FMV Miljöredovisning 2008-2009Pdf, 8 242 kB

More documents

Recommendations

Info

Upphandling av fältsjukhus FMV upphandlar sjukvårdsmateriel åt Försvarsmakten för olika övningar och insatser såväl internationellt som nationellt. Det senaste projektet har varit inriktat på upphandling av utrustningar till fältsjukhus. Vid upphandlingen ställer FMV bland annat krav på att leverantörerna ska ge utförlig miljöinformation om arbetssätt och produkter. Utrustningen i fältsjukhus behöver klara speciella förutsättningar. Exempelvis ska den kunna fraktas, packas upp och ner flera gånger. Fältsjukhusen ska även vara självförsörjande, modulära och tåla olika klimat. De krav som FMV ställer på leverantörerna är därför i stor utsträckning relaterade till funktionella aspekter. Utöver detta ställer FMV också miljökrav. Försvarsmakten har ett grundkrav på att miljökrav ska ställas vid all upphandling. Detta finns även formulerat i samordningsavtalet mellan FMV och Försvarsmakten. Exempel på ett fältsjukhus. Informationskrav en betydelsefull del En viktig del i miljökraven vid upphandling av fältsjukhus handlar om att leverantören ska ge information kring arbetssätt och produkter. Exempelvis ska leverantören redovisa att man har en plan för miljöarbetet och det ska framgå vem som är leverantörens ansvarige i miljöfrågor. Vidare ska leverantören ge information om ingående ämnen. Kravet gäller även för de produkter som behövs under utrustningens användningsfas. Utgångspunkten är att FMV i största möjliga utsträckning vill undvika produkter som innehåller ämnen listade i försvarssektorns kriteriedokument. Här ingår ämnen som kadmium, bly och kvicksilver. Försvarssektorns ställningstagande är att all materiel som levereras till försvarssektorns myndigheter så långt som möjligt ska vara fri från giftiga, cancerframkallande, allergiframkallande, arvsmassepåverkande, fortplantningsstörande, miljöfarliga, klimatpåverkande och ozonpåverkande ämnen. FMVs miljöredovisning 2008-2009 sid 10 Det finns dock ett undantagsförfarande i de fall då alternativ till de listade ämnena inte existerar med given funktion. För att göra undantag utreds först om det aktuella ämnet är förenligt med gällande lagstiftning. I nästa steg genomförs en riskanalys för ämnet i avsedd användning. Genom att man aktivt måste godkänna undantaget skapas delaktighet och medvetenhet om eventuell miljöproblematik, poängterar Anna-Karin Persson, projektledare för upphandling av fältsjukhus. Vidare kan riskanalysen vara ett bra underlag för framtida avveckling av materielen eftersom riskerna då finns tydligt dokumenterade. Inom upphandlingen av fältsjukhus har ännu inga produkter nekats på grund av ingående ämnen. Leverantören ombeds även ge information om produkterna uppfyller märkningen Energy star, beskriva produktens återvinningsgrad samt bifoga en manual för hur man ska avveckla produkten på ett miljöriktigt sätt. Information ger ökad medvetenhet och beredskap En viktig nytta med den utförliga informationen om produkterna som FMV får in är att man är beredd inför en eventuell lagändring eller avveckling av materiel. Det är då en stor fördel att veta vad som finns i produkterna. Att leverantören måste redogöra utförligt för olika aspekter av produkternas miljöpåverkan skapar även medvetenhet om frågorna hos leverantören. Hur omfattande informationskrav som är möjligt att ställa är dock en avvägning. Det måste finnas en rimlighet i hur mycket tid leverantören ska lägga på att göra en offert, säger Anna-Karin Persson. Nära samarbete med leverantören FMV har en och samma leverantör av samtlig materiel till fältsjukhusen. Denna har i sin tur ett stort antal underleverantörer och ansvarar för att även dessa tar miljöhänsyn. Att endast ha en leverantör underlättar för dialog och krav inom miljöområdet, poängterar Anna- Karin Persson. Samarbetet har fungerat mycket bra och leverantören har till och med uttryckt att man uppskattar FMVs miljökrav då de varit till nytta för leverantören även i andra sammanhang, poängterar hon. Genom dialogen med leverantören har man i ett par fall kunnat få produkter med bättre miljöegenskaper, såsom kadmiumfria batterier. Sampackning av materiel Ännu har Försvarsmakten inte börjat använda fältsjukhusen i sin fulla omfattning. FMV avvaktar därför återkoppling på hur de fungerar i fält, och om det finns för mycket eller för lite av något materielslag. Ett nästa steg blir också att se över hur produkterna kan sampackas, vilket minskar transporter och därmed miljöbelastning. En utmaning är då att säkerställa att utrustningen packas i rätt ordning och med rätt tillbehör så att uppackning går snabbt och smidigt. ”Leverantören uppskattar FMVs miljökrav. – Anna-Karin Persson, Projektledare för upphandling av fältsjukhus En viktig del i miljökraven vid upphandling av fältsjukhus handlar om att leverantören ska ge information kring arbetssätt och produkter, säger Anna-Karin Persson, projektledare för upphandling av fältsjukhus. FMVs miljöredovisning 2008-2009 sid 11
Bränsleceller med stor potential Den snabba utvecklingen av tekniskt avancerad militär utrustning ökar behovet av högeffektiv och pålitlig energiförsörjning. Förhoppningen är att bränsleceller ska kunna vara en framtida lösning. Därför satsar Försvarsmakten och FMV på forskning inom området. Bränslecellen har stor potential som energikälla i det militära. Den väger lite i förhållande till den energi den ger. Dessutom är bränslecellerna tysta system med låga drifts- och underhållskostnader, i jämförelse med till exempel en dieselgenerator. Bränslecellen har också miljömässiga fördelar som hög verkningsgrad och ger inte upphov till utsläpp av koldioxid och kväveoxider. Eftersom tekniken är mycket ny och under utveckling finns bränsleceller ännu inte för försvarets syften. Forskning för 40 miljoner För att skaffa kunskap om utvecklingen har Försvarsmakten och FMV under sju års tid drivit ett projekt med syftet att studera kritiska teknologier och testa bränsleceller i användningsområden som motsvarar försvarets behov, såsom batteriersättare för soldatbruk, olika typer av hjälpkraftaggregat och batteriladdare. Det kräver betydande forsknings- och utvecklingsverksamhet varför samarbeten med externa parter, såsom industri, universitet och högskola varit en viktig del i arbetet. Den totala investeringen från Försvarsmakten och FMV har hittills uppgått till 40 miljoner kronor. Resultaten av projektets samtliga tre faser kommer att redovisas under hösten 2010. Då hoppas man kunna svara på frågor som; Är bränslecellsteknologin mogen för militär användning? Vad krävs i så fall för fortsättningen? Erik Prisell, som är strategisk specialist och tekniskt sammanhållande i projektet, hoppas att det inom två till fem år kommer att finnas batteriersättare för personburen utrustning, såsom radio, kommunikationsutrustning och GPS, troligtvis på bränslet metanol. Han tror också att större system som går på flygfotogen kan finnas tillgängliga om cirka fem år. Flera av de tillämpningar som testats inom ramen för projektet har även potential för motsvarande civil användning, så kallad ”dual use”. Det finns således goda möjligheter för projektet att ge bredare samhällelig nytta. FMVs miljöredovisning 2008-2009 sid 12 Framtida utmaningar Ett par utmaningar är att få ner priset på systemen och att göra dem mer robusta. De dieselgeneratorer som används idag är betydligt mer tåliga mot förhållanden som kan uppstå i fält, såsom värme, kyla, sand, snö och regn. En annan utmaning som Erik Prisell framhåller är att man måste se över tillverkningen av bränsleceller ”från ax till limpa”. Det är viktigt att inkludera hela livscykeln för att kunna beräkna den slutliga miljönyttan, poängterar han. Fokus i en eventuell fortsättning av projektet är att etablera nya bilaterala och multilaterala samarbeten för att utveckla systemen mot en högre teknisk nivå och för att hitta system som kan serietillverkas. För att bränslecellen ska komma ner i pris måste det till en högvolymtillverkning. Idag finns det inte många som kan bygga integrerade bränslecellsystem vilket medför att de system som finns på marknaden är fåstyckstillverkade och därmed inte konkurrenskraftiga. ”Det finns goda möjligheter för projektet att ge bredare samhällelig nytta” –Erik Prisell, strategisk specialist och tekniskt sammanhållande i bränslecellsprojektet Så fungerar bränsleceller När bränsleceller drivs av vätgas ger de en högeffektiv omvandling till el utan rörliga delar och utan andra utsläpp än vatten. Bränslecellens arbetsprincip är en elektrokemisk process där vätgas förs till en anod och syrgas till en katod. Via ett membran produceras el och värme och restprodukten blir vatten. Syrgasen tas med fördel direkt ur luften. Genom att öka arean på anod och katod kan strömmen ökas och genom att seriekoppla flera celler kan man öka spänningen till önskad nivå. I väntan på en lösning för lagringsproblematiken med vätgas och nödvändig infrastruktur för att kunna hantera vätgas som drivmedel, måste även traditionella vätskeformiga drivmedel (diesel, bensin, flygfotogen, metanol, etanol etc.) användas till drift av bränslecellen. Problemet är att bränslecellen inte kan hantera andra bränslen hur som helst utan att helt förstöras. Ett sätt är då att utveckla en effektiv och robust reformeringsteknik som gör att det traditionella bränslet genom olika kemiska processer, ”reformering”, kan ombildas till bland annat vätgas innan det når bränslecellen. Det är en komplex uppgift som kräver mycket forskning och utveckling. Bränsleceller kan ge högeffektiv omvandling till el utan andra utsläpp än vatten. FMVs miljöredovisning 2008-2009 sid 13
Page 1 and 2: FMV Försvarets materielverk 115 88
Page 3 and 4: Kort om FMV FMV är en självständ
Page 5: Miljökrav produktgrupper I samordn
Page 9 and 10: Övertalig materiel får ny använd
Page 11 and 12: Statliga ramavtal möbler FMV är a

FMV Miljöredovisning 2008-2009Pdf, 8 242 kB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?