FMV Miljöredovisning 2008-2009Pdf, 8 242 kB
FMV Miljöredovisning 2008-2009Pdf, 8 242 kB
FMV Miljöredovisning 2008-2009Pdf, 8 242 kB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>FMV</strong><br />
Försvarets materielverk<br />
115 88 Stockholm<br />
Besöksadress: Banérgatan 62<br />
Tel 08-782 40 00<br />
Fax 08-667 57 99<br />
registrator@fmv.se<br />
www.fmv.se<br />
Miljöhänsyn i alla led<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009
Innehåll<br />
<strong>FMV</strong>s miljöarbete<br />
GD har ordet 3<br />
Kort om <strong>FMV</strong> 4<br />
Samarbete för utveckling 5<br />
Miljöarbetet på <strong>FMV</strong> 6<br />
Goda exempel<br />
Miljökrav produktgrupper 8<br />
Upphandling av fältsjukhus 10<br />
Bränsleceller med stor potential 12<br />
Pionjärer inom biojetbränsle 14<br />
Övertalig materiel får ny användning 16<br />
Metodik flygprov 18<br />
Nytt miljötillstånd 19<br />
Statliga ramavtal möbler 20<br />
Leverantörsuppföljning REACH 22<br />
Utveckling av sociala krav 23<br />
Fyren på Söderarm har en lång historia och har bland annat haft betydelse<br />
för det svenska försvaret. Exempelvis var det utkiken på Söderarm<br />
som slog larm när ryssarna invaderade Sverige/Roslagen år 1719.<br />
GD har ordet<br />
Den redovisning av <strong>FMV</strong>s miljöarbete som du nu studerar<br />
har fokus på miljöanpassningen av de produkter och<br />
system som vi levererar till våra kunder, främst Försvarsmakten.<br />
Detta är ingen slump då <strong>FMV</strong>s miljöpåverkan<br />
uppkommer under materielens hela livscykel. Arbetet är<br />
mångfasetterat och omfattar allt från att delta i arbetet<br />
med att ta fram forskningsplaner och arbeta med kravställning<br />
gentemot leverantörer till att ta miljöhänsyn vid<br />
avveckling av föråldrad eller övertalig materiel.<br />
Att ta miljöhänsyn i alla faser av livscykeln, från forskning<br />
till avveckling, ställer dock krav på att sätta in miljökraven<br />
i ett större sammanhang. Miljöanpassningen måste vägas<br />
mot det tekniskt möjliga och det ekonomiskt rimliga för<br />
att Försvarsmakten ska få leverans av effektiva och väl<br />
anpassade produkter och system.<br />
Vi strävar ständigt efter att förbättra vår miljöanpassning<br />
i framtagningen av ny materiel. Detta sker på flera olika<br />
sätt, bland annat genom att vi för en dialog med våra<br />
största leverantörer och att vi har ett nära samarbete med<br />
Försvarsmakten och andra myndigheter inom försvarssektorn.<br />
Det leder till att vi kan ställa utmanande krav i<br />
våra upphandlingar, vilket driver på utvecklingen av mer<br />
miljöanpassad försvarsmateriel.<br />
Gunnar Holmgren<br />
Generaldirektör<br />
”<br />
<strong>FMV</strong>s Generaldirektör Gunnar Holmgren<br />
Om redovisningen<br />
<strong>FMV</strong> ger vartannat år ut en miljöredovisning<br />
som övergripande beskriver vårt arbete med<br />
miljöfrågor. Denna redovisning inleds med en<br />
generell och aktuell beskrivning av <strong>FMV</strong>s verksamhet<br />
och miljöarbete. Andra delen skildrar<br />
exempel på spännande miljörelaterade projekt<br />
som bedrivits under <strong>2008</strong>-2009.<br />
Hör gärna av dig med kommentarer eller frågor.<br />
Dialogen med dig gör att vi hela tiden kan<br />
utveckla vårt miljöarbete och vår kommunikation<br />
kring miljöfrågorna.<br />
Kontaktuppgifter:<br />
Ring 08-782 40 00<br />
Maila hallbarhet@fmv.se<br />
1 <strong>FMV</strong>s Suspendisse miljöredovisning ultricies <strong>2008</strong>-2009 lacinia sid 2 <strong>FMV</strong>s miljöredovisning Suspendisse ultricies <strong>2008</strong>-2009 lacinia sid 32
Kort om <strong>FMV</strong><br />
<strong>FMV</strong> är en självständig, civil myndighet vars främsta<br />
uppgift är att förse Försvarsmakten med materiel, system<br />
och metoder som ger effekt, såväl idag som i morgon.<br />
Antalet fast anställda är omkring 1500 personer. Årligen<br />
upphandlar vi materiel och tjänster för cirka 16<br />
miljarder kronor. Bland våra kunder finns även Polisen,<br />
Kustbevakningen och Myndigheten för samhällsskydd<br />
och beredskap. Dessutom representerar vi ofta staten i<br />
komplexa internationella affärer. Vi bedriver verksamhet<br />
på flera orter i landet, men projektleder och styr den<br />
huvudsakligen från Stockholm. För att vara säkra på<br />
att materielen uppfyller ställda krav testar vi den vid ett<br />
flertal provplatser.<br />
Karlsborg<br />
I Karlsborg testar vi vapen och ammunition, ballistiska<br />
skydd och fordon, men även produkternas miljötålighet.<br />
Här har vi också möjlighet att prova flyg- och sjömålrobotsystem.<br />
Linköping<br />
I Sveriges flygstad testar vi olika flyg- och ledningssystem.<br />
Då är det naturligt att den dynamiska flygsimulatorn<br />
också finns här.<br />
Vidsel<br />
Här ligger vår robotförsökplats som utnyttjas för både<br />
nationella och internationella testverksamheter.<br />
Vidsel<br />
Karlsborg<br />
Stockholm<br />
Linköping<br />
EDA<br />
(European Defence Agency)<br />
Europeiska försvarsbyrån<br />
EUs organ för förbättrad kapacitet<br />
avseende krishantering samt stöd<br />
till europeisk försvars- och säkerhetspolitik<br />
NORDAC<br />
(Nordic Armaments Co-operation)<br />
Nordiskt försvarsmaterielsamarbete<br />
mellan Danmark, Finland,<br />
Norge och Sverige<br />
Samarbete för utveckling<br />
Samarbeten har en viktig roll i <strong>FMV</strong>s arbete för att utveckla såväl den egna verksamheten<br />
som för att sprida kunskap och harmonisera arbetssätt med andra aktörer i centrala<br />
frågor.<br />
Aktivt internationellt samarbete<br />
Det så kallade Sexnationssamarbetet är en avsiktsförklaring<br />
som syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering<br />
och drift av den europeiska försvarsindustrin.<br />
Det omfattar bland annat samarbete om forskning och<br />
utveckling och harmonisering av de militära kraven på<br />
försvarsmateriel. På svenskt initiativ (<strong>FMV</strong>/FOI) bildades<br />
2004 en miljögrupp inom samarbetsområdet ”Forskning<br />
och Teknologiutveckling”. Här har <strong>FMV</strong> en aktiv<br />
roll. Bland annat har gruppen sammanställt en databas<br />
över pågående militära miljöforskningsprojekt. Vidare utarbetar<br />
man underlag för att försöka påverka den Europeiska<br />
försvarsbyrån, European Defence Agency (EDA),<br />
att ta ett aktivt ansvar för materielrelaterade miljöfrågor,<br />
till exempel genom harmoniserade krav på kemiska ämnen<br />
och konstruktionsmaterial. Det är särskilt viktigt mot<br />
bakgrund av att den nya europeiska kemikalielagstiftningen,<br />
REACH, kan förväntas påverka möjligheterna<br />
till försörjning av vissa för försvarsverksamheten viktiga<br />
kemiska produkter.<br />
Lol<br />
(Letter of Intent) Sexnationssamarbetet<br />
mellan de stora försvarsindustrinationerna<br />
inom EU (Frankrike, Italien,<br />
Spanien, Storbritannien, Sverige och<br />
Tyskland) för omstrukturering av<br />
försvarsindustrin i Europa<br />
FÖRSVARSSEKTORN<br />
Försvarsmakten, <strong>FMV</strong>, Totalförsvarets<br />
forskningsinsitut, Försvarshögskolan,<br />
Försvarets Radioanstalt, Fortifikationsverket<br />
Forskningssamarbeten<br />
För att driva utvecklingen inom områden som är viktiga<br />
för Försvarsmakten bedriver <strong>FMV</strong> forskningssamarbeten<br />
med universitet, högskolor och industrin. Några exempel<br />
på projekt med potentiellt stor miljönytta kan du läsa om<br />
på sidorna 10-13.<br />
Dialog med kringboende<br />
<strong>FMV</strong>s provverksamhet är helt beroende av goda relationer<br />
med boende, näringsidkare och andra aktiva kring<br />
provplatserna. Det ger givetvis incitament att ständigt<br />
arbeta för att minska miljöpåverkan, i form av framför<br />
allt buller, från provverksamheten. Hänsynsreglerna<br />
i miljöbalken är vägledande. <strong>FMV</strong> sitter med i forum<br />
för kringboende och kommuner för att lyssna till hur<br />
omgivningen och olika intressenter uppfattar verksamheten.<br />
Dialogen är en viktig del i det ständiga utvecklingsarbetet.<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 4 <strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 5
Miljöarbetet på <strong>FMV</strong><br />
Regeringens ambition är att de statliga myndigheterna ska vara föredömen inom miljö.<br />
<strong>FMV</strong> arbetar utifrån denna inriktning och strävar efter att ständigt förbättra miljöarbetet<br />
genom bland annat miljöanpassning av upphandling.<br />
<strong>FMV</strong>s största miljöpåverkan<br />
<strong>FMV</strong>s främsta uppgift är att förse Försvarsmakten med<br />
olika materiel och system. Det är genom användningen<br />
av denna materiel som Försvarsmaktens största miljöpåverkan<br />
sker. <strong>FMV</strong> har därför en nyckelroll i att säkerställa<br />
att upphandlingen, som totalt uppgår till cirka<br />
16 miljarder kronor per år, blir så miljöanpassad som<br />
möjligt. Att ställa relevanta miljökrav på leverantörer och<br />
produkter är således den viktigaste delen i <strong>FMV</strong>s miljöpåverkan<br />
och miljöarbete. En annan del i miljöarbetet är<br />
att säkerställa minsta möjliga miljöpåverkan vid provplatserna.<br />
Exempel på denna metodik kan du läsa om på<br />
sidorna 18-19.<br />
Arbetssätt<br />
Inom <strong>FMV</strong> har miljöfrågorna gått från att vara ett specialistansvar<br />
till att bli allas ansvar. Genom att integrera<br />
miljöhänsyn i befintliga processer blir miljö en naturlig<br />
del i den dagliga verksamheten, som till stor del drivs i<br />
projektform. Det är dock ett omfattande arbete att hålla<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 6<br />
processerna uppdaterade. I dagsläget används de olika<br />
processerna i lite varierande utsträckning i olika projekt,<br />
baserat på varje projektledares avvägning och projektens<br />
omfattning. Att säkerställa att viktiga delar i processerna<br />
tillämpas konsekvent är därför centralt för att få ännu<br />
bättre hävstång i miljöarbetet. En annan central del i ett<br />
effektivt miljöarbete är samarbete med andra aktörer,<br />
både nationellt och internationellt. Exempel på <strong>FMV</strong>s<br />
olika samarbeten kan du läsa mer om löpande i denna<br />
redovisning, i anslutning till de olika projekt som presenteras.<br />
Några viktiga samarbeten finns också sammanställda<br />
på sidan 5.<br />
Organisation<br />
Miljöarbetet är sedan länge förankrat inom <strong>FMV</strong>. År<br />
1997 blev <strong>FMV</strong> utsedd till en av 25 pilotmyndigheter för<br />
miljöledning i statlig förvaltning. Då inrättades en mijöenhet<br />
på uppdrag av ledningen. Idag arbetar en grupp<br />
om sex personer heltid med miljö på huvudkontoret.<br />
Ute på provplatserna finns två heltidstjänster för miljö.<br />
<strong>FMV</strong>s miljöpolicy<br />
Försvarssektorn arbetar för en hållbar utveckling där miljöhänsyn<br />
integreras i all verksamhet, såväl nationellt som internationellt.<br />
Miljökrav ska, så långt det är möjligt, även ställas på de aktörer som<br />
arbetar på uppdrag av eller samverkar med sektorns myndigheter.<br />
<strong>FMV</strong> tar sitt samhällsansvar inom miljöområdet genom ett aktivt och<br />
långsiktigt miljöarbete.<br />
Vi förbinder oss därför att:<br />
• Identifiera, värdera och möta de krav som ställs på oss inom miljöområdet.<br />
• Anskaffa miljöanpassade tjänster och produkter till våra kunder.<br />
• Bedriva och ständigt förbättra vår verksamhet på ett sätt som balanserar vårt samhälls ansvar<br />
inom miljöområdet med ekonomi och teknik.<br />
• Ha mycket god kompetens om miljöfrågor med anknytning till den materiel vi anskaffar.<br />
• Kontinuerligt förbättra provningsverksamhetens miljöprestanda.<br />
• Kommunicera vårt miljöarbete på ett öppet och tydligt sätt.<br />
• Skapa förutsättningar för våra medarbetare att ta ett aktivt miljöansvar.<br />
•<br />
Resa på ett klimateffektivt sätt.<br />
Specialistgruppen för miljöfrågor fungerar framför allt<br />
som stöd i miljöfrågor i olika projekt samt arbetar med<br />
information via intranätet, såsom enkel metodik för<br />
miljöhänsyn i de olika processerna.<br />
Viktiga utmaningar<br />
Spännvidden på de produkter och system som <strong>FMV</strong><br />
upphandlar är mycket stor. Det handlar om alltifrån<br />
skjortknappar till avancerade tekniska system. Det är en<br />
ständig utmaning att ställa relevanta miljökrav inom så<br />
vitt skilda områden. Därför underlättar det om miljöperspektivet<br />
finns med så tidigt som möjligt i alla projekt.<br />
Här finns förbättringspotential inom <strong>FMV</strong>. Tyvärr<br />
händer det fortfarande att man kommer på att integrera<br />
miljöperspektivet sent i olika projekt, berättar Anette<br />
Sven sson och Bengt Strömstedt i <strong>FMV</strong>s miljögrupp. Att<br />
ändra invanda arbetssätt tar tid, i en så stor organisation<br />
som <strong>FMV</strong>. Samtidigt poängterar de att de kontinuerliga<br />
små stegen får stor effekt på sikt. En till bakablick visar<br />
att väldigt mycket har hänt på miljö området de senaste<br />
åren. Det viktiga är att hela tiden vara ihärdig i arbetet.<br />
Internt miljöarbete<br />
<strong>FMV</strong>s största miljöpåverkan ligger i att verka för en grön<br />
försörjning av försvarsmateriel. Samtidigt är det prioriterat<br />
att minska den egna verksamhetens direkta miljöpåverkan.<br />
Det har ett viktigt signalvärde både internt och<br />
externt. Exempelvis har <strong>FMV</strong> reseriktlinjer där det bland<br />
annat står att resor under 50 mil ska ske med tåg. Vidare<br />
ställer man miljökrav på verksamhetens egna leverantörer<br />
och entreprenörer. Sopsortering och grön el är andra<br />
självklara delar i det interna miljöarbetet.<br />
<strong>FMV</strong>s miljögrupp i Stockholm (från vänster: Bengt Strömstedt, Lena<br />
Engberg, Birgit Ramfjord, Malena Brorsson, Ingela Bolin Holmberg,<br />
Anette Svensson).<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 7
Miljökrav<br />
produktgrupper<br />
I samordningsavtalet mellan <strong>FMV</strong> och Försvarsmakten beskrivs att miljökrav ska ställas<br />
vid all upphandling av materiel. <strong>FMV</strong> har tagit fram generella miljökrav för detta ändamål.<br />
Eftersom <strong>FMV</strong> upphandlar en mycket bred flora av produkter började man under hösten<br />
2009 att ta fram krav som är anpassade för specifika produktgrupper.<br />
De anpassade kraven är en utveckling för att kunna fokusera<br />
på specifika miljöaspekter som särskilt berör olika<br />
produktområden. I ett första läge valde man produktgrupperna<br />
fordon, ammunition, elektronik och batterier.<br />
Arbetet innefattade bland annat miljö- och marknadsanalyser<br />
för respektive grupp, men också kartläggning<br />
av befintlig lagstiftning och aktuella standarder, berättar<br />
Ingela Bolin-Holmberg som arbetar med metodutveckling<br />
i projektet. Arbetet har genomförts i samråd med<br />
ansvariga på produktsidan, i första hand chefsingenjörerna.<br />
Detta skapar större delaktighet i miljöarbetet, framhåller<br />
hon. Nedan beskrivs kortfattade resultat från två<br />
av dessa genomgångar. Nästa steg blir att arbeta vidare<br />
med kraven i skarpt läge för att därifrån kunna utvärdera<br />
och vidareutveckla dem. Ambitionen är att börja tillämpa<br />
kraven under 2010 samt att kunna utveckla arbetssättet<br />
för ytterligare produktgrupper, säger Ingela Bolin-<br />
Holmberg.<br />
Ammunition<br />
Vid upphandling av ammunition finns det flera relevanta<br />
miljöaspekter att beakta, berättar Per Cederberg, chefsingenjör<br />
för mark/vapen på <strong>FMV</strong>, som varit med och tagit<br />
fram miljökraven för detta produktområde. Krutgaser<br />
från raketmotorer och emissioner från pyroteknik leder<br />
ofta till såväl arbetsmiljöproblem som lokala miljöeffekter.<br />
En potentiellt stor miljöpåverkan av ammunition är<br />
också den stora mängd metall som hamnar i miljön. För<br />
att förebygga onödig miljöpåverkan har <strong>FMV</strong> identifierat<br />
materialdeklaration som ett relevant krav att ställa på<br />
leverantörerna, poängterar Per Cederberg. I mater ial -<br />
deklarationen ska det exempelvis anges om ingående<br />
ämnen finns med på kandidatlistan i REACH (se sidan<br />
22) eller definieras som riskämnen i försvarssektorns<br />
kriteriedokument (se sidan 10).<br />
Det förekommer dock många dispenser för användning<br />
av miljöfarliga ämnen i ammunition, med hänvisning till<br />
funktion, prestanda och säkerhet. Ett sådant exempel är<br />
att grovkalibrig ammunition ofta innehåller bly i tändsatser<br />
eftersom det saknas alternativ med motsvarande<br />
funktion och prestanda. För finkalibrig ammunition<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 8<br />
finns dock blyfri ammunition sedan drygt tio år. En stor<br />
mängd ammunition måste finnas i beredskap men en<br />
betydande andel används inte innan bäst före-datumet<br />
gått ut. Därför är det centralt att ammunitionen har hög<br />
återvinningsgrad. Att leverantören kan bifoga en återvinningsmanual<br />
identifierades därför som ett viktigt krav<br />
att ställa vid upphandling, berättar Per Cederberg. Med<br />
en återvinningsmanual ökar möjligheten att plocka isär<br />
produkten på rätt sätt så att en så stor del som möjligt<br />
går att återvinna.<br />
Ingela Bolin-Holmberg har samarbetat med chefsingenjörerna Per<br />
Cederberg (t.v.) och Jonas Persson (t.h.) för att ta fram miljökrav för<br />
deras respektive produktgrupper, ammunition och fordon.<br />
”Ambitionen är att utveckla arbetssättet<br />
för ytterligare produktgrupper.<br />
– Ingela Bolin Holmberg, Produktledare Miljö och drivmedel<br />
Fordon<br />
Avgasemissioner är den överlägset största miljöpåverkan<br />
från fordon. För att åstadkomma maximal miljönytta har<br />
de krav som <strong>FMV</strong> tagit fram därför fokuserats till detta<br />
område, belyser Jonas Persson, chefsingenjör för mark/<br />
fordon på <strong>FMV</strong>, som varit med och tagit fram miljökraven<br />
för fordonsområdet. För att ytterligare underlätta<br />
kravställandet har <strong>FMV</strong> delat in fordonen i tre representativa<br />
klasser; lätta fordon, tunga fordon samt militära<br />
fordon/fordon anpassade för militärt bruk. För de två<br />
första klasserna finns välutvecklad emissionslagstiftning<br />
och standarder att luta sig mot, poängterar Jonas Persson.<br />
<strong>FMV</strong> har identifierat vilka delar av dessa som är<br />
relevanta att ställa som krav vid upphandling av fordon<br />
inom respektive klass. Ett annat exempel på krav är att<br />
däcken ska vara fria från Polycykliska aromatiska kolväten<br />
(PAH).<br />
Militära fordon/fordon anpassade för militärt bruk omfattas<br />
av ett antal dispenser med hänsyn till olika funktions-<br />
och prestandakrav. Exempelvis har motorerna i<br />
militära fordon ofta en låg klassning enligt Euro-normen,<br />
detta för att fordonen ska kunna användas så flexibelt<br />
som möjligt, till exempel vid insatser utomlands.<br />
För samtliga tre fordonsklasser identifierades även<br />
materialdeklaration, möjlighet till återvinning samt att<br />
anbudsgivaren har ett systematiskt miljöarbete som relevanta<br />
krav att ställa vid upphandling.<br />
En målsättning med <strong>FMV</strong>s analys är att miljökraven ska<br />
kunna fungera som vägledning även för andra myndigheter<br />
som upphandlar fordon, berättar Jonas Persson.<br />
Ju fler som ställer liknande krav desto större blir effekten<br />
och möjligheten att driva på en god utveckling inom<br />
miljöområdet.<br />
För att åstadkomma maximal miljönytta har de krav som <strong>FMV</strong> tagit<br />
fram för fordon fokuserats till avgasemissioner.<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 9
Upphandling av<br />
fältsjukhus<br />
<strong>FMV</strong> upphandlar sjukvårdsmateriel åt Försvarsmakten för olika övningar och insatser såväl<br />
internationellt som nationellt. Det senaste projektet har varit inriktat på upphandling av<br />
utrustningar till fältsjukhus. Vid upphandlingen ställer <strong>FMV</strong> bland annat krav på att leverantörerna<br />
ska ge utförlig miljöinformation om arbetssätt och produkter.<br />
Utrustningen i fältsjukhus behöver klara speciella förutsättningar.<br />
Exempelvis ska den kunna fraktas, packas<br />
upp och ner flera gånger. Fältsjukhusen ska även vara<br />
självförsörjande, modulära och tåla olika klimat. De<br />
krav som <strong>FMV</strong> ställer på leverantörerna är därför i stor<br />
utsträckning relaterade till funktionella aspekter. Utöver<br />
detta ställer <strong>FMV</strong> också miljökrav. Försvarsmakten har<br />
ett grundkrav på att miljökrav ska ställas vid all upphandling.<br />
Detta finns även formulerat i samordningsavtalet<br />
mellan <strong>FMV</strong> och Försvarsmakten.<br />
Exempel på ett fältsjukhus.<br />
Informationskrav en betydelsefull del<br />
En viktig del i miljökraven vid upphandling av fältsjukhus<br />
handlar om att leverantören ska ge information kring<br />
arbetssätt och produkter. Exempelvis ska leverantören<br />
redovisa att man har en plan för miljöarbetet och det ska<br />
framgå vem som är leverantörens ansvarige i miljöfrågor.<br />
Vidare ska leverantören ge information om ingående<br />
ämnen. Kravet gäller även för de produkter som behövs<br />
under utrustningens användningsfas. Utgångspunkten är<br />
att <strong>FMV</strong> i största möjliga utsträckning vill undvika produkter<br />
som innehåller ämnen listade i försvarssektorns<br />
kriteriedokument. Här ingår ämnen som kadmium, bly<br />
och kvicksilver. Försvarssektorns ställningstagande är att<br />
all materiel som levereras till försvarssektorns myndigheter<br />
så långt som möjligt ska vara fri från giftiga, cancerframkallande,<br />
allergiframkallande, arvsmassepåverkande,<br />
fortplantningsstörande, miljöfarliga, klimatpåverkande<br />
och ozonpåverkande ämnen.<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 10<br />
Det finns dock ett undantagsförfarande i de fall då alternativ<br />
till de listade ämnena inte existerar med given funktion.<br />
För att göra undantag utreds först om det aktuella<br />
ämnet är förenligt med gällande lagstiftning. I nästa steg<br />
genomförs en riskanalys för ämnet i avsedd användning.<br />
Genom att man aktivt måste godkänna undantaget skapas<br />
delaktighet och medvetenhet om eventuell miljöproblematik,<br />
poängterar Anna-Karin Persson, projektledare<br />
för upphandling av fältsjukhus. Vidare kan riskanalysen<br />
vara ett bra underlag för framtida avveckling av materielen<br />
eftersom riskerna då finns tydligt dokumenterade.<br />
Inom upphandlingen av fältsjukhus har ännu inga produkter<br />
nekats på grund av ingående ämnen.<br />
Leverantören ombeds även ge information om produkterna<br />
uppfyller märkningen Energy star, beskriva produktens<br />
återvinningsgrad samt bifoga en manual för hur<br />
man ska avveckla produkten på ett miljöriktigt sätt.<br />
Information ger ökad medvetenhet och<br />
beredskap<br />
En viktig nytta med den utförliga informationen om<br />
produkterna som <strong>FMV</strong> får in är att man är beredd inför<br />
en eventuell lagändring eller avveckling av materiel. Det<br />
är då en stor fördel att veta vad som finns i produkterna.<br />
Att leverantören måste redogöra utförligt för olika<br />
aspekter av produkternas miljöpåverkan skapar även<br />
medvetenhet om frågorna hos leverantören. Hur omfattande<br />
informationskrav som är möjligt att ställa är dock<br />
en avvägning. Det måste finnas en rimlighet i hur mycket<br />
tid leverantören ska lägga på att göra en offert, säger<br />
Anna-Karin Persson.<br />
Nära samarbete med leverantören<br />
<strong>FMV</strong> har en och samma leverantör av samtlig materiel<br />
till fältsjukhusen. Denna har i sin tur ett stort antal<br />
underleverantörer och ansvarar för att även dessa tar<br />
miljöhänsyn. Att endast ha en leverantör underlättar för<br />
dialog och krav inom miljöområdet, poängterar Anna-<br />
Karin Persson. Samarbetet har fungerat mycket bra och<br />
leverantören har till och med uttryckt att man uppskattar<br />
<strong>FMV</strong>s miljökrav då de varit till nytta för leverantören<br />
även i andra sammanhang, poängterar hon. Genom<br />
dialogen med leverantören har man i ett par fall kunnat<br />
få produkter med bättre miljöegenskaper, såsom kadmiumfria<br />
batterier.<br />
Sampackning av materiel<br />
Ännu har Försvarsmakten inte börjat använda fältsjukhusen<br />
i sin fulla omfattning. <strong>FMV</strong> avvaktar därför återkoppling<br />
på hur de fungerar i fält, och om det finns för<br />
mycket eller för lite av något materielslag. Ett nästa steg<br />
blir också att se över hur produkterna kan sampackas,<br />
vilket minskar transporter och därmed miljöbelastning.<br />
En utmaning är då att säkerställa att utrustningen packas<br />
i rätt ordning och med rätt tillbehör så att uppackning<br />
går snabbt och smidigt.<br />
”Leverantören uppskattar<br />
<strong>FMV</strong>s miljökrav.<br />
– Anna-Karin Persson, Projektledare för<br />
upphandling av fältsjukhus<br />
En viktig del i miljökraven vid upphandling av fältsjukhus handlar<br />
om att leverantören ska ge information kring arbetssätt och produkter,<br />
säger Anna-Karin Persson, projektledare för upphandling av<br />
fältsjukhus.<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 11
Bränsleceller med stor<br />
potential<br />
Den snabba utvecklingen av tekniskt avancerad militär utrustning ökar behovet av högeffektiv<br />
och pålitlig energiförsörjning. Förhoppningen är att bränsleceller ska kunna vara<br />
en framtida lösning. Därför satsar Försvarsmakten och <strong>FMV</strong> på forskning inom området.<br />
Bränslecellen har stor potential som energikälla i det militära.<br />
Den väger lite i förhållande till den energi den ger.<br />
Dessutom är bränslecellerna tysta system med låga drifts-<br />
och underhållskostnader, i jämförelse med till exempel<br />
en dieselgenerator. Bränslecellen har också miljömässiga<br />
fördelar som hög verkningsgrad och ger inte upphov till<br />
utsläpp av koldioxid och kväveoxider. Eftersom tekniken<br />
är mycket ny och under utveckling finns bränsleceller<br />
ännu inte för försvarets syften.<br />
Forskning för 40 miljoner<br />
För att skaffa kunskap om utvecklingen har Försvarsmakten<br />
och <strong>FMV</strong> under sju års tid drivit ett projekt med<br />
syftet att studera kritiska teknologier och testa bränsleceller<br />
i användningsområden som motsvarar försvarets<br />
behov, såsom batteriersättare för soldatbruk, olika typer<br />
av hjälpkraftaggregat och batteriladdare. Det kräver<br />
betydande forsknings- och utvecklingsverksamhet varför<br />
samarbeten med externa parter, såsom industri, universitet<br />
och högskola varit en viktig del i arbetet. Den totala<br />
investeringen från Försvarsmakten och <strong>FMV</strong> har hittills<br />
uppgått till 40 miljoner kronor. Resultaten av projektets<br />
samtliga tre faser kommer att redovisas under hösten<br />
2010. Då hoppas man kunna svara på frågor som; Är<br />
bränslecellsteknologin mogen för militär användning?<br />
Vad krävs i så fall för fortsättningen?<br />
Erik Prisell, som är strategisk specialist och tekniskt sammanhållande<br />
i projektet, hoppas att det inom två till fem<br />
år kommer att finnas batteriersättare för personburen<br />
utrustning, såsom radio, kommunikationsutrustning och<br />
GPS, troligtvis på bränslet metanol. Han tror också att<br />
större system som går på flygfotogen kan finnas tillgängliga<br />
om cirka fem år.<br />
Flera av de tillämpningar som testats inom ramen<br />
för projektet har även potential för motsvarande civil<br />
användning, så kallad ”dual use”. Det finns således goda<br />
möjligheter för projektet att ge bredare samhällelig nytta.<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 12<br />
Framtida utmaningar<br />
Ett par utmaningar är att få ner priset på systemen och<br />
att göra dem mer robusta. De dieselgeneratorer som<br />
används idag är betydligt mer tåliga mot förhållanden<br />
som kan uppstå i fält, såsom värme, kyla, sand, snö och<br />
regn. En annan utmaning som Erik Prisell framhåller<br />
är att man måste se över tillverkningen av bränsleceller<br />
”från ax till limpa”. Det är viktigt att inkludera hela<br />
livscykeln för att kunna beräkna den slutliga miljönyttan,<br />
poängterar han. Fokus i en eventuell fortsättning av<br />
projektet är att etablera nya bilaterala och multilaterala<br />
samarbeten för att utveckla systemen mot en högre teknisk<br />
nivå och för att hitta system som kan serietillverkas.<br />
För att bränslecellen ska komma ner i pris måste det till<br />
en högvolymtillverkning. Idag finns det inte många som<br />
kan bygga integrerade bränslecellsystem vilket medför att<br />
de system som finns på marknaden är fåstyckstillverkade<br />
och därmed inte konkurrenskraftiga.<br />
”Det finns goda möjligheter<br />
för projektet att ge<br />
bredare samhällelig nytta”<br />
–Erik Prisell, strategisk specialist och<br />
tekniskt sammanhållande i bränslecellsprojektet<br />
Så fungerar bränsleceller<br />
När bränsleceller drivs av vätgas ger de en högeffektiv<br />
omvandling till el utan rörliga delar och utan andra<br />
utsläpp än vatten. Bränslecellens arbetsprincip är en elektrokemisk<br />
process där vätgas förs till en anod och syrgas<br />
till en katod. Via ett membran produceras el och värme<br />
och restprodukten blir vatten. Syrgasen tas med fördel<br />
direkt ur luften. Genom att öka arean på anod och katod<br />
kan strömmen ökas och genom att seriekoppla flera celler<br />
kan man öka spänningen till önskad nivå.<br />
I väntan på en lösning för lagringsproblematiken med<br />
vätgas och nödvändig infrastruktur för att kunna hantera<br />
vätgas som drivmedel, måste även traditionella vätskeformiga<br />
drivmedel (diesel, bensin, flygfotogen, metanol, etanol<br />
etc.) användas till drift av bränslecellen. Problemet är<br />
att bränslecellen inte kan hantera andra bränslen hur som<br />
helst utan att helt förstöras. Ett sätt är då att utveckla en<br />
effektiv och robust reformeringsteknik som gör att det<br />
traditionella bränslet genom olika kemiska processer,<br />
”reformering”, kan ombildas till bland annat vätgas<br />
innan det når bränslecellen. Det är en komplex uppgift<br />
som kräver mycket forskning och utveckling.<br />
Bränsleceller kan ge högeffektiv omvandling till el utan andra utsläpp<br />
än vatten.<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 13
Pionjärer<br />
inom biojetbränsle<br />
<strong>FMV</strong> förbereder ett samarbetsprojekt med det amerikanska flygvapnet för att utveckla och<br />
testa ett biojetbränsle för stridsflygplan. Projektet är ett av de första i världen på området<br />
och har en stor potential för kommande alternativbränslen samt att minska miljöpåverkan<br />
från militära flygningar.<br />
Projektet började med att USA:s ambassadör i Sverige,<br />
Michael Woods, sökte efter innovativa lösningar som<br />
kunde vara intressanta för amerikanskt riskkapital och<br />
för den amerikanska militären. Han fann då det svenska<br />
företaget Swedish Biofuels AB som vunnit ett DARPAkontrakt<br />
för sin unika process för att ta fram helt biobaserat<br />
och koldioxidfritt jetbränsle. DARPA (Defense<br />
Advanced Research Projects Agency) är det amerikanska<br />
försvarsdepartementets forskningsorganisation.<br />
Brett samarbete<br />
Ambassadör Woods uppvaktade sommaren <strong>2008</strong> försvarsministern<br />
i Sverige med förslaget att etablera ett<br />
bilateralt samarbete för att genomföra en demonstration<br />
med ett svenskt biojetbränsle, utvunnet genom den<br />
aktuella metoden, på en JAS 39 Gripen. <strong>FMV</strong> fick där-<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 14<br />
efter i uppdrag från den svenska regeringen att studera<br />
förutsättningarna för ett sådant projekt. Projektet är nu<br />
i uppstartsfasen och skall genomföras av det svenska<br />
och amerikanska flygvapnet i samarbete med Swedish<br />
Biofuels och flygindustrin (Saab, Volvo Aero, General<br />
Electric). Erik Prisell, projektledare för arbetet på<br />
<strong>FMV</strong>, berättar att 2010 kommer att vara ett planeringsår,<br />
medan själva genomförandet ligger under de tre påföljande<br />
åren.<br />
Effektiv utvinningsprocess<br />
Förhoppningen är att kunna utvinna biojetbränslet för stridsflygplan av inhemskt träavfall. Med<br />
Swedish Biofuels process går det att utnyttja väldigt mycket av träspillet som idag finns kvar efter<br />
det att trä- och massaindustrin fått sitt. Det gör processen kostnadseffektiv och miljöanpassad. Trä<br />
är dessutom en förnyelsebar råvara som inte ger nettotillskott av koldioxid. Samtidigt att det givetvis<br />
är viktigt att studera livscykeln för biobränslet för att fullt ut kunna bedöma den miljömässiga totala<br />
nyttan. Processen är dock inte beroende av trämaterial utan teoretiskt sett går vilket biomaterial som<br />
helst att använda.<br />
Mål och utmaningar<br />
Målet med projektet är att visa att man kan flyga ett<br />
stridsflygplan med ett biobränsle och därmed visa att ett<br />
biobaserat jetbränsle är möjligt för framtida bruk. Inom<br />
civilflyget har på senare tid vissa biobränsledemonstrationer<br />
skett men då i mycket begränsat utförande.<br />
En av de stora utmaningarna ligger i att få en produktion<br />
i tillräcklig skala samt att kunna certifiera bränslet<br />
för användning i ett stridsflygplan. En central del är att<br />
testa biobränslets egenskaper och eventuella påverkan<br />
på motor och flygplansystem. Exempelvis har tätningar<br />
i motorn och i flygplanets bränslesystem förmåga att<br />
reagera med olika bränslen vilket kan orsaka läckage och<br />
beläggningar. Ett motorstopp innebär också mycket allvarliga<br />
konsekvenser varför säkerhetsaspekterna givetvis<br />
är a och o, poängterar Erik Prisell. I övrigt är han mycket<br />
optimistisk till projektet och ser inga uppenbara hinder<br />
för att man ska kunna lyckas. Framgång i projektet kommer<br />
också att gagna utveckling av biobränsle för civilflyget<br />
och andra transportsystem.<br />
”Projektet har en stor<br />
potential att minska miljöpåverkan<br />
från militära<br />
flygningar.”<br />
– Erik Prisell, Projektledare biojetbränsle<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 15
Övertalig materiel får ny<br />
användning<br />
<strong>FMV</strong> genomför på uppdrag av Försvarsmakten försäljning av övertalig materiel. En viktig<br />
del i detta arbete är att säkerställa att materiel med stor miljöpåverkan inte kommer ut på<br />
marknaden.<br />
Sverige har de senaste decennierna fått en förändrad<br />
hotbild. Det har lett till att det gamla invasionsförsvaret<br />
ersatts av ett insatsförsvar. År 1999 gav ÖB ut en omstruktureringsorder<br />
om att avveckla den materiel som det<br />
inte längre fanns behov av. Den omfattade exempelvis<br />
fältutrustning, olika typer av fordon, tält, verktygssatser<br />
och persedlar. I första hand överlåts denna materiel till<br />
frivilligorganisationer, humanitär verksamhet, statliga<br />
verk, kommunal räddningstjänst samt universitet och<br />
högskolor. <strong>FMV</strong> har i uppdrag att sälja resterande materiel,<br />
ett arbete som startade 2000 och kommer att fortsätta<br />
under överskådlig framtid. Försäljningen genomförs<br />
alltid på affärsmässiga grunder.<br />
Bland den materiel som avvecklas finns delar som kan<br />
vara miljöfarliga. Några exempel är att det kan finnas<br />
asbest i gamla fartyg, PCB i transformatorer och kvicksilvertermometrar<br />
i fältutrustning. I Försvarsmaktens<br />
miljöpolicy står att miljöhänsyn ska tas vid avveckling av<br />
material. I försvarssektorns miljömål 2007-2011 finns<br />
ett sektorsmål som lyder: Vid försäljning av varor skall<br />
miljöhänsyn tas, så att inte miljö- och hälsofarliga varor,<br />
eller på annat sätt olämpliga varor, sätts på marknaden.<br />
Riktlinjer och överväganden<br />
<strong>FMV</strong> och Försvarsmakten har gemensamma riktlinjer<br />
om vilka diesel- och bensinfordon som får säljas. Detsamma<br />
gäller för maskiner med tvåtaktsmotorer, till<br />
exempel elverk och gräsklippare. Krigsmateriel säljs i<br />
princip aldrig på den öppna marknaden utan endast till<br />
andra stater eller som återförsäljning till ursprunglig tillverkare.<br />
Övrig övertalig krigsmateriel destrueras genom<br />
fragmentering, nedsmältning eller på andra lämpliga sätt<br />
beroende på material.<br />
För övrig materiel är det viktigt att från fall till fall analysera<br />
om den är lämplig att sälja. Det handlar dels om att<br />
tolka miljölagstiftningen, dels att göra överväganden om<br />
vad som är passande ur ett goodwillperspektiv, berättar<br />
Rolf Moberg, försäljningsledare på <strong>FMV</strong>. Eftersom <strong>FMV</strong><br />
de senaste åren har avvecklat och sålt mycket stora partier<br />
av övertalig materiel sitter många miljöavväganden<br />
i ryggmärgen, menar han. Dokumentationen kan dock i<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 16<br />
en del fall vara bristfällig vilket bland annat leder till att<br />
vi åker ut till förråden för att kontrollera materielen. Vid<br />
minsta tvekan om materielens miljöpåverkan avvecklas<br />
den i stället genom destruktion.<br />
Ibland möter man svåra avväganden, berättar Rolf<br />
Moberg. Det kan handla om asbestisolerade fartyg som<br />
är i utmärkt skick. Asbesten är bunden genom injicering,<br />
inventerad och varningsskyltar är applicerade enligt Sjöfartsverkets<br />
anvisningar. <strong>FMV</strong> har själv inga ekonomiska<br />
aspekter på att destruera i stället för att försälja. Dock är<br />
materielen ytterst ägd av det svenska folket. Många skulle<br />
tycka det vore fel att destruera ett fartyg som är fullt<br />
brukbart enligt både svensk- och EU-lagstiftning medan<br />
andra är av annan åsikt, poängterar Rolf Moberg. Det<br />
är en känslig avvägning där <strong>FMV</strong> gör en grundlig analys<br />
och bedömning från fall till fall.<br />
<strong>FMV</strong> säljer aldrig direkt till konsument utan alltid till<br />
grossister. En betydande andel har gått på export. Vid<br />
försäljningen säkerställer <strong>FMV</strong> att köparen har möjlighet<br />
att ta hand om aktuell materiel på ett miljöriktigt sätt.<br />
Ett sådant exempel är att nödvändig markdränering ska<br />
finnas på plats i de fall grossisten köper fordon. I en<br />
databas dokumenteras vad som har sålts och till vem.<br />
Nya affärsmetoder<br />
Nu är merparten av den övertaliga mängdmaterielen avvecklad,<br />
det vill säga fordon och pallmateriel. Därför har<br />
<strong>FMV</strong> utvecklat nya affärsmetoder och överlåter nu stora<br />
delar av försäljningarna till en kommissionär. <strong>FMV</strong> kommer<br />
även fortsättningsvis att göra sållningen av vad som<br />
av miljöhänsyn inte bör säljas. Kommissionären blir dock<br />
ett extra filter som genom sin kunskap kan komma med<br />
kommentarer och frågor på materielen. Vid upphandling<br />
av kommissionär finns alltid miljöaspekten med som ett<br />
utvärderingskriterium. Anbudsgivarna måste redovisa<br />
sin miljöpåverkan och en miljöplan som bland annat<br />
innehåller en beskrivning hur leverantörens systematiska<br />
miljöarbete tillämpas på kommissionärsuppdraget.<br />
En försäljningsomgång med Cykel 104, lastade på en cykelkärra.<br />
Vy över en försäljningsomgång med fordon på Bråvalla flygplats,<br />
Norrköping<br />
Åren 2005-2009 avvecklades:<br />
•<br />
•<br />
•<br />
133 100 pallar med förnödenheter<br />
8 530 fordon<br />
62 fartyg<br />
Den stora merparten avvecklades<br />
genom <strong>FMV</strong> försäljning.<br />
Försäljningsintäkterna uppgick totalt<br />
till ca 392 miljoner SEK.<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 17
Metodik flygprov<br />
För att säkerställa att olika typer av militär utrustning har avsedd funktion och effekt bedriver<br />
<strong>FMV</strong> provverksamhet på olika provplatser runtom i Sverige. Proven genomförs alltid<br />
på uppdrag av en kund, det vill säga Försvarsmakten eller försvarsindustrin, och utförs av<br />
<strong>FMV</strong>s avdelning Test och Evaluering (T&E).<br />
Buller - största miljöpåverkan<br />
Proven medför miljöpåverkan i varierande grad, exempelvis<br />
i form av resursförbrukning och olika former av<br />
utsläpp. Den allra största miljökonsekvensen från provverksamheten<br />
består dock av buller vid genomförandet.<br />
Att minska bullret är viktigt för att <strong>FMV</strong> inte ska störa de<br />
närboende vid provplatserna och bibehålla goda relationer<br />
med dem. Sedan ett par år tillbaka har T&E etablerat<br />
ett nytt arbetssätt för flygprov som övergripande innebär<br />
att miljöhänsyn integreras bättre i den ordinarie utvärderingsprocessen.<br />
Inför ett flygprov analyseras förutom<br />
genomförande, kostnad och säkerhetsaspekter också i<br />
vilken mån provet påverkar miljön.<br />
Grundlig miljöanalys<br />
Den provingenjör som ansvarar för provet genomför en<br />
miljöbedömning på en tregradig skala med stegen låg,<br />
påtaglig och stor. Om provingenjörens initiala bedömning<br />
är att miljöpåverkan är låg behöver man inte gå<br />
vidare med en mer omfattande granskning. Om bedömningen<br />
är påtaglig eller stor miljöpåverkan genomförs<br />
en grundlig belysning av provets miljökonsekvenser<br />
tillsammans med övriga aktiva inom provet. Syftet är<br />
att gemensamt identifiera hur ett giltigt provresultat kan<br />
uppnås med minsta möjliga miljöpåverkan. Analys och<br />
ställningstaganden dokumenteras noggrant i provprogrammet.<br />
Hittills har ett par ärenden bedömts tillhöra<br />
kategorin stor miljöpåverkan. I dessa fall har man lyft<br />
proven till T&E:s ledning för kännedom och godkännande.<br />
Ökat engagemang<br />
Bo Nilsson, initiativtagare till metodiken betonar att det<br />
nya arbetssättet har medfört ett bredare miljöengagemang<br />
i organisationen eftersom det tidigare endast var<br />
miljöhandläggaren som stod för miljöbedömningen.<br />
Vidare har kunskapsnivån och förståelsen för den egna<br />
verksamheten höjts.<br />
<strong>FMV</strong> har utvärderat miljögranskningsförfarandet genom<br />
att i efterhand titta på slumpmässigt utvalda prov. Analysen<br />
visade att alla miljöbedömningar och överväganden<br />
var riktigt gjorda.<br />
En utmaning framåt är att etablera det aktuella arbetssättet<br />
på övriga provplatser, det vill säga för robotprov,<br />
markprov och sjöprov. Det är alltid en utmaning att<br />
förändra invanda rutiner, poängterar Bo Nilsson.<br />
”Det nya arbetssättet har<br />
medfört ett bredare miljöengagemang.”<br />
Nytt miljötillstånd<br />
<strong>FMV</strong> ansöker om ett nytt miljötillstånd för provverksamheten i Karlsborg. Ansökan är<br />
utformad på ett sådant sätt att det eventuella nya tillståndet ska ge <strong>FMV</strong> incitament att<br />
minska den egna miljöpåverkan.<br />
Miljötillståndet för provverksamheten i Karlsborg är<br />
inriktat på artilleri- och sprängverksamhet samt flyg och<br />
robotutprovning, det vill säga få men stora prov. I takt<br />
med att hotbilden förändrats måste <strong>FMV</strong> kunna prova<br />
andra typer av vapen som skjuter fler skott. Hittills har<br />
man på provplatsen i Karlsborg endast fått skjuta 7000<br />
skott per år. Detta blir dock otillräckligt för att klara en<br />
ökad andel prov med automatvapen.<br />
Incitament att minska miljöpåverkan<br />
Det är de större proven som har störst miljöpåverkan<br />
i form av det buller de genererar. I ansökan av det nya<br />
miljötillståndet klassificerar <strong>FMV</strong> proven i tre klasser<br />
beroende på ljudnivå. I de två högsta klasserna ska<br />
antalet skott eller sprängningar vara begränsat. I den<br />
lägsta klassen, som inkluderar handeldvapen, ansöker<br />
man om fritt antal skott. Dessa prov med finkalibervapen<br />
kan man med vissa åtgärder genomföra utan att det<br />
hörs utanför provplatsen. Ett begränsat antal tillåtna<br />
skjutningar/sprängningar med stor bullerutbredning ger<br />
<strong>FMV</strong> incitament att för varje prov se till att det inte låter<br />
mer än absolut nödvändigt, detta för att inte förbruka<br />
kvoterna. Det ger således en extra drivkraft att minska<br />
den egna miljöpåverkan. I dagens tillstånd finns endast<br />
en maxgräns men inte någon viktning avseende de 7000<br />
skottens ljudnivåer.<br />
Avancerad egenkontroll<br />
<strong>FMV</strong>s ansökan är uppbyggd på ett helt nytt sätt jämfört<br />
med dagens tillstånd. För att tillståndet ska beviljas är det<br />
viktigt att Länsstyrelsen har förtroende för <strong>FMV</strong>s arbetssätt.<br />
Det kräver stort ansvarstagande och en avancerad<br />
egenkontroll från <strong>FMV</strong>s sida. <strong>FMV</strong> kommer att arbeta<br />
mer systematiskt med varje prov genom intitial bedömning<br />
samt grundlig utvärdering och dokumentation av<br />
provets parametrar, bland annat ljudnivå och väderförhållanden.<br />
<strong>FMV</strong>s förhoppning är att få beslut om det nya<br />
tillståndet under 2010.<br />
”<br />
Eftersom ett systematiskt arbetssätt redan fanns på plats – Bo Nilsson, Miljöledare T&E<br />
och är en viktig del i kulturen var det förhållandevis enkelt<br />
att koppla på miljöaspekten, menar Bo Nilsson. Han<br />
framhåller också att responsen från de som arbetar med<br />
proven har varit mycket positiv.<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 18 <strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 19
Statliga ramavtal möbler<br />
<strong>FMV</strong> är av tradition en stor och kompetent upphandlare av möbler eftersom man sedan<br />
länge tillbaka upphandlat möbler åt Försvarsmakten. <strong>FMV</strong> har idag ansvar för att sluta<br />
ramavtal för alla statliga myndigheter inom möbelområdet. Miljö finns med som ett utvärderingsområde<br />
vid upphandlingen.<br />
Det statliga ramavtalet för möbler är uppdelat i tio olika<br />
ramavtalsområden, som berör allt ifrån kontorsmöbler/<br />
planmöbler och textila mattor till värdeskåp/dokumentskåp.<br />
Vart fjärde år sker en ny upphandling och då ställer<br />
<strong>FMV</strong> tekniska skall-krav och miljökrav. <strong>FMV</strong> utvärderar<br />
de offererade produkterna enligt kriterier för pris, design,<br />
funktion och miljö. Miljö viktas till tio procent i den<br />
samlade bedömningen.<br />
Krav och kriterier på rätt nivå<br />
<strong>FMV</strong>s skall-krav inom miljöområdet bygger på befintliga<br />
lagkrav medan utvärderingskriterierna innefattar<br />
olika tekniker för lackning, limning och behandling av<br />
metallytor. Det fjärde utvärderingskriteriet rör trä från<br />
regnskogsområden och urskog, verifierat genom certifikat<br />
FSC, Forest Stewardship Council. <strong>FMV</strong> kräver in<br />
dokumentation från leverantörerna, så som säkerhetsdatablad<br />
och annan produktinformation, som underlag<br />
för att kunna utvärdera anbuden.<br />
Miljökraven började tas fram i mitten av 90-talet. <strong>FMV</strong><br />
var då bland de första offentliga upphandlarna att ställa<br />
miljökrav på statliga ramavtal. Krav och utvärderingskriterier<br />
har sedan utvecklats efter hand, och uppdateras<br />
inför varje ny upphandling. De måste vara möjliga för<br />
leverantörerna att leva upp till, enligt proportionalitetsprincipen<br />
i LOU. De ska också vara icke-diskriminerande<br />
och mätbara. Det är därför en ständig balansgång och<br />
utmaning att hitta krav och utvärderingskriterier som håller<br />
rätt nivå, menar Anna Söderholm, projektledare för<br />
statliga ramavtal möbler.<br />
Innan varje upphandling gör <strong>FMV</strong> förstudier samt bjuder<br />
in myndigheter och leverantörer att svara på en enkät<br />
för att identifiera relevanta krav och kriterier.<br />
Kvalitetsstämpel som utvecklar<br />
Statliga ramavtal för möbler är viktiga för många leverantörer.<br />
Förutom att ramavtalet leder till direkta affärer<br />
bekräftar det att leverantören har uppnått en viss standard<br />
inom flera viktiga områden. Det fungerar som en<br />
kvalitetsstämpel som leverantörerna gärna berättar om<br />
i andra sammanhang.<br />
Anna Söderholm påpekar att de krav man ställer har<br />
drivit på industrin i rätt riktning på miljöområdet. Medvetenheten<br />
hos leverantörerna om flera viktiga miljöfrågor<br />
har blivit högre. Utvecklingen bekräftas också av<br />
en rapport från Naturvårdsverket från april 2009. Några<br />
exempel är att <strong>FMV</strong>s krav och kriterier lett till minskad<br />
miljöpåverkan från sexvärt krom och aromatiska lösningsmedel.<br />
De har också påverkat möbelleverantörernas<br />
produktutveckling i riktning mot ett hållbart skogsbruk<br />
och fler miljöanpassade produkter.<br />
<strong>FMV</strong> arbetar med olika informationsinsatser för att<br />
höja miljömedvetenheten hos leverantörerna. År <strong>2008</strong><br />
hölls exempelvis ett seminarium om kraven i EU:s nya<br />
kemikalielagstiftning REACH. <strong>FMV</strong> kommer även att<br />
göra en miljörevision där man begär in bekräftelse på att<br />
ramavtalsleverantörerna är uppdaterade på de senaste<br />
REACH-reglerna.<br />
Fortsatt ambitionshöjning<br />
På <strong>FMV</strong> har man ambitionen att ge miljö större vikt i<br />
utvärderingen. För att göra detta måste utvärderingskriterierna<br />
utvecklas och utökas, vilket är en utmaning som<br />
kräver noggrant bakgrundsarbete. <strong>FMV</strong>s utgångspunkt<br />
är att ha utvärderingskriterier som bedöms leda till en<br />
tydlig minskad miljöpåverkan. För att hålla sig ajour med<br />
utvecklingen på området deltar Anna Söderholm bland<br />
annat i miljönätverket på Ekonomistyrningsverket samt<br />
i arbetsgrupper på Miljöstyrningsrådet som uppdaterar<br />
miljökriterier för offentliga upphandlingar. Området är<br />
komplext och därför är dialogen med omvärlden viktig.<br />
Fåtölj klädd med ett förfrågningsunderlag för en upphandling av statliga<br />
ramavtal möbler. Den användes vid designseminarier som <strong>FMV</strong><br />
arrangerade under Designåret 2005.<br />
Kraven har drivit på<br />
industrin i rätt riktning.<br />
– Anna Söderholm, Projektledare statliga<br />
ramavtal möbler<br />
”<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 20 <strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 21
Leverantörsuppföljning<br />
REACH<br />
EU:s nya kemikalielagstiftning, REACH, har bland annat medfört att ansvaret för eventuella<br />
miljö- och hälsorisker hos kemikalier överförts från myndigheter till dem som tillverkar<br />
och importerar kemikalier. Införandet av REACH är en långsiktig process som startade<br />
<strong>2008</strong> och pågår under tio år framåt.<br />
Under <strong>2008</strong> gjorde <strong>FMV</strong> en genomlysning av leverantörsledet<br />
för att säkerställa att leverantörerna levde upp<br />
till de nya reglerna. Detta gjordes i form av en enkät<br />
med frågor som rörde till exempel förhandsanmälan<br />
av ämnen och om leverantören bedömt effekterna<br />
som REACH kunde komma att ha på de produkter<br />
som såldes till <strong>FMV</strong>. Leverantörerna kontaktades också<br />
genom ett informationsbrev för att säkerställa att <strong>FMV</strong><br />
inte skulle riskera att råka ut för leveransproblem med<br />
anledning av REACH. Slutsatsen var att inga leverantörer<br />
ansåg att det skulle innebära problem att uppfylla<br />
REACH-lagstiftningen.<br />
I REACH-förordningen finns en så kallad Kandidatlista,<br />
det vill säga en lista med ämnen som är särskilt farliga<br />
eller problematiska och som därför kan komma att<br />
förbjudas eller tillåtas endast för specifik användning.<br />
Denna lista är ett levande dokument som kontinuerligt<br />
uppdateras. Den innehåller för <strong>FMV</strong> mycket viktig information<br />
eftersom den ger indikation på om det i framtiden<br />
kan bli förbud på att använda viss försvarsmateriel.<br />
I sådana fall är det angeläget att söka substitut i god tid.<br />
Samarbete kring REACH<br />
<strong>FMV</strong> deltar i Försvarssektorns kemigrupp, där <strong>FMV</strong>s<br />
miljösamordnare Birgit Ramfjord är ordförande. I kemigruppen<br />
diskuteras bland annat vad REACH kommer<br />
att betyda för Försvarssektorns myndigheter. Ett exempel<br />
är att vissa kemiska ämnen som används i försvaret<br />
tillverkas till en så liten marknad att det finns risk för att<br />
producenter slutar tillverka dem då det inte är lönsamt<br />
att ta kostnaden för den registrering av ämnet som krävs<br />
enligt REACH. Detta kan medföra att vissa ämnen fasas<br />
ut. Då är det viktigt att säkerställa att de inte ersätts av<br />
ämnen som är sämre ur ett miljöperspektiv, poängterar<br />
Birgit Ramfjord.<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 22<br />
<strong>FMV</strong>s miljösamordnare Birgit Ramfjord är ordförande i Försvarssektorns<br />
kemigrupp.<br />
Militära undantag<br />
I REACH-lagstiftningen finns det en skrivning<br />
om att EU:s medlemsstater kan bevilja<br />
nationella undantag för de kemikalier som<br />
försvarssektorn behöver för sin verksamhet.<br />
Undantaget gäller dock bara i det land som<br />
fattat beslutet, vilket kan leda till problem i<br />
internationella insatser där man ska samöva<br />
eller i materielprojekt där flera länder samarbetar.<br />
Sverige har genom <strong>FMV</strong>, drivit på för<br />
att hitta en lösning på problematiken genom<br />
att arbeta för ensade regler och samordnad<br />
metodik för att bevilja dessa undantag. <strong>FMV</strong><br />
har tagit fram underlag på området samt<br />
representerat Sverige på möten med den<br />
Europeiska försvarsbyrån, EDA (European<br />
Defence Agency) för att diskutera potentiella<br />
lösningar. Miljösamordnare Bengt Strömstedt,<br />
som varit <strong>FMV</strong>s representant i diskussionerna<br />
menar dock att det är en komplex fråga som<br />
kommer att kräva mycket arbete innan en<br />
lösning kan nås.<br />
Utveckling av sociala<br />
krav<br />
<strong>FMV</strong> har sedan början av 2000-talet vidgat sitt arbete<br />
inom det så kallade hållbarhetsområdet till att omfatta<br />
sociala kravställningar i vissa upphandlingar, exempelvis<br />
inom beklädnadsområdet. Kraven utgår från ILO:s kärnkonventioner.<br />
<strong>FMV</strong> är därmed en av de första statliga<br />
myndigheterna som ställer sociala krav. Ambitionen är<br />
att detta arbete ska utvecklas och komma att omfatta<br />
flera produktgrupper framöver. Sedan februari 2010 har<br />
<strong>FMV</strong> en policy för sociala krav vid upphandling. Sedan<br />
<strong>2008</strong> ställer <strong>FMV</strong> också djurskyddskrav baserade på<br />
Europarådets konventioner. De handlar exempelvis om<br />
drägliga levnadsvillkor, transport, slakt m.m.<br />
Tryck<br />
Knappen, Karlstad 2010<br />
Produktion<br />
Goodpoint text och Cox Stockholm form<br />
Vad tyckte du om vår redovisning?<br />
I vår miljöredovisning för <strong>2008</strong>-2009 har vi presenterat några glimtar<br />
av det omfattande miljöarbete som <strong>FMV</strong> bedriver. Hör gärna av dig<br />
med kommentarer eller frågor. Dialogen med dig gör att vi hela<br />
tiden kan utveckla vårt miljöarbete och vår kommunikation kring<br />
miljöfrågorna.<br />
Kontaktuppgifter:<br />
Ring 08-782 40 00<br />
Maila hallbarhet@fmv.se<br />
Fotografi<br />
Omslag Eva Strandholm - Försvarets bildbyrå<br />
Sid 3 GD: Jerry Lindbergh<br />
Sid 4-5 Blommor: Ann Ek<br />
Sid 6-7 Blommor: Photodisc<br />
Sid 7 <strong>FMV</strong>s miljögrupp: Stefan Centerlind<br />
Sid 8 Ingela Bolin Holmberg, Per Cederberg, Jonas Persson: Anette Svensson<br />
Sid 9 Naturbild: Photodisc<br />
Fordon: Arne Gustavsson<br />
Sid 10 Fältsjukhus: Lars Munkeby<br />
Sid 11 Blommor: Photodisc<br />
Anna-Karin Persson: Anette Svensson<br />
Sid 13 Blommor: Photodisc<br />
Sid 14-15 Skog: Photodisc<br />
Sid 15 Erik Prisell: Privat bild<br />
Sid 17 Bråvalla: Försvarsmakten<br />
Cyklar: Arne Gustavsson<br />
Sid 18 Bo Nilsson: Pia Ericsson<br />
Sid 19 Helikopter: Pia Ericsson<br />
Sid 21 Anna Söderholm: Hans Ivansson<br />
Fåtölj: <strong>FMV</strong><br />
Blommor: Photodisc<br />
Sid 22 Birgit Ramfjord: Anette Svensson<br />
Sedan tre år tillbaka deltar <strong>FMV</strong> i den svenska arbetsgruppen<br />
för att ta fram den nya standarden för socialt<br />
ansvarstagande, ISO 26000, som beräknas vara färdig<br />
under hösten 2010. <strong>FMV</strong> bistår där med ett myndighetsperspektiv<br />
och får samtidigt värdefull inspiration inom<br />
det sociala området.<br />
Arbetet med att ställa sociala krav är ännu relativt begränsat,<br />
men <strong>FMV</strong> ser ett viktigt värde med att fortsätta<br />
utveckla metodiken inom området.<br />
<strong>FMV</strong>s miljöredovisning <strong>2008</strong>-2009 sid 23