Nr 3 - tema barns rätt till trygghet och skydd - Rädda Barnen

More documents

Recommendations

Info

i princip ska kunna tvätta, städa och laga mat för sig själva, berättar Florence Martin. – Många gånger har vi sett att det är barnen som sköter om institutionen – istället för att institutionen sköter om dem. NäSta daG åKER vi för att besöka en av dessa institutioner. Här bor 60 barn i åldrarna 7 till 18 år – de flesta med föräldrarna i livet. Lokalerna är påfallande torftiga. Här finns inga leksaker – men en läcka i taket. Kala glödlampor ger en kall belysning, väggarna flagnar och fötterna klibbar mot ett oljigt kakelgolv. Många av de äldre pojkarna saknar sängar och får sova direkt på golvet. De yngre har trasiga skumgummimadrasser – utan lakan. Men här är stämningen uppsluppen. Barnen är frimodiga och nyfikna på oss besökare. De fnissar, skojar och vill gärna sätta ord på sina erfarenheter. Många berättar att de saknar sina föräldrar – men finner stöd hos vännerna. – Vi tar hand om och tröstar varandra när vi är ledsna, berättar en pojke. Förutom saknaden är de hårda reglerna – som inte går att påverka – det svåraste, tycker barnen. De klagar över att inte få gå ut när de vill. – Och så måste vi gå upp klockan fyra varje morgon. ” Man De är alla eniga om att de aldrig skulle placera sina egna barn på en institution. Och även barnhemmets föreståndare har börjat tänka om. – Att bo hemma är alltid bäst, det inser jag nu, säger han. föREStåNdaREN äR Ett levande exempel en stor förändring som Rädda Barnen länge har arbetat för. Det handlar om ett paradigmskifte. – Man har börjat förstå att institutionsvård inte är lösningen på alla problem, även om den så klart kan behövas ibland, säger Florence Martin. Tillsammans med indonesiska socialdepartementet verkar Rädda Barnen för ett mer familjebaserat stöd. Samarbete med lokala och trosbaserade organisationer är en viktig del av det arbetet. En central partner är Muhammadiya, landets näst största muslimska organisation och den enskilda organisation som driver flest barnhem. – Vi försöker nu öka fokus på att stötta familjer i lokalsamhället, säger Mas Ihsan Vidyia, 16, gör sig i ordning inför skoldagen. har börjat förstå att institutionsvård inte är lösningen på alla problem som är ordförande för intresseföreningen för Muhammadiyas institutioner. Men det har varit mycket debatt, rädsla och kritik från dem som arbetar på barnhemmen. – Många är oroliga att tappa kontrollen, att inte längre ha samma inflytande över barnens utbildning, berättar han. De känner också att de tappar sin funktion om de inte får rekrytera barn till sin verksamhet. – Vår största utmaning är att få dem att förändra sitt sätt att tänka. Vi försöker få dem att se att det ligger i barnens intresse att bo med sina föräldrar. Det är där anknytningen och kärleken finns. mEN aLLa Goda intentioner kräver också ekonomiska satsningar och politisk vilja. Nu gäller det att få parlamentet, som är väldigt traditionellt, att inse varför det är bättre med att stärka föräldrar än att bara placera barn på institution. – Vi måste visa dem att det är mer effektivt ekonomiskt, säger Makmur Sunusi, ansvarig för sociala tjänster och rehabi- 30 Barn 3/2010
litering på Socialdepartementet. Om vi tillhandahåller resurser, kunskap och hälsa till föräldrar så ökar antalet produktiva medborgare! – Dessutom behöver en familj inte lika mycket pengar som en institution. Och barn som får stanna hemma isoleras inte från sin kultur och sitt lokalsamhälle. Vi löser problemen där de uppstått, i familjerna, och utvecklar kunskapen där. Tillbaka på Asuhan Bayi Sehat barnhemmet i Bandung, är föreståndaren Yanto Mulya Pibiwanto inne på samma linje. – Vi har börjat besöka barnens familjer för att undersöka om de skulle kunna återvända hem. Om ekonomin är problemet så hjälper vi dem att starta en liten verksamhet. Det kan vara ett gatukök, sömnad eller att göra mindre reparationer så att de kan försörja sig och sitt barn. Vi fortsätter också att stå för barnets skolavgifter, via institutionen. Bara här i Bandungområdet har 400 barn kunnat flytta hem från olika institutioner de senaste åren. – Hos oss har vi tre som är på gång just nu. – Det är fantastiskt när man ser vilka goda saker som kan hända. Jag kan inte med ord beskriva vad jag känner när jag ser ett barn upptäcka sitt sammanhang. ■ Barn 3/2010 B an da Aceh Me d a n tvätt, städning och matlagning. Många gånger är det barnen som sköter om institutionen – istället för att institutionen sköter om dem. Gemensamma bönestunder hör till vardagen. Indiska Oceanen Sydkenesiska sjön Natuna BRUNEI Besar M A L A Y S I A Tarakan FILIPPINERNA Sumatra P ad ang SINGAPORE Borneo Pontianak J ambi B alikpapan P alu Halmahera S orong Palembang B en gkulu B an dar Lampung Jakarta B a n d ung Sulawesi Palangkaraya Palopo Ceram Buru B an jar masin Par epare K aimana Kendar i Amb on Ujungpandang Sema ra n g Suraba ya D ili Java TIMOR-LESTE Bali Timor (EAST TIMOR) Sumba Kupang Stilla havet Jay apura N abire Nya Guinea republiken indonesien/ republik indonesia Australien antaL invånare: 239 900 000 (2009) HuvudStad: Jakarta StatSSkick: republik, enhetsstat Yta: 1 904 569 km² FoLkGruPPer: javaneser 45 %, sundaneser 14 %, madureser 7,5 %, övriga 33,5 % reLiGioner: islam (huvudsakligen sunni), minoriteter av hinduer, hindu-buddister, kristna, utövare av traditionella inhemska religioner m fl viktiGaSte exPortvaror: olja, gas, industrivaror (främst elektroniska varor), naturgummi, palmolja, kaffe, räkor, textilier, skor medeLLivSLänGd: 69,7 (2005) BarnadödLiGHet: 28 per 1000 förlossningar (2005) BnP Per invånare: 2180 US dollar (2006) LäS- ocH SkrivkunniGHet: 90,5 % tiLLGånG tiLL rent vatten: 77% (2004) andeL Hiv-Smittade (bland befolkningen mellan 15-49 år gamla): 0,1 % (2005) tiLLGånG tiLL teLeFon (per 1000 invånare): 213 (2005) 31
Page 1 and 2: En trygg värld Ny global satsning
Page 3 and 4: Barn 3/2010 34 20 12 Global satsnin
Page 5 and 6: Rädda Barnen kämpar för barns r
Page 7 and 8: 28 27 26 I sommar har Tunisien och
Page 9 and 10: arns trygghet Afghanistan Irak Paki
Page 11 and 12: spår Barn 3/2010 Sierra Leone är
Page 13 and 14: 70 procent av befolkningen saknar a
Page 15 and 16: Barn 3/2010 15
Page 17 and 18: Ismail Sesay, 16 år hungern är de
Page 19 and 20: år kom det folk från FN som förh
Page 21 and 22: i krigets Sudan Barnen är att alla
Page 24 and 25: 24 Barn 3/2010
Page 26 and 27: På barnhemmet anak nugraha bor 60
Page 28 and 29: Flickorna äter i ett rum för sig.
Page 32 and 33: Enkät Hur är det att bo på barnh
Page 34 and 35: Han lämnade aldrig barn agus sutar
Page 36 and 37: KuLTuR Hallå Sofia Söderfjell, 18
Page 38 and 39: Maletide desilient, 28, har svårt
Page 40 and 41: Familjens bostad ligger nere i en s
Page 42 and 43: ädda Barnens arbete med återföre
Page 44 and 45: Läs mer om Världens Barn på svt.
Page 46 and 47: SISTA ORDET Elisabeth Dahlin, gener
Page 48: © Inter IKEA Systems B. V. 2008. P

Nr 3 - tema barns rätt till trygghet och skydd - Rädda Barnen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?