Nr 3 - tema barns rätt till trygghet och skydd - Rädda Barnen

En trygg 

värld 

Ny global satsning från Rädda Barnen 

SiSta ordet: elisabeth dahlin 

Tidningen om barns räTTigheTer 

Haiti: 

På drift efter 

katastrofen 

Indonesien: 

Här är barnhem 

en industri 

Sierra Leone: 

En barnsoldat 

berättar

I samarbete med: 

DU FÅR MINST 

15 % RABATT OCH 

RÄDDA BARNEN 

FÅR 50 KRONOR. 

MEN DET FINNS KANSKE ÄNNU 

BÄTTRE SKÄL ATT BLI KUND HOS OSS. 

Vi gillar Rädda Barnen. Därför får du som är månadsgivare 

eller medlem minst 15 % rabatt på din hemförsäkring 

hos oss. Dessutom skänker vi 50 kronor till Rädda 

Barnens arbete. 

Hur vi arbetar med skadehantering är ett annat 

mycket bra skäl att bli kund hos oss. Vi vet att det 

viktigaste med en försäkring är vad som händer när en 

skada väl har skett. Hos oss kan du vara säker på att 

bli rättvist behandlad, att det går så snabbt som möjligt 

och att du får hjälp av de hantverkare och specialister 

du behöver. 

Läs mer på www.if.se/raddabarnen eller ring 0771-655 655. 

2 Barn 1/2009

Barn 3/2010 

34 

20 

12 Global satsning på barns trygghet 

Nu lanserar Internationella Rädda Barnen den största satsningen någonsin 

för barns rätt till trygghet och skydd. 

20 I krigets spår 

I Sierra Leone, ett av världens fattigaste länder, har Rädda barnen varit 

med och utvecklat system för att skydda barn mot våld. 

22 ”Allt handlade om att överleva” 

Många barn utnyttjades som barnsoldater under kriget i 

Sierra Leone. Morrison Jusu, 26, är en av dem. 

30 I Sudan lever hoppet 

Haron, 14, tvingades fly för sitt liv. Idag får han stöd av Rädda barnen i 

ett av landets flyktingläger. 

36 

46 

INNEHåLL 3/2010 

34 Barnen betalar fattigdomens pris 

Ekonomisk press driver föräldrar att ge upp sina barn. Jasmine är ett av 

en halv miljon barn som lämnats på Indonesiens barnhem. 

36 Han lämnade aldrig barnhemmet 

Agus Sutardi, 39, växte själv upp på ett barnhem. Nu är han tillbaka som 

rektor för samma institution. 

44 ”Viktigt att våga se utsatta barn” 

Sargade barn saknar tillit, menar författaren Susanna Alakoski i sin 

krönika. Men det är viktigt att ändå våga fråga hur de har det. 

46 Återförenade efter jordbävningen 

Tusentals barn kom ifrån sina familjer efter katastrofen i Haiti. Tidningen 

barn träffade fyra syskon som hade turen att återförenas. 

3

Tack alla huvudpartners 

för att ni hjälper oss att göra 

världen lite barnvänligare 

SAS stöttar vår stora kampanj Rewrite the Future 

– så att barn i konfl iktområden kan gå i skolan. 

Santa Maria hjälper utsatta barn 

i Colombia till en bättre utbildning. 

Med stöd från If genomför vi 

Private Property, en landsomfattande 

satsning kring ungas utsatthet på nätet. 

Pengarna från PostkodLotteriet har varit med 

och delfi nansierat en stor mängd projekt. 

De viktigaste arbetsområdena är att se till 

att alla barn får gå i skolan och att inga barn 

ska behöva utsättas för våld. 

Vill du också samarbeta med Rädda Barnen? 

Ring Jonas Olsson på tel 08-698 91 36 eller 

Emma Edwall på tel 08-698 67 51. 

IKEA är engagerad i flera projekt med Rädda Barnen. 

Ett exempel är Föräldratelefonen dit man kan 

vända sig med frågor om barn och föräldraskap. 

Swedbank samverkar kring vårt arbete 

mot mobbning i de baltiska länderna. 

Via Banco Humanfonden som förvaltas av 

Swedbank Robur, stödjer fondsparare 

Rädda Barnens arbete med att ge barn i krigs- 

och katastrofl änder tillgång till utbildning. 

Med stöd från Axfood genomför Rädda Barnen 

utbildningskampanjen Rewrite the Future 

i Elfenbenskusten. Axfood stödjer även andra 

kampanjer med fokus på barns utbildning.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi 

väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer 

– i Sverige och i världen. Vi är en folkrörelse 

som stöds av 270 000 medlemmar, faddrar och 

givare. Rädda Barnens huvudpartners är Axfood, 

IKEA, SAS, Santa Maria, Swedbank Robur, 

Postkodlotteriet, If och Swedbank. 

ordförande 

Inger Ashing 

Generalsekreterare 

Elisabeth Dahlin 

Plusgiro 

Rädda Barnens plus- och bankgiro 90 20 03-3. 

Medlemsavgift: 200 kronor, plusgiro 90 01 11-6. 

Månadsgivare 100 kronor i månaden under 

minst 1 år. 

För mer information ring 08-698 90 30. 

Barn 

ISSN 1404-8965 

Barn – tidningen om barns rättigheter ges ut 

av Rädda Barnen med 4 nr/år. Medlemmar och 

faddrar får tidningen gratis. För icke beställt 

material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller 

sig rätten att redigera insänt material, samt att 

publicera materialet elektroniskt. Eftertryck och 

utdrag med angivande av källa är tillåtet. För 

signerade bidrag svarar författarna. 

Redaktion 08-698 90 00 

Sophie Arnö, chefredaktör sophie.arno@rb.se 

Nadja Debove, reporter nadja.debove@rb.se 

Ulla Ståhl, korrektur ulla.stahl@rb.se 

ansvarig utgivare 

Charlotta Sterky 

Prenumerationsärenden 

Barbro Fredriksson, barbro.fredriksson@rb.se 

08-698 92 59 

Produktion & grafisk form 

Spoon Publishing AB 

adress 

Barn, Rädda Barnen, 107 88 Stockholm 

Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg 

e-post barn@rb.se 

Hemsida www.tidningenbarn.se 

annonser 

Annonsbolaget, 031-387 88 00 

info@annonsbolaget.nu 

tryck 

Sörmlands Grafiska, på miljövänligt papper. 

TS-kontrollerad upplaga 124 200 ex. 

art nr 

10652 

omslag 

Elin Berge 

medverkande i detta nummer 

Jonas Askergren, Elin Berge, Kristina Granqvist, 

Urban Hamid, Karl Melander, Martin von Krogh 

Barn 3/2010 

TIDNINGSTANKAR 

Sophie Arnö, chefredaktör, 

sophie.arno@rb.se 

Jag glömmer aldrig Jasmine. Två så mörka ögon. En blick helt utan förväntan. 

Jag mötte henne på ett av Indonesiens många barnhem där hon 

är ett av en halv miljon barn som lämnats, trots att föräldrarna lever. 

I det här numret av barn kan du läsa om Internationella 

Rädda barnens arbete för att fler av dem ska kunna flytta 

hem igen. Du kan också läsa om hur vi har bidragit 

till att bygga upp stödstrukturer för barn i Sierra Leone, ett av 

världens fattigaste länder och om hur Rädda Barnen stöder barn 

i krigets Sudan. 

I ett nära porträtt få du också möta en av de familjer som kom 

ifrån varandra i samband med katastrofen på Haiti. 

VISSt SKULLE maN önska att inga barn behövde utsättas för våld, 

separationer och övergrepp. Ändå sker det dagligen. Miljontals 

barn i världen misshandlas, försummas och utnyttjas. Reportagen 

i det här numret av tidningen är bara några exempel. 

Därför lanserar internationella Rädda Barnen nu den 

största globala satsningen någonsin för barn rätt till 

trygghet och skydd, Child Protection Initiative, CPI. 

Arbetet leds av svenska Rädda Barnen och satsningen 

innebär att vi från och med nu kommer att 

arbeta ännu närmare tillsammans med våra systerorganisationer 

runt om i världen. Målet är förstås 

att bli mer effektiva. 

aRBEtEt I INdoNESIEN är ett lysande exempel på 

framgång. Här har vi, i nära samarbete med landets 

Socialdepartement, inte bara bidragit till att många 

placerade barn har kunnat flytta hem. Vi har också 

medverkat till att kartlägga kvaliteten i landets institutionsvård. 

Och vi har bidragit till utformandet av en 

ny internationell standard för landets barnhem. 

Detta är förändringar som kommer att gynna hundratusentals 

barn. Förhoppningsvis även Jasmine. 

PS. Vill du prenumerera på tidningen Barn, 

mejla namn och adress till barn@rb.se 

Medverkande i detta nummer 

Kristina Granqvist, 41, är 

pressansvarig på Rädda Barnen. I 

det här numret av tidningen Barn 

har hon skrivit om Rädda Barnens 

arbete i Sudan. 

– Darfur beskrivs ofta som 

helvetet på jorden, därför var det 

väldigt inspirerande och hoppingivande 

att de barn som jag träffade 

i flyktinglägren hade en sådan 

framtidstro. Samtidigt fortsätter 

attackerna i Darfur. Det var många 

dubbla känslor under resan. 

Urban Hamid, 53, är frilansjournalist. 

Han åkte till Haiti för 

att skriva om de barn som kom 

bort från sina föräldrar efter 

jordbävningen. 

– Detta är en mänsklig 

tragedi utan like. Förstörelsen 

i Haiti var enorm. Vissa kvarter 

var totalt utplånade. Tusentals 

barn är bostadslösa och 

föräldralösa. 

5

Foto JoNAS LINDSTEDT 

juST Nu 

ELSa GREta Davidsson i Göteborg har i sommar fyllt 100 år. I 

över 40 år har hon varit en trogen medlem i Rädda Barnen. 

– Engagemanget har alltid känts viktigt och gemenskapen 

i lokalföreningen har berikat mig som människa. 

Under årens lopp har Elsa Greta Davidsson framför 

allt varit aktiv i sin lokalförenings insamlingsgrupp, flera 

INföR VaLEt dRIVER Rädda Barnen kampanjen ”Landa tryggt” som går ut på att 

förbättra det svenska mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. 

Som ett led i det arbetet har Elisabeth Dahlin och Inger Ashing, Rädda Barnens 

generalsekreterare respektive ordförande, besökt ett antal orter i Sverige för att 

träffa personal och barn på flyktingboenden och för att diskutera med lokalpolitiker. 

– Som medmänniskor har vi ansvar för att ta emot de ensamkommande barnen 

på ett bra sätt, medan deras ansökan om asyl prövas. Vi hoppas kunna övertyga fler 

om detta när vi nu träffar ansvariga politiker i hela landet, säger Elisabeth Dahlin. ■ 

6 

Foto HANNE SIMoNSEN 

Foto: Mats tiborn 

elsa Greta har samlat pengar till Rädda barnen i 40 år. 

– Jag vill stötta dem som har det svårt och som behöver 

trygghet. 

Grattis Elsa Greta! 

Mohammed, 16, från afghanistan berättar för Rädda barnens generalsekreterare 

elisabeth dahlin om hur det är att komma ensam till sverige. 

gånger i veckan har hon samlat pengar på stan. Numera 

blir det inte så mycket bössinsamling. 

– Det är för jobbigt, det är ett hårt jobba att samla 

pengar. Men jag tar mig till lokalen varje måndag för att 

räkna det andra samlat in. Sammanhållningen vill jag inte 

vara utan. ■ 

Viktiga beslut 

för Riksmötet 

mELLaN dEN 24 och 26 september är det dags för Rädda Barnens riksmöte 

som i år äger rum på Högskolan i Jönköping. Det är ett viktigt möte 

för organisationen. Bland annat ska en ny styrelse väljas och ett stort 

antal motioner behandlas. 

En central fråga som Riksmötet ska ta ställning till är den nya ”vision, 

verksamhetsidé och kännetecken” för organisationen som internationella 

Rädda Barnens styrelse antog i november förra året. 

Samtliga motioner och handlingar som rör mötet finns att läsa på 

Medlemsportalen, medlemsportal.rb.se ■ 

Visste du att… 

220 miljoner barn i världen uppskattas 

någon gång ha utsatts för sexuella övergrepp. 

Kampanj för de ensamma 

flyktingbarnen dags att samla till världens barn 

föR toLftE åREt i rad ordnas i höst den landsomfattande insamlingskampanjen 

Världens Barn. Målet är att samla in 80 miljoner kronor. 

Rädda Barnen är en av de organisationer som samarbetar med Radiohjälpen 

kring insamlingen. Pengarna Rädda Barnen får del av ska gå till 

utbildningsprojekt i Burkina Faso. 

Insamlingskampanjen avslutas med en stor galakväll som sänds i SVT 

den 15 oktober. ■ 

Barn 3/2010

28 

27 

26 

I sommar har Tunisien 

och Polen infört förbud 

mot barnaga. I 28 länder 

i världen är det nu 

brottsligt att slå barn. 

Rätt att prata 

i fred 

Foto: Rädda barnen 

SocIaLtjäNStEN SKa I framtiden 

kunna kräva att få tala 

enskilt med ett barn som man 

misstänker far illa - även om 

den som har vårdnaden om 

barnet säger nej. 

Den nya lagen välkomnas av 

Rädda Barnen. ■ 

Barn i sorg 

Rädda BaRNEN I Umeå startar 

i höst samtalsgrupper för barn 

och anhöriga i sorg. 

Detta sker i samarbete med 

Svenska kyrkan, Västerbottens 

Läns Landsting och Sensus. 

Skulle du vilja vara med i 

en samtalsgrupp eller känner 

någon som vill det kontakta: 

Rädda Barnen, Region 

Nord, Carina Strandh, Carina. 

strandh@rb.se, 08-698 92 70 ■ 

Rättelse 

dEt äR I Axfoods affärer Willy’s 

och PrisXtra som kunder kan 

skänka sin pant till Rädda 

Barnen. ■ 

aktion mot 

barnäktenskap 

fEm PRocENt aV unga mellan 

16 och 25 år i Sverige, omkring 

70 000 personer, känner sig 

inte fria att välja vem de ska 

gifta sig med. Det visar en 

rapport från Ungdomsstyrelsen. 

Nu har myndigheten fått 

i uppdrag av regeringen att 

förhindra att unga blir gifta 

mot sin vilja. ■ 

Barn 3/2010 

Utbildning viktigt 

milleniemål 

NU I SEPtEmBER samlas världens ledare i New York för att 

stämma av hur långt man kommit i arbetet för att förverkliga 

FN:s milleniemål. 

Rädda Barnen kommer att vara på plats. organisationen 

kommer särskilt lyfta fram vikten av att satsa på 

utbildning. ■ 

”företag kan 

göra skillnad” 

dEt äR VIKtIGt att få företag att inse att de kan spela 

en avgörande roll i barns vardag, säger Elisabeth Dahlin, 

Rädda Barnens generalsekreterare. 

Tillsammans med Unicef och FN:s nätverk för socialt ansvar, 

Global compact, tar nu Rädda Barnen fram förslag på 

principer för hur det privata näringslivet kan stärka barns 

rättigheter. Liknande principer finns redan kring bland annat 

mänskliga rättigheter och miljö. 

– Företag kan göra skillnad genom sitt agerande i 

till exempel frågor som rör barnarbete, föräldrastöd eller 

genom att ordna lärlingsplatser men också genom barnkonsekvensanalyser. 

■ 

Foto SAVE THE CHILDREN 

Ny sajt ger 

kunskap 

om våld 

I HöSt LaNSERaR Rädda 

Barnen en ny sajt kring våld 

och övergrepp mot barn och 

deras rätt till trygghet. Här 

finns bland annat information 

om barns situation i 

olika länder och lagstiftning 

på området. På sajten finns 

även ett digitalt bibliotek där 

det går att gratis ladda ned 

publikationer. 

http://resourcecentre. 

savethechildren.se 

aktiva lokalföreningar inför valet 

HUNdRataLS PoLItIKER I runt trettio kommuner har blivit 

uppringda av Rädda Barnens lokalföreningar inför valet. Samtalen 

handlade om ensamkommande flyktingbarn, och var en 

del av Rädda Barnens valkampanj ”Landa tryggt”. 

Syftet var bland annat att få fler kommuner att ta emot 

flyktingbarn. Antalet kommuner som tar emot ensamkommande 

flyktingbarn har ökat under våren och sommaren. 

Vetlanda är en av de kommuner där Rädda Barnens arbete 

har bidragit till detta. ■ 

Rädda Barnen på 

plats i Pakistan 

NäRmaRE 20 mILjoNER människor har drabbats av de svåra 

översvämningarna i Pakistan. omkring sex miljoner av dem 

är barn. Rädda Barnen finns på plats och delar ut mat till 

drabbade familjer, hushålls- och hygienartiklar, vattenreningstabletter 

och presenningar. 

- Befolkningen riskerar att hamna ur askan i elden: de 

överlever översvämningarna, men hotas i stället av svält. och 

vi vet ju vilka som drabbas hårdast. De riktigt små barnen 

överlever inte en längre tid utan näring, säger Kristina Granqvist, 

Rädda Barnens medarbetare på plats. ■ 

följ hennes blogg från Pakistan på http://blogg.rb.se/press/ 

7 

Foto SAJJAD ALI qUERESMI

Global satsning på 

Visionen 

Inga barn ska 

utsättas för våld och 

övergrepp. 

Målet 

20 miljoner barn ska 

ha nåtts av Rädda 

Barnens insatser för 

barns trygghet och 

skydd år 2015. 

Så ska 

det gå till 

29 medlemsländer bidrar 

med sin erfarenhet och 

kunskap och samordnar 

sina insatser för ett mer 

effektivt stöd. 

I fokus för 

arbetet 

Prioritetsområden 

1Barn utan 

tillräckligt 

vuxenstöd 

Prioriterade 

länder 

Colombia 

Sierra Leone 

Liberia 

Elfenbenskusten 

Kongo 

Barn i krig och katastrof 

till exempel barnsoldater, 

barn som utsatts för 

sexuellt våld och barn som 

kommit ifrån sina familjer 

8 Barn 3/2010 

Haiti 

2 

OPT 

(Ockuperade 

palestinska 

områden) 

Sudan 

Sydafrika

arns trygghet 

Afghanistan 

Irak 

Pakistan 

Jemen 

Etiopien 

Uganda 

Barn 3/2010 

Nepal 

Indien 

Sri lanka 

Kina 

Bangladesh 

Indonesien 

Filippinerna 

3Arbetande barn 

(under planering) 

Inga barn ska behöva utsättas för våld och övergrepp. 

ändå sker det dagligen. miljontals barn i 

världen misshandlas, försummas och utnyttjas. 

därför lanserar Internationella Rädda Barnen 

nu den största globala satsningen någonsin för 

barns rätt till trygghet och skydd. 

Satsningen går internationellt under namnet 

child Protection Initiative, cPI, och leds av 

svenska Rädda Barnen. 

text: SoPHIE ARNö GraFik: JoNAS ASKERGREN 

BaRNS tRyGGHEt ocH skydd har länge stått i fokus för Rädda 

Barnens arbete. 

– Den stora skillnaden nu är att vi kommer att arbeta ännu 

närmare tillsammans inom Internationella Rädda Barnen istället 

för att arbeta parallellt med våra systerorganisationer, säger 

Lena Karlsson, som ansvarar för det globala initiativet. 

– Det gör att vårt arbete kan bli mer effektivt i fält och att vi 

får större möjligheter att påverka. 

Den nya satsningen, som är ett av sex globala initiativ, kommer 

att löpa under de närmaste fem åren. Under den perioden 

kommer ett globalt team, med Lena Karlsson i spetsen, att identifiera 

vilka landprogram som är mest effektiva och innovativa. 

– Vår ambition är att stödja och utveckla dem, förklarar hon. 

Vi kommer också att arbeta för att länka olika länders program. 

Vi vill på det viset främja kunskapsutbyten och strategisk samverkan. 

I det globala teamet ingår två nyss tillsatta globala representanter, 

en i Bangkok och en i Katmandu. Deras roll är att ha 

kunskap om hela verksamheten för barns rätt till trygghet och 

skydd i regionen. 

– Tanken är att vi ska kunna stödja våra kontor med rådgivning, 

utbildning, kommunikation, uppföljning och utvärdering, 

säger Dominique Pierre Plateau, global representant i Bangkok. 

De globala representanterna ska också ge underlag till en 

medarbetare i Genève, som ansvarar för att bedriva påverkansarbete 

bland annat inom FN. 

En internationell styrgrupp har redan fastställt vilka 22 länder 

som CPI ska prioritera och vilka barn som ska stå i fokus för 

arbetet. Det handlar dels om barn utan tillräckligt vuxenstöd, 

framförallt barn på institutioner och barn som migrerar, och 

dels om barn i katastrofsituationer. 

– Barn i arbete kommer troligen att bli ett tredje prioriterat 

område. Vi ska fatta beslut om det under hösten, säger Lena 

Karlsson. 

Målet för arbetet är att 20 miljoner barn ska ha nåtts av förebyggande 

och stödjande program för barns trygghet och skydd 

år 2015. 

Detta ska uppnås genom att systerorganisationerna inom 

Internationella Rädda Barnen arbetar än mer effektivt tillsammans 

med politisk påverkan, såväl som med utbildning och 

direktstöd till utsatta barn och deras familjer. 

– Det behövs starkare strukturer och mer effektiva åtgärder 

på alla nivåer i samhället till skydd för barn, säger Lena Karlsson. 

– Det handlar om bättre lagar, politiska program, social och 

annan service. 

Det handlar också om att övervaka och följa upp att barn får 

sin rätt till skydd tillgodosedd. 

Inom ramen för den nya satsningen kommer man också att 

arbeta mer konsekvent med barns deltagande för att få en tydligare 

bild av deras verkliga behov och få veta vilka idéer barnen 

själva har om vad som skulle kunna göra deras liv bättre. ■ 

9

I krigets 

10 Barn 3/2010

spår 

Barn 3/2010 

Sierra Leone är ett av världens 

fattigaste länder. Här 

saknas många av de sociala 

trygghetssystem som vi i 

Sverige tar för givna. Hur 

skyddar man barnen då? 

I det krigshärjade landet har 

Internationella Rädda Barnen 

byggt vidare på de lokala 

krafterna. 

text nadJa debOVe Foto KaRl MelandeR 

BaINdU KPaKa BöjER sig fram och lägger en arm runt Iye 

Bayons axel. 

– Hur har ni det nu, undrar hon. 

– Jo, det är mycket bättre. Min dotter skolkar inte 

längre, hon hjälper till hemma och jag skriker inte, utan 

försöker i stället att lyssna och förstå. Vi har det fint, säger 

Iye. Vi har båda ansträngt oss. 

Baindu ser nöjd ut. Som medlem i kommittén för barns 

välfärd har Baindu följt Iyes familj i snart ett år. Hon har 

frivilligt engagerat sig för att se till att barnen i Daru, en 

by i östra Sierra Leone, har det bra i sina familjer. 

Sierra Leone är ett av världens fattigaste länder. Här 

saknas många av de sociala trygghetssystem som kan 

tyckas givna. Det finns varken barnbidrag eller tillräckligt 

med utbildad sjukvårdspersonal till exempel, inte heller 

någon utbyggd socialtjänst. 

– Vi kan bara förlita oss på oss själva och våra familjer, 

säger John Turay som också är medlem i kommittén för 

barns välfärd. 

Sårbarheten som följer i fattigdomens spår tvingar ofta 

fram orimliga beslut, förklarar han. Som att låta barnen 

arbeta och försörja familjen i stället för att gå i skolan. 

– Fattiga människor har inga val. 

En av anledningarna till de svaga samhällsstrukturerna 

är att Sierra Leone haft svårt att återhämta sig efter kriget. 

Det varade i över tio år och splittrade stora delar av landet 

och dess befolkning. 

– Framför allt drabbades barnen, berättar Mohamed 

Sannoh, en av Rädda Barnens handläggare som var med 

när organisationen startade sin verksamhet mitt under 

konflikten. 

11

En del behövde till exempel hjälp med 

att spåra och återförenas med sina familjer, 

andra att skyddas från de övergrepp som 

följde i krigets spår. Många barn hade tvingats 

bli soldater och behövde rehabilitering. 

– Situationen var kaosartad. Vi såg de 

enorma behoven av att skapa trygghet och 

skydd för barnen, men insåg att det inte 

fanns några centrala resurser att tillgå. Därför 

valde vi att bygga på lokala krafter. 

taNKEN VaR att få invånarna att själva stötta 

och ta ansvar för sina barn. Traditionella 

ledare, ansvarstagande vuxna och i vissa 

fall även barn blev involverade. Modellen, 

ett slags lokal socialtjänst för barn, visade 

sig fungera och spreds senare till andra 

delar av landet. I dag är det inskrivet i 

den nya barnrättslagen att varje by måste 

inrätta en egen kommitté för barns välfärd. 

Uppdraget är frivilligt och utan ersättning. 

– Det som ska avgöra är viljan att göra 

något positivt och bra för barnen, inte ekonomin, 

säger Mohamed Sannoh. 

Han förklarar att från början var deras 

huvudsakliga uppgift att stötta barn som 

var direkt drabbade av kriget. 

– Idag handlar arbetet om att sprida 

information om barnuppfostran och barns 

rättigheter och om att förebygga våld. 

Kommittéerna går till exempel in och 

medlar i familjekonflikter. Baindu Kpaka 

möter ofta föräldrar som har råkat i konflikt 

med sina barn för att de bråkat i skolan 

eller stulit saker. Andra har bekymmer 

för att deras döttrar blivit gravida väldigt 

unga. 

– Jag pratar om alternativa sätt att 

lösa konflikter. Av tradition ska barn lyda 

vuxna, aldrig ifrågasätta, aldrig synas eller 

höras, säger hon. Jag förklarar att barnen 

naturligtvis ska respektera sina föräldrar, 

men att de också har rätt att bli lyssnade 

på. Jag försöker skapa en ömsesidig förståelse. 

– Ibland kan det vara svårt, bråket kan 

ha pågått länge, fortsätter hon. Då behöver 

man tålamod och förmågan att lyssna. Och 

så envishet förstås. Vi kan inte ge upp innan 

allt är löst, det orsakar bara familjerna 

mer skada. 

” Föräldrar 

måste 

inse att barn 

är små människor 

med särskilda behov 

och rättigheter 

dEN Nya BaRNRättSLaGEN innebär inte bara 

att kommittéernas uppgift och roll definierats. 

Brott mot barn måste numera alltid 

anmälas och utredas av polisen. 

– Det innebär att barns rättsliga status 

fått en viktig uppgradering, säger Sheku 

Tarawillie, som är kommissarie och barnutredare 

i distriktet. 

– Tidigare gjorde familjerna hellre upp i 

godo. Om någon utsatt ett barn för ett brott 

kunde han slippa straff genom att betala 

eller utföra en tjänst åt det utsatta barnets 

familj. 

Kommittéerna spelar en viktig roll i 

polisens arbete. 

– De är våra ögon och öron ute i byarna 

och rapporterar till oss om det hänt något 

allvarligt i en familj. 

– Fast problemet är att många föräldrar 

fortfarande vägrar att anmäla brotten, 

säger Sheku Tarawillie och rycker lite uppgivet 

på sina axlar. De tjänar ofta mer på att 

göra upp i godo. 

Inställningen till barn måste ändras 

menar han. 

– Föräldrar ska inte kunna vifta bort ett 

övergrepp. De måste inse att barn är små 

människor med särskilda behov och rättigheter. 

Men att ändra attityder tar tid. 

Mohamed Sannoh från Rädda Barnen 

håller med – men är ändå hoppfull. 

– Med tanke på att vi startade från ingenting 

tycker jag ändå att vi har kommit en 

bit på vägen. I dag vet barnen vart de ska 

vända sig om de får problem. Och de vet 

att några vuxna i byn bryr sig och håller ett 

extra vaksamt öga på dem. ■ 

antaL invånare: 6 000 000 

HuvudStad: Freetown 

StatSSkick: republik, enhetsstat 

Yta: 71 740 km² 

reLiGioner: Traditionella, inhemska religioner, 

40% muslimer. 

BarnadödLiGHet: 165 per 1 000 födslar 

BnP Per invånare: 341 US dollar (2009) 

LäS- ocH SkrivkunniGHet: 35% 

tiLLGånG tiLL rent vatten: 61% 

andeL Hiv-Smittade (bland befolkningen mellan 

15-64 år gamla): 1,6% 

tiLLGånG tiLL teLeFon (per 1000 invånare): 22 

rädda Barnen i 

Sierra Leone 

Kriget i sierra leone pågick mellan 1991 och 2002. 

Rädda barnen har haft verksamhet i landet sedan 

1999. då var insatserna framför allt inriktade på att 

demobilisera, rehabilitera och integrera barn som 

tvingats arbeta som barnsoldater under kriget, 

och att återförena barn som kommit bort från sina 

familjer. 

i dag är insatserna främst inriktade på att: 

● skydda barn från våld och övergrepp 

● erbjuda fri sjuk- och hälsovård till närmare 

60 000 barn 

● stötta drygt 20 000 barn för bättre utbildning. 

12 Barn 3/2010 

Atlanten 

Freetown 

GUINEA 

Por t Loko 

Shenge 

Moy amba 

Mano 

Bumbuna 

Yel e 

Sumbuy a 

K ab ala 

GUINEA 

LIBERIA 

republiken Sierra Leone/ 

republic of Sierra Leone

70 procent av befolkningen saknar arbete. 

slumområdet Rokupa leker barnen bland soporna. 

Barn 3/2010 

På många håll saknas både avlopp, el och vatten. 

baindu Kapka är medlem i kommittén för barns välfärd, 

som funnits i över tio år. Kommittén ser till att 

de unga i byn har det bra i sina familjer. 

– i dag har barn ett bättre skydd än när jag var liten. 

13

fatImata coNtEH, 16, står ute på 

trappen till familjens hus och 

flätar håret på en kompis. Hennes 

mamma Hawa lagar mat. tills för 

bara ett år sedan var livet här enkelt. 

Lugnt. men så blev fatimata 

gravid. 

– När läraren såg min mage blev 

jag utslängd från skolan. Samtidigt 

sa mamma att hon inte hade råd 

att ha mig kvar hemma. Hon ville 

att jag skulle gifta mig med pappan 

till barnet och flytta hem till 

honom. 

På skolan fick en av kompisarna 

nys om vad som höll på att hända 

fatimata. Kompisen var med i byns 

barnklubb. det är en klubb som 

Rädda Barnen står bakom, och som 

stöttar och informerar både vuxna 

och barn i byn om deras rättigheter. 

– Hon tyckte absolut inte att 

jag skulle gå med på att gifta mig, 

utan att jag först borde satsa på 

att avsluta skolan. 

Några av klubbens medlemmar 

gick hem till mamman för att övertala 

henne att behålla fatimata 

hemma och låta henne gå klart 

skolan. 

I dag har fatimata en liten pojke 

på två månader, nästa termin ska 

hon ta upp studierna igen. Numera 

är även hon medlem i barnklubben. 

Hon har tagit på sig att stötta 

tonårsmammorna i byn. 

– jag vet ju av egen erfarenhet 

hur det är att vara ung mamma. 

det känns viktigt för mig att få 

dela med mig av den kunskapen 

och kanske bidra till att fler tonårsmammor 

inte hoppar av skolan. 

14 Barn 3/2010

Barn 3/2010 

15

Enkät Vad är det svåraste med att växa upp i ett fattigt land? 

Kadiatu Bangura, 16 år 

att så få har råd att gå i 

” skolan påverkar många 

unga. alla borde ges en chans till 

ett bättre liv. ett annat problem 

med att växa upp här är att det är 

så trångt att det är svårt att hitta 

bra ställen att leka på. Om något 

allvarligt hände skulle jag prata med 

mina kompisar, men om det skulle 

vara blod och så, då skulle jag nog 

gå till polisen och anmäla. 

mabinty Kamara, 15 år 

att så få har möjlighet att 

” gå i skolan. de säger att den 

är gratis, men så är det inte – i så 

fall hade jag inte varit tvungen att 

hoppa av. Jag har jobbat sedan jag 

var tolv. Men om det hända mig 

något riktigt svårt skulle jag prata 

med mina kompisar. sedan kanske 

jag skulle gå till kommittén för 

barns välfärd eller till polisen. 

16 Barn 3/2010

Ismail Sesay, 16 år 

hungern är det svåraste. Jag 

kan aldrig äta mig riktigt mätt. 

Men det är ingenting man kan göra 

något åt – man får fortsätta att leva 

på så gott det går. Men om det hände 

mig något allvarligt, om jag skulle 

bli slagen eller så, då skulle jag rapportera 

det till områdets kommitté 

för barns välfärd. 

” ” 

Barn 3/2010 

abdulai Kamara, 13 år 

Föräldralösa barn har det 

svårt. det vet jag, för en av 

mina bästa kompisar är det. han 

bor bredvid mig. han har inga 

föräldrar, förut bodde han med 

sin morbror. Fast han stack efter 

att ha gjort en ung tjej gravid. Ja, 

så nu bor min kompis helt ensam 

i huset. när han berättade det 

för mig gick jag till kommittén 

för barns välfärd. de har lovat att 

hjälpa honom. 

17

” i kriget handlade allt 

om att överleva” 

många barn utnyttjades som barnsoldater under kriget i 

sierra Leone. 

morrison Jusu, 26, är en av dem. 

han tvingades bli soldat i rebellrörelsen när han bara var 

13 år gammal. 

text nadJa debOVe Foto KaRl MelandeR 

moRRISoN jUSU VäxtE upp i en lite stad i östra 

Sierra Leone. Han gick i skolan, spelade fotboll 

och hade en massa kompisar. Men när 

han var sju år tog hans liv en ny vändning. 

Staden han bodde i intogs av gerillarörelsen 

RUF och ett inbördeskrig bröt ut. 

Kriget varade i över tio år. Förutom att 

minst 50 000 människor dödades, utsattes 

en kvarts miljon kvinnor för sexuellt 

våld och tiotusentals barn rövades bort. 

Omkring 30 000 barn tvingades bli soldater. 

Morrison var en av dem. 

En junidag på väg till skolan togs han 

tillfånga av rebellerna. Han hade hunnit bli 

13 år. 

– Det första jag fick var militär träning 

och utbildning i att hantera vapen. 

Morrison tror att barn användes i kriget 

därför att de är billiga i drift. De är dessutom 

lättare att manipulera. Man kan få 

dem att göra saker som vuxna inte skulle 

gå med på. 

– Det var som en hjärntvätt. Man lydde 

bara order, allt handlade om att överleva. 

Morrisons uppgift under åren som barnsoldat 

var att bära fram vapen och ammunition 

till frontlinjen. 

– Det jag såg var fruktansvärt. Jag orkar 

knappt prata om det. Men tänk dig själv, 

du kan stå och prata med någon och nästa 

sekund är den personen död. Det hände 

hela tiden. Det var en slakt på människor – 

och jag såg på. 

RädSLaN att SjäLV bli skadad eller dödad var 

också plågsam. 

– Det var som en konstant stress. Jag 

längtade så mycket efter min familj, efter 

skolan, efter ett normalt liv. Men jag hade 

inget val – det var bara att fortsätta. 

När Morrison hade deltagit i kriget i tre 

18 Barn 3/2010

år kom det folk från FN som förhandlade ut 

en del av barnsoldaterna – däribland Morrison 

och hans bror. De fördes till Rädda Barnens 

center i byn Daru där de fick hjälp att 

rehabiliteras. 

– Vi fick gå i skolan, leka och prata om 

det vi hade varit med om. Tiden på centret 

förändrade mitt liv. Jag fick tillbaka hoppet 

– och tron på mig själv. 

Efter ett par månader lyckades personalen 

från Rädda Barnen också spåra och 

återförena Morrison med sin familj. 

– Det är nog den bästa dagen i mitt liv. 

Jag hoppas att jag någon gång ska få återuppleva 

samma lyckokänsla som när jag 

såg att mina föräldrar och syskon var vid 

liv. 

Men grannar och skola var inte lika 

glada över att få honom tillbaks. Skolan 

vägrade att ta emot Morrison, de vuxna förbjöd 

sina barn att leka med honom. 

– De sa att jag hade rebell-blod i ådrorna. 

Morrison tror att han aldrig kommer att 

helt slippa minnena från kriget. De finns 

kvar som djupa ärr. 

– Samtidigt tänker jag att jag är lyckligt 

lottad, ingen i min familj skadades eller 

dödades. Vi överlevde – trots allt. ■ 

rädda Barnen utbildar 

militärer 

sierra leone är ett av många länder i afrika som 

har drabbats av långa väpnade konflikter. 

sedan mitten av 1990-talet har Rädda barnen 

utbildat militärer och fredbevarande styrkor i Öst- 

och Västafrika. syftet är att göra militärerna medvetna 

om hur barn påverkas av väpnade konflikter 

och hur man bäst kan skydda dem. 

Varje år utbildar Rädda barnen uppemot 12 000 

militärer i afrika. 

sierra leone idag – 

sverige igår 

för 200 år sedan var situationen 

i Sverige lik den i dagens utvecklingsländer. 

fattigdomen var utbredd. 

arbetsvillkoren osäkra. många 

familjer levde på marginalen. 

– först på 1900-talet började 

staten träda in som en garant 

för den goda barndomen, säger 

Bengt Sandin, professor. 

text nadJa debOVe 

SEtt UR Ett historiskt perspektiv är den 

trygghet som staten kan erbjuda barn i 

Sverige i dag ett relativt nytt fenomen. 

För bara 200 år sedan var det många som 

brottades med svåra försörjningsproblem. 

Barna- och mödradödligheten var 

hög. Barntiggeri och barnarbete var vanligt. 

Precis som Sierra Leone i dag. 

– Stödet till de allra mest utsatta var 

beroende av välgörenhet och allmosor. 

Familjerna fick överleva bäst de kunde, 

säger Bengt Sandin, docent i historia och 

professor i Tema Barn vid Linköpings 

universitet. 

Först i slutet av 1800-talet förbjöds 

barnarbete och skolgången blev obligatorisk. 

När barnen samlades på ett 

ställe blev skillnaden mellan deras kön, 

ekonomi, hälsa för första gången synlig. 

En medvetenhet om barns olika sociala 

villkor började växa fram. 

– Staten började ta ett allt större ansvar. 

1902 kom den första barnavårdslagen. 

I den slogs det fast att staten hade ett 

ansvar att skydda barn. Några år senare 

blev det obligatoriskt för varje kommun 

att inrätta en barnavårdsnämnd. De skulle 

”hjälpa misshandlade eller vanvårdade 

barn om dessa riskerade liv, hälsa eller att 

bli vanartade”. 

– Även föreställningen om barn ändrades, 

de sågs allt mer som kompetenta 

människor med resurser. Nu talade man 

för första gången om att barn hade rätt 

till mat, skydd och omsorg. 

Under 1930-talet inrättades de första 

barnavårdscentralerna och underhållsbidrag 

till ensamma mödrar började delas 

ut. Under 1940-talet infördes fria skolluncher 

och det allmänna barnbidraget. 

Senare infördes allmänna vaccinationer 

mot difteri, polio och stelkramp. 

1957 förbjöds aga i skolan och inte 

förrän 1979 antogs den allmänna lagen 

mot aga. 

Det hade stor betydelse att barn i lag 

fick samma rätt till fysisk integritet som 

vuxna, säger Bengt Sandin. 

Under slutet av 1900-talet fick barn 

också allt större möjlighet att föra fram 

sina åsikter i frågor som rörde dem, till 

exempel i vårdnadstvister. 

– I dag har de till och med ett lagstadgat 

skydd mot verbala hot och kränkningar. 

■ 

Barn 3/2010 19

i flyktinglägret al salam bor över 

20 000 människor. 

rädda Barnen på plats 

den utdragna konflikten i sudan har lett till att barn och 

deras rättigheter kränks varje dag. 

haroon tvingades fly för sitt liv. idag får han stöd av 

rädda barnen i ett av landets flyktingläger. 

text & Foto KRistina GRanQVist 

HaN SER Ut som fjorton men säger att han är 

arton. Vi sitter i lärarrummet i hans skola, 

Al Salam skola nummer 32. En liten pojke 

bjuder oss på hett, sött, starkt te och torkade 

dadlar. Utanför är det sudanesisk vinter 

och 35 grader varmt. 

Haroon Abdul Hamid Adam har sedan kriget 

i Darfur satte igång 2003 sett en stor del 

av Afrikas största land, Sudan. När hans by 

attackerades av regeringens trupper var han 

och hans familj tvungna att fly för sina liv. 

– Militären attackerade oss från två håll så 

det var svårt att komma undan, berättar han. 

De som kunde flydde, de andra blev skjutna. 

Darfur beskrivs som en kronisk katastrof. 

Här fattas allt; mat, vatten, läkarvård, 

skolor, toaletter, ja det mesta som krävs för 

ett anständigt liv. I storstäderna har tusentals 

människor samlats i gigantiska flyktingläger. 

Sedan kriget började har staden 

El Fashir blivit en storstad med en halv miljon 

invånare. 200 000 av dem är flyktingar. 

HaRoN äR Ett av många barn som har tappat 

bort sina anhöriga. När han och familjen 

flydde kom de ifrån varandra. Idag bor han 

i Al Salam, ett av tre stora flyktingläger i 

staden. Här lever 21 000 människor. 

– Jag har inte sett min mamma och mina 

bröder på fem år, säger han. 

– Jag saknar min mamma. 

Att barn skiljs från sina föräldrar är bara 

en av många konsekvenser av krig. Barn i 

väpnade konflikter riskerar dessutom att 

utsättas för övergrepp av olika slag, rövas 

bort, hållas fångna eller tvingas strida som 

barnsoldater, eller vara fruar åt soldater. 

– Många av de barn vi jobbar med har 

bevittnat ohyggligheter mot sin familj. I 

vissa fall har de själva tvingats vara aktiva i 

striderna, säger Osman Abdulkareem, som 

jobbar för Rädda Barnen i flyktinglägren. 

– Naturligtvis påverkas de. Jag tänker på 

en flicka som sörjde sin morbror. Han sköts 

precis framför henne. Det hon var mest stressad 

över var att de inte hann begrava honom 

som man ska, utan bara la löv och grenar 

över honom, sedan var de tvungna att fly. 

Rädda BaRNEN HaR funnits i Sudan sedan 

1984. Organisationen arbetar med allt från 

att vaccinera små barn till att påverka politiker 

så att de arbetar mot könsstympning och 

barnäktenskap. Att ordna fritidsaktiviteter 

och barnsäkra platser är också prioriterat. 

– Krigsdrabbade barn behöver få möjlighet 

att leka och delta i fritidsaktiviteter 

igen för att kunna läka sina krigssår, säger 

Osman Abdulkareem. 

Ytterligare en målsättning för Rädda 

20 Barn 3/2010

i krigets Sudan 

Barnen är att alla barn ska få 

möjlighet att gå i skolan. En 

konsekvens av krig är ofta 

att skolorna inte kan fungera 

som vanligt. Haroon gick inte 

i skolan på flera år när han 

befann sig på flykt. 

– Jag var tvungen att 

arbeta för att överleva. Jag 

samlade ved och hämtade vatten 

till försäljning. 

Men nu har han fått hjälp 

att börja i skolan igen. 

Rädda BaRNEN ERBjUdER utbildning 

till 7 400 barn här i flyktinglägret. 

I hela norra Darfur 

erbjuder organisationen skolgång 

för 58 000 barn. De sponsras med skolböcker, 

skolväska och skoluniform. 

Haroon ser som de andra eleverna mycket 

prydlig ut i sin kritvita skolskjorta, där 

han sitter och berättar för mig om sitt liv 

och sina drömmar. 

– När jag är färdigutbildad ska jag 

samla familjen, säger han som en typisk 

Barn 3/2010 

haroon, 14, är ett av många barn 

som skiljts från sin familj på 

grund av kriget. 

ansvarskännande storebror. 

– Jag vill att vi ska bo här 

i El Fashir. I byn där jag växte 

upp finns ingenting. Inga 

kommunikationer, ingen 

skola, ingen doktor. Jag har 

ju sett så mycket av Sudan 

nu och jag vet att jag inte 

vill leva isolerat. Och tänk 

om det blir nya attacker? 

Den lille pojken kommer 

in till oss igen för att förse oss 

med mer av det goda starka 

och mycket söta teet. Jag ser 

att Haroon vill tillbaka till 

klassrummet istället för att 

prata känslor med mig och vi 

tackar båda nej till erbjudandet. Som för att 

markera vårt mötes slut sammanfattar han 

framtiden för sitt konfliktdrabbade land. 

– Om människor får utbildning blir det 

bättre. Jag tror att utbildade människor 

planerar för sina liv bättre. Då vet man hur 

saker och ting utvecklar sig och kan känna 

sig tryggare. ■ 

NIGERIA 

NIGER 

KAMERUN 

L ake 

C had 

C h a r i 

R . 

TCHAD 

U bangi 

R . 

LIBYEN 

Geneina 

CENTRAL AFRIKANSKA 

REPUBLIKEN 

R ag a 

W au 

Y ambi o 

DEM. REP.KONGO 

EGYPTEN 

Uel e R. 

W adi Half a 

Om dur man 

Khartoum 

Wad Medani 

El Obeid 

R umb ek 

Kosti 

M al ak al 

B entiu 

Juba 

B or 

Hal aib 

Port Sudan 

Tokar A t ba r a 

P a loi ch 

UGANDA 

Lake 

Tana 

Er Roseires 

republiken Sudan/ 

Jumhuriyat as-Sudan 

N i l e R . 

R . 

O m o 

Röda havet 

Kassala ERITREA 

ETIOPIEN 

L ake 

Turk ana 

KENYA 

sudan är det största landet i afrika med en yta 

på över 1,5 miljoner kvadratkilometer och en 

folkmängd på 40 miljoner. 

landet gränsar till nio länder samt Röda 

havet. Officiellt språk är arabiska, men det 

finns fler än 200 lokala språk. befolkningen i 

norr är övervägande muslimsk, medan den i 

söder är kristen. 

trots att sudan är relativt rikt på naturresurser 

och har en växande ekonomi, anses 

landet fortfarande som mindre utvecklat och 

i behov av internationellt bistånd. 46 procent 

av befolkningen är under 18 år. 

interna krig och konflikter har pågått i 

sudan sedan 1955. inbördeskriget mellan 

nord och syd avslutades 2005. Men konflikten 

i darfur - mellan olika rebellgrupper och 

regeringen - har ännu inte fått någon slutgiltig 

lösning. 

vart går pengarna? 

att säkerställa barns rätt till utbildning och 

trygghet och skydd kostar. Ju svårare förhållande 

ett land har desto dyrare är det att 

verka där. sudan är ett krigsdrabbat land. här 

är några exempel på vilka kostnader Rädda 

barnen har på plats i afrikas största land. 

● att bygga ett klassrum för 90 elever kostar 

cirka 88 000 kronor. Rädda barnen använder 

lokalproducerat material för att minska 

kostnaderna och lär samtidigt ut byggnadsteknik 

till de som bor på orten. 

● Fyra toaletter till en skola kostar 32 000 

kronor. ett avskilt rum att uträtta sina 

behov i är en av förutsättningarna för att få 

fler flickor att gå i skola. 

● en sjuksköterskeutbildning, med internat 

under tre år för 96 studenter, kostar 

4 000 000 kronor. behovet av välutbildad 

hälsopersonal är enormt i sudan. 

● de flesta hälsokliniker i sudan har endast 

elektricitet ett par timmar per dag. en kyl 

som drivs av solceller, i vilken man kan 

förvara vaccin, kostar 48 000 kronor. 

● en handvattenpump kostar 80 000 kronor. 

På många ställen i landet är bristen på vatten 

stor. att säkerställa tillgången minskar 

antalet möjliga konflikter. 

21

Enkät Hur påverkas barn av krig? är det olika för pojkar och flickor? 

Hawa Bakhiet, 12 år 

-Barn kommer från sina föräldrar och kan hamna på gatorna. 

Deras själar påverkas också. Efter kriget är det inte 

” säkert att man blir normal igen. Det hände en av mina 

släktingar. 

-om en flicka kommer bort från sin familj tror jag att det är 

svårare för henne att hitta sin familj igen. Pojkar riskerar att gå 

på minor eller bli skjutna. 

Elham mohamad, 14 år 

-om ett barn kanske trillar och slår sig när man flyr 

är det inte säkert att familjen kan stanna och hjälpa 

barnet. Då blir man ensam kvar. Det hände mina grannar. De 

var tvungna att lämna två barn kvar som var fem år gamla för 

de vara skadade. Ingen vet vad som har hänt dem. 

-Jag tror att flickor och pojkar är rädda för olika saker. Flickor 

är rädda för att de som attackerar byarna kan ta flickorna och 

förstöra dem. 

22 

masaged alnour, 12 år 

-Många barn hamnar på sjukhus. 

Många blir hungriga. Jag 

kunde inte gå i skolan på två år. 

-Jag tror att flickor och pojkar 

påverkas olika, men det är svårt att 

prata om. 

” ” 

alsadiq Elnour yousif, 18 år 

-Många barn blir sjuka av olika 

” sjukdomar för att de inte har något 

skydd. Malaria till exempel. De blir undernärda 

och det finns inte vatten. Många kan 

inte gå i skolan. 

-Jag tror att pojkar och flickor är rädda för 

samma saker. 

” ” 

Rashikha adam, 13 år 

-Barnen kan inte gå i skolan 

och får ingen utbildning. Det 

är lätt att få en massa sjukdomar. 

och så finns det ingen mat. 

-Jag tror pojkar påverkas mer än 

flickor. Jag vill inte säga hur. 

amna Saad abaker, 16 

-En del barn blir dödade. En del barns 

föräldrar dör. Jag har vänner som inte 

har någon pappa eller mamma, för de blev 

dödade. En del barn svälter. Många kan inte gå 

i skolan, för det finns ingen skola. 

-Jag tror att man påverkas lika. Jag är fortfarande 

rädd för hästar, fast det var flera år sen 

vår by attackerades. 

Barn 3/2010

24 Barn 3/2010

Lämnad 

Liten. Allvarlig. Blicken alltför inåtvänd. 

Jasmines ögon slocknade innan hon kunde gå. 

Hon är ett av en halv miljon barn som lämnats på 

Indonesiens barnhem. Trots att föräldrarna lever. 

text sOPhie aRnÖ Foto elin beRGe 

Barn 3/2010 

25

På barnhemmet anak nugraha bor 60 barn i 

åldrarna 7-18 år. endast fyra procent av alla barn 

på landets barnhem är föräldralösa. 

barnhemmet bayi sehat 

tar även emot spädbarn. 

en pojke är bara en vecka 

gammal. 

Jag måste erkänna att jag drar mig för 

att kliva in på spädbarnsavdelningen 

på barnhemmet Asuhan Bayi Sehat 

i Bandung, drygt 20 mil sydost om 

Indonesiens huvudstad Jakarta. 

Vi har kommit hit för att dokumentera 

situationen för några av landets 

drygt 500 000 placerade barn – förmodligen 

fler barn i omsorg än i något annat land i 

värden. 

Internationella Rädda Barnen har slagit 

larm och jobbar nära ihop med indonesiska 

socialdepartementet för att reformera systemet 

för stöd till utsatta familjer. 

Och det går snabbt att förstå varför. 

Inne på avdelningen är det inga små armar 

som sträcks ut. Ingen positiv förväntan. 

Istället möter vi barn som knutit sig 

inom sig själva. Barn med vilsna, sorgsna 

blickar som jag inte glömmer. 

de flesta lämnas för att föräldrarna 

inte har råd att försörja dem. 

I en av ett tiotal spjälsängar på rad, står 

en liten pojke, knappt ett år gammal, och 

vaggar monotont från den ena foten till den 

andra. Jag försöker få kontakt. Han vill inte 

se på mig. Däremot följer han en av vårdarna 

med blicken, när hon rör sig genom 

rummet. Men hon ser inte att han ordlöst 

söker henne. 

– Bristen på kvalitet i institutionsvården, 

gör att de här barnen får väldigt lite personlig 

uppmärksamhet och gehör för sina 

behov, säger Florence Martin, min kollega 

från Rädda Barnen på plats. 

RUNt omKRING oSS är det kaotiskt och bullrigt. 

Några barn som just lärt sig gå irrar 

planlöst omkring på golvet. Människor 

kommer och går. Skrik. Stök. Ingen struktur. 

Ingen nära anknytning till en vuxen. 

Bara det mest basala. Mat. Säng. Blöja. 

Personalen på avdelningen gör en runda 

och kastar ner kex i spjälsängarna som om 

barnen vore djur 

– Situationen är väldigt olycklig, särskilt 

som det har visat sig att de flesta skulle 

kunna vara hemma med sina familjer, om 

de fick rätt stöd. 

De senaste åren har Florence Martin lett 

en kartläggning av stödet till utsatta familjer 

i Indonesien. Den har visat att endast 

fyra procent av alla barn på barnhemmen 

är föräldralösa. 

– De flesta är här för att deras föräldrar 

inte har råd att bekosta deras mat, kläder 

och framför allt utbildning; böcker, skoluniformer 

och andra inofficiella avgifter som 

skolorna kräver, berättar hon. På institutionerna 

blir deras skolgång betald. 

– Men barn har rätt till både utbildning 

och föräldrar. De ska inte behöva välja! 

26 Barn 3/2010

Antalet barnhem i Indonesien har ökat 

kraftigt under de senaste tio åren, inte 

minst efter tsunamin 2004. Katastrofen 

ledde till en unik respons från hela världen 

och inom de länder som drabbades. 

Det fanns en utbredd missuppfattning att 

extremt många barn, särskilt i Aceh regionen, 

hade blivit föräldralösa så regeringen 

fyrfaldigade sitt bidrag till institutionsvård. 

INStItUtIoNSPLacERINGaRNa innebär, förutom 

separationen från föräldrarna, att 

barnen blir mer sårbara för olika fysiska 

och psykiska övergrepp. Och Rädda Barnens 

kartläggning av kvaliteten i vården har visat 

att det saknas kontroll av verksamheten. 

– Vem som helst kan starta ett barnhem, 

konstaterar Florence Martin. 

Av cirka 8 000 institutioner i landet drivs 

endast 40 av staten. Övriga är privata. 

Barn 3/2010 

– Många får bidrag från staten för varje 

barn som skrivs in. Det gör att samvetslösa 

entreprenörer ibland aktivt rekryterar 

barn för att fylla platserna. Med löften om 

utbildning och ett bättre liv lockas fattiga 

familjer att lämna bort sina barn. 

– Många entreprenöer drivs också av en 

vilja att göra gott. De tror att de ligger bra 

till hos Allah om de gör goda gärningar. 

Asuhan Bayi Sehat är ett av få barnhem 

som tar emot spädbarn, oftast barn som 

verkligen är övergivna eller misshandlade 

av sina föräldrar. Här finns också läkare 

och psykolog, specialistkompetenser som 

annars saknas på nästan alla barnhem. 

De flesta av landets institutioner tar 

endast emot barn som man bedömer är 

gamla nog att ta hand om sig själva. 

– Barn i allmänhet rekryteras när de är 

runt 9–10 år gamla, och tanken är då de 

stämningen är uppsluppen. Men många barn 

berättar att de saknar sina föräldrar. 

” Många 

får 

bidrag från 

staten för varje barn 

som skrivs in. Det 

gör att samvetslösa 

entreprenörer ibland 

aktivt rekryterar barn 

för att fylla platserna 

27

Flickorna äter i ett rum för sig. Oftast blir det ris och kyckling. 

hårda sparkar med bara fötter på barnhemmets 

gård. Fotboll är ett stort intresse. 

av landets cirka 8000 institutioner drivs endast 40 av staten. 

Vem som helst kan starta ett barnhem. 

28 Barn 3/2010

arnen får väldigt lite personlig uppmärksamhet och gehör för sina behov 

på institutionerna. Och det saknas kontroll av verksamheten. 

–Vi tar hand om och tröstar varandra när vi är ledsna, berättar en pojke. 

Barn 3/2010 

Många tycker att det är svårt med alla regler, till 

exempel att man inte får gå ut när man vill. 

29

i princip ska kunna tvätta, städa och laga 

mat för sig själva, berättar Florence Martin. 

– Många gånger har vi sett att det är barnen 

som sköter om institutionen – istället 

för att institutionen sköter om dem. 

NäSta daG åKER vi för att besöka en av dessa 

institutioner. Här bor 60 barn i åldrarna 7 

till 18 år – de flesta med föräldrarna i livet. 

Lokalerna är påfallande torftiga. Här 

finns inga leksaker – men en läcka i taket. 

Kala glödlampor ger en kall belysning, 

väggarna flagnar och fötterna klibbar mot 

ett oljigt kakelgolv. Många av de äldre pojkarna 

saknar sängar och får sova direkt på 

golvet. De yngre har trasiga skumgummimadrasser 

– utan lakan. 

Men här är stämningen uppsluppen. 

Barnen är frimodiga och nyfikna på oss 

besökare. De fnissar, skojar och vill gärna 

sätta ord på sina erfarenheter. Många berättar 

att de saknar sina föräldrar – men finner 

stöd hos vännerna. 

– Vi tar hand om och tröstar varandra 

när vi är ledsna, berättar en pojke. 

Förutom saknaden är de hårda reglerna 

– som inte går att påverka – det svåraste, 

tycker barnen. De klagar över att inte få gå 

ut när de vill. 

– Och så måste vi gå upp klockan fyra 

varje morgon. 

” Man 

De är alla eniga om att de aldrig skulle 

placera sina egna barn på en institution. 

Och även barnhemmets föreståndare 

har börjat tänka om. 

– Att bo hemma är alltid bäst, det inser 

jag nu, säger han. 

föREStåNdaREN äR Ett levande exempel en 

stor förändring som Rädda Barnen länge har 

arbetat för. Det handlar om ett paradigmskifte. 

– Man har börjat förstå att institutionsvård 

inte är lösningen på alla problem, 

även om den så klart kan behövas ibland, 

säger Florence Martin. 

Tillsammans med indonesiska socialdepartementet 

verkar Rädda Barnen för ett 

mer familjebaserat stöd. Samarbete med 

lokala och trosbaserade organisationer 

är en viktig del av det arbetet. En central 

partner är Muhammadiya, landets näst 

största muslimska organisation och den 

enskilda organisation som driver flest 

barnhem. 

– Vi försöker nu öka fokus på att stötta 

familjer i lokalsamhället, säger Mas Ihsan 

Vidyia, 16, gör sig i ordning inför skoldagen. 

har börjat förstå att institutionsvård 

inte är lösningen på alla problem 

som är ordförande för intresseföreningen 

för Muhammadiyas institutioner. 

Men det har varit mycket debatt, rädsla 

och kritik från dem som arbetar på barnhemmen. 

– Många är oroliga att tappa kontrollen, 

att inte längre ha samma inflytande över 

barnens utbildning, berättar han. De känner 

också att de tappar sin funktion om de 

inte får rekrytera barn till sin verksamhet. 

– Vår största utmaning är att få dem att 

förändra sitt sätt att tänka. Vi försöker få 

dem att se att det ligger i barnens intresse 

att bo med sina föräldrar. Det är där anknytningen 

och kärleken finns. 

mEN aLLa Goda intentioner kräver också ekonomiska 

satsningar och politisk vilja. Nu 

gäller det att få parlamentet, som är väldigt 

traditionellt, att inse varför det är bättre 

med att stärka föräldrar än att bara placera 

barn på institution. 

– Vi måste visa dem att det är mer effektivt 

ekonomiskt, säger Makmur Sunusi, 

ansvarig för sociala tjänster och rehabi- 

30 Barn 3/2010

litering på Socialdepartementet. Om vi 

tillhandahåller resurser, kunskap och hälsa 

till föräldrar så ökar antalet produktiva 

medborgare! 

– Dessutom behöver en familj inte lika 

mycket pengar som en institution. Och 

barn som får stanna hemma isoleras inte 

från sin kultur och sitt lokalsamhälle. Vi 

löser problemen där de uppstått, i familjerna, 

och utvecklar kunskapen där. 

Tillbaka på Asuhan Bayi Sehat barnhemmet 

i Bandung, är föreståndaren Yanto 

Mulya Pibiwanto inne på samma linje. 

– Vi har börjat besöka barnens familjer 

för att undersöka om de skulle kunna återvända 

hem. Om ekonomin är problemet så 

hjälper vi dem att starta en liten verksamhet. 

Det kan vara ett gatukök, sömnad eller 

att göra mindre reparationer så att de kan 

försörja sig och sitt barn. Vi fortsätter också 

att stå för barnets skolavgifter, via institutionen. 

Bara här i Bandungområdet har 400 barn 

kunnat flytta hem från olika institutioner 

de senaste åren. 

– Hos oss har vi tre som är på gång just 

nu. 

– Det är fantastiskt när man ser vilka 

goda saker som kan hända. Jag kan inte 

med ord beskriva vad jag känner när jag ser 

ett barn upptäcka sitt sammanhang. ■ 

Barn 3/2010 

B an da Aceh 

Me d a n 

tvätt, städning och matlagning. Många gånger är det barnen som sköter 

om institutionen – istället för att institutionen sköter om dem. 

Gemensamma bönestunder hör till vardagen. 

Indiska Oceanen 

Sydkenesiska sjön 

Natuna 

BRUNEI 

Besar 

M A L A Y S I A 

Tarakan 

FILIPPINERNA 

Sumatra 

P ad ang 

SINGAPORE Borneo Pontianak J ambi 

B alikpapan 

P alu 

Halmahera S orong Palembang B en gkulu 

B an dar Lampung Jakarta 

B a n d ung 

Sulawesi Palangkaraya Palopo 

Ceram 

Buru 

B an jar masin Par epare K aimana 

Kendar i Amb on 

Ujungpandang Sema ra n g 

Suraba ya 

D ili 

Java TIMOR-LESTE 

Bali 

Timor 

(EAST TIMOR) 

Sumba 

Kupang Stilla 

havet 

Jay apura N abire 

Nya 

Guinea 

republiken indonesien/ republik indonesia 

Australien 

antaL invånare: 239 900 000 (2009) 

HuvudStad: Jakarta 


Yta: 1 904 569 km² 

FoLkGruPPer: javaneser 45 %, sundaneser 14 %, madureser 7,5 %, övriga 33,5 % 

reLiGioner: islam (huvudsakligen sunni), minoriteter av hinduer, hindu-buddister, kristna, utövare av 

traditionella inhemska religioner m fl 

viktiGaSte exPortvaror: olja, gas, industrivaror (främst elektroniska varor), naturgummi, palmolja, 

kaffe, räkor, textilier, skor 

medeLLivSLänGd: 69,7 (2005) 

BarnadödLiGHet: 28 per 1000 förlossningar (2005) 


LäS- ocH SkrivkunniGHet: 90,5 % 

tiLLGånG tiLL rent vatten: 77% (2004) 

andeL Hiv-Smittade (bland befolkningen mellan 15-49 år gamla): 0,1 % (2005) 

tiLLGånG tiLL teLeFon (per 1000 invånare): 213 (2005) 

31

Enkät Hur är det att bo på barnhem? 

KIKI 

Kiki firmansyah är 16 år. Hans pappa är död 

och modern omgift med en man som hon 

fått fyra barn tillsammans med. familjen 

har det kärvt 

” – När de började diskutera att placera mig på 

barnhem blev jag först ledsen men sedan gick jag 

med på det för att inte vara till besvär. Vad skulle 

jag göra? 

– Nu har jag bott här på barnhemmet i tre år. Fördelen 

är att jag får gå i skolan. Jag får erfarenheter för 

framtiden, lär mig saker, att möta problem. 

– Jag åker hem varje helg, om jag har pengar till 

transporten. Jag skulle helst vilja bo hemma. Då 

skulle jag kunna hjälpa till och vara en del av familjen 

på ett annat sätt. Min dröm är att göra mina 

föräldrar lyckliga, att vara duktig och arbeta hårt. 

– Många vuxna skulle behöva hjälp med ett bra, fast 

jobb. Min styvpappa har bara ströjobb och då är det 

svårt att klara sig. 

tya 

tya är 15 år och har bott 

på barnhem de senaste 

fyra åren. Hon har två 

äldre syskon. den äldre 

systern också har bott på 

barnhemmet. föräldrarna 

bor i en liten by och har det 

knapert ekonomiskt. 

– Det finns inga nackdelar 

” med att vara på barnhem. 

Jag bad själv att få komma hit 

eftersom jag ville vara självständig 

och inte till belastning 

hemma. Mina föräldrar hade inte 

råd att betala för min utbildning. 

– Det enda som kan vara 

jobbigt är om man vill gå ut en 

lördagskväll. Då får man inte. 

Det är svårt, för att inte säga 

omöjligt att påverka alla regler 

som finns här. 

– Generellt skulle jag nog säga 

att det är bättre att bo hemma. 

Man får mer omsorg, uppmärksamhet 

och fler nära, starka 

band. Jag skulle aldrig sätta 

mina egna barn på institution. 

yUdIGUNtaRa 

yudiguntara är 15 år och bor på barnhem sedan tre år tillbaka. föräldrarna är mycket fattiga. 

Han har tre bröder, varav två fortfarande bor hemma. 

– Jag blev väldigt ledsen när mina föräldrar bestämde att de skulle lämna mig här. Jag saknar dem 

” ofta. De besöker mig bara en gång i månaden. Men jag och mina rumskompisar tröstar och stöttar 

varandra. 

– Det bästa med att bo här är kamratskapet, alla vänner jag har fått. Det svåraste är alla regler som 

man inte har någon möjlighet att påverka. Det är jobbigt att behöva gå upp så tidigt. Jag är alltid trött. 

om det är något jag skulle vilja förändra så är det sovtiderna. 

– Jag tror att många föräldrar skulle kunna behålla sina barn hemma om de fick hjälp med alla skolavgifter. 

VIdyIa 

Vidyia är 16 år och äldst av tre systrar. Hennes pappa är 

död och mamman lever ensam. Vidiya blev lämnad på 

barnhemmet mot sin vilja för fyra år sedan. 

– Min mamma och jag bråkade mycket efter pappas död. 

” Hon hade många olika män och jag ifrågasatte henne. En 

dag sa hon att vi skulle gå på picknick men i själva verket så tog 

hon med mig hit till barnhemmet och lämnade mig här. Jag fick en 

chock och blev väldigt ledsen. 

– Nu ses vi bara på lördagar. Jag har aldrig frågat henne varför 

hon placerade mig här men jag tror att hon hoppades att jag skulle 

bli mindre bråkig. Sen förstår jag också att hon ville ge mig ett bättre 

liv. Mamma har inget jobb så vi kunde knappt äta hemma. Här får 

jag både utbildning och 

mat. En annan bra sak 

här är att vi delar allt. om 

det bara finns ris så äter 

alla ris. om en är glad kan 

alla dela glädjen. 

– Det dåliga är alla 

regler, att man inte är fri 

att gå ut när man vill. 

– Jag önskar att min 

mamma hade ett bra 

jobb så att i alla fall 

mina yngre syskon kunde 

få bo hemma. Nu bor de 

hos våra morföräldrar. 

32 Barn 3/2010

azikamal har äntligen 

fått flytta hem 

ibu Tuti dewi ville aldrig lämna sin son. 

men med en inkomst på 336 kronor i månaden såg hon 

inget val. azikamal, 6, fick flytta till ett barnhem. 

Först nu – nio år senare – har han äntligen flyttat tillbaka 

hem. 


– jaG äR väldigt glad att vara med familjen 

igen, säger Azikamal Mauludin, 15, med ett 

leende och en blyg blick på sin mamma. 

Vi möts utanför deras enkla lilla hus, 

eller snarare kala rum i betong där alla 

ägodelar finns upphängda på krokar längs 

väggarna; några buckliga plåtkärl, en blus, 

filtar till natten. 

Det är bara två veckor sedan han flyttade 

hem efter nio år på barnhemmet i samma 

kvarter. 

– Det kändes väldigt konstigt under alla 

år, att se honom där men inte ha honom 

hemma, säger Ibu Tuti Dewi, 42, som är 

Barn 3/2010 

ensamstående mor till två barn, förutom 

Azikamal även sonen Sandi, 13. 

– Du ska veta att det inte var något lätt 

beslut att fatta. Att placera honom där. Han 

var bara sex år. Men vad kunde jag göra? 

Det var för hans bästa. 

Sedan barnens far dog var hon ensam 

om att försörja både dem och sina åldrande 

föräldrar. Hon pekar på shoppingvagnen 

som hon just kommit hem med efter dagens 

arbete. Där finns hennes livsnäring. Yoghurt. 

Hon går runt området varje dag mellan åtta 

på morgonen och åtta på kvällen och säljer 

dem i små portionsförpackningar. 

azikamal, 15, längst till höger med sin lillebror och 

mamma i gränden utanför familjens enkla hem. 

– Det ger mig drygt 300 kronor i månaden, 

förklarar hon. 

En inkomst som givetvis inte räcker till skolböcker, 

skoluniform och diverse andra avgifter. 

– Och jag ville att min son skulle få 

utbildning! 

Att placera Azikamal på barnhem var 

enda möjligheten att få stöd. Staten delade 

inte ut något direktstöd till familjer. 

Men nu har den policyn ändrats och det 

har plötsligt blivit möjligt att få tillgång till 

barnhemmens service, mat och skolgång, 

även för barn som inte bor där. 

– Jag tvekade inte en sekund när föreståndaren 

frågade om jag ville att Azikamal 

skulle flytta hem säger Ibu Tuti Dewi. 

– Det bästa med att bo hemma igen är 

att få vara med familjen, och att det är friare, 

inte så mycket regler, påpekar sonen. 

Hon har stora planer för honom. 

– Jag vill att han ska gå på college så att 

han kan få ett bättre liv än jag har. 

Azikamal nickar. 

– Jag vill bli affärsman. ■ 

33

Han lämnade aldrig barn 

agus sutardi, 39, växte själv upp på ett barnhem. 

nu är han tillbaka som rektor för samma institution. 

– mina egna erfarenheter gör att jag förstår vad barnen 

behöver, säger han. 


a gus 

Sutardi kom till barnhemmet 

Asuhan Anak Nugraha i staden 

Bandung redan som 7-åring. 

– Jag hade definitivt hellre 

bott hemma, men min familj var 

fattig och hade inte råd att sätta 

mig i skola, förklarar han och lutar sig tillbaka 

i stolen bakom skrivbordet på den lilla 

rektorsexpeditionen. 

Efter en kortare utflykt som lärare är 

han tillbaka på den plats där han spenderade 

det mesta av sin uppväxt, och där han 

också mötte sin fru. Nu bor de med sina tre 

barn i ett av rummen på institutionen och 

ansvarar för verksamheten. 

– Vi försöker skapa en familjekänsla. Vi 

har förklarat för våra egna barn varför de 

måste dela med sig av oss. Men de klagar 

ibland på att de måste dela vår uppmärksamhet 

med andra. 

Han vill med sina erfarenheter bidra till att 

flera får mod, styrka och möjligheter som de 

kanske inte skulle ha fått annars. Det handlar 

framförallt om tillgången till utbildning. 

– De flesta barn som kommer hit har föräldrarna 

i livet men de kommer från väldigt 

fattiga förhållanden. Det ser vistelsen här som 

en chans och tävlar om att göra bra ifrån sig. 

– Vi gör utflykter, äter lunch med borgmästaren 

och andra aktiviteter som de aldrig 

skulle ha fått uppleva hemma. 

Men institutionen ställer också krav. Alla 

barn måste delta i olika arbetsuppgifter, 

lägga sig och kliva upp på samma tider 

oavsett vilken ålder de är i. De finns små 

möjligheter att påverka. 

– I och med att vi är en muslimsk institution 

är vi till exempel tvungna att be vissa 

tider. Vi måste väcka alla runt fyra på morgonen 

så att de hinner upp och tvätta sig 

före bönen. De som klagar är de som inte är 

vana att gå upp och be hemma. Vi försöker 

att göra det till en vana för dem. 

aGUS SUtaRdI mINNS att det var väldigt tufft 

när han var liten. 

– Den som inte följde reglerna fick hårda 

straff. 

Idag är det mildare tycker han. 

– Barnen får till exempel själva vara med 

och bestämma vilket straff den som inte har 

skött sig ska få. Det kan handla om att tvätta 

toaletterna, göra armhävningar eller sit-ups. 

Och samtidigt som reglerna är samma 

för alla försöker de anställda hitta ett sätt 

att möta varje enskilt barns behov. 

– Vi ger till exempel mer uppmärksamhet 

åt de yngsta, men får försöka dölja det 

för att inte skapa avundsjuka. 

En kväll i veckan samlas alla barn och 

personalen för ett samtal där var och en 

kan lätta sitt hjärta och få stöd. 

– Ofta tar de upp frågor som rör deras 

34 Barn 3/2010

hemmet åtta 

relationer, både hemma och på institutionen, 

berättar Agus Sutardi. 

Generellt så tycker han att barnen på 

hans institution verkar må bra. Men han 

har också börjat tänka annorlunda sedan 

han började samarbeta med Rädda Barnen 

för två år sedan. 20 barn som har föräldrarna 

i närområdet har fått flytta hem – och 

ändå fortsätta att delta i barnhemmets skolverksamhet. 

– Även om vi har det bättre materiellt 

här än vad de har hemma så är separationen 

från föräldrarna alltid en belastning, 

säger han. Anknytningen är alltid bättre 

hemma. 

– Men det är svårt att lösa för dem som 

bor långt bort. Vem ska stå för transportkostnaderna 

när de åker till och från skolan? 

Så länge Agus Sutardi kan försörja 

sina egna barn, som är tolv, nio och tre år 

gamla, så skulle han aldrig skicka dem till 

en institution säger han. Däremot får de 

fortsätta finna sig i att dela med sig av sin 

pappa. 

– Jag tänker jobba här så länge barnen 

behöver min energi och mina tankar. ■ 

Barn 3/2010 

barnhemmet anak nugraha 

Yanto Mulya Pibiwanto är föreståndare på barnhemmet bayi sehat. tillsammans med 

internationella Rädda barnens Florence Martin arbetar han för att flera av de placerade 

barnen ska kunna flytta hem igen. 

rädda Barnens arbete 

för barn på institution 

mILjoNER BaRN i världen beräknas 

idag bo på barnhem och andra institutioner. 

En ny rapport från Rädda Barnen 

visar att fyra av fem av dem har en 

förälder i livet. I Indonesien handlar det 

om så många som 96 procent. 

Det betyder att miljoner barn kanske i 

onödan utsätts för riskerna med att leva 

på en institution. Inte minst kan det vara 

ett trauma att tvingas lämna sina föräldrar, 

som med relevant stöd kanske skulle 

kunna ta hand om barnen i sitt eget hem. 

Rädda Barnen verkar för att myndigheter 

och de som arbetar med, eller ger 

pengar till barnhem istället ska lägga sina 

resurser på projekt som hjälper familjer 

att ta hand om sina barn hemma eller i 

närområdet. I många länder krävs det att 

familjeomsorgen på nationell och lokal 

nivå radikalt görs om. Det behövs också 

en striktare övervakning och kontroll 

av institutioner, mer information och 

opinionsbildning om vikten av att få vistas 

i familjemiljö. 

I Indonesien har Rädda Barnen haft 

ett nära samarbete med Socialdepartementet 

under de senaste fem åren. Några 

exempel på insatser är: 

● Kartläggning av insatser för barn i 

behov av stöd 

● Kartläggning av kvaliteten på landets 

barnhem 

● Påverkansarbete och utbildning 

● etablering av en ny databas för 

registrering och uppföljning av barn 

på institution och för utvärdering av 

verksamheten. 

● stöd till utformandet av en ny nationell 

standard för landets institutioner 

● Medverkan till ett nytt system för 

licensiering av socialarbetare. 

● Rädda barnen bidrar också till en ny 

försöksverksamhet, en familjecentral 

i bandung, där barn och deras familjer 

ska kunna erbjudas alternativa former 

av stöd. 

arbetet i indonesien stöds genom 

internationella Rädda barnens globala 

satsning på barns rätt till trygghet och 

skydd, Child Protection initiative, CPi. 

Vill du veta mer? ladda ner Rädda 

barnens rapport ”Keeping children out 

of harmful institutions” på http://www. 

savethechildren.org.uk/en/54_9678.htm 

35

KuLTuR 

Hallå Sofia Söderfjell, 18! 

… du har vunnit en fältresa av Rädda Barnen för två personer. 

Hur gick det till? 

– Jag var inne på Rädda Barnens sajt www.livetslotteri.se 

som just då ordnade en tävling. Jag drog 

en lott som gav mig ”ett nytt liv” – i Indien. Efter det 

skrev jag en motivering om varför jag ville besöka 

mitt nya födelseland. Ja, så vann jag. Helt otroligt! 

och vad händer nu? 

– Vi planerar inför resan, vi har ju aldrig varit i 

Indien. Det blir jag och min klasskompis Suzanna 

Sundström som åker i november. 

Vad ska ni göra i Indien? 

– Allt är inte klart, men vi kommer att besöka en 

massa projekt som Rädda Barnen driver i landet. Jag vill se allt! När vi är 

där kommer vi även att blogga och samla in material till vårt projektarbete 

i skolan. 

Vad är skillnaden mellan att födas i Indien och i Sverige? 

–I Sverige tar vi det mesta för givet; rättigheter, hälsa, skola och sådant. 

Det är inte självklart om man föds i Indien. ■ 

det finns fortfarande möjlighet att dra en livslott på www.livetslotteri.se, 

även om tävlingen är avslutad. Efter din pånyttfödelse 

kan du utforska ditt nya land och situation via bilder, film, fakta 

och kartor. I höst lanserar Rädda Barnen ett nytt material om 

Livets lotteri för skolorna. 

På tal om makt, 

demokrati och politik 

– IBLaNd KommER en politiker till skolan och säger: framtiden är er, men sen 

lyssnar de inte på oss, säger Arbresha Rexhepi, 18 år. 

Hon är en av de över 100 ungdomar som intervjuas i ”Röst, en bok om 

makt, demokrati och politik” (Carlsson Bokförlag). 

I boken reflekterar de över allt från politik och makt till vad som kan 

förbättras i samhället. Vad vill de förändra? Vad skrämmer dem? Hur är 

skolan? Hur ser de på integration? och på skatterna? 

Intervjuerna varvas med porträtt, sex av ungdomarna har dessutom 

dokumenterat sin vardag med egna fotografiska berättelser. 

Läs mer om det pågående projektet www.rostladan.se ■ 

Guide för god man 

I HöSt KommER Görel Strands och Kerstin Fälldins bok ”Ensamkommande 

barn och ungdomar – en praktisk vägledning” ut. 

– Min förhoppning är att boken ska öka medvetenheten om dessa barn 

och om att vi alla har ett ansvar att ta emot dem i Sverige på ett mänskligt 

sätt, säger Görel Strand som själv varit god man åt över 100 ensamkommande 

flyktingbarn de senaste tio åren. 

Boken innehåller även aktuella lagtexter, till exempel om vad som krävs 

för att få asyl. Men här finns också statistik och personliga berättelser om 

hur det är att vara ung och komma ensam som flykting till Sverige. 

Boken ges ut på förlaget Natur och Kultur. ■ 

Koll på bilderna? 

VEt dU om dina bilder sprids eller manipuleras 

på nätet? Det kan du snabbt ta 

reda på med hjälp av den nya tjänsten 

Bildkollen som Rädda Barnen har varit 

med och tagit fram. Se efter på www. 

bildkollen.se ■ 

Nyfiken 

på Rädda 

Barnens 

ungdomswebb? 

Kika in på 

www.effekt. 

rb.se 

Foto pRIvAT 

Ny pedagogik får 

unga att växa 

I HöSt KommER boken ”Vägen tillbaka – Liv, lust och lärande i Rädda Barnens 

musikprojekt” ut. Musikprojektet i Malmö har arbetat med utsatta ungdomar i 17 

år. I dag är det ett individuellt gymnasieprogram. 

– Boken beskriver den okonventionella metodik och pedagogik vi utvecklat 

för att få ungdomar att hitta tillbaka till skolan, säger Mikael Svennerbrandt, 

projektledare för Rädda Barnens musikprojekt. 

Boken är tänkt att användas som läromedel i till exempel lärarutbildningar 

och på socialhögskolor. ■ 

Välkommen 

till barnens 

favoritbutik! 

från bebis ... 

alla Bebisprylar 

och 

leksaker på 

ett ställe! 

... till busfrö! 

36 Barn 3/2010 

Foto AHMAd KAdHEM

a 

lla barn berättar, men de berättar på 

sitt eget språk. Klassens clown kan 

vara en unge som i själva verket håller 

på att implodera av sorg. Det samma 

kan gälla för den duktigaste flickan. 

Att våga ställa frågan ”hur har du det 

hemma?” till barn är ett riskmoment. Svaret kan 

vara att barnet har det bra, men det kan också 

vara att det lever med våld i sin närhet, pedofili, 

fattigdom. Ett sargat barn saknar tillit, hon svarar 

inte gärna på frågor. Du måste kanske fråga 

många gånger, och begripa hur hon berättar, 

annars tiger hon som muren. Det måste även finnas 

en utväg för barnet. 

Vi lever i ett diagnossamhälle. Listan på ”disorders” 

känns oändlig. Det finns forskning som 

säger att arbetarklassens barn är överrepresenterade 

i statistiken för ADHD och DAMP. Ibland kan 

diagnoser träffa rätt. Men det är inte en vågad 

tanke att de ibland träffar fel. 

Ja, barn sitter stilla, barn är aktiva. En del 

bär tystnaden som ett språk, andra skriker sig 

hesa. Det är lätt att se till ett beteende och ställa 

diagnos. Det är mycket svårare att ta reda på var 

beteendet kommer ifrån. Ska jag sätta en tillfällig 

lapp över hålet eller ska jag laga det? 

VäRLdEN BEStåR aV hål, världen består av välgörare 

som lappar. När Rubin Ali, den indiska barnskådespelerskan 

som bidrog till att göra Slumdog millionaire 

till en världssuccé intervjuas, förstår vi att 

hon lever kvar i slummen med sin familj. Ledarskribenten 

på DN säger att vi, för att bekämpa fattigdom 

måste använda pengar på ett ”långsiktigt 

sätt för att övervinna de försvarsmekanismer som 

fattigdomen skapat”. Ty den fattige kan inte flytta 

rakt in medelklassens miljö. Så sant som det är 

sagt, vägarna är långa i klassamhället, längre än 

vad vi tror, också i Sverige. 

Jo, fattigdom skapar försvarsmekanismer, 

och dem studerar medelklassen. Men hur ser de 

försvarsmekanismer ut som rikedom skapar, vem 

studerar dem? Hur ser de försvarsmekanismer ut 

som försvarar övergrepp, svält, våld? Insektshusen 

i Rosengård, hur kunde det hända? 

Jag växte upp under fattiga förhållanden, med 

föräldrar som inte hade rösträtt i det land jag 

växte upp i. Mina föräldrar hade båda vuxit upp 

under krigsförhållanden i Finland. De kom traumatiserade 

till ett Sverige som välkomnade dem 

med öppna armar, industrin behövde muskler 

och vården händer. Men samma land var oförmöget 

att ställa frågor om historiken i våra liv. 

Barn 3/2010 

KRÖNIKAN 

Susanna Alakoski 

sargat barn saknar tillit 

” En 

del bär tystnaden 

som ett 

språk, andra skriker sig 

hesa 

I mItt BaRNdomSHEm talade vi ett annat språk än 

svenska. Det förekom våld, det saknades pengar, 

det förekom missbruk. Såklart påverkade det 

mitt liv. Men jag bar på tystnades språk, skammens, 

skuldens. Jag minns inga frågor som petade 

i tystnaden. Och när frågor äntligen ställdes 

så ställdes de försent, sargad svarade jag inte på 

frågor längre. 

År har gått sedan jag var barn. Vi kan mer om 

barns liv och psyken nu än någonsin. Vi kan mer 

om sociologi, pedagogik, psykologi. Vi har fler 

metoder än vi hinner använda och välviljan är 

stor att hjälpa. Ändå pågår helvetena dagligen. Vi 

lever i en stor feldiagnos eftersom vi vet vad som 

behöver göras, men inte förmår. 

Palme höll ett tal om ”projektet månen”. 

Många ville ta sig till månen samtidigt. Man samlade 

därför olika nationers intelligentia inom de 

områden som krävdes och satsade allt på ”projektet 

månen”. Vi vet alla hur det gick, och nu talas 

det om mars. 

Om vi idag satsade alla demokratiska länders 

ekonomiska, pedagogiska, psykologiska, sociologiska 

resurser på två generationer unga, skulle vi 

ta oss till månen på jorden då? ■ 

susanna alakoski är författare och 

aktuell med romanen ” håpas du 

trifs bra i fengelset”. 

37 

Foto SARA MAc KEy

Maletide desilient, 28, har svårt att lämna Koesti, 5 månader, utom synhåll 

nu när hon äntligen fått tillbaka sin yngsta dotter och hennes tre äldre 

systrar. så här efteråt ångrar hon att gick med på att låta missionärerna ta 

hennes barn. 

Återför 

38 Barn 3/2010

Tusentals barn kom ifrån sina familjer efter jordbävningen i Haiti. 

Reportern Urban Hamid och fotografen Martin von Krogh träffade fyra 

av de 33 barn som amerikanska missionärer försökte föra över gränsen 

till Dominikanska republiken. 

– Jag vill aldrig skiljas från min mamma och pappa igen, säger Yelanda, 8. 

enade 

text uRban haMid Foto MaRtin VOn KROGh 

Barn 3/2010 

39

Familjens bostad ligger nere i en 

slags gryta. En smal, vindlande grusväg 

i det närmaste oframkomlig 

för bilar leder ner till botten. Solen 

är brännhet och bländande. Runt 

omkring syns spåren av jordbävningen 

i form av rester av vad som en gång 

varit bostäder och små affärer. Våra fötter 

sparkar upp ett vitt damm som täcker allt. 

-Vi fick panik när skalvet inträffade, 

berättar pappa Desilient Dieulefene, 40. 

Cementblock och tegelstenar föll över byn. 

Fortfarande finns det många som ligger 

begravda under rasmassorna. 

Nu bor han och hans fru Maletide Desilient 

28, tillsammans med sina fyra barn; 

Yelanda och hennes tre yngre syskon Genise, 

6, Widnika, 4, och Koesti, 4 månader, i 

ett litet kyffe som består av ett kök och ett 

par rum med kala väggar och cementgolv. 

Köket är egentligen bara en liten vedeldad 

spis med lite husgeråd som står utspridda 

på några låga bänkar. Någon el eller rin- 

nande vatten har de inte tillgång till. Och 

någon större hjälp utifrån har de inte fått. 

– Vi har själva köpt plast för att få tak 

över huvudet, berättar han inte utan bitterhet. 

EftER joRdBäVNINGEN, Som var den kraftigaste 

i Haitis historia, med hundratusentals 

döda och tre miljoner skadade eller hemlösa 

var det många familjer som splittrades 

och många som inte längre hade råd att 

försörja sina barn. 

Så när en haitisk pastor, två kvinnliga 

och två amerikanska missionärer kom och 

berättade att de hade ett hus för föräldralösa 

i Dominikanska republiken och erbjöd 

Desilients och Maletides barn en möjlighet 

att åka dit och få en bättre framtid, började 

föräldrarna diskutera hur de skulle göra. 

– Löftet om att vi skulle få besöka barnen 

gjorde att den orimliga tanken att 

skicka iväg dem kändes något rimligare, 

förklarar Desilient. 

desilient dieulefene, 40, håller ett fast grepp om 

Genise, 6 år, medan han berättar om hur hela familjen 

flydde i panik efter jordbävningen. Många i grannskapet 

begravdes levande under rasmassan. 

– Pastorn förklarade också att barnen 

skulle bli sjuka om de stannar kvar här, på 

grund av alla ruttnande lik och bristen på 

mat och vatten. 

Men det var ett stort beslut. Föräldrarna 

tvekade fortfarande när de fyra missionärerna 

lämnade dem. Pastorn stannade kvar 

hela natten och försökte övertala Maltide. 

Till slut resignerade hon. 

– När en präst som är Guds man säger åt 

” När 

en präst 

som är Guds 

man säger åt dig att 

det är bäst för dina 

barn. Då måste man 

lyda 

40 Barn 3/2010

Maletide sitter på köksgolvet och försöker att laga mat till familjen, alla 

hennes barn sitter samlade runt omkring henne. Men matlagning är svårt 

eftersom det saknas rinnande vatten och elektricitet hemma hos familjen. 

Jordbävningen ödelade vissa områden totalt där den drog fram. Värst 

drabbade är de fattiga områdena. en man sopar bort resterna av ett 

av de många förstörda husen i området som ligger i hamnen i huvudstaden 

Port-au-Prince. 

Barn 3/2010 

Barn särskilt utsatta 

i katastrofer 

internationella Rädda barnen varnade tidigt för 

de risker som barn kan utsättas för i spåren av 

en katastrof; undernäring, sjukdomar, fysisk och 

psykisk stress, sexuell exploatering, trafficking och 

illegala adoptioner. 

– det är alltid barnen som drabbas värst , säger 

henrik häggström, utsänd av Rädda barnen för att 

samordna Fn:s så kallade kluster för barns rätt till 

trygghet och skydd i haiti. 

– efter en katastrof fungerar inte de normala 

skyddsmekanismerna för barn. de är istället 

utsatta för vuxnas godtycke, och de vuxna handlar 

inte alltid rationellt på grund av den stress de 

själva upplever. 

Rädda barnen har länge haft verksamhet i haiti 

och var tidigt på plats med insatser för barnen 

efter jordbävningen. hittills har organisationen: 

● delat ut mat till över 250 000 människor. 

● delat ut presenningar och annat material för 

tillfälliga skydd till 7 500 hushåll. 

● byggt upp vattenförsörjning och latriner för över 

221 000 människor. 

● Försett över 23 000 barn och vuxna med hälso- 

och sjukvård via mobila kliniker. 

● tillsammans med utbildningsministeriet kartlagt 

möjliga tillfälliga skolplatser. 

● Ordnat tält och utbildningsmaterial så att 41 

skolor kunnat öppna igen. 

● satt upp 35 barnvänliga platser med aktiviteter 

för 3 500 barn. 

● spårat familjemedlemmar till ensamma barn 

samt, tillsammans med myndigheterna, gjort 

insatser mot barnarbete och trafficking. 

41

ädda Barnens arbete med 

återförening: 

illegala adoptioner har länge varit en angelägen fråga 

i haiti och i det kaos som uppstod i och med jordbävningen 

blev frågan än mer aktuell. 

internationella Rädda barnen har professionell 

personal på plats i haiti som tillsammans med andra 

organisationer så som internationella Röda Korset, 

World Vision och heartland alliance arbetar med att 

spåra och återförena separerade familjer. tillsammans 

har man upprättat en sambandscentral speciellt 

avsedd för organisationer och myndigheter dit de 

kan ringa och inrapportera ensamma barn. 

specialutbildade socialarbetare sänds också ut 

med frågeformulär till läger, barnhem och bostadsområden 

för att leta efter ensamma barn. 

-själva verifieringsprocessen är väldigt viktig och 

tidskrävande, säger Paul Murphy som arbetar som 

expert i barnskydd åt Rädda barnen i haiti . 

-Man måste dubbelkolla identiteten både hos 

föräldrar och barn. Och man måste ta reda på att de 

vuxna, kan och vill ta hand om barnet. Men framför 

allt att barnet vill följa med de vuxna. Vi måste alltid 

se till barnets bästa. 

ett halvår efter katastrofen har Rädda barnen lyckats 

återförena 567 barn med sina familjer . 

dig att det är bäst för dina barn. Då måste 

man lyda, konstaterar hon. 

På EftERmIddaGEN föLjaNdE dag kom en stor 

buss och hämtade barnen. Desilient kom precis 

hem från arbetet och blev förvånad över 

att hans fru hade bestämt sig för att skicka 

iväg barnen. Det var med nöd och näppe som 

han hann med att ta farväl av dem. 

Det blev ett känslosamt avsked. 

– Jag var inte glad när missionärerna 

kom och hämtade mig. Jag grät när jag gick 

hemifrån, berättar Yelanda med darrande 

röst. 

Väl på väg hämtade missionärerna upp 

flera barn. När bussen stoppades vid gränsen 

var de 33 stycken. Alla saknade giltiga 

pass och adoptionsdokument. 

De tilläts därför inte lämna landet utan 

fördes istället till en av SOS-barnbyar där de 

fick vara medan försök gjordes att identifiera 

dem och att hitta deras föräldrar. 

Först tre dagar efter att bussen hade 

stoppats vid gränsen fick Desilient och Maltide 

ett samtal från en person som berättade 

att deras barn hade förts dit. Och först 

sex veckor senare, fick de hämta dem. 

- Jag blev så glad när jag såg pappa och mamma att jag grät. Jag 

vill aldrig skiljas från dem igen, berättar Yelanda och riktar en 

vädjande blick mot sin pappa och mamma. 

Arbetet med identifikation och återförening 

tog tid eftersom antalet separerade 

barn och föräldrar var så stort och eftersom 

infrastrukturen och statsapparaten i landet 

var förstörd. 

När familjen väl fick träffas igen blev det 

en glädjeyra med tårar, pussar och kramar. 

– Jag blev så glad när jag såg pappa och 

mamma att jag grät. Jag vill aldrig skiljas 

från dem igen, säger Yelanda medan hon 

riktar en vädjande blick mot sin pappa och 

mamma. 

dE tIo mISSIoNäRERNa anklagades först för att 

ha kidnappat barnen och sattes i fängelse. 

Själva påstod de att de bara ville hjälpa 

de, som de hävdade, föräldralösa barnen 

genom att föra dem till Dominikanska 

republiken. 

Senare ändrades åtalet till att missionärerna 

”försökt föra ut barnen utan giltiga 

handlingar”. 

I slutet av april lades åtalet ner, utom 

mot gruppens ledare Laura Silsby. Hon sitter 

för närvarande i fängelse anklagad för 

illegal transport och inte för kidnappning. ■ 

antaL invånare: 10 000 000 

HuvudStad: port-au-prince 


Yta: 27 750 km² 

reLiGioner: katolicism, voodoo, protestantism 

BarnadödLiGHet: 58 per 1 000 födslar 


LäS- ocH SkrivkunniGHet: 52,9% 

tiLLGånG tiLL rent vatten: 58% 

andeL Hiv-Smittade (bland befolkningen mellan 

15-64 år gamla): 2,2 % 

tiLLGånG tiLL teLeFon (per 1000 invånare): 66 

42 Barn 3/2010 

Anse d'Hainault 

Les Anglais 

Môl e St.-Nicolas 

Les Cayes 

Ans e-à-G alets 

Miragoâne 

Aqui n 

Ve rrettes 

Port-au-Prince 

Jacmel 

Enn ery 

Mir ebalais 

republiken Haiti/ 

république d’Haïti 

Hinch e 

L asc aho bas 

DOMINIKANSKA 

REPUBLIKEN

Barn 3/2010 

Hemlarm anslutet till SOS Alarm! 

I vårt Trygghetsabonnemang ingår alltid: fri installation, fria 

utryckningar, livstids materialgaranti och fri på-platsen-service. 

Självklart utan bindningstid. Vi samarbetar med rikstäckande 

SOS Alarm för att ge dig som kund största möjliga trygghet. 

Som ett bevis för att vårt skydd håller högsta säkerhetsnivå har 

Villaägarnas Riksförbund - för åttonde året i rad - valt oss som 

enda partner när det gäller larm. För vi har samma säkerhetsprodukter 

som de främsta konkurrenterna, men vi håller 

i regel ett väsentligt lägre pris. Välkommen att larma klokt 

med Trygga Hem! 

Ring 020-48 49 10 eller besök www.tryggahem.se 

Trygga Hem Skandinavien AB (publ) • Box 779 • 191 27 Sollentuna 

Trygga Hem är ett publikt bolag noterat på marknadsplatsen Nasdaq OMX First North. 

43

Läs mer om Världens Barn på svt.se/radiohjalpen 

Var med 

i årets största 

insamlingsfest 

Gör som 45 000 andra: 

Ge av din tid till 

Världens Barn! 

Din insats gör skillnad! 

Anmäl dig nu 

till riksinsamlingen 

Världens Barn 2010! 

Afrikagrupperna 

Diakonia 

Erikshjälpen 

Hoppets Stjärna 

Individuell Människohjälp 

IOGT-NTO-rörelsen 

Kooperation Utan Gränser 

Lions 

Årets riksinsamling för Världens Barn kulminerar 

lördagarna den 9 och den 16 oktober. Dessa dagar går 

vi man ur huse för att förbättra livsvillkoren för barn 

runt om i världen. Det finns ett stort engagemang i hela 

vår land för barn som har det svårt. Därför inbjuder vi 

– Radiohjälpen tillsammans med tolv välkända ideella 

organisationer – dig eller din förening att delta i årets 

stora insamlingsfest: Riksinsamlingen för Världens 

Barn. Vi ber om en timme eller två för att stärka barnens 

rätt till utbildning, hälsa och en värdig framtid. Anmäl 

dig/er till Världens Barns riksinsamling den 9 och den 

16 oktober! Sveriges television ger god draghjälp åt 

våra insatser genom sina sändningar: 

Söndag 10/10 kl 18.15-19.30 i SVT1 

Fredag 15/10 kl 20.00-22.00 i SVT1 

Jag vill delta i Riksinsamlingen för Världens Barn den 9 och den 16 oktober! 

q Jag vill delta lördag den 9 oktober q Jag vill delta lördag den 16 oktober 

Namn ............................................................................................................................................................................................................. 

Adress ........................................................................................................................................................................................................... 

Postnummer............................... ..........................................Ort ................................................................................................. 

Telefonnummer ...............................................................Mobil ........................................................................................ 

E-post .......................................................................................................................................................................................................... 

Ange också i vilken 

kommun du är bosatt ........................................................................................................................................................ 

PMU InterLife 

Rädda Barnen 

Svenska Röda Korset 

Svenska kyrkan 

Fyll i och skicka in anmälningstalongen redan idag! 

Rädda Barnen 

Att: Jessica Norrby 

107 88 Stockholm 

porto 

Foto: Daniel Montan/Fotofabriken

Knut Agnred 

Jan Rippe 

Anders Eriksson 

Per Fritzell 

Pernilla Emme 

Den Ofattbara Orkestern och dansare 

Manus och regi: 

Claes Eriksson 

Alltsammans förvandlas till minnen och dåtid och rockabilly 

och 50- och 60-talspop i en enda virvlande mix av sång och 

dans och musik och skratt. 

Urpremiär 20 september 2010 

Spelas: tor–lör kl 19.30 samt lör 16.00 

”Roligt och träffsäkert till Max.” GP 

”Underfundigt till Max. 

Man lämnar Lorensbergsteatern med ett leende 

på läpparna och en varm känsla inombords.” TT/ELA 

”En humorist med värme, sprallighet och skärpa.” 

GT/Expressen 

EXTRA 

7–9 okt, 28–30 okt 

och 25–27 nov. 

HÖST 

2010 

Ett urval ur 

vårt program 

C Eriksson 

MAX 

Hagmans 

konditori 

Owe 

Thörnqvist 

Mark 

Levengood 

Daniel 

Lemma 

Niklas 

Strömstedt 

Nanne 

Grönvall 

Flamingo- 

kvintetten 

Maz Jobrani 

Eva Dahlgren 

Bohuslän 

Big Band 

Kalle, 

Bengan 

och 

Orsa Spelmän 

Eldkvarn 

Hellmans 

Drengar 

Kassan öppen vard 10–18. Telefonbokning från 9. 031-708 62 00 

www.lorensbergsteatern.se, www.pusterviksbiljetter.com 

LORENS BAR öppen i samband med föreställning, bordsbokning via kassan. 

www.lorensbergsteatern.se 

En mötesplats på polcirkeln 

www.jokkmokk.se 

www.trelleborg.com 

Med livskvalitet som ledstjärna 

Astra Tech utvecklar, tillverkar och marknadsför 

dentala implantat och avancerade sjukvårdsprodukter 

inom urologi och kirurgi. 

031-776 30 00 www.astratech.se 

INBROTTSLARM 

KAMERASYSTEM 

PASSAGESYSTEM 

WWW.SKYDDSTEKNIK.EU 

Luleå kommun stöder 

Rädda Barnen

SISTA ORDET 

Elisabeth Dahlin, generalsekreterare 

elisabeth.dahlin@rb.se 

Vi får många brev. Glada brev, nyfikna brev, 

arga brev och brev med många frågor. 

Ibland får jag brev där man undrar varför 

vi inte bara jobbar med barn i fattiga 

länder. Andra menar att vi måste arbeta 

med utsatta barn här hemma eller att vi 

bara ska satsa på flickor. Det här numret handlar 

om barns rätt till trygghet och skydd och det tycker 

jag är ett bra exempel på en fråga som inte 

handlar om det ena eller det andra. Det 

handlar faktiskt om både och. 

Oavsett om det är ett barn på 

Haiti efter jordbävningen, ett 

barn i Pakistan som kommit bort 

från sina föräldrar efter översvämningarna, 

barn som tvingas 

arbeta som bomullsplockare 

eller som barnsoldater, barn 

som agas, barn som säljs, barn i 

fängelse, barn utan vuxenstöd, så 

har de alla samma rätt till trygghet 

och skydd. Här gör vi massor; 

skapar barnsäkra platser 

i katastrofer, ser till att 

flickor och pojkar får gå i 

skolan, gör barn av soldater 

och förändrar tillvaron 

för många barn som 

tvingas arbeta. 

SamtIdIGt måStE VI våga 

se de utsatta barnen mitt 

ibland oss, här hemma. 

Barn som mobbas, barn 

som utsätts för våld och 

föräldrar som inte orkar 

eller kan ta hand om 

dem på ett bra sätt. Barn 

som redan som små 

hamnar i utanförskap 

och inte kan följa med på 

skolutflykten för att familjen 

inte har råd. För nästan 

en kvarts miljon barn här i 

Sverige ser verkligheten ut 

på det viset. 

Ska vi vara trovärdiga 

utomlands så måste vi våga 

se problemen och jobba 

med dem även här hemma. 

Vi måste vara modig och 

tydliga och kunna ge trygg- 

” 

Alla barn har 

samma rätt till 

trygghet och skydd 

het och skydd till alla barn, oavsett var de finns. 

Samma rättigheter gäller alla barn oavsett var de 

råkat födas. Om du inte redan gjort det, gå gärna in 

på www.livetslotteri.se och se var du hade kunnat se 

dagens ljus. 

Hur förändrar man då livet för barn här hemma 

och ute i världen? Ja egentligen gör vi det på samma 

vis oavsett om det är i Råneå eller i Darfur. Vi påverkar 

regeringar, kommuner, beslutsfattare och människor 

som arbetar med barn. Vi lyssnar på barnen 

själva och vi ser till att de är med och kommer till 

tals. Det är då vi kan flytta berg. Det är då flickor i 

Sudan och i Afghanistan får gå i skola, det är då barnsoldaterna 

får en chans till ett drägligt liv och det är 

då som barnen i Vietnam slipper skolaga. 

I SommaR HaR Rädda Barnen kommit ända in i FN 

skrapan och kunnat påverka så att företag ska ta 

hänsyn till barn. Här hemma har vi bland annat 

engagerat oss i den nya skollagen och i de ensamkommande 

flyktingbarnen, barnen i förorterna, barnen 

som står utanför. ALLA ska ha samma chans. 

Det är egentligen rätt enkelt. Barn har samma 

rättigheter oavsett var de befinner sig. Och då måste 

vi arbeta där de är. Så det tål att upprepas, det är inte 

antingen eller utan både och. Vi jobbar här hemma 

och ute i världen. Det är då vi blir starka och kan förändra 

utsikten för många barn. Överallt. Så fortsätt 

skriva, fortsätt fråga. Utmana oss! Var kritisk. För 

det är då vi kan bli ännu bättre. Titta gärna in på vår 

hemsida om du vill veta mer om vad vi gör. 

Trygghet och skydd är en kärnfråga för Rädda 

Barnen. Nu har vi fått förtroendet att leda det arbetet 

i hela Rädda Barnen-rörelsen. Det är vi stolta och 

glada över. Då kan vi göra mer för ännu fler barn. ■ 

46 Barn 3/2010

Spara med omsorg 

Vill du att dina pengar ska växa samtidigt som de verkar för en god sak? Då har 

vi fonden för dig. När du sparar i Banco Humanfonden bidrar du nämligen med 

2 procent av din fondförmögenhet till Rädda Barnens viktiga arbete. Genom åren 

har Rädda Barnen fått cirka 97 miljoner kronor från våra sparare. I Banco Humanfonden 

investerar vi i svenska företag som tar ansvar för vår omvärld. Låt även 

ditt sparkapital vara med och verka för en bättre värld. 

Swedbank Robur i stolt samarbete med Rädda Barnen 

Mer information om ideellt fondsparande hittar du på: www.swedbankrobur.se/raddabarnen eller 

kom in på ditt närmaste Swedbank- eller Sparbankskontor. 

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både minska och öka i värde och det är inte säkert att du 

får tillbaka hela det insatta kapitalet. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser finns på www.swedbankrobur.se, och www.swedbank.se.

© Inter IKEA Systems B. V. 2008. 

POSTTIDNING B 

Avs: Rädda Barnen, 107 88 Stockholm 

ALLA PÅ 

IKEA STÖDJER 

Intresseanmälan 

finns på 

RÄDDA BARNEN. 

enslant.se 

MEN HÄR ÄR DE SOM GÖR MEST. 

39:– 

GOSIG KATT 

En slant 

varje gång. 

Nu fi nns det ett enkelt sätt att ge till någon annan samtidigt 

som du shoppar till dig själv. Utan att det kostar något extra 

– läs mer om hur du gör på enslant.se 

Just nu pågår den årliga mjukdjurskampanjen på IKEA varuhus över hela världen. För varje 

mjukdjur som säljs skänker vi tio kronor till Rädda Barnen och UNICEF. Pengarna används 

i 16 utvalda projekt som jobbar med utbildningsinsatser för barn. Drygt 40 miljoner kronor 

fi ck vi ihop förra året och vi hoppas såklart på ett nytt rekord i år. 

Men giraffer, grodor och krokodiler är inte de enda som jobbar för Rädda Barnen på 

IKEA i Sverige. För varje kund som visar upp sitt IKEA FAMILY kort i kassan skänker vi 

alltid 25 öre till Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejlen. Och på flera varuhus 

uppmanar vi våra kunder att bidra till ett lokalt Rädda Barnen-projekt. 

Så, välkommen till IKEA. Av många skäl. 

a u g u s t i

Nr 3 - tema barns rätt till trygghet och skydd - Rädda Barnen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?