Nr 3 - tema barns rätt till trygghet och skydd - Rädda Barnen

år kom det folk från FN som förhandlade ut
en del av barnsoldaterna – däribland Morrison
och hans bror. De fördes till Rädda Barnens
center i byn Daru där de fick hjälp att
rehabiliteras.
– Vi fick gå i skolan, leka och prata om
det vi hade varit med om. Tiden på centret
förändrade mitt liv. Jag fick tillbaka hoppet
– och tron på mig själv.
Efter ett par månader lyckades personalen
från Rädda Barnen också spåra och
återförena Morrison med sin familj.
– Det är nog den bästa dagen i mitt liv.
Jag hoppas att jag någon gång ska få återuppleva
samma lyckokänsla som när jag
såg att mina föräldrar och syskon var vid
liv.
Men grannar och skola var inte lika
glada över att få honom tillbaks. Skolan
vägrade att ta emot Morrison, de vuxna förbjöd
sina barn att leka med honom.
– De sa att jag hade rebell-blod i ådrorna.
Morrison tror att han aldrig kommer att
helt slippa minnena från kriget. De finns
kvar som djupa ärr.
– Samtidigt tänker jag att jag är lyckligt
lottad, ingen i min familj skadades eller
dödades. Vi överlevde – trots allt. ■
rädda Barnen utbildar
militärer
sierra leone är ett av många länder i afrika som
har drabbats av långa väpnade konflikter.
sedan mitten av 1990-talet har Rädda barnen
utbildat militärer och fredbevarande styrkor i Öst-
och Västafrika. syftet är att göra militärerna medvetna
om hur barn påverkas av väpnade konflikter
och hur man bäst kan skydda dem.
Varje år utbildar Rädda barnen uppemot 12 000
militärer i afrika.
sierra leone idag –
sverige igår
för 200 år sedan var situationen
i Sverige lik den i dagens utvecklingsländer.
fattigdomen var utbredd.
arbetsvillkoren osäkra. många
familjer levde på marginalen.
– först på 1900-talet började
staten träda in som en garant
för den goda barndomen, säger
Bengt Sandin, professor.
text nadJa debOVe
SEtt UR Ett historiskt perspektiv är den
trygghet som staten kan erbjuda barn i
Sverige i dag ett relativt nytt fenomen.
För bara 200 år sedan var det många som
brottades med svåra försörjningsproblem.
Barna- och mödradödligheten var
hög. Barntiggeri och barnarbete var vanligt.
Precis som Sierra Leone i dag.
– Stödet till de allra mest utsatta var
beroende av välgörenhet och allmosor.
Familjerna fick överleva bäst de kunde,
säger Bengt Sandin, docent i historia och
professor i Tema Barn vid Linköpings
universitet.
Först i slutet av 1800-talet förbjöds
barnarbete och skolgången blev obligatorisk.
När barnen samlades på ett
ställe blev skillnaden mellan deras kön,
ekonomi, hälsa för första gången synlig.
En medvetenhet om barns olika sociala
villkor började växa fram.
– Staten började ta ett allt större ansvar.
1902 kom den första barnavårdslagen.
I den slogs det fast att staten hade ett
ansvar att skydda barn. Några år senare
blev det obligatoriskt för varje kommun
att inrätta en barnavårdsnämnd. De skulle
”hjälpa misshandlade eller vanvårdade
barn om dessa riskerade liv, hälsa eller att
bli vanartade”.
– Även föreställningen om barn ändrades,
de sågs allt mer som kompetenta
människor med resurser. Nu talade man
för första gången om att barn hade rätt
till mat, skydd och omsorg.
Under 1930-talet inrättades de första
barnavårdscentralerna och underhållsbidrag
till ensamma mödrar började delas
ut. Under 1940-talet infördes fria skolluncher
och det allmänna barnbidraget.
Senare infördes allmänna vaccinationer
mot difteri, polio och stelkramp.
1957 förbjöds aga i skolan och inte
förrän 1979 antogs den allmänna lagen
mot aga.
Det hade stor betydelse att barn i lag
fick samma rätt till fysisk integritet som
vuxna, säger Bengt Sandin.
Under slutet av 1900-talet fick barn
också allt större möjlighet att föra fram
sina åsikter i frågor som rörde dem, till
exempel i vårdnadstvister.
– I dag har de till och med ett lagstadgat
skydd mot verbala hot och kränkningar.
■
Barn 3/2010 19