Nr 3 - tema barns rätt till trygghet och skydd - Rädda Barnen

More documents

Recommendations

Info

Han lämnade aldrig barn agus sutardi, 39, växte själv upp på ett barnhem. nu är han tillbaka som rektor för samma institution. – mina egna erfarenheter gör att jag förstår vad barnen behöver, säger han. text sOPhie aRnÖ Foto elin beRGe a gus Sutardi kom till barnhemmet Asuhan Anak Nugraha i staden Bandung redan som 7-åring. – Jag hade definitivt hellre bott hemma, men min familj var fattig och hade inte råd att sätta mig i skola, förklarar han och lutar sig tillbaka i stolen bakom skrivbordet på den lilla rektorsexpeditionen. Efter en kortare utflykt som lärare är han tillbaka på den plats där han spenderade det mesta av sin uppväxt, och där han också mötte sin fru. Nu bor de med sina tre barn i ett av rummen på institutionen och ansvarar för verksamheten. – Vi försöker skapa en familjekänsla. Vi har förklarat för våra egna barn varför de måste dela med sig av oss. Men de klagar ibland på att de måste dela vår uppmärksamhet med andra. Han vill med sina erfarenheter bidra till att flera får mod, styrka och möjligheter som de kanske inte skulle ha fått annars. Det handlar framförallt om tillgången till utbildning. – De flesta barn som kommer hit har föräldrarna i livet men de kommer från väldigt fattiga förhållanden. Det ser vistelsen här som en chans och tävlar om att göra bra ifrån sig. – Vi gör utflykter, äter lunch med borgmästaren och andra aktiviteter som de aldrig skulle ha fått uppleva hemma. Men institutionen ställer också krav. Alla barn måste delta i olika arbetsuppgifter, lägga sig och kliva upp på samma tider oavsett vilken ålder de är i. De finns små möjligheter att påverka. – I och med att vi är en muslimsk institution är vi till exempel tvungna att be vissa tider. Vi måste väcka alla runt fyra på morgonen så att de hinner upp och tvätta sig före bönen. De som klagar är de som inte är vana att gå upp och be hemma. Vi försöker att göra det till en vana för dem. aGUS SUtaRdI mINNS att det var väldigt tufft när han var liten. – Den som inte följde reglerna fick hårda straff. Idag är det mildare tycker han. – Barnen får till exempel själva vara med och bestämma vilket straff den som inte har skött sig ska få. Det kan handla om att tvätta toaletterna, göra armhävningar eller sit-ups. Och samtidigt som reglerna är samma för alla försöker de anställda hitta ett sätt att möta varje enskilt barns behov. – Vi ger till exempel mer uppmärksamhet åt de yngsta, men får försöka dölja det för att inte skapa avundsjuka. En kväll i veckan samlas alla barn och personalen för ett samtal där var och en kan lätta sitt hjärta och få stöd. – Ofta tar de upp frågor som rör deras 34 Barn 3/2010
hemmet åtta relationer, både hemma och på institutionen, berättar Agus Sutardi. Generellt så tycker han att barnen på hans institution verkar må bra. Men han har också börjat tänka annorlunda sedan han började samarbeta med Rädda Barnen för två år sedan. 20 barn som har föräldrarna i närområdet har fått flytta hem – och ändå fortsätta att delta i barnhemmets skolverksamhet. – Även om vi har det bättre materiellt här än vad de har hemma så är separationen från föräldrarna alltid en belastning, säger han. Anknytningen är alltid bättre hemma. – Men det är svårt att lösa för dem som bor långt bort. Vem ska stå för transportkostnaderna när de åker till och från skolan? Så länge Agus Sutardi kan försörja sina egna barn, som är tolv, nio och tre år gamla, så skulle han aldrig skicka dem till en institution säger han. Däremot får de fortsätta finna sig i att dela med sig av sin pappa. – Jag tänker jobba här så länge barnen behöver min energi och mina tankar. ■ Barn 3/2010 barnhemmet anak nugraha Yanto Mulya Pibiwanto är föreståndare på barnhemmet bayi sehat. tillsammans med internationella Rädda barnens Florence Martin arbetar han för att flera av de placerade barnen ska kunna flytta hem igen. rädda Barnens arbete för barn på institution mILjoNER BaRN i världen beräknas idag bo på barnhem och andra institutioner. En ny rapport från Rädda Barnen visar att fyra av fem av dem har en förälder i livet. I Indonesien handlar det om så många som 96 procent. Det betyder att miljoner barn kanske i onödan utsätts för riskerna med att leva på en institution. Inte minst kan det vara ett trauma att tvingas lämna sina föräldrar, som med relevant stöd kanske skulle kunna ta hand om barnen i sitt eget hem. Rädda Barnen verkar för att myndigheter och de som arbetar med, eller ger pengar till barnhem istället ska lägga sina resurser på projekt som hjälper familjer att ta hand om sina barn hemma eller i närområdet. I många länder krävs det att familjeomsorgen på nationell och lokal nivå radikalt görs om. Det behövs också en striktare övervakning och kontroll av institutioner, mer information och opinionsbildning om vikten av att få vistas i familjemiljö. I Indonesien har Rädda Barnen haft ett nära samarbete med Socialdepartementet under de senaste fem åren. Några exempel på insatser är: ● Kartläggning av insatser för barn i behov av stöd ● Kartläggning av kvaliteten på landets barnhem ● Påverkansarbete och utbildning ● etablering av en ny databas för registrering och uppföljning av barn på institution och för utvärdering av verksamheten. ● stöd till utformandet av en ny nationell standard för landets institutioner ● Medverkan till ett nytt system för licensiering av socialarbetare. ● Rädda barnen bidrar också till en ny försöksverksamhet, en familjecentral i bandung, där barn och deras familjer ska kunna erbjudas alternativa former av stöd. arbetet i indonesien stöds genom internationella Rädda barnens globala satsning på barns rätt till trygghet och skydd, Child Protection initiative, CPi. Vill du veta mer? ladda ner Rädda barnens rapport ”Keeping children out of harmful institutions” på http://www. savethechildren.org.uk/en/54_9678.htm 35
Page 1 and 2: En trygg värld Ny global satsning
Page 3 and 4: Barn 3/2010 34 20 12 Global satsnin
Page 5 and 6: Rädda Barnen kämpar för barns r
Page 7 and 8: 28 27 26 I sommar har Tunisien och
Page 9 and 10: arns trygghet Afghanistan Irak Paki
Page 11 and 12: spår Barn 3/2010 Sierra Leone är
Page 13 and 14: 70 procent av befolkningen saknar a
Page 15 and 16: Barn 3/2010 15
Page 17 and 18: Ismail Sesay, 16 år hungern är de
Page 19 and 20: år kom det folk från FN som förh
Page 21 and 22: i krigets Sudan Barnen är att alla
Page 24 and 25: 24 Barn 3/2010
Page 26 and 27: På barnhemmet anak nugraha bor 60
Page 28 and 29: Flickorna äter i ett rum för sig.
Page 30 and 31: i princip ska kunna tvätta, städa
Page 32 and 33: Enkät Hur är det att bo på barnh
Page 36 and 37: KuLTuR Hallå Sofia Söderfjell, 18
Page 38 and 39: Maletide desilient, 28, har svårt
Page 40 and 41: Familjens bostad ligger nere i en s
Page 42 and 43: ädda Barnens arbete med återföre
Page 44 and 45: Läs mer om Världens Barn på svt.
Page 46 and 47: SISTA ORDET Elisabeth Dahlin, gener
Page 48: © Inter IKEA Systems B. V. 2008. P

Nr 3 - tema barns rätt till trygghet och skydd - Rädda Barnen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?