Kottby rehabiliteringscenter - Invalidiliitto.fi

Invalidförbundets
Kottby rehabiliteringscenter
Invalidförbundets rehabiliteringstjänster

Vår målsättning är högkvalitet
Invalidförbundets Kottby
rehabiliteringscenter
Kottby rehabiliteringscenter är en av
Invalidförbundets enheter för rehabilitering.
Centret grundades år 1953 och har 75
rehabiliteringsplatser. Vi förverkligar
årligen i genomsnitt 700 rehabiliteringsperioder,
som varierar i längd från en vecka
till sex månader. I genomsnitt blir det
24 000 rehabiliteringsdagar om året och
cirka 2 000 polikliniska besök.
Uppgift
Kottby rehabiliteringscenters uppgift är
att producera rehabiliteringstjänster som
stödjer det offentliga servicesystemet för
personer med ryggmärgs- eller hjärnskada
till följd av olycksfall eller sjukdom.
Vi producerar rehabiliteringstjänster med
internationellt godkända metoder, multiprofessionellt
och utgående från klientens
behov. Vi samarbetar med Invalidförbundets
olika verksamhetsenheter, hälsovården,
Folkpensionsanstalten och med försäkringsbranchen.
Framgångsfaktorer
Styrkan i vår verksamhet ligger i en förstklassig
service, ett gott rykte, en yrkeskunnig
personal samt internationellt
samarbete. Vi upprätthåller och utvecklar
yrkeskunskapen med hjälp av kontinuerlig
utbildning och studier som befrämjar vårt
specialkunnande. Vi erbjuder rehabiliteringstjänster
i moderna och handikappanpassade
lokaler.
3

Vi känner våra klienter
och uppfyller på ett sakkunnigt
sätt klientens behov och
förväntningar.
4
VÅR VISION
År 2015 är Kottby rehabiliteringscenter en
riksledande, internationellt uppskattad och
samarbetsinriktad expertenhet för rehabilitering
av ryggmärgs- och hjärnskador.
Klientorienterad
rehabilitering
VÅRA STRATEGIER
I vår verksamhet fokuserar
vi på långsiktig planering
samt på klara processer
och verksamhetskoncept.
VÅRA VÄRDEN
Jämlikhet
och rättvisa
Vår sakkunniga och
multiprofessionella personal
möjliggör en framgånsrik
rehabilitering.
Att vara
förtroendeingivande
Rehabiliteringscentret erbjuder
förstklassiga rehabiliteringstjänster
till ett konkurrenskraftig pris.

Rehabiliteringstjänster
Rehabiliteringstjänsterna består av individuella
rehabiliteringsperioder, rehabiliteringskurser
och –program samt polikliniska
tjänster.
Invalidförbundets förbindelse ”En god
rehabiliteringspraxis” styr vår kontinuerliga
strävan att upprätthålla och förbättra
kvaliteten på rehabiliteringen.
Som referensram för rehabiliteringstjänsterna
fungerar WHO:s klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder och
hälsa ICF (International Classification of
Functioning, Disability and Health).
Rehabiliteringen förverkligas multiprofessionellt
och i samarbete med instansen som
har vårdansvaret. Som stödform för rehabiliteringen
ingår också tidigare handikappade
personers kamratstöd.
Målsättningen för rehabiliteringen är att
klienterna skall kunna klara sitt dagliga liv
så bra som möjligt utgående från sina egna
förutsättningar. Klientens individuella mål
och behov samt rehabiliteringens innehåll
bestäms av handikappets svårighetsgrad,
symptomen till följd av handikappet och
klientens livssituation. Rehabiliteringen
förverkligas på basis av en plan som
klienten och rehabiliteringspersonalen har
utarbetat tillsammans samt genom
kontinuerlig bedömning av
rehabiliteringsprocessen. Måsättningen för
rehabiliteringsperioden är att förbättra
klientens egna resurser, funktionsförmåga
och dennes förmåga att fungera
i samhället.
7

Målgrupper för rehabiliteringen
Vi rehabiliterar personer med ryggmärgs-
eller hjärnskada.
Ryggmärgsskadan uppkommer till följd av
en olycksfall eller en sjukdom. Skadan kan
leda till partiell eller total förlamning. Ryggmärgsskadan
kan orsaka bl.a. tetrapelgi
eller paraplegi, muskelsvaghet,
känselbortfall, förhöjd muskeltonus
(spasticitet), funktionsstörningar i tarmen,
urinblåsan och sexualorganen, benskörhet
och stor risk för trycksår.
Polio är en ryggmärgsskada som orsakas av
en inflammation. Typisk för polio är olika
grader av förlamning i musklerna.
I de mest grava fallen kan också förlamning
av andningsmusklerna förekomma. En del
personer som insjuknat i polio kan 30–40 år
efter insjuknandet uppleva ökad svaghet,
trötthet, smärta och ihållande känsla av
kyla. I dessa falla kan det vara fråga om s.k.
post-poliosyndrom.
Traumatisk hjärnskada kan leda till
störningar i rörelseförmågan, talet, minnet,
koncentrationsförmågan och tankeverksamheten.
Förändringar uppkommer
dessutom i känslolivet, personligheten och
beteendet. Symptombilden är omfattande
och varierar i fråga om svårighetsgrad.
Stroke kan orsakas som följd av en
hjärninfarkt eller en hjärnblödning.
Den kan leda till halvsidig förlamning,
synfältsbortfall, störningar i språket (afasi),
minnes- och koncentrationssvårigheter
samt svårigheter att uppmärksamma den
andra kroppshalvan. Locked-in-syndrom
(LIS) är den svåraste formen av stroke.
LIS orsakar tetraplegi, oförmåga att tala,
svårigheter att svälja och olika grader av
synrubbningar. Förlamningen påverkar
i allmänhet inte på tankeverksamheten.
9

10
Vår personal och specialkunnande
Läkartjänster
Läkarnas uppgift är att ansvara för det
mediciniska arbetet. Tillsammans med den
multiprofessionella rehabiliteringsteamet
ansvarar läkarna också för förverkligandet
av rehabiliteringsperioden och utarbetar
en sammanfattning (epikris) av hur
rehabiliteringsprocessen förverkligats.
De skriver remisser för nödvändiga
fortsatta mediciniska åtgärder och
uppföljning. Våra läkare är specialiserade
på fysiatri och neurologi. Läkarna har
specialkompetens inom rehabilitering,
smärtbehandling och trafikmedicin.
Rehabiliterande vårdarbete
Det rehabiliterande vårdarbetet baserar
sig på klientens individuella behov.
Målet är att stödja livskontrollen och
främja hälsan med hjälp av vårdarbete,
handledning och rådgivning. Personalen
har specialkunnande inom bl.a. uroterapi,
näringsterapi, diabetes, sårvård, lymfterapi
och sexualrådgivning.

Fysioterapi
Fysioterapins mål är att trygga en
fungerade vardag i klientens egen
livsmiljö. Det uppnår man genom att
individuellt bedöma, främja och
upprätthålla funktionsförmågan med olika
träningsmoment och korrekta hjälpmedel
för att röra sig. Personalen har specialkunnande
inom neurologi och specialgymnastik.
Ergoterapi
Inom ergoterapin bedömer och tränar man
funktioner med anknytning till förmågan
att ta vara på sig själv, uträtta ärenden och
bo hemma samt fritidsaktiviteter.
Tyngdpunkten kan vara bl.a. rehabilitering
av armar och ortosbehandling,
bedömning av sensomotoriska och
kognitiva färdigheter eller bedömning av
behovet av hjälpmedel och
bostadsanpassning samt rekommendationer
med anknytning till dessa. Till vår
styrka hör också handledning av
arbetsaktiviteter och rehabiliterande
fritidsverksamhet.
Psykologi
Målet för verksamheten är att bedöma,
främja och upprätthålla den psykiska
funktionsförmågan. Med hjälp av
rehabilitering strävar man efter att lindra
neuropsykologiska symptom samt
underlätta krishanteringen och
anpassningen till den förändrade
livssituationen. Man strävar dessutom efter
att skapa möjligheter till
yrkesrehabilitering och stödja
arbetsförmågan. Tyngdpunkten är
neuropsykologisk rehabilitering med
tillhörande terapiformer och metoder.
Talterapi
Talterapeuterna bedömer och
rehabiliterar personer som har problem
med tal, språk, kommunikation, röst och
förmågan att svälja. Vid behov väljer
talterapeuten ut och handleder klienten
och näromgivningen i användningen av
alternativa och kompletterande
kommunikationsmetoder.
11

12
Socialarbete
Det centrala i socialarbetet är
nätverksbildandet. I socialarbetet inleds
utarbetandet av en serviceplan, där man
beaktar bl.a. boende, socialskydd och
handikappservice. Kamratstöd för
rehabilitering hör till området för
socialarbete. Till verksamhetsformerna hör
stöd till anhöriga samt individuella träffar
och gruppträffar, där personer som upplevt
en liknande situation kan dela med sig
information och erfarenheter.
Stödtjänster
Till stödtjänsterna hör den allmänna
och ekonomiska administrationen,
data-administrationen samt
matförsörjningen, vården av fastigheten,
städtjänsterna och textilvården.
Forskning, utvekling, utbildning
Forsknings-, utvecklings- och
utbildningsverksamheten är en utmaning
för Invalidförbundets Kottby
rehabiliteringscenter. Det kräver samarbete
och nätverksbilding med utomstående
forsknings- och utbildingssektorer.
Vid rehabiliteringscentret forskas det
i epidemiologin med anknytning till
ryggmärgs- och hjärnskador, handikappade
personers syn på sitt handikapp,
livskvalitet, social kommunikation,
yrkesrehabilitering samt fysiologiska och
biomekaniska mätnings- och
terapimetoder.
Invalidförbundets Kottby rehabiliteringscenter
ordnar årligen flera
utbildingstillfälllen inom området
rehabilitering. Till tradionerna hör att vi
årligen ordnar ett seminarium i oktober
som riktar sig till hälsovårdsektorn.

Allt började 12 oktober 1953
1950-talet
Rehabiliteringscentret grundades
år 1953 och fick namnet Käpylän
kuntouttamislaitos. Verksamheten
inleddes med rehabilitering av
klienter som återhämtade sig
efter ortopediska operationer på
Kimmovägen 5.
Personalen bestod av två deltidsanställda
läkare, en sjuksköterska,
fyra sjukgymnaster, en socialarbetare,
två arbetsterapeuter och sju
personer som ingick i servicepersonalen.
År 1955 utvidgades verksamheten
med nya lokaler på Forsbyvägen
24 för rehabilitering av klienter
som insjuknat i polio.
1960-talet
En ny byggnad färdigställdes
på Forsbyvägen 22 speciellt för
rehabilitering av patienter med
ryggmärgsskador.
1970-talet
Rehabiliteringspersonalen utökades
med en ergoterapeut, talterapeut
samt en neuropsykolog.
1980-talet
En riksomfattande handbok om
fysioterapi för klienter med ryggmärgsskador
(Selkäydivammaisen
asento- ja liikehoidon toteuttaminen)
publicerades.
Man utredde inverkan av funktionshinder
som orsakas av
hjärnskador samt vilken effekt
själva hjärnskadan har på vardagslivet.
En träningsbostad togs i bruk.
Där fick klienterna öva sig på att
klara sig i hemlika förhållanden
innan de blev utskrivna.
1990-talet
Rehabiliteringsprogrammet
INSURE för hjärnskadade
startades.
Centret fick finansiering av
social- och hälsovårdministeriet
för vetenskaplig rapportering.
Den multiprofessionella poliklinikverksamheten
utvecklades
med hjälp av finansiering från-
Penningautomatföreningen.
2000-talet
Byggnaden på Nordenskiöldsgatan
18 invigdes år 2002.
Republikens president Tarja
Halonen deltog i invigningen.
En stor nordisk kongress kring
temat ryggmärgsskador ordnades.
Rehabiliteringscentret fyllde
50 år. En historik om rehabiliteringscentret
publicerades på
finska och engelska.
Inom socialarbetet inleddes
rehabiliteringsverksamheten
med kamratstöd för patienter
med ryggmärgsskador.
Personalen uppgick till mer än
200 arbetstagare.

Invalidförbundet är en branschorganisation som bl.a. utövar samhällelig påverkan och driver serviceverksamhet
för rörelsehandikappade. Förbundet grundades år 1938 och arbetar i samhället för att möjliggöra en fungerande
vardag samt ett självständigt och gott liv för handikappade personer.
Invalidförbundets Kottby rehabiliteringscenter, Synapsia
Nordenskiöldsgatan 18 B, PB 103, 00251 Helsingfors
Tfn (09) 777 071, fax (09) 794 734
www.invalidiliitto.fi/kapyla
förnamn.efternamn@invalidiliitto.fi