Man kommer aldrig kunna lova resultat och framgångar för det men jag tycker att vi skall vara
jättenöjda med vad vi åstadkom. Denna gång förlorade vi fel match och därmed skulle man kunna
kalla det ett misslyckande men jag hoppas att killarna, precis som vi ledare, upptäckt vikten av att
hänge sig till uppgiften. Då kan man uträtta stordåd! (men man behöver lite marginaler med sig också!
☺)
Nu börjar arbetet mot nästa års SM. Jag och Jonathan kommer att fortsätta även nästa år och det
arbetas redan med nya idéer för att göra nästa års upplaga av Västerbotten ännu bättre. Vi har sett
massor av spelare födda 92 som inte gick hela vägen i år men som vi tror kommer att vara slås om
platserna i truppen kommande år. Lägg därtill några intressanta 93or som kan lyfta truppen ytterligare
så ser det mycket intressant ut.

Tack alla som gjorde ert bästa på alla uttagningar i år!
Till alla ni 92:or samt 93:or som vill komma med i Västerbottens länslag nästa år så säger jag: våga
visa era bästa egenskaper och visa att just DU skall representera ett av Sveriges mest respektingivande
innebandydistrikt. Vill man så får man gärna höra av sig till mig, Jonathan eller David om man har
funderingar på vad just du behöver jobba med för att ta en plats. Generellt sett så kommer vi att trycka
hårdare på att våra spelare ska kunna stå upp för de ökade fysiska kraven på en innebandyspelare. Där
ligger vi faktiskt efter i Västerbotten…så ut i skogarna i sommar!
Är DU beredd att jobba stenhårt med din träning så kommer dina chanser vara mycket goda i
framtiden. Västerbottens dagar kommer att komma men ingen kommer att ge dem till oss gratis. Det är
VI som måste förbereda oss på rätt sätt och det är VI som måste ta ansvar för vår egen utveckling. DÅ
kommer Västerbotten att skina även på pojksidan…
”Some people want it to happen, some wish it would happen, others make it happen”
Michael Jordan
Tack för denna resa!
Johan Eriksson
Distriktslagskapten P17 2009
F17 - Sammanfattning av SM
När jag ser tillbaka på den resa jag och min kollega Erik Nygård har fått göra med dessa tjejer så kan
jag bara göra det med ett leende. Det är många duktiga tjejer som vi varit tvungna att plocka bort i
gallringen inför SM. Tjejer som också skulle ha gjort det bra om de fått chansen i SM, men vi tycker
vi hittade en bra mix i laget och lyckades hitta spelare som passade in i de roller vi sökte. Vi vill tacka
alla spelare som krigat på uttagningarna men inte nått hela vägen fram denna gång.
Något som vi jobbade mycket med både under SM, men även under förberedelserna, var att tjejerna
skulle känna att de hade vårt förtroende och att vi litade på dem. Ett exempel på detta var att
tidsschemat under SM gjordes tillsammans. Det var tjejerna som bestämde vilken tid som skulle vara
sovtider, samlingstider och andra riktlinjer för att de skulle prestera som bäst. Tjejerna har tagit ett
enormt ansvar med t.ex. nedjogg, mat och sömn.
Även på banan tycker jag tjejerna visade en härlig mognad. Det var imponerande att se hur de löste de
pressade situationer som uppstod under matcher. Som exempel kan nämnas att ”spela av” tid när vi
hade ledningen i matcherna. När jag satt på min kammare och försökte sammanfatta distriktslags-SM i
denna krönika så insåg jag att vi vann alla matcher med minst tre mål i slutspelet vilket visar på styrka.
Som kuriosa kan jag nämna att alla utespelare som var med i truppen gjorde poäng under SM samt
hade plus i plus/minus-spelet fem mot fem. Nedan följer en summering av våra SM-dagar.
Torsdag
Tidigt på torsdag morgon begav sig ett målmedvetet Västerbotten med buss från Umeå med
destination Nyköping. Efter en hel dags bussåkande stod middag och träning i en av matcharenorna på
schemat. Sedan väntade kvällsfika och en god nattsömn för att vi skulle vara pigga inför fredagens
tuffa matchande. Vi spelade nämligen tre matcher på fredagen i gruppspelet och en på lördagen,
medan många andra lag hade två matcher respektive dag. Laget bodde första natten i en
kampsportshall och övriga nätter i ett klassrum på hårt underlag. Många andra distrikt hade lagt pengar

på att bo på hotell och vandrarhem, vilket jag tycker gör lagets bedrift ännu större.
Fredag 11.00
Jämtland/Härjedalen-Västerbotten 1-9 (1-4,0-2,0-3)
Första matchen under SM blev en komfortabel seger mot Jämtland/Härjedalen. Detta trots att
Jämtland/Härjedalen skapade många bra målchanser i framförallt början av matchen framför vår
målvakt Janikke Taflin. Det kändes skönt att inleda mot ett på papperet sämre motståndare. Emelie
Marklund noterades för fem poäng och vi gjorde en stabil laginsats.
Fredag 16.15
Örebro-Västerbotten 2-3 (0-1,1-1,1-1)
En tight och tät match där vi mötte ett Örebro som spelade med ett bra försvarsspel och satsade allt på
kontringar. Laget stomme bestod av spelare från division 1-laget Kumla. Natalie McNeil och Frida
Norström gav oss ledningen med 2-0 innan Örebro kunde kvittera till 2-2. Iza Rydfjäll avgjorde
matchen i powerplay i mitten av sista perioden. Innan turneringen hade jag rankat Örebro som trea i
vår grupp, men de överraskade positivt på mig.
Fredag 21.30
Västerbotten-Värmland 8-2 (0-0,3-1,5-1)
Efter en mållös period så kliver framförallt vår ”Skellefteåfemma” fram och visar vägen. Centern
Frida Norström noterades för tre mål medan Emelie Marklund gjorde två. När vi lyckades vinna
samtliga matcher på fredagen så var vi klara gruppsegrare inför matchen mot Gotland. Trots att vi
redan var klara så var disciplinen bland tjejerna imponerande, ingen slarvade med nedjogg osv och alla
gjorde sitt yttersta för att vara så bra förberedda som möjligt inför resterande spel under helgen.
Lördag 11.00
Västerbotten-Gotland 8-1 (2-0,3-1,3-0)
Trots att förstaplatsen i gruppen var klar så gick vi in och ägde matchen mot Gotland. Vi visade att vi
var ett enormt kollektiv och skottstatistiken 43-8 säger väl det mesta om matchen. De chanser som
Gotland skapade hade målvakten Felicia Tjäderbom bra koll på. Att vi hade sju olika målskyttar visar
återigen på just den kollektiva styrkan.
Lördag 19.45
Västerbotten-Södermanland (Kvartsfinal) (0-0, 4-1,3-3)
I kvartsfinalen fick vi möta hemmadistriktet Södermanland. Tack vare bra scouting så kände vi oss väl
förberedda inför slutspelet och hade bra koll på våra motståndare. Det blev en jämn första halva av
matchen innan vi i mitten av andra perioden gick från 0-1 till 4-1 på några minuter efter bland annat
två mål av Evelina Sjöberg. Vi kontrollerade matchen tills i början av tredje perioden när vi bjuder
Södermanland på några lägen och de kan, efter att vi utökat till 5-1, reducera till 5-4. I mitten av sista
perioden får vi en straff och lagkaptenen Frida Norström visade prov på nerver av stål och gjorde 6-4.
Vår poängdrottning Emelie Marklund fastställde sedan slutresultatet, 7-4.
Efter vår kvartsfinal så väntade nedjogg och stretch innan tjejerna återvände tillbaka till förläggning
för kvällsfika och sömn. Det kändes extra bra när vi ledare satt kvar och såg Göteborgsgrabbarna spela
sin kvartsfinal klockan 21.30 med våra semifinalmotståndare på läktaren och vi visste att våra tjejer
vilade upp sig inför semifinalen.
Söndag 09.00
Göteborg-Västerbotten (Semifinal) 2-6 (0-4,2-0,0-2)
Vi trampade gasen i botten direkt och hade ledningen med 4-0 efter 6 minuter, efter två mål av Iza
Rydfjäll. Vi kändes piggare och hetare än Göteborg. Tyvärr så blev vi lite passiva i andra perioden och
bjöd in Göteborg i matchen. Göteborg lyckades reducera med två snabba mål i slutet av andra

perioden, sedan spikade Hanna Appelblad i målet igen och vi kunde utöka vår ledning i tredje
perioden till 6-2 genom mål av Tina Lundmark och Malin Nilsson.
Söndag 13.30
Stockholm-Västerbotten (Final) 1-4 (0-0,1-1,0-3)
Så var vi äntligen framme vid det stora delmålet under SM-helgen, nämligen finalen. Stockholm som
tidigare år prenumererat på medaljer av ädla valörer stod för motståndet. Matchen bjöd inte på något
skönspel utan det märktes att det gällde mycket. Skottstatistiken vann Stockholm med 13-10 vilket
måste vara något form av rekord i minst skjutna skott under en match. Det mål vi släppte in i finalen är
i boxplay så vi ”nollade” Stockholm i spelet 5-5. Frida Norström gav oss ledningen i andra perioden
innan Stockholm kvitterade i slutminuten. Efter andra perioden var det flera spelare i laget som kände
att vi var mycket piggare än Stockholm, vilket var en härlig känsla inför tredje perioden. I slutakten så
gav Emelie Marklund oss ledningen med 2-1 innan vi i mitten av tredje perioden gjorde 3-1 och 4-1
inom 16 sekunder. Först genom Emma Hamrén som krigade till sig en retur framför Stockholms mål
och vårt fjärde mål gjorde Emelie Marklund. Efter det spelade vi av tiden på ett i mina ögon enormt
moget sätt. SM-guldet var bärgat till Västerbotten!
Jag vill tacka alla spelare för den resa vi gjort tillsammans, även alla föräldrar som varit med och
stöttat oss under förberedelserna och även under SM. Ett tack även till alla klubbar och ledare i
föreningarna för det är ni som utvecklat dessa spelare. Förhoppningsvis fortsätter den utvecklingen i
klubblagen på samma sätt, vilket också skulle betyda att Västerbotten som distrikt även i framtiden
kommer att vara med och slåss om de ädlaste medaljerna.
Tack för denna resa!
Henrik Vilhelmsson
Distriktslagskapten Västerbottens F17 2009