Nr 3 - tema barns rätt till trygghet och skydd - Rädda Barnen

More documents

Recommendations

Info

” i kriget handlade allt om att överleva” många barn utnyttjades som barnsoldater under kriget i sierra Leone. morrison Jusu, 26, är en av dem. han tvingades bli soldat i rebellrörelsen när han bara var 13 år gammal. text nadJa debOVe Foto KaRl MelandeR moRRISoN jUSU VäxtE upp i en lite stad i östra Sierra Leone. Han gick i skolan, spelade fotboll och hade en massa kompisar. Men när han var sju år tog hans liv en ny vändning. Staden han bodde i intogs av gerillarörelsen RUF och ett inbördeskrig bröt ut. Kriget varade i över tio år. Förutom att minst 50 000 människor dödades, utsattes en kvarts miljon kvinnor för sexuellt våld och tiotusentals barn rövades bort. Omkring 30 000 barn tvingades bli soldater. Morrison var en av dem. En junidag på väg till skolan togs han tillfånga av rebellerna. Han hade hunnit bli 13 år. – Det första jag fick var militär träning och utbildning i att hantera vapen. Morrison tror att barn användes i kriget därför att de är billiga i drift. De är dessutom lättare att manipulera. Man kan få dem att göra saker som vuxna inte skulle gå med på. – Det var som en hjärntvätt. Man lydde bara order, allt handlade om att överleva. Morrisons uppgift under åren som barnsoldat var att bära fram vapen och ammunition till frontlinjen. – Det jag såg var fruktansvärt. Jag orkar knappt prata om det. Men tänk dig själv, du kan stå och prata med någon och nästa sekund är den personen död. Det hände hela tiden. Det var en slakt på människor – och jag såg på. RädSLaN att SjäLV bli skadad eller dödad var också plågsam. – Det var som en konstant stress. Jag längtade så mycket efter min familj, efter skolan, efter ett normalt liv. Men jag hade inget val – det var bara att fortsätta. När Morrison hade deltagit i kriget i tre 18 Barn 3/2010
år kom det folk från FN som förhandlade ut en del av barnsoldaterna – däribland Morrison och hans bror. De fördes till Rädda Barnens center i byn Daru där de fick hjälp att rehabiliteras. – Vi fick gå i skolan, leka och prata om det vi hade varit med om. Tiden på centret förändrade mitt liv. Jag fick tillbaka hoppet – och tron på mig själv. Efter ett par månader lyckades personalen från Rädda Barnen också spåra och återförena Morrison med sin familj. – Det är nog den bästa dagen i mitt liv. Jag hoppas att jag någon gång ska få återuppleva samma lyckokänsla som när jag såg att mina föräldrar och syskon var vid liv. Men grannar och skola var inte lika glada över att få honom tillbaks. Skolan vägrade att ta emot Morrison, de vuxna förbjöd sina barn att leka med honom. – De sa att jag hade rebell-blod i ådrorna. Morrison tror att han aldrig kommer att helt slippa minnena från kriget. De finns kvar som djupa ärr. – Samtidigt tänker jag att jag är lyckligt lottad, ingen i min familj skadades eller dödades. Vi överlevde – trots allt. ■ rädda Barnen utbildar militärer sierra leone är ett av många länder i afrika som har drabbats av långa väpnade konflikter. sedan mitten av 1990-talet har Rädda barnen utbildat militärer och fredbevarande styrkor i Öst- och Västafrika. syftet är att göra militärerna medvetna om hur barn påverkas av väpnade konflikter och hur man bäst kan skydda dem. Varje år utbildar Rädda barnen uppemot 12 000 militärer i afrika. sierra leone idag – sverige igår för 200 år sedan var situationen i Sverige lik den i dagens utvecklingsländer. fattigdomen var utbredd. arbetsvillkoren osäkra. många familjer levde på marginalen. – först på 1900-talet började staten träda in som en garant för den goda barndomen, säger Bengt Sandin, professor. text nadJa debOVe SEtt UR Ett historiskt perspektiv är den trygghet som staten kan erbjuda barn i Sverige i dag ett relativt nytt fenomen. För bara 200 år sedan var det många som brottades med svåra försörjningsproblem. Barna- och mödradödligheten var hög. Barntiggeri och barnarbete var vanligt. Precis som Sierra Leone i dag. – Stödet till de allra mest utsatta var beroende av välgörenhet och allmosor. Familjerna fick överleva bäst de kunde, säger Bengt Sandin, docent i historia och professor i Tema Barn vid Linköpings universitet. Först i slutet av 1800-talet förbjöds barnarbete och skolgången blev obligatorisk. När barnen samlades på ett ställe blev skillnaden mellan deras kön, ekonomi, hälsa för första gången synlig. En medvetenhet om barns olika sociala villkor började växa fram. – Staten började ta ett allt större ansvar. 1902 kom den första barnavårdslagen. I den slogs det fast att staten hade ett ansvar att skydda barn. Några år senare blev det obligatoriskt för varje kommun att inrätta en barnavårdsnämnd. De skulle ”hjälpa misshandlade eller vanvårdade barn om dessa riskerade liv, hälsa eller att bli vanartade”. – Även föreställningen om barn ändrades, de sågs allt mer som kompetenta människor med resurser. Nu talade man för första gången om att barn hade rätt till mat, skydd och omsorg. Under 1930-talet inrättades de första barnavårdscentralerna och underhållsbidrag till ensamma mödrar började delas ut. Under 1940-talet infördes fria skolluncher och det allmänna barnbidraget. Senare infördes allmänna vaccinationer mot difteri, polio och stelkramp. 1957 förbjöds aga i skolan och inte förrän 1979 antogs den allmänna lagen mot aga. Det hade stor betydelse att barn i lag fick samma rätt till fysisk integritet som vuxna, säger Bengt Sandin. Under slutet av 1900-talet fick barn också allt större möjlighet att föra fram sina åsikter i frågor som rörde dem, till exempel i vårdnadstvister. – I dag har de till och med ett lagstadgat skydd mot verbala hot och kränkningar. ■ Barn 3/2010 19
Page 1 and 2: En trygg värld Ny global satsning
Page 3 and 4: Barn 3/2010 34 20 12 Global satsnin
Page 5 and 6: Rädda Barnen kämpar för barns r
Page 7 and 8: 28 27 26 I sommar har Tunisien och
Page 9 and 10: arns trygghet Afghanistan Irak Paki
Page 11 and 12: spår Barn 3/2010 Sierra Leone är
Page 13 and 14: 70 procent av befolkningen saknar a
Page 15 and 16: Barn 3/2010 15
Page 17: Ismail Sesay, 16 år hungern är de
Page 21 and 22: i krigets Sudan Barnen är att alla
Page 24 and 25: 24 Barn 3/2010
Page 26 and 27: På barnhemmet anak nugraha bor 60
Page 28 and 29: Flickorna äter i ett rum för sig.
Page 30 and 31: i princip ska kunna tvätta, städa
Page 32 and 33: Enkät Hur är det att bo på barnh
Page 34 and 35: Han lämnade aldrig barn agus sutar
Page 36 and 37: KuLTuR Hallå Sofia Söderfjell, 18
Page 38 and 39: Maletide desilient, 28, har svårt
Page 40 and 41: Familjens bostad ligger nere i en s
Page 42 and 43: ädda Barnens arbete med återföre
Page 44 and 45: Läs mer om Världens Barn på svt.
Page 46 and 47: SISTA ORDET Elisabeth Dahlin, gener
Page 48: © Inter IKEA Systems B. V. 2008. P

Nr 3 - tema barns rätt till trygghet och skydd - Rädda Barnen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?