FMV Miljöredovisning 2008-2009Pdf, 8 242 kB

FMV 

Försvarets materielverk 

115 88 Stockholm 

Besöksadress: Banérgatan 62 

Tel 08-782 40 00 

Fax 08-667 57 99 

registrator@fmv.se 

www.fmv.se 

Miljöhänsyn i alla led 

FMVs miljöredovisning 2008-2009

Innehåll 

FMVs miljöarbete 

GD har ordet 3 

Kort om FMV 4 

Samarbete för utveckling 5 

Miljöarbetet på FMV 6 

Goda exempel 

Miljökrav produktgrupper 8 

Upphandling av fältsjukhus 10 

Bränsleceller med stor potential 12 

Pionjärer inom biojetbränsle 14 

Övertalig materiel får ny användning 16 

Metodik flygprov 18 

Nytt miljötillstånd 19 

Statliga ramavtal möbler 20 

Leverantörsuppföljning REACH 22 

Utveckling av sociala krav 23 

Fyren på Söderarm har en lång historia och har bland annat haft betydelse 

för det svenska försvaret. Exempelvis var det utkiken på Söderarm 

som slog larm när ryssarna invaderade Sverige/Roslagen år 1719. 

GD har ordet 

Den redovisning av FMVs miljöarbete som du nu studerar 

har fokus på miljöanpassningen av de produkter och 

system som vi levererar till våra kunder, främst Försvarsmakten. 

Detta är ingen slump då FMVs miljöpåverkan 

uppkommer under materielens hela livscykel. Arbetet är 

mångfasetterat och omfattar allt från att delta i arbetet 

med att ta fram forskningsplaner och arbeta med kravställning 

gentemot leverantörer till att ta miljöhänsyn vid 

avveckling av föråldrad eller övertalig materiel. 

Att ta miljöhänsyn i alla faser av livscykeln, från forskning 

till avveckling, ställer dock krav på att sätta in miljökraven 

i ett större sammanhang. Miljöanpassningen måste vägas 

mot det tekniskt möjliga och det ekonomiskt rimliga för 

att Försvarsmakten ska få leverans av effektiva och väl 

anpassade produkter och system. 

Vi strävar ständigt efter att förbättra vår miljöanpassning 

i framtagningen av ny materiel. Detta sker på flera olika 

sätt, bland annat genom att vi för en dialog med våra 

största leverantörer och att vi har ett nära samarbete med 

Försvarsmakten och andra myndigheter inom försvarssektorn. 

Det leder till att vi kan ställa utmanande krav i 

våra upphandlingar, vilket driver på utvecklingen av mer 

miljöanpassad försvarsmateriel. 

Gunnar Holmgren 

Generaldirektör 

” 

FMVs Generaldirektör Gunnar Holmgren 

Om redovisningen 

FMV ger vartannat år ut en miljöredovisning 

som övergripande beskriver vårt arbete med 

miljöfrågor. Denna redovisning inleds med en 

generell och aktuell beskrivning av FMVs verksamhet 

och miljöarbete. Andra delen skildrar 

exempel på spännande miljörelaterade projekt 

som bedrivits under 2008-2009. 

Hör gärna av dig med kommentarer eller frågor. 

Dialogen med dig gör att vi hela tiden kan 

utveckla vårt miljöarbete och vår kommunikation 

kring miljöfrågorna. 

Kontaktuppgifter: 

Ring 08-782 40 00 

Maila hallbarhet@fmv.se 

1 FMVs Suspendisse miljöredovisning ultricies 2008-2009 lacinia sid 2 FMVs miljöredovisning Suspendisse ultricies 2008-2009 lacinia sid 32

Kort om FMV 

FMV är en självständig, civil myndighet vars främsta 

uppgift är att förse Försvarsmakten med materiel, system 

och metoder som ger effekt, såväl idag som i morgon. 

Antalet fast anställda är omkring 1500 personer. Årligen 

upphandlar vi materiel och tjänster för cirka 16 

miljarder kronor. Bland våra kunder finns även Polisen, 

Kustbevakningen och Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap. Dessutom representerar vi ofta staten i 

komplexa internationella affärer. Vi bedriver verksamhet 

på flera orter i landet, men projektleder och styr den 

huvudsakligen från Stockholm. För att vara säkra på 

att materielen uppfyller ställda krav testar vi den vid ett 

flertal provplatser. 

Karlsborg 

I Karlsborg testar vi vapen och ammunition, ballistiska 

skydd och fordon, men även produkternas miljötålighet. 

Här har vi också möjlighet att prova flyg- och sjömålrobotsystem. 

Linköping 

I Sveriges flygstad testar vi olika flyg- och ledningssystem. 

Då är det naturligt att den dynamiska flygsimulatorn 

också finns här. 

Vidsel 

Här ligger vår robotförsökplats som utnyttjas för både 

nationella och internationella testverksamheter. 

Vidsel 

Karlsborg 

Stockholm 

Linköping 

EDA 

(European Defence Agency) 

Europeiska försvarsbyrån 

EUs organ för förbättrad kapacitet 

avseende krishantering samt stöd 

till europeisk försvars- och säkerhetspolitik 

NORDAC 

(Nordic Armaments Co-operation) 

Nordiskt försvarsmaterielsamarbete 

mellan Danmark, Finland, 

Norge och Sverige 

Samarbete för utveckling 

Samarbeten har en viktig roll i FMVs arbete för att utveckla såväl den egna verksamheten 

som för att sprida kunskap och harmonisera arbetssätt med andra aktörer i centrala 

frågor. 

Aktivt internationellt samarbete 

Det så kallade Sexnationssamarbetet är en avsiktsförklaring 

som syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering 

och drift av den europeiska försvarsindustrin. 

Det omfattar bland annat samarbete om forskning och 

utveckling och harmonisering av de militära kraven på 

försvarsmateriel. På svenskt initiativ (FMV/FOI) bildades 

2004 en miljögrupp inom samarbetsområdet ”Forskning 

och Teknologiutveckling”. Här har FMV en aktiv 

roll. Bland annat har gruppen sammanställt en databas 

över pågående militära miljöforskningsprojekt. Vidare utarbetar 

man underlag för att försöka påverka den Europeiska 

försvarsbyrån, European Defence Agency (EDA), 

att ta ett aktivt ansvar för materielrelaterade miljöfrågor, 

till exempel genom harmoniserade krav på kemiska ämnen 

och konstruktionsmaterial. Det är särskilt viktigt mot 

bakgrund av att den nya europeiska kemikalielagstiftningen, 

REACH, kan förväntas påverka möjligheterna 

till försörjning av vissa för försvarsverksamheten viktiga 

kemiska produkter. 

Lol 

(Letter of Intent) Sexnationssamarbetet 

mellan de stora försvarsindustrinationerna 

inom EU (Frankrike, Italien, 

Spanien, Storbritannien, Sverige och 

Tyskland) för omstrukturering av 

försvarsindustrin i Europa 

FÖRSVARSSEKTORN 

Försvarsmakten, FMV, Totalförsvarets 

forskningsinsitut, Försvarshögskolan, 

Försvarets Radioanstalt, Fortifikationsverket 

Forskningssamarbeten 

För att driva utvecklingen inom områden som är viktiga 

för Försvarsmakten bedriver FMV forskningssamarbeten 

med universitet, högskolor och industrin. Några exempel 

på projekt med potentiellt stor miljönytta kan du läsa om 

på sidorna 10-13. 

Dialog med kringboende 

FMVs provverksamhet är helt beroende av goda relationer 

med boende, näringsidkare och andra aktiva kring 

provplatserna. Det ger givetvis incitament att ständigt 

arbeta för att minska miljöpåverkan, i form av framför 

allt buller, från provverksamheten. Hänsynsreglerna 

i miljöbalken är vägledande. FMV sitter med i forum 

för kringboende och kommuner för att lyssna till hur 

omgivningen och olika intressenter uppfattar verksamheten. 

Dialogen är en viktig del i det ständiga utvecklingsarbetet. 

FMVs miljöredovisning 2008-2009 sid 4 FMVs miljöredovisning 2008-2009 sid 5

Miljöarbetet på FMV 

Regeringens ambition är att de statliga myndigheterna ska vara föredömen inom miljö. 

FMV arbetar utifrån denna inriktning och strävar efter att ständigt förbättra miljöarbetet 

genom bland annat miljöanpassning av upphandling. 

FMVs största miljöpåverkan 

FMVs främsta uppgift är att förse Försvarsmakten med 

olika materiel och system. Det är genom användningen 

av denna materiel som Försvarsmaktens största miljöpåverkan 

sker. FMV har därför en nyckelroll i att säkerställa 

att upphandlingen, som totalt uppgår till cirka 

16 miljarder kronor per år, blir så miljöanpassad som 

möjligt. Att ställa relevanta miljökrav på leverantörer och 

produkter är således den viktigaste delen i FMVs miljöpåverkan 

och miljöarbete. En annan del i miljöarbetet är 

att säkerställa minsta möjliga miljöpåverkan vid provplatserna. 

Exempel på denna metodik kan du läsa om på 

sidorna 18-19. 

Arbetssätt 

Inom FMV har miljöfrågorna gått från att vara ett specialistansvar 

till att bli allas ansvar. Genom att integrera 

miljöhänsyn i befintliga processer blir miljö en naturlig 

del i den dagliga verksamheten, som till stor del drivs i 

projektform. Det är dock ett omfattande arbete att hålla 

FMVs miljöredovisning 2008-2009 sid 6 

processerna uppdaterade. I dagsläget används de olika 

processerna i lite varierande utsträckning i olika projekt, 

baserat på varje projektledares avvägning och projektens 

omfattning. Att säkerställa att viktiga delar i processerna 

tillämpas konsekvent är därför centralt för att få ännu 

bättre hävstång i miljöarbetet. En annan central del i ett 

effektivt miljöarbete är samarbete med andra aktörer, 

både nationellt och internationellt. Exempel på FMVs 

olika samarbeten kan du läsa mer om löpande i denna 

redovisning, i anslutning till de olika projekt som presenteras. 

Några viktiga samarbeten finns också sammanställda 

på sidan 5. 

Organisation 

Miljöarbetet är sedan länge förankrat inom FMV. År 

1997 blev FMV utsedd till en av 25 pilotmyndigheter för 

miljöledning i statlig förvaltning. Då inrättades en mijöenhet 

på uppdrag av ledningen. Idag arbetar en grupp 

om sex personer heltid med miljö på huvudkontoret. 

Ute på provplatserna finns två heltidstjänster för miljö. 

FMVs miljöpolicy 

Försvarssektorn arbetar för en hållbar utveckling där miljöhänsyn 

integreras i all verksamhet, såväl nationellt som internationellt. 

Miljökrav ska, så långt det är möjligt, även ställas på de aktörer som 

arbetar på uppdrag av eller samverkar med sektorns myndigheter. 

FMV tar sitt samhällsansvar inom miljöområdet genom ett aktivt och 

långsiktigt miljöarbete. 

Vi förbinder oss därför att: 

• Identifiera, värdera och möta de krav som ställs på oss inom miljöområdet. 

• Anskaffa miljöanpassade tjänster och produkter till våra kunder. 

• Bedriva och ständigt förbättra vår verksamhet på ett sätt som balanserar vårt samhälls ansvar 

inom miljöområdet med ekonomi och teknik. 

• Ha mycket god kompetens om miljöfrågor med anknytning till den materiel vi anskaffar. 

• Kontinuerligt förbättra provningsverksamhetens miljöprestanda. 

• Kommunicera vårt miljöarbete på ett öppet och tydligt sätt. 

• Skapa förutsättningar för våra medarbetare att ta ett aktivt miljöansvar. 

• 

Resa på ett klimateffektivt sätt. 

Specialistgruppen för miljöfrågor fungerar framför allt 

som stöd i miljöfrågor i olika projekt samt arbetar med 

information via intranätet, såsom enkel metodik för 

miljöhänsyn i de olika processerna. 

Viktiga utmaningar 

Spännvidden på de produkter och system som FMV 

upphandlar är mycket stor. Det handlar om alltifrån 

skjortknappar till avancerade tekniska system. Det är en 

ständig utmaning att ställa relevanta miljökrav inom så 

vitt skilda områden. Därför underlättar det om miljöperspektivet 

finns med så tidigt som möjligt i alla projekt. 

Här finns förbättringspotential inom FMV. Tyvärr 

händer det fortfarande att man kommer på att integrera 

miljöperspektivet sent i olika projekt, berättar Anette 

Sven sson och Bengt Strömstedt i FMVs miljögrupp. Att 

ändra invanda arbetssätt tar tid, i en så stor organisation 

som FMV. Samtidigt poängterar de att de kontinuerliga 

små stegen får stor effekt på sikt. En till bakablick visar 

att väldigt mycket har hänt på miljö området de senaste 

åren. Det viktiga är att hela tiden vara ihärdig i arbetet. 

Internt miljöarbete 

FMVs största miljöpåverkan ligger i att verka för en grön 

försörjning av försvarsmateriel. Samtidigt är det prioriterat 

att minska den egna verksamhetens direkta miljöpåverkan. 

Det har ett viktigt signalvärde både internt och 

externt. Exempelvis har FMV reseriktlinjer där det bland 

annat står att resor under 50 mil ska ske med tåg. Vidare 

ställer man miljökrav på verksamhetens egna leverantörer 

och entreprenörer. Sopsortering och grön el är andra 

självklara delar i det interna miljöarbetet. 

FMVs miljögrupp i Stockholm (från vänster: Bengt Strömstedt, Lena 

Engberg, Birgit Ramfjord, Malena Brorsson, Ingela Bolin Holmberg, 

Anette Svensson). 

FMVs miljöredovisning 2008-2009 sid 7

Miljökrav 

produktgrupper 

I samordningsavtalet mellan FMV och Försvarsmakten beskrivs att miljökrav ska ställas 

vid all upphandling av materiel. FMV har tagit fram generella miljökrav för detta ändamål. 

Eftersom FMV upphandlar en mycket bred flora av produkter började man under hösten 

2009 att ta fram krav som är anpassade för specifika produktgrupper. 

De anpassade kraven är en utveckling för att kunna fokusera 

på specifika miljöaspekter som särskilt berör olika 

produktområden. I ett första läge valde man produktgrupperna 

fordon, ammunition, elektronik och batterier. 

Arbetet innefattade bland annat miljö- och marknadsanalyser 

för respektive grupp, men också kartläggning 

av befintlig lagstiftning och aktuella standarder, berättar 

Ingela Bolin-Holmberg som arbetar med metodutveckling 

i projektet. Arbetet har genomförts i samråd med 

ansvariga på produktsidan, i första hand chefsingenjörerna. 

Detta skapar större delaktighet i miljöarbetet, framhåller 

hon. Nedan beskrivs kortfattade resultat från två 

av dessa genomgångar. Nästa steg blir att arbeta vidare 

med kraven i skarpt läge för att därifrån kunna utvärdera 

och vidareutveckla dem. Ambitionen är att börja tillämpa 

kraven under 2010 samt att kunna utveckla arbetssättet 

för ytterligare produktgrupper, säger Ingela Bolin- 

Holmberg. 

Ammunition 

Vid upphandling av ammunition finns det flera relevanta 

miljöaspekter att beakta, berättar Per Cederberg, chefsingenjör 

för mark/vapen på FMV, som varit med och tagit 

fram miljökraven för detta produktområde. Krutgaser 

från raketmotorer och emissioner från pyroteknik leder 

ofta till såväl arbetsmiljöproblem som lokala miljöeffekter. 

En potentiellt stor miljöpåverkan av ammunition är 

också den stora mängd metall som hamnar i miljön. För 

att förebygga onödig miljöpåverkan har FMV identifierat 

materialdeklaration som ett relevant krav att ställa på 

leverantörerna, poängterar Per Cederberg. I mater ial - 

deklarationen ska det exempelvis anges om ingående 

ämnen finns med på kandidatlistan i REACH (se sidan 

22) eller definieras som riskämnen i försvarssektorns 

kriteriedokument (se sidan 10). 

Det förekommer dock många dispenser för användning 

av miljöfarliga ämnen i ammunition, med hänvisning till 

funktion, prestanda och säkerhet. Ett sådant exempel är 

att grovkalibrig ammunition ofta innehåller bly i tändsatser 

eftersom det saknas alternativ med motsvarande 

funktion och prestanda. För finkalibrig ammunition 


finns dock blyfri ammunition sedan drygt tio år. En stor 

mängd ammunition måste finnas i beredskap men en 

betydande andel används inte innan bäst före-datumet 

gått ut. Därför är det centralt att ammunitionen har hög 

återvinningsgrad. Att leverantören kan bifoga en återvinningsmanual 

identifierades därför som ett viktigt krav 

att ställa vid upphandling, berättar Per Cederberg. Med 

en återvinningsmanual ökar möjligheten att plocka isär 

produkten på rätt sätt så att en så stor del som möjligt 

går att återvinna. 

Ingela Bolin-Holmberg har samarbetat med chefsingenjörerna Per 

Cederberg (t.v.) och Jonas Persson (t.h.) för att ta fram miljökrav för 

deras respektive produktgrupper, ammunition och fordon. 

”Ambitionen är att utveckla arbetssättet 

för ytterligare produktgrupper. 

– Ingela Bolin Holmberg, Produktledare Miljö och drivmedel 

Fordon 

Avgasemissioner är den överlägset största miljöpåverkan 

från fordon. För att åstadkomma maximal miljönytta har 

de krav som FMV tagit fram därför fokuserats till detta 

område, belyser Jonas Persson, chefsingenjör för mark/ 

fordon på FMV, som varit med och tagit fram miljökraven 

för fordonsområdet. För att ytterligare underlätta 

kravställandet har FMV delat in fordonen i tre representativa 

klasser; lätta fordon, tunga fordon samt militära 

fordon/fordon anpassade för militärt bruk. För de två 

första klasserna finns välutvecklad emissionslagstiftning 

och standarder att luta sig mot, poängterar Jonas Persson. 

FMV har identifierat vilka delar av dessa som är 

relevanta att ställa som krav vid upphandling av fordon 

inom respektive klass. Ett annat exempel på krav är att 

däcken ska vara fria från Polycykliska aromatiska kolväten 

(PAH). 

Militära fordon/fordon anpassade för militärt bruk omfattas 

av ett antal dispenser med hänsyn till olika funktions- 

och prestandakrav. Exempelvis har motorerna i 

militära fordon ofta en låg klassning enligt Euro-normen, 

detta för att fordonen ska kunna användas så flexibelt 

som möjligt, till exempel vid insatser utomlands. 

För samtliga tre fordonsklasser identifierades även 

materialdeklaration, möjlighet till återvinning samt att 

anbudsgivaren har ett systematiskt miljöarbete som relevanta 

krav att ställa vid upphandling. 

En målsättning med FMVs analys är att miljökraven ska 

kunna fungera som vägledning även för andra myndigheter 

som upphandlar fordon, berättar Jonas Persson. 

Ju fler som ställer liknande krav desto större blir effekten 

och möjligheten att driva på en god utveckling inom 

miljöområdet. 

För att åstadkomma maximal miljönytta har de krav som FMV tagit 

fram för fordon fokuserats till avgasemissioner. 


Upphandling av 

fältsjukhus 

FMV upphandlar sjukvårdsmateriel åt Försvarsmakten för olika övningar och insatser såväl 

internationellt som nationellt. Det senaste projektet har varit inriktat på upphandling av 

utrustningar till fältsjukhus. Vid upphandlingen ställer FMV bland annat krav på att leverantörerna 

ska ge utförlig miljöinformation om arbetssätt och produkter. 

Utrustningen i fältsjukhus behöver klara speciella förutsättningar. 

Exempelvis ska den kunna fraktas, packas 

upp och ner flera gånger. Fältsjukhusen ska även vara 

självförsörjande, modulära och tåla olika klimat. De 

krav som FMV ställer på leverantörerna är därför i stor 

utsträckning relaterade till funktionella aspekter. Utöver 

detta ställer FMV också miljökrav. Försvarsmakten har 

ett grundkrav på att miljökrav ska ställas vid all upphandling. 

Detta finns även formulerat i samordningsavtalet 

mellan FMV och Försvarsmakten. 

Exempel på ett fältsjukhus. 

Informationskrav en betydelsefull del 

En viktig del i miljökraven vid upphandling av fältsjukhus 

handlar om att leverantören ska ge information kring 

arbetssätt och produkter. Exempelvis ska leverantören 

redovisa att man har en plan för miljöarbetet och det ska 

framgå vem som är leverantörens ansvarige i miljöfrågor. 

Vidare ska leverantören ge information om ingående 

ämnen. Kravet gäller även för de produkter som behövs 

under utrustningens användningsfas. Utgångspunkten är 

att FMV i största möjliga utsträckning vill undvika produkter 

som innehåller ämnen listade i försvarssektorns 

kriteriedokument. Här ingår ämnen som kadmium, bly 

och kvicksilver. Försvarssektorns ställningstagande är att 

all materiel som levereras till försvarssektorns myndigheter 

så långt som möjligt ska vara fri från giftiga, cancerframkallande, 

allergiframkallande, arvsmassepåverkande, 

fortplantningsstörande, miljöfarliga, klimatpåverkande 

och ozonpåverkande ämnen. 


Det finns dock ett undantagsförfarande i de fall då alternativ 

till de listade ämnena inte existerar med given funktion. 

För att göra undantag utreds först om det aktuella 

ämnet är förenligt med gällande lagstiftning. I nästa steg 

genomförs en riskanalys för ämnet i avsedd användning. 

Genom att man aktivt måste godkänna undantaget skapas 

delaktighet och medvetenhet om eventuell miljöproblematik, 

poängterar Anna-Karin Persson, projektledare 

för upphandling av fältsjukhus. Vidare kan riskanalysen 

vara ett bra underlag för framtida avveckling av materielen 

eftersom riskerna då finns tydligt dokumenterade. 

Inom upphandlingen av fältsjukhus har ännu inga produkter 

nekats på grund av ingående ämnen. 

Leverantören ombeds även ge information om produkterna 

uppfyller märkningen Energy star, beskriva produktens 

återvinningsgrad samt bifoga en manual för hur 

man ska avveckla produkten på ett miljöriktigt sätt. 

Information ger ökad medvetenhet och 

beredskap 

En viktig nytta med den utförliga informationen om 

produkterna som FMV får in är att man är beredd inför 

en eventuell lagändring eller avveckling av materiel. Det 

är då en stor fördel att veta vad som finns i produkterna. 

Att leverantören måste redogöra utförligt för olika 

aspekter av produkternas miljöpåverkan skapar även 

medvetenhet om frågorna hos leverantören. Hur omfattande 

informationskrav som är möjligt att ställa är dock 

en avvägning. Det måste finnas en rimlighet i hur mycket 

tid leverantören ska lägga på att göra en offert, säger 

Anna-Karin Persson. 

Nära samarbete med leverantören 

FMV har en och samma leverantör av samtlig materiel 

till fältsjukhusen. Denna har i sin tur ett stort antal 

underleverantörer och ansvarar för att även dessa tar 

miljöhänsyn. Att endast ha en leverantör underlättar för 

dialog och krav inom miljöområdet, poängterar Anna- 

Karin Persson. Samarbetet har fungerat mycket bra och 

leverantören har till och med uttryckt att man uppskattar 

FMVs miljökrav då de varit till nytta för leverantören 

även i andra sammanhang, poängterar hon. Genom 

dialogen med leverantören har man i ett par fall kunnat 

få produkter med bättre miljöegenskaper, såsom kadmiumfria 

batterier. 

Sampackning av materiel 

Ännu har Försvarsmakten inte börjat använda fältsjukhusen 

i sin fulla omfattning. FMV avvaktar därför återkoppling 

på hur de fungerar i fält, och om det finns för 

mycket eller för lite av något materielslag. Ett nästa steg 

blir också att se över hur produkterna kan sampackas, 

vilket minskar transporter och därmed miljöbelastning. 

En utmaning är då att säkerställa att utrustningen packas 

i rätt ordning och med rätt tillbehör så att uppackning 

går snabbt och smidigt. 

”Leverantören uppskattar 

FMVs miljökrav. 

– Anna-Karin Persson, Projektledare för 

upphandling av fältsjukhus 

En viktig del i miljökraven vid upphandling av fältsjukhus handlar 

om att leverantören ska ge information kring arbetssätt och produkter, 

säger Anna-Karin Persson, projektledare för upphandling av 

fältsjukhus. 


Bränsleceller med stor 

potential 

Den snabba utvecklingen av tekniskt avancerad militär utrustning ökar behovet av högeffektiv 

och pålitlig energiförsörjning. Förhoppningen är att bränsleceller ska kunna vara 

en framtida lösning. Därför satsar Försvarsmakten och FMV på forskning inom området. 

Bränslecellen har stor potential som energikälla i det militära. 

Den väger lite i förhållande till den energi den ger. 

Dessutom är bränslecellerna tysta system med låga drifts- 

och underhållskostnader, i jämförelse med till exempel 

en dieselgenerator. Bränslecellen har också miljömässiga 

fördelar som hög verkningsgrad och ger inte upphov till 

utsläpp av koldioxid och kväveoxider. Eftersom tekniken 

är mycket ny och under utveckling finns bränsleceller 

ännu inte för försvarets syften. 

Forskning för 40 miljoner 

För att skaffa kunskap om utvecklingen har Försvarsmakten 

och FMV under sju års tid drivit ett projekt med 

syftet att studera kritiska teknologier och testa bränsleceller 

i användningsområden som motsvarar försvarets 

behov, såsom batteriersättare för soldatbruk, olika typer 

av hjälpkraftaggregat och batteriladdare. Det kräver 

betydande forsknings- och utvecklingsverksamhet varför 

samarbeten med externa parter, såsom industri, universitet 

och högskola varit en viktig del i arbetet. Den totala 

investeringen från Försvarsmakten och FMV har hittills 

uppgått till 40 miljoner kronor. Resultaten av projektets 

samtliga tre faser kommer att redovisas under hösten 

2010. Då hoppas man kunna svara på frågor som; Är 

bränslecellsteknologin mogen för militär användning? 

Vad krävs i så fall för fortsättningen? 

Erik Prisell, som är strategisk specialist och tekniskt sammanhållande 

i projektet, hoppas att det inom två till fem 

år kommer att finnas batteriersättare för personburen 

utrustning, såsom radio, kommunikationsutrustning och 

GPS, troligtvis på bränslet metanol. Han tror också att 

större system som går på flygfotogen kan finnas tillgängliga 

om cirka fem år. 

Flera av de tillämpningar som testats inom ramen 

för projektet har även potential för motsvarande civil 

användning, så kallad ”dual use”. Det finns således goda 

möjligheter för projektet att ge bredare samhällelig nytta. 


Framtida utmaningar 

Ett par utmaningar är att få ner priset på systemen och 

att göra dem mer robusta. De dieselgeneratorer som 

används idag är betydligt mer tåliga mot förhållanden 

som kan uppstå i fält, såsom värme, kyla, sand, snö och 

regn. En annan utmaning som Erik Prisell framhåller 

är att man måste se över tillverkningen av bränsleceller 

”från ax till limpa”. Det är viktigt att inkludera hela 

livscykeln för att kunna beräkna den slutliga miljönyttan, 

poängterar han. Fokus i en eventuell fortsättning av 

projektet är att etablera nya bilaterala och multilaterala 

samarbeten för att utveckla systemen mot en högre teknisk 

nivå och för att hitta system som kan serietillverkas. 

För att bränslecellen ska komma ner i pris måste det till 

en högvolymtillverkning. Idag finns det inte många som 

kan bygga integrerade bränslecellsystem vilket medför att 

de system som finns på marknaden är fåstyckstillverkade 

och därmed inte konkurrenskraftiga. 

”Det finns goda möjligheter 

för projektet att ge 

bredare samhällelig nytta” 

–Erik Prisell, strategisk specialist och 

tekniskt sammanhållande i bränslecellsprojektet 

Så fungerar bränsleceller 

När bränsleceller drivs av vätgas ger de en högeffektiv 

omvandling till el utan rörliga delar och utan andra 

utsläpp än vatten. Bränslecellens arbetsprincip är en elektrokemisk 

process där vätgas förs till en anod och syrgas 

till en katod. Via ett membran produceras el och värme 

och restprodukten blir vatten. Syrgasen tas med fördel 

direkt ur luften. Genom att öka arean på anod och katod 

kan strömmen ökas och genom att seriekoppla flera celler 

kan man öka spänningen till önskad nivå. 

I väntan på en lösning för lagringsproblematiken med 

vätgas och nödvändig infrastruktur för att kunna hantera 

vätgas som drivmedel, måste även traditionella vätskeformiga 

drivmedel (diesel, bensin, flygfotogen, metanol, etanol 

etc.) användas till drift av bränslecellen. Problemet är 

att bränslecellen inte kan hantera andra bränslen hur som 

helst utan att helt förstöras. Ett sätt är då att utveckla en 

effektiv och robust reformeringsteknik som gör att det 

traditionella bränslet genom olika kemiska processer, 

”reformering”, kan ombildas till bland annat vätgas 

innan det når bränslecellen. Det är en komplex uppgift 

som kräver mycket forskning och utveckling. 

Bränsleceller kan ge högeffektiv omvandling till el utan andra utsläpp 

än vatten. 


Pionjärer 

inom biojetbränsle 

FMV förbereder ett samarbetsprojekt med det amerikanska flygvapnet för att utveckla och 

testa ett biojetbränsle för stridsflygplan. Projektet är ett av de första i världen på området 

och har en stor potential för kommande alternativbränslen samt att minska miljöpåverkan 

från militära flygningar. 

Projektet började med att USA:s ambassadör i Sverige, 

Michael Woods, sökte efter innovativa lösningar som 

kunde vara intressanta för amerikanskt riskkapital och 

för den amerikanska militären. Han fann då det svenska 

företaget Swedish Biofuels AB som vunnit ett DARPAkontrakt 

för sin unika process för att ta fram helt biobaserat 

och koldioxidfritt jetbränsle. DARPA (Defense 

Advanced Research Projects Agency) är det amerikanska 

försvarsdepartementets forskningsorganisation. 

Brett samarbete 

Ambassadör Woods uppvaktade sommaren 2008 försvarsministern 

i Sverige med förslaget att etablera ett 

bilateralt samarbete för att genomföra en demonstration 

med ett svenskt biojetbränsle, utvunnet genom den 

aktuella metoden, på en JAS 39 Gripen. FMV fick där- 


efter i uppdrag från den svenska regeringen att studera 

förutsättningarna för ett sådant projekt. Projektet är nu 

i uppstartsfasen och skall genomföras av det svenska 

och amerikanska flygvapnet i samarbete med Swedish 

Biofuels och flygindustrin (Saab, Volvo Aero, General 

Electric). Erik Prisell, projektledare för arbetet på 

FMV, berättar att 2010 kommer att vara ett planeringsår, 

medan själva genomförandet ligger under de tre påföljande 

åren. 

Effektiv utvinningsprocess 

Förhoppningen är att kunna utvinna biojetbränslet för stridsflygplan av inhemskt träavfall. Med 

Swedish Biofuels process går det att utnyttja väldigt mycket av träspillet som idag finns kvar efter 

det att trä- och massaindustrin fått sitt. Det gör processen kostnadseffektiv och miljöanpassad. Trä 

är dessutom en förnyelsebar råvara som inte ger nettotillskott av koldioxid. Samtidigt att det givetvis 

är viktigt att studera livscykeln för biobränslet för att fullt ut kunna bedöma den miljömässiga totala 

nyttan. Processen är dock inte beroende av trämaterial utan teoretiskt sett går vilket biomaterial som 

helst att använda. 

Mål och utmaningar 

Målet med projektet är att visa att man kan flyga ett 

stridsflygplan med ett biobränsle och därmed visa att ett 

biobaserat jetbränsle är möjligt för framtida bruk. Inom 

civilflyget har på senare tid vissa biobränsledemonstrationer 

skett men då i mycket begränsat utförande. 

En av de stora utmaningarna ligger i att få en produktion 

i tillräcklig skala samt att kunna certifiera bränslet 

för användning i ett stridsflygplan. En central del är att 

testa biobränslets egenskaper och eventuella påverkan 

på motor och flygplansystem. Exempelvis har tätningar 

i motorn och i flygplanets bränslesystem förmåga att 

reagera med olika bränslen vilket kan orsaka läckage och 

beläggningar. Ett motorstopp innebär också mycket allvarliga 

konsekvenser varför säkerhetsaspekterna givetvis 

är a och o, poängterar Erik Prisell. I övrigt är han mycket 

optimistisk till projektet och ser inga uppenbara hinder 

för att man ska kunna lyckas. Framgång i projektet kommer 

också att gagna utveckling av biobränsle för civilflyget 

och andra transportsystem. 

”Projektet har en stor 

potential att minska miljöpåverkan 

från militära 

flygningar.” 

– Erik Prisell, Projektledare biojetbränsle 


Övertalig materiel får ny 

användning 

FMV genomför på uppdrag av Försvarsmakten försäljning av övertalig materiel. En viktig 

del i detta arbete är att säkerställa att materiel med stor miljöpåverkan inte kommer ut på 

marknaden. 

Sverige har de senaste decennierna fått en förändrad 

hotbild. Det har lett till att det gamla invasionsförsvaret 

ersatts av ett insatsförsvar. År 1999 gav ÖB ut en omstruktureringsorder 

om att avveckla den materiel som det 

inte längre fanns behov av. Den omfattade exempelvis 

fältutrustning, olika typer av fordon, tält, verktygssatser 

och persedlar. I första hand överlåts denna materiel till 

frivilligorganisationer, humanitär verksamhet, statliga 

verk, kommunal räddningstjänst samt universitet och 

högskolor. FMV har i uppdrag att sälja resterande materiel, 

ett arbete som startade 2000 och kommer att fortsätta 

under överskådlig framtid. Försäljningen genomförs 

alltid på affärsmässiga grunder. 

Bland den materiel som avvecklas finns delar som kan 

vara miljöfarliga. Några exempel är att det kan finnas 

asbest i gamla fartyg, PCB i transformatorer och kvicksilvertermometrar 

i fältutrustning. I Försvarsmaktens 

miljöpolicy står att miljöhänsyn ska tas vid avveckling av 

material. I försvarssektorns miljömål 2007-2011 finns 

ett sektorsmål som lyder: Vid försäljning av varor skall 

miljöhänsyn tas, så att inte miljö- och hälsofarliga varor, 

eller på annat sätt olämpliga varor, sätts på marknaden. 

Riktlinjer och överväganden 

FMV och Försvarsmakten har gemensamma riktlinjer 

om vilka diesel- och bensinfordon som får säljas. Detsamma 

gäller för maskiner med tvåtaktsmotorer, till 

exempel elverk och gräsklippare. Krigsmateriel säljs i 

princip aldrig på den öppna marknaden utan endast till 

andra stater eller som återförsäljning till ursprunglig tillverkare. 

Övrig övertalig krigsmateriel destrueras genom 

fragmentering, nedsmältning eller på andra lämpliga sätt 

beroende på material. 

För övrig materiel är det viktigt att från fall till fall analysera 

om den är lämplig att sälja. Det handlar dels om att 

tolka miljölagstiftningen, dels att göra överväganden om 

vad som är passande ur ett goodwillperspektiv, berättar 

Rolf Moberg, försäljningsledare på FMV. Eftersom FMV 

de senaste åren har avvecklat och sålt mycket stora partier 

av övertalig materiel sitter många miljöavväganden 

i ryggmärgen, menar han. Dokumentationen kan dock i 


en del fall vara bristfällig vilket bland annat leder till att 

vi åker ut till förråden för att kontrollera materielen. Vid 

minsta tvekan om materielens miljöpåverkan avvecklas 

den i stället genom destruktion. 

Ibland möter man svåra avväganden, berättar Rolf 

Moberg. Det kan handla om asbestisolerade fartyg som 

är i utmärkt skick. Asbesten är bunden genom injicering, 

inventerad och varningsskyltar är applicerade enligt Sjöfartsverkets 

anvisningar. FMV har själv inga ekonomiska 

aspekter på att destruera i stället för att försälja. Dock är 

materielen ytterst ägd av det svenska folket. Många skulle 

tycka det vore fel att destruera ett fartyg som är fullt 

brukbart enligt både svensk- och EU-lagstiftning medan 

andra är av annan åsikt, poängterar Rolf Moberg. Det 

är en känslig avvägning där FMV gör en grundlig analys 

och bedömning från fall till fall. 

FMV säljer aldrig direkt till konsument utan alltid till 

grossister. En betydande andel har gått på export. Vid 

försäljningen säkerställer FMV att köparen har möjlighet 

att ta hand om aktuell materiel på ett miljöriktigt sätt. 

Ett sådant exempel är att nödvändig markdränering ska 

finnas på plats i de fall grossisten köper fordon. I en 

databas dokumenteras vad som har sålts och till vem. 

Nya affärsmetoder 

Nu är merparten av den övertaliga mängdmaterielen avvecklad, 

det vill säga fordon och pallmateriel. Därför har 

FMV utvecklat nya affärsmetoder och överlåter nu stora 

delar av försäljningarna till en kommissionär. FMV kommer 

även fortsättningsvis att göra sållningen av vad som 

av miljöhänsyn inte bör säljas. Kommissionären blir dock 

ett extra filter som genom sin kunskap kan komma med 

kommentarer och frågor på materielen. Vid upphandling 

av kommissionär finns alltid miljöaspekten med som ett 

utvärderingskriterium. Anbudsgivarna måste redovisa 

sin miljöpåverkan och en miljöplan som bland annat 

innehåller en beskrivning hur leverantörens systematiska 

miljöarbete tillämpas på kommissionärsuppdraget. 

En försäljningsomgång med Cykel 104, lastade på en cykelkärra. 

Vy över en försäljningsomgång med fordon på Bråvalla flygplats, 

Norrköping 

Åren 2005-2009 avvecklades: 

• 

• 

• 

133 100 pallar med förnödenheter 

8 530 fordon 

62 fartyg 

Den stora merparten avvecklades 

genom FMV försäljning. 

Försäljningsintäkterna uppgick totalt 

till ca 392 miljoner SEK. 


Metodik flygprov 

För att säkerställa att olika typer av militär utrustning har avsedd funktion och effekt bedriver 

FMV provverksamhet på olika provplatser runtom i Sverige. Proven genomförs alltid 

på uppdrag av en kund, det vill säga Försvarsmakten eller försvarsindustrin, och utförs av 

FMVs avdelning Test och Evaluering (T&E). 

Buller - största miljöpåverkan 

Proven medför miljöpåverkan i varierande grad, exempelvis 

i form av resursförbrukning och olika former av 

utsläpp. Den allra största miljökonsekvensen från provverksamheten 

består dock av buller vid genomförandet. 

Att minska bullret är viktigt för att FMV inte ska störa de 

närboende vid provplatserna och bibehålla goda relationer 

med dem. Sedan ett par år tillbaka har T&E etablerat 

ett nytt arbetssätt för flygprov som övergripande innebär 

att miljöhänsyn integreras bättre i den ordinarie utvärderingsprocessen. 

Inför ett flygprov analyseras förutom 

genomförande, kostnad och säkerhetsaspekter också i 

vilken mån provet påverkar miljön. 

Grundlig miljöanalys 

Den provingenjör som ansvarar för provet genomför en 

miljöbedömning på en tregradig skala med stegen låg, 

påtaglig och stor. Om provingenjörens initiala bedömning 

är att miljöpåverkan är låg behöver man inte gå 

vidare med en mer omfattande granskning. Om bedömningen 

är påtaglig eller stor miljöpåverkan genomförs 

en grundlig belysning av provets miljökonsekvenser 

tillsammans med övriga aktiva inom provet. Syftet är 

att gemensamt identifiera hur ett giltigt provresultat kan 

uppnås med minsta möjliga miljöpåverkan. Analys och 

ställningstaganden dokumenteras noggrant i provprogrammet. 

Hittills har ett par ärenden bedömts tillhöra 

kategorin stor miljöpåverkan. I dessa fall har man lyft 

proven till T&E:s ledning för kännedom och godkännande. 

Ökat engagemang 

Bo Nilsson, initiativtagare till metodiken betonar att det 

nya arbetssättet har medfört ett bredare miljöengagemang 

i organisationen eftersom det tidigare endast var 

miljöhandläggaren som stod för miljöbedömningen. 

Vidare har kunskapsnivån och förståelsen för den egna 

verksamheten höjts. 

FMV har utvärderat miljögranskningsförfarandet genom 

att i efterhand titta på slumpmässigt utvalda prov. Analysen 

visade att alla miljöbedömningar och överväganden 

var riktigt gjorda. 

En utmaning framåt är att etablera det aktuella arbetssättet 

på övriga provplatser, det vill säga för robotprov, 

markprov och sjöprov. Det är alltid en utmaning att 

förändra invanda rutiner, poängterar Bo Nilsson. 

”Det nya arbetssättet har 

medfört ett bredare miljöengagemang.” 

Nytt miljötillstånd 

FMV ansöker om ett nytt miljötillstånd för provverksamheten i Karlsborg. Ansökan är 

utformad på ett sådant sätt att det eventuella nya tillståndet ska ge FMV incitament att 

minska den egna miljöpåverkan. 

Miljötillståndet för provverksamheten i Karlsborg är 

inriktat på artilleri- och sprängverksamhet samt flyg och 

robotutprovning, det vill säga få men stora prov. I takt 

med att hotbilden förändrats måste FMV kunna prova 

andra typer av vapen som skjuter fler skott. Hittills har 

man på provplatsen i Karlsborg endast fått skjuta 7000 

skott per år. Detta blir dock otillräckligt för att klara en 

ökad andel prov med automatvapen. 

Incitament att minska miljöpåverkan 

Det är de större proven som har störst miljöpåverkan 

i form av det buller de genererar. I ansökan av det nya 

miljötillståndet klassificerar FMV proven i tre klasser 

beroende på ljudnivå. I de två högsta klasserna ska 

antalet skott eller sprängningar vara begränsat. I den 

lägsta klassen, som inkluderar handeldvapen, ansöker 

man om fritt antal skott. Dessa prov med finkalibervapen 

kan man med vissa åtgärder genomföra utan att det 

hörs utanför provplatsen. Ett begränsat antal tillåtna 

skjutningar/sprängningar med stor bullerutbredning ger 

FMV incitament att för varje prov se till att det inte låter 

mer än absolut nödvändigt, detta för att inte förbruka 

kvoterna. Det ger således en extra drivkraft att minska 

den egna miljöpåverkan. I dagens tillstånd finns endast 

en maxgräns men inte någon viktning avseende de 7000 

skottens ljudnivåer. 

Avancerad egenkontroll 

FMVs ansökan är uppbyggd på ett helt nytt sätt jämfört 

med dagens tillstånd. För att tillståndet ska beviljas är det 

viktigt att Länsstyrelsen har förtroende för FMVs arbetssätt. 

Det kräver stort ansvarstagande och en avancerad 

egenkontroll från FMVs sida. FMV kommer att arbeta 

mer systematiskt med varje prov genom intitial bedömning 

samt grundlig utvärdering och dokumentation av 

provets parametrar, bland annat ljudnivå och väderförhållanden. 

FMVs förhoppning är att få beslut om det nya 

tillståndet under 2010. 

” 

Eftersom ett systematiskt arbetssätt redan fanns på plats – Bo Nilsson, Miljöledare T&E 

och är en viktig del i kulturen var det förhållandevis enkelt 

att koppla på miljöaspekten, menar Bo Nilsson. Han 

framhåller också att responsen från de som arbetar med 

proven har varit mycket positiv. 


Statliga ramavtal möbler 

FMV är av tradition en stor och kompetent upphandlare av möbler eftersom man sedan 

länge tillbaka upphandlat möbler åt Försvarsmakten. FMV har idag ansvar för att sluta 

ramavtal för alla statliga myndigheter inom möbelområdet. Miljö finns med som ett utvärderingsområde 

vid upphandlingen. 

Det statliga ramavtalet för möbler är uppdelat i tio olika 

ramavtalsområden, som berör allt ifrån kontorsmöbler/ 

planmöbler och textila mattor till värdeskåp/dokumentskåp. 

Vart fjärde år sker en ny upphandling och då ställer 

FMV tekniska skall-krav och miljökrav. FMV utvärderar 

de offererade produkterna enligt kriterier för pris, design, 

funktion och miljö. Miljö viktas till tio procent i den 

samlade bedömningen. 

Krav och kriterier på rätt nivå 

FMVs skall-krav inom miljöområdet bygger på befintliga 

lagkrav medan utvärderingskriterierna innefattar 

olika tekniker för lackning, limning och behandling av 

metallytor. Det fjärde utvärderingskriteriet rör trä från 

regnskogsområden och urskog, verifierat genom certifikat 

FSC, Forest Stewardship Council. FMV kräver in 

dokumentation från leverantörerna, så som säkerhetsdatablad 

och annan produktinformation, som underlag 

för att kunna utvärdera anbuden. 

Miljökraven började tas fram i mitten av 90-talet. FMV 

var då bland de första offentliga upphandlarna att ställa 

miljökrav på statliga ramavtal. Krav och utvärderingskriterier 

har sedan utvecklats efter hand, och uppdateras 

inför varje ny upphandling. De måste vara möjliga för 

leverantörerna att leva upp till, enligt proportionalitetsprincipen 

i LOU. De ska också vara icke-diskriminerande 

och mätbara. Det är därför en ständig balansgång och 

utmaning att hitta krav och utvärderingskriterier som håller 

rätt nivå, menar Anna Söderholm, projektledare för 

statliga ramavtal möbler. 

Innan varje upphandling gör FMV förstudier samt bjuder 

in myndigheter och leverantörer att svara på en enkät 

för att identifiera relevanta krav och kriterier. 

Kvalitetsstämpel som utvecklar 

Statliga ramavtal för möbler är viktiga för många leverantörer. 

Förutom att ramavtalet leder till direkta affärer 

bekräftar det att leverantören har uppnått en viss standard 

inom flera viktiga områden. Det fungerar som en 

kvalitetsstämpel som leverantörerna gärna berättar om 

i andra sammanhang. 

Anna Söderholm påpekar att de krav man ställer har 

drivit på industrin i rätt riktning på miljöområdet. Medvetenheten 

hos leverantörerna om flera viktiga miljöfrågor 

har blivit högre. Utvecklingen bekräftas också av 

en rapport från Naturvårdsverket från april 2009. Några 

exempel är att FMVs krav och kriterier lett till minskad 

miljöpåverkan från sexvärt krom och aromatiska lösningsmedel. 

De har också påverkat möbelleverantörernas 

produktutveckling i riktning mot ett hållbart skogsbruk 

och fler miljöanpassade produkter. 

FMV arbetar med olika informationsinsatser för att 

höja miljömedvetenheten hos leverantörerna. År 2008 

hölls exempelvis ett seminarium om kraven i EU:s nya 

kemikalielagstiftning REACH. FMV kommer även att 

göra en miljörevision där man begär in bekräftelse på att 

ramavtalsleverantörerna är uppdaterade på de senaste 

REACH-reglerna. 

Fortsatt ambitionshöjning 

På FMV har man ambitionen att ge miljö större vikt i 

utvärderingen. För att göra detta måste utvärderingskriterierna 

utvecklas och utökas, vilket är en utmaning som 

kräver noggrant bakgrundsarbete. FMVs utgångspunkt 

är att ha utvärderingskriterier som bedöms leda till en 

tydlig minskad miljöpåverkan. För att hålla sig ajour med 

utvecklingen på området deltar Anna Söderholm bland 

annat i miljönätverket på Ekonomistyrningsverket samt 

i arbetsgrupper på Miljöstyrningsrådet som uppdaterar 

miljökriterier för offentliga upphandlingar. Området är 

komplext och därför är dialogen med omvärlden viktig. 

Fåtölj klädd med ett förfrågningsunderlag för en upphandling av statliga 

ramavtal möbler. Den användes vid designseminarier som FMV 

arrangerade under Designåret 2005. 

Kraven har drivit på 

industrin i rätt riktning. 

– Anna Söderholm, Projektledare statliga 

ramavtal möbler 

” 


Leverantörsuppföljning 

REACH 

EU:s nya kemikalielagstiftning, REACH, har bland annat medfört att ansvaret för eventuella 

miljö- och hälsorisker hos kemikalier överförts från myndigheter till dem som tillverkar 

och importerar kemikalier. Införandet av REACH är en långsiktig process som startade 

2008 och pågår under tio år framåt. 

Under 2008 gjorde FMV en genomlysning av leverantörsledet 

för att säkerställa att leverantörerna levde upp 

till de nya reglerna. Detta gjordes i form av en enkät 

med frågor som rörde till exempel förhandsanmälan 

av ämnen och om leverantören bedömt effekterna 

som REACH kunde komma att ha på de produkter 

som såldes till FMV. Leverantörerna kontaktades också 

genom ett informationsbrev för att säkerställa att FMV 

inte skulle riskera att råka ut för leveransproblem med 

anledning av REACH. Slutsatsen var att inga leverantörer 

ansåg att det skulle innebära problem att uppfylla 

REACH-lagstiftningen. 

I REACH-förordningen finns en så kallad Kandidatlista, 

det vill säga en lista med ämnen som är särskilt farliga 

eller problematiska och som därför kan komma att 

förbjudas eller tillåtas endast för specifik användning. 

Denna lista är ett levande dokument som kontinuerligt 

uppdateras. Den innehåller för FMV mycket viktig information 

eftersom den ger indikation på om det i framtiden 

kan bli förbud på att använda viss försvarsmateriel. 

I sådana fall är det angeläget att söka substitut i god tid. 

Samarbete kring REACH 

FMV deltar i Försvarssektorns kemigrupp, där FMVs 

miljösamordnare Birgit Ramfjord är ordförande. I kemigruppen 

diskuteras bland annat vad REACH kommer 

att betyda för Försvarssektorns myndigheter. Ett exempel 

är att vissa kemiska ämnen som används i försvaret 

tillverkas till en så liten marknad att det finns risk för att 

producenter slutar tillverka dem då det inte är lönsamt 

att ta kostnaden för den registrering av ämnet som krävs 

enligt REACH. Detta kan medföra att vissa ämnen fasas 

ut. Då är det viktigt att säkerställa att de inte ersätts av 

ämnen som är sämre ur ett miljöperspektiv, poängterar 

Birgit Ramfjord. 


FMVs miljösamordnare Birgit Ramfjord är ordförande i Försvarssektorns 

kemigrupp. 

Militära undantag 

I REACH-lagstiftningen finns det en skrivning 

om att EU:s medlemsstater kan bevilja 

nationella undantag för de kemikalier som 

försvarssektorn behöver för sin verksamhet. 

Undantaget gäller dock bara i det land som 

fattat beslutet, vilket kan leda till problem i 

internationella insatser där man ska samöva 

eller i materielprojekt där flera länder samarbetar. 

Sverige har genom FMV, drivit på för 

att hitta en lösning på problematiken genom 

att arbeta för ensade regler och samordnad 

metodik för att bevilja dessa undantag. FMV 

har tagit fram underlag på området samt 

representerat Sverige på möten med den 

Europeiska försvarsbyrån, EDA (European 

Defence Agency) för att diskutera potentiella 

lösningar. Miljösamordnare Bengt Strömstedt, 

som varit FMVs representant i diskussionerna 

menar dock att det är en komplex fråga som 

kommer att kräva mycket arbete innan en 

lösning kan nås. 

Utveckling av sociala 

krav 

FMV har sedan början av 2000-talet vidgat sitt arbete 

inom det så kallade hållbarhetsområdet till att omfatta 

sociala kravställningar i vissa upphandlingar, exempelvis 

inom beklädnadsområdet. Kraven utgår från ILO:s kärnkonventioner. 

FMV är därmed en av de första statliga 

myndigheterna som ställer sociala krav. Ambitionen är 

att detta arbete ska utvecklas och komma att omfatta 

flera produktgrupper framöver. Sedan februari 2010 har 

FMV en policy för sociala krav vid upphandling. Sedan 

2008 ställer FMV också djurskyddskrav baserade på 

Europarådets konventioner. De handlar exempelvis om 

drägliga levnadsvillkor, transport, slakt m.m. 

Tryck 

Knappen, Karlstad 2010 

Produktion 

Goodpoint text och Cox Stockholm form 

Vad tyckte du om vår redovisning? 

I vår miljöredovisning för 2008-2009 har vi presenterat några glimtar 

av det omfattande miljöarbete som FMV bedriver. Hör gärna av dig 

med kommentarer eller frågor. Dialogen med dig gör att vi hela 

tiden kan utveckla vårt miljöarbete och vår kommunikation kring 

miljöfrågorna. 

Kontaktuppgifter: 

Ring 08-782 40 00 

Maila hallbarhet@fmv.se 

Fotografi 

Omslag Eva Strandholm - Försvarets bildbyrå 

Sid 3 GD: Jerry Lindbergh 

Sid 4-5 Blommor: Ann Ek 

Sid 6-7 Blommor: Photodisc 

Sid 7 FMVs miljögrupp: Stefan Centerlind 

Sid 8 Ingela Bolin Holmberg, Per Cederberg, Jonas Persson: Anette Svensson 

Sid 9 Naturbild: Photodisc 

Fordon: Arne Gustavsson 

Sid 10 Fältsjukhus: Lars Munkeby 

Sid 11 Blommor: Photodisc 

Anna-Karin Persson: Anette Svensson 

Sid 13 Blommor: Photodisc 

Sid 14-15 Skog: Photodisc 

Sid 15 Erik Prisell: Privat bild 

Sid 17 Bråvalla: Försvarsmakten 

Cyklar: Arne Gustavsson 

Sid 18 Bo Nilsson: Pia Ericsson 

Sid 19 Helikopter: Pia Ericsson 

Sid 21 Anna Söderholm: Hans Ivansson 

Fåtölj: FMV 

Blommor: Photodisc 

Sid 22 Birgit Ramfjord: Anette Svensson 

Sedan tre år tillbaka deltar FMV i den svenska arbetsgruppen 

för att ta fram den nya standarden för socialt 

ansvarstagande, ISO 26000, som beräknas vara färdig 

under hösten 2010. FMV bistår där med ett myndighetsperspektiv 

och får samtidigt värdefull inspiration inom 

det sociala området. 

Arbetet med att ställa sociala krav är ännu relativt begränsat, 

men FMV ser ett viktigt värde med att fortsätta 

utveckla metodiken inom området.

FMV Miljöredovisning 2008-2009Pdf, 8 242 kB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?