Nr 3 - tema barns rätt till trygghet och skydd - Rädda Barnen
Nr 3 - tema barns rätt till trygghet och skydd - Rädda Barnen
Nr 3 - tema barns rätt till trygghet och skydd - Rädda Barnen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En trygg<br />
värld<br />
Ny global satsning från <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
SiSta ordet: elisabeth dahlin<br />
Tidningen om <strong>barns</strong> räTTigheTer<br />
Haiti:<br />
På drift efter<br />
katastrofen<br />
Indonesien:<br />
Här är barnhem<br />
en industri<br />
Sierra Leone:<br />
En <strong>barns</strong>oldat<br />
be<strong>rätt</strong>ar
I samarbete med:<br />
DU FÅR MINST<br />
15 % RABATT OCH<br />
RÄDDA BARNEN<br />
FÅR 50 KRONOR.<br />
MEN DET FINNS KANSKE ÄNNU<br />
BÄTTRE SKÄL ATT BLI KUND HOS OSS.<br />
Vi gillar <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>. Därför får du som är månadsgivare<br />
eller medlem minst 15 % rabatt på din hemförsäkring<br />
hos oss. Dessutom skänker vi 50 kronor <strong>till</strong> <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong>s arbete.<br />
Hur vi arbetar med skadehantering är ett annat<br />
mycket bra skäl att bli kund hos oss. Vi vet att det<br />
viktigaste med en försäkring är vad som händer när en<br />
skada väl har skett. Hos oss kan du vara säker på att<br />
bli <strong>rätt</strong>vist behandlad, att det går så snabbt som möjligt<br />
<strong>och</strong> att du får hjälp av de hantverkare <strong>och</strong> specialister<br />
du behöver.<br />
Läs mer på www.if.se/raddabarnen eller ring 0771-655 655.<br />
2 Barn 1/2009
Barn 3/2010<br />
34<br />
20<br />
12 Global satsning på <strong>barns</strong> <strong>trygghet</strong><br />
Nu lanserar Internationella <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> den största satsningen någonsin<br />
för <strong>barns</strong> <strong>rätt</strong> <strong>till</strong> <strong>trygghet</strong> <strong>och</strong> <strong>skydd</strong>.<br />
20 I krigets spår<br />
I Sierra Leone, ett av världens fattigaste länder, har <strong>Rädda</strong> barnen varit<br />
med <strong>och</strong> utvecklat system för att <strong>skydd</strong>a barn mot våld.<br />
22 ”Allt handlade om att överleva”<br />
Många barn utnyttjades som <strong>barns</strong>oldater under kriget i<br />
Sierra Leone. Morrison Jusu, 26, är en av dem.<br />
30 I Sudan lever hoppet<br />
Haron, 14, tvingades fly för sitt liv. Idag får han stöd av <strong>Rädda</strong> barnen i<br />
ett av landets flyktingläger.<br />
36<br />
46<br />
INNEHåLL 3/2010<br />
34 <strong>Barnen</strong> betalar fattigdomens pris<br />
Ekonomisk press driver föräldrar att ge upp sina barn. Jasmine är ett av<br />
en halv miljon barn som lämnats på Indonesiens barnhem.<br />
36 Han lämnade aldrig barnhemmet<br />
Agus Sutardi, 39, växte själv upp på ett barnhem. Nu är han <strong>till</strong>baka som<br />
rektor för samma institution.<br />
44 ”Viktigt att våga se utsatta barn”<br />
Sargade barn saknar <strong>till</strong>it, menar författaren Susanna Alakoski i sin<br />
krönika. Men det är viktigt att ändå våga fråga hur de har det.<br />
46 Återförenade efter jordbävningen<br />
Tusentals barn kom ifrån sina familjer efter katastrofen i Haiti. Tidningen<br />
barn träffade fyra syskon som hade turen att återförenas.<br />
3
Tack alla huvudpartners<br />
för att ni hjälper oss att göra<br />
världen lite barnvänligare<br />
SAS stöttar vår stora kampanj Rewrite the Future<br />
– så att barn i konfl iktområden kan gå i skolan.<br />
Santa Maria hjälper utsatta barn<br />
i Colombia <strong>till</strong> en bättre utbildning.<br />
Med stöd från If genomför vi<br />
Private Property, en landsomfattande<br />
satsning kring ungas utsatthet på nätet.<br />
Pengarna från PostkodLotteriet har varit med<br />
<strong>och</strong> delfi nansierat en stor mängd projekt.<br />
De viktigaste arbetsområdena är att se <strong>till</strong><br />
att alla barn får gå i skolan <strong>och</strong> att inga barn<br />
ska behöva utsättas för våld.<br />
Vill du också samarbeta med <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>?<br />
Ring Jonas Olsson på tel 08-698 91 36 eller<br />
Emma Edwall på tel 08-698 67 51.<br />
IKEA är engagerad i flera projekt med <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>.<br />
Ett exempel är Föräldratelefonen dit man kan<br />
vända sig med frågor om barn <strong>och</strong> föräldraskap.<br />
Swedbank samverkar kring vårt arbete<br />
mot mobbning i de baltiska länderna.<br />
Via Banco Humanfonden som förvaltas av<br />
Swedbank Robur, stödjer fondsparare<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s arbete med att ge barn i krigs-<br />
<strong>och</strong> katastrofl änder <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> utbildning.<br />
Med stöd från Axfood genomför <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
utbildningskampanjen Rewrite the Future<br />
i Elfenbenskusten. Axfood stödjer även andra<br />
kampanjer med fokus på <strong>barns</strong> utbildning.
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> kämpar för <strong>barns</strong> <strong>rätt</strong>igheter. Vi<br />
väcker opinion <strong>och</strong> stöder barn i utsatta situationer<br />
– i Sverige <strong>och</strong> i världen. Vi är en folkrörelse<br />
som stöds av 270 000 medlemmar, faddrar <strong>och</strong><br />
givare. <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s huvudpartners är Axfood,<br />
IKEA, SAS, Santa Maria, Swedbank Robur,<br />
Postkodlotteriet, If <strong>och</strong> Swedbank.<br />
ordförande<br />
Inger Ashing<br />
Generalsekreterare<br />
Elisabeth Dahlin<br />
Plusgiro<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s plus- <strong>och</strong> bankgiro 90 20 03-3.<br />
Medlemsavgift: 200 kronor, plusgiro 90 01 11-6.<br />
Månadsgivare 100 kronor i månaden under<br />
minst 1 år.<br />
För mer information ring 08-698 90 30.<br />
Barn<br />
ISSN 1404-8965<br />
Barn – tidningen om <strong>barns</strong> <strong>rätt</strong>igheter ges ut<br />
av <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> med 4 nr/år. Medlemmar <strong>och</strong><br />
faddrar får tidningen gratis. För icke beställt<br />
material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller<br />
sig <strong>rätt</strong>en att redigera insänt material, samt att<br />
publicera materialet elektroniskt. Eftertryck <strong>och</strong><br />
utdrag med angivande av källa är <strong>till</strong>åtet. För<br />
signerade bidrag svarar författarna.<br />
Redaktion 08-698 90 00<br />
Sophie Arnö, chefredaktör sophie.arno@rb.se<br />
Nadja Debove, reporter nadja.debove@rb.se<br />
Ulla Ståhl, korrektur ulla.stahl@rb.se<br />
ansvarig utgivare<br />
Charlotta Sterky<br />
Prenumerationsärenden<br />
Barbro Fredriksson, barbro.fredriksson@rb.se<br />
08-698 92 59<br />
Produktion & grafisk form<br />
Spoon Publishing AB<br />
adress<br />
Barn, <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>, 107 88 Stockholm<br />
Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg<br />
e-post barn@rb.se<br />
Hemsida www.tidningenbarn.se<br />
annonser<br />
Annonsbolaget, 031-387 88 00<br />
info@annonsbolaget.nu<br />
tryck<br />
Sörmlands Grafiska, på miljövänligt papper.<br />
TS-kontrollerad upplaga 124 200 ex.<br />
art nr<br />
10652<br />
omslag<br />
Elin Berge<br />
medverkande i detta nummer<br />
Jonas Askergren, Elin Berge, Kristina Granqvist,<br />
Urban Hamid, Karl Melander, Martin von Krogh<br />
Barn 3/2010<br />
TIDNINGSTANKAR<br />
Sophie Arnö, chefredaktör,<br />
sophie.arno@rb.se<br />
Jag glömmer aldrig Jasmine. Två så mörka ögon. En blick helt utan förväntan.<br />
Jag mötte henne på ett av Indonesiens många barnhem där hon<br />
är ett av en halv miljon barn som lämnats, trots att föräldrarna lever.<br />
I det här numret av barn kan du läsa om Internationella<br />
<strong>Rädda</strong> barnens arbete för att fler av dem ska kunna flytta<br />
hem igen. Du kan också läsa om hur vi har bidragit<br />
<strong>till</strong> att bygga upp stödstrukturer för barn i Sierra Leone, ett av<br />
världens fattigaste länder <strong>och</strong> om hur <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> stöder barn<br />
i krigets Sudan.<br />
I ett nära port<strong>rätt</strong> få du också möta en av de familjer som kom<br />
ifrån varandra i samband med katastrofen på Haiti.<br />
VISSt SKULLE maN önska att inga barn behövde utsättas för våld,<br />
separationer <strong>och</strong> övergrepp. Ändå sker det dagligen. Miljontals<br />
barn i världen misshandlas, försummas <strong>och</strong> utnyttjas. Reportagen<br />
i det här numret av tidningen är bara några exempel.<br />
Därför lanserar internationella <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> nu den<br />
största globala satsningen någonsin för barn <strong>rätt</strong> <strong>till</strong><br />
<strong>trygghet</strong> <strong>och</strong> <strong>skydd</strong>, Child Protection Initiative, CPI.<br />
Arbetet leds av svenska <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> <strong>och</strong> satsningen<br />
innebär att vi från <strong>och</strong> med nu kommer att<br />
arbeta ännu närmare <strong>till</strong>sammans med våra systerorganisationer<br />
runt om i världen. Målet är förstås<br />
att bli mer effektiva.<br />
aRBEtEt I INdoNESIEN är ett lysande exempel på<br />
framgång. Här har vi, i nära samarbete med landets<br />
Socialdepartement, inte bara bidragit <strong>till</strong> att många<br />
placerade barn har kunnat flytta hem. Vi har också<br />
medverkat <strong>till</strong> att kartlägga kvaliteten i landets institutionsvård.<br />
Och vi har bidragit <strong>till</strong> utformandet av en<br />
ny internationell standard för landets barnhem.<br />
Detta är förändringar som kommer att gynna hundratusentals<br />
barn. Förhoppningsvis även Jasmine.<br />
PS. Vill du prenumerera på tidningen Barn,<br />
mejla namn <strong>och</strong> adress <strong>till</strong> barn@rb.se<br />
Medverkande i detta nummer<br />
Kristina Granqvist, 41, är<br />
pressansvarig på <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>. I<br />
det här numret av tidningen Barn<br />
har hon skrivit om <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
arbete i Sudan.<br />
– Darfur beskrivs ofta som<br />
helvetet på jorden, därför var det<br />
väldigt inspirerande <strong>och</strong> hoppingivande<br />
att de barn som jag träffade<br />
i flyktinglägren hade en sådan<br />
framtidstro. Samtidigt fortsätter<br />
attackerna i Darfur. Det var många<br />
dubbla känslor under resan.<br />
Urban Hamid, 53, är frilansjournalist.<br />
Han åkte <strong>till</strong> Haiti för<br />
att skriva om de barn som kom<br />
bort från sina föräldrar efter<br />
jordbävningen.<br />
– Detta är en mänsklig<br />
tragedi utan like. Förstörelsen<br />
i Haiti var enorm. Vissa kvarter<br />
var totalt utplånade. Tusentals<br />
barn är bostadslösa <strong>och</strong><br />
föräldralösa.<br />
5
Foto JoNAS LINDSTEDT<br />
juST Nu<br />
ELSa GREta Davidsson i Göteborg har i sommar fyllt 100 år. I<br />
över 40 år har hon varit en trogen medlem i <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>.<br />
– Engagemanget har alltid känts viktigt <strong>och</strong> gemenskapen<br />
i lokalföreningen har berikat mig som människa.<br />
Under årens lopp har Elsa Greta Davidsson framför<br />
allt varit aktiv i sin lokalförenings insamlingsgrupp, flera<br />
INföR VaLEt dRIVER <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> kampanjen ”Landa tryggt” som går ut på att<br />
förbättra det svenska mottagandet av ensamkommande flyktingbarn.<br />
Som ett led i det arbetet har Elisabeth Dahlin <strong>och</strong> Inger Ashing, <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
generalsekreterare respektive ordförande, besökt ett antal orter i Sverige för att<br />
träffa personal <strong>och</strong> barn på flyktingboenden <strong>och</strong> för att diskutera med lokalpolitiker.<br />
– Som medmänniskor har vi ansvar för att ta emot de ensamkommande barnen<br />
på ett bra sätt, medan deras ansökan om asyl prövas. Vi hoppas kunna övertyga fler<br />
om detta när vi nu träffar ansvariga politiker i hela landet, säger Elisabeth Dahlin. ■<br />
6<br />
Foto HANNE SIMoNSEN<br />
Foto: Mats tiborn<br />
elsa Greta har samlat pengar <strong>till</strong> <strong>Rädda</strong> barnen i 40 år.<br />
– Jag vill stötta dem som har det svårt <strong>och</strong> som behöver<br />
<strong>trygghet</strong>.<br />
Grattis Elsa Greta!<br />
Mohammed, 16, från afghanistan be<strong>rätt</strong>ar för <strong>Rädda</strong> barnens generalsekreterare<br />
elisabeth dahlin om hur det är att komma ensam <strong>till</strong> sverige.<br />
gånger i veckan har hon samlat pengar på stan. Numera<br />
blir det inte så mycket bössinsamling.<br />
– Det är för jobbigt, det är ett hårt jobba att samla<br />
pengar. Men jag tar mig <strong>till</strong> lokalen varje måndag för att<br />
räkna det andra samlat in. Sammanhållningen vill jag inte<br />
vara utan. ■<br />
Viktiga beslut<br />
för Riksmötet<br />
mELLaN dEN 24 <strong>och</strong> 26 september är det dags för <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s riksmöte<br />
som i år äger rum på Högskolan i Jönköping. Det är ett viktigt möte<br />
för organisationen. Bland annat ska en ny styrelse väljas <strong>och</strong> ett stort<br />
antal motioner behandlas.<br />
En central fråga som Riksmötet ska ta ställning <strong>till</strong> är den nya ”vision,<br />
verksamhetsidé <strong>och</strong> kännetecken” för organisationen som internationella<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s styrelse antog i november förra året.<br />
Samtliga motioner <strong>och</strong> handlingar som rör mötet finns att läsa på<br />
Medlemsportalen, medlemsportal.rb.se ■<br />
Visste du att…<br />
220 miljoner barn i världen uppskattas<br />
någon gång ha utsatts för sexuella övergrepp.<br />
Kampanj för de ensamma<br />
flyktingbarnen dags att samla <strong>till</strong> världens barn<br />
föR toLftE åREt i rad ordnas i höst den landsomfattande insamlingskampanjen<br />
Världens Barn. Målet är att samla in 80 miljoner kronor.<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> är en av de organisationer som samarbetar med Radiohjälpen<br />
kring insamlingen. Pengarna <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> får del av ska gå <strong>till</strong><br />
utbildningsprojekt i Burkina Faso.<br />
Insamlingskampanjen avslutas med en stor galakväll som sänds i SVT<br />
den 15 oktober. ■<br />
Barn 3/2010
28<br />
27<br />
26<br />
I sommar har Tunisien<br />
<strong>och</strong> Polen infört förbud<br />
mot barnaga. I 28 länder<br />
i världen är det nu<br />
brottsligt att slå barn.<br />
Rätt att prata<br />
i fred<br />
Foto: <strong>Rädda</strong> barnen<br />
SocIaLtjäNStEN SKa I framtiden<br />
kunna kräva att få tala<br />
enskilt med ett barn som man<br />
misstänker far illa - även om<br />
den som har vårdnaden om<br />
barnet säger nej.<br />
Den nya lagen välkomnas av<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>. ■<br />
Barn i sorg<br />
<strong>Rädda</strong> BaRNEN I Umeå startar<br />
i höst samtalsgrupper för barn<br />
<strong>och</strong> anhöriga i sorg.<br />
Detta sker i samarbete med<br />
Svenska kyrkan, Västerbottens<br />
Läns Landsting <strong>och</strong> Sensus.<br />
Skulle du vilja vara med i<br />
en samtalsgrupp eller känner<br />
någon som vill det kontakta:<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>, Region<br />
Nord, Carina Strandh, Carina.<br />
strandh@rb.se, 08-698 92 70 ■<br />
Rättelse<br />
dEt äR I Axfoods affärer Willy’s<br />
<strong>och</strong> PrisXtra som kunder kan<br />
skänka sin pant <strong>till</strong> <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong>. ■<br />
aktion mot<br />
barnäktenskap<br />
fEm PRocENt aV unga mellan<br />
16 <strong>och</strong> 25 år i Sverige, omkring<br />
70 000 personer, känner sig<br />
inte fria att välja vem de ska<br />
gifta sig med. Det visar en<br />
rapport från Ungdomsstyrelsen.<br />
Nu har myndigheten fått<br />
i uppdrag av regeringen att<br />
förhindra att unga blir gifta<br />
mot sin vilja. ■<br />
Barn 3/2010<br />
Utbildning viktigt<br />
milleniemål<br />
NU I SEPtEmBER samlas världens ledare i New York för att<br />
stämma av hur långt man kommit i arbetet för att förverkliga<br />
FN:s milleniemål.<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> kommer att vara på plats. organisationen<br />
kommer särskilt lyfta fram vikten av att satsa på<br />
utbildning. ■<br />
”företag kan<br />
göra skillnad”<br />
dEt äR VIKtIGt att få företag att inse att de kan spela<br />
en avgörande roll i <strong>barns</strong> vardag, säger Elisabeth Dahlin,<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s generalsekreterare.<br />
Tillsammans med Unicef <strong>och</strong> FN:s nätverk för socialt ansvar,<br />
Global compact, tar nu <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> fram förslag på<br />
principer för hur det privata näringslivet kan stärka <strong>barns</strong><br />
<strong>rätt</strong>igheter. Liknande principer finns redan kring bland annat<br />
mänskliga <strong>rätt</strong>igheter <strong>och</strong> miljö.<br />
– Företag kan göra skillnad genom sitt agerande i<br />
<strong>till</strong> exempel frågor som rör barnarbete, föräldrastöd eller<br />
genom att ordna lärlingsplatser men också genom barnkonsekvensanalyser.<br />
■<br />
Foto SAVE THE CHILDREN<br />
Ny sajt ger<br />
kunskap<br />
om våld<br />
I HöSt LaNSERaR <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong> en ny sajt kring våld<br />
<strong>och</strong> övergrepp mot barn <strong>och</strong><br />
deras <strong>rätt</strong> <strong>till</strong> <strong>trygghet</strong>. Här<br />
finns bland annat information<br />
om <strong>barns</strong> situation i<br />
olika länder <strong>och</strong> lagstiftning<br />
på området. På sajten finns<br />
även ett digitalt bibliotek där<br />
det går att gratis ladda ned<br />
publikationer.<br />
http://resourcecentre.<br />
savethechildren.se<br />
aktiva lokalföreningar inför valet<br />
HUNdRataLS PoLItIKER I runt trettio kommuner har blivit<br />
uppringda av <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s lokalföreningar inför valet. Samtalen<br />
handlade om ensamkommande flyktingbarn, <strong>och</strong> var en<br />
del av <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s valkampanj ”Landa tryggt”.<br />
Syftet var bland annat att få fler kommuner att ta emot<br />
flyktingbarn. Antalet kommuner som tar emot ensamkommande<br />
flyktingbarn har ökat under våren <strong>och</strong> sommaren.<br />
Vetlanda är en av de kommuner där <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s arbete<br />
har bidragit <strong>till</strong> detta. ■<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> på<br />
plats i Pakistan<br />
NäRmaRE 20 mILjoNER människor har drabbats av de svåra<br />
översvämningarna i Pakistan. omkring sex miljoner av dem<br />
är barn. <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> finns på plats <strong>och</strong> delar ut mat <strong>till</strong><br />
drabbade familjer, hushålls- <strong>och</strong> hygienartiklar, vattenreningstabletter<br />
<strong>och</strong> presenningar.<br />
- Befolkningen riskerar att hamna ur askan i elden: de<br />
överlever översvämningarna, men hotas i stället av svält. <strong>och</strong><br />
vi vet ju vilka som drabbas hårdast. De riktigt små barnen<br />
överlever inte en längre tid utan näring, säger Kristina Granqvist,<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s medarbetare på plats. ■<br />
följ hennes blogg från Pakistan på http://blogg.rb.se/press/<br />
7<br />
Foto SAJJAD ALI qUERESMI
Global satsning på<br />
Visionen<br />
Inga barn ska<br />
utsättas för våld <strong>och</strong><br />
övergrepp.<br />
Målet<br />
20 miljoner barn ska<br />
ha nåtts av <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong>s insatser för<br />
<strong>barns</strong> <strong>trygghet</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>skydd</strong> år 2015.<br />
Så ska<br />
det gå <strong>till</strong><br />
29 medlemsländer bidrar<br />
med sin erfarenhet <strong>och</strong><br />
kunskap <strong>och</strong> samordnar<br />
sina insatser för ett mer<br />
effektivt stöd.<br />
I fokus för<br />
arbetet<br />
Prioritetsområden<br />
1Barn utan<br />
<strong>till</strong>räckligt<br />
vuxenstöd<br />
Prioriterade<br />
länder<br />
Colombia<br />
Sierra Leone<br />
Liberia<br />
Elfenbenskusten<br />
Kongo<br />
Barn i krig <strong>och</strong> katastrof<br />
<strong>till</strong> exempel <strong>barns</strong>oldater,<br />
barn som utsatts för<br />
sexuellt våld <strong>och</strong> barn som<br />
kommit ifrån sina familjer<br />
8 Barn 3/2010<br />
Haiti<br />
2<br />
OPT<br />
(Ockuperade<br />
palestinska<br />
områden)<br />
Sudan<br />
Sydafrika
arns <strong>trygghet</strong><br />
Afghanistan<br />
Irak<br />
Pakistan<br />
Jemen<br />
Etiopien<br />
Uganda<br />
Barn 3/2010<br />
Nepal<br />
Indien<br />
Sri lanka<br />
Kina<br />
Bangladesh<br />
Indonesien<br />
Filippinerna<br />
3Arbetande barn<br />
(under planering)<br />
Inga barn ska behöva utsättas för våld <strong>och</strong> övergrepp.<br />
ändå sker det dagligen. miljontals barn i<br />
världen misshandlas, försummas <strong>och</strong> utnyttjas.<br />
därför lanserar Internationella <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
nu den största globala satsningen någonsin för<br />
<strong>barns</strong> <strong>rätt</strong> <strong>till</strong> <strong>trygghet</strong> <strong>och</strong> <strong>skydd</strong>.<br />
Satsningen går internationellt under namnet<br />
child Protection Initiative, cPI, <strong>och</strong> leds av<br />
svenska <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>.<br />
text: SoPHIE ARNö GraFik: JoNAS ASKERGREN<br />
BaRNS tRyGGHEt ocH <strong>skydd</strong> har länge stått i fokus för <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong>s arbete.<br />
– Den stora skillnaden nu är att vi kommer att arbeta ännu<br />
närmare <strong>till</strong>sammans inom Internationella <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> istället<br />
för att arbeta parallellt med våra systerorganisationer, säger<br />
Lena Karlsson, som ansvarar för det globala initiativet.<br />
– Det gör att vårt arbete kan bli mer effektivt i fält <strong>och</strong> att vi<br />
får större möjligheter att påverka.<br />
Den nya satsningen, som är ett av sex globala initiativ, kommer<br />
att löpa under de närmaste fem åren. Under den perioden<br />
kommer ett globalt team, med Lena Karlsson i spetsen, att identifiera<br />
vilka landprogram som är mest effektiva <strong>och</strong> innovativa.<br />
– Vår ambition är att stödja <strong>och</strong> utveckla dem, förklarar hon.<br />
Vi kommer också att arbeta för att länka olika länders program.<br />
Vi vill på det viset främja kunskapsutbyten <strong>och</strong> strategisk samverkan.<br />
I det globala teamet ingår två nyss <strong>till</strong>satta globala representanter,<br />
en i Bangkok <strong>och</strong> en i Katmandu. Deras roll är att ha<br />
kunskap om hela verksamheten för <strong>barns</strong> <strong>rätt</strong> <strong>till</strong> <strong>trygghet</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>skydd</strong> i regionen.<br />
– Tanken är att vi ska kunna stödja våra kontor med rådgivning,<br />
utbildning, kommunikation, uppföljning <strong>och</strong> utvärdering,<br />
säger Dominique Pierre Plateau, global representant i Bangkok.<br />
De globala representanterna ska också ge underlag <strong>till</strong> en<br />
medarbetare i Genève, som ansvarar för att bedriva påverkansarbete<br />
bland annat inom FN.<br />
En internationell styrgrupp har redan fastställt vilka 22 länder<br />
som CPI ska prioritera <strong>och</strong> vilka barn som ska stå i fokus för<br />
arbetet. Det handlar dels om barn utan <strong>till</strong>räckligt vuxenstöd,<br />
framförallt barn på institutioner <strong>och</strong> barn som migrerar, <strong>och</strong><br />
dels om barn i katastrofsituationer.<br />
– Barn i arbete kommer troligen att bli ett tredje prioriterat<br />
område. Vi ska fatta beslut om det under hösten, säger Lena<br />
Karlsson.<br />
Målet för arbetet är att 20 miljoner barn ska ha nåtts av förebyggande<br />
<strong>och</strong> stödjande program för <strong>barns</strong> <strong>trygghet</strong> <strong>och</strong> <strong>skydd</strong><br />
år 2015.<br />
Detta ska uppnås genom att systerorganisationerna inom<br />
Internationella <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> arbetar än mer effektivt <strong>till</strong>sammans<br />
med politisk påverkan, såväl som med utbildning <strong>och</strong><br />
direktstöd <strong>till</strong> utsatta barn <strong>och</strong> deras familjer.<br />
– Det behövs starkare strukturer <strong>och</strong> mer effektiva åtgärder<br />
på alla nivåer i samhället <strong>till</strong> <strong>skydd</strong> för barn, säger Lena Karlsson.<br />
– Det handlar om bättre lagar, politiska program, social <strong>och</strong><br />
annan service.<br />
Det handlar också om att övervaka <strong>och</strong> följa upp att barn får<br />
sin <strong>rätt</strong> <strong>till</strong> <strong>skydd</strong> <strong>till</strong>godosedd.<br />
Inom ramen för den nya satsningen kommer man också att<br />
arbeta mer konsekvent med <strong>barns</strong> deltagande för att få en tydligare<br />
bild av deras verkliga behov <strong>och</strong> få veta vilka idéer barnen<br />
själva har om vad som skulle kunna göra deras liv bättre. ■<br />
9
I krigets<br />
10 Barn 3/2010
spår<br />
Barn 3/2010<br />
Sierra Leone är ett av världens<br />
fattigaste länder. Här<br />
saknas många av de sociala<br />
<strong>trygghet</strong>ssystem som vi i<br />
Sverige tar för givna. Hur<br />
<strong>skydd</strong>ar man barnen då?<br />
I det krigshärjade landet har<br />
Internationella <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
byggt vidare på de lokala<br />
krafterna.<br />
text nadJa debOVe Foto KaRl MelandeR<br />
BaINdU KPaKa BöjER sig fram <strong>och</strong> lägger en arm runt Iye<br />
Bayons axel.<br />
– Hur har ni det nu, undrar hon.<br />
– Jo, det är mycket bättre. Min dotter skolkar inte<br />
längre, hon hjälper <strong>till</strong> hemma <strong>och</strong> jag skriker inte, utan<br />
försöker i stället att lyssna <strong>och</strong> förstå. Vi har det fint, säger<br />
Iye. Vi har båda ansträngt oss.<br />
Baindu ser nöjd ut. Som medlem i kommittén för <strong>barns</strong><br />
välfärd har Baindu följt Iyes familj i snart ett år. Hon har<br />
frivilligt engagerat sig för att se <strong>till</strong> att barnen i Daru, en<br />
by i östra Sierra Leone, har det bra i sina familjer.<br />
Sierra Leone är ett av världens fattigaste länder. Här<br />
saknas många av de sociala <strong>trygghet</strong>ssystem som kan<br />
tyckas givna. Det finns varken barnbidrag eller <strong>till</strong>räckligt<br />
med utbildad sjukvårdspersonal <strong>till</strong> exempel, inte heller<br />
någon utbyggd socialtjänst.<br />
– Vi kan bara förlita oss på oss själva <strong>och</strong> våra familjer,<br />
säger John Turay som också är medlem i kommittén för<br />
<strong>barns</strong> välfärd.<br />
Sårbarheten som följer i fattigdomens spår tvingar ofta<br />
fram orimliga beslut, förklarar han. Som att låta barnen<br />
arbeta <strong>och</strong> försörja familjen i stället för att gå i skolan.<br />
– Fattiga människor har inga val.<br />
En av anledningarna <strong>till</strong> de svaga samhällsstrukturerna<br />
är att Sierra Leone haft svårt att återhämta sig efter kriget.<br />
Det varade i över tio år <strong>och</strong> splittrade stora delar av landet<br />
<strong>och</strong> dess befolkning.<br />
– Framför allt drabbades barnen, be<strong>rätt</strong>ar Mohamed<br />
Sannoh, en av <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s handläggare som var med<br />
när organisationen startade sin verksamhet mitt under<br />
konflikten.<br />
11
En del behövde <strong>till</strong> exempel hjälp med<br />
att spåra <strong>och</strong> återförenas med sina familjer,<br />
andra att <strong>skydd</strong>as från de övergrepp som<br />
följde i krigets spår. Många barn hade tvingats<br />
bli soldater <strong>och</strong> behövde rehabilitering.<br />
– Situationen var kaosartad. Vi såg de<br />
enorma behoven av att skapa <strong>trygghet</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>skydd</strong> för barnen, men insåg att det inte<br />
fanns några centrala resurser att <strong>till</strong>gå. Därför<br />
valde vi att bygga på lokala krafter.<br />
taNKEN VaR att få invånarna att själva stötta<br />
<strong>och</strong> ta ansvar för sina barn. Traditionella<br />
ledare, ansvarstagande vuxna <strong>och</strong> i vissa<br />
fall även barn blev involverade. Modellen,<br />
ett slags lokal socialtjänst för barn, visade<br />
sig fungera <strong>och</strong> spreds senare <strong>till</strong> andra<br />
delar av landet. I dag är det inskrivet i<br />
den nya barn<strong>rätt</strong>slagen att varje by måste<br />
in<strong>rätt</strong>a en egen kommitté för <strong>barns</strong> välfärd.<br />
Uppdraget är frivilligt <strong>och</strong> utan ersättning.<br />
– Det som ska avgöra är viljan att göra<br />
något positivt <strong>och</strong> bra för barnen, inte ekonomin,<br />
säger Mohamed Sannoh.<br />
Han förklarar att från början var deras<br />
huvudsakliga uppgift att stötta barn som<br />
var direkt drabbade av kriget.<br />
– Idag handlar arbetet om att sprida<br />
information om barnuppfostran <strong>och</strong> <strong>barns</strong><br />
<strong>rätt</strong>igheter <strong>och</strong> om att förebygga våld.<br />
Kommittéerna går <strong>till</strong> exempel in <strong>och</strong><br />
medlar i familjekonflikter. Baindu Kpaka<br />
möter ofta föräldrar som har råkat i konflikt<br />
med sina barn för att de bråkat i skolan<br />
eller stulit saker. Andra har bekymmer<br />
för att deras döttrar blivit gravida väldigt<br />
unga.<br />
– Jag pratar om alternativa sätt att<br />
lösa konflikter. Av tradition ska barn lyda<br />
vuxna, aldrig ifrågasätta, aldrig synas eller<br />
höras, säger hon. Jag förklarar att barnen<br />
naturligtvis ska respektera sina föräldrar,<br />
men att de också har <strong>rätt</strong> att bli lyssnade<br />
på. Jag försöker skapa en ömsesidig förståelse.<br />
– Ibland kan det vara svårt, bråket kan<br />
ha pågått länge, fortsätter hon. Då behöver<br />
man tålamod <strong>och</strong> förmågan att lyssna. Och<br />
så envishet förstås. Vi kan inte ge upp innan<br />
allt är löst, det orsakar bara familjerna<br />
mer skada.<br />
” Föräldrar<br />
måste<br />
inse att barn<br />
är små människor<br />
med särskilda behov<br />
<strong>och</strong> <strong>rätt</strong>igheter<br />
dEN Nya BaRNRättSLaGEN innebär inte bara<br />
att kommittéernas uppgift <strong>och</strong> roll definierats.<br />
Brott mot barn måste numera alltid<br />
anmälas <strong>och</strong> utredas av polisen.<br />
– Det innebär att <strong>barns</strong> <strong>rätt</strong>sliga status<br />
fått en viktig uppgradering, säger Sheku<br />
Tarawillie, som är kommissarie <strong>och</strong> barnutredare<br />
i distriktet.<br />
– Tidigare gjorde familjerna hellre upp i<br />
godo. Om någon utsatt ett barn för ett brott<br />
kunde han slippa straff genom att betala<br />
eller utföra en tjänst åt det utsatta barnets<br />
familj.<br />
Kommittéerna spelar en viktig roll i<br />
polisens arbete.<br />
– De är våra ögon <strong>och</strong> öron ute i byarna<br />
<strong>och</strong> rapporterar <strong>till</strong> oss om det hänt något<br />
allvarligt i en familj.<br />
– Fast problemet är att många föräldrar<br />
fortfarande vägrar att anmäla brotten,<br />
säger Sheku Tarawillie <strong>och</strong> rycker lite uppgivet<br />
på sina axlar. De tjänar ofta mer på att<br />
göra upp i godo.<br />
Inställningen <strong>till</strong> barn måste ändras<br />
menar han.<br />
– Föräldrar ska inte kunna vifta bort ett<br />
övergrepp. De måste inse att barn är små<br />
människor med särskilda behov <strong>och</strong> <strong>rätt</strong>igheter.<br />
Men att ändra attityder tar tid.<br />
Mohamed Sannoh från <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
håller med – men är ändå hoppfull.<br />
– Med tanke på att vi startade från ingenting<br />
tycker jag ändå att vi har kommit en<br />
bit på vägen. I dag vet barnen vart de ska<br />
vända sig om de får problem. Och de vet<br />
att några vuxna i byn bryr sig <strong>och</strong> håller ett<br />
extra vaksamt öga på dem. ■<br />
antaL invånare: 6 000 000<br />
HuvudStad: Freetown<br />
StatSSkick: republik, enhetsstat<br />
Yta: 71 740 km²<br />
reLiGioner: Traditionella, inhemska religioner,<br />
40% muslimer.<br />
BarnadödLiGHet: 165 per 1 000 födslar<br />
BnP Per invånare: 341 US dollar (2009)<br />
LäS- ocH SkrivkunniGHet: 35%<br />
tiLLGånG tiLL rent vatten: 61%<br />
andeL Hiv-Smittade (bland befolkningen mellan<br />
15-64 år gamla): 1,6%<br />
tiLLGånG tiLL teLeFon (per 1000 invånare): 22<br />
rädda <strong>Barnen</strong> i<br />
Sierra Leone<br />
Kriget i sierra leone pågick mellan 1991 <strong>och</strong> 2002.<br />
<strong>Rädda</strong> barnen har haft verksamhet i landet sedan<br />
1999. då var insatserna framför allt inriktade på att<br />
demobilisera, rehabilitera <strong>och</strong> integrera barn som<br />
tvingats arbeta som <strong>barns</strong>oldater under kriget,<br />
<strong>och</strong> att återförena barn som kommit bort från sina<br />
familjer.<br />
i dag är insatserna främst inriktade på att:<br />
● <strong>skydd</strong>a barn från våld <strong>och</strong> övergrepp<br />
● erbjuda fri sjuk- <strong>och</strong> hälsovård <strong>till</strong> närmare<br />
60 000 barn<br />
● stötta drygt 20 000 barn för bättre utbildning.<br />
12 Barn 3/2010<br />
Atlanten<br />
Freetown<br />
GUINEA<br />
Por t Loko<br />
Shenge<br />
Moy amba<br />
Mano<br />
Bumbuna<br />
Yel e<br />
Sumbuy a<br />
K ab ala<br />
GUINEA<br />
LIBERIA<br />
republiken Sierra Leone/<br />
republic of Sierra Leone
70 procent av befolkningen saknar arbete.<br />
slumområdet Rokupa leker barnen bland soporna.<br />
Barn 3/2010<br />
På många håll saknas både avlopp, el <strong>och</strong> vatten.<br />
baindu Kapka är medlem i kommittén för <strong>barns</strong> välfärd,<br />
som funnits i över tio år. Kommittén ser <strong>till</strong> att<br />
de unga i byn har det bra i sina familjer.<br />
– i dag har barn ett bättre <strong>skydd</strong> än när jag var liten.<br />
13
fatImata coNtEH, 16, står ute på<br />
trappen <strong>till</strong> familjens hus <strong>och</strong><br />
flätar håret på en kompis. Hennes<br />
mamma Hawa lagar mat. <strong>till</strong>s för<br />
bara ett år sedan var livet här enkelt.<br />
Lugnt. men så blev fatimata<br />
gravid.<br />
– När läraren såg min mage blev<br />
jag utslängd från skolan. Samtidigt<br />
sa mamma att hon inte hade råd<br />
att ha mig kvar hemma. Hon ville<br />
att jag skulle gifta mig med pappan<br />
<strong>till</strong> barnet <strong>och</strong> flytta hem <strong>till</strong><br />
honom.<br />
På skolan fick en av kompisarna<br />
nys om vad som höll på att hända<br />
fatimata. Kompisen var med i byns<br />
barnklubb. det är en klubb som<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> står bakom, <strong>och</strong> som<br />
stöttar <strong>och</strong> informerar både vuxna<br />
<strong>och</strong> barn i byn om deras <strong>rätt</strong>igheter.<br />
– Hon tyckte absolut inte att<br />
jag skulle gå med på att gifta mig,<br />
utan att jag först borde satsa på<br />
att avsluta skolan.<br />
Några av klubbens medlemmar<br />
gick hem <strong>till</strong> mamman för att övertala<br />
henne att behålla fatimata<br />
hemma <strong>och</strong> låta henne gå klart<br />
skolan.<br />
I dag har fatimata en liten pojke<br />
på två månader, nästa termin ska<br />
hon ta upp studierna igen. Numera<br />
är även hon medlem i barnklubben.<br />
Hon har tagit på sig att stötta<br />
tonårsmammorna i byn.<br />
– jag vet ju av egen erfarenhet<br />
hur det är att vara ung mamma.<br />
det känns viktigt för mig att få<br />
dela med mig av den kunskapen<br />
<strong>och</strong> kanske bidra <strong>till</strong> att fler tonårsmammor<br />
inte hoppar av skolan.<br />
14 Barn 3/2010
Barn 3/2010<br />
15
Enkät Vad är det svåraste med att växa upp i ett fattigt land?<br />
Kadiatu Bangura, 16 år<br />
att så få har råd att gå i<br />
” skolan påverkar många<br />
unga. alla borde ges en chans <strong>till</strong><br />
ett bättre liv. ett annat problem<br />
med att växa upp här är att det är<br />
så trångt att det är svårt att hitta<br />
bra ställen att leka på. Om något<br />
allvarligt hände skulle jag prata med<br />
mina kompisar, men om det skulle<br />
vara blod <strong>och</strong> så, då skulle jag nog<br />
gå <strong>till</strong> polisen <strong>och</strong> anmäla.<br />
mabinty Kamara, 15 år<br />
att så få har möjlighet att<br />
” gå i skolan. de säger att den<br />
är gratis, men så är det inte – i så<br />
fall hade jag inte varit tvungen att<br />
hoppa av. Jag har jobbat sedan jag<br />
var tolv. Men om det hända mig<br />
något riktigt svårt skulle jag prata<br />
med mina kompisar. sedan kanske<br />
jag skulle gå <strong>till</strong> kommittén för<br />
<strong>barns</strong> välfärd eller <strong>till</strong> polisen.<br />
16 Barn 3/2010
Ismail Sesay, 16 år<br />
hungern är det svåraste. Jag<br />
kan aldrig äta mig riktigt mätt.<br />
Men det är ingenting man kan göra<br />
något åt – man får fortsätta att leva<br />
på så gott det går. Men om det hände<br />
mig något allvarligt, om jag skulle<br />
bli slagen eller så, då skulle jag rapportera<br />
det <strong>till</strong> områdets kommitté<br />
för <strong>barns</strong> välfärd.<br />
” ”<br />
Barn 3/2010<br />
abdulai Kamara, 13 år<br />
Föräldralösa barn har det<br />
svårt. det vet jag, för en av<br />
mina bästa kompisar är det. han<br />
bor bredvid mig. han har inga<br />
föräldrar, förut bodde han med<br />
sin morbror. Fast han stack efter<br />
att ha gjort en ung tjej gravid. Ja,<br />
så nu bor min kompis helt ensam<br />
i huset. när han be<strong>rätt</strong>ade det<br />
för mig gick jag <strong>till</strong> kommittén<br />
för <strong>barns</strong> välfärd. de har lovat att<br />
hjälpa honom.<br />
17
” i kriget handlade allt<br />
om att överleva”<br />
många barn utnyttjades som <strong>barns</strong>oldater under kriget i<br />
sierra Leone.<br />
morrison Jusu, 26, är en av dem.<br />
han tvingades bli soldat i rebellrörelsen när han bara var<br />
13 år gammal.<br />
text nadJa debOVe Foto KaRl MelandeR<br />
moRRISoN jUSU VäxtE upp i en lite stad i östra<br />
Sierra Leone. Han gick i skolan, spelade fotboll<br />
<strong>och</strong> hade en massa kompisar. Men när<br />
han var sju år tog hans liv en ny vändning.<br />
Staden han bodde i intogs av gerillarörelsen<br />
RUF <strong>och</strong> ett inbördeskrig bröt ut.<br />
Kriget varade i över tio år. Förutom att<br />
minst 50 000 människor dödades, utsattes<br />
en kvarts miljon kvinnor för sexuellt<br />
våld <strong>och</strong> tiotusentals barn rövades bort.<br />
Omkring 30 000 barn tvingades bli soldater.<br />
Morrison var en av dem.<br />
En junidag på väg <strong>till</strong> skolan togs han<br />
<strong>till</strong>fånga av rebellerna. Han hade hunnit bli<br />
13 år.<br />
– Det första jag fick var militär träning<br />
<strong>och</strong> utbildning i att hantera vapen.<br />
Morrison tror att barn användes i kriget<br />
därför att de är billiga i drift. De är dessutom<br />
lättare att manipulera. Man kan få<br />
dem att göra saker som vuxna inte skulle<br />
gå med på.<br />
– Det var som en hjärntvätt. Man lydde<br />
bara order, allt handlade om att överleva.<br />
Morrisons uppgift under åren som <strong>barns</strong>oldat<br />
var att bära fram vapen <strong>och</strong> ammunition<br />
<strong>till</strong> frontlinjen.<br />
– Det jag såg var fruktansvärt. Jag orkar<br />
knappt prata om det. Men tänk dig själv,<br />
du kan stå <strong>och</strong> prata med någon <strong>och</strong> nästa<br />
sekund är den personen död. Det hände<br />
hela tiden. Det var en slakt på människor –<br />
<strong>och</strong> jag såg på.<br />
RädSLaN att SjäLV bli skadad eller dödad var<br />
också plågsam.<br />
– Det var som en konstant stress. Jag<br />
längtade så mycket efter min familj, efter<br />
skolan, efter ett normalt liv. Men jag hade<br />
inget val – det var bara att fortsätta.<br />
När Morrison hade deltagit i kriget i tre<br />
18 Barn 3/2010
år kom det folk från FN som förhandlade ut<br />
en del av <strong>barns</strong>oldaterna – däribland Morrison<br />
<strong>och</strong> hans bror. De fördes <strong>till</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
center i byn Daru där de fick hjälp att<br />
rehabiliteras.<br />
– Vi fick gå i skolan, leka <strong>och</strong> prata om<br />
det vi hade varit med om. Tiden på centret<br />
förändrade mitt liv. Jag fick <strong>till</strong>baka hoppet<br />
– <strong>och</strong> tron på mig själv.<br />
Efter ett par månader lyckades personalen<br />
från <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> också spåra <strong>och</strong><br />
återförena Morrison med sin familj.<br />
– Det är nog den bästa dagen i mitt liv.<br />
Jag hoppas att jag någon gång ska få återuppleva<br />
samma lyckokänsla som när jag<br />
såg att mina föräldrar <strong>och</strong> syskon var vid<br />
liv.<br />
Men grannar <strong>och</strong> skola var inte lika<br />
glada över att få honom <strong>till</strong>baks. Skolan<br />
vägrade att ta emot Morrison, de vuxna förbjöd<br />
sina barn att leka med honom.<br />
– De sa att jag hade rebell-blod i ådrorna.<br />
Morrison tror att han aldrig kommer att<br />
helt slippa minnena från kriget. De finns<br />
kvar som djupa ärr.<br />
– Samtidigt tänker jag att jag är lyckligt<br />
lottad, ingen i min familj skadades eller<br />
dödades. Vi överlevde – trots allt. ■<br />
rädda <strong>Barnen</strong> utbildar<br />
militärer<br />
sierra leone är ett av många länder i afrika som<br />
har drabbats av långa väpnade konflikter.<br />
sedan mitten av 1990-talet har <strong>Rädda</strong> barnen<br />
utbildat militärer <strong>och</strong> fredbevarande styrkor i Öst-<br />
<strong>och</strong> Västafrika. syftet är att göra militärerna medvetna<br />
om hur barn påverkas av väpnade konflikter<br />
<strong>och</strong> hur man bäst kan <strong>skydd</strong>a dem.<br />
Varje år utbildar <strong>Rädda</strong> barnen uppemot 12 000<br />
militärer i afrika.<br />
sierra leone idag –<br />
sverige igår<br />
för 200 år sedan var situationen<br />
i Sverige lik den i dagens utvecklingsländer.<br />
fattigdomen var utbredd.<br />
arbetsvillkoren osäkra. många<br />
familjer levde på marginalen.<br />
– först på 1900-talet började<br />
staten träda in som en garant<br />
för den goda barndomen, säger<br />
Bengt Sandin, professor.<br />
text nadJa debOVe<br />
SEtt UR Ett historiskt perspektiv är den<br />
<strong>trygghet</strong> som staten kan erbjuda barn i<br />
Sverige i dag ett relativt nytt fenomen.<br />
För bara 200 år sedan var det många som<br />
brottades med svåra försörjningsproblem.<br />
Barna- <strong>och</strong> mödradödligheten var<br />
hög. Barntiggeri <strong>och</strong> barnarbete var vanligt.<br />
Precis som Sierra Leone i dag.<br />
– Stödet <strong>till</strong> de allra mest utsatta var<br />
beroende av välgörenhet <strong>och</strong> allmosor.<br />
Familjerna fick överleva bäst de kunde,<br />
säger Bengt Sandin, docent i historia <strong>och</strong><br />
professor i Tema Barn vid Linköpings<br />
universitet.<br />
Först i slutet av 1800-talet förbjöds<br />
barnarbete <strong>och</strong> skolgången blev obligatorisk.<br />
När barnen samlades på ett<br />
ställe blev skillnaden mellan deras kön,<br />
ekonomi, hälsa för första gången synlig.<br />
En medvetenhet om <strong>barns</strong> olika sociala<br />
villkor började växa fram.<br />
– Staten började ta ett allt större ansvar.<br />
1902 kom den första barnavårdslagen.<br />
I den slogs det fast att staten hade ett<br />
ansvar att <strong>skydd</strong>a barn. Några år senare<br />
blev det obligatoriskt för varje kommun<br />
att in<strong>rätt</strong>a en barnavårdsnämnd. De skulle<br />
”hjälpa misshandlade eller vanvårdade<br />
barn om dessa riskerade liv, hälsa eller att<br />
bli vanartade”.<br />
– Även föreställningen om barn ändrades,<br />
de sågs allt mer som kompetenta<br />
människor med resurser. Nu talade man<br />
för första gången om att barn hade <strong>rätt</strong><br />
<strong>till</strong> mat, <strong>skydd</strong> <strong>och</strong> omsorg.<br />
Under 1930-talet in<strong>rätt</strong>ades de första<br />
barnavårdscentralerna <strong>och</strong> underhållsbidrag<br />
<strong>till</strong> ensamma mödrar började delas<br />
ut. Under 1940-talet infördes fria skolluncher<br />
<strong>och</strong> det allmänna barnbidraget.<br />
Senare infördes allmänna vaccinationer<br />
mot difteri, polio <strong>och</strong> stelkramp.<br />
1957 förbjöds aga i skolan <strong>och</strong> inte<br />
förrän 1979 antogs den allmänna lagen<br />
mot aga.<br />
Det hade stor betydelse att barn i lag<br />
fick samma <strong>rätt</strong> <strong>till</strong> fysisk integritet som<br />
vuxna, säger Bengt Sandin.<br />
Under slutet av 1900-talet fick barn<br />
också allt större möjlighet att föra fram<br />
sina åsikter i frågor som rörde dem, <strong>till</strong><br />
exempel i vårdnadstvister.<br />
– I dag har de <strong>till</strong> <strong>och</strong> med ett lagstadgat<br />
<strong>skydd</strong> mot verbala hot <strong>och</strong> kränkningar.<br />
■<br />
Barn 3/2010 19
i flyktinglägret al salam bor över<br />
20 000 människor.<br />
rädda <strong>Barnen</strong> på plats<br />
den utdragna konflikten i sudan har lett <strong>till</strong> att barn <strong>och</strong><br />
deras <strong>rätt</strong>igheter kränks varje dag.<br />
haroon tvingades fly för sitt liv. idag får han stöd av<br />
rädda barnen i ett av landets flyktingläger.<br />
text & Foto KRistina GRanQVist<br />
HaN SER Ut som fjorton men säger att han är<br />
arton. Vi sitter i lärarrummet i hans skola,<br />
Al Salam skola nummer 32. En liten pojke<br />
bjuder oss på hett, sött, starkt te <strong>och</strong> torkade<br />
dadlar. Utanför är det sudanesisk vinter<br />
<strong>och</strong> 35 grader varmt.<br />
Haroon Abdul Hamid Adam har sedan kriget<br />
i Darfur satte igång 2003 sett en stor del<br />
av Afrikas största land, Sudan. När hans by<br />
attackerades av regeringens trupper var han<br />
<strong>och</strong> hans familj tvungna att fly för sina liv.<br />
– Militären attackerade oss från två håll så<br />
det var svårt att komma undan, be<strong>rätt</strong>ar han.<br />
De som kunde flydde, de andra blev skjutna.<br />
Darfur beskrivs som en kronisk katastrof.<br />
Här fattas allt; mat, vatten, läkarvård,<br />
skolor, toaletter, ja det mesta som krävs för<br />
ett anständigt liv. I storstäderna har tusentals<br />
människor samlats i gigantiska flyktingläger.<br />
Sedan kriget började har staden<br />
El Fashir blivit en storstad med en halv miljon<br />
invånare. 200 000 av dem är flyktingar.<br />
HaRoN äR Ett av många barn som har tappat<br />
bort sina anhöriga. När han <strong>och</strong> familjen<br />
flydde kom de ifrån varandra. Idag bor han<br />
i Al Salam, ett av tre stora flyktingläger i<br />
staden. Här lever 21 000 människor.<br />
– Jag har inte sett min mamma <strong>och</strong> mina<br />
bröder på fem år, säger han.<br />
– Jag saknar min mamma.<br />
Att barn skiljs från sina föräldrar är bara<br />
en av många konsekvenser av krig. Barn i<br />
väpnade konflikter riskerar dessutom att<br />
utsättas för övergrepp av olika slag, rövas<br />
bort, hållas fångna eller tvingas strida som<br />
<strong>barns</strong>oldater, eller vara fruar åt soldater.<br />
– Många av de barn vi jobbar med har<br />
bevittnat ohyggligheter mot sin familj. I<br />
vissa fall har de själva tvingats vara aktiva i<br />
striderna, säger Osman Abdulkareem, som<br />
jobbar för <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> i flyktinglägren.<br />
– Naturligtvis påverkas de. Jag tänker på<br />
en flicka som sörjde sin morbror. Han sköts<br />
precis framför henne. Det hon var mest stressad<br />
över var att de inte hann begrava honom<br />
som man ska, utan bara la löv <strong>och</strong> grenar<br />
över honom, sedan var de tvungna att fly.<br />
<strong>Rädda</strong> BaRNEN HaR funnits i Sudan sedan<br />
1984. Organisationen arbetar med allt från<br />
att vaccinera små barn <strong>till</strong> att påverka politiker<br />
så att de arbetar mot könsstympning <strong>och</strong><br />
barnäktenskap. Att ordna fritidsaktiviteter<br />
<strong>och</strong> <strong>barns</strong>äkra platser är också prioriterat.<br />
– Krigsdrabbade barn behöver få möjlighet<br />
att leka <strong>och</strong> delta i fritidsaktiviteter<br />
igen för att kunna läka sina krigssår, säger<br />
Osman Abdulkareem.<br />
Ytterligare en målsättning för <strong>Rädda</strong><br />
20 Barn 3/2010
i krigets Sudan<br />
<strong>Barnen</strong> är att alla barn ska få<br />
möjlighet att gå i skolan. En<br />
konsekvens av krig är ofta<br />
att skolorna inte kan fungera<br />
som vanligt. Haroon gick inte<br />
i skolan på flera år när han<br />
befann sig på flykt.<br />
– Jag var tvungen att<br />
arbeta för att överleva. Jag<br />
samlade ved <strong>och</strong> hämtade vatten<br />
<strong>till</strong> försäljning.<br />
Men nu har han fått hjälp<br />
att börja i skolan igen.<br />
<strong>Rädda</strong> BaRNEN ERBjUdER utbildning<br />
<strong>till</strong> 7 400 barn här i flyktinglägret.<br />
I hela norra Darfur<br />
erbjuder organisationen skolgång<br />
för 58 000 barn. De sponsras med skolböcker,<br />
skolväska <strong>och</strong> skoluniform.<br />
Haroon ser som de andra eleverna mycket<br />
prydlig ut i sin kritvita skolskjorta, där<br />
han sitter <strong>och</strong> be<strong>rätt</strong>ar för mig om sitt liv<br />
<strong>och</strong> sina drömmar.<br />
– När jag är färdigutbildad ska jag<br />
samla familjen, säger han som en typisk<br />
Barn 3/2010<br />
haroon, 14, är ett av många barn<br />
som skiljts från sin familj på<br />
grund av kriget.<br />
ansvarskännande storebror.<br />
– Jag vill att vi ska bo här<br />
i El Fashir. I byn där jag växte<br />
upp finns ingenting. Inga<br />
kommunikationer, ingen<br />
skola, ingen doktor. Jag har<br />
ju sett så mycket av Sudan<br />
nu <strong>och</strong> jag vet att jag inte<br />
vill leva isolerat. Och tänk<br />
om det blir nya attacker?<br />
Den lille pojken kommer<br />
in <strong>till</strong> oss igen för att förse oss<br />
med mer av det goda starka<br />
<strong>och</strong> mycket söta teet. Jag ser<br />
att Haroon vill <strong>till</strong>baka <strong>till</strong><br />
klassrummet istället för att<br />
prata känslor med mig <strong>och</strong> vi<br />
tackar båda nej <strong>till</strong> erbjudandet. Som för att<br />
markera vårt mötes slut sammanfattar han<br />
framtiden för sitt konfliktdrabbade land.<br />
– Om människor får utbildning blir det<br />
bättre. Jag tror att utbildade människor<br />
planerar för sina liv bättre. Då vet man hur<br />
saker <strong>och</strong> ting utvecklar sig <strong>och</strong> kan känna<br />
sig tryggare. ■<br />
NIGERIA<br />
NIGER<br />
KAMERUN<br />
L ake<br />
C had<br />
C h a r i<br />
R .<br />
TCHAD<br />
U bangi<br />
R .<br />
LIBYEN<br />
Geneina<br />
CENTRAL AFRIKANSKA<br />
REPUBLIKEN<br />
R ag a<br />
W au<br />
Y ambi o<br />
DEM. REP.KONGO<br />
EGYPTEN<br />
Uel e R.<br />
W adi Half a<br />
Om dur man<br />
Khartoum<br />
Wad Medani<br />
El Obeid<br />
R umb ek<br />
Kosti<br />
M al ak al<br />
B entiu<br />
Juba<br />
B or<br />
Hal aib<br />
Port Sudan<br />
Tokar A t ba r a<br />
P a loi ch<br />
UGANDA<br />
Lake<br />
Tana<br />
Er Roseires<br />
republiken Sudan/<br />
Jumhuriyat as-Sudan<br />
N i l e R .<br />
R .<br />
O m o<br />
Röda havet<br />
Kassala ERITREA<br />
ETIOPIEN<br />
L ake<br />
Turk ana<br />
KENYA<br />
sudan är det största landet i afrika med en yta<br />
på över 1,5 miljoner kvadratkilometer <strong>och</strong> en<br />
folkmängd på 40 miljoner.<br />
landet gränsar <strong>till</strong> nio länder samt Röda<br />
havet. Officiellt språk är arabiska, men det<br />
finns fler än 200 lokala språk. befolkningen i<br />
norr är övervägande muslimsk, medan den i<br />
söder är kristen.<br />
trots att sudan är relativt rikt på naturresurser<br />
<strong>och</strong> har en växande ekonomi, anses<br />
landet fortfarande som mindre utvecklat <strong>och</strong><br />
i behov av internationellt bistånd. 46 procent<br />
av befolkningen är under 18 år.<br />
interna krig <strong>och</strong> konflikter har pågått i<br />
sudan sedan 1955. inbördeskriget mellan<br />
nord <strong>och</strong> syd avslutades 2005. Men konflikten<br />
i darfur - mellan olika rebellgrupper <strong>och</strong><br />
regeringen - har ännu inte fått någon slutgiltig<br />
lösning.<br />
vart går pengarna?<br />
att säkerställa <strong>barns</strong> <strong>rätt</strong> <strong>till</strong> utbildning <strong>och</strong><br />
<strong>trygghet</strong> <strong>och</strong> <strong>skydd</strong> kostar. Ju svårare förhållande<br />
ett land har desto dyrare är det att<br />
verka där. sudan är ett krigsdrabbat land. här<br />
är några exempel på vilka kostnader <strong>Rädda</strong><br />
barnen har på plats i afrikas största land.<br />
● att bygga ett klassrum för 90 elever kostar<br />
cirka 88 000 kronor. <strong>Rädda</strong> barnen använder<br />
lokalproducerat material för att minska<br />
kostnaderna <strong>och</strong> lär samtidigt ut byggnadsteknik<br />
<strong>till</strong> de som bor på orten.<br />
● Fyra toaletter <strong>till</strong> en skola kostar 32 000<br />
kronor. ett avskilt rum att ut<strong>rätt</strong>a sina<br />
behov i är en av förutsättningarna för att få<br />
fler flickor att gå i skola.<br />
● en sjuksköterskeutbildning, med internat<br />
under tre år för 96 studenter, kostar<br />
4 000 000 kronor. behovet av välutbildad<br />
hälsopersonal är enormt i sudan.<br />
● de flesta hälsokliniker i sudan har endast<br />
elektricitet ett par timmar per dag. en kyl<br />
som drivs av solceller, i vilken man kan<br />
förvara vaccin, kostar 48 000 kronor.<br />
● en handvattenpump kostar 80 000 kronor.<br />
På många ställen i landet är bristen på vatten<br />
stor. att säkerställa <strong>till</strong>gången minskar<br />
antalet möjliga konflikter.<br />
21
Enkät Hur påverkas barn av krig? är det olika för pojkar <strong>och</strong> flickor?<br />
Hawa Bakhiet, 12 år<br />
-Barn kommer från sina föräldrar <strong>och</strong> kan hamna på gatorna.<br />
Deras själar påverkas också. Efter kriget är det inte<br />
” säkert att man blir normal igen. Det hände en av mina<br />
släktingar.<br />
-om en flicka kommer bort från sin familj tror jag att det är<br />
svårare för henne att hitta sin familj igen. Pojkar riskerar att gå<br />
på minor eller bli skjutna.<br />
Elham mohamad, 14 år<br />
-om ett barn kanske trillar <strong>och</strong> slår sig när man flyr<br />
är det inte säkert att familjen kan stanna <strong>och</strong> hjälpa<br />
barnet. Då blir man ensam kvar. Det hände mina grannar. De<br />
var tvungna att lämna två barn kvar som var fem år gamla för<br />
de vara skadade. Ingen vet vad som har hänt dem.<br />
-Jag tror att flickor <strong>och</strong> pojkar är rädda för olika saker. Flickor<br />
är rädda för att de som attackerar byarna kan ta flickorna <strong>och</strong><br />
förstöra dem.<br />
22<br />
masaged alnour, 12 år<br />
-Många barn hamnar på sjukhus.<br />
Många blir hungriga. Jag<br />
kunde inte gå i skolan på två år.<br />
-Jag tror att flickor <strong>och</strong> pojkar<br />
påverkas olika, men det är svårt att<br />
prata om.<br />
” ”<br />
alsadiq Elnour yousif, 18 år<br />
-Många barn blir sjuka av olika<br />
” sjukdomar för att de inte har något<br />
<strong>skydd</strong>. Malaria <strong>till</strong> exempel. De blir undernärda<br />
<strong>och</strong> det finns inte vatten. Många kan<br />
inte gå i skolan.<br />
-Jag tror att pojkar <strong>och</strong> flickor är rädda för<br />
samma saker.<br />
” ”<br />
Rashikha adam, 13 år<br />
-<strong>Barnen</strong> kan inte gå i skolan<br />
<strong>och</strong> får ingen utbildning. Det<br />
är lätt att få en massa sjukdomar.<br />
<strong>och</strong> så finns det ingen mat.<br />
-Jag tror pojkar påverkas mer än<br />
flickor. Jag vill inte säga hur.<br />
amna Saad abaker, 16<br />
-En del barn blir dödade. En del <strong>barns</strong><br />
föräldrar dör. Jag har vänner som inte<br />
har någon pappa eller mamma, för de blev<br />
dödade. En del barn svälter. Många kan inte gå<br />
i skolan, för det finns ingen skola.<br />
-Jag tror att man påverkas lika. Jag är fortfarande<br />
rädd för hästar, fast det var flera år sen<br />
vår by attackerades.<br />
Barn 3/2010
24 Barn 3/2010
Lämnad<br />
Liten. Allvarlig. Blicken alltför inåtvänd.<br />
Jasmines ögon slocknade innan hon kunde gå.<br />
Hon är ett av en halv miljon barn som lämnats på<br />
Indonesiens barnhem. Trots att föräldrarna lever.<br />
text sOPhie aRnÖ Foto elin beRGe<br />
Barn 3/2010<br />
25
På barnhemmet anak nugraha bor 60 barn i<br />
åldrarna 7-18 år. endast fyra procent av alla barn<br />
på landets barnhem är föräldralösa.<br />
barnhemmet bayi sehat<br />
tar även emot spädbarn.<br />
en pojke är bara en vecka<br />
gammal.<br />
Jag måste erkänna att jag drar mig för<br />
att kliva in på späd<strong>barns</strong>avdelningen<br />
på barnhemmet Asuhan Bayi Sehat<br />
i Bandung, drygt 20 mil sydost om<br />
Indonesiens huvudstad Jakarta.<br />
Vi har kommit hit för att dokumentera<br />
situationen för några av landets<br />
drygt 500 000 placerade barn – förmodligen<br />
fler barn i omsorg än i något annat land i<br />
värden.<br />
Internationella <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> har slagit<br />
larm <strong>och</strong> jobbar nära ihop med indonesiska<br />
socialdepartementet för att reformera systemet<br />
för stöd <strong>till</strong> utsatta familjer.<br />
Och det går snabbt att förstå varför.<br />
Inne på avdelningen är det inga små armar<br />
som sträcks ut. Ingen positiv förväntan.<br />
Istället möter vi barn som knutit sig<br />
inom sig själva. Barn med vilsna, sorgsna<br />
blickar som jag inte glömmer.<br />
de flesta lämnas för att föräldrarna<br />
inte har råd att försörja dem.<br />
I en av ett tiotal spjälsängar på rad, står<br />
en liten pojke, knappt ett år gammal, <strong>och</strong><br />
vaggar monotont från den ena foten <strong>till</strong> den<br />
andra. Jag försöker få kontakt. Han vill inte<br />
se på mig. Däremot följer han en av vårdarna<br />
med blicken, när hon rör sig genom<br />
rummet. Men hon ser inte att han ordlöst<br />
söker henne.<br />
– Bristen på kvalitet i institutionsvården,<br />
gör att de här barnen får väldigt lite personlig<br />
uppmärksamhet <strong>och</strong> gehör för sina<br />
behov, säger Florence Martin, min kollega<br />
från <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> på plats.<br />
RUNt omKRING oSS är det kaotiskt <strong>och</strong> bullrigt.<br />
Några barn som just lärt sig gå irrar<br />
planlöst omkring på golvet. Människor<br />
kommer <strong>och</strong> går. Skrik. Stök. Ingen struktur.<br />
Ingen nära anknytning <strong>till</strong> en vuxen.<br />
Bara det mest basala. Mat. Säng. Blöja.<br />
Personalen på avdelningen gör en runda<br />
<strong>och</strong> kastar ner kex i spjälsängarna som om<br />
barnen vore djur<br />
– Situationen är väldigt olycklig, särskilt<br />
som det har visat sig att de flesta skulle<br />
kunna vara hemma med sina familjer, om<br />
de fick <strong>rätt</strong> stöd.<br />
De senaste åren har Florence Martin lett<br />
en kartläggning av stödet <strong>till</strong> utsatta familjer<br />
i Indonesien. Den har visat att endast<br />
fyra procent av alla barn på barnhemmen<br />
är föräldralösa.<br />
– De flesta är här för att deras föräldrar<br />
inte har råd att bekosta deras mat, kläder<br />
<strong>och</strong> framför allt utbildning; böcker, skoluniformer<br />
<strong>och</strong> andra inofficiella avgifter som<br />
skolorna kräver, be<strong>rätt</strong>ar hon. På institutionerna<br />
blir deras skolgång betald.<br />
– Men barn har <strong>rätt</strong> <strong>till</strong> både utbildning<br />
<strong>och</strong> föräldrar. De ska inte behöva välja!<br />
26 Barn 3/2010
Antalet barnhem i Indonesien har ökat<br />
kraftigt under de senaste tio åren, inte<br />
minst efter tsunamin 2004. Katastrofen<br />
ledde <strong>till</strong> en unik respons från hela världen<br />
<strong>och</strong> inom de länder som drabbades.<br />
Det fanns en utbredd missuppfattning att<br />
extremt många barn, särskilt i Aceh regionen,<br />
hade blivit föräldralösa så regeringen<br />
fyrfaldigade sitt bidrag <strong>till</strong> institutionsvård.<br />
INStItUtIoNSPLacERINGaRNa innebär, förutom<br />
separationen från föräldrarna, att<br />
barnen blir mer sårbara för olika fysiska<br />
<strong>och</strong> psykiska övergrepp. Och <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
kartläggning av kvaliteten i vården har visat<br />
att det saknas kontroll av verksamheten.<br />
– Vem som helst kan starta ett barnhem,<br />
konstaterar Florence Martin.<br />
Av cirka 8 000 institutioner i landet drivs<br />
endast 40 av staten. Övriga är privata.<br />
Barn 3/2010<br />
– Många får bidrag från staten för varje<br />
barn som skrivs in. Det gör att samvetslösa<br />
entreprenörer ibland aktivt rekryterar<br />
barn för att fylla platserna. Med löften om<br />
utbildning <strong>och</strong> ett bättre liv lockas fattiga<br />
familjer att lämna bort sina barn.<br />
– Många entreprenöer drivs också av en<br />
vilja att göra gott. De tror att de ligger bra<br />
<strong>till</strong> hos Allah om de gör goda gärningar.<br />
Asuhan Bayi Sehat är ett av få barnhem<br />
som tar emot spädbarn, oftast barn som<br />
verkligen är övergivna eller misshandlade<br />
av sina föräldrar. Här finns också läkare<br />
<strong>och</strong> psykolog, specialistkompetenser som<br />
annars saknas på nästan alla barnhem.<br />
De flesta av landets institutioner tar<br />
endast emot barn som man bedömer är<br />
gamla nog att ta hand om sig själva.<br />
– Barn i allmänhet rekryteras när de är<br />
runt 9–10 år gamla, <strong>och</strong> tanken är då de<br />
stämningen är uppsluppen. Men många barn<br />
be<strong>rätt</strong>ar att de saknar sina föräldrar.<br />
” Många<br />
får<br />
bidrag från<br />
staten för varje barn<br />
som skrivs in. Det<br />
gör att samvetslösa<br />
entreprenörer ibland<br />
aktivt rekryterar barn<br />
för att fylla platserna<br />
27
Flickorna äter i ett rum för sig. Oftast blir det ris <strong>och</strong> kyckling.<br />
hårda sparkar med bara fötter på barnhemmets<br />
gård. Fotboll är ett stort intresse.<br />
av landets cirka 8000 institutioner drivs endast 40 av staten.<br />
Vem som helst kan starta ett barnhem.<br />
28 Barn 3/2010
arnen får väldigt lite personlig uppmärksamhet <strong>och</strong> gehör för sina behov<br />
på institutionerna. Och det saknas kontroll av verksamheten.<br />
–Vi tar hand om <strong>och</strong> tröstar varandra när vi är ledsna, be<strong>rätt</strong>ar en pojke.<br />
Barn 3/2010<br />
Många tycker att det är svårt med alla regler, <strong>till</strong><br />
exempel att man inte får gå ut när man vill.<br />
29
i princip ska kunna tvätta, städa <strong>och</strong> laga<br />
mat för sig själva, be<strong>rätt</strong>ar Florence Martin.<br />
– Många gånger har vi sett att det är barnen<br />
som sköter om institutionen – istället<br />
för att institutionen sköter om dem.<br />
NäSta daG åKER vi för att besöka en av dessa<br />
institutioner. Här bor 60 barn i åldrarna 7<br />
<strong>till</strong> 18 år – de flesta med föräldrarna i livet.<br />
Lokalerna är påfallande torftiga. Här<br />
finns inga leksaker – men en läcka i taket.<br />
Kala glödlampor ger en kall belysning,<br />
väggarna flagnar <strong>och</strong> fötterna klibbar mot<br />
ett oljigt kakelgolv. Många av de äldre pojkarna<br />
saknar sängar <strong>och</strong> får sova direkt på<br />
golvet. De yngre har trasiga skumgummimadrasser<br />
– utan lakan.<br />
Men här är stämningen uppsluppen.<br />
<strong>Barnen</strong> är frimodiga <strong>och</strong> nyfikna på oss<br />
besökare. De fnissar, skojar <strong>och</strong> vill gärna<br />
sätta ord på sina erfarenheter. Många be<strong>rätt</strong>ar<br />
att de saknar sina föräldrar – men finner<br />
stöd hos vännerna.<br />
– Vi tar hand om <strong>och</strong> tröstar varandra<br />
när vi är ledsna, be<strong>rätt</strong>ar en pojke.<br />
Förutom saknaden är de hårda reglerna<br />
– som inte går att påverka – det svåraste,<br />
tycker barnen. De klagar över att inte få gå<br />
ut när de vill.<br />
– Och så måste vi gå upp klockan fyra<br />
varje morgon.<br />
” Man<br />
De är alla eniga om att de aldrig skulle<br />
placera sina egna barn på en institution.<br />
Och även barnhemmets föreståndare<br />
har börjat tänka om.<br />
– Att bo hemma är alltid bäst, det inser<br />
jag nu, säger han.<br />
föREStåNdaREN äR Ett levande exempel en<br />
stor förändring som <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> länge har<br />
arbetat för. Det handlar om ett paradigmskifte.<br />
– Man har börjat förstå att institutionsvård<br />
inte är lösningen på alla problem,<br />
även om den så klart kan behövas ibland,<br />
säger Florence Martin.<br />
Tillsammans med indonesiska socialdepartementet<br />
verkar <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> för ett<br />
mer familjebaserat stöd. Samarbete med<br />
lokala <strong>och</strong> trosbaserade organisationer<br />
är en viktig del av det arbetet. En central<br />
partner är Muhammadiya, landets näst<br />
största muslimska organisation <strong>och</strong> den<br />
enskilda organisation som driver flest<br />
barnhem.<br />
– Vi försöker nu öka fokus på att stötta<br />
familjer i lokalsamhället, säger Mas Ihsan<br />
Vidyia, 16, gör sig i ordning inför skoldagen.<br />
har börjat förstå att institutionsvård<br />
inte är lösningen på alla problem<br />
som är ordförande för intresseföreningen<br />
för Muhammadiyas institutioner.<br />
Men det har varit mycket debatt, rädsla<br />
<strong>och</strong> kritik från dem som arbetar på barnhemmen.<br />
– Många är oroliga att tappa kontrollen,<br />
att inte längre ha samma inflytande över<br />
barnens utbildning, be<strong>rätt</strong>ar han. De känner<br />
också att de tappar sin funktion om de<br />
inte får rekrytera barn <strong>till</strong> sin verksamhet.<br />
– Vår största utmaning är att få dem att<br />
förändra sitt sätt att tänka. Vi försöker få<br />
dem att se att det ligger i barnens intresse<br />
att bo med sina föräldrar. Det är där anknytningen<br />
<strong>och</strong> kärleken finns.<br />
mEN aLLa Goda intentioner kräver också ekonomiska<br />
satsningar <strong>och</strong> politisk vilja. Nu<br />
gäller det att få parlamentet, som är väldigt<br />
traditionellt, att inse varför det är bättre<br />
med att stärka föräldrar än att bara placera<br />
barn på institution.<br />
– Vi måste visa dem att det är mer effektivt<br />
ekonomiskt, säger Makmur Sunusi,<br />
ansvarig för sociala tjänster <strong>och</strong> rehabi-<br />
30 Barn 3/2010
litering på Socialdepartementet. Om vi<br />
<strong>till</strong>handahåller resurser, kunskap <strong>och</strong> hälsa<br />
<strong>till</strong> föräldrar så ökar antalet produktiva<br />
medborgare!<br />
– Dessutom behöver en familj inte lika<br />
mycket pengar som en institution. Och<br />
barn som får stanna hemma isoleras inte<br />
från sin kultur <strong>och</strong> sitt lokalsamhälle. Vi<br />
löser problemen där de uppstått, i familjerna,<br />
<strong>och</strong> utvecklar kunskapen där.<br />
Tillbaka på Asuhan Bayi Sehat barnhemmet<br />
i Bandung, är föreståndaren Yanto<br />
Mulya Pibiwanto inne på samma linje.<br />
– Vi har börjat besöka barnens familjer<br />
för att undersöka om de skulle kunna återvända<br />
hem. Om ekonomin är problemet så<br />
hjälper vi dem att starta en liten verksamhet.<br />
Det kan vara ett gatukök, sömnad eller<br />
att göra mindre reparationer så att de kan<br />
försörja sig <strong>och</strong> sitt barn. Vi fortsätter också<br />
att stå för barnets skolavgifter, via institutionen.<br />
Bara här i Bandungområdet har 400 barn<br />
kunnat flytta hem från olika institutioner<br />
de senaste åren.<br />
– Hos oss har vi tre som är på gång just<br />
nu.<br />
– Det är fantastiskt när man ser vilka<br />
goda saker som kan hända. Jag kan inte<br />
med ord beskriva vad jag känner när jag ser<br />
ett barn upptäcka sitt sammanhang. ■<br />
Barn 3/2010<br />
B an da Aceh<br />
Me d a n<br />
tvätt, städning <strong>och</strong> matlagning. Många gånger är det barnen som sköter<br />
om institutionen – istället för att institutionen sköter om dem.<br />
Gemensamma bönestunder hör <strong>till</strong> vardagen.<br />
Indiska Oceanen<br />
Sydkenesiska sjön<br />
Natuna<br />
BRUNEI<br />
Besar<br />
M A L A Y S I A<br />
Tarakan<br />
FILIPPINERNA<br />
Sumatra<br />
P ad ang<br />
SINGAPORE Borneo Pontianak J ambi<br />
B alikpapan<br />
P alu<br />
Halmahera S orong Palembang B en gkulu<br />
B an dar Lampung Jakarta<br />
B a n d ung<br />
Sulawesi Palangkaraya Palopo<br />
Ceram<br />
Buru<br />
B an jar masin Par epare K aimana<br />
Kendar i Amb on<br />
Ujungpandang Sema ra n g<br />
Suraba ya<br />
D ili<br />
Java TIMOR-LESTE<br />
Bali<br />
Timor<br />
(EAST TIMOR)<br />
Sumba<br />
Kupang S<strong>till</strong>a<br />
havet<br />
Jay apura N abire<br />
Nya<br />
Guinea<br />
republiken indonesien/ republik indonesia<br />
Australien<br />
antaL invånare: 239 900 000 (2009)<br />
HuvudStad: Jakarta<br />
StatSSkick: republik, enhetsstat<br />
Yta: 1 904 569 km²<br />
FoLkGruPPer: javaneser 45 %, sundaneser 14 %, madureser 7,5 %, övriga 33,5 %<br />
reLiGioner: islam (huvudsakligen sunni), minoriteter av hinduer, hindu-buddister, kristna, utövare av<br />
traditionella inhemska religioner m fl<br />
viktiGaSte exPortvaror: olja, gas, industrivaror (främst elektroniska varor), naturgummi, palmolja,<br />
kaffe, räkor, textilier, skor<br />
medeLLivSLänGd: 69,7 (2005)<br />
BarnadödLiGHet: 28 per 1000 förlossningar (2005)<br />
BnP Per invånare: 2180 US dollar (2006)<br />
LäS- ocH SkrivkunniGHet: 90,5 %<br />
tiLLGånG tiLL rent vatten: 77% (2004)<br />
andeL Hiv-Smittade (bland befolkningen mellan 15-49 år gamla): 0,1 % (2005)<br />
tiLLGånG tiLL teLeFon (per 1000 invånare): 213 (2005)<br />
31
Enkät Hur är det att bo på barnhem?<br />
KIKI<br />
Kiki firmansyah är 16 år. Hans pappa är död<br />
<strong>och</strong> modern omgift med en man som hon<br />
fått fyra barn <strong>till</strong>sammans med. familjen<br />
har det kärvt<br />
” – När de började diskutera att placera mig på<br />
barnhem blev jag först ledsen men sedan gick jag<br />
med på det för att inte vara <strong>till</strong> besvär. Vad skulle<br />
jag göra?<br />
– Nu har jag bott här på barnhemmet i tre år. Fördelen<br />
är att jag får gå i skolan. Jag får erfarenheter för<br />
framtiden, lär mig saker, att möta problem.<br />
– Jag åker hem varje helg, om jag har pengar <strong>till</strong><br />
transporten. Jag skulle helst vilja bo hemma. Då<br />
skulle jag kunna hjälpa <strong>till</strong> <strong>och</strong> vara en del av familjen<br />
på ett annat sätt. Min dröm är att göra mina<br />
föräldrar lyckliga, att vara duktig <strong>och</strong> arbeta hårt.<br />
– Många vuxna skulle behöva hjälp med ett bra, fast<br />
jobb. Min styvpappa har bara ströjobb <strong>och</strong> då är det<br />
svårt att klara sig.<br />
tya<br />
tya är 15 år <strong>och</strong> har bott<br />
på barnhem de senaste<br />
fyra åren. Hon har två<br />
äldre syskon. den äldre<br />
systern också har bott på<br />
barnhemmet. föräldrarna<br />
bor i en liten by <strong>och</strong> har det<br />
knapert ekonomiskt.<br />
– Det finns inga nackdelar<br />
” med att vara på barnhem.<br />
Jag bad själv att få komma hit<br />
eftersom jag ville vara självständig<br />
<strong>och</strong> inte <strong>till</strong> belastning<br />
hemma. Mina föräldrar hade inte<br />
råd att betala för min utbildning.<br />
– Det enda som kan vara<br />
jobbigt är om man vill gå ut en<br />
lördagskväll. Då får man inte.<br />
Det är svårt, för att inte säga<br />
omöjligt att påverka alla regler<br />
som finns här.<br />
– Generellt skulle jag nog säga<br />
att det är bättre att bo hemma.<br />
Man får mer omsorg, uppmärksamhet<br />
<strong>och</strong> fler nära, starka<br />
band. Jag skulle aldrig sätta<br />
mina egna barn på institution.<br />
yUdIGUNtaRa<br />
yudiguntara är 15 år <strong>och</strong> bor på barnhem sedan tre år <strong>till</strong>baka. föräldrarna är mycket fattiga.<br />
Han har tre bröder, varav två fortfarande bor hemma.<br />
– Jag blev väldigt ledsen när mina föräldrar bestämde att de skulle lämna mig här. Jag saknar dem<br />
” ofta. De besöker mig bara en gång i månaden. Men jag <strong>och</strong> mina rumskompisar tröstar <strong>och</strong> stöttar<br />
varandra.<br />
– Det bästa med att bo här är kamratskapet, alla vänner jag har fått. Det svåraste är alla regler som<br />
man inte har någon möjlighet att påverka. Det är jobbigt att behöva gå upp så tidigt. Jag är alltid trött.<br />
om det är något jag skulle vilja förändra så är det sovtiderna.<br />
– Jag tror att många föräldrar skulle kunna behålla sina barn hemma om de fick hjälp med alla skolavgifter.<br />
VIdyIa<br />
Vidyia är 16 år <strong>och</strong> äldst av tre systrar. Hennes pappa är<br />
död <strong>och</strong> mamman lever ensam. Vidiya blev lämnad på<br />
barnhemmet mot sin vilja för fyra år sedan.<br />
– Min mamma <strong>och</strong> jag bråkade mycket efter pappas död.<br />
” Hon hade många olika män <strong>och</strong> jag ifrågasatte henne. En<br />
dag sa hon att vi skulle gå på picknick men i själva verket så tog<br />
hon med mig hit <strong>till</strong> barnhemmet <strong>och</strong> lämnade mig här. Jag fick en<br />
chock <strong>och</strong> blev väldigt ledsen.<br />
– Nu ses vi bara på lördagar. Jag har aldrig frågat henne varför<br />
hon placerade mig här men jag tror att hon hoppades att jag skulle<br />
bli mindre bråkig. Sen förstår jag också att hon ville ge mig ett bättre<br />
liv. Mamma har inget jobb så vi kunde knappt äta hemma. Här får<br />
jag både utbildning <strong>och</strong><br />
mat. En annan bra sak<br />
här är att vi delar allt. om<br />
det bara finns ris så äter<br />
alla ris. om en är glad kan<br />
alla dela glädjen.<br />
– Det dåliga är alla<br />
regler, att man inte är fri<br />
att gå ut när man vill.<br />
– Jag önskar att min<br />
mamma hade ett bra<br />
jobb så att i alla fall<br />
mina yngre syskon kunde<br />
få bo hemma. Nu bor de<br />
hos våra morföräldrar.<br />
32 Barn 3/2010
azikamal har äntligen<br />
fått flytta hem<br />
ibu Tuti dewi ville aldrig lämna sin son.<br />
men med en inkomst på 336 kronor i månaden såg hon<br />
inget val. azikamal, 6, fick flytta <strong>till</strong> ett barnhem.<br />
Först nu – nio år senare – har han äntligen flyttat <strong>till</strong>baka<br />
hem.<br />
text sOPhie aRnÖ Foto elin beRGe<br />
– jaG äR väldigt glad att vara med familjen<br />
igen, säger Azikamal Mauludin, 15, med ett<br />
leende <strong>och</strong> en blyg blick på sin mamma.<br />
Vi möts utanför deras enkla lilla hus,<br />
eller snarare kala rum i betong där alla<br />
ägodelar finns upphängda på krokar längs<br />
väggarna; några buckliga plåtkärl, en blus,<br />
filtar <strong>till</strong> natten.<br />
Det är bara två veckor sedan han flyttade<br />
hem efter nio år på barnhemmet i samma<br />
kvarter.<br />
– Det kändes väldigt konstigt under alla<br />
år, att se honom där men inte ha honom<br />
hemma, säger Ibu Tuti Dewi, 42, som är<br />
Barn 3/2010<br />
ensamstående mor <strong>till</strong> två barn, förutom<br />
Azikamal även sonen Sandi, 13.<br />
– Du ska veta att det inte var något lätt<br />
beslut att fatta. Att placera honom där. Han<br />
var bara sex år. Men vad kunde jag göra?<br />
Det var för hans bästa.<br />
Sedan barnens far dog var hon ensam<br />
om att försörja både dem <strong>och</strong> sina åldrande<br />
föräldrar. Hon pekar på shoppingvagnen<br />
som hon just kommit hem med efter dagens<br />
arbete. Där finns hennes livsnäring. Yoghurt.<br />
Hon går runt området varje dag mellan åtta<br />
på morgonen <strong>och</strong> åtta på kvällen <strong>och</strong> säljer<br />
dem i små portionsförpackningar.<br />
azikamal, 15, längst <strong>till</strong> höger med sin lillebror <strong>och</strong><br />
mamma i gränden utanför familjens enkla hem.<br />
– Det ger mig drygt 300 kronor i månaden,<br />
förklarar hon.<br />
En inkomst som givetvis inte räcker <strong>till</strong> skolböcker,<br />
skoluniform <strong>och</strong> diverse andra avgifter.<br />
– Och jag ville att min son skulle få<br />
utbildning!<br />
Att placera Azikamal på barnhem var<br />
enda möjligheten att få stöd. Staten delade<br />
inte ut något direktstöd <strong>till</strong> familjer.<br />
Men nu har den policyn ändrats <strong>och</strong> det<br />
har plötsligt blivit möjligt att få <strong>till</strong>gång <strong>till</strong><br />
barnhemmens service, mat <strong>och</strong> skolgång,<br />
även för barn som inte bor där.<br />
– Jag tvekade inte en sekund när föreståndaren<br />
frågade om jag ville att Azikamal<br />
skulle flytta hem säger Ibu Tuti Dewi.<br />
– Det bästa med att bo hemma igen är<br />
att få vara med familjen, <strong>och</strong> att det är friare,<br />
inte så mycket regler, påpekar sonen.<br />
Hon har stora planer för honom.<br />
– Jag vill att han ska gå på college så att<br />
han kan få ett bättre liv än jag har.<br />
Azikamal nickar.<br />
– Jag vill bli affärsman. ■<br />
33
Han lämnade aldrig barn<br />
agus sutardi, 39, växte själv upp på ett barnhem.<br />
nu är han <strong>till</strong>baka som rektor för samma institution.<br />
– mina egna erfarenheter gör att jag förstår vad barnen<br />
behöver, säger han.<br />
text sOPhie aRnÖ Foto elin beRGe<br />
a gus<br />
Sutardi kom <strong>till</strong> barnhemmet<br />
Asuhan Anak Nugraha i staden<br />
Bandung redan som 7-åring.<br />
– Jag hade definitivt hellre<br />
bott hemma, men min familj var<br />
fattig <strong>och</strong> hade inte råd att sätta<br />
mig i skola, förklarar han <strong>och</strong> lutar sig <strong>till</strong>baka<br />
i stolen bakom skrivbordet på den lilla<br />
rektorsexpeditionen.<br />
Efter en kortare utflykt som lärare är<br />
han <strong>till</strong>baka på den plats där han spenderade<br />
det mesta av sin uppväxt, <strong>och</strong> där han<br />
också mötte sin fru. Nu bor de med sina tre<br />
barn i ett av rummen på institutionen <strong>och</strong><br />
ansvarar för verksamheten.<br />
– Vi försöker skapa en familjekänsla. Vi<br />
har förklarat för våra egna barn varför de<br />
måste dela med sig av oss. Men de klagar<br />
ibland på att de måste dela vår uppmärksamhet<br />
med andra.<br />
Han vill med sina erfarenheter bidra <strong>till</strong> att<br />
flera får mod, styrka <strong>och</strong> möjligheter som de<br />
kanske inte skulle ha fått annars. Det handlar<br />
framförallt om <strong>till</strong>gången <strong>till</strong> utbildning.<br />
– De flesta barn som kommer hit har föräldrarna<br />
i livet men de kommer från väldigt<br />
fattiga förhållanden. Det ser vistelsen här som<br />
en chans <strong>och</strong> tävlar om att göra bra ifrån sig.<br />
– Vi gör utflykter, äter lunch med borgmästaren<br />
<strong>och</strong> andra aktiviteter som de aldrig<br />
skulle ha fått uppleva hemma.<br />
Men institutionen ställer också krav. Alla<br />
barn måste delta i olika arbetsuppgifter,<br />
lägga sig <strong>och</strong> kliva upp på samma tider<br />
oavsett vilken ålder de är i. De finns små<br />
möjligheter att påverka.<br />
– I <strong>och</strong> med att vi är en muslimsk institution<br />
är vi <strong>till</strong> exempel tvungna att be vissa<br />
tider. Vi måste väcka alla runt fyra på morgonen<br />
så att de hinner upp <strong>och</strong> tvätta sig<br />
före bönen. De som klagar är de som inte är<br />
vana att gå upp <strong>och</strong> be hemma. Vi försöker<br />
att göra det <strong>till</strong> en vana för dem.<br />
aGUS SUtaRdI mINNS att det var väldigt tufft<br />
när han var liten.<br />
– Den som inte följde reglerna fick hårda<br />
straff.<br />
Idag är det mildare tycker han.<br />
– <strong>Barnen</strong> får <strong>till</strong> exempel själva vara med<br />
<strong>och</strong> bestämma vilket straff den som inte har<br />
skött sig ska få. Det kan handla om att tvätta<br />
toaletterna, göra armhävningar eller sit-ups.<br />
Och samtidigt som reglerna är samma<br />
för alla försöker de anställda hitta ett sätt<br />
att möta varje enskilt <strong>barns</strong> behov.<br />
– Vi ger <strong>till</strong> exempel mer uppmärksamhet<br />
åt de yngsta, men får försöka dölja det<br />
för att inte skapa avundsjuka.<br />
En kväll i veckan samlas alla barn <strong>och</strong><br />
personalen för ett samtal där var <strong>och</strong> en<br />
kan lätta sitt hjärta <strong>och</strong> få stöd.<br />
– Ofta tar de upp frågor som rör deras<br />
34 Barn 3/2010
hemmet åtta<br />
relationer, både hemma <strong>och</strong> på institutionen,<br />
be<strong>rätt</strong>ar Agus Sutardi.<br />
Generellt så tycker han att barnen på<br />
hans institution verkar må bra. Men han<br />
har också börjat tänka annorlunda sedan<br />
han började samarbeta med <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
för två år sedan. 20 barn som har föräldrarna<br />
i närområdet har fått flytta hem – <strong>och</strong><br />
ändå fortsätta att delta i barnhemmets skolverksamhet.<br />
– Även om vi har det bättre materiellt<br />
här än vad de har hemma så är separationen<br />
från föräldrarna alltid en belastning,<br />
säger han. Anknytningen är alltid bättre<br />
hemma.<br />
– Men det är svårt att lösa för dem som<br />
bor långt bort. Vem ska stå för transportkostnaderna<br />
när de åker <strong>till</strong> <strong>och</strong> från skolan?<br />
Så länge Agus Sutardi kan försörja<br />
sina egna barn, som är tolv, nio <strong>och</strong> tre år<br />
gamla, så skulle han aldrig skicka dem <strong>till</strong><br />
en institution säger han. Däremot får de<br />
fortsätta finna sig i att dela med sig av sin<br />
pappa.<br />
– Jag tänker jobba här så länge barnen<br />
behöver min energi <strong>och</strong> mina tankar. ■<br />
Barn 3/2010<br />
barnhemmet anak nugraha<br />
Yanto Mulya Pibiwanto är föreståndare på barnhemmet bayi sehat. <strong>till</strong>sammans med<br />
internationella <strong>Rädda</strong> barnens Florence Martin arbetar han för att flera av de placerade<br />
barnen ska kunna flytta hem igen.<br />
rädda <strong>Barnen</strong>s arbete<br />
för barn på institution<br />
mILjoNER BaRN i världen beräknas<br />
idag bo på barnhem <strong>och</strong> andra institutioner.<br />
En ny rapport från <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
visar att fyra av fem av dem har en<br />
förälder i livet. I Indonesien handlar det<br />
om så många som 96 procent.<br />
Det betyder att miljoner barn kanske i<br />
onödan utsätts för riskerna med att leva<br />
på en institution. Inte minst kan det vara<br />
ett trauma att tvingas lämna sina föräldrar,<br />
som med relevant stöd kanske skulle<br />
kunna ta hand om barnen i sitt eget hem.<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> verkar för att myndigheter<br />
<strong>och</strong> de som arbetar med, eller ger<br />
pengar <strong>till</strong> barnhem istället ska lägga sina<br />
resurser på projekt som hjälper familjer<br />
att ta hand om sina barn hemma eller i<br />
närområdet. I många länder krävs det att<br />
familjeomsorgen på nationell <strong>och</strong> lokal<br />
nivå radikalt görs om. Det behövs också<br />
en striktare övervakning <strong>och</strong> kontroll<br />
av institutioner, mer information <strong>och</strong><br />
opinionsbildning om vikten av att få vistas<br />
i familjemiljö.<br />
I Indonesien har <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> haft<br />
ett nära samarbete med Socialdepartementet<br />
under de senaste fem åren. Några<br />
exempel på insatser är:<br />
● Kartläggning av insatser för barn i<br />
behov av stöd<br />
● Kartläggning av kvaliteten på landets<br />
barnhem<br />
● Påverkansarbete <strong>och</strong> utbildning<br />
● etablering av en ny databas för<br />
registrering <strong>och</strong> uppföljning av barn<br />
på institution <strong>och</strong> för utvärdering av<br />
verksamheten.<br />
● stöd <strong>till</strong> utformandet av en ny nationell<br />
standard för landets institutioner<br />
● Medverkan <strong>till</strong> ett nytt system för<br />
licensiering av socialarbetare.<br />
● <strong>Rädda</strong> barnen bidrar också <strong>till</strong> en ny<br />
försöksverksamhet, en familjecentral<br />
i bandung, där barn <strong>och</strong> deras familjer<br />
ska kunna erbjudas alternativa former<br />
av stöd.<br />
arbetet i indonesien stöds genom<br />
internationella <strong>Rädda</strong> barnens globala<br />
satsning på <strong>barns</strong> <strong>rätt</strong> <strong>till</strong> <strong>trygghet</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>skydd</strong>, Child Protection initiative, CPi.<br />
Vill du veta mer? ladda ner <strong>Rädda</strong><br />
barnens rapport ”Keeping children out<br />
of harmful institutions” på http://www.<br />
savethechildren.org.uk/en/54_9678.htm<br />
35
KuLTuR<br />
Hallå Sofia Söderfjell, 18!<br />
… du har vunnit en fältresa av <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> för två personer.<br />
Hur gick det <strong>till</strong>?<br />
– Jag var inne på <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s sajt www.livetslotteri.se<br />
som just då ordnade en tävling. Jag drog<br />
en lott som gav mig ”ett nytt liv” – i Indien. Efter det<br />
skrev jag en motivering om varför jag ville besöka<br />
mitt nya födelseland. Ja, så vann jag. Helt otroligt!<br />
<strong>och</strong> vad händer nu?<br />
– Vi planerar inför resan, vi har ju aldrig varit i<br />
Indien. Det blir jag <strong>och</strong> min klasskompis Suzanna<br />
Sundström som åker i november.<br />
Vad ska ni göra i Indien?<br />
– Allt är inte klart, men vi kommer att besöka en<br />
massa projekt som <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> driver i landet. Jag vill se allt! När vi är<br />
där kommer vi även att blogga <strong>och</strong> samla in material <strong>till</strong> vårt projektarbete<br />
i skolan.<br />
Vad är skillnaden mellan att födas i Indien <strong>och</strong> i Sverige?<br />
–I Sverige tar vi det mesta för givet; <strong>rätt</strong>igheter, hälsa, skola <strong>och</strong> sådant.<br />
Det är inte självklart om man föds i Indien. ■<br />
det finns fortfarande möjlighet att dra en livslott på www.livetslotteri.se,<br />
även om tävlingen är avslutad. Efter din pånyttfödelse<br />
kan du utforska ditt nya land <strong>och</strong> situation via bilder, film, fakta<br />
<strong>och</strong> kartor. I höst lanserar <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> ett nytt material om<br />
Livets lotteri för skolorna.<br />
På tal om makt,<br />
demokrati <strong>och</strong> politik<br />
– IBLaNd KommER en politiker <strong>till</strong> skolan <strong>och</strong> säger: framtiden är er, men sen<br />
lyssnar de inte på oss, säger Arbresha Rexhepi, 18 år.<br />
Hon är en av de över 100 ungdomar som intervjuas i ”Röst, en bok om<br />
makt, demokrati <strong>och</strong> politik” (Carlsson Bokförlag).<br />
I boken reflekterar de över allt från politik <strong>och</strong> makt <strong>till</strong> vad som kan<br />
förbättras i samhället. Vad vill de förändra? Vad skrämmer dem? Hur är<br />
skolan? Hur ser de på integration? <strong>och</strong> på skatterna?<br />
Intervjuerna varvas med port<strong>rätt</strong>, sex av ungdomarna har dessutom<br />
dokumenterat sin vardag med egna fotografiska be<strong>rätt</strong>elser.<br />
Läs mer om det pågående projektet www.rostladan.se ■<br />
Guide för god man<br />
I HöSt KommER Görel Strands <strong>och</strong> Kerstin Fälldins bok ”Ensamkommande<br />
barn <strong>och</strong> ungdomar – en praktisk vägledning” ut.<br />
– Min förhoppning är att boken ska öka medvetenheten om dessa barn<br />
<strong>och</strong> om att vi alla har ett ansvar att ta emot dem i Sverige på ett mänskligt<br />
sätt, säger Görel Strand som själv varit god man åt över 100 ensamkommande<br />
flyktingbarn de senaste tio åren.<br />
Boken innehåller även aktuella lagtexter, <strong>till</strong> exempel om vad som krävs<br />
för att få asyl. Men här finns också statistik <strong>och</strong> personliga be<strong>rätt</strong>elser om<br />
hur det är att vara ung <strong>och</strong> komma ensam som flykting <strong>till</strong> Sverige.<br />
Boken ges ut på förlaget Natur <strong>och</strong> Kultur. ■<br />
Koll på bilderna?<br />
VEt dU om dina bilder sprids eller manipuleras<br />
på nätet? Det kan du snabbt ta<br />
reda på med hjälp av den nya tjänsten<br />
Bildkollen som <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> har varit<br />
med <strong>och</strong> tagit fram. Se efter på www.<br />
bildkollen.se ■<br />
Nyfiken<br />
på <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong>s<br />
ungdomswebb?<br />
Kika in på<br />
www.effekt.<br />
rb.se<br />
Foto pRIvAT<br />
Ny pedagogik får<br />
unga att växa<br />
I HöSt KommER boken ”Vägen <strong>till</strong>baka – Liv, lust <strong>och</strong> lärande i <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s<br />
musikprojekt” ut. Musikprojektet i Malmö har arbetat med utsatta ungdomar i 17<br />
år. I dag är det ett individuellt gymnasieprogram.<br />
– Boken beskriver den okonventionella metodik <strong>och</strong> pedagogik vi utvecklat<br />
för att få ungdomar att hitta <strong>till</strong>baka <strong>till</strong> skolan, säger Mikael Svennerbrandt,<br />
projektledare för <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s musikprojekt.<br />
Boken är tänkt att användas som läromedel i <strong>till</strong> exempel lärarutbildningar<br />
<strong>och</strong> på socialhögskolor. ■<br />
Välkommen<br />
<strong>till</strong> barnens<br />
favoritbutik!<br />
från bebis ...<br />
alla Bebisprylar<br />
<strong>och</strong><br />
leksaker på<br />
ett ställe!<br />
... <strong>till</strong> busfrö!<br />
36 Barn 3/2010<br />
Foto AHMAd KAdHEM
a<br />
lla barn be<strong>rätt</strong>ar, men de be<strong>rätt</strong>ar på<br />
sitt eget språk. Klassens clown kan<br />
vara en unge som i själva verket håller<br />
på att implodera av sorg. Det samma<br />
kan gälla för den duktigaste flickan.<br />
Att våga ställa frågan ”hur har du det<br />
hemma?” <strong>till</strong> barn är ett riskmoment. Svaret kan<br />
vara att barnet har det bra, men det kan också<br />
vara att det lever med våld i sin närhet, pedofili,<br />
fattigdom. Ett sargat barn saknar <strong>till</strong>it, hon svarar<br />
inte gärna på frågor. Du måste kanske fråga<br />
många gånger, <strong>och</strong> begripa hur hon be<strong>rätt</strong>ar,<br />
annars tiger hon som muren. Det måste även finnas<br />
en utväg för barnet.<br />
Vi lever i ett diagnossamhälle. Listan på ”disorders”<br />
känns oändlig. Det finns forskning som<br />
säger att arbetarklassens barn är överrepresenterade<br />
i statistiken för ADHD <strong>och</strong> DAMP. Ibland kan<br />
diagnoser träffa <strong>rätt</strong>. Men det är inte en vågad<br />
tanke att de ibland träffar fel.<br />
Ja, barn sitter s<strong>till</strong>a, barn är aktiva. En del<br />
bär tystnaden som ett språk, andra skriker sig<br />
hesa. Det är lätt att se <strong>till</strong> ett beteende <strong>och</strong> ställa<br />
diagnos. Det är mycket svårare att ta reda på var<br />
beteendet kommer ifrån. Ska jag sätta en <strong>till</strong>fällig<br />
lapp över hålet eller ska jag laga det?<br />
VäRLdEN BEStåR aV hål, världen består av välgörare<br />
som lappar. När Rubin Ali, den indiska <strong>barns</strong>kådespelerskan<br />
som bidrog <strong>till</strong> att göra Slumdog millionaire<br />
<strong>till</strong> en världssuccé intervjuas, förstår vi att<br />
hon lever kvar i slummen med sin familj. Ledarskribenten<br />
på DN säger att vi, för att bekämpa fattigdom<br />
måste använda pengar på ett ”långsiktigt<br />
sätt för att övervinna de försvarsmekanismer som<br />
fattigdomen skapat”. Ty den fattige kan inte flytta<br />
rakt in medelklassens miljö. Så sant som det är<br />
sagt, vägarna är långa i klassamhället, längre än<br />
vad vi tror, också i Sverige.<br />
Jo, fattigdom skapar försvarsmekanismer,<br />
<strong>och</strong> dem studerar medelklassen. Men hur ser de<br />
försvarsmekanismer ut som rikedom skapar, vem<br />
studerar dem? Hur ser de försvarsmekanismer ut<br />
som försvarar övergrepp, svält, våld? Insektshusen<br />
i Rosengård, hur kunde det hända?<br />
Jag växte upp under fattiga förhållanden, med<br />
föräldrar som inte hade röst<strong>rätt</strong> i det land jag<br />
växte upp i. Mina föräldrar hade båda vuxit upp<br />
under krigsförhållanden i Finland. De kom traumatiserade<br />
<strong>till</strong> ett Sverige som välkomnade dem<br />
med öppna armar, industrin behövde muskler<br />
<strong>och</strong> vården händer. Men samma land var oförmöget<br />
att ställa frågor om historiken i våra liv.<br />
Barn 3/2010<br />
KRÖNIKAN<br />
Susanna Alakoski<br />
sargat barn saknar <strong>till</strong>it<br />
” En<br />
del bär tystnaden<br />
som ett<br />
språk, andra skriker sig<br />
hesa<br />
I mItt BaRNdomSHEm talade vi ett annat språk än<br />
svenska. Det förekom våld, det saknades pengar,<br />
det förekom missbruk. Såklart påverkade det<br />
mitt liv. Men jag bar på tystnades språk, skammens,<br />
skuldens. Jag minns inga frågor som petade<br />
i tystnaden. Och när frågor äntligen ställdes<br />
så ställdes de försent, sargad svarade jag inte på<br />
frågor längre.<br />
År har gått sedan jag var barn. Vi kan mer om<br />
<strong>barns</strong> liv <strong>och</strong> psyken nu än någonsin. Vi kan mer<br />
om sociologi, pedagogik, psykologi. Vi har fler<br />
metoder än vi hinner använda <strong>och</strong> välviljan är<br />
stor att hjälpa. Ändå pågår helvetena dagligen. Vi<br />
lever i en stor feldiagnos eftersom vi vet vad som<br />
behöver göras, men inte förmår.<br />
Palme höll ett tal om ”projektet månen”.<br />
Många ville ta sig <strong>till</strong> månen samtidigt. Man samlade<br />
därför olika nationers intelligentia inom de<br />
områden som krävdes <strong>och</strong> satsade allt på ”projektet<br />
månen”. Vi vet alla hur det gick, <strong>och</strong> nu talas<br />
det om mars.<br />
Om vi idag satsade alla demokratiska länders<br />
ekonomiska, pedagogiska, psykologiska, sociologiska<br />
resurser på två generationer unga, skulle vi<br />
ta oss <strong>till</strong> månen på jorden då? ■<br />
susanna alakoski är författare <strong>och</strong><br />
aktuell med romanen ” håpas du<br />
trifs bra i fengelset”.<br />
37<br />
Foto SARA MAc KEy
Maletide desilient, 28, har svårt att lämna Koesti, 5 månader, utom synhåll<br />
nu när hon äntligen fått <strong>till</strong>baka sin yngsta dotter <strong>och</strong> hennes tre äldre<br />
systrar. så här efteråt ångrar hon att gick med på att låta missionärerna ta<br />
hennes barn.<br />
Återför<br />
38 Barn 3/2010
Tusentals barn kom ifrån sina familjer efter jordbävningen i Haiti.<br />
Reportern Urban Hamid <strong>och</strong> fotografen Martin von Krogh träffade fyra<br />
av de 33 barn som amerikanska missionärer försökte föra över gränsen<br />
<strong>till</strong> Dominikanska republiken.<br />
– Jag vill aldrig skiljas från min mamma <strong>och</strong> pappa igen, säger Yelanda, 8.<br />
enade<br />
text uRban haMid Foto MaRtin VOn KROGh<br />
Barn 3/2010<br />
39
Familjens bostad ligger nere i en<br />
slags gryta. En smal, vindlande grusväg<br />
i det närmaste oframkomlig<br />
för bilar leder ner <strong>till</strong> botten. Solen<br />
är brännhet <strong>och</strong> bländande. Runt<br />
omkring syns spåren av jordbävningen<br />
i form av rester av vad som en gång<br />
varit bostäder <strong>och</strong> små affärer. Våra fötter<br />
sparkar upp ett vitt damm som täcker allt.<br />
-Vi fick panik när skalvet inträffade,<br />
be<strong>rätt</strong>ar pappa Desilient Dieulefene, 40.<br />
Cementblock <strong>och</strong> tegelstenar föll över byn.<br />
Fortfarande finns det många som ligger<br />
begravda under rasmassorna.<br />
Nu bor han <strong>och</strong> hans fru Maletide Desilient<br />
28, <strong>till</strong>sammans med sina fyra barn;<br />
Yelanda <strong>och</strong> hennes tre yngre syskon Genise,<br />
6, Widnika, 4, <strong>och</strong> Koesti, 4 månader, i<br />
ett litet kyffe som består av ett kök <strong>och</strong> ett<br />
par rum med kala väggar <strong>och</strong> cementgolv.<br />
Köket är egentligen bara en liten vedeldad<br />
spis med lite husgeråd som står utspridda<br />
på några låga bänkar. Någon el eller rin-<br />
nande vatten har de inte <strong>till</strong>gång <strong>till</strong>. Och<br />
någon större hjälp utifrån har de inte fått.<br />
– Vi har själva köpt plast för att få tak<br />
över huvudet, be<strong>rätt</strong>ar han inte utan bitterhet.<br />
EftER joRdBäVNINGEN, Som var den kraftigaste<br />
i Haitis historia, med hundratusentals<br />
döda <strong>och</strong> tre miljoner skadade eller hemlösa<br />
var det många familjer som splittrades<br />
<strong>och</strong> många som inte längre hade råd att<br />
försörja sina barn.<br />
Så när en haitisk pastor, två kvinnliga<br />
<strong>och</strong> två amerikanska missionärer kom <strong>och</strong><br />
be<strong>rätt</strong>ade att de hade ett hus för föräldralösa<br />
i Dominikanska republiken <strong>och</strong> erbjöd<br />
Desilients <strong>och</strong> Maletides barn en möjlighet<br />
att åka dit <strong>och</strong> få en bättre framtid, började<br />
föräldrarna diskutera hur de skulle göra.<br />
– Löftet om att vi skulle få besöka barnen<br />
gjorde att den orimliga tanken att<br />
skicka iväg dem kändes något rimligare,<br />
förklarar Desilient.<br />
desilient dieulefene, 40, håller ett fast grepp om<br />
Genise, 6 år, medan han be<strong>rätt</strong>ar om hur hela familjen<br />
flydde i panik efter jordbävningen. Många i grannskapet<br />
begravdes levande under rasmassan.<br />
– Pastorn förklarade också att barnen<br />
skulle bli sjuka om de stannar kvar här, på<br />
grund av alla ruttnande lik <strong>och</strong> bristen på<br />
mat <strong>och</strong> vatten.<br />
Men det var ett stort beslut. Föräldrarna<br />
tvekade fortfarande när de fyra missionärerna<br />
lämnade dem. Pastorn stannade kvar<br />
hela natten <strong>och</strong> försökte övertala Maltide.<br />
Till slut resignerade hon.<br />
– När en präst som är Guds man säger åt<br />
” När<br />
en präst<br />
som är Guds<br />
man säger åt dig att<br />
det är bäst för dina<br />
barn. Då måste man<br />
lyda<br />
40 Barn 3/2010
Maletide sitter på köksgolvet <strong>och</strong> försöker att laga mat <strong>till</strong> familjen, alla<br />
hennes barn sitter samlade runt omkring henne. Men matlagning är svårt<br />
eftersom det saknas rinnande vatten <strong>och</strong> elektricitet hemma hos familjen.<br />
Jordbävningen ödelade vissa områden totalt där den drog fram. Värst<br />
drabbade är de fattiga områdena. en man sopar bort resterna av ett<br />
av de många förstörda husen i området som ligger i hamnen i huvudstaden<br />
Port-au-Prince.<br />
Barn 3/2010<br />
Barn särskilt utsatta<br />
i katastrofer<br />
internationella <strong>Rädda</strong> barnen varnade tidigt för<br />
de risker som barn kan utsättas för i spåren av<br />
en katastrof; undernäring, sjukdomar, fysisk <strong>och</strong><br />
psykisk stress, sexuell exploatering, trafficking <strong>och</strong><br />
illegala adoptioner.<br />
– det är alltid barnen som drabbas värst , säger<br />
henrik häggström, utsänd av <strong>Rädda</strong> barnen för att<br />
samordna Fn:s så kallade kluster för <strong>barns</strong> <strong>rätt</strong> <strong>till</strong><br />
<strong>trygghet</strong> <strong>och</strong> <strong>skydd</strong> i haiti.<br />
– efter en katastrof fungerar inte de normala<br />
<strong>skydd</strong>smekanismerna för barn. de är istället<br />
utsatta för vuxnas godtycke, <strong>och</strong> de vuxna handlar<br />
inte alltid rationellt på grund av den stress de<br />
själva upplever.<br />
<strong>Rädda</strong> barnen har länge haft verksamhet i haiti<br />
<strong>och</strong> var tidigt på plats med insatser för barnen<br />
efter jordbävningen. hit<strong>till</strong>s har organisationen:<br />
● delat ut mat <strong>till</strong> över 250 000 människor.<br />
● delat ut presenningar <strong>och</strong> annat material för<br />
<strong>till</strong>fälliga <strong>skydd</strong> <strong>till</strong> 7 500 hushåll.<br />
● byggt upp vattenförsörjning <strong>och</strong> latriner för över<br />
221 000 människor.<br />
● Försett över 23 000 barn <strong>och</strong> vuxna med hälso-<br />
<strong>och</strong> sjukvård via mobila kliniker.<br />
● <strong>till</strong>sammans med utbildningsministeriet kartlagt<br />
möjliga <strong>till</strong>fälliga skolplatser.<br />
● Ordnat tält <strong>och</strong> utbildningsmaterial så att 41<br />
skolor kunnat öppna igen.<br />
● satt upp 35 barnvänliga platser med aktiviteter<br />
för 3 500 barn.<br />
● spårat familjemedlemmar <strong>till</strong> ensamma barn<br />
samt, <strong>till</strong>sammans med myndigheterna, gjort<br />
insatser mot barnarbete <strong>och</strong> trafficking.<br />
41
ädda <strong>Barnen</strong>s arbete med<br />
återförening:<br />
illegala adoptioner har länge varit en angelägen fråga<br />
i haiti <strong>och</strong> i det kaos som uppstod i <strong>och</strong> med jordbävningen<br />
blev frågan än mer aktuell.<br />
internationella <strong>Rädda</strong> barnen har professionell<br />
personal på plats i haiti som <strong>till</strong>sammans med andra<br />
organisationer så som internationella Röda Korset,<br />
World Vision <strong>och</strong> heartland alliance arbetar med att<br />
spåra <strong>och</strong> återförena separerade familjer. <strong>till</strong>sammans<br />
har man upp<strong>rätt</strong>at en sambandscentral speciellt<br />
avsedd för organisationer <strong>och</strong> myndigheter dit de<br />
kan ringa <strong>och</strong> inrapportera ensamma barn.<br />
specialutbildade socialarbetare sänds också ut<br />
med frågeformulär <strong>till</strong> läger, barnhem <strong>och</strong> bostadsområden<br />
för att leta efter ensamma barn.<br />
-själva verifieringsprocessen är väldigt viktig <strong>och</strong><br />
tidskrävande, säger Paul Murphy som arbetar som<br />
expert i <strong>barns</strong>kydd åt <strong>Rädda</strong> barnen i haiti .<br />
-Man måste dubbelkolla identiteten både hos<br />
föräldrar <strong>och</strong> barn. Och man måste ta reda på att de<br />
vuxna, kan <strong>och</strong> vill ta hand om barnet. Men framför<br />
allt att barnet vill följa med de vuxna. Vi måste alltid<br />
se <strong>till</strong> barnets bästa.<br />
ett halvår efter katastrofen har <strong>Rädda</strong> barnen lyckats<br />
återförena 567 barn med sina familjer .<br />
dig att det är bäst för dina barn. Då måste<br />
man lyda, konstaterar hon.<br />
På EftERmIddaGEN föLjaNdE dag kom en stor<br />
buss <strong>och</strong> hämtade barnen. Desilient kom precis<br />
hem från arbetet <strong>och</strong> blev förvånad över<br />
att hans fru hade bestämt sig för att skicka<br />
iväg barnen. Det var med nöd <strong>och</strong> näppe som<br />
han hann med att ta farväl av dem.<br />
Det blev ett känslosamt avsked.<br />
– Jag var inte glad när missionärerna<br />
kom <strong>och</strong> hämtade mig. Jag grät när jag gick<br />
hemifrån, be<strong>rätt</strong>ar Yelanda med darrande<br />
röst.<br />
Väl på väg hämtade missionärerna upp<br />
flera barn. När bussen stoppades vid gränsen<br />
var de 33 stycken. Alla saknade giltiga<br />
pass <strong>och</strong> adoptionsdokument.<br />
De <strong>till</strong>äts därför inte lämna landet utan<br />
fördes istället <strong>till</strong> en av SOS-barnbyar där de<br />
fick vara medan försök gjordes att identifiera<br />
dem <strong>och</strong> att hitta deras föräldrar.<br />
Först tre dagar efter att bussen hade<br />
stoppats vid gränsen fick Desilient <strong>och</strong> Maltide<br />
ett samtal från en person som be<strong>rätt</strong>ade<br />
att deras barn hade förts dit. Och först<br />
sex veckor senare, fick de hämta dem.<br />
- Jag blev så glad när jag såg pappa <strong>och</strong> mamma att jag grät. Jag<br />
vill aldrig skiljas från dem igen, be<strong>rätt</strong>ar Yelanda <strong>och</strong> riktar en<br />
vädjande blick mot sin pappa <strong>och</strong> mamma.<br />
Arbetet med identifikation <strong>och</strong> återförening<br />
tog tid eftersom antalet separerade<br />
barn <strong>och</strong> föräldrar var så stort <strong>och</strong> eftersom<br />
infrastrukturen <strong>och</strong> statsapparaten i landet<br />
var förstörd.<br />
När familjen väl fick träffas igen blev det<br />
en glädjeyra med tårar, pussar <strong>och</strong> kramar.<br />
– Jag blev så glad när jag såg pappa <strong>och</strong><br />
mamma att jag grät. Jag vill aldrig skiljas<br />
från dem igen, säger Yelanda medan hon<br />
riktar en vädjande blick mot sin pappa <strong>och</strong><br />
mamma.<br />
dE tIo mISSIoNäRERNa anklagades först för att<br />
ha kidnappat barnen <strong>och</strong> sattes i fängelse.<br />
Själva påstod de att de bara ville hjälpa<br />
de, som de hävdade, föräldralösa barnen<br />
genom att föra dem <strong>till</strong> Dominikanska<br />
republiken.<br />
Senare ändrades åtalet <strong>till</strong> att missionärerna<br />
”försökt föra ut barnen utan giltiga<br />
handlingar”.<br />
I slutet av april lades åtalet ner, utom<br />
mot gruppens ledare Laura Silsby. Hon sitter<br />
för närvarande i fängelse anklagad för<br />
illegal transport <strong>och</strong> inte för kidnappning. ■<br />
antaL invånare: 10 000 000<br />
HuvudStad: port-au-prince<br />
StatSSkick: republik, enhetsstat<br />
Yta: 27 750 km²<br />
reLiGioner: katolicism, voodoo, protestantism<br />
BarnadödLiGHet: 58 per 1 000 födslar<br />
BnP Per invånare: 772 US dollar (2009)<br />
LäS- ocH SkrivkunniGHet: 52,9%<br />
tiLLGånG tiLL rent vatten: 58%<br />
andeL Hiv-Smittade (bland befolkningen mellan<br />
15-64 år gamla): 2,2 %<br />
tiLLGånG tiLL teLeFon (per 1000 invånare): 66<br />
42 Barn 3/2010<br />
Anse d'Hainault<br />
Les Anglais<br />
Môl e St.-Nicolas<br />
Les Cayes<br />
Ans e-à-G alets<br />
Miragoâne<br />
Aqui n<br />
Ve rrettes<br />
Port-au-Prince<br />
Jacmel<br />
Enn ery<br />
Mir ebalais<br />
republiken Haiti/<br />
république d’Haïti<br />
Hinch e<br />
L asc aho bas<br />
DOMINIKANSKA<br />
REPUBLIKEN
Barn 3/2010<br />
Hemlarm anslutet <strong>till</strong> SOS Alarm!<br />
I vårt Trygghetsabonnemang ingår alltid: fri installation, fria<br />
utryckningar, livstids materialgaranti <strong>och</strong> fri på-platsen-service.<br />
Självklart utan bindningstid. Vi samarbetar med rikstäckande<br />
SOS Alarm för att ge dig som kund största möjliga <strong>trygghet</strong>.<br />
Som ett bevis för att vårt <strong>skydd</strong> håller högsta säkerhetsnivå har<br />
Villaägarnas Riksförbund - för åttonde året i rad - valt oss som<br />
enda partner när det gäller larm. För vi har samma säkerhetsprodukter<br />
som de främsta konkurrenterna, men vi håller<br />
i regel ett väsentligt lägre pris. Välkommen att larma klokt<br />
med Trygga Hem!<br />
Ring 020-48 49 10 eller besök www.tryggahem.se<br />
Trygga Hem Skandinavien AB (publ) • Box 779 • 191 27 Sollentuna<br />
Trygga Hem är ett publikt bolag noterat på marknadsplatsen Nasdaq OMX First North.<br />
43
Läs mer om Världens Barn på svt.se/radiohjalpen<br />
Var med<br />
i årets största<br />
insamlingsfest<br />
Gör som 45 000 andra:<br />
Ge av din tid <strong>till</strong><br />
Världens Barn!<br />
Din insats gör skillnad!<br />
Anmäl dig nu<br />
<strong>till</strong> riksinsamlingen<br />
Världens Barn 2010!<br />
Afrikagrupperna<br />
Diakonia<br />
Erikshjälpen<br />
Hoppets Stjärna<br />
Individuell Människohjälp<br />
IOGT-NTO-rörelsen<br />
Kooperation Utan Gränser<br />
Lions<br />
Årets riksinsamling för Världens Barn kulminerar<br />
lördagarna den 9 <strong>och</strong> den 16 oktober. Dessa dagar går<br />
vi man ur huse för att förbättra livsvillkoren för barn<br />
runt om i världen. Det finns ett stort engagemang i hela<br />
vår land för barn som har det svårt. Därför inbjuder vi<br />
– Radiohjälpen <strong>till</strong>sammans med tolv välkända ideella<br />
organisationer – dig eller din förening att delta i årets<br />
stora insamlingsfest: Riksinsamlingen för Världens<br />
Barn. Vi ber om en timme eller två för att stärka barnens<br />
<strong>rätt</strong> <strong>till</strong> utbildning, hälsa <strong>och</strong> en värdig framtid. Anmäl<br />
dig/er <strong>till</strong> Världens Barns riksinsamling den 9 <strong>och</strong> den<br />
16 oktober! Sveriges television ger god draghjälp åt<br />
våra insatser genom sina sändningar:<br />
Söndag 10/10 kl 18.15-19.30 i SVT1<br />
Fredag 15/10 kl 20.00-22.00 i SVT1<br />
Jag vill delta i Riksinsamlingen för Världens Barn den 9 <strong>och</strong> den 16 oktober!<br />
q Jag vill delta lördag den 9 oktober q Jag vill delta lördag den 16 oktober<br />
Namn .............................................................................................................................................................................................................<br />
Adress ...........................................................................................................................................................................................................<br />
Postnummer............................... ..........................................Ort .................................................................................................<br />
Telefonnummer ...............................................................Mobil ........................................................................................<br />
E-post ..........................................................................................................................................................................................................<br />
Ange också i vilken<br />
kommun du är bosatt ........................................................................................................................................................<br />
PMU InterLife<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
Svenska Röda Korset<br />
Svenska kyrkan<br />
Fyll i <strong>och</strong> skicka in anmälningstalongen redan idag!<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
Att: Jessica Norrby<br />
107 88 Stockholm<br />
porto<br />
Foto: Daniel Montan/Fotofabriken
Knut Agnred<br />
Jan Rippe<br />
Anders Eriksson<br />
Per Fritzell<br />
Pernilla Emme<br />
Den Ofattbara Orkestern <strong>och</strong> dansare<br />
Manus <strong>och</strong> regi:<br />
Claes Eriksson<br />
Alltsammans förvandlas <strong>till</strong> minnen <strong>och</strong> dåtid <strong>och</strong> rockabilly<br />
<strong>och</strong> 50- <strong>och</strong> 60-talspop i en enda virvlande mix av sång <strong>och</strong><br />
dans <strong>och</strong> musik <strong>och</strong> skratt.<br />
Urpremiär 20 september 2010<br />
Spelas: tor–lör kl 19.30 samt lör 16.00<br />
”Roligt <strong>och</strong> träffsäkert <strong>till</strong> Max.” GP<br />
”Underfundigt <strong>till</strong> Max.<br />
Man lämnar Lorensbergsteatern med ett leende<br />
på läpparna <strong>och</strong> en varm känsla inombords.” TT/ELA<br />
”En humorist med värme, sprallighet <strong>och</strong> skärpa.”<br />
GT/Expressen<br />
EXTRA<br />
7–9 okt, 28–30 okt<br />
<strong>och</strong> 25–27 nov.<br />
HÖST<br />
2010<br />
Ett urval ur<br />
vårt program<br />
C Eriksson<br />
MAX<br />
Hagmans<br />
konditori<br />
Owe<br />
Thörnqvist<br />
Mark<br />
Levengood<br />
Daniel<br />
Lemma<br />
Niklas<br />
Strömstedt<br />
Nanne<br />
Grönvall<br />
Flamingo-<br />
kvintetten<br />
Maz Jobrani<br />
Eva Dahlgren<br />
Bohuslän<br />
Big Band<br />
Kalle,<br />
Bengan<br />
<strong>och</strong><br />
Orsa Spelmän<br />
Eldkvarn<br />
Hellmans<br />
Drengar<br />
Kassan öppen vard 10–18. Telefonbokning från 9. 031-708 62 00<br />
www.lorensbergsteatern.se, www.pusterviksbiljetter.com<br />
LORENS BAR öppen i samband med föreställning, bordsbokning via kassan.<br />
www.lorensbergsteatern.se<br />
En mötesplats på polcirkeln<br />
www.jokkmokk.se<br />
www.trelleborg.com<br />
Med livskvalitet som ledstjärna<br />
Astra Tech utvecklar, <strong>till</strong>verkar <strong>och</strong> marknadsför<br />
dentala implantat <strong>och</strong> avancerade sjukvårdsprodukter<br />
inom urologi <strong>och</strong> kirurgi.<br />
031-776 30 00 www.astratech.se<br />
INBROTTSLARM<br />
KAMERASYSTEM<br />
PASSAGESYSTEM<br />
WWW.SKYDDSTEKNIK.EU<br />
Luleå kommun stöder<br />
<strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>
SISTA ORDET<br />
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare<br />
elisabeth.dahlin@rb.se<br />
Vi får många brev. Glada brev, nyfikna brev,<br />
arga brev <strong>och</strong> brev med många frågor.<br />
Ibland får jag brev där man undrar varför<br />
vi inte bara jobbar med barn i fattiga<br />
länder. Andra menar att vi måste arbeta<br />
med utsatta barn här hemma eller att vi<br />
bara ska satsa på flickor. Det här numret handlar<br />
om <strong>barns</strong> <strong>rätt</strong> <strong>till</strong> <strong>trygghet</strong> <strong>och</strong> <strong>skydd</strong> <strong>och</strong> det tycker<br />
jag är ett bra exempel på en fråga som inte<br />
handlar om det ena eller det andra. Det<br />
handlar faktiskt om både <strong>och</strong>.<br />
Oavsett om det är ett barn på<br />
Haiti efter jordbävningen, ett<br />
barn i Pakistan som kommit bort<br />
från sina föräldrar efter översvämningarna,<br />
barn som tvingas<br />
arbeta som bomullsplockare<br />
eller som <strong>barns</strong>oldater, barn<br />
som agas, barn som säljs, barn i<br />
fängelse, barn utan vuxenstöd, så<br />
har de alla samma <strong>rätt</strong> <strong>till</strong> <strong>trygghet</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>skydd</strong>. Här gör vi massor;<br />
skapar <strong>barns</strong>äkra platser<br />
i katastrofer, ser <strong>till</strong> att<br />
flickor <strong>och</strong> pojkar får gå i<br />
skolan, gör barn av soldater<br />
<strong>och</strong> förändrar <strong>till</strong>varon<br />
för många barn som<br />
tvingas arbeta.<br />
SamtIdIGt måStE VI våga<br />
se de utsatta barnen mitt<br />
ibland oss, här hemma.<br />
Barn som mobbas, barn<br />
som utsätts för våld <strong>och</strong><br />
föräldrar som inte orkar<br />
eller kan ta hand om<br />
dem på ett bra sätt. Barn<br />
som redan som små<br />
hamnar i utanförskap<br />
<strong>och</strong> inte kan följa med på<br />
skolutflykten för att familjen<br />
inte har råd. För nästan<br />
en kvarts miljon barn här i<br />
Sverige ser verkligheten ut<br />
på det viset.<br />
Ska vi vara trovärdiga<br />
utomlands så måste vi våga<br />
se problemen <strong>och</strong> jobba<br />
med dem även här hemma.<br />
Vi måste vara modig <strong>och</strong><br />
tydliga <strong>och</strong> kunna ge trygg-<br />
”<br />
Alla barn har<br />
samma <strong>rätt</strong> <strong>till</strong><br />
<strong>trygghet</strong> <strong>och</strong> <strong>skydd</strong><br />
het <strong>och</strong> <strong>skydd</strong> <strong>till</strong> alla barn, oavsett var de finns.<br />
Samma <strong>rätt</strong>igheter gäller alla barn oavsett var de<br />
råkat födas. Om du inte redan gjort det, gå gärna in<br />
på www.livetslotteri.se <strong>och</strong> se var du hade kunnat se<br />
dagens ljus.<br />
Hur förändrar man då livet för barn här hemma<br />
<strong>och</strong> ute i världen? Ja egentligen gör vi det på samma<br />
vis oavsett om det är i Råneå eller i Darfur. Vi påverkar<br />
regeringar, kommuner, beslutsfattare <strong>och</strong> människor<br />
som arbetar med barn. Vi lyssnar på barnen<br />
själva <strong>och</strong> vi ser <strong>till</strong> att de är med <strong>och</strong> kommer <strong>till</strong><br />
tals. Det är då vi kan flytta berg. Det är då flickor i<br />
Sudan <strong>och</strong> i Afghanistan får gå i skola, det är då <strong>barns</strong>oldaterna<br />
får en chans <strong>till</strong> ett drägligt liv <strong>och</strong> det är<br />
då som barnen i Vietnam slipper skolaga.<br />
I SommaR HaR <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> kommit ända in i FN<br />
skrapan <strong>och</strong> kunnat påverka så att företag ska ta<br />
hänsyn <strong>till</strong> barn. Här hemma har vi bland annat<br />
engagerat oss i den nya skollagen <strong>och</strong> i de ensamkommande<br />
flyktingbarnen, barnen i förorterna, barnen<br />
som står utanför. ALLA ska ha samma chans.<br />
Det är egentligen <strong>rätt</strong> enkelt. Barn har samma<br />
<strong>rätt</strong>igheter oavsett var de befinner sig. Och då måste<br />
vi arbeta där de är. Så det tål att upprepas, det är inte<br />
antingen eller utan både <strong>och</strong>. Vi jobbar här hemma<br />
<strong>och</strong> ute i världen. Det är då vi blir starka <strong>och</strong> kan förändra<br />
utsikten för många barn. Överallt. Så fortsätt<br />
skriva, fortsätt fråga. Utmana oss! Var kritisk. För<br />
det är då vi kan bli ännu bättre. Titta gärna in på vår<br />
hemsida om du vill veta mer om vad vi gör.<br />
Trygghet <strong>och</strong> <strong>skydd</strong> är en kärnfråga för <strong>Rädda</strong><br />
<strong>Barnen</strong>. Nu har vi fått förtroendet att leda det arbetet<br />
i hela <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>-rörelsen. Det är vi stolta <strong>och</strong><br />
glada över. Då kan vi göra mer för ännu fler barn. ■<br />
46 Barn 3/2010
Spara med omsorg<br />
Vill du att dina pengar ska växa samtidigt som de verkar för en god sak? Då har<br />
vi fonden för dig. När du sparar i Banco Humanfonden bidrar du nämligen med<br />
2 procent av din fondförmögenhet <strong>till</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s viktiga arbete. Genom åren<br />
har <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> fått cirka 97 miljoner kronor från våra sparare. I Banco Humanfonden<br />
investerar vi i svenska företag som tar ansvar för vår omvärld. Låt även<br />
ditt sparkapital vara med <strong>och</strong> verka för en bättre värld.<br />
Swedbank Robur i stolt samarbete med <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong><br />
Mer information om ideellt fondsparande hittar du på: www.swedbankrobur.se/raddabarnen eller<br />
kom in på ditt närmaste Swedbank- eller Sparbankskontor.<br />
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både minska <strong>och</strong> öka i värde <strong>och</strong> det är inte säkert att du<br />
får <strong>till</strong>baka hela det insatta kapitalet. Faktablad, informationsbroschyrer <strong>och</strong> fondbestämmelser finns på www.swedbankrobur.se, <strong>och</strong> www.swedbank.se.
© Inter IKEA Systems B. V. 2008.<br />
POSTTIDNING B<br />
Avs: <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>, 107 88 Stockholm<br />
ALLA PÅ<br />
IKEA STÖDJER<br />
Intresseanmälan<br />
finns på<br />
RÄDDA BARNEN.<br />
enslant.se<br />
MEN HÄR ÄR DE SOM GÖR MEST.<br />
39:–<br />
GOSIG KATT<br />
En slant<br />
varje gång.<br />
Nu fi nns det ett enkelt sätt att ge <strong>till</strong> någon annan samtidigt<br />
som du shoppar <strong>till</strong> dig själv. Utan att det kostar något extra<br />
– läs mer om hur du gör på enslant.se<br />
Just nu pågår den årliga mjukdjurskampanjen på IKEA varuhus över hela världen. För varje<br />
mjukdjur som säljs skänker vi tio kronor <strong>till</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> <strong>och</strong> UNICEF. Pengarna används<br />
i 16 utvalda projekt som jobbar med utbildningsinsatser för barn. Drygt 40 miljoner kronor<br />
fi ck vi ihop förra året <strong>och</strong> vi hoppas såklart på ett nytt rekord i år.<br />
Men giraffer, grodor <strong>och</strong> krokodiler är inte de enda som jobbar för <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong> på<br />
IKEA i Sverige. För varje kund som visar upp sitt IKEA FAMILY kort i kassan skänker vi<br />
alltid 25 öre <strong>till</strong> <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>s Föräldratelefon <strong>och</strong> Föräldramejlen. Och på flera varuhus<br />
uppmanar vi våra kunder att bidra <strong>till</strong> ett lokalt <strong>Rädda</strong> <strong>Barnen</strong>-projekt.<br />
Så, välkommen <strong>till</strong> IKEA. Av många skäl.<br />
a u g u s t i